Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till prisrabattering å vissa livsmedel m. m. jämte i ämnet väckt motion.
1944-06-15 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1944:205, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till prisrabattering å vissa livsmedel m. m. jämte i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 205.
1
Nr 205.
Ankom till riksdagens kansli den 15 juni 1944 kl. 4 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag
till prisrabattering å vissa livsmedel m. m. jämte
i ämnet väckt motion.
(2 :a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under elfte huvudtiteln (punkterna
31 och 32 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden
för den 4 januari 1944) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1944/45 beräkna dels till Prisrabattering
å vissa livsmedel ett anslag av 110 000 000 kronor, dels ock till
Förmalningsersättningar ett förslagsanslag av 37 000 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 262, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för den
21 april 1944, föreslagit riksdagen att för budgetåret 1944/45 under elfte
huvudtiteln anvisa dels till Prisrabattering å vissa livsmedel ett anslag av
105 000 000 kronor, dels ock till Förmalningsersättningar ett förslagsanslag
av 40 000 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av fru Olivia Nordgren väckt motion (11:517), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta sådan ändring i tilldelningsbestämmelserna —
att gälla under budgetåret 1944/45 —- att hustru till en folkpensionär, som
uppbär tilläggspension, i det fall hon har fyllt 60 år och icke har egen inkomst,
efter särskild ansökan må kunna tilldelas rabattkort för mjölk, även
då sådana särskilda omständigheter ej föreligga, som enligt nuvarande bestämmelser
örn bebovsprövning äro förutsättning för att hon skall kunna
erhålla dylikt kort.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet,
hänvisas till motionen.
Prisrabattering å vissa livsmedel.
Nu gällande bestämmelser om prisrabattering å matfett och mjölk innehålla
i huvudsak följande.
1) Rabattkort för såväl matfett som mjölk tilldelas utan bebovsprövning
sådana svenska medborgare, som äro födda efter den 31 december 1927
eller före den 1 januari 1877, under förutsättning att vederbörande själv,
eller, i fråga örn barn, dettas föräldrar vid 1943 års taxering till statlig in
Bihang
till riksdagens protokoll 1914. 6 sami. Nr 205. 1
2
Statsutskottets utlåtande nr 205.
borash och förmögenhetsskatt icke upptagits för ett beskattningsbart belopp,
överstigande 750 kronor, eller för en skattepliktig förmögenhet, överstigande
10 000 kronor, eller brukar jordbruksfastighet med ett taxeringsvärde av
mer än 10 000 kronor. Från denna regel göras dock två undantag, det ena
i syfte att öppna möjlighet till erhållande av rabattkort även i sådana fall,
där den skattepliktiga förmögenheten eller värdet av den brukade jordbruksfastigheten
är större än nu nämnts men å andra sidan vederbörandes
beskattningsbara belopp är mycket lågt, och det andra i syfte att bereda föräldrar
med minst två barn möjlighet att erhålla rabattkort för barnen, även
då vederbörandes beskattningsbara belopp något överstiger 750 kronor.
Enligt det första undantaget äger nu avsedd person erhålla rabattkort
under förutsättning dels att den skattepliktiga förmögenheten respektive
taxeringsvärdet å jordbruksfastigheten ej överstiger 20 000 kronor och dels
att det vid 1943 års taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt upptagna
beskattningsbara beloppet ej överstiger 250 kronor. Enligt det andra
undantaget erhålles rabattkort för barn under förutsättning dels att det
beskattningsbara beloppet ej överstiger 1 000 kronor och dels att föräldrarna
lia minst två efter den 31 december 1927 födda barn. Beträffande
person, som är gift och sammanlever med sin make, gäller vad här nyss
sagts om beskattningsbart belopp och skattepliktig förmögenhet makarnas
sammanlagda beskattningsbara belopp och sammanlagda skattepliktiga förmögenhet.
Vad i denna punkt sagts om personer, som äro födda före den 1 januari
1877, gäller även yngre personer, som uppbära tilläggspension enligt lagen
om folkpensionering eller invalidunderstöd jämlikt förordningen den 28 juni
1935 örn invalidunderstöd.
2) Tilldelning av rabattkort till andra svenska medborgare än som avses
i punkt 1 (d. v. s. till svenska medborgare, som äro födda under något av
åren 1877—1927 och ej uppbära tilläggspension eller invalidunderstöd,) får
ske utan särskild behovsprövning endast i följande fall:
a) Äkta makar, vilka sammanleva med varandra, tilldelas vardera ett
rabattkort för matfett under förutsättning dels att de ha eget hushåll och
dels att de icke vid 1943 års taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
tillsammans upptagits för ett beskattningsbart belopp, överstigande 500
kronor, eller för en skattepliktig förmögenhet, överstigande 10 000 kronor,
eller bruka jordbruksfastighet med ett taxeringsvärde, överstigande 10 000
kronor.
b) Ogift person tilldelas ett rabattkort för matfett under förutsättning dels
att han har eget hushåll och dels att han icke vid 1943 års taxering tili statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt upptagits för ett beskattningsbart belopp,
överstigande 500 kronor, eller för en skattepliktig förmögenhet, överstigande
10 000 kronor, eller brukar jordbruksfastighet med ett taxeringsvärde,
överstigande 10 000 kronor. Vad nu sagts om ogift person gäller även
änkling, änka eller make, som icke sammanlever med andra maken.
Även för personer inom denna åldersgrupp finnes en undantagsbestämmelse,
avsedd för sådana fall, där den skattepliktiga förmögenheten eller
värdet av den brukade jordbruksfastigheten visserligen är större än 10 000
kronor men där å andra sidan det beskattningsbara beloppet är mycket
lågt. Enligt denna undantagsbestämmelse skall rabattkort för matfett tilldelas
här avsedd person, under förutsättning dels att vederbörande har eget
Statsutskottets utlåtande nr 205.
3
hushåll, dels att den skattepliktiga förmögenheten respektive taxeringsvärdet
å den brukade jordbruksfastigheten ej överstiger 20 000 kronor och dels
att det vid 1943 års taxering upptagna beskattningsbara beloppet ej överstiger
250 kronor.
3) Beträffande de i punkterna 1 och 2 upptagna fallen, där taxeringsvärdet
å jordbruksfastighet är av betydelse för brukarens eller honom närstående
persons rätt till rabattkort, laar särskilt föreskrivits, att hänsyn icke
skall tagas till den del av taxeringsvärdet, som får anses belöpa på sådan
egendom, vars avkastning brukaren icke äger tillgodogöra sig.
4) Personer, som ej enligt här återgivna regler äro berättigade till rabattkort
utan behovsprövning, kunna efter prövning i varje enskilt fall erhålla
sådant kort, då med hänsyn till särskilda omständigheter synnerligt behov
därav finnes föreligga.
5) För arrendatorer och dem närstående personer finnes slutligen i visst
fall möjlighet att erhålla rabattkort efter behovspi''övning, som sker efter
mindre stränga regler än som angivits i punkten 4. Livsmedelskommissionen
har nämligen föreskrivit, att, därest ai''rendatoi''s eller honom närstående
persons rätt att erhålla rabattkort är beroende av taxeringsvärdet på den
arrenderade fastigheten, kristidsstyrelse må, därest verkligt behov av prisrabattering
prövas föreligga, tilldela vederbörande rabattkort, oaktat fastighetens
taxeringsvärde eller den del därav, som enligt bestämmelserna i punkten
3 skall anses belöpa på arrendatorn, är högre än det medgivna. Givetvis
skall vederbörande helt fylla förutsättningarna i övrigt för erhållande av
rabattkort.
Utdelning av rabattkort i enlighet med nu nämnda bestämmelser ägde rum
första gången med början i december 1942 och andra gången med början
i november 1943.
Beträffande rabattbeloppen må här erinras, att dessa år 1942, i samband
med att inkomst- och förmögenhetsgränserna för tilldelning av rabattkort
utan behovsprövning sänktes, höjdes i fråga om matfett från 1 krona 50 öre
till 2 kronor per kilogram och i fråga örn mjölk från 10 till 15 öre per liter.
1 skrivelse den 31 mars 1944 har statens livsmedelskommission avgivit
förslag för nästa budgetår rörande medelsanvisning för prisrabattering å
vissa livsmedel.
Kommissionen har till en början meddelat, att en sammanställning av
inkomna redovisningar rörande den utdelning av rabattkort, som ägde rum
med början i december 1942, utvisade, att antalet utdelade kort varit ungefär
följande.
Rabattkort för matfett till producenter ...................... 728 000
» » » » icke-producenter ................. 2 007 000
Summa rabattkort för matfett 2 735 000
Rabattkort för mjölk till producenter ........................ 403 000
» » » » icke-producenter ................... 1 113 000
Summa rabattkort för mjölk 1 516 000
4
Statsutskottets utlåtande nr 205.
Vad angår den sista utdelningen av rabattkort förelåge, upplyser kommissionen,
uppgifter sammanställda beträffande de kort, som utdelats under
tiden november 1943—januari 1944. Det antal, som totalt komme att utdelas,
kunde emellertid förväntas komma att bli några procent högre än
antalet under nämnda tid utdelade kort. Örn antalet efter de första tre månaderna
tillkommande kortinnehavare procentuellt bleve detsamma som vid
närmast föregående kortutdelning, kunde följande antagande göras rörande
det slutliga resultatet av den senaste utdelningen.
Rabattkort för matfett till producenter ............
» » » » icke-producenter .......
Summa rabattkort
.......... 708 000
.......... 1 712 000
för matfett 2 420 000
Rabattkort för
» »
mjölk till
» »
producenter ........................ 403 000
icke-producenter ................... 1 040 000
Summa rabattkort för mjölk 1 443 000
Vad angår rabattbeloppens storlek har kommissionen erinrat om att kommissionens
år 1942 framlagda rabatteringsförslag beträffande matfett inneburit
ett bibehållande av det dittills gällande rabattbeloppet, 1 krona 50 öre
per kilogram. Med hänsyn till den ståndpunkt, som Kungl. Maj:t och riksdagen
såväl år 1942 som år 1943 intagit i fråga om rabattbeloppen, ansåge
sig kommissionen nu ej böra ifrågasätta någon ändring av dessa. Kommissionen
utginge alltså från att matfettsrabatten skulle utgöra 2 kronor för
kilogram och mjölkrabatten 15 öre för liter.
Förmalningsersättningar.
I syfte att förhindra att de i förhållande till förkrigspriserna höjda producentpriserna
å brödsäd skola medföra ökning av priserna på mjöl och
bröd har sedan hösten 1940 tillämpats ett system med s. k. förmalningsersättningar.
Dessa ersättningar utbetalas till kvarnarna för av dem förmålen
spannmål och utgå med skilda belopp för handelsförmalning och vid
förmälning mot lön. Anslaget är för innevarande budgetår anvisat med
34 000 000 kronor.
Enligt beslut av Kungl. Majit den 15 oktober 1943 utgör ersättningen vid
löneförmalning tills vidare 2 kronor för deciton. Ersättningen vid handelsförmalning
av vete och råg ävensom korn för inblandning i vete- och rågmjöl
utgår jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 8 januari 1944 under tiden från
och med den 1 september 1943 tills vidare till och med den 31 augusti 1944
med 6 kronor 50 öre för deciton. I förhållande till ersättningen under tiden
1 januari—31 augusti 1943 innebär den genom sistnämnda beslut fastställda
ersättningen en ökning av 70 öre för deciton. Ökningen sammanhänger med
ökade kostnader för kvarnarna. Enligt av statens livsmedelskommission
Statsutskottets utlåtande nr 205.
5
gjorda beräkningar uppgår koslnadsstegringen till omkring 1 krona 50 öre
för deciton. Kostnadsökningen hos kvarnarna motsvaras emellertid till större
delen av en utgiftsminskning för statsverket. Sålunda ha kostnaderna för
utbetalande av en fraktersättning till handeln av 25 öre för deciton, lagringsersättningar,
motsvarande 20 öre för deciton, och frakter fran odlares järnvägsstation
till prisort, motsvarande omkring 50 öre för deciton, överflyttats
från Svenska spannmålsaktiebolaget till kvarnarna. Ifrågavarande kostnadsöverflvttning
förklarar sålunda ungefär 2/s av kvarnarnas kostnadsökning.
Vidare bör här erinras, att i det angivna beloppet av 1 krona 50 öre per
deciton av förmald spannmål av alla slag ingår en höjning av varvetepriset
av 1 krona för deciton.
För bestridande av de beräknade kostnaderna för förmalningsersättningar
under innevarande budgetår har Kungl. Maj:t ställt till livsmedelskommissionens
förfogande ett belopp av 40 500 000 kronor. Det för ändamalet anvisade
anslaget å 34 000 000 kronor har sålunda måst överskridas med
6 500 000 kronor.
I skrivelse den 31 mars 1944 med förslag örn prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område, har livsmedelskommissionen behandlat frågan örn
medelsbehovet för förmalningsersättningar för budgetåret 1944/45.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
De skäl som motiverat införande av prisrabattering å vissa livsmedel samt
systemet med s. k. förmalningsersättningar föreligga alltjämt. På grund
härav böra de genomförda anordningarna med prisrabatter och förmalningsersättningar
bibehållas även under nästkommande budgetår.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår utdelades rabattkort i enlighet
med de nu gällande grunderna första gången med början i december
månad 1942 och andra gången med början i november månad 1943. En
jämförelse mellan det antal rabattkort, som beräknas komma att utdelas
under innevarande period, och antalet utdelade kort under första perioden
ger vid handen, att man kan räkna med en ej oväsentlig nedgång av antalet
rabattkortsinnehavare bland icke-producenter, medan läget i fråga örn producenter
torde komma att bliva i stort sett oförändrat. Da bestämmelserna
angående tilldelning av rabattkort ej undergått några nämnvärda förändringar,
måste såsom livsmedelskommissionen framhållit nedgången väsentligen
bero på en höjning av den allmänna inkomstnivån för icke-producenter.
Till den del denna höjning är blott nominell har utvecklingen tydligen medfört
en reell begränsning av rabattsystemet.
I likhet med vad som skedde föregående år har livsmedelskommissionen
för att erhålla kännedom örn kristidsstyrelsernas erfarenheter av och synpunkter
på rabatteringsbestämmelserna från kristidsstyrelserna inhämtat
yttrande, huruvida och i vad mån ändring i bestämmelserna lämpligen
borde äga rum. Av yttrandena framgår, att flertalet kristidsstyrelser, nämligen
21 stycken, ansett de nu gällande bestämmelserna i stort sett tillfredsställande
och att desamma därför borde bibehållas även under nästa budgetår.
Av de återstående kristidsstyrelserna ha 5 ifrågasatt smärre jämkningar
i tilldelningsgrunderna för viss eller vissa av de befolkningsgrupper, som nu
6 Statsutskottets utlåtande nr 205.
art motäHpfa^ntil!irabaltk<)rt’ r16n 1 ÖVri§t Cj haft eril»i»gar av principiell
ft lin i frände systemet. Endast i 7 yttranden ha påkallats ändringar
De -fv 11 jngsbes tämmelserna i syfte att minska antalet rabattkortsinnehavare.
statens knsrevision for livsmedelskommissionen särskilt tillsatta två
orHntkntTgSmanne^ ha eme!Iertld i sin avgivna granskningsberättelse förordat
att en omprovnmg av grunderna för tilldelning måtte ske och att där
bördtlnföra^8
°Ch framförallt en mera noggrann behovsprövning
a De,^n gällande tilldelningsgrunderna, som godkändes av 1942 års riks
liS-Sfrn
1 Sylr b''vnu annat att be§ränsa kretsen av rabattkortsbeiåttonde
till de verkligt behovande. Den minskning, som de nva bestäm
krin^no
S i r UPPf ? * om rabattkorten för matfett till om
kring
dOO 000 stycken och beträffande mjölkrabattkorten till omkring 80 000
sicken. En ganska avsevärd begränsning av antalet tilldelningsberättigade
skedde salunda redan 1942. Härmed är emellertid icke sagt, att det gälJande
systemet fungerar på ett sådant sätt, att icke i en del fall personer.
vilkas behov av rabattkort kan ifrågasättas, erhålla rabattkort. Med nu tillia“Pade
schematiska system torde denna olägenhet icke kunna undvikas.
"f°,r torde erfordras en övergång till en efter enhetliga grunder skedd
individuell behovsprovnmg. De många och allvarliga olägenheter ur andra
ynpunktd sorn pa sätt framgår av livsmedelskommissionens skrivelse en
övergång till sistnämnda system .skulle medföra, anser jag emellertid så
vägande, att jag, i likhet med kommissionen, icke anser mig böra förorda
någon principiell omläggning av nu rådande system.
.. kommissionen har upptagit frågan, huruvida någon allmän skärpning av
'' i C>o111 1>CS■am 111 e 1 sema borde ske i syfte att ytterligare minska antalet
rabattkortsberattigade. Livsmedelsrabatterna avse att öka möjligheterna
för de ekonomiskt sämre ställda befolkningsgrupperna att oaktat levnadskostnädernas
stegring kunna inköpa tillräckliga myckenheter matfett och
mjölk. Da angivna kostnader efter tillkomsten av nu gällande lilldelningsbestammelser
i stort sett icke undergått någon större ändring, anser jag, i
hkhet med livsmedelskommissionen, någon skärpning av bestämmelserna
leire bora ske.
En del kristidsstyrelser ha framfört förslag om vissa detaljändringar med
avseende a det nuvarande tilldelningssystemet. Såsom livsmedelskommissionen
understrukd är det angeläget, att ändringar ej vidtagas i andra fall,
an ar vägande skäl tala för desamma. Kristidsnämnderna ha nämligen
numera hunnit bliva förtrogna med de nuvarande tilldelningsreglernas inneb°rd’
°ch Ändringar skulle lätt komma att tynga nämndernas arbetsbörda.
Dtt införande av alltför många specialregler .skulle vidare göra rabattsystemet
ytterligare komplicerat med påföljd, att överblicken för nämnderna
försvarades. Pa grund härav är jag icke beredd att nu tillstvrka några av
eje ifrågasätta a lid ringa ma. Jag förutsätter emellertid, att, därest utvecklingen
skulle påkalla en omläggning av rabattsystemet — exempelvis genom
en ytterligare förskjutning av penninginkomsternas nivå inom de av prisrabatterna
berörda skikten — Kungl. Majit må liksom nu är fallet jämväl i
fortsättningen äga befogenhet att vidtaga av omständigheterna föranledda
andringar i systemet.
Jad sålunda anfört framgar, att jag ej heller kan tillstyrka det av
en ledamot i livsmedelskommissionen reservationsvis framförda förslaget,
nämligen att hustru till en folkpensionär, som uppbär tilläggspension,
Statsutskottets utlåtande nr 205.
7
skulle i det fall hon fyllt 60 år samt icke har egen inkomst kunna efter
särskild ansökan och prövning erhålla rabattkort för mjölk, även då sådana
särskilda omständigheter ej föreligga, som enligt gällande bestämmelser örn
behovsprövning liro förutsättning för att hon skall kunna erhålla dylikt
kolt. Mot ett dylikt förslag talar förutom de av mig förut anförda skälen
även det förhållandet, att ändringen skulle innebära ett brytande av den
principiella gränsdragningen mellan mjölk- och matfettsrabalterna. De
löna tillkomma salunda i princip endast barn och åldringar jämte vissa
speciella grupper, nämligen sjuka personer, havande kvinnor och nyblivna
modrar. Anledningen till denna begränsning är den, att det beträffande
dessa befolkningsgrupper ansetts ur folkhälsosynpunkt särskilt angeläget,
att mjölkkonsumtionen trots den inträdda prisstegringen kan hållas på en
tillfredsställande nivå. Motsvarande skäl kan däremot ej åberopas i vad
avser de mellanliggande åldersgrupperna. Vidare kan framhållas, att de
till stöd för förslaget åberopade skälen i minst lika hög grad äga tillämpning
å en ensam kvinna, som i övrigt lever under samma förhållanden som den
av reservanten åsyftade gifta kvinnan.
Jag ifrågasätter icke någon ändring i de nu utgående rabattbeloppens
storlek. Desamma böra alltså utgöra i fråga om matfett 2 kronor per kilogram
och beträffande mjölk 15 öre per liter.
Under antagande att de nuvarande tilldelningsbestämmelserna bibehållas
i huvudsak oförändrade och att inkomstnivån för de befolkningsgrupper,
som här avses, icke undergår någon mera betydande förändring i förhållande
till kalenderåret 1943 har livsmedelskommissionen uppskattat medelsbehovet
för nästa budgetår till för matfettsrabatteringen 64 220 000 kronor och för
mjölkrabatteringen 39 495 000 kronor eller sammanlagt i avrundat belopp
105 000 000 kronor. Dessa beräkningar synas böra godtagas.
Vad härefter angår frågan om förmalningsersättningarna bör man liksom
förut utgå från att ersättningarna icke skola bestämmas till högre belopp
än vad som erfordras för att förhindra höjning av mjölpriserna. Det
härför erforderliga beloppet sammanhänger med sättet för utformningen
av brödsädesregleringen. Livsmedelskommissionen har i sådant hänseende
framlagt två alternativförslag. Vid anmälan tidigare i dag av dessa förslag
har chefen för jordbruksdepartementet förutsatt, att med valet mellan
de båda alternativen för regleringens ordnande skulle anstå till hösten 1944,
da utfallet av den nya skörden kunde överblickas. Vid en förmalningsvolym
av 600 000 ton skulle medelsbehovet för förmalningsersättningar enligt livsmedelskommissionens
beräkningar uppgå till vid ena alternativet lägst
42 000 000 kronor och vid det andra lägst 37 500 000 kronor. Sedan slutlig
ställning tagits till de bada alternativen torde det få ankomma på Kungl.
Majit alt bestämma örn förmalningsersättningarnas storlek. Med hänsyn till
att anslaget till förmalningsersättningar är av förslagsanslags natur har jag
intet att erinra mot att ersättningen för handelsförmalning påVsätt kommissionen
föreslagit beräknas för nästa budgetår uppgå till i avrundat tal
40 000 000 kronor.
Ersättningen för löneförmalning har för innevarande budgetår uppskattats
till 2 000 000 kronor. Med hänsyn till den stora höjning av anslaget till
producentbidrag, sorn chefen för jordbruksdepartementet tidigare i dag föreslagit,
synes ersättningen för löneförmalning kunna slopas. Enligt vad kommissionen
anfört kommer detta icke att medföra några större olägenheter
i regleringshänseende.
8
Statsutskottets utlåtande nr 205.
Utskottet.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår hava nu gällande bestämmelser
beträffande prisrabattering å vissa livsmedel utformats
i anslutning till de uttalanden i ämnet, som gjordes av 1942 års riksdag.
Ifrågavarande bestämmelser hava tillämpats sedan december 1942.
Departementschefen har framhållit, alt flertalet kristidsstyrelser ansett de
nu gällande bestämmelserna i stort sett tillfredsställande. Emellertid hava
—- såsom departementschefen erinrat — en del kristidsstyrelser föreslagit
vidtagandet av vissa detaljändringar med avseende å det nuvarande tilldelningssystemet.
Departementschefen har emellertid för sin del ansett det angeläget,
att ändringar icke vidtoges i andra fall än där vägande skäl talade
för desamma samt att ett införande av alltför många specialregler skulle
göra rabattsystemet ytterligare komplicerat med påföljd, att överblicken för
nämnderna skulle försvåras. På grund härav har departementschefen icke
funnit sig beredd att tillstyrka någon av de ifrågasatta ändringarna och
alltså icke heller ansett sig böra förorda det av en ledamot av livsmedelskommissionen
reservationsvis framförda förslaget att hustru till en folkpensionär,
som uppbär tilläggspension, skulle i det fall hon fyllt 60 år samt
icke har egen inkomst kunna efter särskild ansökan och prövning erhålla
rabattkort för mjölk, även då sådana särskilda omständigheter ej föreligga,
som enligt gällande bestämmelser örn behovsprövning äro förutsättning för
att hon skall kunna erhålla dylikt kort. Mot sistnämnda förslag talar enligt
departementschefens mening bland annat det förhållandet, att ändringen
skulle innebära ett brytande av den principiella gränsdragningen mellan
mjölk- och matfettsrabatterna, vartill komme, att de till stöd för förslaget
åberopade skälen i minst lika hög grad ägde tillämpning på en ensam
kvinna, som i övrigt levde under samma förhållanden som den av reservanten
åsyftade gifta kvinnan. 1 motionen II: 517 har framställts yrkande av
samma innebörd som reservantens förslag.
Utskottet anser i likhet med departementschefen alt anledning för närvarande
saknas alt vidtaga ändringar i det nuvarande systemets grunder och
har på av departementschefen anförda skäl funnit sig böra avstyrka bifall
till motionen II: 517.
Departementschefen har förutsatt, att därest utvecklingen skulle påkalla
en omläggning av rabattsystemet Kungl. Maj:t skulle liksom nu vore fallet
jämväl i fortsättningen äga befogenhet att vidtaga av omständigheterna
föranledda ändringar i detsamma. Utskottet vili i anledning härav framhålla,
att utskottet — i enlighet med den uppfattning, varåt riksdagen i fjol
gav uttryck — förutsätter att för den händelse mera genomgripande ändringar
av reglerna för prisrabatteringen skulle befinnas böra vidtagas riksdagen
höres, då detta utan olägenhet kan ske.
Det för prisrabatteringen erforderliga anslaget för nästa budgetår har av
departementschefen beräknats till 105 000 000 kronor. Utskottet har icke
funnit anledning till erinran mot ifrågavarande anslagsberäkningar.
Statsutskottets utlåtande nr 205.
9
Vad angår förmalningsersättningarna har departementschefen
liksom föregående år utgått ifrån att dessa ersättningar icke skulle bestämmas
till högre belopp än vad som erfordras för att förhindra en höjning av
mjölpriserna. Departementschefen har framhållit, att det härför erforderliga
beloppet sammanhängde med sättet för utformningen av brödsädesregleringen,
för vilken förelåge två av livsmedelskommissionen framlagda alternativa
förslag; valet mellan dessa alternativ skulle anstå till hösten 1944,
då utfallet av den nya skörden kunde överblickas. Sedan slutlig ställning
tagits till ifrågavarande alternativa förslag, skulle det få ankomma på
Kungl. Maj:t att bestämma om förmalningsersättningarnas storlek. Medelsbehovet
för handelsförmalningen för nästa budgetår har av departementschefen
beräknats till i avrundat tal 40 000 000 kronor. Utskottet har funnit
sig böra biträda vad departementschefen sålunda föreslagit och har icke
något att erinra mot att i enlighet med vad departementschefen förordat
någon ersättning för löneförmalning icke skall utgå under nästa budgetår.
På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
motionen II: 517 till Prisrabattering å vissa livsmedel för
budgetåret 1944/45 under elfte huvudtiteln anvisa ett anslag
av 105 000 000 kronor;
b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till Förmalningsersåttningar
för budgetåret 1944/45 under elfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 40 000 000 kronor.
Stockholm den 15 juni 1944.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i
Malmö, Oscar Olsson, Pauli, Gränebo, Bernhard Nilsson, Bäcklund, Holmström,
Heiding, Karl Andersson, Johan Eric Ericson och Emil Petersson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i
Grönvik, Andersson i Prästbol, Persson i Falla, Persson i Tidaholm, Holmdahl,
Olsson i Kullenbergstorp, Wallentheim, Nilsson i Steneberg, Viklund och Hoppe.
Bihang till riksdagens protokoll J9AA. 6 sami. Nr 205.
2
10
Statsutskottets utlåtande nr 205.
Reservationer:
1) av herrar Johan Bernhard Johansson, Bernhard Nilsson, Holmström,
Svensson i Grönvik, Persson i Falla, Holmdahl och Olsson i Kullenbergstorp,
vilka ansett,
dels att utskottets yttrande i fråga om prisrabattering å vissa
livsmedel bort hava följande lydelse:
»Såsom av ----reservantens förslag.
Utskottet får framhålla, att ingen meningsskiljaktighet rått angående prisrabatteringens
syfte att giva de ekonomiskt svagt ställda möjlighet att i erforderlig
utsträckning förskaffa sig behövliga livsmedel. Erinringar hava
däremot gjorts mot att de inkomstgränser efter vilka rabatterna utgått varit
så vida, att rabatterna i stor utsträckning tillkommit personer i relativt
god ekonomisk ställning. Att så blivit förhållandet framgår bland annat av
att enligt livsmedelskommissionens tillämpningsföreskrifter för en familj
med fyra barn, ett beskattningsbart belopp av 1 000 kronor, respektive 750
kronor motsvarar i lägsta ortsgruppen (grupp I) en verklig inkomst av 6 840
kronor, respektive 6 340 kronor. För en familj med sex barn motsvaras dessa
rabatteringsnormer av en verklig inkomst av i ortsgrupp I 7 100 kronor,
respektive 6 620 kronor och i ortsgrupp V av 8 720 kronor, respektive 8 220
kronor. Att sålunda statsunderstöd medelst prisrabatter erhållits i så goda
inkomstlägen har väckt allvarliga gensagor, vilket bland annat framgår av
kristidsnämndernas såsom bilaga till förevarande proposition fogade yttranden
över rabatteringssystemet. I flera av dessa yttranden framhålles, att gällande
bestämmelser medföra rätt till rabatter i många fall, där behov av
statligt understöd icke synes föreligga.
Enligt utskottets mening äro dessa erinringar befogade och böra beaktas
genom en lämplig justering av inkomstgränserna. Utskottet vill därför förorda
att de nu gällande inkomstgränserna 1 000 kronor, respektive 750 kronor
och 500 kronor sänkas till respektive 800 kronor, 500 kronor och 300
kronor. En sådan justering av inkomstgränserna skulle endast obetydligt
påverka levnadskostnadsindex, eller sammanlagt med allenast 0,3 enheter.
Från åtskilliga håll hava vidare erinringar riktats mot att jordbrukare
med låga inkomster, men som bruka egendom med taxeringsvärde över
10 000 kronor ej äro berättigade till rabattkort, under det att andra inkomsttagare
i långt bättre ekonomisk ställning komma i åtnjutande av rabattkort.
Då detta icke synes utskottet riktigt, har utskottet ansett sig böra föreslå
att den nuvarande taxeringsvärdegränsen å 10 000 kronor skall gälla endast
för jordbrukare, som äger sitt jordbruk, under det att för arrendator skall
gälla samma bestämmelser som för övriga inkomsttagare.
Statsutskottets utlåtande nr 205.
11
Vad beträffar det i motionen 11:517 framställda yrkandet har utskottet
på av departementschefen anförda skäl funnit sig böra avstyrka bifall till
detsamma.
Departementschefen har---kan ske.
På grund av den sänkning av inkomstgränserna, som utskottet här föreslagit,
torde det för prisrabatteringen erforderliga anslaget för nästa budgetår
böra minskas i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med ett belopp av
7 000 000 kronor. Å andra sidan medför utskottets förslag örn borttagande
av taxeringsvärdegränsen såsom tilldelningsgrund för jordbruksarrendator
att ett ökat medelsbehov uppkommer, vilket torde kunna uppskattas till i
runt tal 2 500 000 kronor. Det av departementschefen till 105 000 000 kronor
beräknade anslagsbeloppet synes alltså kunna minskas till 100 500 000
kronor.»;
dels ock att utskottet till följd härav bort hemställa,
att riksdagen må
a) i anledning av Kungl. Majrts förslag och med avslag å
motionen II: 517 till Prisrabattering å vissa livsmedel för
budgetåret 1944/45 under elfte huvudtiteln anvisa ett anslag
av 100 500 000 kronor;
2) av herrar Johan Bernhard Johansson, Bernhard Nilsson, Holmström,
Persson i Falla och Holmdahl, vilka ansett,
dels att utskottets yttrande i fråga om förmalningsersättningarna
bort hava följande lydelse:
»Vad angår förmalningsersättningarna utgår denna subvention till alla
konsumenter utan hänsyn till behov och förmögenhetsställning och beräknas
för nästa budgetår kräva beviljande av ett anslagsbelopp av 40 000 000 kronor.
En sådan generell statssubvention måste bygga på föreställningen att
brödsädespriset under de senare åren varit och är onormalt högt i förhållande
till andra varor och nyttigheter. Men i verkligheten förhåller det sig
på motsatt sätt. Statistiska jämförelser visa att vetepriset under åren 1913—
1942 stigit med 56 enheter, de totala levnadskostnaderna med 136 enheter
och lönerna med 226 enheter. En jämförelse för åren 1925—1942 visar
samma utveckling mera markerad eller en stegring för vetepriset med 9 enheter,
för de totala levnadskostnaderna med 60 enheter och för lönerna med
110 enheter. Att märka är dessutom att vetepriset under år 1943 nedgått
med 3 enheter till en indexsiffra av 153 och lönerna stigit med omkring
4 enheter till omkring 230. Brödsädespriset har sålunda under en lång följd
av år mycket starkt förbilligats i förhållande till andra nyttigheter, varor
och tjänster, som äro av betydelse för den allmänna levnadsstandarden. Att
under sådana förhållanden låta staten med upplånade medel bestrida en
12
Statsutskottets utlåtande nr 205.
avsevärd del av konsumenternas brödkostnader anser utskottet icke vara ur
social synpunkt påkallat eller förenligt med en sund statshushållning. En
avveckling av denna generella subvention synes därför enligt utskottets mening
starkt motiverad. Med hänsyn härtill föreslår utskottet att förmalningsersättningen
sänkes med 2 kronor per deciton. Genom en sådan sänkning
torde anslaget till förmalningsersättnihgar för nästa budgetår kunna minskas
med 12 000 000 kronor till 28 000 000 kronor.
Utskottet biträder departementschefens förslag att någon ersättning för
löneförmalning icke skall utgå under nästa budgetår.»;
dels ock att utskottet till följd härav bort hemställa,
att riksdagen må
b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag till Förmalningser
sättning ar för budgetåret 1944/45 under elfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 28 000 000 kronor.
Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1944
417416
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1944:449 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till prisrabatt ering å vissa livsmedel m. m. s. 3 i texten