Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 7944/45, i vad propositionen avser försvarsdepartementets verksamhetsområde.

1944-12-01 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:232, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 7944/45, i vad propositionen avser försvarsdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 232.

1

Nr 232.

Ankom till riksdagens kansli den 1 december 1944 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

7944/45, i vad propositionen avser försvarsdepartementets

verksamhetsområde.

(lia avd.)

Driftbudgeten.

Fjärde huvudtiteln.

1 :o) Armén: Ytterligare anskaffning av ammunition m. m. I propositionen

nr 288 har Kungl. Majit (bilaga 2, punkt 1, s. 9—11 av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 20 oktober 1944) föreslagit

riksdagen att till Armén: Ytterligare anskaffning av ammunition m. m.

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 2 300 000 kronor.

innevarande års riksdag har å tilläggsstat för budgetåret 1943/44 anvisat

66 950 000 kronor till Armén: Ytterligare anskaffning av ammunition m. m.,

av vilket belopp 9 300 000 kronor avsetts för anskaffning av viss sprängmateriel.

Arméförvaltningens tygavdelning har i skrivelse den 12 september

1944 anfört, att utvecklingen med avseende å sprängämnesförsörjningen m.

m. medfört, att det med sistnämnda belopp avsedda ändamålet icke kunde

ernås utan ytterligare medelsanvisning.

Departementschefen har framhållit, att erfarenheterna numera visat, att

det sprängämne varmed man räknat i den till grund för medelsäskandet av

9 300 000 kronor liggande framställningen besitter egenskaper, som gör det

mindre lämpligt för avsedda ändamål. Det har därför blivit nödvändigt att

med utnyttjande av tillgängligt utgångsmaterial förbättra detta sprängämne

samt att övergå till nya sprängämnen. Vidare har det visat sig nödvändigt,

bland annat ur säkerhetssynpunkt att nykonstruera materiel av viss typ.

Då ifrågavarande sprängmaterielanskaffning fortfarande synes angelägen ur

beredskapssynpunkt, bar departementschefen funnit sig böra tillstyrka, att

medel anvisas för bestridande av de av rådande förhållanden föranledda

merkostnaderna. Enligt vad departementschefen under band inhämtat äro

vissa omständigheter i samband med användandet av det sprängämne som

Bihang till riksdagens protokoll toli. Ci sand. Nr 232.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 232.

Utskottet.

avsågs nied den tidigare framställningen för närvarande föremål för undersökning

genom statens sakrevisions försorg. Från revisionen har under hand

meddelats, att ur revisionens synpunkter anledning till erinran mot den begärda

medelsanvisningen icke föreligger.

Departementschefen har räknat med att anskaffningen skall kunna genomföras

för en kostnad av sammanlagt högst 2 300 000 kronor, vilka medel

ansetts icke böra inräknas i kostnadsramen för försvarets utbyggande

under femårsperioden 1942—47.

I skrivelse 1944: 154 (p. 5:o) anmälde riksdagen, att riksdagen beträffande

viss i propositionen 1944: 163 under punkten 5 omförmäld materiel funnit

hinder icke möta för Kungl. Maj:t att för ändamålet taga i anspråk erforderliga

medel av det å förskottsstaten för försvarsväsendet uppförda anslaget

till engångsutgifter. I detta sammanhang har departementschefen erinrat,

att på grund av föreliggande omständigheter det blivit erforderligt att

företaga anskaffning av avsedd materiel i större omfattning än ursprungligen

förutsatts, vilket förhållande ansetts böra för riksdagen anmälas.

Av det av innevarande års riksdag anvisade anslaget av 66 950 000 kronor

till ytterligare anskaffning av ammunition m. m. vid armén avsågs ett belopp

av 9 300000 kronor för anskaffning av viss sprängmateriel. Utskottet

har uppmärksammat, att denna sprängmaterielanskaffning icke utfallit tillfredsställande

och även medfört att frågan blivit föremål för särskild undersökning

genom statens sakrevisions försorg. Denna undersökning är ännu

icke avslutad. Då det emellertid ur beredskapssynpunkt är nödvändigt, att

anskaffningen av ifrågavarande materiel fullföljes, har utskottet icke ansett

sig böra framställa någon enman mot att ytterligare 2 300 000 kronor anvisas

för det avsedda ändamålet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Ytterligare anskaffning av

ammunition m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 2 300 000 kronor.

2: o) Armén: Anskaffning av viss teknisk materiel. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 2, s. 11 och 12) att till Armén: Anskaffning av viss

teknisk materiel å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa

ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

Arméförvaltningen har gjort framställning om anvisande av ett belopp av

1 200 000 kronor för anskaffning av viss i skrivelsen närmare angiven teknisk

materiel.

Ifrågavarande materiel har tidigare kunnat importeras från utlandet. Möjligheterna

härför äro numera stängda, men tillverkning av motsvarande

materiel har synts kunna ske vid industriföretag inom landet. Den svenska

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 232-

3

tillverkningen ställer sig emellertid avsevärt dyrare. Vid uppgörandet av femårsplanen

för försvarsväsendet har en dylik extraordinär kostnadsökning

icke kunnat tagas i beräkning, vartill kommer att den starka förslitningen

under rådande beredskap av ifrågavarande materiel nödvändiggör kompletteringar.

Femårsplanens kostnadskalkyler uppgjordes på grundval av den prisnivå,

som rådde den 1 juli 1941. Det förutsattes, att de merkostnader, som föranledas

av därutöver ökade priser, skulle bestridas genom särskild medelsanvisning

till förstärkning av de anslag som i femårsplanen upptagits för

materielanskaffning. Principiellt borde, framhåller departementschefen, det

anslagsbehov, varom här är fråga, tillgodoses i samband därmed. Emellertid

är läget sådant att ett uppskov med materielanskaffningen till den tidpunkt

då en sådan utgiftsreglering är möjlig att genomföra icke är av beredskapsskäl

möjlig. Med hänsyn härtill och då medelsbehovet närmast är

föranlett av rådande krissituation har departementschefen icke velat motsätta

sig att särskilt anslag nu anvisas för ändamålet, till vilket anslag hänsyn

får tagas vid den slutliga regleringen av vederbörligt anskaffningsanslag.

Kostnaderna hava ansetts icke böra belasta den för arméns del av 1942

års riksdag för femårsperioden 1942/47 angivna kostnadsramen.

Departementschefen har funnit möjligheter föreligga att något begränsa

den föreslagna materielanskaffningen genom anskaffning i första hand av

de typer av ifrågavarande materiel, varav mest trängande behov föreligger.

Med hänsyn härtill har medelsanvisningen ansetts kunna nedbringas till

1 000 000 kronor.

Krigsmaterielverket bär i sitt remissutlåtande anfört, att svårigheter måhända

kunna visa sig föreligga att inom landet genomföra tillverkningen.

Skulle så visa sig vara fallet men möjligheter yppa sig att genom import

helt eller delvis från utlandet tillgodose det föreliggande materielbehovet

lärer det, framhåller departementschefen, få ankomma på Kungl. Majit att

medgiva, att anslagsmedlen i skälig utsträckning må tagas i anspråk för bestridande

av de av importen föranledda kostnaderna.

Med hänsyn till vad i ärendet anförts tillstyrker utskottet, att ett särskilt

anslag anvisas för ändamålet. Därest det skulle visa sig möjligt att genom import

helt eller delvis tillgodose det föreliggande materielbehovet, lärer det

såsom departementschefen föreslagit få ankomma på Kungl. Majit att medgiva,

att anslagsmedlen i skälig utsträckning få tagas i anspråk för bestridande

av de av importen föranledda kostnaderna.

Utskottets hemställer,

att riksdagen må till Armén: Anskaffning av viss teknisk

materiel å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45

anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

Utskott*.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 232.

Utshottet.

3:o) Armén: Vissa befästningsanläggningar. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 3, s. 12 och 13) att till Armén: Vissa befästningsanläggingar

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 10 530 000 kronor.

Riksdagen har å tilläggsstat för budgetåret 1943/44 anvisat ett anslag av

14 335 000 kronor till förevarande ändamål, överbefälhavaren har nu hemställt,

att 11 530 000 kronor måtte ställas till förfogande för fortsatt utbyggande

av befästningsanläggningar under vinterhalvåret 1944/45.

Departementschefen har framhållit, att anledning fortfarande föreligger

att vidmakthålla och utöka landets försvarsanstalter av ifrågavarande slag.

Mot de föreliggande detaljförslagen har departementschefen i huvudsak icke

haft något att erinra. En minskning av medelsbehovet med 1 000 000 kronor,

avseende utbyggande av skyddsrum vid vissa flygfält, har emellertid synts

departementschefen böra ske. I vad mån befästningsanläggningarna skola

komma till utförande måste vidare bliva beroende på arbetskraftsförhållandena,

och departementschefen förutsätter, att en ingående prövning i detta

hänseende kommer att verkställas innan medlen av Kungl. Majit slutligt

disponeras för avsett ändamål.

För tillgodoseende av ändamål av den art, varom här är fråga, hava medel

tidigare anvisats från förskottsstaten för försvarsväsendet och vid beräkning

av innevarande budgetårs förskottsanslag till engångsutgifter har hänsyn

tagits jämväl till dylika kostnader. Det nu anmälda medelsbehovet, vilket är

föranlett av rådande beredskapsförhållanden, har ansetts böra tillgodoses

genom anvisande av anslag å tilläggsstat. Utskottet har icke något att erinra

mot det av Kungl. Majit sålunda begärda anslaget. Då frågan örn befästningsanläggningarnas

utförande måste bliva beroende på arbetskraftsförhållandena,

förutsätter utskottet i likhet med departementschefen, att en ingående prövning

i detta hänseende kommer att verkställas, innan medlen av Kungl. Maj :t

slutligt disponeras för avsett ändamål.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Vissa befästningsanläggningar

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa

ett reservationsanslag av 10 530 000 kronor.

4:o) Marinen: Modernisering av Sverigeskeppen m. m. Kungl. Majit har

föreslagit riksdagen (punkt 4, s. 13) att till Marinen: Modernisering av Sverigeskeppen

m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa

ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

För ifrågavarande ändamål har marinförvaltningen begärt ett anslag av

200 000 kronor. Dessa kostnader sammanhänga med att moderniseringsarbetena

å pansarskeppen på grund av krigsförhållandena icke kunnat färdig
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 232.

5

ställas vid beräknad tidpunkt, varför merkostnader uppstått dels för vissa

provisoriska åtgärder å pansarskeppet Sverige och dels på grund av den

sedan år 1939 inträdda allmänna prisstegringen. Med hänsyn till att moderniseringen

av fartygen snarast möjligt bör komma till stånd, synas departementschefen

medel böra äskas av riksdagen å tilläggsstat. Anslaget har icke

ansetts vara av natur att böra inräknas i försvarsbeslutets kostnadsram.

Den för slutförande av de planerade moderniseringsarbetena å pansarskeppen

begärda medelsanvisningen finner sig utskottet böra tillstyrka och

hemställer alltså,

att riksdagen må till Marinen: Modernisering av Sverigeskeppen

m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

5:o) Marinen: Far tygsbyggnader för kustartilleriet. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 5, s. 14 och 15) att till Marinen: Fartygsbyggnader

för kustartilleriet å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa

ett reservationsanslag av 80 500 kronor.

Den efter återgång till fredsförhållanden i jämförelse med förhållandena

före kriget utvidgade utbildningen inom kustartilleriet har medfört behov

av ökat transporttonnage, helst fartyg med större sjövärdighet och lämpade

för gång vintertid. Detta behov har ansetts böra tillgodoses genom förhyrning

i den mån lämpliga fartyg icke redan stå till förfogande. Marinförvaltningen

har nu föreslagit, att för ändamålet skulle förvärvas ett närmast för Stockholms

kustartilleriförsvar avsett fartyg. Fartygets ålder — omkring 30 år —

är jämförelsevis hög men fartyget har synts vara i gott skick och ansetts väl

lämpa sig för avsett ändamål. Fartyget är för närvarande under den förstärkta

försvarsberedskapen ianspråktaget för militära ändamål. De dagsersättningar,

som härför utgått och utgå till rederiet, få gå i avräkning på

köpeskillingen såvitt avser tiden från den 1 januari 1942. Då ifrågavarande

dagsersättningar komma att uppgå till 69 525 kronor och fartyget åsatts ett

besiktningsvärde av 150 000 kronor, skulle för fartygets förvärvande kronan

ytterligare utgiva i runt tal 80 500 kronor. Detta belopp har ansetts böra

belasta den under femårsperioden beräknade kostnadsramen.

Då förvärv av ifrågavarande fartyg synes erforderligt och förslaget ur

ekonomisk synpunkt får anses godtagbart, tillstyrker utskottet, att medel i

föreslagen omfattning anvisas av riksdagen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Marinen: Fartygsbyggnader för kust
artilleriet

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/

45 anvisa ett reservationsanslag av 80 500 kronor.

Utskottet

Utskottet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 232.

6:o) Marinen: Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6, s. 15—19) att till Marinen: Anskaffning

av artilleri- och annan teknisk materiel å tiliäggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 818 000 kronor.

Å riksstaten för innevarande budgetår finnes upptaget ett reservationsanslag

av 7 345 000 kronor till Marinen: Anskaffning av artilleri- och annan

teknisk materiel. Enligt den för anslaget fastställda staten avses 1 800 000

kronor för viss torpedanskaffning. Motsvarande belopp för budgetåren 1942/

43 och 1943/44 utgjorde 1 170 000 kronor respektive 5 250 000 kronor, varför

under femårsperioden 1942/47 hittills anvisats tillhopa 8 220 000 kronor

för torpedanskaffning. Enär i försvarsbeslutet, med utgångspunkt från prisläget

den 1 juli 1941, beräknades 11 000 000 kronor för ändamålet, skulle

vid oförändrat prisläge 2 780 000 kronor återstå att anvisa.

Sedan den 1 juli 1941 hava avsevärda kostnadsstegringar inträtt å torpedtillverkningen.

Dessa kostnadsstegringar äro väsentligen att hänföra till ändringar

i det allmänna prisläget. Emellertid betingas de delvis jämväl av vissa

särskilda med tillverknings- och materialsvårigheter sammanhängande förhållanden.

Enär kostnadsstegringarna äro av den art, att de i allt fall icke

kunnat förutses i försvarsbeslutets kostnadskalkyler, har departementschefen

utgått från att medel för deras täckande skola bestridas utom försvarsbeslutets

kostnadsram. Kostnadsökningarna ha, såvitt rör torpeder som avsetts

skola anskaffas med anlitande av anslagen till anskaffning av artilleri- och

annan teknisk materiel för femårsperioden 1942/47, beräknats till i runt tal

4 263 000 kronor. Därutöver har marinförvaltningen anmält en kostnadsstegring

örn 596 000 kronor med avseende å torpeder att anskaffas med anlitande

av fartygsbyggnadsanslag. Detta belopp hänför sig helt till fartygsbyggnader,

för vilka medel anvisats före 1942 års försvarsbeslut. De av

marinförvaltningen anmälda kostnadsökningarna med avseende å torpedanskaffningen

— vilka föranlett att torpeder hittills kunnat beställas i mindre

omfattning än som i försvarsbeslutet beräknats — uppgå således till sammanlagt

4 859 000 kronor. Enligt uppgift av marinförvaltningen erfordras

den ännu ej anvisade delen av det i försvarsbeslutet för torpedanskaffning

beräknade beloppet, 2 780 000 kronor, helt till slutlikvid för redan beställda

torpeder. Däremot anser sig ämbetsverket för beställning av ytterligare torpeder

kunna disponera ett belopp av 1 736 000 kronor av fartygsbyggnadsanslag,

som redan ställts till ämbetsverkets disposition. För nya beställningar

å torpeder under femårsperioden 1942/47 skulle alltså, därest förenämnda

belopp till täckande av prisstegringar anvisas, kunna disponeras (4 859 000 +

1 736 000 =) 6 595 000 kronor.

Marinförvaltningen har föreslagit, att viss del av anskaffningen skulle avse

torpeder av ny konstruktion. En förutsättning härför har emellertid angivits

vara, att centrala torpedverkstaden tillbygges, och försvarets fabriksstyrelse

har i särskild skrivelse den 18 augusti 1944 för detta ändamål äskat tillhopa

655 000 kronor. Det synes departementschefen böra undersökas, huruvida

icke den nya tillverkningen genom jämkning av tillverkningsprogram
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 232.

7

met beträffande torpeder av äldre konstruktion skulle kunna äga rum utan

ytterligare kapitalinvesteringar i torpedverkstaden. Det synes departementschefen

böra ankomma på Kungl. Maj:t att efter ytterligare utredning härutinnan

fatta beslut rörande utläggande av beställningar å torpeder inom ramen

för nyssberörda belopp av 6 595 000 kronor.

Av det anförda framgår, att för slutförande av redan beslutad torpedanskaffning

ävensom för genomförande av den torpedanskaffning, som här

förutsatts, erfordras — utöver redan anvisade medel — dels 2 780 000 kronor,

utgörande återstoden av vad som i försvarsbeslutet under anslaget till

anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel beräknats för torpedanskaffning,

dels 4 263 000 kronor, motsvarande kostnadsstegringar å torpeder

som anskaffas med anlitande av nämnda anslag, dels ock 596 000 kronor,

utgörande kostnadsstegringar å torpeder, för vilka kostnaderna bestridas

från fartygsbyggnadsanslag utom försvarsbeslutets kostnadsram.

Marinförvaltningen har uppgivit, att för innevarande budgetår erfordras

sistnämnda belopp om 596 000 kronor ävensom 818 000 kronor av

beloppet av 4 263 000 kronor. Mot anvisande av dessa medel å tilläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår har departementschefen intet haft

att erinra. Enär beloppet om 818 000 kronor avser merkostnader å torpeder,

som anskaffas med anlitande av anslaget till artilleri- och annan teknisk materiel,

synes departementschefen detsamma lämpligen böra anvisas under

denna anslagsrubrik. Beloppet örn 596 000 kronor har däremot ansetts böra

anvisas såsom särskilt anslag med beteckningen »Marinen: Merkostnader för

viss torpedanskaffning». Härtill återkommer departementschefen under nästa

punkt. Anslagen, vilka uteslutande avse kostnadsstegringar, hava ansetts icke

böra belasta försvarsbeslutets kostnadsram.

Av ärendet framgår, att sedan den 1 juli 1941 inträtt avsevärda kostnadsstegringar

å torped tillverkningen. Dessa kostnadsstegringar äro dels att hänföra

till ändringar i det allmänna prisläget, dels ock betingade av vissa särskilda

med tillverknings- och materialsvårigheter sammanhängande förhållanden.

De nu anmälda kostnadsökningarna uppgå med avseende å torpeder,

för vilka kostnaderna bestridas från anslaget till anskaffning av artillerioch

annan teknisk materiel, till 4 263 000 kronor och i fråga örn torpeder,

som anskaffas med anlitande av fartygsbyggnadsanslag, till 596 000 kronor.

För innevarande budgetår har sistnämnda belopp ansetts erforderligt ävensom

818 000 kronor av beloppet av 4 263 000 kronor. Utskottet tillstyrker,

att medel anvisas för bestridande av de angivna merkostnaderna på sätt departementschefen

föreslagit. Under nästföljande punkt gör utskottet hemställan

beträffande medelsanvisningen av 596 000 kronor.

Med avseende å nu förevarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Anskaffning av artilleri- och

annan teknisk materiel å tilläggsstat I till riksstaten för bud
getåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 818 000 kro
-

Utskottet.

nor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 232.

7 :o) Marinen: Merkostnader för viss torpedanskaffning. Under hänvisning

till vad utskottet under närmast föregående punkt anfört, får utskottet i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 19) hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Merkostnader för viss torpedanskaffning

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 596 000 kronor.

8:o) Sjökarteverket: Täckning av utgifter för om- och nybyggnad av sjömätningsfartyg.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 8, s. 20) att

till Sjökarteverket: Täckning av utgifter för örn- och tillbyggnad av sjömätningsfartyg

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

reservationsanslag av 780 000 kronor.

Genom beslut den 22 september 1944 har Kungl. Majit ställt det å allmän

förskottsstat II för budgetåret 1944/45 under driftbudgeten uppförda anslaget

av 780 000 kronor till Sjökarteverket: Örn- och nybyggnad av sjömätningsfartyg

till förfogande för utförande vid örlogsvarvet i Karlskrona av

ombyggnad av sjömätningsfartvget Svalan och nybyggnad av ett kustmätningsfartyg.

Departementschefen har nu föreslagit, att täckning för de sålunda förskottsvis

bestridda utgifterna äskas av riksdagen.

Utskottet. Utskottet tillstyrker, att för täckning av ifrågavarande förskottsanvisning

å 780 000 kronor anslag av motsvarande storlek anvisas av riksdagen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Sjökarteverket: Täckning av utgifter

för om- och nybyggnad av sjömätningsfartyg å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 780 000 kronor.

Kapitalbudgeten.

Försvarsväsendets fastighetsfond.

Arméförvaltningens delfond.

9:o) Ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde. I propositionen nr 288 har Kungl.

Majit (bilaga 9, punkt 1, s. 47—50 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 20 oktober 1944) föreslagit riksdagen att till

Ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 1 200 000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 232.

9

För utsprängning av skyddsrum för de militära administrationsbyggnaderna

å Ladugårdsgärde har riksdagen anvisat tillhopa 900 000 kronor, vilket

belopp av Kungl. Majit ställts till byggnadsstyrelsens förfogande för att

därmed enligt en av styrelsen framlagd plan tillgodose de militära förvaltningarnas

behov av personalskyddsrum samt att därutöver bereda plats för vissa

civila förråd.

I skrivelse den 10 juli 1944 har byggnadsstyrelsen gjort framställning örn

anvisande av ytterligare medel för ändamålet. Till grund härför låg en av

styrelsen utarbetad ny plan rörande utsprängning av skyddsutrymmen och

dessas fördelning, enligt vilken plan i första liand luftskyddsinspektionen

skulle tillgodoses med väsentligt större utrymme än som tidigare avsetts för

civila behov. Jämväl för krigsarkivets del hade räknats med betydligt större

utrymmen än i det tidigare framlagda förslaget, varjämte för vissa andra nytillkommande

behov räknats med mindre utsprängningar. Kostnaderna enligt

denna plan beräknades med 275 000 kronor överstiga de till förfogande

stående medlen.

Byggnadsstyrelsen har sedermera i skrivelse den 28 augusti 1944 — under

erinran att i förenämnda belopp om 900 000 kronor och det begärda, ytterligare

beloppet om 275 000 kronor icke inräknats kostnader för inredande av

de utsprängda bergsskyddsrummen — gjort framställning örn anvisande av

1 575 000 kronor för inredande av de för försvarsstaben, krigsarkivet, arméförvaltningen

och luftskyddsinspektionen avsedda bergsrummen.

Departementschefen har framhållit, att den utvidgning av tidigare framlagd

plan för utsprängningen, som byggnadsstyrelsen framlagt, är till största delen

föranledd av civilförsvarets behov av skyddsutrymmen. Enligt inhämtade

uppgifter skulle kostnaderna för utsprängning och inredande av bergsskyddsrum

för civilförsvarsstyrelsens förråd uppgå till 725 000 kronor, vilka kostnader,

framhåller departementschefen, icke stå i någon rimlig proportion till

värdet — mellan 1 och 2 miljoner kronor — av den materiel det här är fråga

om. Efter samråd med socialdepartementet har departementschefen därför

ansett det böra övervägas att på annat sätt tillgodose civilförsvarets ifrågavarande

utrymmesbehov. Civilförsvarsstyrelsen bör dock enligt departementschefen

beredas möjlighet att tills vidare disponera så stor del av de nu under

utsprängning varande skyddsutrymmena, som kan avstås för detta ändamål.

Enligt vad departementschefen under hand inhämtat skulle merkostnaderna

för sprängningsarbetena kunna begränsas till 155 000 kronor, därest för

civila behov icke avses större utrymmen än varmed tidigare räknats. Av dessa

merkostnader belöper största delen på krigsarkivet. Emellertid har, enligt

uppgift, vid beräkningarna icke tagits hänsyn till att i anslag till uppförande

av nybyggnad för krigsarkivet ingå vissa medel för anordnande av skyddsrum.

Då i övrigt utbyggnadsprogrammet bör begränsas inom ramen av för

ändamålet redan anvisade medel, har departementschefen ansett sig icke böra

tillstyrka ytterligare medelsanvisning för ifrågavarande ändamål.

De av byggnadsstyrelsen för inredning av lokalerna beräknade kostnaderna

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 232.

Utskottet.

lia synts departementschefen vara påfallande höga. Från styrelsen har emellertid

under hand meddelats, att en begränsning av kostnaderna icke är möjlig

att vidtaga utan att därigenom skyddsrummens användbarhet för avsett

ändamål äventyras. Med hänsyn härtill har departementschefen räknat med

att medelsanvisningen begränsas endast i den mån så påkallas av den reduktion

av skyddsrumsanläggningen, som av departementschefen i det föregående

föreslagits. På grundval av från byggnadsstyrelsen inhämtade uppgifter

har departementschefen beräknat det för ändamålet erforderliga beloppet till

i nedåt avrundat tal 1 200 000 kronor, vilket belopp äskats av riksdagen.

Även för utskottet förefalla de beräknade kostnaderna för inredande av de

utsprängda bergsskyddsrummen väl höga. Då emellertid såsom i ärendet

framhållits en begränsning av kostnaderna torde kunna medföra, att skyddsrummens

användbarhet för avsett ändamål äventyras, finner sig utskottet, som

avlagt besök på platsen, böra i anslutning till vad departementschefen anfört

i fråga om behovet av ytterligare bergsskyddsrum å Ladugårdsgärde

tillstyrka det framlagda medelsäskandet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

investeringsanslag av 1 200 000 kronor.

Marinförvaltningens delfond.

10 :o) Vissa byggnadsarbeten m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 2, s. 50—55) medgiva,

att nedan under a. angivna arbeten må komma till utförande med anlitande

av det för budgetåret 1944/45 för marinen anvisade investeringsanslaget

till Vissa byggnadsarbeten m. m. av 10 000 000 kronor samt

att nedan under b. angivna merkostnader må bestridas från samma anslag.

a. Ombyggnadsarbeten i vissa förrådsbyggnader å örlogsvarven

i Karlskrona och Göteborg. I skrivelse den 28 augusti

1944 har marinförvaltningen gjort framställning om åtgärder för effektivare

utnyttjande av förrådsbyggnader vid, bland andra, Karlskrona och

Göteborgs örlogsvarv och härför begärt ett anslag av 75 000 kronor. Arbetena

ingå såsom ett led i åtgärder som av marinförvaltningen planeras för

att vid återgång till fredsförhållanden bereda utrymme för den inventariemateriel

som anskaffats under beredskapstiden men äro därjämte betingade

av en ur andra synpunkter motiverad revision av uppbördsindelningen vid

örlogsvarven. Med hänsyn till angelägenheten av att förrådsutrvmmena effektivt

utnyttjas för undvikande av nybyggnader samt därtill att förslagets

genomförande synes möjliggöra begränsning av tillsynspersonal, har depar
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 232.

11

tementschefen tillstyrkt, att medel anvisas för ifrågavarande byggnadsarbeten.

Kostnaderna hava ansetts böra från vederbörligt kvotanslag bestridas

inom den beräknade kostnadsramen för marinens byggnader under femårsperioden

1942/47. De beräknade kostnaderna motsvara enligt prisläget den

1 juli 1941 66 000 kronor.

b. Vattenledning för militära anläggningar å Ri lidon

och Stenslätten samt för Vaxholms stad. Vid anmälan av

propositionen 1943:287 framhöll departementschefen att verkställd utredning

visade, att bostadsbristen vid Vaxholms kustartilleriregementes förläggning

å Rindön vore mycket besvärande och att statliga åtgärder vore

ofrånkomliga. Med hänsyn därtill framlades vissa förslag rörande bostadsbehovets

tillgodoseende dels genom ombyggnad och modernisering av befintliga

tjänstebostadshus å förläggningsområdet och dels genom nybyggnad

av bostäder genom försvarets bostadsanskaffningsnämnds försorg. Departementschefen

förutsatte, att jämväl Vaxholms stad skulle medverka till bostadsfrågornas

lösande. Riksdagen godkände de föreslagna om- och nybyggnadsarbetena,

vilka för närvarande äro under utförande.

En förutsättning för att bostadsfrågan å Rindön skall kunna lösas är

emellertid — såsom jämväl framhölls vid anmälan av nyssberörda proposition

— att vattenförsörjningen förbättras. Departementschefen har funnit

angeläget, att den av 1943 års riksdag beslutade, huvudsakligen för Rindön

och Vaxholm avsedda vattenledningen snarast kommer till utförande. Att så

icke hittills kunnat ske har sammanhängt med de under de senaste åren

rådande särskilda materialsvårigheterna.

Kostnaderna för vattenledningen beräknades i propositionen 1943:287 till

850 000 kronor. Till grund för beräkningarna torde därvid lia lagts prisläget

den 1 juli 1942. Enligt nu verkställda kostnadsberäkningar lia kostnaderna

beräknats till 980 000 kronor. Av kostnadsökningen hänföra sig

25 000 kronor till planerade bostäder för driftspersonal. Av detta belopp

torde 5 000 kronor vara att hänföra till prisstegring sedan den 1 juli 1942,

medan kostnadsökningen i övrigt torde sammanhänga därmed att det tidigare

beräknade beloppet, även enligt nyssberörda prisläge, av marinförvaltningen

bedömts vara alltför lågt. Någon utvidgning av byggnadsprogrammet har

aliså icke förutsatts. Den återstående merkostnaden, 105 000 kronor, beror

dels på att gummirör icke kunna användas i dykarledningen under Oxdjupet

och dels på den sedan nyssberörda tidpunkt inträdda prisstegringen,

främst å viss materiel. En ytterligare kostnadsstegring, vilken preliminärt

beräknats till omkring 65 000 kronor, är att befara, därest icke gjutjärnsrör

av utländsk tillverkning kan disponeras för ändamålet.

Enligt 1943 års riksdags beslut (skr. nr 156, punkt l:o) må anslag för

försvarsväsendet för byggnadsarbeten och markförvärv — örn och i den

mån anslagen, beräknade på grundval av 1941 års prisnivå, falla inom den

med 1942 års försvarsbeslut avsedda kostnadsramen — enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande överskridas med belopp, som erfordras för bestridande av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 232.

Utskottet.

merkostnader på grund av prisstegring. Då en del av den kostnadsökning,

som nu beräknas uppkomma med avseende å ifrågavarande företag, icke är

att hänföra till prisstegring i egentlig mening, har riksdagens medgivande

ansetts böra inhämtas att för bestridande av samtliga förenämnda merkostnader

taga vederbörligt investeringsanslag i anspråk.

Vid anmälan av propositionen 1943:287 anförde departementschefen,

att den i försvarsbeslutet fastställda kostnadsramen syntes böra belastas

med allenast de kostnader, som skulle ha uppkommit, örn anläggningen avsetts

uteslutande för de militära behoven, enligt prisläget den 1 juli 1941

i runt tal 645 000 kronor. Vad sålunda anförts föranledde icke erinran från

riksdagens sida. Enär de kostnadsökningar, som sammanhänga med rådande

materialsvårigheter, torde ur nu ifrågavarande synpunkt kunna jämställas

med sådana merkostnader, som föranledas av prisstegring i egentlig mening,

förutsätter departementschefen ingen annan ändring beträffande belastningen

av kostnadsramen än att beloppet 645 000 kronor med hänsyn

till förenämnda omräkning av kostnaderna såvitt avser bostäder för driftpersonal

bör höjas med 20 000 kronor till 665 000 kronor.

Vaxholms stad har tidigare, på sätt närmare framgår av propositionen

1943.287, förbundit sig att såsom vederlag för att staden erhåller anslutning

till vattenledningen erlägga räntor och amorteringar ävensom förbrukningsavgifter

m. m. enligt vissa angivna grunder. Förnyade förhandlingar

synas departementschefen böra upptagas med staden i syfte att få dessa

avgifter reglerade med hänsyn till nu angivna merkostnader. Departementschefen

förutsätter, att Kungl. Majit, därest godtagbar överenskommelse med

staden icke kan vinnas, skall äga besluta örn företagets utförande enligt det

mera begränsade program, som avser anordnande av vattenledning allenast

för de militära behoven.

Utskottet finner de föreslagna ändringsarbetena å örlogsvarven i Karlskrona

och Göteborg vara av behovet påkallade och tillstyrker, att desamma

komma till utförande i enlighet med departementschefens förslag.

Vad beträffar den huvudsakligen för Båldön och Vaxholm avsedda vattenledningen,

för vars utförande 1943 års riksdag anvisat medel, innebär det

föreliggande förslaget icke någon utvidgning av byggnadsprogrammet utan

är föranlett av uppkomna merkostnader. Mot beräkningen av dessa merkostnader,

vilka dels äro beroende pa prisstegringar, dels ock sammanhänga

med materialsvårigheter, har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Utskottet har vidare icke något att invända mot det av departementschefen

föreslagna sättet för bestridande av här ifrågavarande kostnader liksom ej

heller mot vad departementschefen i övrigt i ärendet anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må medgiva,

a) att ovan under a. angivna arbeten må komma till utförande

med anlitande av det för budgetåret 1944/45 för

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 232.

13

marinen anvisade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten

m. m. av 10 000 000 kronor,

b) att ovan under b. angivna merkostnader må bestridas

från samma anslag.

ll:o) Biograflokal m. m. vid Hårsfjärdens örlogsdepå. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 3, s. 55—57) att

dels till Biograflokal m. m. vid Hårsfjärdens örlogsdepå å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 89 000

kronor,

dels ock medgiva att till täckande av i marinförvaltningens skrivelse den

29 juni 1944 angiven kostnad för anskaffande av ny filmapparatur må av det

i riksstaten för budgetåret 1944/45 uppförda förslagsanslaget till oförutsedda

utgifter tagas i anspråk ett belopp av högst 12 000 kronor.

Den 20 februari 1944 förstördes kustflottans biograflokal vid Hårsfjärdens

örlogsdepå genom eldsvåda. Marinförvaltningen har i skrivelse den 29

juni 1944 framhållit nödvändigheten av att de brunna lokalerna snarast

möjligt ersattes genom nybyggnad med centraluppvärmning och tillgodoseende

av brandsäkerhetens fordringar särskilt vad gällde utrymme för filmapparaturen.

Kostnaderna för en dylik nybyggnad ha beräknats till 89 000

kronor, vartill skulle komma 12 000 kronor för inköp av ny filmapparaturutrustning.

Förstnämnda belopp har ansetts böra anvisas såsom ett särskilt

investeringsanslag å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. För

inköp av filmapparatur hava erforderliga medel, 12 000 kronor, föreslagits

böra utgå av anslaget till oförutsedda utgifter. Kostnaderna hava ansetts

falla utanför den kostnadsram, som av 1942 års riksdag angivits för försvarsväsendet

för budgetåren 1942/47.

Utskottet finner sig böra tillstyrka, att medel anvisas för återuppförande Utskottet.

av den nedbrunna byggnaden i enlighet med det framlagda förslaget. Utskottet

har ej heller något att erinra mot att anslaget till oförutsedda utgifter

tages i anspråk på sätt föreslagits för inköp av ny filmapparatur.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) lill Biograflokal m. m. vid Hårsfjärdens örlogsdepå å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

investeringsanslag av 89 000 kronor,

b) medgiva, att till täckande av i marinförvaltningens skrivelse

den 29 juni 1944 angiven kostnad för anskaffande av

ny filmapparatur må av det i riksstaten för budgetåret 1944/

45 uppförda förslagsanslaget till oförutsedda utgifter tagas i

anspråk ett belopp av högst 12 000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 232.

Flygförvaltningens delfond.

12:o) Vissa byggnadsarbeten m. lii. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

medgiva (punkt 4, s. 57 och 58), att kulspruteskjutbana för fasta flygplankulsprutor

vid Västmanlands flygflottilj må komma till utförande med anlitande

av det för budgetåret 1944/45 för flygvapnet anvisade investeringsanslaget

till Vissa byggnadsarbeten m. m. av 27 000 000 kronor.

Flygförvaltningen har framhållit, att inskjutningen av påmonterade flygplankulsprutor

vid Västmanlands flygflottilj tidigare ägt rum i ett grustag

i Badelundaåsen. Flottiljens flygplan hade därefter utrustats med rörliga

kulsprutor, som icke krävde sådan inskjutning. Då flygplanen numera åter

i stor utsträckning vore utrustade med fasta kulsprutor med betydligt grövre

kaliber än tidigare, vore grustaget ur säkerhetssynpunkt otillfredsställande,

varför en ny inskjutningsbana borde anläggas. Ämbetsverket har därför hemställt,

att erforderliga medel, av ämbetsverket beräknade till 22 500 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941, vartill komme prisstegring och administrationskostnader,

måtte av Kungl. Majit ställas till ämbetsverkets förfogande

med anlitande av tillgängliga anslag.

Ur beredskapssynpunkt har det synts departementschefen önskvärt, att en

inskjutningsbana för fasta flygplankulsprutor snarast möjligt anlägges vid

Västmanlands flygflottiljs etablissement vid Hässiö. Då det är fråga om en

fast, även för fredsändamål avsedd anläggning, böra kostnaderna enligt departementschefens

mening bestridas av anslaget till Vissa byggnadsarbeten

m. m. för flygvapnet. De av flygförvaltningen framlagda kostnadsberäkningarna

hava icke givit departementschefen anledning till erinran.

Utakotut. Då behovet av ifrågavarande för fasta flygplankulsprutor avsedda inskjutningsbana

får anses styrkt, finner sig utskottet böra föreslå, att medel anvisas

för ändamålet i enlighet med de verkställda kostnadsberäkningarna. Mot det

föreslagna sättet för medlens bestridande har utskottet icke funnit anledning

till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må medgiva, att kulspruteskjutbana för fasta

flygplankulsprutor vid Västmanlands flygflottilj må komma

till utförande med anlitande av det för budgetåret 1944/45 för

flygvapnet anvisade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten

m. m. av 27 000 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 232.

15

Försvarets fabriksfond.

13:o) Utbyggnad av den centrala tvätt- och reparationsanstalten i Boden.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen medgiva (punkt 5, s. 58—60), att den

centrala tvätt- och reparationsanstalten i Boden må utbyggas till i huvudsak

den omfattning som av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 20 oktober 1944 angivits.

I enlighet med av Kungl. Maj:t i prop. 1943: 179 framlagda förslag medgav

riksdagen (skr. nr 320), att vissa kostnader för centrala tvätt- och reparationsanstalter

i Stockholm och Boden samt på Gotland finge bestridas från

vissa av riksdagen tidigare anvisade medel. För anläggningen i Boden beräknades

i propositionen kostnaderna till 675 000 kronor för byggnadsarbeten

och 215 000 kronor för erforderlig nyanskaffning av maskinutrustning.

Genom beslut den 30 juni 1944 uppdrog Kungl. Maj:t åt försvarets fabriksstyrelse

att inkomma med förslag rörande användningen av medel som avsetts

för nämnda anläggningar.

Efter framställning av Kungl. Majit i propositionen nr 112 har innevarande

års riksdag (skr. nr 327) beslutat, att ytterligare fyra centrala tvättoch

reparationsanstalter skola uppföras, varjämte riksdagen för detta ändamål

å försvarets fabriksfond anvisat erforderliga investeringsanslag.

I enlighet med riksdagens önskemål har vid planläggningen av de centrala

tvätt- och reparationsanstalterna eftersträvats att dimensionera dem även

för andra än militära behov i den mån intresset för samarbete förefunnits

från civilt håll och ett sådant samarbete kunnat medföra fördelar ur driftsekonomiska

och andra synpunkter. Sålunda har, förutom vid gotlandsanstalten,

ett samarbete med vederbörande landsting förutsatts jämväl för den

av innevarande års riksdag beslutade anstalten för mellersta Norrland i

Långsele. Vid framläggandet av propositionen nr 112 till innevarande års

riksdag anförde departementschefen, att den omständigheten, att samarbetstanken

icke för det dåvarande syntes kunna förverkligas i någon större omfattning,

icke borde utesluta, att frågan ånyo upptages, därest förhållandena

gåve anledning därtill, varvid departementschefen förutsatte, att det borde

ankomma på fabriksstyrelsen att följa utvecklingen på området och tillvarataga

de möjligheter till samarbete, som kunde yppa sig och vara ägnade

att medföra fördelar.

Beträffande den beslutade anstalten i Boden har försvarets fabriksstyrelse

i skrivelse den 9 oktober 1944 meddelat, att möjlighet nu yppat sig till samarbete

med järnvägsstyrelsen och Aktiebolaget trafikrestauranger. Preliminärt

avtal om dylikt samarbete har träffats. Anstalten, som beräknats för

ett tvättbehov av 850 000 kg per år, skulle för att tillgodose detta nytillkommande

behov utbyggas för ytterligare 330 000 kg. Kostnaderna för utbyggnaden

lia beräknats till 222 000 kronor för byggnader och 40 000 kronor för

maskinell utrustning. Den årliga kostnadsbesparingen har fabriksstyrelsen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 232.

uppskattat till 10 000 kronor på grundval av 1939 års prisläge. För järnvägsstyrelsen

och det statliga bolaget beräknas samarbetet medföra en årlig besparing

av 24 000 kronor enligt nämnda prisläge.

Då det ifrågasatta samarbetet skulle bliva till fördel för statsverket har

departementschefen tillstyrkt, att den centrala anstalten i Boden utbygges i

enlighet med fabriksstyrelsens förslag. I detta sammanhang har ansetts allenast

böra utverkas riksdagens medgivande i princip till utbyggnaden. Till frågan

om medelsanvisning ämnar departementschefen återkomma vid framläggandet

av nästa års statsverksproposition.

Utskottet. Enligt det föreliggande förslaget skulle den av 1943 års riksdag beslutade

centrala tvätt- och reparationsanstalten i Boden utbyggas för tillgodoseende

av jämväl järnvägsstyrelsens och Aktiebolaget trafikrestaurangers tvättbehov

i övre Norrland. Kostnaderna för den härför erforderliga utbyggnaden hava

beräknats till 222 000 kronor för byggnader och 40 000 kronor för maskinell

utrustning. Då det föreslagna samarbetet torde vara ägnat att medföra fördelar

för statsverket och utbyggnadsförslaget icke givit utskottet anledning till

erinran, tillstyrker utskottet, att riksdagen lämnar Kungl. Maj:t det begärda

medgivandet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må medgiva, att den centrala tvätt- och reparationsanstalten

i Boden må utbyggas till i huvudsak den

omfattning, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 20 oktober 1944 angivits.

Stockholm den 1 december 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joli. Nilsson i Malmö,

Oscar Olsson, Pauli, Gränebo, Lindström, Bäcklund, Holmström, Heiding, Gustaf Karlsson.

Sundberg och Emil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Ward, Persson i Falla, Persson i Tidaholm,

Nilsson i Steneberg, Lindholm, fru Alvén, herrar Lundberg i Hälsingborg, Åkerström, Norup

och Onsjö.

448842. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:497 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45, i vad propositionen s. 6 i texten