Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1944145.

1944-06-15 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:202, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1944145.

Dokumentets text

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 202.

19

Nr 202.

Ankom till riksdagens kansli den 15 juni 1944 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret

1944145.

(lia avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, beräkna anslag å beredskapsstat för försvarsväsendet

för budgetåret 1944/45 i enlighet med ett vid statsverkspropositionen

fogat förslag.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 278, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 12 maj

1944, föreslagit riksdagen att

dels godkänna upprättat förslag till beredskapsstat för försvarsväsendet

för budgetåret 1944/45,

dels bemyndiga Kungl. Majit att med iakttagande av vad i statsrådsprotokollet

anförts fastställa denna beredskapsstat eller viss del därav att lända till

efterrättelse såsom förskottsstat från och med ingången av budgetåret 1944/45

samt att ställa å förskottsstaten uppförda anslag till vederbörande myndigheters

förfogande,

dels ock medgiva, att de i beredskapsstaten angivna anslagsbeloppen må

överskridas, under förutsättning att Konungen låtit riksdagskallelse utgå eller

riksdagen ändock skall inom tjugo dagar sammanträda.

Yid framläggande av det vid statsverkspropositionen fogade, beräknade förslaget

till beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1944/45 anförde

departementschefen i huvudsak följande.

I finansplanen för nästa budgetår hade bland annat frågan örn statsbudgetens

avgränsning mot beredskapsstaten för försvarsväsendet behandlats.

Därvid hade liksom i förra årets statsverksproposition förutsatts, att summan

av de å försvarsberedskapsstaten uppförda anslagen skulle redovisas i förslaget

till statsbudget enligt samma principer som gällt för innevarande budgetår.

Detta innebure, att beräknat förslag till sådan stat för budgetåret

1944/45 borde fogas vid statsverkspropositionen såsom bilaga till denna. Slutligt

förslag i ämnet borde framläggas senare under riksdagen, då ett bättre

underlag för beräkningen av medelsbehovet för beredskapsändamål kunde

väntas föreligga.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 202.

Såsom i finansplanen framhållits skola samtliga poster, som äro liänförliga

till elen år 1942 beslutade försvarsorganisationen, redovisas över statsbudgeten,

varjämte på denna böra uppföras anslag även till sådana andra försvarsändamål,

som avse försvarets fredsbehov. Övriga, med beredskapsåtgärderna

sammanhängande försvarsutgifter böra liksom hittills täckas från

de å beredskapsstaten uppförda anslagen.

För löpande utgifter för den förstärkta försvarsberedskapen

hade i årets stat uppförts anslag (IV Ca, Cb, Cc och Ea) å sammanlagt 900

miljoner kronor. Såsom i annat sammanhang närmare utvecklas kunde ett

icke obetydligt överskridande av anslagen till armén och marinen (Ca och

Cb) befaras. Då ifrågavarande anslag i beredskapsstaten för nästa budgetår

likväl icke beräknades till högre belopp än i årets stat, vore orsaken därtill,

att det syntes omotiverat att nu anpassa beräkningen efter förändringar, örn

vilkas fortbestånd tvekan kunde råda.

Anslaget för engångsutgifter för försvarsväsendet (IV Cd) i beredskapsstaten

för nästa budgetår syntes enligt preliminära beräkningar

kunna reduceras från 300 till 100 miljoner kronor.

På försvarsberedskapsstaten hade även upptagits anslag för vissa civila ändamål,

som stöde i omedelbart sammanhang med krigsläget eller vore en förutsättning

för åtgärder inom ramen av gällande beredskapslagstiftning. Gemensamt

för dessa anslag vore att de skola äga en sådan tillfällig karaktär,

att de icke falla under det krav på balansering som i princip uppställts för

de å statsbudgeten redovisade, normala utgifterna. Ett tidigare å försvarsberedskapsstaten

uppfört anslag för förmalningsersättningar överfördes sålunda

vid årets statsreglering till riksstaten, sedan det visat sig, att behov av

detta anslag kvarstode, även sedan de omständigheter bortfallit som ursprungligen

motiverat dess införande. Likartade överväganden hade föranlett förslag

örn att ett i gällande stat uppfört förskottsanslag till prisclearing för

fodermedel m. m. å 40 miljoner kronor nästa budgetår skulle förvandlas till

riksstatsanslag.

Med avseende å de övriga under civila huvudtitlar beräknade förskottsanslagen

förordade departementschefen, att förskottsanslaget till kostnader

för överflyttning av arbetskraft, som i löpande förskottsstat för försvarsväsendet

upptagits till 50 miljoner kronor, överfördes till den allmänna beredskapsstat

varom förslag senare komme att framläggas. Anslaget bortfölle

alltså i detta sammanhang. Till allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande

åtgärder syntes för nästa budgetår böra beräknas 10 miljoner kronor

mot 20 miljoner i gällande stat.

Anledning syntes icke föreligga till andra ändringar med avseende å de i

gällande förskottsstat uppförda anslagen än de här angivna.

I propositionen nr 278 har departementschefen, under hänvisning till vad

i statsverkspropositionen anförts vid framläggandet av det preliminära statförslaget,

anfört följande rörande beräkningen av de å beredskapsstaten uppförda

anslagen och vissa därmed sammanhängande spörsmål.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 202.

21

För löpande utgifter under fjärde huvudtiteln beräknades i det preliminära

statförslaget sammanlagt 900 miljoner kronor. Av beloppet folio 450 miljoner

kronor på armén, 125 miljoner kronor på marinen och 25 miljoner kronor

på flygvapnet. Återstoden, 300 miljoner kronor, hänfördes till ett för försvarsgrenarna

gemensamt anslag, avsett bland annat för krigsfamiljebidragen.

Redan vid framläggandet av det preliminära statförslaget framhöll jag,

att ett icke obetydligt överskridande av de i årets stat uppförda anslagen till

arméns och marinens löpande utgifter kunde befaras. Att jag likväl icke fann

anledning förorda höjning av ifrågavarande anslag å beredskapsstaten för

nästa budgetår berodde på att det då syntes omotiverat att anpassa beräkningen

efter förändringar, örn vilkas fortbestånd tvekan kunde råda. En beräkning

av medelsbehovet för löpande utgifter har numera verkställts med

stöd av erfarenheterna under innevarande budgetår. Under förutsättning att

beredskapsåtgärderna under budgetåret 1944/45 bli av ungefärligen samma

storleksordning som innevarande år skulle anledning föreligga att höja anslagen

för de olika försvarsgrenarnas löpande utgifter. Rådande förhållanden

torde motivera att så sker. För armén torde höjningen kunna beräknas från

450 miljoner kronor till 500 miljoner kronor, för marinen från 125 miljoner

kronor till 160 miljoner kronor och för flygvapnet från 25 miljoner kronor

till 40 miljoner kronor. Någon ändring med avseende å det i det preliminära

statförslaget uppförda för försvarsgrenarna gemensamma anslaget till löpande

utgifter å 300 miljoner kronor finner jag ej anledning föreslå.

För engångsutgifter beräknades under fjärde huvudtiteln i det preliminära

statförslaget ett anslag å 100 miljoner kronor. Anslaget synes böra höjas

till 150 miljoner kronor. I det sålunda beräknade anslaget ingår en post

örn 26,9 miljoner, avsedd för åtgärder till höjande av den industriella kapaciteten

för ammunitionstillverkning. Beträffande detta belopp får jag hänvisa

till vad chefen för försvarsdepartementet anför vid framläggandet av

propositionen nr 277 till'' innevarande års riksdag. Vidare lia under anslaget

i fråga inräknats belopp örn tillhopa 7 623 000 kronor, avseende materielanskaffning

m. m. av likartad natur som den anskaffning av viss teknisk

materiel för marinen, för vilken i propositionen 1944: 185 (s. 237) för budgetåret

1944/45 äskats ett reservationsanslag av 900 000 kronor. Enär beslut

om sådan medelsanvisning möjligen kan erfordras å sådan tid, att frågan

därom ej lämpligen kan underställas riksdagen, ha ifrågavarande utgiftsändamål

medtagits i detta sammanhang.

Med avseende å de i det preliminära statförslaget under finansdepartementet

och folkhushållningsdepartementet samt under kapitalbudgeten uppförda

anslagen finner jag ej anledning till andra ändringar än att anslaget

till förstärkning av den civila administrationen m. m. bör höjas med 5 miljoner

kronor och anslaget till engångsanskaffning av materiel för civilbefolkningens

skydd m. m. sänkas med samma belopp.

Gällande bestämmelser angående beredskapsstaten för försvarsväsendet

förutsätta, att Kungl. Majit, när riksdagen är samlad, vid uppkommande behov

inhämtar riksdagens bemyndigande att sätta beredskapsstaten i kraft som

förskottsstat. I likhet med vad som skedde år 1943 torde ett sådant bemyndigande

i rådande läge av praktiska skäl böra inhämtas redan i detta sammanhang.

Beträffande innebörden av ett medgivande från riksdagens sida

av föreslaget innehåll torde jag få hänvisa till vad jag anförde vid anmälan

av propositionen nr 296 till 1941 års riksdag.

Örn Kungl. Majit prövar nödvändigt att tinder den tid som förflyter mellan

äskandet av regleringsanslag för ännu gällande förskottsstat och fastställandet

av en ny förskottsstat meddela beslut örn bemyndiganden för verk eller

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 202.

Utskottet.

myndigheter att vidtaga kostnadskrävande dispositioner som äro av natur att

böra finansieras från förskottsanslag och för vilka täckning icke redan äskats,

böra sådana beslut anmälas för vederbörande riksdagsutskott och därav föranledda

utgifter bestridas från den nya förskottsstaten.

Hittills i princip gällande begränsningar i dispositionsrätten till förskottsanslagen

böra bibehållas. Skulle en ändring härvidlag senare visa sig erforderlig,

torde förslag härom få i vanlig ordning underställas riksdagen.

I anslutning till vad här anförts och till statsverkspropositionen till årets

riksdag har upprättats ett förslag till beredskapsstat för försvarsväsendet för

budgetåret 1944/45.

Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, tillstyrker

den verkställda beräkningen av anslagen å beredskapsstaten, vilka i förhållande

till motsvarande anslag för innevarande budgetår innebära vissa av rådande

förhållanden föranledda höjningar. I likhet med vad föregående års

riksdag anförde vid behandlingen av beredskapsstaten för nämnda budgetår

vill utskottet framhålla angelägenheten av att under nuvarande förhållanden

endast sådana utgiftsändamål tillgodoses med anlitande av de å beredskapsstaten

under fjärde huvudtiteln uppförda anslagen, som sammanhänga med

rådande beredskap såväl i fråga örn löpande utgifter som utgifter av engångskaraktär.

Det torde liksom hittills ankomma på Kungl. Majit att till utskottet

lämna redogörelse för fattade dispositionsbeslut.

Utskottet, som alltså tillstyrker Kungl. Majits föreliggande proposition,

får hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna det vid statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 12 maj 1944 fogade förslaget till beredskapsstat för försvarsväsendet

för budgetåret 1944/45,

b) bemyndiga Kungl. Majit att med iakttagande av vad i berörda

statsrådsprotokoll anförts fastställa denna beredskapsstat

eller viss del därav att lända till efterrättelse såsom förskottsstat

från och med ingången av budgetåret 1944/45 samt att ställa

å förskottsstaten uppförda anslag till vederbörande myndigheters

förfogande,

c) medgiva, att de i beredskapsstaten angivna anslagsbeloppen

må överskridas, under förutsättning att Konungen låtit riksdagskallelse

utgå eller riksdagen ändock skall inom tjugo dagar sammanträda.

Stockholm den 15 juni 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 199.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:411 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående beredskapsstat för för svar sväsendet för budgetåret 1944/45. s. 8 i texten