Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tomt för statens normalskola.
1944-11-24 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1944:239, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tomt för statens normalskola.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 239.
1
Nr 239.
Ankom till riksdagens kansli den 24 november 1944 kl. 1 em.
Utlåtande
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tomt för statens normalskola.
(2: a avd.)
I propositionen nr 299 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 20 oktober
1944 föreslagit riksdagen att dels medgiva, att ett av departementschefen förordat,
i Ladugårdsgärdet ingående område örn cirka 13 000 kvadratmeter må,
sedan erforderlig ändring i gällande avtal mellan kronan och Stockholms stad
rörande stadsplan för Ladugårdsgärdet kommit till stånd, utan avgift ställas
till Stockholms stads förfogande såsom tomt för statens normalskola,
dels ock bemyndiga Kungl. Majit att med Stockholms stad sluta det avtal
rörande stadsplanen för Ladugårdsgärdet, som härav må föranledas.
Jämlikt beslut av 1943 års riksdag står förutvarande högre lärarinneseminariets
övningsskola under utbyggnad till ett högre samläroverk i
Stockholm, benämnt statens normalskola. Tomt till nybyggnad för läroverket
ansågs vid dess inrättande böra ställas till förfogande av staten. I
detta hänseende må erinras örn följande.
I anledning av propositionen nr 150 fattade 1943 års riksdag (skrivelsen
nr 229) beslut av innebörd, att högre lärarinneseminariets övningsskola
skulle på närmare angivet sätt successivt utbyggas till ett högre
samläroverk i Stockholm, benämnt statens normalskola, och beläget på
Östermalm i närheten av Stadion, under förutsättning att Stockholms stad
förpliktade sig att i fråga om den nybildade läroanstalten tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning, bostad
åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig
vaktmästarpersonal. Stadsfullmäktige åtogo sig sedermera nämnda
villkor.
Enligt det vid propositionen 1943:150 fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden (sid. 16 ff.) hade Stockholms stadsfullmäktige,
under åberopande av de synpunkter, som anförts i en av föredragande
borgarrådet upprättad promemoria, tillstyrkt upprättandet av det beslutade
högre samläroverket. I nämnda promemoria hade framhållits såsom
Bihang till riksdagens protokoll 19H. 6 sami. Nr 239.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr %39.
rimligt, att staten åtminstone i viss utsträckning bidroge till lokalkostnaderna,
att staden bekostade byggnaderna, men staten, som för övrigt ensam
ägde all byggnadsmark i den trakt, där skolan skulle förläggas, uppläte
tomt för ändamålet.
Enligt nämnda statsrådsprotokoll, fann chefen för ecklesiastikdepartementet
det rimligt, att staten, som hade ett starkt intresse i tillkomsten
av statens normalskola, framdeles åt staden uppläte tomt för skolans behov.
Mot detta uttalande framförde riksdagen icke någon erinran.
Byggnadsstyrelsen har såsom lämplig tomt för statens normalskola
föreslagit ett område vid Lidingövägen mitt emot Stadion. Styrelsen anför
till en början följande.
Byggnadsstyrelsen har undersökt, vilka i statens ägo befintliga områden
som skulle kunna komma i fråga för ändamålet, och därvid funnit, att
markområdet invid Lidingövägen mitt emot Stadion fyller de angivna
önskemålen. Området, som för närvarande disponeras av Svea artilleriregemente
samt arméstabens stalletablissement, utgöres av mark, som enligt
fastställd stadsplan ingår i kvarteren Batteriet, Divisionen och Regementet
samt mellan dessa liggande gator. De södra, närmast Valhallavägen
liggande delarna av kvarteren Batteriet och Divisionen utgöra en av
de mest välbelägna av de i statens ägo befintliga byggnadsplatserna inom
Stockholm, varför de synas böra sammanslås och reserveras för bebyggande
för något statligt ändamål, där ett centralt och representativt läge
är påkallat. Som skoltomt bör därför endast den norra, utmed Lidingövägen
och mitt emot Stadion och gymnastiska centralinstitutet belägna
höjdplatån komma ifråga.
Den sålunda åsyftade skoltomten komme att mot nordväst begränsas av
Lidingövägen och mot nordost och öster av en i terrängen ingående sluttning.
Frågan om hur den södra begränsningslinjen bör dragas, är beroende
av dels den storlek, som anses erforderlig för tomten, dels ock vilken mark
som för ändamålet kan frigöras från nuvarande användning.
Byggnadsstyrelsen, som under hand erhållit uppgift från skolmyndigheternas
sida, att en tomt av omkring 20 000 kvadratmeter vore erforderlig,
har infordrat yttranden från vederbörande myndigheter rörande lämpligheten
av att på den angivna platsen upplåta en tomt av denna storlek.
Av byggnadsstyrelsens redogörelse för myndigheternas yttranden inhämtas
huvudsakligen följande.
Riksmarskalksämbetet hade, efter hörande av intendenten för Djurgårdens
förvaltning, framhållit, att den föreslagna markupplåtelsen icke gåve
anledning till erinran såvitt anginge skoltomtens gränser i väster, norr och
öster, men att det beträffande den södra gränsen vore synnerligen önskvärt,
att denna flyttades cirka 40 meter åt norr. Med hänsyn till det höga
markvärdet syntes det icke lämpligt, att det söder örn den av ämbetet
föreslagna gränslinjen belägna området toges i anspråk till skolgård, då
området skulle kunna reserveras för andra trängande behov av tomtmark.
Arméns fortifikationsförvaltning kunde icke biträda förslaget till förläggning
av statens normalskola med mindre den föreslagna skoltomtens södra
begränsningslinje droges omedelbart norr örn arméstabens stallbarack och
Statsutskottets utlåtande nr 239.
3
kulfånget vid artilleriregementets pistolskjutningsbana samt tillträde till
området icke ägde rum, förrän huvuddelen av artilleriregementet utflyttat
till sitt nya etablissement vid Risne.
Djurgårdskommissionen hade anfört, att den i kvarteret Batteriet ingående
delen av det ifrågasatta tomtområdet ansåges lyda under djurgårdsförvaltningens
omedelbara vård och förvaltning. Den i kvarteret Regementet
ingående delen av området skulle framdeles enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 19 juni 1942 övergå från artilleriregementets till Livregementets till
häst kasernområde. Kvarteren Batteriet och Regementet vore i gällande
stadsplan betecknade såsom A-områden. Den del av området, som inginge
i kvarteret Divisionen, skulle enligt stadsplanen användas för enskild bebyggelse.
Den mellan nämnda kvarter liggande gatumarken hade enligt
1928 och 1931 års avtal mellan kronan och Stockholms stad rörande stadsplan
för Ladugårdsgärdet överlåtits till staden, varför det framlagda förslaget
förutsatte, att gatumarken återginge till kronan och utlades som
kvartersmark. Från kommissionens sida vore icke något att erinra mot att
marken inom kvarteret Divisionen, som i sin helhet avsetts skola försäljas
för enskild bebyggelse, vid den stadsplaneändring, som bleve erforderlig,
utlades som A-område.
Vad anginge värdet av det bär ifrågavarande området hade kommissionen
erinrat, att ett huvudsakligen till folkskoletomt avsett område om cirka
21 000 kvadratmeter av Ladugårdsgärde av särskilda skäl (se propositionen
1943: 336) nyligen försålts till ett pris av cirka 1 847 000 kronor.
Stadskollegiet hade i skrivelse den 17 februari 1944 förklarat sig icke ha
något att erinra mot att ifrågavarande område upplätes såsom tomt till
normalskolan.
Med anledning av vad riksmarskalksämbetet och fortifikationsförvaltningen
anfört rörande beskärning av tomten har byggnadsstyrelsen inhämtat
uttalande från skolöverstyrelsen samt förnyat yttrande från stadskollegiet.
Av byggnadsstyrelsens redogörelse för dessa yttranden inhämtas i
huvudsak följande.
Skolöverstyrelsen hade funnit en nedskärning av tomten till 15 000
kvadratmeter försvarlig, örn man endast toge hänsyn till behovet för normalskolan
och det psykologisk-pedagogislca institut, som skulle anknytas
till läroverket. Alan syntes emellertid även böra taga i sikte behovet av
utrymme för två andra statliga läroanstalter, som borde anknytas till normalskolan,
nämligen statens skolköksseminarium och ett statligt handarbetsseminarium.
Stadskollegiet hade efter folkskoledirektionens hörande i skrivelse den 27
april 1944 framhållit, att den föreslagna tomten hade sådan konfiguration
och struktur, att den icke kunde effektivt utnyttjas annat än till en del.
Det område, som återstode sedan sådana delar undantag^, som icke finge
eller kunde bebyggas, inskränktes till omkring 13 000 kvadratmeter och
vore i knappaste laget för att lämna plats för läroverket, detta även bortsett
från framdeles erforderlig tillbyggnad bland annat för planerade lokaler för
det psykologisk-pedagogiska institutet. Kollegiet ansåge det för sin del uteslutet
att minska tomten på föreslaget sätt.
4
Statsutskottets utlåtande nr 239.
Byggnadsstyrelsen har för egen del ansett tomten med den av fortifikationsförvaltningen
påfordrade inskränkningen, eller ett område av omkring
11 400 kvadratmeter, vara tillräcklig tills vidare. Styrelsen Ilar anfört:
Tidpunkten för skolans tillträde av tomten är beroende av artilleriregementets
utflyttande till Risne, vilket enligt vad styrelsen erfarit torde
kunna beräknas äga rum under sommaren 1946.
Med den av riksmarskalksämbetet föreslagna begränsningen skulle tomten
innehålla omkring 13 000 kvadratmeter och med den av fortifikationsförvaltningen
påfordrade inskränkningen komme storleken att bli omkring
11 400 kvadratmeter. Sistnämnda yta torde enligt byggnadsstyrelsens mening
vara tillräcklig åtminstone tills vidare. Styrelsen anser sig kunna utgå
ifrån att arméstabens stalletablissement icke under någon längre tid borde
tillåtas kvarligga på dess nuvarande ytterst välbelägna och värdefulla tomt.
Frågan örn utvidgning av tomten torde framdeles böra tagas under övervägande.
Styrelsen hemställer därför, att såsom tomt för statens normalskola åt
staden upplåtes ett område med de begränsningslinjer, som framgå av vid
byggnadsstyrelsens skrivelse fogad karta, att området mellan skoltomten
och Valhallavägen reserveras som byggnadstomt för statligt ändamål, att
skoltomten upplåtes till Stockholms stad, så snart det med hänsyn till militära
behov är möjligt samt att Djurgårdskommissionen erhåller uppdrag att
föranstalta örn erforderliga uppgörelser med staden.
Departementschefen har anfört följande.
Statens normalskola skall utgöra övningsskola för gymnastiska centralinstitutet.
Institutet har i höst inflyttat i nya lokaler i närheten av Stadion.
Praktiska skäl tala för att även normalskolan förlägges till närheten
av Stadion; en dylik lösning av lokalfrågan förutsattes även, när beslut
fattades örn normalskolans upprättande. Byggnaden för detta nya läroverk
kommer att bekostas av Stockholms stad. Med hänsyn till det starka
intresse, som staten har i tillkomsten av normalskolan, har jag redan tidigare
i princip uttalat mig för att staten skall, i syfte att minska stadens
kostnader, ställa tomt till förfogande för läroverkets behov; riksdagen har
lämnat detta uttalande utan erinran.
Den förläggning av läroverket, som nu föreslagits, nämligen vid Lidingövägen
mittemot Stadion, synes mig lämplig, och jag förordar därför, att erforderlig
byggnadsmark, som bör beräknas jämväl med hänsyn till det
psykologisk-pedagogiska institutets lokalbehov, anvisas på föreslagen plats.
I fråga örn tomtområdets begränsning i söder ha, såsom den lämnade
redogörelsen ger vid handen, olika meningar yppat sig. Efter samråd med
cheferna för försvars- och kommunikationsdepartementen anser jag mig
böra förorda, att såsom byggnadstomt för statens normalskola — jämte
det psykologisk-pedagogiska institutet — ställes till förfogande ett område,
omfattande omkring 13 000 kvadratmeter, med de begränsningslinjer, som
föreslagits av riksmarskalksämbetet, att av staden utan avgift disponeras
med nyttjanderätt, så länge området användes för nu avsett ändamål.
Skolöverstyrelsen har i detta sammanhang berört frågan om förläggning
-
Statsutskottets utlåtande nr 239. 5
en av statens skolköksseminarium och ett blivande statens handarbetsseminarium.
Överstyrelsen har ansett, att mark borde reserveras invid statens
normalskola för dessa båda institutioner. Till denna fråga är jag icke
beredd att taga ställning. _ o
Den av mig förordade tomten omfattar delvis mark, pa vilken vissa
byggnader, tillhörande försvarsväsendet, äro belägna. När dessa byggnader
kunna utrymmas blir beroende dels på tidpunkten för Svea artilleriregementes
utflyttning till Järvafältet, vilken enligt uppgjord plan beräknas
kunna ske våren 1946, dels på möjligheten att anskaffa nya lokaler för
arméstabens stall och ridhus. Jag förutsätter emellertid, att nybyggnaden
för läroverket skall kunna givas en sådan placering^ att de av nämnda
byggnader, som helt eller delvis ligga inom det område, varmed tomten
enligt vad jag förordat skall utökas i förhållande till byggnadsstyrelsens
förslag, skola tills vidare under en övergångstid kunna kvarligga och disponeras
för nuvarande ändamål.
Såsom av Djurgårdskommissionens yttrande framgår, förutsätter den nu
föreslagna dispositionen av tomten vissa ändringar i de förhållanden, som
regleras enligt 1928 och 1931 års avtal mellan kronan och Stockholms stad
rörande stadsplan för Ladugårdsgärdet. I enlighet med byggnadsstyrelsens
förslag bör uppdrag lämnas åt kommissionen att upptaga förhandlingar
i ämnet med staden. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att med
Stockholms stad ingå de överenskommelser, som må föranledas av den
föreslagna användningen av tomten såsom byggnadsmark för statens normalskola.
I likhet med departementschefen anser utskottet, att staten med hänsyn
till det starka intresse, som staten har i tillkomsten av normalskolan, bör
ställa tomt till förfogande för läroverkets behov.
Den av departementschefen förordade förläggningen av läroverket vid
Lidingövägen mittemot Stadion har utskottet funnit lämplig.
Vad beträffar tomtområdets storlek har — såsom av den lämnade redogörelsen
framgår — olika meningar yppat sig. Enligt departementschefens
förslag skulle området omfatta omkring 13 000 kvadratmeter, med de begränsningslinjer,
som angivits av riksmarskalksämbetet. Utskottet, som avlagt
besök på platsen, har emellertid för sin del icke kunnat undgå att finna
det föreslagna tomtområdet vara otillräckligt för att lämna plats för
läroverket. Att märka är nämligen, att av angivna 13 000 kvadratmeter
3 500 kvadratmeter utgöras av mark, som dels på grund av gällande stads
planebestämmelser icke får bebyggas, dels ock till följd av terrängförhållanden
icke lämpligen kan användas för bebyggelse. Härigenom inskränkes
det område, som effektivt kan utnyttjas, till allenast omkring 9 500 kvadratmeter.
Då läroverket mäste planeras för i runt tal ettusen lärjungar
komma byggnaderna att taga avsevärt utrymme i anspråk, och det område,
som på den föreslagna tomten kan disponeras för skolgård och dylikt,
kommer att bli jämförelsevis begränsat. På grund av områdets struktur
Utskottet.
6
Statsutskottets utlåtande nr 239.
är det ej möjligt att utvidga detsamma annat än åt söder. Av byggnadsstyrelsens
yttrande i ärendet synes framgå, att avsikten varit att framdeles,
sedan närmare klarhet vunnits rörande bebyggandet av kvarteren Batteriet
och Divisionen, giva skoltomten en större utsträckning, och enligt utskottets
mening torde möjligheter böra beredas för Kungl. Maj:t att vidtaga
en dylik åtgärd. Det område, som härvid närmast synes kunna komma
i fråga omfattar cirka 7 000 kvadratmeter och är beläget mellan den av
riksmarskalksämbetet angivna begränsningslinjen åt söder och en linje,
dragen ungefär 40 meter söder om denna. Detta område bör i huvudsaklig
del lämnas obebyggt, varigenom det kan användas för skolgård, lekplats
och dylikt. Därmed vinnes även att de synnerligen värdefulla kvarteren
Batteriet och Divisionen vid en framtida bebyggelse komma att kunna utnyttjas
på ett planmässigt och effektivt sätt och att statens intressen i dessa
avseenden bli tillvaratagna.
Såväl på det av departementschefen angivna området som på omförmälda
område örn 7 000 kvadratmeter finnes för närvarande ett antal försvarsväsendet
tillhöriga byggnader belägna. Utskottet, som utgår ifrån att
dessa byggnader så snart förhållandena det medgiva komma att utrymmas,
förutsätter i anslutning till vad departementschefen uttalat att nybyggnaderna
för läroverket skola kunna givas en sådan placering, att vissa av
försvarsväsendets ifrågavarande byggnader tills vidare under en övergångstid
kunna kvarligga och disponeras för sitt nuvarande ändamål.
Emot vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och
föreslagit har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
a) medgiva, att det av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 20 oktober
1944 förordade i Ladugårdsgärdet ingående området örn
cirka 13 000 kvadratmeter må, sedan erforderlig ändring i
gällande avtal mellan kronan och Stockholms stad rörande
stadsplan för Ladugårdsgärdet kommit till stånd, utan avgift
ställas till Stockholms stads förfogande såsom tomt för
statens normalskola;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att för tillgodoseende av
normalskolans behov och en ändamålsenlig planering av
ifrågavarande byggnadsföretag — på sätt utskottet i det
föregående förordat — upplåta ytterligare ett område å
Ladugårdsgärdet av intill 7 000 kvadratmeter;
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att med Stockholms stad
Statsutskottets utlåtande nr 1839.
7
sluta det avtal rörande stadsplanen för Ladugårdsgärdet,
som må föranledas av vad under a) och b) här ovan angivits.
Stockholm den 24 november 1944.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö, Oscar
Olsson, Pauli, Lindström, Sven Larsson, Bäckström, Bäcklund, Holmström, Heiding, Carlström
och Ivar Persson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,
Svensson i Grönvik, Bergström, Ward, Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Holmdahl, Mårtensson,
Nilsson i Steneberg och Lindholm.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1944:490 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tomt för statens normalskola. s. 15 i texten