Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till prisrabattering å vissa livsmedel m. m. jämte i ämnet väckt motion.

1944-06-15 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:205, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till prisrabattering å vissa livsmedel m. m. jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 205.

1

Nr 205.

Ankom till riksdagens kansli den 15 juni 1944 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag

till prisrabattering å vissa livsmedel m. m. jämte

i ämnet väckt motion.

(2 :a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under elfte huvudtiteln (punkterna

31 och 32 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden

för den 4 januari 1944) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för budgetåret 1944/45 beräkna dels till Prisrabattering

å vissa livsmedel ett anslag av 110 000 000 kronor, dels ock till

Förmalningsersättningar ett förslagsanslag av 37 000 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 262, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för den

21 april 1944, föreslagit riksdagen att för budgetåret 1944/45 under elfte

huvudtiteln anvisa dels till Prisrabattering å vissa livsmedel ett anslag av

105 000 000 kronor, dels ock till Förmalningsersättningar ett förslagsanslag

av 40 000 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av fru Olivia Nordgren väckt motion (11:517), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta sådan ändring i tilldelningsbestämmelserna —

att gälla under budgetåret 1944/45 —- att hustru till en folkpensionär, som

uppbär tilläggspension, i det fall hon har fyllt 60 år och icke har egen inkomst,

efter särskild ansökan må kunna tilldelas rabattkort för mjölk, även

då sådana särskilda omständigheter ej föreligga, som enligt nuvarande bestämmelser

örn bebovsprövning äro förutsättning för att hon skall kunna

erhålla dylikt kort.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet,

hänvisas till motionen.

Prisrabattering å vissa livsmedel.

Nu gällande bestämmelser om prisrabattering å matfett och mjölk innehålla

i huvudsak följande.

1) Rabattkort för såväl matfett som mjölk tilldelas utan bebovsprövning

sådana svenska medborgare, som äro födda efter den 31 december 1927

eller före den 1 januari 1877, under förutsättning att vederbörande själv,

eller, i fråga örn barn, dettas föräldrar vid 1943 års taxering till statlig in
Bihang

till riksdagens protokoll 1914. 6 sami. Nr 205. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 205.

borash och förmögenhetsskatt icke upptagits för ett beskattningsbart belopp,

överstigande 750 kronor, eller för en skattepliktig förmögenhet, överstigande

10 000 kronor, eller brukar jordbruksfastighet med ett taxeringsvärde av

mer än 10 000 kronor. Från denna regel göras dock två undantag, det ena

i syfte att öppna möjlighet till erhållande av rabattkort även i sådana fall,

där den skattepliktiga förmögenheten eller värdet av den brukade jordbruksfastigheten

är större än nu nämnts men å andra sidan vederbörandes

beskattningsbara belopp är mycket lågt, och det andra i syfte att bereda föräldrar

med minst två barn möjlighet att erhålla rabattkort för barnen, även

då vederbörandes beskattningsbara belopp något överstiger 750 kronor.

Enligt det första undantaget äger nu avsedd person erhålla rabattkort

under förutsättning dels att den skattepliktiga förmögenheten respektive

taxeringsvärdet å jordbruksfastigheten ej överstiger 20 000 kronor och dels

att det vid 1943 års taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt upptagna

beskattningsbara beloppet ej överstiger 250 kronor. Enligt det andra

undantaget erhålles rabattkort för barn under förutsättning dels att det

beskattningsbara beloppet ej överstiger 1 000 kronor och dels att föräldrarna

lia minst två efter den 31 december 1927 födda barn. Beträffande

person, som är gift och sammanlever med sin make, gäller vad här nyss

sagts om beskattningsbart belopp och skattepliktig förmögenhet makarnas

sammanlagda beskattningsbara belopp och sammanlagda skattepliktiga förmögenhet.

Vad i denna punkt sagts om personer, som äro födda före den 1 januari

1877, gäller även yngre personer, som uppbära tilläggspension enligt lagen

om folkpensionering eller invalidunderstöd jämlikt förordningen den 28 juni

1935 örn invalidunderstöd.

2) Tilldelning av rabattkort till andra svenska medborgare än som avses

i punkt 1 (d. v. s. till svenska medborgare, som äro födda under något av

åren 1877—1927 och ej uppbära tilläggspension eller invalidunderstöd,) får

ske utan särskild behovsprövning endast i följande fall:

a) Äkta makar, vilka sammanleva med varandra, tilldelas vardera ett

rabattkort för matfett under förutsättning dels att de ha eget hushåll och

dels att de icke vid 1943 års taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

tillsammans upptagits för ett beskattningsbart belopp, överstigande 500

kronor, eller för en skattepliktig förmögenhet, överstigande 10 000 kronor,

eller bruka jordbruksfastighet med ett taxeringsvärde, överstigande 10 000

kronor.

b) Ogift person tilldelas ett rabattkort för matfett under förutsättning dels

att han har eget hushåll och dels att han icke vid 1943 års taxering tili statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt upptagits för ett beskattningsbart belopp,

överstigande 500 kronor, eller för en skattepliktig förmögenhet, överstigande

10 000 kronor, eller brukar jordbruksfastighet med ett taxeringsvärde,

överstigande 10 000 kronor. Vad nu sagts om ogift person gäller även

änkling, änka eller make, som icke sammanlever med andra maken.

Även för personer inom denna åldersgrupp finnes en undantagsbestämmelse,

avsedd för sådana fall, där den skattepliktiga förmögenheten eller

värdet av den brukade jordbruksfastigheten visserligen är större än 10 000

kronor men där å andra sidan det beskattningsbara beloppet är mycket

lågt. Enligt denna undantagsbestämmelse skall rabattkort för matfett tilldelas

här avsedd person, under förutsättning dels att vederbörande har eget

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 205.

3

hushåll, dels att den skattepliktiga förmögenheten respektive taxeringsvärdet

å den brukade jordbruksfastigheten ej överstiger 20 000 kronor och dels

att det vid 1943 års taxering upptagna beskattningsbara beloppet ej överstiger

250 kronor.

3) Beträffande de i punkterna 1 och 2 upptagna fallen, där taxeringsvärdet

å jordbruksfastighet är av betydelse för brukarens eller honom närstående

persons rätt till rabattkort, laar särskilt föreskrivits, att hänsyn icke

skall tagas till den del av taxeringsvärdet, som får anses belöpa på sådan

egendom, vars avkastning brukaren icke äger tillgodogöra sig.

4) Personer, som ej enligt här återgivna regler äro berättigade till rabattkort

utan behovsprövning, kunna efter prövning i varje enskilt fall erhålla

sådant kort, då med hänsyn till särskilda omständigheter synnerligt behov

därav finnes föreligga.

5) För arrendatorer och dem närstående personer finnes slutligen i visst

fall möjlighet att erhålla rabattkort efter behovspi''övning, som sker efter

mindre stränga regler än som angivits i punkten 4. Livsmedelskommissionen

har nämligen föreskrivit, att, därest ai''rendatoi''s eller honom närstående

persons rätt att erhålla rabattkort är beroende av taxeringsvärdet på den

arrenderade fastigheten, kristidsstyrelse må, därest verkligt behov av prisrabattering

prövas föreligga, tilldela vederbörande rabattkort, oaktat fastighetens

taxeringsvärde eller den del därav, som enligt bestämmelserna i punkten

3 skall anses belöpa på arrendatorn, är högre än det medgivna. Givetvis

skall vederbörande helt fylla förutsättningarna i övrigt för erhållande av

rabattkort.

Utdelning av rabattkort i enlighet med nu nämnda bestämmelser ägde rum

första gången med början i december 1942 och andra gången med början

i november 1943.

Beträffande rabattbeloppen må här erinras, att dessa år 1942, i samband

med att inkomst- och förmögenhetsgränserna för tilldelning av rabattkort

utan behovsprövning sänktes, höjdes i fråga om matfett från 1 krona 50 öre

till 2 kronor per kilogram och i fråga örn mjölk från 10 till 15 öre per liter.

1 skrivelse den 31 mars 1944 har statens livsmedelskommission avgivit

förslag för nästa budgetår rörande medelsanvisning för prisrabattering å

vissa livsmedel.

Kommissionen har till en början meddelat, att en sammanställning av

inkomna redovisningar rörande den utdelning av rabattkort, som ägde rum

med början i december 1942, utvisade, att antalet utdelade kort varit ungefär

följande.

Rabattkort för matfett till producenter ...................... 728 000

» » » » icke-producenter ................. 2 007 000

Summa rabattkort för matfett 2 735 000

Rabattkort för mjölk till producenter ........................ 403 000

» » » » icke-producenter ................... 1 113 000

Summa rabattkort för mjölk 1 516 000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 205.

Vad angår den sista utdelningen av rabattkort förelåge, upplyser kommissionen,

uppgifter sammanställda beträffande de kort, som utdelats under

tiden november 1943—januari 1944. Det antal, som totalt komme att utdelas,

kunde emellertid förväntas komma att bli några procent högre än

antalet under nämnda tid utdelade kort. Örn antalet efter de första tre månaderna

tillkommande kortinnehavare procentuellt bleve detsamma som vid

närmast föregående kortutdelning, kunde följande antagande göras rörande

det slutliga resultatet av den senaste utdelningen.

Rabattkort för matfett till producenter ............

» » » » icke-producenter .......

Summa rabattkort

.......... 708 000

.......... 1 712 000

för matfett 2 420 000

Rabattkort för

» »

mjölk till

» »

producenter ........................ 403 000

icke-producenter ................... 1 040 000

Summa rabattkort för mjölk 1 443 000

Vad angår rabattbeloppens storlek har kommissionen erinrat om att kommissionens

år 1942 framlagda rabatteringsförslag beträffande matfett inneburit

ett bibehållande av det dittills gällande rabattbeloppet, 1 krona 50 öre

per kilogram. Med hänsyn till den ståndpunkt, som Kungl. Maj:t och riksdagen

såväl år 1942 som år 1943 intagit i fråga om rabattbeloppen, ansåge

sig kommissionen nu ej böra ifrågasätta någon ändring av dessa. Kommissionen

utginge alltså från att matfettsrabatten skulle utgöra 2 kronor för

kilogram och mjölkrabatten 15 öre för liter.

Förmalningsersättningar.

I syfte att förhindra att de i förhållande till förkrigspriserna höjda producentpriserna

å brödsäd skola medföra ökning av priserna på mjöl och

bröd har sedan hösten 1940 tillämpats ett system med s. k. förmalningsersättningar.

Dessa ersättningar utbetalas till kvarnarna för av dem förmålen

spannmål och utgå med skilda belopp för handelsförmalning och vid

förmälning mot lön. Anslaget är för innevarande budgetår anvisat med

34 000 000 kronor.

Enligt beslut av Kungl. Majit den 15 oktober 1943 utgör ersättningen vid

löneförmalning tills vidare 2 kronor för deciton. Ersättningen vid handelsförmalning

av vete och råg ävensom korn för inblandning i vete- och rågmjöl

utgår jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 8 januari 1944 under tiden från

och med den 1 september 1943 tills vidare till och med den 31 augusti 1944

med 6 kronor 50 öre för deciton. I förhållande till ersättningen under tiden

1 januari—31 augusti 1943 innebär den genom sistnämnda beslut fastställda

ersättningen en ökning av 70 öre för deciton. Ökningen sammanhänger med

ökade kostnader för kvarnarna. Enligt av statens livsmedelskommission

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 205.

5

gjorda beräkningar uppgår koslnadsstegringen till omkring 1 krona 50 öre

för deciton. Kostnadsökningen hos kvarnarna motsvaras emellertid till större

delen av en utgiftsminskning för statsverket. Sålunda ha kostnaderna för

utbetalande av en fraktersättning till handeln av 25 öre för deciton, lagringsersättningar,

motsvarande 20 öre för deciton, och frakter fran odlares järnvägsstation

till prisort, motsvarande omkring 50 öre för deciton, överflyttats

från Svenska spannmålsaktiebolaget till kvarnarna. Ifrågavarande kostnadsöverflvttning

förklarar sålunda ungefär 2/s av kvarnarnas kostnadsökning.

Vidare bör här erinras, att i det angivna beloppet av 1 krona 50 öre per

deciton av förmald spannmål av alla slag ingår en höjning av varvetepriset

av 1 krona för deciton.

För bestridande av de beräknade kostnaderna för förmalningsersättningar

under innevarande budgetår har Kungl. Maj:t ställt till livsmedelskommissionens

förfogande ett belopp av 40 500 000 kronor. Det för ändamalet anvisade

anslaget å 34 000 000 kronor har sålunda måst överskridas med

6 500 000 kronor.

I skrivelse den 31 mars 1944 med förslag örn prisreglerande åtgärder på

jordbrukets område, har livsmedelskommissionen behandlat frågan örn

medelsbehovet för förmalningsersättningar för budgetåret 1944/45.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

De skäl som motiverat införande av prisrabattering å vissa livsmedel samt

systemet med s. k. förmalningsersättningar föreligga alltjämt. På grund

härav böra de genomförda anordningarna med prisrabatter och förmalningsersättningar

bibehållas även under nästkommande budgetår.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår utdelades rabattkort i enlighet

med de nu gällande grunderna första gången med början i december

månad 1942 och andra gången med början i november månad 1943. En

jämförelse mellan det antal rabattkort, som beräknas komma att utdelas

under innevarande period, och antalet utdelade kort under första perioden

ger vid handen, att man kan räkna med en ej oväsentlig nedgång av antalet

rabattkortsinnehavare bland icke-producenter, medan läget i fråga örn producenter

torde komma att bliva i stort sett oförändrat. Da bestämmelserna

angående tilldelning av rabattkort ej undergått några nämnvärda förändringar,

måste såsom livsmedelskommissionen framhållit nedgången väsentligen

bero på en höjning av den allmänna inkomstnivån för icke-producenter.

Till den del denna höjning är blott nominell har utvecklingen tydligen medfört

en reell begränsning av rabattsystemet.

I likhet med vad som skedde föregående år har livsmedelskommissionen

för att erhålla kännedom örn kristidsstyrelsernas erfarenheter av och synpunkter

på rabatteringsbestämmelserna från kristidsstyrelserna inhämtat

yttrande, huruvida och i vad mån ändring i bestämmelserna lämpligen

borde äga rum. Av yttrandena framgår, att flertalet kristidsstyrelser, nämligen

21 stycken, ansett de nu gällande bestämmelserna i stort sett tillfredsställande

och att desamma därför borde bibehållas även under nästa budgetår.

Av de återstående kristidsstyrelserna ha 5 ifrågasatt smärre jämkningar

i tilldelningsgrunderna för viss eller vissa av de befolkningsgrupper, som nu

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 205.

art motäHpfa^ntil!irabaltk<)rt’ r16n 1 ÖVri§t Cj haft eril»i»gar av principiell

ft lin i frände systemet. Endast i 7 yttranden ha påkallats ändringar

De -fv 11 jngsbes tämmelserna i syfte att minska antalet rabattkortsinnehavare.

statens knsrevision for livsmedelskommissionen särskilt tillsatta två

orHntkntTgSmanne^ ha eme!Iertld i sin avgivna granskningsberättelse förordat

att en omprovnmg av grunderna för tilldelning måtte ske och att där
bördtlnföra^8

°Ch framförallt en mera noggrann behovsprövning

a De,^n gällande tilldelningsgrunderna, som godkändes av 1942 års riks
liS-Sfrn

1 Sylr b''vnu annat att be§ränsa kretsen av rabattkortsbeiåttonde

till de verkligt behovande. Den minskning, som de nva bestäm
krin^no

S i r UPPf ? * om rabattkorten för matfett till om
kring

dOO 000 stycken och beträffande mjölkrabattkorten till omkring 80 000

sicken. En ganska avsevärd begränsning av antalet tilldelningsberättigade

skedde salunda redan 1942. Härmed är emellertid icke sagt, att det gälJande

systemet fungerar på ett sådant sätt, att icke i en del fall personer.

vilkas behov av rabattkort kan ifrågasättas, erhålla rabattkort. Med nu tillia“Pade

schematiska system torde denna olägenhet icke kunna undvikas.

"f°,r torde erfordras en övergång till en efter enhetliga grunder skedd

individuell behovsprovnmg. De många och allvarliga olägenheter ur andra

ynpunktd sorn pa sätt framgår av livsmedelskommissionens skrivelse en

övergång till sistnämnda system .skulle medföra, anser jag emellertid så

vägande, att jag, i likhet med kommissionen, icke anser mig böra förorda

någon principiell omläggning av nu rådande system.

.. kommissionen har upptagit frågan, huruvida någon allmän skärpning av

'' i C>o111 1>CS■am 111 e 1 sema borde ske i syfte att ytterligare minska antalet

rabattkortsberattigade. Livsmedelsrabatterna avse att öka möjligheterna

för de ekonomiskt sämre ställda befolkningsgrupperna att oaktat levnadskostnädernas

stegring kunna inköpa tillräckliga myckenheter matfett och

mjölk. Da angivna kostnader efter tillkomsten av nu gällande lilldelningsbestammelser

i stort sett icke undergått någon större ändring, anser jag, i

hkhet med livsmedelskommissionen, någon skärpning av bestämmelserna

leire bora ske.

En del kristidsstyrelser ha framfört förslag om vissa detaljändringar med

avseende a det nuvarande tilldelningssystemet. Såsom livsmedelskommissionen

understrukd är det angeläget, att ändringar ej vidtagas i andra fall,

an ar vägande skäl tala för desamma. Kristidsnämnderna ha nämligen

numera hunnit bliva förtrogna med de nuvarande tilldelningsreglernas inneb°rd’

°ch Ändringar skulle lätt komma att tynga nämndernas arbetsbörda.

Dtt införande av alltför många specialregler .skulle vidare göra rabattsystemet

ytterligare komplicerat med påföljd, att överblicken för nämnderna

försvarades. Pa grund härav är jag icke beredd att nu tillstvrka några av

eje ifrågasätta a lid ringa ma. Jag förutsätter emellertid, att, därest utvecklingen

skulle påkalla en omläggning av rabattsystemet — exempelvis genom

en ytterligare förskjutning av penninginkomsternas nivå inom de av prisrabatterna

berörda skikten — Kungl. Majit må liksom nu är fallet jämväl i

fortsättningen äga befogenhet att vidtaga av omständigheterna föranledda

andringar i systemet.

Jad sålunda anfört framgar, att jag ej heller kan tillstyrka det av

en ledamot i livsmedelskommissionen reservationsvis framförda förslaget,

nämligen att hustru till en folkpensionär, som uppbär tilläggspension,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 205.

7

skulle i det fall hon fyllt 60 år samt icke har egen inkomst kunna efter

särskild ansökan och prövning erhålla rabattkort för mjölk, även då sådana

särskilda omständigheter ej föreligga, som enligt gällande bestämmelser örn

behovsprövning liro förutsättning för att hon skall kunna erhålla dylikt

kolt. Mot ett dylikt förslag talar förutom de av mig förut anförda skälen

även det förhållandet, att ändringen skulle innebära ett brytande av den

principiella gränsdragningen mellan mjölk- och matfettsrabalterna. De

löna tillkomma salunda i princip endast barn och åldringar jämte vissa

speciella grupper, nämligen sjuka personer, havande kvinnor och nyblivna

modrar. Anledningen till denna begränsning är den, att det beträffande

dessa befolkningsgrupper ansetts ur folkhälsosynpunkt särskilt angeläget,

att mjölkkonsumtionen trots den inträdda prisstegringen kan hållas på en

tillfredsställande nivå. Motsvarande skäl kan däremot ej åberopas i vad

avser de mellanliggande åldersgrupperna. Vidare kan framhållas, att de

till stöd för förslaget åberopade skälen i minst lika hög grad äga tillämpning

å en ensam kvinna, som i övrigt lever under samma förhållanden som den

av reservanten åsyftade gifta kvinnan.

Jag ifrågasätter icke någon ändring i de nu utgående rabattbeloppens

storlek. Desamma böra alltså utgöra i fråga om matfett 2 kronor per kilogram

och beträffande mjölk 15 öre per liter.

Under antagande att de nuvarande tilldelningsbestämmelserna bibehållas

i huvudsak oförändrade och att inkomstnivån för de befolkningsgrupper,

som här avses, icke undergår någon mera betydande förändring i förhållande

till kalenderåret 1943 har livsmedelskommissionen uppskattat medelsbehovet

för nästa budgetår till för matfettsrabatteringen 64 220 000 kronor och för

mjölkrabatteringen 39 495 000 kronor eller sammanlagt i avrundat belopp

105 000 000 kronor. Dessa beräkningar synas böra godtagas.

Vad härefter angår frågan om förmalningsersättningarna bör man liksom

förut utgå från att ersättningarna icke skola bestämmas till högre belopp

än vad som erfordras för att förhindra höjning av mjölpriserna. Det

härför erforderliga beloppet sammanhänger med sättet för utformningen

av brödsädesregleringen. Livsmedelskommissionen har i sådant hänseende

framlagt två alternativförslag. Vid anmälan tidigare i dag av dessa förslag

har chefen för jordbruksdepartementet förutsatt, att med valet mellan

de båda alternativen för regleringens ordnande skulle anstå till hösten 1944,

da utfallet av den nya skörden kunde överblickas. Vid en förmalningsvolym

av 600 000 ton skulle medelsbehovet för förmalningsersättningar enligt livsmedelskommissionens

beräkningar uppgå till vid ena alternativet lägst

42 000 000 kronor och vid det andra lägst 37 500 000 kronor. Sedan slutlig

ställning tagits till de bada alternativen torde det få ankomma på Kungl.

Majit alt bestämma örn förmalningsersättningarnas storlek. Med hänsyn till

att anslaget till förmalningsersättningar är av förslagsanslags natur har jag

intet att erinra mot att ersättningen för handelsförmalning påVsätt kommissionen

föreslagit beräknas för nästa budgetår uppgå till i avrundat tal

40 000 000 kronor.

Ersättningen för löneförmalning har för innevarande budgetår uppskattats

till 2 000 000 kronor. Med hänsyn till den stora höjning av anslaget till

producentbidrag, sorn chefen för jordbruksdepartementet tidigare i dag föreslagit,

synes ersättningen för löneförmalning kunna slopas. Enligt vad kommissionen

anfört kommer detta icke att medföra några större olägenheter

i regleringshänseende.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 205.

Utskottet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår hava nu gällande bestämmelser

beträffande prisrabattering å vissa livsmedel utformats

i anslutning till de uttalanden i ämnet, som gjordes av 1942 års riksdag.

Ifrågavarande bestämmelser hava tillämpats sedan december 1942.

Departementschefen har framhållit, alt flertalet kristidsstyrelser ansett de

nu gällande bestämmelserna i stort sett tillfredsställande. Emellertid hava

—- såsom departementschefen erinrat — en del kristidsstyrelser föreslagit

vidtagandet av vissa detaljändringar med avseende å det nuvarande tilldelningssystemet.

Departementschefen har emellertid för sin del ansett det angeläget,

att ändringar icke vidtoges i andra fall än där vägande skäl talade

för desamma samt att ett införande av alltför många specialregler skulle

göra rabattsystemet ytterligare komplicerat med påföljd, att överblicken för

nämnderna skulle försvåras. På grund härav har departementschefen icke

funnit sig beredd att tillstyrka någon av de ifrågasatta ändringarna och

alltså icke heller ansett sig böra förorda det av en ledamot av livsmedelskommissionen

reservationsvis framförda förslaget att hustru till en folkpensionär,

som uppbär tilläggspension, skulle i det fall hon fyllt 60 år samt

icke har egen inkomst kunna efter särskild ansökan och prövning erhålla

rabattkort för mjölk, även då sådana särskilda omständigheter ej föreligga,

som enligt gällande bestämmelser örn behovsprövning äro förutsättning för

att hon skall kunna erhålla dylikt kort. Mot sistnämnda förslag talar enligt

departementschefens mening bland annat det förhållandet, att ändringen

skulle innebära ett brytande av den principiella gränsdragningen mellan

mjölk- och matfettsrabatterna, vartill komme, att de till stöd för förslaget

åberopade skälen i minst lika hög grad ägde tillämpning på en ensam

kvinna, som i övrigt levde under samma förhållanden som den av reservanten

åsyftade gifta kvinnan. 1 motionen II: 517 har framställts yrkande av

samma innebörd som reservantens förslag.

Utskottet anser i likhet med departementschefen alt anledning för närvarande

saknas alt vidtaga ändringar i det nuvarande systemets grunder och

har på av departementschefen anförda skäl funnit sig böra avstyrka bifall

till motionen II: 517.

Departementschefen har förutsatt, att därest utvecklingen skulle påkalla

en omläggning av rabattsystemet Kungl. Maj:t skulle liksom nu vore fallet

jämväl i fortsättningen äga befogenhet att vidtaga av omständigheterna

föranledda ändringar i detsamma. Utskottet vili i anledning härav framhålla,

att utskottet — i enlighet med den uppfattning, varåt riksdagen i fjol

gav uttryck — förutsätter att för den händelse mera genomgripande ändringar

av reglerna för prisrabatteringen skulle befinnas böra vidtagas riksdagen

höres, då detta utan olägenhet kan ske.

Det för prisrabatteringen erforderliga anslaget för nästa budgetår har av

departementschefen beräknats till 105 000 000 kronor. Utskottet har icke

funnit anledning till erinran mot ifrågavarande anslagsberäkningar.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 205.

9

Vad angår förmalningsersättningarna har departementschefen

liksom föregående år utgått ifrån att dessa ersättningar icke skulle bestämmas

till högre belopp än vad som erfordras för att förhindra en höjning av

mjölpriserna. Departementschefen har framhållit, att det härför erforderliga

beloppet sammanhängde med sättet för utformningen av brödsädesregleringen,

för vilken förelåge två av livsmedelskommissionen framlagda alternativa

förslag; valet mellan dessa alternativ skulle anstå till hösten 1944,

då utfallet av den nya skörden kunde överblickas. Sedan slutlig ställning

tagits till ifrågavarande alternativa förslag, skulle det få ankomma på

Kungl. Maj:t att bestämma om förmalningsersättningarnas storlek. Medelsbehovet

för handelsförmalningen för nästa budgetår har av departementschefen

beräknats till i avrundat tal 40 000 000 kronor. Utskottet har funnit

sig böra biträda vad departementschefen sålunda föreslagit och har icke

något att erinra mot att i enlighet med vad departementschefen förordat

någon ersättning för löneförmalning icke skall utgå under nästa budgetår.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionen II: 517 till Prisrabattering å vissa livsmedel för

budgetåret 1944/45 under elfte huvudtiteln anvisa ett anslag

av 105 000 000 kronor;

b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till Förmalningsersåttningar

för budgetåret 1944/45 under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 40 000 000 kronor.

Stockholm den 15 juni 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i

Malmö, Oscar Olsson, Pauli, Gränebo, Bernhard Nilsson, Bäcklund, Holmström,

Heiding, Karl Andersson, Johan Eric Ericson och Emil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i

Grönvik, Andersson i Prästbol, Persson i Falla, Persson i Tidaholm, Holmdahl,

Olsson i Kullenbergstorp, Wallentheim, Nilsson i Steneberg, Viklund och Hoppe.

Bihang till riksdagens protokoll J9AA. 6 sami. Nr 205.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 205.

Reservationer:

1) av herrar Johan Bernhard Johansson, Bernhard Nilsson, Holmström,

Svensson i Grönvik, Persson i Falla, Holmdahl och Olsson i Kullenbergstorp,

vilka ansett,

dels att utskottets yttrande i fråga om prisrabattering å vissa

livsmedel bort hava följande lydelse:

»Såsom av ----reservantens förslag.

Utskottet får framhålla, att ingen meningsskiljaktighet rått angående prisrabatteringens

syfte att giva de ekonomiskt svagt ställda möjlighet att i erforderlig

utsträckning förskaffa sig behövliga livsmedel. Erinringar hava

däremot gjorts mot att de inkomstgränser efter vilka rabatterna utgått varit

så vida, att rabatterna i stor utsträckning tillkommit personer i relativt

god ekonomisk ställning. Att så blivit förhållandet framgår bland annat av

att enligt livsmedelskommissionens tillämpningsföreskrifter för en familj

med fyra barn, ett beskattningsbart belopp av 1 000 kronor, respektive 750

kronor motsvarar i lägsta ortsgruppen (grupp I) en verklig inkomst av 6 840

kronor, respektive 6 340 kronor. För en familj med sex barn motsvaras dessa

rabatteringsnormer av en verklig inkomst av i ortsgrupp I 7 100 kronor,

respektive 6 620 kronor och i ortsgrupp V av 8 720 kronor, respektive 8 220

kronor. Att sålunda statsunderstöd medelst prisrabatter erhållits i så goda

inkomstlägen har väckt allvarliga gensagor, vilket bland annat framgår av

kristidsnämndernas såsom bilaga till förevarande proposition fogade yttranden

över rabatteringssystemet. I flera av dessa yttranden framhålles, att gällande

bestämmelser medföra rätt till rabatter i många fall, där behov av

statligt understöd icke synes föreligga.

Enligt utskottets mening äro dessa erinringar befogade och böra beaktas

genom en lämplig justering av inkomstgränserna. Utskottet vill därför förorda

att de nu gällande inkomstgränserna 1 000 kronor, respektive 750 kronor

och 500 kronor sänkas till respektive 800 kronor, 500 kronor och 300

kronor. En sådan justering av inkomstgränserna skulle endast obetydligt

påverka levnadskostnadsindex, eller sammanlagt med allenast 0,3 enheter.

Från åtskilliga håll hava vidare erinringar riktats mot att jordbrukare

med låga inkomster, men som bruka egendom med taxeringsvärde över

10 000 kronor ej äro berättigade till rabattkort, under det att andra inkomsttagare

i långt bättre ekonomisk ställning komma i åtnjutande av rabattkort.

Då detta icke synes utskottet riktigt, har utskottet ansett sig böra föreslå

att den nuvarande taxeringsvärdegränsen å 10 000 kronor skall gälla endast

för jordbrukare, som äger sitt jordbruk, under det att för arrendator skall

gälla samma bestämmelser som för övriga inkomsttagare.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 205.

11

Vad beträffar det i motionen 11:517 framställda yrkandet har utskottet

på av departementschefen anförda skäl funnit sig böra avstyrka bifall till

detsamma.

Departementschefen har---kan ske.

På grund av den sänkning av inkomstgränserna, som utskottet här föreslagit,

torde det för prisrabatteringen erforderliga anslaget för nästa budgetår

böra minskas i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med ett belopp av

7 000 000 kronor. Å andra sidan medför utskottets förslag örn borttagande

av taxeringsvärdegränsen såsom tilldelningsgrund för jordbruksarrendator

att ett ökat medelsbehov uppkommer, vilket torde kunna uppskattas till i

runt tal 2 500 000 kronor. Det av departementschefen till 105 000 000 kronor

beräknade anslagsbeloppet synes alltså kunna minskas till 100 500 000

kronor.»;

dels ock att utskottet till följd härav bort hemställa,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Majrts förslag och med avslag å

motionen II: 517 till Prisrabattering å vissa livsmedel för

budgetåret 1944/45 under elfte huvudtiteln anvisa ett anslag

av 100 500 000 kronor;

2) av herrar Johan Bernhard Johansson, Bernhard Nilsson, Holmström,

Persson i Falla och Holmdahl, vilka ansett,

dels att utskottets yttrande i fråga om förmalningsersättningarna

bort hava följande lydelse:

»Vad angår förmalningsersättningarna utgår denna subvention till alla

konsumenter utan hänsyn till behov och förmögenhetsställning och beräknas

för nästa budgetår kräva beviljande av ett anslagsbelopp av 40 000 000 kronor.

En sådan generell statssubvention måste bygga på föreställningen att

brödsädespriset under de senare åren varit och är onormalt högt i förhållande

till andra varor och nyttigheter. Men i verkligheten förhåller det sig

på motsatt sätt. Statistiska jämförelser visa att vetepriset under åren 1913—

1942 stigit med 56 enheter, de totala levnadskostnaderna med 136 enheter

och lönerna med 226 enheter. En jämförelse för åren 1925—1942 visar

samma utveckling mera markerad eller en stegring för vetepriset med 9 enheter,

för de totala levnadskostnaderna med 60 enheter och för lönerna med

110 enheter. Att märka är dessutom att vetepriset under år 1943 nedgått

med 3 enheter till en indexsiffra av 153 och lönerna stigit med omkring

4 enheter till omkring 230. Brödsädespriset har sålunda under en lång följd

av år mycket starkt förbilligats i förhållande till andra nyttigheter, varor

och tjänster, som äro av betydelse för den allmänna levnadsstandarden. Att

under sådana förhållanden låta staten med upplånade medel bestrida en

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 205.

avsevärd del av konsumenternas brödkostnader anser utskottet icke vara ur

social synpunkt påkallat eller förenligt med en sund statshushållning. En

avveckling av denna generella subvention synes därför enligt utskottets mening

starkt motiverad. Med hänsyn härtill föreslår utskottet att förmalningsersättningen

sänkes med 2 kronor per deciton. Genom en sådan sänkning

torde anslaget till förmalningsersättnihgar för nästa budgetår kunna minskas

med 12 000 000 kronor till 28 000 000 kronor.

Utskottet biträder departementschefens förslag att någon ersättning för

löneförmalning icke skall utgå under nästa budgetår.»;

dels ock att utskottet till följd härav bort hemställa,

att riksdagen må

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag till Förmalningser

sättning ar för budgetåret 1944/45 under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 28 000 000 kronor.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1944

417416

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:449 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till prisrabatt ering å vissa livsmedel m. m. s. 3 i texten