Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 7944/45, i vad propositionen avser försvarsdepartementets verksamhetsområde.
1944-12-01 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1944:232, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 7944/45, i vad propositionen avser försvarsdepartementets verksamhetsområde.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 232.
1
Nr 232.
Ankom till riksdagens kansli den 1 december 1944 kl. 1 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
7944/45, i vad propositionen avser försvarsdepartementets
verksamhetsområde.
(lia avd.)
Driftbudgeten.
Fjärde huvudtiteln.
1 :o) Armén: Ytterligare anskaffning av ammunition m. m. I propositionen
nr 288 har Kungl. Majit (bilaga 2, punkt 1, s. 9—11 av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 20 oktober 1944) föreslagit
riksdagen att till Armén: Ytterligare anskaffning av ammunition m. m.
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 2 300 000 kronor.
innevarande års riksdag har å tilläggsstat för budgetåret 1943/44 anvisat
66 950 000 kronor till Armén: Ytterligare anskaffning av ammunition m. m.,
av vilket belopp 9 300 000 kronor avsetts för anskaffning av viss sprängmateriel.
Arméförvaltningens tygavdelning har i skrivelse den 12 september
1944 anfört, att utvecklingen med avseende å sprängämnesförsörjningen m.
m. medfört, att det med sistnämnda belopp avsedda ändamålet icke kunde
ernås utan ytterligare medelsanvisning.
Departementschefen har framhållit, att erfarenheterna numera visat, att
det sprängämne varmed man räknat i den till grund för medelsäskandet av
9 300 000 kronor liggande framställningen besitter egenskaper, som gör det
mindre lämpligt för avsedda ändamål. Det har därför blivit nödvändigt att
med utnyttjande av tillgängligt utgångsmaterial förbättra detta sprängämne
samt att övergå till nya sprängämnen. Vidare har det visat sig nödvändigt,
bland annat ur säkerhetssynpunkt att nykonstruera materiel av viss typ.
Då ifrågavarande sprängmaterielanskaffning fortfarande synes angelägen ur
beredskapssynpunkt, bar departementschefen funnit sig böra tillstyrka, att
medel anvisas för bestridande av de av rådande förhållanden föranledda
merkostnaderna. Enligt vad departementschefen under band inhämtat äro
vissa omständigheter i samband med användandet av det sprängämne som
Bihang till riksdagens protokoll toli. Ci sand. Nr 232.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr 232.
Utskottet.
avsågs nied den tidigare framställningen för närvarande föremål för undersökning
genom statens sakrevisions försorg. Från revisionen har under hand
meddelats, att ur revisionens synpunkter anledning till erinran mot den begärda
medelsanvisningen icke föreligger.
Departementschefen har räknat med att anskaffningen skall kunna genomföras
för en kostnad av sammanlagt högst 2 300 000 kronor, vilka medel
ansetts icke böra inräknas i kostnadsramen för försvarets utbyggande
under femårsperioden 1942—47.
I skrivelse 1944: 154 (p. 5:o) anmälde riksdagen, att riksdagen beträffande
viss i propositionen 1944: 163 under punkten 5 omförmäld materiel funnit
hinder icke möta för Kungl. Maj:t att för ändamålet taga i anspråk erforderliga
medel av det å förskottsstaten för försvarsväsendet uppförda anslaget
till engångsutgifter. I detta sammanhang har departementschefen erinrat,
att på grund av föreliggande omständigheter det blivit erforderligt att
företaga anskaffning av avsedd materiel i större omfattning än ursprungligen
förutsatts, vilket förhållande ansetts böra för riksdagen anmälas.
Av det av innevarande års riksdag anvisade anslaget av 66 950 000 kronor
till ytterligare anskaffning av ammunition m. m. vid armén avsågs ett belopp
av 9 300000 kronor för anskaffning av viss sprängmateriel. Utskottet
har uppmärksammat, att denna sprängmaterielanskaffning icke utfallit tillfredsställande
och även medfört att frågan blivit föremål för särskild undersökning
genom statens sakrevisions försorg. Denna undersökning är ännu
icke avslutad. Då det emellertid ur beredskapssynpunkt är nödvändigt, att
anskaffningen av ifrågavarande materiel fullföljes, har utskottet icke ansett
sig böra framställa någon enman mot att ytterligare 2 300 000 kronor anvisas
för det avsedda ändamålet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: Ytterligare anskaffning av
ammunition m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 2 300 000 kronor.
2: o) Armén: Anskaffning av viss teknisk materiel. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 2, s. 11 och 12) att till Armén: Anskaffning av viss
teknisk materiel å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa
ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.
Arméförvaltningen har gjort framställning om anvisande av ett belopp av
1 200 000 kronor för anskaffning av viss i skrivelsen närmare angiven teknisk
materiel.
Ifrågavarande materiel har tidigare kunnat importeras från utlandet. Möjligheterna
härför äro numera stängda, men tillverkning av motsvarande
materiel har synts kunna ske vid industriföretag inom landet. Den svenska
Statsutskottets utlåtande nr 232-
3
tillverkningen ställer sig emellertid avsevärt dyrare. Vid uppgörandet av femårsplanen
för försvarsväsendet har en dylik extraordinär kostnadsökning
icke kunnat tagas i beräkning, vartill kommer att den starka förslitningen
under rådande beredskap av ifrågavarande materiel nödvändiggör kompletteringar.
Femårsplanens kostnadskalkyler uppgjordes på grundval av den prisnivå,
som rådde den 1 juli 1941. Det förutsattes, att de merkostnader, som föranledas
av därutöver ökade priser, skulle bestridas genom särskild medelsanvisning
till förstärkning av de anslag som i femårsplanen upptagits för
materielanskaffning. Principiellt borde, framhåller departementschefen, det
anslagsbehov, varom här är fråga, tillgodoses i samband därmed. Emellertid
är läget sådant att ett uppskov med materielanskaffningen till den tidpunkt
då en sådan utgiftsreglering är möjlig att genomföra icke är av beredskapsskäl
möjlig. Med hänsyn härtill och då medelsbehovet närmast är
föranlett av rådande krissituation har departementschefen icke velat motsätta
sig att särskilt anslag nu anvisas för ändamålet, till vilket anslag hänsyn
får tagas vid den slutliga regleringen av vederbörligt anskaffningsanslag.
Kostnaderna hava ansetts icke böra belasta den för arméns del av 1942
års riksdag för femårsperioden 1942/47 angivna kostnadsramen.
Departementschefen har funnit möjligheter föreligga att något begränsa
den föreslagna materielanskaffningen genom anskaffning i första hand av
de typer av ifrågavarande materiel, varav mest trängande behov föreligger.
Med hänsyn härtill har medelsanvisningen ansetts kunna nedbringas till
1 000 000 kronor.
Krigsmaterielverket bär i sitt remissutlåtande anfört, att svårigheter måhända
kunna visa sig föreligga att inom landet genomföra tillverkningen.
Skulle så visa sig vara fallet men möjligheter yppa sig att genom import
helt eller delvis från utlandet tillgodose det föreliggande materielbehovet
lärer det, framhåller departementschefen, få ankomma på Kungl. Majit att
medgiva, att anslagsmedlen i skälig utsträckning må tagas i anspråk för bestridande
av de av importen föranledda kostnaderna.
Med hänsyn till vad i ärendet anförts tillstyrker utskottet, att ett särskilt
anslag anvisas för ändamålet. Därest det skulle visa sig möjligt att genom import
helt eller delvis tillgodose det föreliggande materielbehovet, lärer det
såsom departementschefen föreslagit få ankomma på Kungl. Majit att medgiva,
att anslagsmedlen i skälig utsträckning få tagas i anspråk för bestridande
av de av importen föranledda kostnaderna.
Utskottets hemställer,
att riksdagen må till Armén: Anskaffning av viss teknisk
materiel å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.
Utskott*.
4
Statsutskottets utlåtande nr 232.
Utshottet.
3:o) Armén: Vissa befästningsanläggningar. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 3, s. 12 och 13) att till Armén: Vissa befästningsanläggingar
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 10 530 000 kronor.
Riksdagen har å tilläggsstat för budgetåret 1943/44 anvisat ett anslag av
14 335 000 kronor till förevarande ändamål, överbefälhavaren har nu hemställt,
att 11 530 000 kronor måtte ställas till förfogande för fortsatt utbyggande
av befästningsanläggningar under vinterhalvåret 1944/45.
Departementschefen har framhållit, att anledning fortfarande föreligger
att vidmakthålla och utöka landets försvarsanstalter av ifrågavarande slag.
Mot de föreliggande detaljförslagen har departementschefen i huvudsak icke
haft något att erinra. En minskning av medelsbehovet med 1 000 000 kronor,
avseende utbyggande av skyddsrum vid vissa flygfält, har emellertid synts
departementschefen böra ske. I vad mån befästningsanläggningarna skola
komma till utförande måste vidare bliva beroende på arbetskraftsförhållandena,
och departementschefen förutsätter, att en ingående prövning i detta
hänseende kommer att verkställas innan medlen av Kungl. Majit slutligt
disponeras för avsett ändamål.
För tillgodoseende av ändamål av den art, varom här är fråga, hava medel
tidigare anvisats från förskottsstaten för försvarsväsendet och vid beräkning
av innevarande budgetårs förskottsanslag till engångsutgifter har hänsyn
tagits jämväl till dylika kostnader. Det nu anmälda medelsbehovet, vilket är
föranlett av rådande beredskapsförhållanden, har ansetts böra tillgodoses
genom anvisande av anslag å tilläggsstat. Utskottet har icke något att erinra
mot det av Kungl. Majit sålunda begärda anslaget. Då frågan örn befästningsanläggningarnas
utförande måste bliva beroende på arbetskraftsförhållandena,
förutsätter utskottet i likhet med departementschefen, att en ingående prövning
i detta hänseende kommer att verkställas, innan medlen av Kungl. Maj :t
slutligt disponeras för avsett ändamål.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Armén: Vissa befästningsanläggningar
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa
ett reservationsanslag av 10 530 000 kronor.
4:o) Marinen: Modernisering av Sverigeskeppen m. m. Kungl. Majit har
föreslagit riksdagen (punkt 4, s. 13) att till Marinen: Modernisering av Sverigeskeppen
m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa
ett reservationsanslag av 200 000 kronor.
För ifrågavarande ändamål har marinförvaltningen begärt ett anslag av
200 000 kronor. Dessa kostnader sammanhänga med att moderniseringsarbetena
å pansarskeppen på grund av krigsförhållandena icke kunnat färdig
-
Statsutskottets utlåtande nr 232.
5
ställas vid beräknad tidpunkt, varför merkostnader uppstått dels för vissa
provisoriska åtgärder å pansarskeppet Sverige och dels på grund av den
sedan år 1939 inträdda allmänna prisstegringen. Med hänsyn till att moderniseringen
av fartygen snarast möjligt bör komma till stånd, synas departementschefen
medel böra äskas av riksdagen å tilläggsstat. Anslaget har icke
ansetts vara av natur att böra inräknas i försvarsbeslutets kostnadsram.
Den för slutförande av de planerade moderniseringsarbetena å pansarskeppen
begärda medelsanvisningen finner sig utskottet böra tillstyrka och
hemställer alltså,
att riksdagen må till Marinen: Modernisering av Sverigeskeppen
m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.
5:o) Marinen: Far tygsbyggnader för kustartilleriet. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 5, s. 14 och 15) att till Marinen: Fartygsbyggnader
för kustartilleriet å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa
ett reservationsanslag av 80 500 kronor.
Den efter återgång till fredsförhållanden i jämförelse med förhållandena
före kriget utvidgade utbildningen inom kustartilleriet har medfört behov
av ökat transporttonnage, helst fartyg med större sjövärdighet och lämpade
för gång vintertid. Detta behov har ansetts böra tillgodoses genom förhyrning
i den mån lämpliga fartyg icke redan stå till förfogande. Marinförvaltningen
har nu föreslagit, att för ändamålet skulle förvärvas ett närmast för Stockholms
kustartilleriförsvar avsett fartyg. Fartygets ålder — omkring 30 år —
är jämförelsevis hög men fartyget har synts vara i gott skick och ansetts väl
lämpa sig för avsett ändamål. Fartyget är för närvarande under den förstärkta
försvarsberedskapen ianspråktaget för militära ändamål. De dagsersättningar,
som härför utgått och utgå till rederiet, få gå i avräkning på
köpeskillingen såvitt avser tiden från den 1 januari 1942. Då ifrågavarande
dagsersättningar komma att uppgå till 69 525 kronor och fartyget åsatts ett
besiktningsvärde av 150 000 kronor, skulle för fartygets förvärvande kronan
ytterligare utgiva i runt tal 80 500 kronor. Detta belopp har ansetts böra
belasta den under femårsperioden beräknade kostnadsramen.
Då förvärv av ifrågavarande fartyg synes erforderligt och förslaget ur
ekonomisk synpunkt får anses godtagbart, tillstyrker utskottet, att medel i
föreslagen omfattning anvisas av riksdagen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Marinen: Fartygsbyggnader för kust
artilleriet
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/
45 anvisa ett reservationsanslag av 80 500 kronor.
Utskottet
Utskottet
6
Statsutskottets utlåtande nr 232.
6:o) Marinen: Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6, s. 15—19) att till Marinen: Anskaffning
av artilleri- och annan teknisk materiel å tiliäggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 818 000 kronor.
Å riksstaten för innevarande budgetår finnes upptaget ett reservationsanslag
av 7 345 000 kronor till Marinen: Anskaffning av artilleri- och annan
teknisk materiel. Enligt den för anslaget fastställda staten avses 1 800 000
kronor för viss torpedanskaffning. Motsvarande belopp för budgetåren 1942/
43 och 1943/44 utgjorde 1 170 000 kronor respektive 5 250 000 kronor, varför
under femårsperioden 1942/47 hittills anvisats tillhopa 8 220 000 kronor
för torpedanskaffning. Enär i försvarsbeslutet, med utgångspunkt från prisläget
den 1 juli 1941, beräknades 11 000 000 kronor för ändamålet, skulle
vid oförändrat prisläge 2 780 000 kronor återstå att anvisa.
Sedan den 1 juli 1941 hava avsevärda kostnadsstegringar inträtt å torpedtillverkningen.
Dessa kostnadsstegringar äro väsentligen att hänföra till ändringar
i det allmänna prisläget. Emellertid betingas de delvis jämväl av vissa
särskilda med tillverknings- och materialsvårigheter sammanhängande förhållanden.
Enär kostnadsstegringarna äro av den art, att de i allt fall icke
kunnat förutses i försvarsbeslutets kostnadskalkyler, har departementschefen
utgått från att medel för deras täckande skola bestridas utom försvarsbeslutets
kostnadsram. Kostnadsökningarna ha, såvitt rör torpeder som avsetts
skola anskaffas med anlitande av anslagen till anskaffning av artilleri- och
annan teknisk materiel för femårsperioden 1942/47, beräknats till i runt tal
4 263 000 kronor. Därutöver har marinförvaltningen anmält en kostnadsstegring
örn 596 000 kronor med avseende å torpeder att anskaffas med anlitande
av fartygsbyggnadsanslag. Detta belopp hänför sig helt till fartygsbyggnader,
för vilka medel anvisats före 1942 års försvarsbeslut. De av
marinförvaltningen anmälda kostnadsökningarna med avseende å torpedanskaffningen
— vilka föranlett att torpeder hittills kunnat beställas i mindre
omfattning än som i försvarsbeslutet beräknats — uppgå således till sammanlagt
4 859 000 kronor. Enligt uppgift av marinförvaltningen erfordras
den ännu ej anvisade delen av det i försvarsbeslutet för torpedanskaffning
beräknade beloppet, 2 780 000 kronor, helt till slutlikvid för redan beställda
torpeder. Däremot anser sig ämbetsverket för beställning av ytterligare torpeder
kunna disponera ett belopp av 1 736 000 kronor av fartygsbyggnadsanslag,
som redan ställts till ämbetsverkets disposition. För nya beställningar
å torpeder under femårsperioden 1942/47 skulle alltså, därest förenämnda
belopp till täckande av prisstegringar anvisas, kunna disponeras (4 859 000 +
1 736 000 =) 6 595 000 kronor.
Marinförvaltningen har föreslagit, att viss del av anskaffningen skulle avse
torpeder av ny konstruktion. En förutsättning härför har emellertid angivits
vara, att centrala torpedverkstaden tillbygges, och försvarets fabriksstyrelse
har i särskild skrivelse den 18 augusti 1944 för detta ändamål äskat tillhopa
655 000 kronor. Det synes departementschefen böra undersökas, huruvida
icke den nya tillverkningen genom jämkning av tillverkningsprogram
-
Statsutskottets utlåtande nr 232.
7
met beträffande torpeder av äldre konstruktion skulle kunna äga rum utan
ytterligare kapitalinvesteringar i torpedverkstaden. Det synes departementschefen
böra ankomma på Kungl. Maj:t att efter ytterligare utredning härutinnan
fatta beslut rörande utläggande av beställningar å torpeder inom ramen
för nyssberörda belopp av 6 595 000 kronor.
Av det anförda framgår, att för slutförande av redan beslutad torpedanskaffning
ävensom för genomförande av den torpedanskaffning, som här
förutsatts, erfordras — utöver redan anvisade medel — dels 2 780 000 kronor,
utgörande återstoden av vad som i försvarsbeslutet under anslaget till
anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel beräknats för torpedanskaffning,
dels 4 263 000 kronor, motsvarande kostnadsstegringar å torpeder
som anskaffas med anlitande av nämnda anslag, dels ock 596 000 kronor,
utgörande kostnadsstegringar å torpeder, för vilka kostnaderna bestridas
från fartygsbyggnadsanslag utom försvarsbeslutets kostnadsram.
Marinförvaltningen har uppgivit, att för innevarande budgetår erfordras
sistnämnda belopp om 596 000 kronor ävensom 818 000 kronor av
beloppet av 4 263 000 kronor. Mot anvisande av dessa medel å tilläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår har departementschefen intet haft
att erinra. Enär beloppet om 818 000 kronor avser merkostnader å torpeder,
som anskaffas med anlitande av anslaget till artilleri- och annan teknisk materiel,
synes departementschefen detsamma lämpligen böra anvisas under
denna anslagsrubrik. Beloppet örn 596 000 kronor har däremot ansetts böra
anvisas såsom särskilt anslag med beteckningen »Marinen: Merkostnader för
viss torpedanskaffning». Härtill återkommer departementschefen under nästa
punkt. Anslagen, vilka uteslutande avse kostnadsstegringar, hava ansetts icke
böra belasta försvarsbeslutets kostnadsram.
Av ärendet framgår, att sedan den 1 juli 1941 inträtt avsevärda kostnadsstegringar
å torped tillverkningen. Dessa kostnadsstegringar äro dels att hänföra
till ändringar i det allmänna prisläget, dels ock betingade av vissa särskilda
med tillverknings- och materialsvårigheter sammanhängande förhållanden.
De nu anmälda kostnadsökningarna uppgå med avseende å torpeder,
för vilka kostnaderna bestridas från anslaget till anskaffning av artillerioch
annan teknisk materiel, till 4 263 000 kronor och i fråga örn torpeder,
som anskaffas med anlitande av fartygsbyggnadsanslag, till 596 000 kronor.
För innevarande budgetår har sistnämnda belopp ansetts erforderligt ävensom
818 000 kronor av beloppet av 4 263 000 kronor. Utskottet tillstyrker,
att medel anvisas för bestridande av de angivna merkostnaderna på sätt departementschefen
föreslagit. Under nästföljande punkt gör utskottet hemställan
beträffande medelsanvisningen av 596 000 kronor.
Med avseende å nu förevarande punkt hemställer utskottet,
att riksdagen må till Marinen: Anskaffning av artilleri- och
annan teknisk materiel å tilläggsstat I till riksstaten för bud
getåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 818 000 kro
-
Utskottet.
nor.
8
Statsutskottets utlåtande nr 232.
7 :o) Marinen: Merkostnader för viss torpedanskaffning. Under hänvisning
till vad utskottet under närmast föregående punkt anfört, får utskottet i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 19) hemställa,
att riksdagen må till Marinen: Merkostnader för viss torpedanskaffning
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 596 000 kronor.
8:o) Sjökarteverket: Täckning av utgifter för om- och nybyggnad av sjömätningsfartyg.
Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 8, s. 20) att
till Sjökarteverket: Täckning av utgifter för örn- och tillbyggnad av sjömätningsfartyg
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av 780 000 kronor.
Genom beslut den 22 september 1944 har Kungl. Majit ställt det å allmän
förskottsstat II för budgetåret 1944/45 under driftbudgeten uppförda anslaget
av 780 000 kronor till Sjökarteverket: Örn- och nybyggnad av sjömätningsfartyg
till förfogande för utförande vid örlogsvarvet i Karlskrona av
ombyggnad av sjömätningsfartvget Svalan och nybyggnad av ett kustmätningsfartyg.
Departementschefen har nu föreslagit, att täckning för de sålunda förskottsvis
bestridda utgifterna äskas av riksdagen.
Utskottet. Utskottet tillstyrker, att för täckning av ifrågavarande förskottsanvisning
å 780 000 kronor anslag av motsvarande storlek anvisas av riksdagen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Sjökarteverket: Täckning av utgifter
för om- och nybyggnad av sjömätningsfartyg å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 780 000 kronor.
Kapitalbudgeten.
Försvarsväsendets fastighetsfond.
Arméförvaltningens delfond.
9:o) Ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde. I propositionen nr 288 har Kungl.
Majit (bilaga 9, punkt 1, s. 47—50 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 20 oktober 1944) föreslagit riksdagen att till
Ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 1 200 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 232.
9
För utsprängning av skyddsrum för de militära administrationsbyggnaderna
å Ladugårdsgärde har riksdagen anvisat tillhopa 900 000 kronor, vilket
belopp av Kungl. Majit ställts till byggnadsstyrelsens förfogande för att
därmed enligt en av styrelsen framlagd plan tillgodose de militära förvaltningarnas
behov av personalskyddsrum samt att därutöver bereda plats för vissa
civila förråd.
I skrivelse den 10 juli 1944 har byggnadsstyrelsen gjort framställning örn
anvisande av ytterligare medel för ändamålet. Till grund härför låg en av
styrelsen utarbetad ny plan rörande utsprängning av skyddsutrymmen och
dessas fördelning, enligt vilken plan i första liand luftskyddsinspektionen
skulle tillgodoses med väsentligt större utrymme än som tidigare avsetts för
civila behov. Jämväl för krigsarkivets del hade räknats med betydligt större
utrymmen än i det tidigare framlagda förslaget, varjämte för vissa andra nytillkommande
behov räknats med mindre utsprängningar. Kostnaderna enligt
denna plan beräknades med 275 000 kronor överstiga de till förfogande
stående medlen.
Byggnadsstyrelsen har sedermera i skrivelse den 28 augusti 1944 — under
erinran att i förenämnda belopp om 900 000 kronor och det begärda, ytterligare
beloppet om 275 000 kronor icke inräknats kostnader för inredande av
de utsprängda bergsskyddsrummen — gjort framställning örn anvisande av
1 575 000 kronor för inredande av de för försvarsstaben, krigsarkivet, arméförvaltningen
och luftskyddsinspektionen avsedda bergsrummen.
Departementschefen har framhållit, att den utvidgning av tidigare framlagd
plan för utsprängningen, som byggnadsstyrelsen framlagt, är till största delen
föranledd av civilförsvarets behov av skyddsutrymmen. Enligt inhämtade
uppgifter skulle kostnaderna för utsprängning och inredande av bergsskyddsrum
för civilförsvarsstyrelsens förråd uppgå till 725 000 kronor, vilka kostnader,
framhåller departementschefen, icke stå i någon rimlig proportion till
värdet — mellan 1 och 2 miljoner kronor — av den materiel det här är fråga
om. Efter samråd med socialdepartementet har departementschefen därför
ansett det böra övervägas att på annat sätt tillgodose civilförsvarets ifrågavarande
utrymmesbehov. Civilförsvarsstyrelsen bör dock enligt departementschefen
beredas möjlighet att tills vidare disponera så stor del av de nu under
utsprängning varande skyddsutrymmena, som kan avstås för detta ändamål.
Enligt vad departementschefen under hand inhämtat skulle merkostnaderna
för sprängningsarbetena kunna begränsas till 155 000 kronor, därest för
civila behov icke avses större utrymmen än varmed tidigare räknats. Av dessa
merkostnader belöper största delen på krigsarkivet. Emellertid har, enligt
uppgift, vid beräkningarna icke tagits hänsyn till att i anslag till uppförande
av nybyggnad för krigsarkivet ingå vissa medel för anordnande av skyddsrum.
Då i övrigt utbyggnadsprogrammet bör begränsas inom ramen av för
ändamålet redan anvisade medel, har departementschefen ansett sig icke böra
tillstyrka ytterligare medelsanvisning för ifrågavarande ändamål.
De av byggnadsstyrelsen för inredning av lokalerna beräknade kostnaderna
10
Statsutskottets utlåtande nr 232.
Utskottet.
lia synts departementschefen vara påfallande höga. Från styrelsen har emellertid
under hand meddelats, att en begränsning av kostnaderna icke är möjlig
att vidtaga utan att därigenom skyddsrummens användbarhet för avsett
ändamål äventyras. Med hänsyn härtill har departementschefen räknat med
att medelsanvisningen begränsas endast i den mån så påkallas av den reduktion
av skyddsrumsanläggningen, som av departementschefen i det föregående
föreslagits. På grundval av från byggnadsstyrelsen inhämtade uppgifter
har departementschefen beräknat det för ändamålet erforderliga beloppet till
i nedåt avrundat tal 1 200 000 kronor, vilket belopp äskats av riksdagen.
Även för utskottet förefalla de beräknade kostnaderna för inredande av de
utsprängda bergsskyddsrummen väl höga. Då emellertid såsom i ärendet
framhållits en begränsning av kostnaderna torde kunna medföra, att skyddsrummens
användbarhet för avsett ändamål äventyras, finner sig utskottet, som
avlagt besök på platsen, böra i anslutning till vad departementschefen anfört
i fråga om behovet av ytterligare bergsskyddsrum å Ladugårdsgärde
tillstyrka det framlagda medelsäskandet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
investeringsanslag av 1 200 000 kronor.
Marinförvaltningens delfond.
10 :o) Vissa byggnadsarbeten m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 2, s. 50—55) medgiva,
att nedan under a. angivna arbeten må komma till utförande med anlitande
av det för budgetåret 1944/45 för marinen anvisade investeringsanslaget
till Vissa byggnadsarbeten m. m. av 10 000 000 kronor samt
att nedan under b. angivna merkostnader må bestridas från samma anslag.
a. Ombyggnadsarbeten i vissa förrådsbyggnader å örlogsvarven
i Karlskrona och Göteborg. I skrivelse den 28 augusti
1944 har marinförvaltningen gjort framställning om åtgärder för effektivare
utnyttjande av förrådsbyggnader vid, bland andra, Karlskrona och
Göteborgs örlogsvarv och härför begärt ett anslag av 75 000 kronor. Arbetena
ingå såsom ett led i åtgärder som av marinförvaltningen planeras för
att vid återgång till fredsförhållanden bereda utrymme för den inventariemateriel
som anskaffats under beredskapstiden men äro därjämte betingade
av en ur andra synpunkter motiverad revision av uppbördsindelningen vid
örlogsvarven. Med hänsyn till angelägenheten av att förrådsutrvmmena effektivt
utnyttjas för undvikande av nybyggnader samt därtill att förslagets
genomförande synes möjliggöra begränsning av tillsynspersonal, har depar
-
Statsutskottets utlåtande nr 232.
11
tementschefen tillstyrkt, att medel anvisas för ifrågavarande byggnadsarbeten.
Kostnaderna hava ansetts böra från vederbörligt kvotanslag bestridas
inom den beräknade kostnadsramen för marinens byggnader under femårsperioden
1942/47. De beräknade kostnaderna motsvara enligt prisläget den
1 juli 1941 66 000 kronor.
b. Vattenledning för militära anläggningar å Ri lidon
och Stenslätten samt för Vaxholms stad. Vid anmälan av
propositionen 1943:287 framhöll departementschefen att verkställd utredning
visade, att bostadsbristen vid Vaxholms kustartilleriregementes förläggning
å Rindön vore mycket besvärande och att statliga åtgärder vore
ofrånkomliga. Med hänsyn därtill framlades vissa förslag rörande bostadsbehovets
tillgodoseende dels genom ombyggnad och modernisering av befintliga
tjänstebostadshus å förläggningsområdet och dels genom nybyggnad
av bostäder genom försvarets bostadsanskaffningsnämnds försorg. Departementschefen
förutsatte, att jämväl Vaxholms stad skulle medverka till bostadsfrågornas
lösande. Riksdagen godkände de föreslagna om- och nybyggnadsarbetena,
vilka för närvarande äro under utförande.
En förutsättning för att bostadsfrågan å Rindön skall kunna lösas är
emellertid — såsom jämväl framhölls vid anmälan av nyssberörda proposition
— att vattenförsörjningen förbättras. Departementschefen har funnit
angeläget, att den av 1943 års riksdag beslutade, huvudsakligen för Rindön
och Vaxholm avsedda vattenledningen snarast kommer till utförande. Att så
icke hittills kunnat ske har sammanhängt med de under de senaste åren
rådande särskilda materialsvårigheterna.
Kostnaderna för vattenledningen beräknades i propositionen 1943:287 till
850 000 kronor. Till grund för beräkningarna torde därvid lia lagts prisläget
den 1 juli 1942. Enligt nu verkställda kostnadsberäkningar lia kostnaderna
beräknats till 980 000 kronor. Av kostnadsökningen hänföra sig
25 000 kronor till planerade bostäder för driftspersonal. Av detta belopp
torde 5 000 kronor vara att hänföra till prisstegring sedan den 1 juli 1942,
medan kostnadsökningen i övrigt torde sammanhänga därmed att det tidigare
beräknade beloppet, även enligt nyssberörda prisläge, av marinförvaltningen
bedömts vara alltför lågt. Någon utvidgning av byggnadsprogrammet har
aliså icke förutsatts. Den återstående merkostnaden, 105 000 kronor, beror
dels på att gummirör icke kunna användas i dykarledningen under Oxdjupet
och dels på den sedan nyssberörda tidpunkt inträdda prisstegringen,
främst å viss materiel. En ytterligare kostnadsstegring, vilken preliminärt
beräknats till omkring 65 000 kronor, är att befara, därest icke gjutjärnsrör
av utländsk tillverkning kan disponeras för ändamålet.
Enligt 1943 års riksdags beslut (skr. nr 156, punkt l:o) må anslag för
försvarsväsendet för byggnadsarbeten och markförvärv — örn och i den
mån anslagen, beräknade på grundval av 1941 års prisnivå, falla inom den
med 1942 års försvarsbeslut avsedda kostnadsramen — enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande överskridas med belopp, som erfordras för bestridande av
12
Statsutskottets utlåtande nr 232.
Utskottet.
merkostnader på grund av prisstegring. Då en del av den kostnadsökning,
som nu beräknas uppkomma med avseende å ifrågavarande företag, icke är
att hänföra till prisstegring i egentlig mening, har riksdagens medgivande
ansetts böra inhämtas att för bestridande av samtliga förenämnda merkostnader
taga vederbörligt investeringsanslag i anspråk.
Vid anmälan av propositionen 1943:287 anförde departementschefen,
att den i försvarsbeslutet fastställda kostnadsramen syntes böra belastas
med allenast de kostnader, som skulle ha uppkommit, örn anläggningen avsetts
uteslutande för de militära behoven, enligt prisläget den 1 juli 1941
i runt tal 645 000 kronor. Vad sålunda anförts föranledde icke erinran från
riksdagens sida. Enär de kostnadsökningar, som sammanhänga med rådande
materialsvårigheter, torde ur nu ifrågavarande synpunkt kunna jämställas
med sådana merkostnader, som föranledas av prisstegring i egentlig mening,
förutsätter departementschefen ingen annan ändring beträffande belastningen
av kostnadsramen än att beloppet 645 000 kronor med hänsyn
till förenämnda omräkning av kostnaderna såvitt avser bostäder för driftpersonal
bör höjas med 20 000 kronor till 665 000 kronor.
Vaxholms stad har tidigare, på sätt närmare framgår av propositionen
1943.287, förbundit sig att såsom vederlag för att staden erhåller anslutning
till vattenledningen erlägga räntor och amorteringar ävensom förbrukningsavgifter
m. m. enligt vissa angivna grunder. Förnyade förhandlingar
synas departementschefen böra upptagas med staden i syfte att få dessa
avgifter reglerade med hänsyn till nu angivna merkostnader. Departementschefen
förutsätter, att Kungl. Majit, därest godtagbar överenskommelse med
staden icke kan vinnas, skall äga besluta örn företagets utförande enligt det
mera begränsade program, som avser anordnande av vattenledning allenast
för de militära behoven.
Utskottet finner de föreslagna ändringsarbetena å örlogsvarven i Karlskrona
och Göteborg vara av behovet påkallade och tillstyrker, att desamma
komma till utförande i enlighet med departementschefens förslag.
Vad beträffar den huvudsakligen för Båldön och Vaxholm avsedda vattenledningen,
för vars utförande 1943 års riksdag anvisat medel, innebär det
föreliggande förslaget icke någon utvidgning av byggnadsprogrammet utan
är föranlett av uppkomna merkostnader. Mot beräkningen av dessa merkostnader,
vilka dels äro beroende pa prisstegringar, dels ock sammanhänga
med materialsvårigheter, har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Utskottet har vidare icke något att invända mot det av departementschefen
föreslagna sättet för bestridande av här ifrågavarande kostnader liksom ej
heller mot vad departementschefen i övrigt i ärendet anfört.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må medgiva,
a) att ovan under a. angivna arbeten må komma till utförande
med anlitande av det för budgetåret 1944/45 för
Statsutskottets utlåtande nr 232.
13
marinen anvisade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten
m. m. av 10 000 000 kronor,
b) att ovan under b. angivna merkostnader må bestridas
från samma anslag.
ll:o) Biograflokal m. m. vid Hårsfjärdens örlogsdepå. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 3, s. 55—57) att
dels till Biograflokal m. m. vid Hårsfjärdens örlogsdepå å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 89 000
kronor,
dels ock medgiva att till täckande av i marinförvaltningens skrivelse den
29 juni 1944 angiven kostnad för anskaffande av ny filmapparatur må av det
i riksstaten för budgetåret 1944/45 uppförda förslagsanslaget till oförutsedda
utgifter tagas i anspråk ett belopp av högst 12 000 kronor.
Den 20 februari 1944 förstördes kustflottans biograflokal vid Hårsfjärdens
örlogsdepå genom eldsvåda. Marinförvaltningen har i skrivelse den 29
juni 1944 framhållit nödvändigheten av att de brunna lokalerna snarast
möjligt ersattes genom nybyggnad med centraluppvärmning och tillgodoseende
av brandsäkerhetens fordringar särskilt vad gällde utrymme för filmapparaturen.
Kostnaderna för en dylik nybyggnad ha beräknats till 89 000
kronor, vartill skulle komma 12 000 kronor för inköp av ny filmapparaturutrustning.
Förstnämnda belopp har ansetts böra anvisas såsom ett särskilt
investeringsanslag å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. För
inköp av filmapparatur hava erforderliga medel, 12 000 kronor, föreslagits
böra utgå av anslaget till oförutsedda utgifter. Kostnaderna hava ansetts
falla utanför den kostnadsram, som av 1942 års riksdag angivits för försvarsväsendet
för budgetåren 1942/47.
Utskottet finner sig böra tillstyrka, att medel anvisas för återuppförande Utskottet.
av den nedbrunna byggnaden i enlighet med det framlagda förslaget. Utskottet
har ej heller något att erinra mot att anslaget till oförutsedda utgifter
tages i anspråk på sätt föreslagits för inköp av ny filmapparatur.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) lill Biograflokal m. m. vid Hårsfjärdens örlogsdepå å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
investeringsanslag av 89 000 kronor,
b) medgiva, att till täckande av i marinförvaltningens skrivelse
den 29 juni 1944 angiven kostnad för anskaffande av
ny filmapparatur må av det i riksstaten för budgetåret 1944/
45 uppförda förslagsanslaget till oförutsedda utgifter tagas i
anspråk ett belopp av högst 12 000 kronor.
14
Statsutskottets utlåtande nr 232.
Flygförvaltningens delfond.
12:o) Vissa byggnadsarbeten m. lii. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
medgiva (punkt 4, s. 57 och 58), att kulspruteskjutbana för fasta flygplankulsprutor
vid Västmanlands flygflottilj må komma till utförande med anlitande
av det för budgetåret 1944/45 för flygvapnet anvisade investeringsanslaget
till Vissa byggnadsarbeten m. m. av 27 000 000 kronor.
Flygförvaltningen har framhållit, att inskjutningen av påmonterade flygplankulsprutor
vid Västmanlands flygflottilj tidigare ägt rum i ett grustag
i Badelundaåsen. Flottiljens flygplan hade därefter utrustats med rörliga
kulsprutor, som icke krävde sådan inskjutning. Då flygplanen numera åter
i stor utsträckning vore utrustade med fasta kulsprutor med betydligt grövre
kaliber än tidigare, vore grustaget ur säkerhetssynpunkt otillfredsställande,
varför en ny inskjutningsbana borde anläggas. Ämbetsverket har därför hemställt,
att erforderliga medel, av ämbetsverket beräknade till 22 500 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941, vartill komme prisstegring och administrationskostnader,
måtte av Kungl. Majit ställas till ämbetsverkets förfogande
med anlitande av tillgängliga anslag.
Ur beredskapssynpunkt har det synts departementschefen önskvärt, att en
inskjutningsbana för fasta flygplankulsprutor snarast möjligt anlägges vid
Västmanlands flygflottiljs etablissement vid Hässiö. Då det är fråga om en
fast, även för fredsändamål avsedd anläggning, böra kostnaderna enligt departementschefens
mening bestridas av anslaget till Vissa byggnadsarbeten
m. m. för flygvapnet. De av flygförvaltningen framlagda kostnadsberäkningarna
hava icke givit departementschefen anledning till erinran.
Utakotut. Då behovet av ifrågavarande för fasta flygplankulsprutor avsedda inskjutningsbana
får anses styrkt, finner sig utskottet böra föreslå, att medel anvisas
för ändamålet i enlighet med de verkställda kostnadsberäkningarna. Mot det
föreslagna sättet för medlens bestridande har utskottet icke funnit anledning
till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må medgiva, att kulspruteskjutbana för fasta
flygplankulsprutor vid Västmanlands flygflottilj må komma
till utförande med anlitande av det för budgetåret 1944/45 för
flygvapnet anvisade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten
m. m. av 27 000 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 232.
15
Försvarets fabriksfond.
13:o) Utbyggnad av den centrala tvätt- och reparationsanstalten i Boden.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen medgiva (punkt 5, s. 58—60), att den
centrala tvätt- och reparationsanstalten i Boden må utbyggas till i huvudsak
den omfattning som av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 20 oktober 1944 angivits.
I enlighet med av Kungl. Maj:t i prop. 1943: 179 framlagda förslag medgav
riksdagen (skr. nr 320), att vissa kostnader för centrala tvätt- och reparationsanstalter
i Stockholm och Boden samt på Gotland finge bestridas från
vissa av riksdagen tidigare anvisade medel. För anläggningen i Boden beräknades
i propositionen kostnaderna till 675 000 kronor för byggnadsarbeten
och 215 000 kronor för erforderlig nyanskaffning av maskinutrustning.
Genom beslut den 30 juni 1944 uppdrog Kungl. Maj:t åt försvarets fabriksstyrelse
att inkomma med förslag rörande användningen av medel som avsetts
för nämnda anläggningar.
Efter framställning av Kungl. Majit i propositionen nr 112 har innevarande
års riksdag (skr. nr 327) beslutat, att ytterligare fyra centrala tvättoch
reparationsanstalter skola uppföras, varjämte riksdagen för detta ändamål
å försvarets fabriksfond anvisat erforderliga investeringsanslag.
I enlighet med riksdagens önskemål har vid planläggningen av de centrala
tvätt- och reparationsanstalterna eftersträvats att dimensionera dem även
för andra än militära behov i den mån intresset för samarbete förefunnits
från civilt håll och ett sådant samarbete kunnat medföra fördelar ur driftsekonomiska
och andra synpunkter. Sålunda har, förutom vid gotlandsanstalten,
ett samarbete med vederbörande landsting förutsatts jämväl för den
av innevarande års riksdag beslutade anstalten för mellersta Norrland i
Långsele. Vid framläggandet av propositionen nr 112 till innevarande års
riksdag anförde departementschefen, att den omständigheten, att samarbetstanken
icke för det dåvarande syntes kunna förverkligas i någon större omfattning,
icke borde utesluta, att frågan ånyo upptages, därest förhållandena
gåve anledning därtill, varvid departementschefen förutsatte, att det borde
ankomma på fabriksstyrelsen att följa utvecklingen på området och tillvarataga
de möjligheter till samarbete, som kunde yppa sig och vara ägnade
att medföra fördelar.
Beträffande den beslutade anstalten i Boden har försvarets fabriksstyrelse
i skrivelse den 9 oktober 1944 meddelat, att möjlighet nu yppat sig till samarbete
med järnvägsstyrelsen och Aktiebolaget trafikrestauranger. Preliminärt
avtal om dylikt samarbete har träffats. Anstalten, som beräknats för
ett tvättbehov av 850 000 kg per år, skulle för att tillgodose detta nytillkommande
behov utbyggas för ytterligare 330 000 kg. Kostnaderna för utbyggnaden
lia beräknats till 222 000 kronor för byggnader och 40 000 kronor för
maskinell utrustning. Den årliga kostnadsbesparingen har fabriksstyrelsen
16
Statsutskottets utlåtande nr 232.
uppskattat till 10 000 kronor på grundval av 1939 års prisläge. För järnvägsstyrelsen
och det statliga bolaget beräknas samarbetet medföra en årlig besparing
av 24 000 kronor enligt nämnda prisläge.
Då det ifrågasatta samarbetet skulle bliva till fördel för statsverket har
departementschefen tillstyrkt, att den centrala anstalten i Boden utbygges i
enlighet med fabriksstyrelsens förslag. I detta sammanhang har ansetts allenast
böra utverkas riksdagens medgivande i princip till utbyggnaden. Till frågan
om medelsanvisning ämnar departementschefen återkomma vid framläggandet
av nästa års statsverksproposition.
Utskottet. Enligt det föreliggande förslaget skulle den av 1943 års riksdag beslutade
centrala tvätt- och reparationsanstalten i Boden utbyggas för tillgodoseende
av jämväl järnvägsstyrelsens och Aktiebolaget trafikrestaurangers tvättbehov
i övre Norrland. Kostnaderna för den härför erforderliga utbyggnaden hava
beräknats till 222 000 kronor för byggnader och 40 000 kronor för maskinell
utrustning. Då det föreslagna samarbetet torde vara ägnat att medföra fördelar
för statsverket och utbyggnadsförslaget icke givit utskottet anledning till
erinran, tillstyrker utskottet, att riksdagen lämnar Kungl. Maj:t det begärda
medgivandet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må medgiva, att den centrala tvätt- och reparationsanstalten
i Boden må utbyggas till i huvudsak den
omfattning, som av departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 20 oktober 1944 angivits.
Stockholm den 1 december 1944.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joli. Nilsson i Malmö,
Oscar Olsson, Pauli, Gränebo, Lindström, Bäcklund, Holmström, Heiding, Gustaf Karlsson.
Sundberg och Emil Petersson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Ward, Persson i Falla, Persson i Tidaholm,
Nilsson i Steneberg, Lindholm, fru Alvén, herrar Lundberg i Hälsingborg, Åkerström, Norup
och Onsjö.
448842. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1944:497 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45, i vad propositionen s. 6 i texten