Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående åtgärder för främjande av matematisk-naturvetenskaplig forskning.

1944-06-15 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:207, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående åtgärder för främjande av matematisk-naturvetenskaplig forskning.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 207.

7

Nr 207.

Ankom till riksdagens kansli den 15 juni 1944 kl 3 em.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående åtgärder för

främjande av matematisk-naturvetenskaplig forskning.

(2 :a avd.)

I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr

H. Nordenson (I: 238) och den andra inom andra kammaren av herr Å. Wiberg

m. fl. (II: 357), har hemställts, att riksdagen måtte besluta att hos Kungl.

Maj :t hemställa dels örn en utredning angående åtgärder i syfte att förbättra

förutsättningarna för den matematisk-naturvetenskapliga forskningen i Sverige,

varvid de i motionerna anförda synpunkterna torde böra beaktas,

dels ock örn framläggande för riksdagen av på utredningen grundat förslag.

I motionerna anföres i huvudsak följande.

Från såväl statens som enskilda institutioners sida har de senaste åren stigande

intresse visats den vetenskapliga forskningen. Särskilt har den tekniska

forskningen på olika sätt verksamt främjats och understötts. För det första ha

varjehanda organisatoriska åtgärder vidtagits för att samordna forskningsarbetet

och snabbare göra de vunna resultaten tillgängliga för praktisk tillämpning.

Är 1940 tillkom statens uppfinnamämnd, ungefär vid samma tid bildades

den till ingenjörsvetenskapsakademien anknutna forskningens beredskapsorganisation,

1942 instiftades statens tekniska forskningsråd och tillkom

statens kommitté för byggnadsforskning. På andra än den tekniska forskningens

område äro liknande åtgärder under övervägande. Sålunda har förslag

väckts örn upprättande av ett statligt lantbrukstekniskt forskningsråd.

Särskilda sakkunnigkommittéer utreda frågorna örn den flygmedicinska forskningens

och försöksverksamhetens ordnande och örn den samhällsvetenskapliga

samt den medicinska forskningens främjande genom organisatoriska åtgärder.

Därjämte utgå numera utöver tidigare anslag till verksamheten vid de tekniska

högskolorna särskilda statsanslag till teknisk forskning. För dylika ändamål

ha även i årets statsverksproposition avsevärda belopp äskats. Till teknisk-vetenskaplig

forskning i allmänhet föreslås sålunda ett anslag av 700 000

kr., för forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet äskas 170 000

kr.| för byggnadsforskning 200 000 kr., såsom bidrag till svenska träforskningsinstitutets

verksamhet 220 000 kr., till vissa forskningsarbeten vid Aktiebolaget

Ceaverken 40 000 kr. och till statens uppfinnamämnd för undersöknings- och

försök skostnader 200 000 kr. Vidare äskas ett anslag på 150 000 kr. till främjande

av teknisk forskning vid de tekniska högskolorna samt 45 000 kr. till stipendier

för högre studier vid samma högskolor. Sammanlagt uppgå nu nämnda

anslagsäskanden till ett belopp av ej mindre än 1 725 000 kr. För den tekniska

forskningen ha genom dessa åtgärder, vilka kompletteras av icke mindre

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 207.

betydelsefulla åtaganden från näringslivets och dess organisationers sida.

arbetsvillkoren och förutsättningarna i övrigt kraftigt förbättrats.

Den tekniska forskningen bygger emellertid, liksom för övrigt även är fallet

med den medicinska, i stor utsträckning på de rön och resultat, som vinnas

genom den allmänna matematisk-naturvetenskapliga forskningen. Även dylik

forskning bedrives givetvis vid de tekniska högskolorna, men den mest omfattande

verksamheten pa hithörande områden förekommer vid universiteten

och de icke fackbetonade högskolorna, särskilt Stockholms högskola. Av dessa

utbildningsanstalter åtnjuta endast universiteten statsanslag. De för forskningsverksamheten

speciellt avsedda medlen anvisas under vederbörande universitets

materielanslag. Huvuddelen av dessa anslag avses för de medicinska

och i synnerhet de naturvetenskapliga institutionerna. Under kriget ha rnaterielanslagen

av statsfinansiella hänsyn icke oväsentligt reducerats, samtidigt

som kostnaderna för apparater och andra hjälpmedel vid forskningen och

undervisningen kraftigt stigit. Om universitetens institutioner trots minskade

statsanslag och betydande prisstegringar kunnat något så när uppehålla

sin verksamhet, beror detta — såsom universitetskanslern framhåller i

sina anslagsäskanden — pa att avsevärda tillskott till institutionernas materielanslag

kunnat utgå från universitetens s. k. reservfonder. Såsom av åttonde

huvudtiteln framgår, har Uppsala universitets reservfond efter tillskotten till

institutionerna under föregående budgetår stigit med icke mindre än 174 000

kr. och uppgår nu — riskfonden inräknad — lill 470 000 kr. Vederbörande

institutioner vid nämnda universitet böra följaktligen även för nästkommande

budgetår kunna påräkna avsevärda tillskott från reservfonden. Lunds universitets

reservfond har däremot nedgått och beräknas under innevarande budgetar

komma att sjunka ytterligare till omkring 51 500 kr. Departementschefen

har med hänsyn härtill i allt väsentligt tillstyrkt den av större akademiska

konsistoriet i Lund begärda förstärkningen av materielanslaget.

Vid bedömningen av medelsbehovet för den matematisk-naturvetenskapliga

forskningen synes det mig emellertid — icke blott ur näringspolitiska utan

även ur allmänkulturella synpunkter — angeläget, att denna forskning likaväl

som den medicinska oell den tekniska får tillfälle att kraftigt utvecklas. Den

rent vetenskapliga »grundforskningen» är, såsom Uppsala universitets rektor

nyligen framhållit i ett offentligt uttalande, en nödvändig förutsättning för den

forskning, som är inriktad på bestämda praktiska mål. Denna synpunkt har

heller icke varit främmande för den sakkunnigkommitté, som på sin tid framlade

förslag om den teknisk-vetenskapliga forskningens ordnande. Kommittén

framhöll nämligen i sitt betänkande, att den grundläggande forskningen är

lika nödvändig för utvecklingen som tillämpningsforskningen. Man torde,

fortsatte kommittén, vara berättigad till påståendet, att den höjning av levnadsstandarden,

som med undantag för vissa krigsår kontinuerligt pågått, till

väsentlig del är en produkt av forskningen och att det kräves ständigt liva

forskningsinsatser för att hävda vårt lands ställning i nationernas krets.

Före det xiii pågående kriget kunde nied visst fog göras gällande, att ett litet

land kunde begränsa omfattningen av grundforskningen. Länderna emellan

skedde nämligen ett jämförelsevis fritt utbyte av forskningsresultat, särskilt

i fråga örn de rent naturvetenskapliga forskningsområdena. Med den utveckling

till autarki, som i många länder ägt rum såväl åren före det nu pågående

krigets utbrott som ännu mera under kriget, har emellertid det internationella

vetenskapliga utbytet i hög grad minskat, varför det blivit nödvändigt

att även på forskningens område bygga på en nationell grundval. De

sakkunniga för den teknisk-vetenskapliga forskningens ordnande ansågo därför

med rätta, att icke blott den tillämpade utan även den grundläggande

forskningen borde i större utsträckning få statsmakternas stöd. De sakkun
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 207■

9

niga pekade i samband därmed på, att det även utanför de tekniska högskolorna

finnes tillgång på forskare och forskningsresurser, som kunna bättre

utnyttjas och ge möjlighet att snabbt, effektivt och på billigaste sätt öka omfattningen

av den teknisk-vetenskapliga forskningen. Hit höra framför allt

universitetens och de allmänna högskolornas kemiska, fysiska och andra naturvetenskapliga

institutioner, ingenjörsvetenskapsakademiens och vetenskapsakademiens

forskningsresurser samt en del andra forskningsinstitut och

enskilda institutioner. Denna synpunkt vann beaktande hos föredragande

departementschefen, som i propositionen 1942:282 underströk, att möjlighet

borde beredas de vid statsuniversiteten och Stockholms högskola arbetande

forskarna att göra sina synpunkter hörda i det föreslagna anslagsprövande

organet, statens tekniska forskningsråd.

Sambandet mellan grundläggande och tillämpad forskning understrykes

även i de av ecklesiastikministern meddelade direktiven för utredningen rörande

den medicinska forskningens främjande genom organisatoriska åtgärder.

Däri uttalas nämligen, att medicinsk forskning verksamt befordras

genom resultat inom den allmänt naturvetenskapliga forskningen (fysik, kemi,

fysikalisk kemi m. m.). Många av de för läkarvetenskapen betydelsefullaste

upptäckterna göras i själva verket nutilldags på gränsområdena mellan

de matematiska disciplinerna och nyssnämnda vetenskaper. De sakkunniga

skola därför lia sin uppmärksamhet fäst på att ett blivande centralorgan

för den medicinska forskningen kan komma att få till uppgift att

främja även den allmänt naturvetenskapliga forskningen.

Emellertid skiljer sig denna forskning från den forskande verksamheten

på andra områden bl. a. och kanske framför allt därigenom, att den vanligen

icke är målbunden. Denna forskning är tvärtom — eller bör vara — som

regel förutsättningslös. Forskaren frågar icke efter den omedelbara nyttan

av sin möda. Uppenbarligen löper en sådan forskning risk av att icke kunna

hävda sig i den konkurrens om anslagsmedlen, som möter från annan forskning,

främst den tekniska och den medicinska, som kan peka på omedelbara

och påtagliga materiella fördelar för landet av sin verksamhet. Icke

desto mindre vore del utomordentligt kortsynt alf på denna grund ställa den

allmänt naturvetenskapliga, icke målinriktade forskningen i en mindre gynnad

särklass. Dess resultat kunna få genomgripande betydelse för både den

andliga och den materiella kulturen.

Örn icke vikten av denna allmänna forskning i god tid uppmärksammas,

är det fara värt, att stödåtgärderna till förmån för forskningen snedvridas

och att den tillämpade forskningen kommer att förtvina av brist på tillskott

av uppslag och impulser från grunden. Just med hänsyn till vad statsmakterna

redan gjort för den tekniska forskningen och vad som torde planeras

för den medicinska synes det nödvändigt, att frågorna örn organisationen

av, arbetsvillkoren för och anslagen till den naturvetenskapliga forskningen

nu upptagas till särskild prövning. Framför allt hör en dylik utredning själv

ur enhetliga synpunkter söka bedöma den naturvetenskapliga forskningens

behov av arbetskrafter, lokaler och hjälpmedel. Därvid synes även höra

övervägas i vad mån och i vilka lonner statligt stöd hör beredas åt dylik

forskning utanför statsuniversiteten.

Icke minst viktigt synes vara, alt de yngre forskarnas ekonomiska villkor

vid denna översyn upptagas till prövning. Förutom en förbättring av assistenters

och andra hjälpkrafters avlöningsförmåner synes i detta hänseende närmast

böra ifrågakomma en ökning av stipendicmöjlighelerna. För att främja

licentiatstudier inom den juridiska fakulteten och vid de tekniska högskolorna

har riksdagen under eli antal år anslagit medel lill särskilda .stipendier,

uppgående till 2 500 kr. per år och .stipendiat. Denna utväg torde böra öpp
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 207.

nas även för licentiander inom de medicinsk-naturvetenskapliga ämnena.

För de mera avancerade forskarna på dessa områden torde docentstipendier

böra inrättas i ökad utsträckning, detta icke minst för att lätta professorernas

för närvarande pressande undervisnings- och examinationsbörda.

Ett annat verksamt stöd för de längre komna forskarna skulle vara en ökning

av bidragsmedlen för tryckning av vetenskapliga avhandlingar. För

närvarande kan statligt stöd för detta ändamål ifrågakomma från ett flertal

olika anslag. Sålunda äskas i årets åttonde huvudtitel till bidrag till

tryckning av doktorsavhandlingar ett anslag av 18 000 kr. Från materielanslagen

och reservfonderna vid universiteten i Uppsala och Lund utgå såsom

tryckningsbidrag årligen sammanlagt cirka 15 000 kr. vid vartdera universitetet.

Anslaget till understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och

läroböcker har i år uppförts nied 150 000 kr., vilket innebär en reell höjning

med 15 000 kr. Huvudparten av detta anslag avses emellertid såsom

bidrag till vetenskapliga tidskrifter, och endast ett mindre belopp torde kunna

anslås till publicering av mera omfattande avhandlingar. Slutligen står

till vetenskapsakademiens förfogande ett belopp av cirka 85 000 kr. årligen,

utgörande inkomster av det s. k. almanackprivilegiet, vilket belopp anslås

huvudsakligen till tryckning av avhandlingar inom det naturvetenskapliga

området. Beträffande samtliga ifrågavarande anslag gäller, att efterfrågan

på bidrag är väsentligt större än medelstillgången. Då härtill kommer att

splittringen av anslagsmedlen torde försvåra överblicken och sovringen av

ansökningarna, synes det ur skilda synpunkter motiverat, att den föreslagna

utredningen utsträckes att omfatta även frågan om stödet för publikationsverksamheten

på hithörande område.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat utlåtanden över nämnda

motioner av vetenskapsakademien och kanslern för rikets universitet, efter

hörande av de matematisk-naturvetenskapliga sektionerna och de större konsistorierna

vid universiteten i Uppsala och Lund samt av den matematisknaturvetenskapliga

avdelningen och lärarrådet vid Stockholms högskola. Härjämte

har yttrande avgivits av jämväl humanistiska sektionen i Uppsala.

I de avgivna yttrandena anföres i huvudsak följande.

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen i Uppsala.

Som i motionens ingress påpekas har genom statliga och enskilda åtgärder

under de senaste åren den tekniska forskningen blivit på olika sätt främjad

och understödd. Den medicinska och den samhällsvetenskapliga forskningen

är vidare för närvarande under utredning genom sakkunnigkommittéer. Då

emellertid den grundläggande matematisk-naturvetenskapliga forskningen

(»grundforskningen») är en oundgänglig förutsättning för den praktiskt tilllämpade

forskningen (»målforskningen»), är det även för den senare ett vitalt

intresse, att ej vårt lands teoretiska forskning stagnerar eller förkväves.

De tillämpade vetenskapernas intima beroende av den förutsättningslösa

forskningen ligger i många fall i öppen dag. Det torde sålunda vara allmänt

känt, huruledes lant- och skogsbrukets framåtskridande i allt väsentligt

grundar sig på ett utnyttjande av den biologiska forskningens resultat.

Det må blott erinras örn fysiologiens, växtbiologiens och ärftlighetslärans

betydelse härutinnan samt om att ett effektivt bekämpande av

skadedjur och växter blir möjligt först sedan de skadebringande organismerna

och deras levnadsbetingelser genom zoologiska och botaniska undersökningar

blivit i detalj kända. Många viktiga medicinska framsteg äro följder

av zoologiska upptäckter. Elektrotekniken, vars revolutionerande betydelse

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 207.

11

för den materiella odlingen ej behöver närmare framhållas, är helt uppbyggd

på av den experimentella och matematiska fysiken skapade grundvalar.

Forskningsarbeten i de fysiska universitetslaboratorierna lia lett till upptäckter,

från vilka den nutida radiotekniken ytterst leder sitt ursprung. Från

dylika laboratorier härleder sig även upptäckten och utforskandet av röntgenstrålningen

och den radioaktiva strålningen, vilka fått en utomordentlig

betydelse bl. a. för medicinen och i senare tid även för genetiken. Utan den

moderna kemiska industrien med dess storproduktion av bl. a. läkemedel

och färgämnen i stort antal, konstgödsel, syntetiskt gummi, konsthartser och

cellulosaprodukter av skiftande användning, vore nutidens höga materiella

kultur knappast möjlig. Och denna kemiska industri bygger ytterst på akademiska

forskares arbeten. Alla tecken tyda på att svåråtkomliga natura - produkter i allt snabbare takt genom den kemiska forskningen komma att

ersättas med syntetiska produkter. Meteorologien med dess hastigt stegrade

betydelse för såväl lanthushållning som samfärdsel är i allt väsentligt grundad

på rent teoretiska forskningar. Rent teoretiska forskningar inom geologien

lia likaledes varit i hög grad fruktbringande å olika praktiska områden,

såsom bergshantering, lanthushållning och byggnadskonst. Sektionen vill

emellertid erinra om att den matematisk-naturvetenskapliga forskningen

även i fall, där sambandet icke ter sig lika direkt och påtagligt som i de nyssnämnda,

är grundläggande för den tillämpade forskningen. Det är också ett

för alla naturvetenskapsmän välkänt förhållande, att en till synes obetydlig

upptäckt inom en vetenskapsgren ofta kommit att verka stimulerande eller

rent av revolutionerande på forskningen inom en helt annan vetenskaps område.

Sektionen hävdar därför med bestämdhet, att den matematisk-naturvetenskapliga

forskningen måste bedrivas helt fri och obunden, varför alla

grenar därav äro i lika mån förtjänta att understödjas. Varje organisationsform,

som kunde leda till att undersökningar, av vilka närliggande eller praktiskt

betydelsefulla resultat förväntades, premierades på bekostnad av undersökningar,

vilka för tillfället syntes ha ett rent teoretiskt intresse, är därför

på lång sikt fördärvbringande. Då genom de nyligen vidtagna åtgärderna,

bl. a. genom upprättandet av ett tekniskt forskningsråd, endast sådana

naturvetenskapliga forskningsuppgifter torde kunna bli tillgodosedda, vilkas

resultat omedelbart och direkt komma praktiken till godo, hälsar sektionen

initiativet till en utredning även av den matematisk-naturvetenskapliga

»grundforskningens» behov med största tillfredsställelse. Med understrykande

av det trängande behovet av denna utredning instämmer sektionen sålunda

livligt i motionens hemställan.

Sektionen, som förutsätter, alt den, därest en utredning kommer till stånd,

beredes tillfälle att till de sakkunniga inkomma med sina önskemål och synpunkter,

vill redan nu i anslutning till motionens motivering framhålla vissa

synpunkter.

Vårt lands möjligheter att kulturellt och materiellt hävda sin ställning bero

ytterst på våra möjligheter att hålla jämna steg med framåtskridandet

i övriga länder. Utan en fri och obunden forskning arbetande under gynnsammast

möjliga yttre förhållanden är i längden intet framåtskridande möjligt.

Vad som i delta avseende synes sektionen viktigast, är att bereda såväl

forskningen gynnsammast möjliga arbetsbetingelser som forskarna själva så

gynnsamma villkor, att de för forskning mest lämpade personerna i konkurrens

med andra levnadsbanor, icke minst industri och andra praktiska yrken,

kunna förvärvas för och bindas vid forskningen.

Det svenska akademiska 1 te ford r ingssysl ernet syltar som bekant till att

sorn professorer erhålla de i vetenskapligt hänseende mest meriterade forskarna.

Det synes därför sektionen i hög grad anmärkningsvärt, att icke stals
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 207.

makterna långt tidigare vidtagit sådana anstalter, att professorernas arbetskraft

också så odelat som möjligt kan komma forskningen till godo. Redan

för snart femtio år sedan uttalades (Uppsala Universitet 1872—1897,

Festskrift del 2. s. 164): »Att i synnerhet Tysklands universitetsprofssorer

kunnat lämna så betydande bidrag till kemiens utveckling, beror nämligen

till mycket stor del därpå, att de hafva till biträde en eller flera privatassistenter,

som utföra en stor del af ai''betet eller därvid biträda. Till arfvoden åt

dylika biträden finnas vid våra universitet inga tillgångar, och professorerna

måste därför själfva verkställa alla de tidsödande, ofta rent mekaniska

arbeten, som erfordras för en vetenskaplig undersökning.» Detta uttalande

äger alltjämt sin fulla giltighet, och detta ej blott för kemien utan för sektionens

samtliga ämnen. Med forskningens framåtskridande och det allt

längre drivna behovet av grundlighet och exakthet har behovet av forskningsassistenter

stegrats enormt under det gångna halvseklet utan att detsamma

i någon mån tillgodosetts vid universiteten. Med tillfredsställelse må

dock noteras, att statsmakterna visat en viss förståelse för behovet av assistenthjälp

vid de speciella forskningsinstitutioner och -laboratorier, som i enstaka

fall tillkommit. En professor, som skall bedriva både undervisning och

forskning, har dock större behov av assistenthjälp än innehavaren av en

ren forskningsprofessur.

Undervisning och examination ha med studentantalets starka stegring blivit

för universitetslärarna alltmer betungande. I vissa fall har sedan länge en

ökning av lärarkrafternas antal genom uppdelning av professurer eller inrättandet

av biträdande lärartjänster synts ofrånkomlig. Flertalet framställningar

i sådan riktning lia emellertid av statsmakterna lämnats obeaktade.

Som ett slående exempel må anföras, att det vid upprepade tillfällen sedan

flera decennier av olika myndigheter och sakkunnigutredningar framförda

kravet på en ökning av lärarkrafterna i fysik hl. a. genom en uppdelning

av professuren i detta ämne, ännu ej blivit uppfyllt och detta i trots av att

fysiken utgör ett av sektionens största och mest omfattande läroämnen med

en fundamental betydelse för ett flertal andra såväl rena som tillämpade

vetenskaper. Genom en ökning av antalet lärare kunna också de studerandes

berättigade krav på en rationaliserad och effektiviserad undervisning

tillgodoses. För att fullt nå det dubbla syftet att minska professorernas undervisningsbörda

och effektivisera undervisningen torde också i många fall

särskilda undervisningsassistenter vara behövliga.

Inom sektionens ämnesområde tages också många professorers arbetskraft

i alltför stor utsträckning i anspråk som institutionsprefekter för rent administrativa

och kontorsmässiga uppgifter. Även här ligger det vikt uppå att

undersöka möjligheterna att överflytta en väsentlig del av dessa arbetsuppgifter

på för dylika göromål bättre lämpade personer för att bereda professorerna

ökad tid för forskningsuppgifter. Sektionen vill också peka på

behovet av skrivbiträden för renskrivning av manuskript o. d. I samband

härmed blir en utredning från grunden av amanuensväsendet, vars otillfredsställande

förhållande sedan flera decennier föranlett upprepade i allt väsentligt

resultatlösa framställningar, och universitetsinstitutionernas personalfråga

överhuvud nödvändig under beaktande av de sätt, varpå dessa frågor

lösts vid utländska lärosäten.

Då kvaliteten av all forskning är beroende av kvaliteten på forskarna, torde

det — såsom i motionen frainhålles — bli nödvändigt öka stipendiemöjligheterna

för unga forskarbegåvningax-. Endast härigenom få universiteten

möjligheter att behålla och utbilda de för forskning bäst lämpade studenterna.

Den väg, som statsmakterna beträtt genom inrättandet av stipendier

för licentiatstudier vid de juridiska fakulteterna och de tekniska högskolor
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 207.

13

na, synes böra prövas även för licentiatstudier och doktorsarbeten inom de

matematisk-naturvetenskapliga sektionerna. Sektionen understryker likaledes

behovet av ökat antal docent- och forskarstipendier för att till universiteten

och forskningen knyta de bästa av de utbildade forskarna. De

mycket anspråkslösa förslag till böjning av dessa stipendiers antal och belopp,

som framställts av 1938 års docentutredning, lia ännu icke i någon

nian vunnit statsmakternas beaktande. Av stor vikt är det ock för universiteten

att erhålla ökade möjligheter att bereda fast anställning åt särskilt

framstående forskare, vilka icke inom rimlig tid kunna beräknas erhålla

någon ordinarie professur.

Vid utredningen av den matematisk-naturvetenskapliga forskningens framtid

måste stor uppmärksamhet ägnas institutionernas behov av tillräckliga

materielanslag. Den framåtskridande och allt exaktare forskningen förutsätter

en mera omfattande och förfinad instrumentell utrustning. Flertalet

institutioner levde redan före inträdet av nu rådande krigstid i detta hänseende

vid eller under svältgränsen. Upprepade framställningar örn höjning

av niaterielanslagen lia förblivit obeaktade. I stället lia materielanslagen de

senaste åren beskurits, trots att alla priser starkt stigit i höjden.

Ett livsvillkor för den matematisk-naturvetenskapliga forskningen är också,

att den till sitt förfogande har tillräckliga och för ändamålet lämpade

lokaler. Det ur forskningens utveckling mot allt större grundlighet och

exakthet framvuxna kravet på ökade och ändamålsenligare laboratorieutrymmen

samt —• inom de biologiska och geologiska vetenskaperna — även

på ökade utrymmen för allt mångsidigare och iner omfattande samlingar

bär endast i obetydlig utsträckning tillgodosetts. För flertalet ämnen äro

lokalerna alldeles otillräckliga, och i många fall lia viktiga aktuella forskningsgrenar

ej kunnat upptagas lill studium helt enkelt därför, att lokalerna

ej medgivit detta. Sektionen inskränker sig till att här erinra om lokalförhållandena

vid de fysiska, kemiska, meteorologiska och växtbiologiska institutionerna.

Det har ofta synts sektionen, som om statsmakterna velat betrakta

äskanden örn ökade lokaler — liksom om ökade materielanslag -—

för vetenskaplig forskning som något ur det allmännas synpunkt mindre viktigt,

varför dylika äskanden ansetts utan våda kunna vila år efter år i avvaktan

på exceptionellt gynnsamma konjunkturer. Under hänvisning till

vad ovan anförts, hävdar sektionen, att betydande och svårbotlig skada härigenom

åsamkats ej mindre forskningen än även vårt lands hela andliga

och materiella kultur. Sektionen önskar i detta sammanhang ytterligare framhålla,

att de redan existerande lokalernas rationella utnyttjande försvårats

eller i vissa fall rent av omöjliggjorts genom de alldeles otillräckliga reparationsanslag

som ställts till universitetets förfogande. Trots den välkomna förbättring

en väsentlig höjning av detta anslag för några år sedan medfört, är

det alltjämt otillräckligt, då det fortfarande utgår efter en lägre procentsats

än vad som anses behövligt för byggnader i allmänhet och forsknings- och

undervisningsinstitutioner givetvis ställa sig dyrbarare i underhåll än flerlalet

andra byggnader.

Slutligen är att beakta, att forskningens resultat icke kunna till fullo utnyttjas,

om de icke kunna göras i behövlig utsträckning för övriga forskare

tillgängliga. Det är i allmänhet nödvändigt — eller i varje fall högeligen

önskvärt — att svenska vetenskapliga publikationer översättas till ett främmande

språk, men de med överflyttning till annat språk förenade, ofta högst

betydande kostnaderna lia i regel mast täckas av vederbörande författare.

Redan före 1939 vörö anslagen för tryckning av vetenskapliga verk och tidskrifter

alldeles otillräckliga, och efter de senaste årens prisstegringar och

anslagsbeskärningar har läget blivil fullkomligt ohållbart. Sektionen delar

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 207.

sålunda den i motionen framförda uppfattningen, alt även frågan örn ökade

publiceringsanslag måste beaktas vid en kommande utredning. Sektionen

kan i detta sammanhang ej underlåta att fästa uppmärksamheten på de för

vederbörande doktorander synnerligen betungande utgifter doktorsavhandlingarna

i regel medföra. Publiceringskostnaderna för dessa ur vetenskaplig

synpunkt så viktiga arbeten måste i regel väsentligen bestridas av författarna

själva. Genom den senaste beskärningen av statsanslagen till dylika avhandlingar

har det fullkomligt avvita förhållande inträtt, att statsbidraget

ofta ej ens täcker merkostnaden för de 330 exemplar, som doktoranden är

skyldig avlämna till universitetsbiblioteket och vilka för bibliotekets förkovran

utgöra ett oskattbart bytesmaterial.

Med vetenskapens fördjupning och fortskridande specialisering ökar behovet

av tillgång till litteratur samtidigt med att denna senare ökar i omfattning.

Nya tidskrifter startas ständigt för publicering av forskningens resultat,

och de bestående tidskrifterna (ika i omfång och pris. Handböcker

och monografiserier bli allt nödvändigare för ernående av en överblick över

de olika forskningsområdena och sådana utkomma också i allt större antal.

Våra offentliga biblioteks anslag ha icke ökat i motsvarande mån, varför

många viktiga publikationer av brist på medel icke kunnat skaffas till vårt

land. För det naturvetenskapliga ämnesområdet gäller dessutom, att forskningen

ofta blir fördröjd och försvårad av att litteratur, som behövs i det

dagliga arbetet å en eller flera institutioner, likväl finnes i blott ett exemplar

i något offentligt bibliotek. Institutionernas otillräckliga materielanslag medge

nämligen icke inköp av litteratur i den utsträckning, som är erforderlig

för ett ostört bedrivande av forskningsverksamheten. Sektionen önskar sålunda

framhålla behovet av väsentligt ökade anslag för anskaffning av litteratur

såväl till de offentliga biblioteken som till de särskilda institutionerna.

Sammanfattningsvis vill sektionen sålunda, under framhävande av det

trängande behovet av en sådan utredning som i motionen avses, livligt instämma

i dess förslag, att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Majit "hemställa,

dels örn en utredning angående åtgärder i syfte att förbättra förutsättningarna

för den matematisk-naturvetenskapliga forskningen i Sverige,

dels ock om framläggande för riksdagen av på utredningen grundat förslag.

Sektionen hemställer vidare, att vid utredningen utom de i motionen anförda

synpunkterna även måtte beaktas såväl vad sektionen ovan anfört som ock

de ytterligare önskemål och förslag, med vilka sektionen må beredas tillfälle

inkomma till de sakkunniga.

Humanistiska sektionen i Uppsala.

Sektionen vill icke underlåta att framhålla nödvändigheten av att jämväl

den humanistiska grundforskningens betydelse för Sveriges kulturella och

sociala liv vinner tillbörligt beaktande. Den på senare år i Sverige framträdande

tendensen att anse sådan forskning mindre nödvändig, som ej äger

omedelbar tillämpning för praktiska syften, har särskilt gjort de humanistiska

vetenskapernas villkor bekymmersamma. Medan man i den offentliga

debatten kraftigt understryker nödvändigheten av socialt framåtskridande,

internationell förståelse och hävdande av svensk livsform, synes man äga

förvånande ringa förståelse för i vilken utsträckning förverkligandet av dessa

önskemål är direkt beroende av svensk humanistisk forskning. För att man

skall kunna planera socialt reformarbete fordras en samhällsvetenskaplig

insikt, som ej kan uppnås utan national-ekonomiskt, statsvetenskapligt, sociologiskt,

statistiskt och psykologiskt forskningsarbete, vilket i sin tur måste

bygga på filosofisk och historisk grund. För internationell förståelse äro insikter

i andra folks språk och kultur en primär förutsättning, och härför är

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 207.

15

efil livskraftig filologisk forskning oundgänglig. Den svenska livsformen är

från grunden betingad av tänkesätt, som ha formats och ständigt måste tagas

under omprövning av vårt lands historiska, socialvetenskapliga, folkloristiska,

estetiska och filosofiska forskning. Förlorar den humanistiska forskningen

i Sverige sina möjligheter att göra sig gällande, riskerar man att svenskt samhällsliv

domineras av lösligt propagandatänkande, som kan anställa skadegörelse

av oanade mått. I ett tidsläge, då man alltmera framhäver Sveriges

plikter i ett kommande internationellt uppbyggnadsarbete, måste man besinna,

att i våra främsta skyldigheter mot de krigshärjade nationerna ingår

att bevara och vidare utveckla humanistiska värden, som kunna komma

andra folk till godo. Detta kan icke åstadkommas blott genom en propagandaverksamhet,

som utnyttjar gårdagens svenska forskningsresultat, utan först

och sist genom fortsatt, djupgående forskningsarbete.

Humanistisk forskning kan lika litet som annan forskning bestå utan att

pödiga materiella resurser ställas till dess förfogande. Den kan icke svältfödas

med materialanslag, som ej göra det möjligt att anskaffa den litteratur

och materiel, som är nödvändig för att följa den internationella vetenskapens

utveckling. De ledande forskarna, ofta tyngda av en akademisk undervisningsbörda,

som gör sig ständigt mera gällande med det växande studentantalet,

måste i någon mån frigöras för forskningsarbete genom att assisterande lärarkrafter

ställas till deras förfogande. Härigenom effektiviseras även i enlighet

med de studerandes önskemål den akademiska undervisning, som ligger till

grund för all vetenskaplig verksamhet. Lokaler för undervisning och forskning,

där utrymmet gör det möjligt för forskare att vistas och som fylla tidsenliga

krav, måste tillhandahållas. Man måste börja planera att organisera

den humanistiska forskningen i institutionsarbete, såsom redan skett och sker

i andra länder och vilket är nödvändigt för att bemästra de forskningsuppgifter,

som nu erbjuda sig. Naturligtvis måste också för den humanistiska

forskningens del nödiga anslag tillhandahållas för tryckning av vetenskapliga

arbeten.

I anledning av dessa oavvisliga behov och av det allvarliga läge, i vilket

svensk humanistisk forskning alltmera försättes genom bristande ekonomiskt

stöd, vill humanistiska sektionen kraftigt framhålla nödvändigheten av en

skyndsam utredning angående åtgärder i syfte att förbättra förutsättningarna

även för den humanistiska forskningen i Sverige.

Större akademiska konsistoriet i Uppsala.

Konsistoriet åberopar matematisk-naturvetenskapliga sektionens yttrande

såsom sitt eget samt instämmer även i vad humanistiska sektionen anfört.

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen i Lund.

Sektionen gläder sig för sin del mycket åt att motionärerna tagit fasta på

ett länge känt önskemål, nämligen att hur viktigt det än må vara att befrämja

den tekniska och den militära vetenskapliga forskningen man därför icke

får förbise värdet av vad som kan benämnas den matematisk-naturvetenskapliga

grundforskningen och glömma bort dess fundamentala betydelse.

Den utomordentliga betydelsen för samhällslivets utveckling av sådana vetenskaper

som kemi och experimentalfysik torde vara väl känd. Det torde

böra understrykas att detta gäller även för de mest teoretiska ämnena inom

naturvetenskapen. Så slår matematiken i våra dagar i själva frontlinjen jämsides

med de empiriska vetenskaper som de senaste åren erövrat så oanade

områden åt vetandet. Sektionen vill blott nämna som eli exempel att en ny

form av algebra, konstruerad nästan sorn ett självändamål av några specia
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 207.

lister, fått en av ingen drömd aktualitet i atomteoriens utveckling efter 1925.

Med tanke på relativitetsteorien kan det anföras, att de Broglie i sin doktorsavhandling

1924 av relativistiska skäl förde fram tanken att elektronen kunde

lia vågnatur. Efter experimentell bekräftelse byggdes efter denna princip

elektronmikroskopet som kan förstora 100 000 ggr mot det vanliga mikroskopets

1 500 ggr. Sålunda kan man till exempel numera iakttaga barnförlamningens

virus och efter nya linjer angripa denna sjukdoms problem.

Inom atomteorien uppställdes 1925 en ny teori, kvantmekaniken, som vid

sitt framträdande sannolikt var den mest abstrakia teori som någonsin blivit

framförd i naturvetenskapens historia. År 1928 förklarades därur radiums

sönderfall. På grundval av dessa föreställningar byggdes högspänningsanordningar

för framställning av konstgjorda radioaktiva ämnen. Dessa ha en ytterst

stor betydelse bland annat för de medicinska behandlingsmetodernas

utveckling.

Angående nödvändigheten av att den matematisk-naturvetenskapliga

grundforskningen bör vara förutsättningslös torde väl icke mera än en mening

vara rådande. Men även om man bortser från denna självklara teoretiska

utgångspunkt och betraktar denna fråga ur rent praktiska utgångspunkter

så bör det ändå vara ganska klart att man även då måste hålla på

förutsättningslösheten på grund av följande skäl. Det skulle vara lätt att med

en mängd exempel ur den matematisk-naturvetenskapliga forskningens historia

visa att en rad av abstrakta forskningsresultat som man från början icke alls

kunnat ana skulle kunna få någon betydelse vare sig för tekniska tillämpningar

eller det praktiska livet överhuvud icke desto mindre lia kommit att

spela en ofantlig praktisk roll i civilisationens och kulturens utveckling. Det

kan här räcka med att hänvisa till hur elektromagnetismen ifrån några experiment

grenat ut sig till att bliva en dominerande faktor ej blott inom den

nutida tekniken utan jämväl inom vårt nutida dagliga liv och hur den

grundläggande Maxwellska teorien bygger på de mest abstrakta matematiska

teorier.

Motionärerna påpeka hur materielanslagen under kriget av statsfinansiella

hänsyn blivit ej oväsentligen reducerade samtidigt som kostnaderna för

forskningens hjälpmedel oavbrutet stigit. Det framgår vidare av motionen

hur blygsam ställning Lundauniversitetets reservfond har i förhållande till

Uppsala universitets och att statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet

i allt väsentligt tillstyrkt den av större akademiska konsistoriet i Lund

begärda förstärkningen av materielanslaget.

Det är också med glädje som sektionen finner att motionärerna vilja anföra

icke blott näringspolitiska utan jämväl allmänkulturella synpunkter.

Sektionen vill också understryka att i flera ämnen redan före det nu pågående

världskrigets utbrott det internationella vetenskapliga utbytet i hög

grad minskat. Det kunde även anföras fall där en avsevärd tillbakagång i

fråga örn forskningens omfattning och en sänkning av dess nivå har ägt rum.

Allt detta understryker således nödvändigheten av att även grundforskningen

bygger på nationell grundval. Detta så mycket mera som vårt land inom

matematiken och naturvetenskaperna torde kunna sägas intaga en ställning

vida utöver den man kunde vänta sig enbart med hänsyn tagen till landets

folkmängd.

Det är också med glädje som sektionen konstaterar att motionärerna önska

upptaga de yngre forskarnas ekonomiska villkor. Sektionen har ofta

fört på tal dessa frågor och såväl pläderat för utökning av assistenter och

andra hjälpkrafter som även en förbättring av dessa kategoriers avlöningsförmåner.

Icke heller bör man glömma bort att regleringen av de ordinarie

lärarnas löner skedde för så lång tid sedan (1926) att en omreglering av

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 207-

17

dessa med hänsyn lill tidsläget måste anses starkt påkallad. Sektionen har

även med beklagande konstaterat att universitetet har för få docent9tipendier

såväl ämnesbundna som fria och likaledes för få forskarstipendier. Detta

senare förhållande är en naturlig följd av att när forskarstipendierna inrättades

statsutskottets majoritet utan närmare angiven motivering ansåg sig

kunna försäkra att behovet av lorskarstipendiater vöre väl tillgodosett genom

sju stipendier i stället för de föreslagna tolv.

Beträffande fysiken, ett av naturvetenskapens mest fundamentala ämnen,

vill sektionen särskilt påpeka, att det i Sverige finnes ett ytterst ringa antal

fasta forskningsbefattningar i detta ämne. Så företrädes fysiken blott av en

professur vid vartdera statsuniversitetet. En förbättring av fysikens forskningsmöjligheter

är en fråga av största vikt.

Sektionen vill också med största beklagande konstatera att fastän riksdagen

i princip beslutat inrätta en professur i limnologi denna ännu icke fått

tillsättas.

Överhuvud föreligga i ett flertal fall synnerligen starka behov för nya

anslag och ökning av redan givna anslag och de nämnda specificerade fallen

få endast anses som några strödda exempel. Med hänsyn härtill vill sektionen

för sin del på det allra livligaste instämma i motionärernas yrkande.

Större akademiska konsistoriet i Lund.

Konsistoriet åberopar matematisk-naturvetenskapliga sektionens yttrande

som sitt eget. Konsistoriet tillstyrker livligt utredning i motionernas syfte

ävensom framläggande för riksdagen av därpå grundat förslag.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms högskola.

Under sista tiden har från skilda håll starkt hävdats, att den vetenskapliga

forskningen i vårt land vore i behov av ökat stöd från statsmakternas sida.

Med hänsyn till tidsförhållandena är det naturligt, att de första åtgärder,

som i sådant syfte vidtagits, ha gällt den tekniska forskningen. Även örn den

rent vetenskapliga forskningen inom de matematisk-naturvetenskapliga disciplinerna

i vissa fall kan tänkas få något stöd av dessa åtgärder, så bliva

dock de resurser, som med nuvarande anslag stå till förfogande alldeles

otillräckliga att i fortsättningen hålla denna forskning på dess tidigare nivå,

ännu mindre att möjliggöra en nödvändig utveckling. Intensiteten i det vetenskapliga

arbetet har stegrats betydligt. Nya områden och vägar öppnas,

som även svensk vetenskap måste beträda. Ökade krav på hjälpmedel av

olika slag äro ofrånkomliga.

Särskilda svårigheter möta dc naturvetenskapliga laboratorierna i fråga

örn den instrumentala utrustningen. För samtliga institutionerna är tillgång

på arbetskraft, tidskrifter och annan vetenskaplig litteratur en nödvändig

förutsättning för arbetet. Prisstegringen och det ökade behovet göra tillgängliga

anslag alldeles otillräckliga.

I detta sammanhang vill fakulteten framhålla det ekonomiska betryck, under

vilket våra vetenskapliga tidskrifter arbeta och de svårigheter, som härigenom

uppstå, då det gäller alt inom landet publicera vetenskapliga arbeten.

En följd av detta har blivit, att en stor mängd avhandlingar av svenska författare

årligen publiceras i utländska tidskrifter och sålunda inför den internationella

publiken framträda från icke svenskt forum. Varje sådan bortsänd

avhandling betyder, att svensk forskning örn icke helt, så åtminstone

delvis förlorat en representant och att de svenska tidskrifternas svårigheter

att göra sig gällande i konkurrensen med de utländska i dubbelt måtto ökats.

Man bör i detta sammanhang icke bortse ifrån, ali våra tidskrifter, som

spridas till alla vetenskapliga bibliotek och läsesalar världen runt, också ut
II

i hang lill riksdagens protokoll 1944. 0 sami. Arr 206—207. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 207.

göra en viktig reklam för svensk kultur och svenska intressen. Om därför

tidskrifterna, som för närvarande är förhållandet, förlora en stor del av sina

bidrag och därtill i riegel de hästa, så kan det icke förhindras, att de i jämförelse

med utländska publikationer sjunka ned till en andrarangsställning,

som måste skapa en skev och ofördelaktig uppfattning om den svenska vetenskapens

standard.

En särskild uppmärksamhet bör, enligt fakultetens mening, ägnas frågan

örn de yngre forskarnas och amanuensernas ekonomiska villkor. Docenterna

representera den vetenskapliga åt erväxten; ur deras krets skola ledarna

för det vetenskapliga arbetet rekryteras. Det måste därför betraktas som ett

slöseri, att framstående forskare bland docenterna nödgas lämna det vetenskapliga

arbetet av ekonomiska skäl. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten

vid Stockholms högskola, som praktiskt taget saknar docentstipendier,

har erfarenhet av hur allvarlig denna brist är.

Kostnaderna för akademiska studier äro numera betydande i jämförelse

med tidigare. För många studerande äro de ett allvarligt hinder för fortsatt

utbildning, och begåvningen blir inte så ofta som önskvärt vore avgörande vid

urvalet. Fakulteten vill därför förorda inrättandet av stipendier för längre

komna, särskilt begåvade studerande.

Amanuensinstitutionen har utvecklats till ett viktigt hjälpmedel vid den

akademiska undervisningen och utan den skulle det för många professorer

bliva ringa tid över till vetenskapligt arbete. Den ekonomiska ersättning, som

hittills kunnat lämnas amanuenserna, bär i de flesta fall inte stått i rimlig

proportion till deras omfattande och värdefulla arbete. Det har också blivit

svårare att få behålla duktiga amanuenser, som på annat håll kunna påräkna

avsevärt bättre ersättning. En snar förbättring av deras villkor är därför

nödvändig.

I de synpunkter, som motionärerna i nu berörda avseenden och i övrigt

framfört, vill fakulteten på det livligaste instämma. Fakulteten vill alldeles

särskilt understryka önskvärdheten av att det ökade stöd åt den matematisknaturvetenskapliga

forskningen, som kan komma att beviljas, icke begränsas

att gälla endast statens egna institutioner, utan också komma det forskningsarbete

till godo, som bedrives vid Stockholms högskola och de till högskolan

knutna instituten. Det vetenskapliga arbetet kommer vårt land till

godo, såväl då det gäller resultat, som praktiskt kunna utnyttjas, som då det

gäller att hävda Sveriges internationella ställning. Det torde därför kunna

påräkna stöd oberoende av vid vilken institution det utföres.

Slutligen dristar sig fakulteten, som livligt hoppas, att den ifrågasatta utredningen

kommer till stånd, att framhålla önskvärdheten av att en representant

för fakulteten får deltaga i utredningen och att fakulteten får tillfälle

att yttra sig örn dess eventuella förslag.

Stockholms höffskolas lärarråd.

Färarrådet åberopar matematisk-naturvetenskapliga fakultetens yttrande

som sitt eget.

Kanslern för rikets universitet.

Såsom i motionerna närmare framhållits, lia statsmakterna under de senaste

åren vidtagit åtskilliga åtgärder till främjande av den tekniska forskningen

i vårt land. Den tekniska forskningens utveckling betingas dock ytterst

av den allmänt naturvetenskapliga forskningens rön. Sålunda kunna landvinningar

inom teoretisk forskning, gjorda utan några som helst bitankar på

lösningen av praktiska uppgifter, visa sig möjliggöra revolutionerande tekniska

framsteg. I remissyttrandena från universiteten givas exempel härpå och

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 207.

19

understrykes starkt betydelsen även från en exklusiv nyttosynpunkt av den

allmänna naturvetenskapliga forskningens främjande. För egen del har jag

i min framställning till Kungl. Majit örn förstärkning av universitetens materielanslag

för nästa budgetår (8:e huvudtiteln s. 156) framhållit bl. a.

följande:

»Överhuvud gäller att i en tid, då statsmakterna börjat uppmärksamma

den utomordentliga betydelsen för landets näringsliv av en intensifierad teknisk

forskning, det måste anses vara dålig ekonomi att nödga universitetens

naturvetenskapliga institutioner till inknappningar, som föxsvåra den där

bedrivna utbildningen och forskningen. Ett oundgängligt villkor för att arbetet

på den tekniska forskningens främjande i vårt land skall bära frukt är

otvivelaktigt, att en hög standard vidmakthålles inom den grundläggande

naturvetenskapliga foi’skningen vid universitet och högskolor. Härför erfordras

emellertid tillräckliga anslag.

örn universitetens institutioner trots minskade anslag och betydande prisstegringar

kunnat något så när uppehålla sin verksamhet, beror det på att

betydande tillskott till institutionernas materielanslag kunnat utgå från universitetets

reservfond. Denna möjlighet står visserligen alltjämt till buds. Men

reservfonden kan omöjligen räcka såväl till beredande av ersättning för stegrade

omkostnader som till ständigt påkallade ökade bidrag för särskilda

forskningsändamål.

Jag förutser, att dessa frågor måste under en snar framtid upptagas till

särskild prövning. Vad angår den medicinska forskningen, har 1943 års riksdag

genom sin skrivelse angående ett medicinskt forskningsråds inrättande

tagit ett initiativ i sådan riktning, avseende ett främjande av bland annat de

ekonomiska betingelserna för sådan forskning. I fråga om åtskilliga av de naturvetenskapliga

institutionernas verksamhet, kunna såsom nyss anmärkts,

de nationalekonomiska skälen för ökade anslag vara lika påtagliga.»

Jag vill även anföra ett uttalande i den PM angående besparingsåtgärder

vid de svenska statsuniversiteten, som år 1941 utarbetades av professorn

Bernhard Karlgren enligt uppdrag av den s. k. besparingsberedningen. I

denna PM beter det bl. a. (s. 17):

»Dessa exempel må vara tillräckliga för att belysa hurusom de naturvetenskapliga

institutionerna vid våra lärosäten ha en betydelse för det tekniska

och ekonomiska livet, som går långt utöver den rena teoretiska

forskningen och lärarutbildningen. Man får vara ytterligt varsam vid varje

experiment med att beskära eller genom sammanslagning och ''rationalisering’

begränsa och ensidiggöra deras verksamhet. Det är detta faktum som

förklarar varför man i utlandet kostar på motsvarande universitetsinstitutioner

anslag av helt annan storleksordning än i Sverige. Närmast jämförliga

med Sverige borde ju vara t. ex. Holland och Schweiz, men båda dessa länder

gå härvidlag mycket längre än vi. Holland har fler universitet och tekniska

högskolor med full utrustning än Sverige (Amsterdam, Leyden, Helft, Greningen,

Utrecht), och framför allt äro dessas materiella resurser vida större

än de svenska institutionernas.

I detta sammanhang kan jag ej underlåta alt beröra ett annat förhållande,

som pekar i rakt motsatt riktning mot den strävan till en omedelbar beskärning

av expenser som annars måste vara besparingsberedningens ledmotiv.

Det föreligger verkligen i fråga örn våra naturvetenskapliga institutioner vid

universitet och högskolor ett alldeles oefterrättligt slöseri med statsmedel,

meli på ett belt annat sätt lin man i allmänhet tänker sig. Slöseriet består ej

i miljonbyggnaderna och de många professurerna, utan i ali de forskningsmöjligheter

dessa byggnader med utrustning och dessa lärarkadrer skänka

icke kunna i rimlig utsträckning tillgodogöras, emedan det brister i träffa arn

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 207.

biträdande arbetskrafter. I rationellt ordnade utländska universitetsinstitutioner

har professorn och chefen till sin hjälp en stab av permanent anställda

och specialtränade assistenter, som möjliggöra forskningens fullföljande så

att säga i industriell skala; i Sverige står man kvar på ett primitivt stadium:

de biträdande arbetskrafterna äro så få, så lågt avlönade och därför så litet

kvalificerade (mest unga amanuenser valda bland de studenter som f. t.

läsa ’ämnet’), att professorn-chefen i praktiken ofta får göra det mesta

själv; han får vara sin egen laborator, vaktmästare, maskinskrivare, bokförare,

och ett fåtal procent av den tid han skulle ägna sig åt forskning —

dymedelst nyttiggörande statsutgifterna för fastighet och utrustning — förspillas

på administrativt och expeditionellt arbete, som likaväl, och bättre,

kunde utföras av mindre kvalificerat folk med en tredjedel av professorns

avlöning. På detta område är en rationalisering ett skriande behov för ett

verkligt effektivt tillgodogörande av de utgifter staten gör för byggnader, utrustning

och professurer.»

De önskemål som i främsta rummet anmäla sig äro: ökat antal biträdande

lärare, forskningsassistenter, amanuenser och tekniska biträden; ökat antal

docentstipendier (inklusive forskarstipendier) och andra forskningsstipendier

samt ökade materielanslag.

Såsom jag i min ovan citerade framställning till Kungl. Majit uttalat, anser

jag det synnerligen angeläget att hithörande frågor såvitt angår statsuniversiteten

upptagas till särskild prövning i ett sammanhang, och jag instämmer

sålunda i motionernas syfte.

Det av humanistiska sektionen avgivna yttrandet faller utom ramen för

de remitterade motionerna och jag skall fördenskull ej i detta sammanhang

ingå på de frågor som däri behandlas.

Vad angår de naturvetenskapliga institutionerna vid Stockholms högskola,

erinrar jag om att frågan om statsbidrag till högskolan före krigets utbrott

1939 hade upptagits av högskolan i en framställning till Kungl. Majit varöver

jag på sin tid har avgivit yttrande. Ett övervägande av finansiellt stöd från

statens sida åt de naturvetenskapliga institutionerna vid högskolan -— vilka

otvivelaktigt i allmänhet arbeta under svåra ekonomiska förhållanden — torde

aktualisera det ovannämnda allmänna spörsmålet örn statsbidrag till högskolans

verksamhet.

Vetenskapsakademien.

Vetenskapsakademien har inhämtat yttrande av en kommitté sammansatt

av representanter för var och en av akademiens sju första klasser — de

matematisk-naturvetenskapliga — nämligen professorerna Torsten Carleman,

Bertil Lindblad, Manne Siegbahn, The Svedberg, Lennart von Post, Henrik

Lundegårdh och John Runnström. Akademien har antagit detta yttrande

som sitt eget.

Nämnda kommitté har anfört följande.

Den matematisk-naturvetenskapliga forskningen är, som motionärerna

framhålla, av grundläggande betydelse för tekniska och andra tillämpade

vetenskaper. Våra dagars storproduktion av färgämnen, läkemedel, sprängämnen,

kvävegödselmedel, konsthartser och mångå andra för vårt moderna

samhälle oumbärliga varor har sin yttersta grund i arbeten som utförts på

universitetslaboratorier. Radiotekniken har sitt ursprung i fysikernas undersökningar

över elektriska vågor och glödande metallers elektronemission —- arbeten som från början åsyftat endast att klarlägga dessa fenomen utan

tanke på att praktiskt nyttiggöra dem. Elektroteknikens storartade landvinningar

i våra dagar ha åstadkommits till stor del tack vare matematikernas

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 207.

21

arbeten, som skapat möjligheter att på teoretisk väg komma till rätta med

de invecklade problem som mött på det elektriska området. Husdjurs- och

nyttoväxtförädlingen, som på ett revolutionerande sätt höjts och höjer lantbrukets

avkastning, har i stor utsträckning byggt och bygger alltjämt på den

ärftlighetsforskning som bedrives inom zoologiska och botaniska institut

vid våra högskolor och universitet. Rent teoretiska undersökningar inom

geologien och mineralogien lia också i väsentlig mån varit grundläggande

eller vägledande för framstegen på gruvdriftens, brukshanteringens, stenindustriens

och geoteknikens områden.

Det är framför allt från den grundläggande matematisk-naturvetenskapliga

forskningen som de banbrytande uppslagen komma. Mångfaldiga exempel

visa, att arbeten av forskare, som i sin gärning drivas enbart av hågen

att tränga in i och avslöja naturföreteelsernas lagbundna väsen, kunna leda

till upptäckter som tekniskt utnyttjade höja folkens levnadsstandard och omskapa

deras levnadsvillkor. Ett samhälle som strävar att förborra sin materiella

odling måste därför tillse, alt icke endast de tillämpade vetenskaperna

få sitt utan även den grundläggande forskningens berättigade krav på

gynnsamma arbetsvillkor tillgodoses.

Detta inses också f. n. i de stora kulturländerna. I den engelska tidskriften

»Nature» för den 4 december 1943 har redogjorts för ett av en parlamentskommitté

nyligen framlagt betänkande angående den naturvetenskapliga

forskningens ställning vid universiteten i England efter kriget. Det

understrykes där, att ett viktigt led i fredsberedskapen är en upprustning

av den naturvetenskapliga forskningens arbetsmöjligheter vid universiteten.

Nya laboratorier behövas och nuvarande institut måste utvidgas och förses

med bättre utrustning. Lärarbefattningarnas och assistenternas antal måste

kraftigt ökas och lönerna höjas. För byggnads- och utrustningsändamål beräknas

en summa av 10 miljoner pund behövas för den närmaste femårsperioden

efter kriget. Det årliga statsanslaget till universiteten, som nu utgår

med ca 2Vi miljoner pund, måste dessutom höjas till 6 ä 7 miljoner

pund.

Hos oss arbetar den matematisk-naturvetenskapliga forskningen under mycket

knappa villkor. Även här behöva resurserna väsentligt förbättras, och

en allmän översyn över medelsbehovet är därför oavvisligen nödvändig.

Universiteten och Stockholms högskola komma i sina remissyttranden

självfallet att framhålla på vilka punkter det för deras del framför allt

brister, men vissa allmänna synpunkter böra dock framhållas av akademien,

som har möjlighet att överblicka situationen i stort.

Laboratoriernas materielanslag behöva högst väsentligt höjas, och medel

till avlönande av tillfällig arbetshjälp (laboratoriebiträdcn, tekniska biträden)

måste anslås. Ett av de största missförhållandena för närvarande ligger

däri att tillgänglig arbetskraft ej rationellt utnyttjas.

Det är av grundläggande vikt, att den matematisk-naturvetenskapliga

forskningen i vårt land byggs upp på en bredare bas. Forskarnas antal måsle

ökas. Nya befattningar böra sålunda inrättas. För att anföra ett starkt

framträdande önskemål bland många: fysiken med dess stora betydelse för

teknik och industri saint dess ständigt vidgade omfattning kräver en förstärkt

representation vid våra universitet genom att professurerna i detta

ämne, liksom redan är fallet med matematik och kemi, bliva dubblerade.

Denna fråga är just nu aktuell, då ett nytt fysiklaboratorium skall byggas vid

Lunds universitet och man vid dess planläggning kan inrätta institut 1 ör två

professurer. För Uppsala universitets vidkommande torde en ny- eller tillbyggnad

bliva erforderlig. Viktigt är även, sorn motionärerna med all rätt

framhålla, alt de yngre forskarnas villkor väsentligt förbättras. Lämpligast

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 207.

torde detta ske genom inrättande av biträdande lärarbefattningar, sorn f. ö.

äro starkt av nöden ur undervisningssynpunkt, vidare av docentstipendier

och av assistentarvoden. Universitets- och högskoleprofessorernas krav på

vetenskapliga assistenter skulle därigenom äntligen komma att tillgodoses.

Dessa yngre forskare måste få sådana löner, att de verkligen kunna existera

på dem. Stigande arvoden efter viss tjänstgöring borde därvid tågås under

övervägande.

\ngre

en skall, så som man önskar skjuta fart i vårt land. Även denna forskning

har behov av akademiskt skolad arbetskraft, och många institutionsföreståndare

kunna intyga, att tillgången på dylik arbetskraft nu är mindre än efterfrågan.

En säker behärskning av forskningsmetodik och vana vid litteraturstudier

är en förutsättning för framgångsrik forskningsverksamhet även

på det tekniska området. Våra universitet och fria högskolor bibringa sina

elever just denna nödvändiga skolning. Där finnas traditioner, som bygga

pa under långa tider samlade erfarenheter, samtidigt som initiativ och nya

impulser ständigt tillföras bl. a. genom den intima kontakt nied utländska

forskningsanstalter som också är traditionell. Universitetsstudierna torde

medföra en vidare syn å problemen än den som fackhögskolornas i regel

snabbare och mera specialiserade utbildning förmår skänka, och det är av

stor betydelse, att även arbetskraft med förmåga till överblick och med förutsättningar

för rikare kombinationsmöjligheter anställas vid våra nya institut

för tillämpningsforskning.

Man kan ej undgå, att i detta sammanhang ingå på de svårigheter med

vilka den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms högskola

f. n. har att kämpa. Akademien måste kraftigt understryka, att denna

t akultet har gjort en mycket betydande insats i vårt kulturliv genom sin

högtstående och rika vetenskapliga produktion. Arrhenius, Fredholm och De

Geer, banbrytare med världsrykte var och en på sitt område, ha vid Stockholms

högskolas matematisk-naturvetenskapliga fakultet utfört huvuddelen

av sin forskargärning. Härifrån har också ett ymnigt tillskott av akademiskt

skolad arbetskraft skänkts vårt land. Örn denna fakultets verksamhet ej

kan på annat sätt ekonomiskt konsolideras — och utsikterna därtill synas

för närvarande ringa — är det oavvisligen nödvändigt, att staten här träder

stödjande till. Det vore en svåröverkomlig förlust för vårt vetenskapliga liv,

örn denna fakultet av brist på medel fick förtvina.

.Slutligen måste det önskemålet framföras — något som egendomligt nog

ej skett i motionerna — att ett årligt statsanslag beviljas för stödjande alden

matematisk-naturvetenskapliga forskningen i analogi med det anslag

sorn för närvarande utdelas genom det tekniska forskningsrådet. Lovande

vetenskapligt arbete kan understundom för att leda till gott resultat behöva

snabbt understödjas. Det är i sådana fall önskligt, att erforderliga medel

utan tidsutdräkt ställas till förfogande och för att detta skall vara möjligt,

bör ett icke alltför knappt tillmätt statsanslag vara disponibelt för ändamålet.

De medel som för närvarande kunna användas härför, t. ex. vetenskapsakademiens

understöd eller räntorna från nobelkommittéernas särskilda

fonder, äro alldeles otillräckliga.

Utredningen bör även omfatta frågan om något matematiskt-naturvetenskapligt

forskningsråd för prövning av inkomna ansökningar om understöd

skall inrättas. Vetenskapsakademien har ju sedan gammalt ingående erfarenhet

av dylik understödsverksamhet, även örn den varit av blygsam omfattning,

och inom akademien finns samlad för behovet erforderlig sakkunskap.

Skulle utredningen komma till det resultatet, att prövningen av de inkomna

anslagsäskandena skulle kunna ske i akademiens regi, möjligen ge
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 207.

23

nom något av densamma för ändamålet skapat särskilt organ, bör detta ske

och akademien sålunda förklara sig beredd att påtaga sig en sådan uppgift.

Vi anse det starkt påkallat, att den av motionärerna föreslagna utredningen

kommer till stånd och att ett på densamma grundat förslag framlägges

för riksdagen. Vi hemställa därför, att akademien under åberopande av den

motivering som ovan anförts livligt tillstyrker motionerna.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har såväl i motionerna I: 238

och 11:357 som i de över desamma avgivna yttrandena framhållits, att den

allmänna matematisk-naturvetenskapliga forskningen är av grundläggande

betydelse för tekniska och andra tillämpade vetenskaper och är en nödvändig

förutsättning för den forskning, som är inriktad på bestämda praktiska mål.

Matematisk-naturvetenskaplig forskning bedrives givetvis vid de tekniska

högskolorna, men den mest omfattande verksamheten på hithörande områden

förekommer vid universiteten och de icke fackbetonade högskolorna, särskilt

Stockholms högskola. I motionerna och omförmälda yttranden har starkt

framhållits, att Sveriges möjligheter att kulturellt och materiellt hävda sin

ställning ytterst beror på att vårt land kan hålla jämna steg nied framåtskridandet

i övriga länder. Härför kräves icke minst en under gynnsammast möjliga

arbetsbetingelser bedriven fri och obunden forskning på det matematisknaturvetenskapliga

området. Viktigt synes därför vara att forskarna beredas

sådana villkor, att de för forskning mest lämpade personerna kunna förvärvas

för och bindas vid forskningen. Universitetskanslern har anfört, att de

önskemål, som i främsta rummet anmäla sig på hithörande område äro: ökat

antal biträdande lärare, forskningsassistenter, amanuenser och tekniska biträden,

ökat antal docentstipendier (inklusive forskarstipendier) och andra

forskningsstipendier samt ökade materielanslag.

Vad i motionerna och de i ärendet avgivna yttrandena anförts har övertygat

utskottet om att starka skäl tala för att en utredning kommer till stånd

rörande vilka åtgärder som kunna befinnas påkallade för främjande av den

matematisk-naturvetenskapliga forskningen i vårt land, i främsta rummet vid

universiteten och Stockholms högskola. Vid denna utredning torde en allmän

översyn böra verkställas angående de resurser, som för närvarande stå till

buds på ifrågavarande område, för bedömande i vilken mån en rationalisering

och samordning befinnes möjlig av det finansiella stöd, som anses böra

för ändamålet lämnas från statens sida. Vid åtskilliga av våra stora industriföretag

bedrives för närvarande en på olika forskningsuppgifter inriktad verksamhet.

Det synes utskottet böra undersökas huruvida icke ett samarbete mellan

den vid högskolorna förekommande matematisk-naturvetenskapliga forskningen

och nyssnämnda i enskilda företags regi bedrivna forskning kan befinnas

lämplig och genomförbar, varvid även synes böra utredas örn förutsättningar

föreligga för ett eventuellt stöd från industriens sida till den vid

högskolorna bedrivna grundforskningen. Med anledning av vad vetenskapsakademien

anfört anser utskottet vidare, att utredningen jämväl bör till övervägande

upptaga frågan angående inrättande av ett fristående matematisknalurvetenskapligt

forskningsråd för prövning av ansökningar om understöd

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 207.

till forskningsverksamhet av här ifrågavarande slag eller örn en dylik uppgift

anses böra anförtros åt vetenskapsakademien, eventuellt genom något av akademien

för ändamålet tillsatt särskilt organ.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:238 och

II: 357, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t

måtte låta verkställa utredning i av utskottet ovan angivna

avseeenden samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill

utredningen må giva anledning.

Stockholm den 15 juni 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 206.

448131. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:441 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående åtgärder för främja/nde av mat ernat isk-nat ur vetenskaplig forskning. s. 6 i texten