Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1944/45 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1944-06-20 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:211, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1944/45 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 211.

1

Nr 2SL

Ankom till riksdagens kansli den 20 juni 1944 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag

för budgetåret 1944/45 till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1944/

45 beräkna, till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar ett

förslagsanslag av 7 000 000 kronor (punkt 16), till Statens arbetsmarknadskommission

m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor

(punkt 17) och till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. ett reservationsanslag

av 22 000 000 kronor (punkt 18).

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 273, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 5 maj 1944,

föreslagit riksdagen att anvisa nämnda anslag med respektive 7 500 000 kronor,

4 000 000 kronor och 68 000 000 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förslag har utskottet till behandling förehaft

två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herrar H. Sten och Einar Persson (I: 348) och den andra inom andra kammaren

av herr A. Jansson i Hällefors m. fl. (II: 544), vari hemställts, att

riksdagen i samband med behandlingen av förevarande proposition måtte

göra det uttalandet, att vid den statsunderstödda hjälpverksamheten för arbetslösa

skogsarbetarnas hjälpbehov måtte prövas enligt samma principer

som dem, vilka tillämpas för övriga grupper av arbetslösa.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda förslag, får utskottet

hänvisa till motionen I: 348.

I skrivelse den 17 februari 1944 har statens arbetsmarknadskommission

framlagt förslag rörande beräkningen av medelsbehovet för budgetåret

1944/45.

I samband härmed har kommissionen givit en kortfattad översikt över läget

på arbetsmarknaden under år 1943. Kommissionen har vidare inkommit

med en redogörelse för arbetsmarknaden under första kvartalet 1944.

Med skrivelse den 4 maj 1944 har kommissionen överlämnat sedvanlig

verksamhetsberättelse för år 1943. Nämnda berättelse har som bilaga fogats

vid propositionen.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. G saini. Nr 211. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 211.

Läget på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadskommissionen har framhållit, att förhållandena på arbetsmarknaden

under 1943 och första kvartalet 1944 karakteriserades av tendensen

till stabilisering vid en anmärkningsvärt hög sysselsättningsnivå, såväl

i fråga om det allmänna arbetsmarknadsläget som beträffande arbetsmarknadens

säsongmässiga förändringar. Till belysande härav har kommissionen

lämnat en redogörelse för förhållandena inom skilda grenar av industrien

och näringslivet i övrigt.

Aven örn läget på arbetsmarknaden under den hittills gångna delen av

1944 i stort sett icke undergått några andra förändringar än sådana, som

sammanhänga med säsongutvecklingen, hade likväl de omfattande driftsnedläggelserna

inom pappersmasseindustrien, som ägde rum under de tre

sista månaderna år 1943, medfört en betydande ökning av antalet hjälpsökande

i Västernorrlands och Värmlands län.

Vid utgången av mars månad 1944 åtnjöto i hela riket 12 697 arbetslösa

eller 73,5 °/o av samtliga hjälpsökande statlig eller kommunal arbetslöshetshjälp.

Av de hjälpta erhöllo 56 °/o hjälp i form av arbete och 44 °/o i form

av understöd. I Västernorrlands län åtnjöto över 80 % av samtliga hjälpsökande

arbetslöshetshjälp; 2 493 (60 %) voro hjälpta genom arbete och

1 663 (40 %) genom understöd. Under tiden 1 juli 1943—31 mars 1944 hade

kommissionen beviljat statsbidrag till beredskapsarbeten, kostnadsberäknade

till 31,0 milj. kr. Av dessa avsågo 14,9 milj. kr. arbeten i Västernorrlands

län.

Rörande den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden har kommissionen

förutsatt, att mera omvälvande förändringar i den utrikespolitiska situationen

måste föranleda en omprövning av de arbetsmarknadspolitiska frågeställningarna.

Kommissionen har därför bedömt läget under antagandet, att

några större förändringar i det yttre läget icke skulle komma att inträffa.

Under angivna förutsättning har kommissionen sammanfattningsvis uttalat,

att sysselsättningen inom flertalet industrier under år 1944 icke torde komma

att undergå några större förändringar i förhållande till läget under slutet

av 1943. En viss nedgång torde dock vara trolig inom malmbrytning och

metallindustri samt inom cellulosaindustrien. Även i fråga örn byggnadsindustrien

torde man, under förutsättning att inga mera väsentliga förändringar

i de utrikespolitiska förhållandena inträffade, kunna utgå från att sysselsättningsläget

skulle förbli i stort sett oförändrat.

Departementschefen har i fråga örn arbetsmarknadsläget framhållit följande.

I proposition, nr 283, till 1943 års riksdag angående åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. lämnade jag en översikt över utvecklingen på

arbetsmarknaden under tiden från utbrottet av pågående stormaktskrig och

fram till våren 1943. Jag erinrade därvid om, hurusom sysselsättningen, som

vid krigsutbrottet var mycket hög, fortfor att vara god under de närmaste

månaderna efter krigets början. Från och med våren 1940 inträdde emeller
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 211.

3

tid en tendens till minskad sysselsättning, vilken alltmera förstärktes under

höstmånaderna samma år, samt, framför allt, under de första månaderna av

år 1941. Antalet hjälpsökande arbetslösa under månaderna januari—mars

1941 utgjorde sålunda respektive 30 512, 34 900 och 33 702. Ökningen av arbetslösheten

berodde framför allt på avbrytandet av handelsförbindelserna

västerut — på exportsidan drabbade detta bl. a. trävaru- och massaindustrierna

— samt den förlamning, som till följd av stegrade byggnadskostnader

samt osäkerheten om bostadsmarknadens utveckling m. m. drabbade byggnadsindustrien,

särskilt bostadsbyggandet. Sedan genom de statliga stödåtgärderna

åt bostadsbyggandet byggnadsprodulctionen åter börjat komma igång

under sommaren 1941 samt industrien i övrigt hunnit inrätta sig efter de ändrade

förhållandena, inträdde en märkbar förbättring i fråga örn sysselsättningen,

och under år 1942 inträdde en utpräglad brist på arbetskraft inom

stora delar av näringslivet. Framförallt gjorde sig denna brist märkbar inom

skogsbruket och jordbruket. För de åtgärder, som vidtogos för att bemästra

denna situation, har utförligt redogjorts i förenämnda proposition, varför jag

i detta sammanhang ej anser mig böra gå närmare in på desamma.

Någon större förändring i det under år 1942 inträdda arbetsmarknadsläget

inträffade ej under de första månaderna av år 1943. Vad angår den

fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden under år 1943 gav jag i nyssnämnda

proposition uttryck för en förmodan att denna skulle komma att

kännetecknas av ett stabilt läge på den uppkomna höga sysselsättningsnivån.

Denna förmodan har i stort sett visat sig vara riktig. Siffrorna för arbetslösheten

under år 1943 ha ganska avsevärt understigit motsvarande siffror för

närmast föregående år. Procentsiffran för arbetslösheten inom fackförbunden

under år 1943 utgjorde sålunda 5,7 mot 7,5 år 1942. Medeltalet för hjälpsökande

arbetslösa under nämnda båda år utgjorde 7 081 respektive 12 306.

Nämnda genomsnittliga förbättring torde huvudsakligen bero på att de säsongmässiga

variationerna i sysselsättningen under år 1943 varit betydligt

mindre accentuerade än under år 1942; särskilt gäller detta årets tre första

månader.

Vad angår arbetsmarknaden under den hittills förflutna delen av år 1944

framgår av arbetsmarknadskommissionens redogörelse, att antalet hjälpsökande

arbetslösa i genomsnitt för månaderna januari—mars var 16 888,

vilket innebär närmare en fördubbling jämfört med motsvarande tid närmast

föregående år men däremot en väsentligt bättre situation än motsvarande tid

1942, då antalet hjälpsökande arbetslösa utgjorde 24 156. Oaktat sålunda läget

på arbetsmarknaden under år 1943 och den hittills förflutna delen av innevarande

år på det hela taget varit gynnsamt, har ökningen av antalet hjälpsökande

arbetslösa inom ett par lokalt begränsade områden visat en oroväckande

stegring. Detta gäller framför allt Västernorrlands samt i någon

män Värmlands län, i vilka län mer än en tredjedel (5 135 resp. 1 109) av de

den 31 mars 1944 hjälpsökande arbetslösa voro hemmahörande. Motsvarande

siffror ett år tidigare utgjorde endast 1 414 respektive 164. Anledningen till

den försämrade arbetstillgången just i dessa bada län beror i huvudsak pa

de ökade avsättningssvårigheterna för pappers-, massa- och trävaror samt den

minskning, som inträtt i efterfrågan pa arbetskraft till skogsbruket. Da den

allmänna uppmärksamheten särskilt riktats pa arbetslösheten inom Västernorrlands

län, vill jag här i korthet redogöra för utvecklingen a arbetsmarknaden

i nämnda län samt av statsmakterna vidlagna åtgärder i syfte

att lindra verkningarna av arbetslösheten därstädes.

Jag vill då till en början erinra örn att i Västernorrlands Ian alltsedan

den stora arbelslöshetskrisen i början av 1930-talet kvarstått en restarbetslöslict

vilken aldrig hell kunnat elimineras. Det genomsnittliga antalet arbetslösa

i''länet uppgick år 1935 lill cirka 7 000, år 1936 till något mer än 5 000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 211.

samt det utpräglade högkonjunkturåret 1939 till ungefär 4 000. De första

krigsåren, 1940, 1941 och 1942, utgjorde antalet arbetslösa respektive 1 927,

2 685 och 1 484. Av krigsåren uppvisar 1943 den gynnsammaste siffran eller

1 270. Att sistnämnda siffra ej är högre sammanhänger med att sysselsättningen

inom länet var relativt tillfredsställande ända fram till årets sista månader.

Den då inträdda försämringen har sedermera fortsatt under år 1944,

vilket framgår av följande tablå.

Ar och månad

Hela

antalet

hjälpsö-

kande

Hela

antalet

hjälpta

Hjälpta

i procent

av hjälp- sökande

Sysselsatta vid bered- skapsarbeten

Hela

antalet

genom

arbete

hjälpta

Kontant

under- stöd 0.

utbild- nings- hjälp

väg-

arbeten

vatten- o. av- lopps- lednings- arbeten

övriga

arbeten

1913

oktober ..........

995

697

701

371

197

18

536

43

november ........

1506

1059

70-3

229

479

1

709

277

december..........

3 065

1 845

60-2

208

616

—

824

923

1914

januari............

4 558

3 375

74-0

260

966

—

1226

1950

februari ..........

4 618

3 699

80''1

434

1325

62

1821

1550

mars..............

5135

4156

80-9

703

1419

103

2 225

1663

april..............

5 477

4 382

800

1004

1534

109

2 647

1541

Av tabellen kan utläsas, att under exempelvis januari månad 1944 cirka

27 procent av de hjälpsökande kunnat beredas sysselsättning. En jämförelse

med motsvarande månad 1941 och 1942 utvisar, att av 3 740 hjälpsökande

år 1941 809 eller cirka 22 procent samt av 2 837 hjälpsökande år 1942 993

eller ungefär 35 procent kunnat beredas hjälp enligt arbetslinjen.

Av tablån framgår vidare, att stegringen av de arbetslösas antal satt in

på allvar först under november och december månader 1943. Då stegringen

skedde mycket hastigt, gällde det för myndigheterna att snabbt kunna igångsätta

lämpliga allmänna arbeten inom länet. Framför allt ifrågakommo därvid

vägarbeten samt vatten- och avloppsledningsarbeten. I fråga örn sistnämnda

arbeten lyckades det att med tillfredsställande snabbhet igångsätta

lämpliga arbeten, vilket torde sammanhänga med att dessa arbeten i ett stort

antal fall utgjorde direkt fortsättning på tidigare arbeten av denna art inom

samma kommuner och jämväl med det förhållandet, att vederbörande byggande

verk på detta område hade en väl utbyggd arbetsorganisation inom

länet. Antalet anställda arbetare vid nyssnämnda arbeten kunde sålunda

mer än sjudubblas under tiden från oktober 1943 och fram till mars 1944.

Vad angår vägarbetena måste emellertid resultatet, såvitt det avsåg att snabbt

igångsätta arbetena, betecknas som mindre tillfredsställande. Det är i regel

svårare att företaga förberedelsearbeten för och igångsätta vägarbeten vintertid,

och vidare fanns det till en början på detta område icke någon effektiv

arbetsorganisation inom länet, vilket medförde stora svårigheter, när det

gällde att anskaffa arbetsledning och i övrigt ordna för arbetenas igångsättande.

Antalet vid vägarbeten sysselsatta arbetare var sålunda under månaderna

november, december och januari lägre än under oktober. Först med

mars månad inträdde en mera markerad förbättring härutinnan. Den sålunda

konstaterade oförmågan att snabbt bereda ett större antal arbetslösa sysselsättning

vid vägarbeten medförde att under december och januari månader

endast omkring en tredjedel av antalet hjälpsökande kunde beredas arbete.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 211.

5

Under februari och mars månader inträdde en förbättring i fråga om antalet

vid arbeten sysselsatta, vilken emellertid huvudsakligen åstadkoms

genom ökningen av vid vatten- och avloppsledningsarbeten sysselsatta arbetare.

Den tydliga skillnaden i fråga örn möjligheterna att snabbt kunna igångsätta

lämpliga beredskapsarbeten har på intet sätt haft sin grund i att medel

beviljats i mindre utsträckning till vägarbetena än till vatten- och avloppsledningsarbeten.

Följande sammanställning utvisar i vilken omfattning medel

ställts till förfogande för utförande av statliga och statskommunala beredskapsarbeten

inom Västernorrlands län.

År och månad

Vägarbeten

Vatten- o.

avlopps- lednings- arbeten

Övriga

arbeten

Summa

kronor

1943

november ............................

29 800

29 800

december ............................

997 100

816 500

1813 G00

1944

januari ..............................

2 231200

2 522 600

4 753 860

februari..............................

66 300

488 000

1 720 000

2 274 300

mars ................................

3 858 200

2 040 400

53 500

5 952 100

april ................................

1 119 800

1 110 620

1 258 220

3 488 640

Summa kronor

8 272 660

7 007 !!20

8031 720

18 312 800

Under tiden från och med den 1 september 1943 har beviljats tillstånd

och statsbidrag till utförande av 47 statskommunala beredskapsarbeten inom

Västernorrlands län. Av dessa arbeten, vilka beräknats medföra en total

kostnad av cirka 4,2 miljoner kronor och i regel avse väg- eller ledningsarbeten

men i en del fall arbeten av annan art, ha före ingången av

april detta år igångsatts 25 företag med en beräknad totalkostnad av cirka

3,0 miljoner kronor. Under april och början av maj ha ytterligare några

sådana arbeten igångsatts inom länet.

Även på annat sätt har man sökt motverka arbetslösheten inom Västernorrland.

Sålunda ha arbetsmarknadsskäl motiverat beslut örn s. k. stödköp

av cirka 221 000 m3 brännved från skogsägare i huvudsak inom Västernorrlands

län, varigenom möjligheterna alt sysselsätta folk i skogen förstärkts.

Vidare har Västernorrland privilegierats vid beviljande av tillstånd till byggnadsföretag.

Jag förutsätter, att vederbörande myndigheter företaga skyndsamma åtgärder

för igångsättande av ytterligare arbeten — såväl beredskapsarbeten

som andra arbeten — i Västernorrlands län i den omfattning, som kan föranledas

av läget på arbetsmarknaden. Sett på längre sikt bör man emellertid

söka sig fram även på andra vägar för att komma till rätta med arbetslösheten

inom länet, vilken i hög grad torde bero på näringslivets alltför ensidiga

inriktning på för export avsedda skogsprodukter. Jag vill härvid erinra

örn att en av chefen för jordbruksdepartementet den 3 februari 1944

tillkallad kommitté, norrlandskommittén, för närvarande är sysselsatt med

undersökningar rörande åtgärder för det norrländska näringslivets förkovran

i allmänhet och således jämväl torde komma att taga under övervägande

förslag om åtgärder i syfte att skapa vidgade sysselsättningsmöjligheter

inom Västernorrlands län.

Arbetslösheten inom byggnadsbranschen har under den gångna vintern

varit ganska betydande, speciellt i de större städerna, ehuru likväl lägre än

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 211.

närmast föregående vintrar, frånsett dock vintern 1942—1943. Lättnader i

den begränsning av byggnadsverksamheten, som lagen om byggnadstillstånd

avser, lia emellertid genomförts i den mån materieltillgången det medgivit,

och sysselsättningen för byggnadsarbetare har nu blivit relativt tillfredsställande.

Fortsatt och möjligen ökad arbetslöshet inom Västernorrlands län torde

vara att emotse under instundande budgetår. Även inom andra län med

mera betydande cellulosaindustrier kunna sysselsättningssvårigheter befaras.

Att med någon större säkerhet bedöma utvecklingen på arbetsmarknaden

i övrigt låter sig icke göra. Det synes därför vara anledning att utgå

från ett något ökat behov av arbetslöshetshjälp vid bedömande av ifrågavarande

anslagsbehov för budgetåret 1944/45.

Lönesättningen vid arkivarbeten.

I detta sammanhang har departementschefen anmält av arbetsmarknadskommissionen

framlagt förslag till ändrad lönesättning vid arkivarbetena.

Departementschefen har för egen del i detta ämne anfört följande.

Arbetsmarknadskommissionen har i sitt senast framlagda förslag rörande

ändrad lönesättning vid arkivarbetena vidhållit sin tidigare uttalade uppfattning,

att familjelön borde införas vid nämnda arbeten. Vidare har kommissionen

ansett en klassificering av arbetena böra ske med hänsyn till de

olika krav på utbildning m. m., som mäste ställas på dem som hänvisas till

arbetena. Med utgångspunkt härifrån har kommissionen verkställt en uppdelning

av arkivarbetarna i två lönegrupper (A och B) med en skillnad

mellan lönegrupperna av 25 kronor i månaden. Ett genomförande av kommissionens

förslag skulle medföra, att här i Stockholm, där flertalet av arkivarbetarna

är bosatt, lönen för en person utan försörjningsplikt, vilken

är atl. hänföra till den lägre lönegruppen (B-gruppen) skulle sänkas från

för närvarande 321 kronor i månaden till 260 kronor. För en person som

är att hänföra till A-gruppen skulle lönen bliva 285 kronor. Även för person,

som har hustru att försörja, skulle en ganska väsentlig sänkning ske, därest

han är att hänföra till B-gruppen. För arbetare, som bär hustru och

ett barn att försörja, skulle ett godtagande av kommissionens förslag medföra

ungefär oförändrad inkomst för B-arbetare medan A-arbetare skulle

erhålla en förhöjning å 24 kronor eller således till 345 kronor i månaden.

Sistnämnda belopp skulle jämväl utgöra den övre gränsen för grundlön jämte

hustru- och barntillägg för arkivarbetare i Stockholm.

Av den av arbetsmarknadskommissionen åberopade s. k. Stockholmsundersökningen

framgår, att av 326 personer endast 51 arkivarbetare hade försörjningsplikt

gentemot barn. För dessa sistnämnda skulle således kommissionens

förslag medföra, att de finge en viss förhöjning, för B-arbetare

dock endast, örn de hade mera än ett barn att försörja. För alla de övriga

(minst 275) skulle inträda en i vissa fall ganska avsevärd försämring. Med

hänsyn till att det i nuvarande tider synes motbjudande att gå med på en

försämring av arkivarbetarnas levnadsvillkor och då endast ett relativt fåtal

av arkivarbetarna skulle erhålla en förbättring vid införande av familjelön

enligt de av arbetsmarknadskommissionen föreslagna grunderna anser

jag mig ej böra tillstyrka arbetsmarknadskommissionens förslag. Jag förordar

därför, att lönerna till arkivarbetarna tills vidare få utgå enligt i huvudsak

för närvarande tillämpade grunder.

I fråga om lön under sjukdom åt arkivarbetare, som arbetar å hemorten,

synes Kungl. Maj:t böra kunna fatta beslut.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 211.

7

Särskilda frågor.

Vattenavledningsföretaget Lyckcbyån.

I skrivelser i januari och mars 1944 har Lyckebyåutredningen hemställt

om anvisande av ytterligare medel för torrläggningsföretagets fullföljande.

Utredningen har härom bland annat anfört, att arbetet med årännans upprensning,

som beräknats kunna bliva slutfört under februari 1944, har blivit

avsevärt fördröjt, enligt uppgift från entreprenören AB Skånska cementgjuteriet

huvudsakligen på grund därav, att de gengasdrivna maskinerna icke

utvecklat den kraft, som beräknats, och att marken varit hårdare och mera

stenbunden än man antagit. Likväl uppgåves nu såsom ganska säkert, att

detta arbete komme att färdigställas i god tid före utgången av budgetåret

1944/45.

Utredningen har vidare till behandling upptagit frågan om vissa ytterligare

arbeten, som borde komma till utförande i samband med torrläggningsföretaget,

nämligen dels byggande av nya vägar för exploatering av de torrlagda

markerna, dels förvärv av ytterligare markområden för ernående av en rationell

komplettering av befintliga ofullständiga jordbruk i de trakter, som beröras

av åregleringsföretaget, samt för åstadkommande av lämpliga familjejordbruk,

dels ock förvärv av en fastighet, som vore avsedd att i utredningens

regi omvandlas till och brukas som undervisnings- och demonstrationsjordbruk

i första hand till ledning för de nya kolonaten samt även i något

vidare bemärkelse för hela bygden. Kostnaderna för sistnämnda båda ändamål

beräknade utredningen till 100 000 kronor respektive 90 000 kronor.

Över framställningen har lantbruksstyrelsen avgivit utlåtande.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Till bestridande av de kostnader för vattenavledningsföretaget Lyckebyån,

vilka skola stanna å statsverket, hava medel genom tidigare beslut redan reserverats.

Lyckebyåutredningen räknar med att arbetet med vattenavledningsföretaget,

vilket av olika i det föregående omnämnda anledningar dragit

längre ut på tiden än som ursprungligen beräknats, under loppet av nästa

budgetår skall hava fortskridit så långt, att de torrlagda områdena skola

kunna i sin helhet tagas i bruk sommaren 1945. För att detta skall kunna

ske har utredningen ansett det erforderligt att vissa nya vägar komma till utförande

inom områdena. Kostnaderna härför, frånsett renstakningskostnaderna,

har utredningen räknat med komma att bestridas av medel, som stå till

statens arbetsmarknadskommissions förfogande för arbetslöshetens bekämpande.

Utredningen har beräknat, att de kostnader för företaget, som förestå,

komma att belöpa sig till 829 245 kronor, varav för ytterligare ersättning till

entreprenören 315 000 kronor, till utgifter för bikanalerna 331 245 kronor

samt för markinköp för komplettering av vissa s. k. ofullständiga jordbruk

m. m. 183 000 kronor. Då för utredningen redan tillgängliga medel utgöra

620 530 kronor, har utredningen beräknat det ytterligare erforderliga beloppet

till i runt tal 208 700 kronor.

Mot utredningens nyssnämnda beräkning av medelsbehovet har jag intet

att invända. Emellertid har utredningen häröver hemställt örn anvisande

av eli belopp av 90 000 kronor för inköp av en inom torrläggningsområdet

belägen fastighet, vilken skulle användas såsom demonstrationsjordbruk, i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 211.

första hand för de nya kölemålen men även för bygden i övrigt. Mot utredningens

sistnämnda framställning har jag i sak intet att erinra men anser

mig dock icke kunna förorda, att ifrågavarande fastighetsköp finansieras

med arbetslöshetsmedel. Frågan om anvisande av statsmedel för köpet torde

därför få prövas i annat sammanhang. Utredningens medelsbehov för nästa

budgetår skulle således uppgå till 208 700 kronor, vilket belopp torde anvisas

såsom bidrag av förskotts natur.

De medel, som tidigare reserverats för företaget, hava utgått av de jämlikt

riksdagens medgivande under anslag till arbetsmarknadsreglerande åtgärder

anvisade särskilda medlen till främjande av företagsverksamhet. Jämväl för

den fortsatta finansieringen av företaget anser jag, att man bör anlita angivna

särskilda medel. På en senare prövning torde få bero, huruvida och i vilken

mån ifrågavarande kostnader definitivt böra gäldas av arbetslöshetsanslaget.

Såsom vid tidigare tillfällen framhållits kan det sannolikt vid en

slutlig reglering komma att befinnas riktigast, att avdikningsmedel helt eller

delvis tagas i anspråk för ändamålet och att motsvarande belopp samtidigt

tillföres berörda anslag.

Komplettering av ofullständiga jordbruk.

I skrivelse den 20 januari 1944 har Blekinge läns hushållningssällskap

hemställt örn anvisande av medel för fortsatt inventering av de ofullständiga

jordbruken i Blekinge län under budgetåren 1944/45 och 1945/46.

Egnahemsstyrelsen har i avgivet utlåtande tillstyrkt bifall lill framställningen.

Departementschefen har i denna del anfört följande.

Som jag förut framhållit var den inventering av de ofullständiga jordbruken

i Blekinge län, vartill medel första gången anvisades för budgetåret 1938/

39, avsedd att pågå allenast två år. Jämlikt riksdagens medgivande ha emellertid

medel anvisats för inventeringens fortsättande till och med utgången

av innevarande budgetår. Blekinge läns hushållningssällskap har hemställt,

att medel måtte ställas till sällskapets förfogande för inventeringens fortsättande

jämväl under budgetåren 1944/45 och 1945/46.

Ifrågavarande inventeringsarbete har av skilda anledningar ej kunnat fortskrida

i den takt, som från början avsetts. Någon säker uppfattning beträffande

värdet av inventeringen har därför ännu ej kunnat erhållas. Sedan nu

vissa förenklingar vidtagits i den ursprungligen uppgjorda inventeringsplanen

räknar hushållningssällskapet, enligt vad jag erfarit, som tämligen säkert

med att, därest arbetet får fortsätta enligt de nya linjerna, resultatet av

inventeringen skall kunna föreligga under första hälften av år 1946.

För ernående av avsett utbyte av ifrågavarande jordbruksinventering anser

jag mig böra tillstyrka, att densamma fortsättes under ytterligare två

budgetår. Då å de för ändamålet tidigare anvisade medlen uppstått viss besparing,

torde statens bidrag till inventeringen kunna inskränkas till högst

10 000 kronor för vartdera budgetåret. Jag räknar med att nämnda belopp

skall visa sig tillräckligt jämväl för anlitande av viss specialutbildad personal

för inventeringen ävensom för beredande av provisorisk löneförbättring

åt den med inventeringen sysselsatte konsulenten med samma belopp, som

av statsmedel tidigare tillerkänts andra hos hushållningssällskapen anställda

konsulenter, eller med 500 kronor. Det för nästa budgetår erforderliga beloppet

torde böra bestridas av de särskilda medlen till främjande av företagsverksamhet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 211.

9

Företagarföreningar inom vissa län.

Företagarföreningarna hava till uppgift att befordra möjligheterna för

lönande småföretagsverksamhet i vederbörande län. Verksamheten omfattar

dels långivning på fördelaktiga villkor samt i vissa fall subvention, dels ock

konsulentverksamhet av teknisk och kommersiell natur.

Såsom bidrag till bestridande av de löpande kostnaderna för verksamheten

erhålla företagarföreningarna statsbidrag från ett under tionde huvudtiteln

upptaget anslag till Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om

hantverk och småindustri. För budgetåret 1943/44 hava föreningarna tilldelats

sammanlagt 60 000 kronor, fördelade på följande sätt:

Norrbottens småindustriförening u. p. a................... kronor 9 500

Västerbottens företagareförening u. p. a................... » 9 000

Jämtlands läns företagareförening u. p. a............. » 8 000

Västernorrlands läns företagareförening u. p. a........... » 9 000

Gävleborgs läns företagareförening u. p. a................. » 8 000

Värmlands läns företagareförening u. p. a................. » 8 000

Bohusläns företagareförening u. p. a............ » 8 500

Summa kronor 60 000.

Samtliga hittills bildade företagarföreningar hava av staten erhållit understöd

med inalles 2 654 500 kronor, därav 1 775 000 kronor såsom lån och

879 500 kronor såsom subvention.

I förevarande sammanhang har departementschefen anmält en av norrlandskommittén

i skrivelse den 15 mars 1944 gjord framställning om anvisande

av ett belopp av 70 000 kronor från anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. såsom bidrag till de norrländska företagarföreningarnas

adminstrationskostnader.

Departementschefen har anfört följande.

Företagarföreningarna ha — som jämväl norrlandskommittén framhållit

— visat sig fylla en betydelsefull uppgift för befordrande av småföretagsverksamheten

inom de län, där sådana föreningar bildats. Jag anser därför

nämnda föreningar vara förtjänta av fortsatt stöd från statsmakternas sida

i form av lån och subventioner av statsmedel. Med hänsyn till det ökade stöd

åt företagarföreningarna, som kan föranledas av en intensifiering av företagarföreningarnas

verksamhet, torde för nästa budgetår i runt tal 1 miljon

kronor böra beräknas för lån och subventioner åt företagarföreningarna.

Vad angår norrlandskommitténs framställning örn beräknande av medel

i förevarande sammanhang för bidrag till de norrländska företagarföreningarnas

administrationskostnader vill jag ej motsätta mig att under nästa budgetår

från anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. må

utgå bidrag med högst 70 000 kronor, i den mån de för ändamålet under

tionde huvudtiteln anvisade medlen visa sig ej förslå för en effektivisering av

föreningarnas verksamhet. Jag förutsätter härvid att frågor örn bidrag från

nyssnämnda anslag prövas i samma ordning som gäller för bidrag från anslaget

under tionde huvudtiteln. Frågan örn denna anordnings fortsatta bestånd

liksom överhuvud örn sättet att budgettekniskt tillgodose behovet av

medel för lån och bidrag till företagarföreningarna torde vid höstens budgetarbete

böra upptagas till omprövning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 211.

De bär till företagarföreningarnas verksamhet föreslagna medlen torde

böra utgå av det belopp, som, i enlighet med vad jag i det följande förordar,

bör få disponeras av Kungl. Majit för främjande av företagsverksamhet.

Bidrag till planläggning av vissa anläggningsarbeten.

För planläggning av beredskapsarbeten utgår för närvarande statsbidrag

enligt samma procentsats, som kan beräknas komma att utgå för själva arbetets

utförande.

I skrivelse den 5 maj 1944 har investering sutredningen framlagt förslag

örn ändring i vissa fall av de nu tillämpade grunderna. Utredningen anför

härom bland annat, att under utredningsarbetets gång i fråga om kommunala

investeringsobjekt den erfarenheten vunnits, att i flertalet fall kommunerna

själva igångsatt och med egna medel bekostat erforderliga utredningar. I

några fall hade emellertid — särskilt där fråga varit om planläggning av mera

omfattande vatten- och avloppsföretag — det önskvärda utredningsarbetet i

mer eller mindre hög grad blivit eftersatt beroende på otillfredsställande ekonomiska

resurser med påföljd att ur investeringsutredningens synpunkt önskvärda

arbeten icke kunnat erhållas. Inom utredningen hade för den skull

i samråd med statens arbetsmarknadskommission utarbetats ett förslag till

modifierade statsbidragsgrunder. Vid konstruktionen av den nya bidragsskalan,

vilken endast skulle ligga till grund vid fastställandet av statsbidrag till

planläggningskostnader, hade utredningen utgått från att flertalet av de kommuner,

vilka enligt nu gällande bidragsskala skulle erhålla endast 20 procents

bidrag för dessa speciella kostnader, som regel skulle erhålla ett bidrag

av 50 procent. Förslagets innebörd framgår av en i propositionen intagen

tabell.

Under hänvisning till det anförda har investeringsutredningen i samråd

med statens arbetsmarknadskommission hemställt, att till statens arbetsmarknadskommissions

förfogande måtte ställas 500 000 kronor från det å

allmän beredskapsstat för budgetåret 1943/44 uppförda anslaget för planering

av allmänna arbeten.

Departementschefen har beträffande föreliggande fråga anfört följande.

Jag delar investeringsutredningens uppfattning angående angelägenheten

av att de kommunala arbetsobjekt, som anses vara lämpliga att igångsättas

för bekämpande av arbetslösheten, skyndsamt och noggrant detaljplaneras.

I många fall torde en förutsättning härför vara att statsbidrag utgår till kostnaderna

för en dylik planering. Då hittills tillämpade grunder för statsbidrag

icke synas innebära en tillräcklig stimulans för att erforderliga detaljplaneringar

i tid skola komma till stånd, torde försöksvis de av investeringsutredningen

föreslagna nya grunderna böra tillämpas. Jag har därför för avsikt att

föreslå Kungl. Majit att bifalla utredningens förevarande framställning. De

ökade möjligheterna för kommunerna att erhålla statsbidrag till planläggningsarbeten

har jag ansett lämpligt att i förevarande sammanhang bringa

till riksdagens kännedom.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 211.

11

Medelsbehovet för budgetåret 1944/45.

Vad angår medelsbehovet för arbetsmarknadskommissionens centrala förvaltning

m. m. har Kungl. Majit ur kommissionens avlöningsanslag, vilket

för innevarande budgetår är upptaget till 6,0 miljoner kronor, för budgetåret

1943/44 ställt till kommissionens förfogande sammanlagt 9,6 miljoner kronor.

Vidare har Kungl. Majit ur omkostnadsanslaget, vilket för innevarande budgetår

är upptaget till 3,5 miljoner kronor, för budgetåret 1943/44 ställt till

kommissionens förfogande sammanlagt 4,65 miljoner kronor.

I fråga om medelsbehovet för nästa budgetår har departementschefen anfört

följande.

Vid sin uppskattning av medelsbehovet för arbetsmarknadsreglerande åtgärder

under nästa budgetår har arbetsmarknadskommissionen, i avsaknad

av säkra hållpunkter för ett bedömande av utvecklingen på arbetsmarknaden

på längre sikt, räknat med att behov av arbetslöshetslindrande åtgärder kommer

att bliva av ungefär samma omfattning, som beräknats för senare hälften

av innevarande budgetår. Med utgångspunkt härifrån och med beaktande

att en viss säkerhetsmarginal borde finnas för oförutsedda händelser i ur

sysselsättningssynpunkt negativ riktning har kommissionen uppskattat medelsbehovet

under anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

för nästa budgetår till 67,5 miljoner kronor. Under antagande att Kungl.

Majit skulle finna ett belopp av 500 000 kronor tillfyllest för främjande av

företagsverksamhet m. m., har kommissionen föreslagit, att ifrågavarande

anslag upptages till 68 miljoner kronor. Till Kostnader för överflyttning av

arbetskraft har kommissionen ansett böra anvisas ett belopp av 20 miljoner

kronor eller 30 miljoner kronor mindre än som anvisats för ändamålet för

innevarande budgetår.

Arbetsmarknadskommissionens beräkningar rörande medelsbehovet torde

i stort sett kunna godtagas. Under förutsättning att arbetslösheten under nästa

budgetår blir av i stort sett samma karaktär som innevarande budgetår, d. v. s.

föranledd av säsongmässiga variationer i sysselsättningen eller av lokalt begränsad

minskning i arbetstillgången torde medelsbehovet under anslaget till

åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. kunna uppskattas till 68 miljoner

kronor under nästföljande budgetår. Härav bör emellertid för främjande

av företagsverksamhet ett större belopp än det av kommissionen förutsatta

stå till Kungl. Maj :ts förfogande. Jag anser mig böra räkna med att Kungl.

Majit för sistnämnda ändamål skall äga disponera i runt tal 2,5 miljoner

kronor. Skulle en mera omfattande arbetslöshetskris inträffa under budgetåret,

är avsikten att igångsätta ett betydande antal arbetsföretag, finansierade från

å allmän beredskapsstat uppförda anslag. Även vid en begränsad ökning

av arbetslösheten, sorn kräver igångsättandet av arbeten utöver den ram, som

nu ifrågavarande anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

medgiver, torde arbetsföretag, finansierade från särskilda för detta läge avsedda

anslag å beredskapsstaten, böra igångsättas.

I förevarande sammanhang vill jag anmäla, alt viig- och vattenbyggnadsstyrelsen

i skrivelse den 2 oktober 1943 hemställt, alt medel måtte ställas till

styrelsens förfogande för utgivande av ersättning lill entreprenören för den

s. k. Sandöbron, Skånska Cementaktiebolaget, för vissa merkostnader och

tilläggsarbeten å bron i anslutning lill träffad överenskommelse i anledning

av elt under brons byggnad inträffat ras. Framställningen är för närvaran
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 211.

Utskottet.

de föremål för Kungl. Ma.j:ts prövning. Vid bifall till framställningen, vartill

skäl synes föreligga, torde anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering

m. m. komma att belastas med ca 555 000 kronor, medan ett belopp av

ungefär 280 000 kronor synes böra utgå från sjätte huvudtitelns reservationsanslag

till byggande av broar.

Kostnaderna för att tillgodose arbetsmarknadens brislområden med arbetskraft

torde alltjämt böra hållas skilda från utgifterna för arbetslöshetsändamål.

För bestridande av ifrågavarande kostnader torde förslag i annat sammanhang

böra framläggas örn äskande av medel å allmän beredskapsstat I

för budgetåret 1944/45 under anslag till Kostnader för överflyttning av arbetskraft.

Jämväl kostnaderna för arbetsmarknadskommissionens centrala förvaltning,

länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna, bliva beroende

av utvecklingen på arbetsmarknaden under nästa budgetår. De härutinnan

uppgjorda kostnadskalkylerna kunna därför endast bliva approximativa. Som

framgår av den lämnade redogörelsen ha de för innevarande budgetår anvisade

anslagen till såväl avlöningar som omkostnader (6 000 000 respektive

3 500 000 kronor) måst betydligt överskridas. Då regleringsåtgärderna på arbetsmarknaden

måste antagas komma att jämväl under nästa budgetår bliva

av betydande omfattning, synes en höjning av anslagen till arbetsmarknadsregleringens

administration vara oundviklig. Ä andra sidan torde den faktiska

medelsförbrukningen under innevarande budgetår icke böra vara uteslutande

vägledande vid anslagsberäkningen. Med hänsyn till svårigheterna att

nu kunna bedöma utvecklingen synes anslagsberäkningen böra grundas på

antagandet att den nuvarande medelsförbrukningen kan bringas att nedgå.

Enligt vad jag erfarit har överstyrelsen för yrkesutbildning för avsikt att

inom de närmaste dagarna inkomma med förslag örn överflyttning till överstyrelsen

av arbetsmarknadskommissionens yrkesutbildningsverksamhet. Ett

genomförande av nämnda förslag bör medföra en viss minskning av utgifterna

å kommissionens avlönings- och omkostnadsanslag. Jag beräknar därför

anslaget för nästa budgetår till Statens arbetsmarknadskommission: Avlöningar

till 7 500 000 kronor och till Statens arbetsmarknadskommission:

Omkostnader till 4 000 000 kronor.

Departementschefens redogörelse för hittills vidtagna åtgärder för arbetsmarknadens

reglering föranleder ej erinran från utskottets sida.

Enligt 14 § kungörelsen den 30 juni 1934 (nr 434) angående statlig och

statsunderstödd hjälpverksamhet vid arbetslöshet ankommer det på arbetslöshetskommissionen

(numera statens arbetsmarknadskommission) att, där

så prövas lämpligt, bestämma, att endast arbetslösa tillhörande vissa yrken

må åtnjuta arbetslöshetshjälp. I arbetslöshetskommissionens år 1938 utgivna

Råd och anvisningar rörande hjälpverksamheten för arbetslösa meddelas,

att kommissionen med stöd av denna bestämmelse beslutat avstängning

från dylik hjälp »beträffande sådana yrkesgrupper, där arbetslösheten i allmänhet

har en säsongmässig karaktär och där sålunda arbetslöshetsperioderna

uppträda med viss förutsebar regelbundenhet eller där efterfrågan på

arbetskraft som regel är större än tillgången». Avstängning innebär icke,

att arbetslösa inom ifrågavarande yrkesgrupper helt uteslutas från arbetslöshetshjälp,

men väl att möjligheten att erhålla dylik hjälp blir beroende av

dispens av arbetsmarknadskommissionen. Till de avstängda yrkena hänföras

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 211.

13

för närvarande enligt vad utskottet inhämtat jordbruks-, skogs- och flottnings-,

tegelbruks- samt husligt arbete.

Yrkandet i de likalydande motionerna I: 348 och II: 544 avser att frigöra

skogsarbetarna från ifrågavarande dispenstvång. Utan tvivel har detta tvång

varit ägnat att skapa irritation, och utskottet vill i likhet med motionärerna

ifrågasätta örn sådant tvång beträffande ifrågavarande yrkesgrupp numera

kan anses vara av förhållandena påkallat. Utskottet förutsätter, att Kungl.

Maj:t tager detta spörsmål under övervägande och giver arbetsmarknadskommissionen

de direktiv, som därav må föranledas.

För slutförandet av vattenledningsföretaget Lyckebyån beräknas ett belopp

av 208 700 kronor erforderligt utöver det belopp av 620 530 kronor, som

redan ställts till förfogande för ändamålet. Beloppet föreslås skola anvisas

såsom bidrag av förskotts natur. På en senare prövning förutsättes få bero,

huruvida och i vilken mån ifrågavarande kostnader definitivt böra gäldas av

arbetslöshetsanslaget. Det är enligt utskottets mening angeläget, att de avsevärda

arealer odlingsbar mark, om vilka det här är fråga, så snart som möjligt

kunna utnyttjas för produktionen. Ehuru de återstående kostnaderna

äro stora, tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag. Vidkommande lvckebyåutredningens

förslag om anvisande av medel för inköp av en inom torrläggningsområdet

belägen fastighet — vilken skulle begagnas för demonstrationsjordbruk

och till vilken skulle förläggas en planerad yrkesskola för utbildning

av jordbruksarbetare i jordbrukets alla speciella grenar — vill utskottet framhålla,

att denna fråga icke synes tillräckligt utredd. Sålunda har utredningen

icke angivit hur huvudmannaskapet för skolan skulle ordnas. Utskottet delar

departementschefens uppfattning, att ifrågavarande fastighetsköp icke bör

finansieras med arbetslöshetsmedel, och förutsätter, att riksdagen beredes tillfälle

att i annat sammanhang pröva ifrågavarande förslag.

Försöksinventeringen av ofullständiga jordbruk i Blekinge län föreslås

skola få fortgå ytterligare två budgetår. Statens bidrag till inventeringen beräknas

uppgå till 10 000 kronor för vartdera budgetåret. Utskottet får erinra örn

att medel till ifrågavarande ändamål första gången anvisades för budgetåret

1938/39 och att inventeringen då avsågs skola pågå allenast två år. Först

sedan numera vissa förenklingar vidtagits i den ursprungligen uppgjorda

inventeringsplanen beräknas resultatet av inventeringen kunna föreligga

under senare hälften av budgetåret 1945/46. Utskottet tillstyrker Kungl.

Maj:ts förslag, men vill med anledning av tidsutdräkten med arbetets slutförande

framhålla angelägenheten av att man vid fortsatt försöksinventering

söker erhålla så enkla metoder, alt de vid eventuell tillämpning i större skala

kunna beräknas med rimlig kostnad giva resultat inom en avsevärt kortare

tid än den hittills bedrivna verksamheten tagit i anspråk.

Vad angår företagarföreningarna delar utskottet departementschefens uppfattning,

att de äro förtjänta av fortsatt stöd från statsmakternas sida i form

av lån och subventioner av statsmedel. Vad departementschefen i övrigt anfört

beträffande ifrågavarande föreningar föranleder ej erinran från utskottets

sida.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 211.

Utskottet vill erinra om att understöd till kostnaderna för planläggning av

kommunala arbeten, som anses vara lämpliga att igångsättas för bekämpande

av en motsedd arbetslöshet, enligt uttalande av fjolårets riksdag under höstsessionen

(skrivelse nr 515) kan utgå i form av förskott å det bidrag av arbetslöshetsmedel,

som belöper å nämnda arbeten. Förskotten bestridas av det

belopp å 10 000 000 kronor, vilket för innevarande budgetår ställts till förfogande

på allmän beredskapsstat för planering av allmänna arbeten, och äro

avsedda att slutligt belasta detta anslag, därest de planerade arbetena icke

komma till utförande eller statsbidrag till deras utförande av annan anledning

icke kommer att utgå. Vad departementschefen i här ifrågavarande sammanhang

anfört rörande försöksvis tillämpning av nya grunder för beräkningen

av berörda understöd föranleder ej erinran från utskottets sida.

Vad slutligen angår Kungl. Maj:ts beräkning av medelsbehovet vill utskottet

fästa uppmärksamheten vid att kostnaderna för att tillgodose arbetsmarknadens

bristområden med arbetskraft äro avsedda att bestridas från anslag

till kostnader för överflyttning av arbetskraft, som enligt ett av utskottet i

annat sammanhang tillstyrkt förslag skall uppföras å allmän beredskapsstat.

Däremot äro utgifterna för arbetslöshetsändamål liksom kostnaderna för arbetsmarknadskommissionens

centrala förvaltning, länsarbetsnämnderna och

arbetsförmedlingsanstalterna avsedda att bestridas från förevarande anslag.

Då ifrågavarande kostnader bliva beroende av utvecklingen på arbetsmarknaden

under nästa budgetar kunna kostnadskalkylerna såsom departementschefen

framhållit endast bliva approximativa. Under erinran härom tillstyrker

utskottet Kungl. Maj:ts förslag jämväl i anslagsfrågan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar

ett förslagsanslag av 7 500 000 kronor,

b) till Statens arbetsmarknadskommission m. m: Omkostnader

ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor,

c) till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. ett

reservationsanslag av 68 000 000 kronor,

II. att de likalydande motionerna 1:348 och 11:544 må

anses besvarade genom vad utskottet anfört.

Stockholm den 20 juni 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 211.

15

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,

Osear Olsson, Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Holmström, Heiding, Karl Andersson,

Gustaf Iwar Anderson, Johan Eric Ericson, Albertsson, och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,

Andersson i Prästbol, Ward, Persson i Tidaholm, Isacsson, Pettersson i Dahl, Andersson

i Malmö, Olsson i Kullenbergstorp, Nilsson i Steneberg och Lundberg i Hälsingborg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:442 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående anslag för budgetåret 1944/45 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. jämte a1 i texten