Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 19U/45, i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde.

1944-06-20 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:218, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 19U/45, i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 318.

1

Nr 218.

Ankom till riksdagens kansli den 20 juni 1944 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående allmän

beredskapsstat för budgetåret 19U/45, i vad

propositionen avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde.

(2:a avd.)

Driftbudgeten.

Åttonde huvudtiteln.

l:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av domkapitelshus

i Växjö. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 281 framlagda

förslag (bilaga 5, punkt 1, s. 107—109 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 12 maj 1944) får utskottet — under

erinran om att förevarande byggnadsfråga tidigare varit underställd riksdagens

prövning — hemställa,

att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Uppförande av domkapitelshus i Växjö å allmän beredskapsstat

III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av

120 000 kronor.

2:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Bidrag

till vissa reparationsarbeten m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 2, s. 110), vilket avser anvisande av medel till reparation av målarskolans

studieateljéer, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Akademien för de fria lionsterna med

konsthögskolan: Bidrag till vissa reparationsarbeten m. m. å

allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra

ett anslag av 21 000 kronor.

3:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten. Under denna

rubrik har chefen för ecklesiastikdepartementet (punkt 3, s. Ilo och lil)

erinrat, att in vester in gsutredningen hemställt, att till förevarande ändamål

Bihang till riksdagens protokoll 19U. G sami. Nr 218.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 218.

Utskottet.

måtte på allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 anvisas ett anslag

av 900 000 kronor, motsvarande det årliga bidragsbehovet enligt kungörelsen

1936: 45 angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet, därest

byggnadsarbeten för folkskoleväsendet under budgetåret igångsattes för ett

sammanlagt statsbidragsbelopp av omkring 30 000 000 kronor. Departementschefen

har för egen del anfört följande.

Till Folkskolor m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten bär riksdagen för budgetåret

1944/45 anvisat ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

Enligt gällande bestämmelser må statsbidrag till byggnadsarbeten för folkskoleväsendet

utbetalas först sedan byggnadsarbetena avsynats och länsstyrelsens

beslut örn arbetenas godkännande vunnit laga kraft. Även om den av

investeringsutredningen föreslagna investeringsreserven av folkskolebyggnader

skulle till fullo utnyttjas under nästa budgetår, torde emellertid till följd

av nämnda utbetalningsföreskrifter bidrag endast mera undantagsvis komma

att utbetalas redan under budgetåret. På grund härav och då de byggnadsbidrag,

som må komma att utbetalas redan under budgetåret 1944/45, lämpligen

synas böra bestridas från det av riksdagen för samma budgetår redan

anvisade anslaget till bidrag till byggnadsarbeten för folkskoleväsendet, vilket

anslag har förslagsanslags natur, behöva särskilda medel icke anvisas på

beredskapsstat för utnyttjande av investeringsreserven på detta område. Med

hänsyn till de föreslagna byggnadsföretagens antal och omfattning liksom

även till den belastning av statsfinanserna under en tjugufemårsperiod, som

deras genomförande skulle föranleda, synes det emellertid påkallat, att investeringsutredningens

förevarande förslag i detta sammanhang bringas till riksdagens

kännedom. Därest riksdagen icke har något att erinra däremot, böra

byggnadstillstånd och statsbidrag kunna beviljas för byggnadsföretag av ungefär

den omfattning, varmed investeringsutredningen räknat, under förutsättning

att materialtillgången det tillåter och med beaktande jämväl av arbetsmarknadsläget.

Vad departementschefen anfört i fråga om bidrag till byggnadsarbeten för

folkskoleväsendet har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet

finner sålunda lämpligt, att byggnadstillstånd och statsbidrag må kunna beviljas

under budgetåret 1944/45 — utöver det normala omfånget — för

byggnadsföretag av ifrågavarande slag i ungefär den omfattning, varmed

investeringsutredningen räknat, under förutsättning att materialtillgången

det tillåter och med beaktande jämväl av arbetsmarknadsläget. Utskottet

hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit giva tillkänna

vad utskottet sålunda anfört.

4:o) Yrkesutbildning’ vid en arbetslöshetskris m. m. Kungl. Majit har

(punkt 4, s. 112—128) föreslagit riksdagen att dels till Yrkesutbildning i

beredskapskurser m. m. å allmän beredskapsstat I för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av förslagsvis 4 000 000 kronor, dels ock till Yrkesutbildning

i kurser för arbetslösa å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av 20 000 000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande nr ,218.

Rörande behovet av särskilda åtgärder för yrkesundervisning vid en arbetslöshetskris

anför departementschefen inledningsvis följande.

Den ekonomiska kris, som drabbade vårt land i början av 1930-talet, medförde

som en av sina svåraste verkningar en mycket betydande arbetslöshet

bland ungdomen. I slutet av november 1933 uppgick antalet hjälpsökande

arbetslösa till omkring 170 000 personer. Av dessa voro omkring 57 000 —

eller cirka en tredjedel —- i åldern 16—25 år. I själva verket torde emellertid

hela antalet arbetslösa ungdomar vid nämnda tidpunkt ha varit ännu större,

enär mångå arbetslösa inom särskilt de yngre årskullarna underläto att anmäla

sig hos arbetslöshetsorganen. Redan tidigt under 1930-talets kris upptog

arbetslöshetskommissionen en ganska omfattande kursverksamhet. Denna

avsåg ursprungligen knappast att lämna en verklig yrkesutbildning åt deltagarna.

Sedan det visat sig, att det stora flertalet av de arbetslösa ungdomarna

icke hade någon egentlig praktisk yrkesutbildning, kom kursverksamheten

emellertid att alltmer inriktas på yrkesutbildning. Särskild uppmärksamhet

ägnades denna fråga vid 1933 ‘års riksdag, som bland annat

beslöt, att arbetslöshetsmedel skulle försöksvis få komma till användning

under budgetåret 1933/34 för anordnande av särskilda kurser för arbetslösa

vid yrkesuijdervisningsanstalter.

När konjunkturförbättringen inträdde, gick ungdomsarbetslösheten i allmänhet

tillbaka i snabbare tempo än arbetslösheten bland äldre. Endast i

vissa delar av landet kvarstod en mera betydande arbetslöshet inom de yngre

årsklasserna. I dessa trakter igångsattes s. k. verkstadsskolor för viss arbetslös

ungdom. Antalet elevplatser vid dessa skolor uppgick till i genomsnitt

cirka 1 500 under åren 1939—42. Numera har flertalet av dessa skolor ombildats

till centrala verkstadsskolor.

Då verkstadsskolorna för arbetslös ungdom igångsattes, saknade man en

mera ingående erfarenhet beträffande den lämpliga utformningen och administrationen

av dylika provisoriska skolor; ej heller hade den centrala myndigheten

blivit i tillfälle att på önskvärt sätt förbereda och planlägga kursverksamheten.

Dessa förhållanden torde, såsom bland andra verkstadsskoleutredningen

konstaterat, ha varit den främsta orsaken till att brister och

olägenheter understundom kommo att vidlåda dessa skolor.

Visserligen medföra de låga födelsetalen under senare delen av 1920-talet

och början av 1930-talet, att de årskullar, från vilka arbetsmarknaden kommer

att rekryteras under de närmaste åren, bli förhållandevis små, men man

måste detta oaktat tyvärr räkna med, att om en ny ekonomisk kris sätter in,

även denna gång stora svårigheter komma att uppresa sig flir de unga, när

det gäller att vinna eller bibehålla sysselsättning inom förvärvslivet. Allmän

enighet råder därom, att ungdomsarbetslösheten är en av de för vårt folkmaterial

olyckligaste företeelserna i nutiden. För den unga individen kan

en nödtvungen sysslolöshet medföra moraliska och själsliga skador med verkningar

för livet. Och inom samhället kan en bland de unga utbredd arbetslöshet

blott alltför lätt bli en källa till missnöje, slitningar och oro. Det är

en av samhällets viktigaste uppgifter att ingripa mot detta onda, varhelst

och sä snart det uppträder. För en god beredskap mot en befarad konjunkturförsämring

liro genomtänkta och viii förberedda åtgärder i syfte att omhändertaga

den ungdom, som icke kan vinna sin utkomst på arbetsmarknaden,

ofrånkomliga. Da man — trots yrkesskolväsendets utbyggnad under de

senaste åren — tills vidare måste utgå från att huvudmassan unga arbetslösa

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 218.

icke kommer att ha någon eller i varje fall icke tillräcklig yrkesutbildning,

bör tyngdpunkten i dessa åtgärder läggas på de ungas skolning för yrkena.

En väl organiserad yrkesutbildning i en lågkonjunktur betyder tillika en viktig

förberedelse för ett följande konjunkturuppsving genom den tillgång, som

därigenom skapas på yrkeskunnig och utlärd arbetskraft. Det är därför befogat

att betrakta dylika åtgärder som betydelsefulla led i strävandena att

överhuvud taget mildra de ogynnsamma verkningarna av växlingen mellan

goda och dåliga tider.

De synpunkter, som i det föregående lagts på frågan örn yrkesutbildningens

betydelse för bekämpandet av ungdomsarbetslösheten, ha i viss mån tilllämpning

även när det gäller vidareutbildning och omskolning av arbetslösa

män i de högre årsklasserna. I sådana fall, då arbetslösheten beror på strukturella

förändringar i näringslivet, blir omskolningsverksamheten av särskild

betydelse som ett medel att återföra äldre arbetslösa till produktionen. Goda

erfarenheter ha i detta hänseende vunnits vid bland annat arbetsmarknadskommissionens

beredskapskurser.

Som ett led i fullgörandet av ett av Kungl. Majit lämnat uppdrag att

planlägga de åtgärder för yrkesutbildning och omskolning av arbetskraft, vilka

kunna förväntas bli aktuella efter ett vapenstillestånd, har överstyrelsen för

yrkesutbildning i en den 8 maj 1944 till ecklesiastikdepartementet inkommen

skrivelse efter samråd med statens arbetsmarknadskommission framlagt

förslag i ämnet. I sin skrivelse hemställer överstyrelsen

dels att den av statens arbetsmarknadskommission bedrivna yrkesutbildningsverksamheten

måtte överflyttas till överstyrelsen från och med den

1 juli 1944,

dels ock att medel måtte anvisas för yrkesutbildning i beredskapskurser

samt till yrkesutbildning i kurser för arbetslösa.

Kurser för arbetslösa.

Överstyrelsen förr yrkesutbildning föreslår anordnande av

nybörjarkurser, avseende grundläggande yrkesutbildning för den

ungdom, som under vanliga förhållanden söker anställning inom näringslivet

omedelbart efter slutad skolgång men som i händelse av en arbetsmarknadskris

ej torde ha möjlighet att erhålla anställning;

fortbildningskurser, avseende kompletterande yrkesutbildning

för redan i viss grad yrkeskunnig arbetskraft, som blivit utan sysselsättning

på grund av en tillfällig stagnation inom det egna verksamhetsområdet; samt

omskolningskurser, avseende omskolning av sådan ledig arbetskraft,

som varit infogad i näringslivet men som på grund av ändrade produktionsförhållanden

icke kan beräknas erhålla framtida sysselsättning inom det

tidigare yrkesområdet och därför bör överföras till andra yrken.

Dessa tre kurstyper föreslås organiserade allt efter elevernas rekryteringsområden

såsom

a) kommunala arbetslöshetskurser i primärkommuns regi och avsedda

att tillgodose huvudsakligen ett lokalt utbildningsbehov inom kommunen;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 218. 5

b) centrala arbetslöshetskurser i statlig regi och avsedda att tillgodose

utbildningsbehovet inom större områden;

c) arbetslöshetskurser vid centrala verkstadsskolor, avsedda för rekrytering

från ett större område men anordnade i den ordinarie huvudmannens

regi.

Överstyrelsens förslag beträffande understöd till kursdeltagare

innebär i sammandrag följande.

1. Till deltagare i förtbildnings- och omskolningskurser kan utgå:

a) Kontantunderstöd enligt de för sådant understöd gällande grunder,

därest kursdeltagaren kan bo på hemorten,

eller

b) inackorderingsbidrag efter hänvisningskommunens beprövande, därest

kursdeltagaren måste helinackorderas på kursorten. Kontantunderstöd utgår

i detta fall endast örn kursdeltagaren har familj, varvid understöd till

hustru utgår såsom för ensamstående person över 18 år.

c) Bidrag till kläder, då behov föreligger.

d) Timpenning för varje närvarotimme vid kursen, enligt de för arbetsmarknadskommissionens

beredskapskurser gällande grunderna.

e) Resebidrag enligt härför stadgade grunder.

Understöd enligt a)—c) utbetalas av vederbörande arbetslöshetskommitté.

Timpenning utbetalas av kursstyrelse och resebidrag genom arbetsförmedlingen.

Till kontantunderstöd och bidrag till kläder utgår statsbidrag enligt

grunder, som äro eller kunna bliva fastställda.

Statsbidrag till inackorderingsbidrag utgår enligt nu gällande grunder

vid arbetsmarknadskommissionens beredskapskurser, det vill säga med

75 procent av inackorderingsbidraget, dock högst 60 kronor, samt med

årskostnadsbidrag å kostnad härutöver.

Timpenning betalas helt av statsmedel.

2. Till deltagare i nybörjarkurser och till arbetslösa, som intagas som

elever i skolornas ordinarie kurser, kan utgå:

a) Statligt stipendium å högst 60 kronor per månad.

b) Kommunala understöd, som täcka elevens kostnader för helinackordering,

i den mån dessa kostnader överstiga tilldelat stipendiebelopp, och

i förekommande fall bidrag till kostnader för personlig utrustning.

c) Arbetspremier, härflytande från inkomster av produktionen, till belopp

inom gränser enligt överstyrelsens bestämmande.

d) Kontantunderstöd till försörjningspliktig deltagares understödsberättigade

familjemedlemmar enligt härför stadgade grunder, varvid understöd

till hustru utgår såsom för ensamstående person över 18 år.

e) Resebidrag enligt härför stadgade grunder.

Å kostnader under b) och d) utgår årskostnadsbidrag.

Kommun, som ansöker örn tillstånd att få anordna arbetslöshetskurs

eller att få remittera ett visst antal arbetslösa personer till anordnad arbetslöshetskurs,

skall vara förpliktad att svara för kostnaderna för elevernas

skolvistelse, i den man dylika kostnader enligt ovanstående bestämmelser

ankomma på kommun.

Överstyrelsens förslag beträffande statsbidragsgrunder för kursverksamheten

innebär sammanfattningsvis följande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 218.

a) Statsbidrag till kommunala arbetslöshetslcurser utgår med belopp,

motsvarande

dels hela verkliga kostnaden för avlöningar till föreståndare och lärare,

anskaffning eller förhyrande av maskiner och övrig stadigvarande undervisningsmateriel,

läroböcker och olycksfallsförsäkring av lärare och elever,

dels. 50 procent av kostnaden för arbetsmaterial, förbrukningsmaterial,

elektrisk kraftförbrukning, i vad dessa kostnader avse övningsarbeten och

icke säljbar produktion, samt för administration,

dock att statsbidrag icke i något fall utgår utöver av överstyrelsen i

samband med beviljande av statsbidraget angivna högsta belopp.

b) Statsbidrag till arbetslöshetslcurser vid central verkstadsskola utgår

enligt de för statsbidrag till central verkstadsskola gällande bestämmelserna

(SFS nr 716/1941), dock att statsbidrag utgår

beträffande anskaffning av den första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel

(maskiner samt verktyg och dylikt) och nyanskaffning

(komplettering) av maskiner ävensom i förekommande fall förhyrande

av maskiner med belopp, motsvarande hela kostnaden härför,

beträffande kraft- och gasförbrukning samt förbrukningsmaterial vid

svetsundervisning med belopp, motsvarande 75 procent av de verkliga, av

överstyrelsen godkända kostnaderna för nämnda ändamål och

beträffande anskaffningen av särskilda provisoriska lokaler och förhyrande

av särskilda lokaler med belopp, som i varje särskilt fall bestämmes

av överstyrelsen, dock högst 75 procent av verkliga av överstyrelsen godkända

kostnaderna, eller med det högre belopp Kungl. Majit i visst fall

må finna skäl bestämma.

c) Till centrala arbetslöshetslcurser utgår statsbidrag till täckande av

samtliga av överstyrelsen godkända kostnader för respektive kurser.

Såsom villkor för statsbidrags utgående till ovan under a) och b)

angivna kurser bör enligt överstyrelsens förslag gälla, bland annat, att

behövliga lokaler jämte värme, lyse och städning samt erforderliga inventarier

tillhandahållas, beträffande de kommunala arbetslöshetskurserna

utan kostnad för staten och beträffande arbetslöshetskurser i central

verkstadsskola utan extra kostnader för staten utöver dem, som jämlikt

ovanstående skola täckas av statsmedel, att den till de upplåtna lokalerna

hörande utrustningen av maskiner och övrig undervisningsmateriel utan

särskild ersättning eller, därest denna utrustning är förhyrd, endast mot

av överstyrelsen i förväg godkänd ersättning tillhandahålles för utbildningsverksamheten,

att arbetslöshetskurs, i den ordning och omfattning

överstyrelsen bestämmer, mottager arbetslösa även från orter utanför det

område, för vilket kursen närmast inrättats, samt att all materiel, som

helt bekostats av statsmedel, förblir statens egendom och får disponeras

endast enligt överstyrelsens bestämmande.

Beträffande den lokala ledningen av arbetslöshetskurser

m. m. har överstyrelsen anfört följande.

Det får anses naturligt, att kommunala arbetslöshetskurser, anordnade

vid kommunal skola för yrkesundervisning, läggas under ledning av yrkesskolstyrelsen.

På orter, där yrkesundervisning ej är organiserad eller där

det kan befinnas ändamålsenligt att ordna kurser fristående från befintlig

yrkesskola, torde det vara lämpligt, att vederbörande beslutande kommunala

myndighet uppdrager åt arbetslöshetskommittén att organisera

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr $18.

7

och leda kursverksamheten. Under vissa förhållanden kan det dock vara

förmånligt, örn en kommun, då den beslutar att starta arbetslöslietskurser,

väljer en särskild kursstyrelse för ifrågavarande verksamhet.

Arbetslöshetskurser, som anordnas vid central verkstadsskola, böra stå

under samma ledning som de ordinarie kurserna.

Det torde böra överlåtas åt överstyrelsen att i varje särskilt fall pröva

och avgöra örn och i så fall hur en kursstyrelse för de centrala arbetslöshetskurserna

bör organiseras. Ordnas centrala arbetslöshetskurser vid

skogs- eller lantbruksundervisningsanstalter är det önskvärt, att, där särskild

styrelse för skolan finnes, denna även blir kursstyrelse för ifrågavarande

provisoriska kurser.

Kursstyrelses befogenheter och skyldigheter torde böra närmare preciseras

i författning eller genom av överstyrelsen utfärdade föreskrifter.

Kursföreståndare bör i likhet med skolornas rektorer utses av överstyrelsen

efter förslag av den lokala styrelsen. Han bör i allmänhet hava de befogenheter

och skyldigheter, som tillkomma rektor vid en central verkstadsskola.

Även örn arbetslöshetskurserna så långt det är möjligt komma att förläggas

vid eller i anslutning till redan befintliga kommunala anstalter för

yrkesutbildning, är därmed icke givet, att de alltid helt eller ens huvudsakligen

skola avses för arbetslösa från den egna kommunen. Det torde

böra ankomma på överstyrelsen att i samråd med arbetsmarknadskommissionen

angiva, från vilka kommuner kursdeltagarna skola rekryteras.

Sedan kommissionen bestämt antalet, som får hänvisas från kommunen,

och vederbörande arbetslöshetskommitté föreslagit vissa namngivna personer

till intagning i kurs, torde det slutliga utväljandet av eleverna böra

överlåtas åt ett lokalt, till kurserna knutet organ, kallat kursnämnd.

I dylik kursnämnd böra ingå representanter för kursstyrelsen, vederbörande

arbetslöshetskommitté och arbetsförmedling samt vidare representanter

för arbetsgivare och arbetare, örn möjligt för vart och ett av de

yrkesområden, inom vilka undervisning bedrives vid skolan.

Den centrala ledningen av kursverksamheten bör enligt

överstyrelsens förslag anförtros överstyrelsen. Beträffande kostnadsberäkningarna

anför överstyrelsen följande.

Vid bifall till överstyrelsens förslag rörande elevunderstöd komma kontantunderstöd,

inackorderingsbidrag m. m. att utgivas genom arbetslöshetskommitté.

Överstyrelsen räknar med att statsbidrag till sådana understöd

skola bestridas från härför avsett anslag under femte huvudtiteln

och upptager sålunda i det följande icke några medel för sagda ändamål.

Som utgångspunkt för en beräkning av medelsbehovet under en 12-månadersperiod

för yrkesutbildningsverksamhet för arbetslösa måste vissa

antaganden göras beträffande verksamhetens omfattning. Överstyrelsen utgår

från att det antal elevplatser, som enligt den företagna inventeringen

kan disponeras vid olika yrkesutbildande skolor — i runt tal 8 700, varav

cirka 1 000 i de ordinarie kurserna — skall utnyttjas. Härutöver räknas

med krav på ytterligare ökade utbildningsmöjligheter för 5 000 arbetslösa.

För driften under budgetåret 1044/45 av den från arbetsmarknadskommissionen

övertagna yrkesutbildningsverksamhet en upptages samma belopp,

som kommissionen beräknat för bercdskapsluirserna i sin tidigare ingivna

budgetframställning, nämligen 2 500 000 kronor. För deli centrala

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 218.

ledningen av nämnda utbildningsverksamhet har överstyrelsen här ovan

beraknat sammanlagt 110 000 kronor.

Med utgångspunkt härifrån och från de uppgifter i övrigt, som lämnats

i denna framställning, uppskattar överstyrelsen kostnaderna för ifrågavarande

verksamhet enligt följande.

A. Kostnader för beredskapskurser under budgetåret 1944/1+5.

Kursverksamheten ............................ kronor 2 500 000

Central ledning ............................... » 110 000

Summa kronor 2 610 000.

B. Kostnader för kurser för yrkesutbildning av arbetslösa.

Kurser i disponibla lokaler vid yrkesundervisnings
anstalter

...... ........................... kronor 13 300 000

kostnader för ytterligare utvidgad kursverksamhet » 11 000 000

Central ledning ............................... » 300 000

Summa kronor 24 600 000.

Statens arbetsmarknadskommission har tillstyrkt överstyrelsens förslag.

En ledamot av kommissionen, lantbrukaren K. O. H. Andersson, har i

särskilt yttrande till kommissionens protokoll framhållit angelägenheten

av att fristående kurser anordnas, vilka ha till direkt uppgift att omskola

vid jordbruk ovan arbetskraft till jordbruksarbetare.

Det synes då vara naturligt och riktigt att ett så omfattande arbetsområde

som jordbruket ägnas den största uppmärksamhet, då det gäller att

finna nya arbetsuppgifter för personer, som bli utan sysselsättning vid en

kris inom näringslivet i övrigt. Det torde icke vara uteslutet att jordbruket

skulle kunna ge arbete och utkomst åt många tusental, som förlorat sina

anställningar inom andra yrken.

För att en sådan omflyttning med framgång skall kunna genomföras, är

det dock i de flesta fall nödvändigt med en viss omskolning och utbildning.

Detta gäller i alldeles särskild grad handhavandet och skötseln av de

mångå olika maskiner, som nu finnas vid jordbruket. Att i god tid och i

tillräcklig omfattning planera kurser för praktisk-teoretisk utbildning i modernt

jordbruksarbete synes vara ett synnerligen viktigt led i de planer

som böra uppgöras för omskolning av arbetskraft i händelse av en arbetsmarknadskris.

Departementschefen, som i huvudsak förordat överstyrelsens förslag, har

anfört följande.

Vid fullgörande av sitt utredningsuppdrag har överstyrelsen haft att bygga

på de erfarenheter, som vunnits i fråga om verkstadsskolorna för viss arbetslös

ungdom. Därjämte har överstyrelsen kunnat tillgodogöra sig erfarenheter

från den utbildningverksamhet i s. k. beredskapskurser, som statens arbetsmarknadskommission

bedrivit sedan i maj 1940 för utbildning av tempoarbetare

och kvinnlig reservarbetskraft för verkstadsindustrien.

I dessa kurser, vilka pågå 2—6 månader, ha intill utgången av mars månad

innevarande år 10 137 elever varit inskrivna. Dessutom har ett antal

icke svenska medborgare utbildats vid kurserna.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 218.

9

Beredskapskursema ha i stor utsträckning varit förlagda till ordinarie

yrkesutbildningsanstalter. Eleverna i dessa kurser ha som regel icke tillhört

ungdomsåldrarna; det system för elevunderstöd, som där kommit till användning,

har utgjorts av arbetslöshetshjälp i form av kontantunderstöd eller

inackorderingsbidrag. Därjämte har viss timpenning utgått.

Av ekonomiska och andra skäl, icke minst psykologiska, är det av vikt,

att yrkesutbildningskurser för arbetslösa i största möjliga utsträckning anordnas

inom ramen för den ordinarie skolorganisationen och med utnyttjande av

de befintliga yrkesutbildningsanstalternas lokaler och utrustning m. m. De av

överstyrelsen hittills företagna undersökningarna av möjligheterna att vid

under överstyrelsens inseende stående anstalter för yrkesundervisning, vid

skolor för lantbruksundervisning, vid skogsskolor, skogsvårdsgårdar och hemgårdar

anordna yrkesutbildning för arbetslösa ha givit vid handen, att i runt

tal 8 700 elevplatser, varav omkring 1 000 i de ordinarie kurserna, kunna

disponeras. Då vid en mera omfattande arbetslöshet antalet elevplatser kan

komma att visa sig otillräckligt, pågår för närvarande inom överstyrelsen utredning

rörande möjligheterna att för kursverksamhet kunna i viss utsträckning

disponera skolkök, slöjdsalar och andra specialutrymmen vid folkskolor,

flickskolor, läroverk och mellanskolor. Vidare utredas möjligheterna att anordna

kurser i enskilda och statliga företag m. m. Jag har anledning räkna

med, att dessa kompletterande undersökningar komma att slutföras i en

nära framtid.

_En central fråga är kursdeltagarnas försörjningsförhållanden under utbildningstiden.

Överstyrelsens i samråd med arbetsmarknadskommissionen framlagda

förslag beträffande understöd vid deltagande i utbildningskurser för

arbetslösa innebär i huvudsak, att understöd må utgå, vid deltagande i

fortbildnings- eller omskolningskurs enligt de grunder,

som tillämpas beträffande deltagare i arbetsmarknadskommissionens beredskapskurser,

och vid deltagande i nybörjarkurs i stort sett enligt de

grunder, som tillämpas beträffande elever vid verkstadsskolorna för viss

arbetslös ungdom. Sistnämnda grunder innebära, bland annat, att stipendium

av statsmedel kan utgå till medellös elev med högst 60 kronor för

månad. I olikhet mot vad som nu gäller i fråga örn elever vid nämnda verkstadsskolor

bör emellertid enligt överstyrelsens förslag kontantunderstöd vid

deltagande i nybörjarkurs kunna utgå till försörjningspliktig deltagares understödsberättigade

familjemedlemmar. Jag anser mig, utan att dock taga

ställning till de olika detaljerna i överstyrelsens förslag, kunna biträda de

av överstyrelsen uppdragna riktlinjerna för ifrågavarande understödsverksamhet,

vilka icke innefatta någon principiell nyhet och beträffande vilka

ingen meningsskiljaktighet förekommit vare sig inom överstyrelsen eller arbetsmarknadskommissionen.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att

framdeles meddela erforderliga bestämmelser i ämnet i huvudsaklig överensstämmelse

med vad överstyrelsen föreslagit.

Med hänsyn till kursdeltagarnas rekryteringsområden torde i enlighet med

överstyrelsens förslag yrkesutbildningskurserna för arbetslösa böra. organiseras

antingen såsom k o m m u n a 1 a a r 1) elsi ö s h etsk u r s e r i

primärkommunens regi oller såsom a r b e t s 1 ii s h e t s k u r s e r vid

c e n t r a 1 a v e r k s t a d s s kulör i den ordinarie huvudmannens regi

eller ock såsom c c n t r a 1 a a r b e t s 1 ö s h e t s k u r s e r i statens

regi. För var och en av dessa typer av arbet.slösholskurser skall statsbidrag

enligt iiverstyrelsens förslag utgå enligt särskilda grunder.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr J IS’.

Vid verkstadsskolorna för viss arbetslös ungdom har staten bestritt kostnaderna

för avlönande av rektor och övriga lärare, för anskaffning av stadigvarande

undervisningsmateriel, för anskaffning av inventarier, för underhåll

och förbrukning av undervisningsmateriel, för sjukvård och olycksfallsförsäkring

för eleverna samt för administration, medan kostnaderna för tillhandahållande

av lokaler samt för bränsle, lyse, renhållning m. m. gäldats av vederbörande

huvudman. De av överstyrelsen föreslagna grunderna för statsbidrag

till kommunala arbetslöshetskurser överensstämma i

huvudsak med de hittills tillämpade grunderna för statsbidrag till nämnda

verkstadsskolor. Överstyrelsen har emellertid funnit vissa skäl, såsom svårigheten

för en central myndighet att kontrollera vissa kostnader, tala för att

huvudmännen för de planerade kommunala arbetslöshetskurserna själva svara

för en del av de kostnader, som vid de nuvarande arbetslöshetsskolorna i princip

helt bestridas av statsmedel. Med hänsyn härtill har överstyrelsen föreslagit,

att bidrag av statsmedel till kostnaderna för underhåll och förbrukning av

undervisningsmateriel samt för administration vid dessa arbetslöshetskurser

endast skall utgå med 50 procent. Överstyrelsen har emellertid härvid förutsatt,

att huvudmännen själva skola få disponera inkomsterna från den saluvärdiga

produktionen utöver vad som åtgår till arbetspremier åt eleverna, medan

en tredjedel av inkomsterna på den säljbara produktionen vid verkstadsskolorna

för arbetslös ungdom enligt gällande bestämmelser skall inlevereras till

statsverket.

Enligt överstyrelsens förslag skall statsbidrag till arbetslöshetskurser

vid centrala verkstadsskolor med vissa jämkningar

utgå enligt de grunder, som angivas i gällande kungörelse angående

statsbidrag till centrala verkstadsskolor. De av överstyrelsen sålunda föreslagna

grunderna överensstämma i huvudsak med de statsbidragsgrunder, som

verkstadsskoleutredningen på sin tid ansåg böra tillämpas vid provisoriska

utvidgningar av de centrala verkstadsskolorna till följd av arbetslöshet.

Vad slutligen beträffar de centrala arbetslöshetskurserna

föreslår överstyrelsen, att statsbidrag i princip skall utgå till bestridande av

samtliga med kursernas anordnande förenade kostnader.

Mot de av överstyrelsen föreslagna grunderna för statsbidrag till anordnande

av olika typer av yrkesutbildningskurser för arbetslösa har jag i huvudsak

icke funnit anledning till erinran. Det torde få ankomma på Kungl. Majit

att i huvudsaklig överensstämmelse med överstyrelsens förslag meddela erforderliga

bestämmelser i ämnet.

Såsom vid inrättandet i fjol av den nya överstyrelsen för yrkesutbildning

förutsattes, bör detta ämbetsverk, vari arbetsmarknadens och näringslivets

organisationer äro företrädda, utgöra den centrala myndigheten för den utvidgade

yrkesutbildning inom industriens, hantverkets, handelns och det

husliga arbetets områden, som kan komma att igångsättas vid en förutsedd

kris på arbetsmarknaden. För min del har jag den uppfattningen, att det är

lämpligt att utbildnings- och omskolningsproblemen för all arbetslös ungdom

lösas ur enhetliga synpunkter, vilket givetvis lättast skulle kunna ske, örn

åt en och samma myndighet anförtroddes uppgiften att administrera all den

utbildningsverksamhet, som ingår som ett led i ungdomsarbetslöshetens

bekämpande. Då emellertid även andra synpunkter här göra sig gällande,

är jag icke för dagen beredd att taga slutlig ståndpunkt till överstyrelsens

för yrkesutbildning förslag, att överstyrelsen såsom centralmyndighet skall

administrativt leda även sådana arbetslöshetskurser, vilka avse utbildning

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 218.

11

inom skogs- och lantbrukets yrkesområden. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj:t att i detta hänseende efter ytterligare prövning meddela erforderliga

bestämmelser.

I enlighet med överstyrelsens, av arbetsmarknadskommissionen tillstyrkta

förslag bör den av kommissionen bedrivna utbildningsverksamheten för beredskapsändamål

från den 1 juli 1944 överflyttas till överstyrelsen. Jag erinrar,

att chefen för socialdepartementet vid anmälan den 5 maj 1944 av frågan

örn anslag till arbetsmarknadskommissionen för budgetåret 1944/45 räknat

med att en sådan överflyttning skall komma till stånd.

Överflyttningen medför givetvis, att överstyrelsens personalorganisation

måste väsentligt utökas. Detta blir i än högre grad fallet, örn en mera omfattande

yrkesutbildningsverksamhet för arbetslösa igångsättes. Såsom överstyrelsen

föreslagit torde för handläggning av frågor angående anordnande av

yrkesutbildning för arbetslösa böra inrättas en fristående sektion inom överstyrelsen,

vilken till en början närmast bör organiseras för övertagandet av de

arbetsuppgifter, som nu handhavas av arbetsmarknadskommissionens utbildningssektion.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga

föreskrifter rörande personalorganisationen m. m., varvid den föreslagna

sektionens karaktär av beredskapsorgan för en krissituation givetvis bör

beaktas.

Vid anmälan i propositionen 1944: 215 av frågan om anslag för budgetåret

1944/45 till avlöningar vid överstyrelsen för yrkesutbildning framhöll jag,

att inträffande förändringar beträffande arbetsmarknadsförhållandena kunde

nödvändiggöra en förstärkning av överstyrelsens personalorganisation och

förordade därför, att anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

skulle i avlöningsstaten upptagas med förslagsvis betecknat belopp. Det

synes av budgettekniska skäl lämpligt, att medel till avlönande av den ytterligare

personal, som behöver anställas vid överflyttningen av vissa arbetsuppgifter

från arbetsmarknadskommissionen till överstyrelsen för yrkesutbildning,

få utgå från överstyrelsens avlöningsanslag samt att av överflyttningen

betingade utgifter för sådana ändamål, som regelmässigt bestridas

från vederbörande ämbetsverks omkostnadsanslag, få gäldas från överstyrelsens

omkostnadsanslag.

Till bestridande av andra med den från arbetsmarknadskommissionen överflyttade

yrkesutbildningsverksamheten förenade kostnader har överstyrelsen

för nästa budgetår räknat med ett medelsbehov av 2 500 000 kronor. Detta

medelsbehov torde böra tillgodoses genom ett på beredskapsstat I för budgetåret

1944/45 uppfört anslag till Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m.

Under detta anslag torde jämväl böra beräknas medel till förberedande åtgärder

för och igångsättande vid behov av yrkesutbildningskurser för arbetslösa.

Med hänsyn härtill förordar jag, att anslaget uppföres med förslagsvis

4 000 000 kronor.

Överstyrelsen har under vissa förutsättningar beräknat medelsbehovet under

en tid av tolv månader till yrkesutbildningsverksamhet för arbetslösa till

24 600 000 kronor. Överstyrelsen har därvid utgått ifrån, att statsbidrag till

kontant understöd, inackorderingsbidrag m. m. skall bestridas från anslagunder

femte huvudtiteln till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

Några fasta hållpunkter för beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår

föreligga givetvis icke. Tillsvidare räknar jag med ett medclsbehov av

20 000 000 kronor. Jag förordar, att pä beredskapsstat lil för budgetåret

1944/45 uppföres anslag lill Yrkesutbildning i kurser för arbetslösa med sistnämnda

belopp.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 218.

Utskottet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår hava de av överstyrelsen för

yrkesutbildning hittills företagna undersökningarna av möjligheterna att vid

under överstyrelsens inseende stående anstalter för yrkesundervisning, vid skolor

för lantbruksundervisning, vid skogsskolor, skogsvårdsgårdar och hemgårdar

anordna yrkesundervisning för arbetslösa givit vid handén, att i runt tal

8 700 elevplatser, varav omkring 1 000 i de ordinarie kurserna, kunna disponeras.

Vidare pågår för närvarande inom överstyrelsen utredning angående

möjligheterna att för kursverksamhet kunna i viss utsträckning disponera skolkök,

slöjdsalar och andra specialutrymmen vid vissa skolor samt att anordna

kurser i enskilda och statliga företag m. m.

Överstyrelsen har i samråd med arbetsmarknadskommissionen framlagt

förslag beträffande understöd vid deltagande i utbildningskurser för arbetslösa

(nybörjarkurser, fortbildningskurser och omskolningskurser). I likhet med departementschefen

anser utskottet sig — utan att dock taga ställning till de

olika detaljerna i överstyrelsens förslag — böra biträda de av överstyrelsen

uppdragna riktlinjerna för ifrågavarande understödsverksamhet.

Utskottet har icke heller funnit något att erinra mot att yrkesutbildningskurserna

för arbetslösa i enlighet med överstyrelsens förslag organiseras antingen

såsom kommunala arbetslöshetskurser i primärkommunernas regi eller

såsom arbetslöshetskurser vid centrala verkstadsskolor i den ordinarie huvudmannens

regi eller också såsom centrala arbetslöshetskurser i statens regi. I

detta sammanhang vill utskottet framhålla önskvärdheten av att vid ifrågavarande

kursverksamhets planerande och organiserande nödig kontakt upprätthålles

mellan den lokala och centrala ledningen av arbetslöshetskurserna å

ena sidan och vederbörande lokala eller centrala ungdomsorganisationer å den

andra. De av överstyrelsen föreslagna grunderna för statsbidrag till anordnande

av omförmälda olika typer av yrkesutbildningskurser för arbetslösa,

emot vilka grunder departementschefen icke funnit anledning till erinran, har

utskottet ansett sig kunna godtaga.

Utskottet är ense med departementschefen örn att överstyrelsen för yrkesutbildning

bör utgöra den centrala myndigheten för den utvidgade yrkesut

bild nili gen-i n örn industriens, hantverkets, handelns och det husliga arbetets

områden, som kan komma att igångsättas vid en förutsedd kris på arbetsmarknaden.

Departementschefen har på anförda skäl förklarat sig icke nu

beredd att taga slutlig ståndpunkt till överstyrelsens förslag, att överstyrelsen

såsom centralmyndighet skulle administrativt leda även sådana arbetslöshetskurser,

vilka avsåge utbildning inom skogs- och lantbrukets yrkesområden.

Departementschefen har ansett det böra få ankomma på Kungl. Majit att

efter ytterligare prövning meddela bestämmelser i detta hänseende. I anledning

av vad departementschefen sålunda anfört och i anslutning till den mening

som enligt vad av det föregående framgår hävdats av en ledamot inom

arbetsmarknadskommissionen får utskottet framhålla angelägenheten av att

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr %18.

13

vid en arbetsmarknadskris kursverksamhet i erforderlig utsträckning kommer

till stånd för utbildning inom skogs- och lantbrukets yrkesområden.

Utskottet biträder departementschefens förslag att den av arbetsmarknadskommissionen

bedrivna utbildningsverksamheten för beredskapsändamål

från och med den 1 juli 1944 överflyttas till överstyrelsen för yrkesutbildning.

För handläggning av frågor angående anordnande av yrkesutbildning

torde — såsom departementschefen föreslagit — inom överstyrelsen böra inrättas

en fristående sektion, vilken till en början närmast bör organiseras

för övertagandet av de arbetsuppgifter, som nu handhavas av arbetsmarknadskommissionens

utbildningssektion.

I enlighet med departementschefens förslag torde för nästa budgetår böra

uppföras dels å allmän beredskapsstat I ett anslag av förslagsvis 4 000 000

kronor till Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m., dels ock å allmän

beredskapsstat III ett anslag av 20 000 000 kronor till Yrkesutbildning i kurser

för arbetslösa.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) till Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m. å allmän

beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av förslagsvis 4 000 000 kronor;

b) till Yrkesutbildning i kurser för arbetslösa å allmän beredskapsstat

III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag

av 20 000 (HM kronor.

Kapitalbudgeten.

Statens allmänna fastighetsfond.

5:o) Ombyggnadsarbeten vid kungl, biblioteket. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (bilaga 14, punkt 1, s. 253—256 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 12 maj 1944), vilket innebär en

begränsad ombyggnad av vissa delar av kungl, biblioteket i syfte bland annat

att — utan ökning av byggnadens volym — bereda plats för 42 450 hyllmeter

litteratur, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnadsarbeten vid kungl, biblioteket

å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av 440 000 kronor.

6:o) Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för kemiska

institutionen vid universitetet i Uppsala. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 2, s. 256 och 257) får utskottet, som erinrar att förevarande

byggnadsfråga tidigare varit underställd riksdagens prövning, hemställa,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 218.

att riksdagen må till Ombyggnads- och installationsarbeten

i byggnaden för kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala

å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra

ett anslag av 140 000 kronor.

7:o) Om- och tillbyggnad av huvudpolikliniken vid akademiska sjukhuset

i Uppsala. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 257—

259), vilket syftar till åstadkommande av utvidgade och moderniserade lokaler

särskilt för barnpolikliniken och den därmed förenade barnavårdscentralen,

får utskottet — under erinran att vederbörande landsting förutsatts komma

att svara för halva byggnadskostnaden — hemställa,

att riksdagen må till Örn- och tillbyggnad av huvudpolikliniken

vid akademiska sjukhuset i Uppsala å allmän beredskapsstat

II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av

132 500 kronor.

8:o) Nybyggnad för fysiologiska institutionen vid universitetet i

Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 259—263), vilket

avser anvisande av medel till ifrågavarande nybyggnad i huvudsaklig överensstämmelse

med ett av 1940 års civila byggnadsutredning framlagt förslag

med vissa jämkningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nybyganad för fysiologiska institutionen

vid universitetet i Lund* allmän beredskapsstat III

för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av 785 000 kronor.

9:°) Nybyggnad för institutionen för ärftlighetsforskning vid Lunds

universitet. Kungl. Majit har (punkt 5, s. 263—267) föreslagit riksdagen att

dels till Förvärv av mark till institutionen för ärftlighetsforskning vid Lunds

universitet å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av 80 000 kronor, dels ock till Nybyggnad för institutionen för ärftlighetsforskning

vid Lunds universitet å allmän beredskapsstat III för budbetåret

1944/45 uppföra ett anslag av 360 000 kronor.

Vid Lunds universitet inrättades från och med år 1917 en personlig professur

i ärftlighetslära för professor H. Nilsson-Ehle. I samband därmedlbyggdes

en mindre ärflighetsinstitution vid Åkarp i anslutning till Alnarps lantbruksinstitut.

Sedan Nilsson-Ehle, med bibehållande av professuren, år 1925

tillträtt befattning som chef för Sveriges utsädesförening, flyttades institutionen

till Svalöv (omkring 3 mil från Lund). I samband med överflyttningen

förband sig föreningen att inom sin institutionsbyggnad bereda ärftlighetsinstitutionen

samma utrymme och arbetsmöjligheter som i Åkarp. Detta åtagande

gäller även efter Nilsson-Ehles avgång från professuren. Enligt Kungl.

Maj.ts beslut den 16 april 1943 angående statsbidrag till föreningen gäller så
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr SIS.

15

som villkor för statsbidragets åtnjutande, bland annat, att föreningen kostnadsfritt

på sin anstalt i Svalöv för ärftlighetsinstitutionen upplåter erforderliga

lokaler med värme och lyse, däri inbegripet jämväl bostadsrum för kvinnligt

vaktmästarbiträde, samt tillhandahåller försöksjord och bekostar dess

skötsel ävensom avlönar nämnda biträde.

År 1936 förändrades den personliga professuren till ordinarie professur i

ärftlighetslära. För undervisning vid universitetet har institutionen erhållit

provisoriska lokaler i f. d. kemiska institutionen i Lund. Utvecklingen har emellertid

framkallat behov av förbättrade lokalförhållanden för institutionen för

ärftlighetsforskning.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag innebär en förflyttning av ärftlighetsinstitutionen

till Lund. Denna institution bör emellertid enligt utredningen

kompletteras med en filial- eller försöksstation i Svalöv, för vilken utsädesföreningen

anses böra upplåta nödiga lokaler.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande.

Såsom av redogörelsen framgår, tillhandahåller Sveriges utsädesförening lokaler

i Svalöv för institutionen för ärftlighetsforskning. Härförutom har universitetet

för undervisningen iordningställt provisoriska lokaler i Lund. Det

synes klarlagt, att de ifrågavarande lokalerna icke äro tillräckliga för institutionens

behov och att genom ändamålsenligare lokaler skulle ernås fördelar

för den vetenskapliga forskningen och undervisningen inom detta för vårt lands

försörjning betydelsefulla ämnesområde. Vid behandlingen år 1936 av frågan

om överförande på ordinarie stat av den dåvarande personliga professuren i

ärftlighetsforskning framhölls, att det ifrågavarande ämnesområdet erhållit

en fast och erkänd ställning som en självständig forskningsgren och som ett

stöd och komplement för ett flertal andra discipliner inom de matematisknaturvetenskapliga

och medicinska forskningsområdena. Ur denna synpunkt

är det välbetänkt att förlägga den nya institutionen till Lund, varigenom

ärftlighetsforskningen kan ske i nära samarbete med de universitetsinstitutioner,

vilkas verksamhet kan vara av betydelse för densamma. Av vikt synes

emellertid vara, att den värdefulla kontakten med Sveriges utsädesförening

bibehålies, och i detta syfte synes det lämpligt, att till ärftlighetsinstitutionen

knytes en till Svalöv förlagd filial- eller försöksstation.

För institutionsbyggnaderna erforderlig tomtmark torde enligt vad som

framgår av handlingarna i ärendet komma att av Lunds stad utan vederlag

överlåtas till staten. Mark för det för institutionen behövliga försöksfältet

måste däremot inköpas.

Av handlingarna i ärendet framgår, att större delen — omkring 3 hektar —

av den för försöksfält avsedda marken äges av Aktiebolaget Nyhem, som förklarat

sig villigt att försälja nämnda område för ett pris ej överstigande 2

kronor per kvadratmeter. Den övriga för nämnda ändamål avsedda jorden

kan erhällas genom köp antingen av ett Lunds stad tillhörigt område om cirka

0,8 hektar, vilket gränsar till Nyhemsbolagets område, eller ock av ett till institutionstomten

gränsande område örn cirka 0,9 hektar, vilket äges av Aktiebolaget

Annetorps tegelbruk. Staden har förklarat sig villig att försälja erforderlig

jord för samma pris, som Aktiebolaget Nyhem kommer att erhålla för

angränsande jord, medan Aktiebolaget Annetorps tegelbruk betingat sig ett

minimipris av 2 kronor per kvadratmeter.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 218.

Utskottet.

Till försöksfält för institutionen torde först och främst böra förvärvas ovannämnda

Aktiebolaget Nyhem tillhöriga område om cirka 3 hektar. Därutöver

torde böra inköpas ytterligare ett av de två övriga för ifrågavarande ändamål

erbjudna områdena. Vilketdera av dessa områden, som bör förvärvas, torde

få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma under hänsynstagande till det

slutliga pris, som begäres för områdena, och andra på frågans bedömande

inverkande faktorer. Då de tillgängliga, arealuppgifterna endast äro ungefärliga

och markpriset icke är definitivt bestämt, kan anslagsbehovet icke nu

med säkerhet bedömas. Det maximibelopp, som erfordras, uppskattar jag till

80 000 kronor. Anslag för ändamålet torde böra uppföras på beredskapsstat

II för budgetåret 1944/45.

Skissritningar till nybyggnad för institutionen uppgjordes hösten 1938 av

arkitekten C. A. Stoltz. På grundval av detta förslag har därefter 1940 års

civila byggnadsutredning framlagt ett mera begränsat byggnadsprogram, vilket

i princip har godtagits, av universitetsmyndigheterna och mot vilket byggnadsstyrelsen

i huvudsak icke haft något att erinra. Av styrelsen framställda

detaljanmärkningar ha beaktats i ett av Stoltz sedermera framlagt överarbetat

förslag, dagtecknat den 31 december 1943. Jag förordar, att nybyggnaden

för institutionen verkställes i huvudsaklig överensstämmelse med sistnämnda

förslag, vilket även i övrigt innefattar förbättringar i plandispositionen utan

att byggnadskostnaderna därigenom nämnvärt okas.

. Mot de beräknade byggnadskostnaderna, 347 000 kronor, har jag icke funnit

anledning till erinran. I nämnda belopp ingå emellertid ej kostnader för

erforderliga yttre ledningar, j>å institutionsområdet belöpande gatukostnader

eller kostnader för tomtområdets planering. Såsom drätselkammaren i Lund

föreslagit torde förhandlingar böra upptagas med staden rörande statens kostnader

för gator och ledningar. Anslag till bestridande av statens utgifter för

ändamålet torde först framdeles böra äskas. Jag erinrar i detta sammanhang

örn den reglering av vissa liknande frågor vid universitetet i Lund, som beslöts

vid 1943 års riksdag (se propositionen nr 275 och riksdagens skrivelse nr 442).

Anslag till utförande av ifrågavarande byggnadsföretag, som upptagits på den

av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen för statliga husbyggnadsföretag

för verk och myndigheter m. m., torde böra. uppföras på allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45. Med hänsyn till att kostnader

för planering av tomten icke inräknats i ovannämnda kostnadsbelopp, 347 000

kronor, och då ur byggnadsanslaget bör utgå ersättning till reservfonden vid

Lunds universitet för ur reservfonden förskotterade medel till uppgörande axtidigare

ritningsförslag till nybyggnad för ifrågavarande institution m. m., torde

beloppet böra jämkas uppåt till 360 000 kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Majlis ifrågavarande

förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) till Förvärv av mark till institutionen för ärftlighetsforskning

vid Lunds universitet å allmän beredskapsstat II

för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av 80 000 kronor;

b) till Nybyggnad för institutionen för ärftlighetsforskning

vid Lunds universitet å allmän beredskapsstat III för budgetåret

1944/45 uppföra ett anslag av 360 000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 218.

17

10:o) Nybyggnad för bakteriologiska institutionen vid universitetet i

Lund. Kungl. Majit har (punkt 6, s. 267—269) föreslagit riksdagen att till

nämnda byggnadsföretag å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av 525 000 kronor.

Ifrågavarande institution är för närvarande inrymd i en inom kvarteret

Paradis i Lund belägen omkring 50 år gammal byggnad, vilken disponeras

jämväl av patologisk-anatomiska och rättsmedicinska institutionerna vid universitetet.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Utredningen i ärendet ger vid handen, att lokalförhållandena för de patologisk-anatomiska,

rättsmedicinska och bakteriologiska institutionerna vid universitetet

i Lund äro sådana, att åtgärder böra vidtagas för avhjälpande av

de påtalade missförhållandena. I sådant syfte har byggnadsstyrelsen nu framlagt

förslag om uppförande av ny institutionsbyggnad jämte djurstall och

vaktmästarbostad för den bakteriologiska institutionen. Vid ett realiserande av

detta förslag skulle den nuvarande mstitutionsbyggnaden kunna i sin helhet

disponeras av de patologisk-anatomiska och rättsmedicinska institutionerna

och dessa institutioner härigenom beredas tillräckligt utrymme. Inom byggnadsstyrelsen

har tidigare övervägts möjligheten av att de tre institutionernas

lokalfråga löstes genom en ombyggnad av den nuvarande institutionsbyggnaden,

mensen dylik lösning har av ekonomiska skäl avböjts.

En rationell lösning av de ifrågavarande institutionernas lokalfråga synes

icke att vinna annorledes än genom uppförande av en nybyggnad för "den

bakteriologiska institutionen. Mot de föreliggande ritningarna har erinran

icke framställts av de hörda myndigheterna. Avsikten är, att ritningarna skola

underkastas granskning av 1940 års civila byggnadsutredning. Jag förutsätter,

att byggnadsutredningen, i syfte att begränsa byggnadskostnaderna, kommer

att ägna särskild uppmärksamhet at möjligheten att förlägga nybyggnaden i

anslutning till annan institutionsbyggnad, så att vissa utrymmen, exempelvis

föreläsningssal, kunna göras gemensamma. Kostnaderna för företagets utförande

enligt föreliggande ritningsförslag lia beräknats till 525 000 kronor. Detta

belopp torde tills vidare, i afbidan på byggnadsutredningens granskning, böra

jå§oas ful grund för. anslagsberäkningen. Medel till ifrågavarande byggnadsföretag,

som upptagits på den av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen

för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m ,

torde böra uppföras på allmän beredskapsstat III.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att avsikten är att de föreliggande

litningarna till ifrågavarande byggnadsföretag skola underkastas granskning

av 1940 års civila byggnadsutredning. Departementschefen har förordat, att

kostnaderna för byggnadsföretagets utförande tills vidare, i avbidan på

nämnda granskning, upptagas till 525 000 kronor. Utskottet har icke funnit

något att erinra mot att detta belopp nu lägges till grund för anslagsberäkningen

och tillstyrker att ett anslag av sagda storleksordning uppföres å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45.

Utskottet hemställer alltså,

Bihang till riksdagens protokoll 191,1,. 6 sami. Kr lin:.

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 218.

att riksdagen må till Nybyggnad för bakteriologiska institutionen

vid universitetet i Lund å allmän beredskapsstat III

för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av 525 000 kronor.

ll:o) Upplåtelse av tomt på Norrbackaområdet för ett medicinskt

Nobelinstitut. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 269 och 280)

hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att till uppförande av nybyggnad

för ett medicinskt Nobelinstitut, omfattande en avdelning

för biokemi, en avdelning för neurofysiologi och en avdelning

för medicinsk cellforskning, må avgiftsfritt och med

nyttjanderätt samt under villkor i övrigt, som av Kungl.

Maj:t bestämmas, på Norrbackaområdet upplåtas erforderligt

tomtområde.

12:o) Nybyggnad för bibliotek m. m. vid Chalmers tekniska högskola.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 270—275), vilket avser uppförande

av en gemensam byggnad för högskolans kansli och bibliotek m. m.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nybyggnad för bibliotek m. m. vid

Chalmers tekniska högskola å allmän beredskapsstat II för

budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av 1 000 000 kronor.

13:o) Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för kemiska institutionen

vid Chalmers tekniska högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 9, s. 275 och 276) får utskottet, som erinrar att förevarande

byggnadsfråga tidigare varit underställd riksdagens prövning, hemställa,

att riksdagen må till Ändrings- och reparationsarbeten i

byggnaden för kemiska institutionen vid Chalmers tekniska

högskola å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45

uppföra ett anslag av 63 000 kronor.

14:o) Vissa ändrings- och reparationsarbeten vid folkskoleseminariet

i Uppsala. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 276 och 277)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ändrings- och reparationsarbeten

vid folkskoleseminariet i Uppsala å allmän beredskapsstat I. ±

för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av 45 000 kronor.

Fonden för låneunderstöd.

15:o) Lån till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning

för vissa ombyggnadsarbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 21S.

19

11, s. 277 oell 278), vilket innebär anvisande av lånemedel för viss utvidgning

av det byggnadsprogram, som godkändes av fjolårets riksdag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lån till August Abrahamsons stiftelse

för slöjdlärarutbildning för vissa ombyggnadsarbeten å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett

anslag av 20 000 kronor.

Stockholm den 20 juni 1944.

På statsutskottets vägnar.

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inora utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö, Oscar

Olsson, Pauli, Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Holmström, Heiding, Gustaf Iwar Andersson,

Johan Eric Ericson, Albertsson och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,

Andersson i Prästbol, Ward, Persson i Tidaholm, Isacsson, Pettersson i Dahl, Olsson i

Kullenbergstorp, Wallentheim, Nilsson i Steneberg och Lundberg i Hälsingborg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:431 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 45, i vad propositionen avser ecklesiastikdeparte s. 1 i texten