Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maf.ts proposition angående inrättande av försvarets for sining sanstalt jämte i ämnet väckta motioner.

1944-12-01 · 32 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 32 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:242, Utlåtande i anledning av Kungl. Maf.ts proposition angående inrättande av försvarets for sining sanstalt jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 242.

1

Nr 242.

Ankom till riksdagens kansli den 1 december 1944 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maf.ts proposition

angående inrättande av försvarets for sining sanstalt

jämte i ämnet väckta motioner.

(lia avd.)

I propositionen nr 293 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 20 oktober 1944,

föreslagit riksdagen att

dels besluta, att en försvarets forskningsanstalt skall från och nied tidpunkt,

som må av Kungl. Majit bestämmas, inrättas och organiseras efter

i huvudsak den plan, som av departementschefen i berörda statsrådsprotokoll

angivits;

dels godkänna följande personalförteckning för försvarets forskningsanstalt,

att tillämpas under budgetåret 1944/45 från och med tidpunkt, som

må av Kungl. Majit bestämmas:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överdirektör.......................................................... C 10

2 avdelningschefer .................................................... högst 0 7

2 laboratorer .......................................................... » C 5

dels godkänna följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt, att

tillämpas under budgetåret 1944/45 från och med tidpunkt, som må av

Kungl. Majit bestämmas:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis............ kronor 31000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... » 4 000

Summa kronor 35 000;

dels till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 35 000 kronor;

dels ock till Nybyggnad för försvarets forskningsanstalt å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1944/45 såsom kapitalinvestering i försvarsBihang

till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 242.

2507 44

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 242.

väsendets fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, anvisa ett investeringsanslag

av 100 000 kronor.

Vidare har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr G. Karlsson m. fl: vackt motion

(I: 352), vari hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition

nr 293;

dels och en inom andra kammaren av herr B. von Friesen väckt motion

(II: 560), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att en försvarets forskningsanstalt

skall från och med tidpunkt, som må av Kungl. Majit bestämmas,

inrättas och organiseras, varvid den i bilaga till Kungl. Marits proposition i

detta ärende framlagda planen följes med nedanstående ändringar:

1. I stället för överdirektör med de i propositionen föreslagna befogenheterna

och skyldigheterna tillsättes en militär administrativ chef med placering

i lönegrad högst Ob 1 samt med följande huvuduppgifter: att förestå

anstaltens kansli, att vara ordförande i samarbetskollegiet (se nedan), att i

egenskap av ordförande i utredningssektionen leda utredningar, där militär

sakkunskap är nödvändig, att i samråd med militära myndigheter anordna

erforderliga fältförsök, att i den mån så visar sig behövligt följa och medverka

till det militära utnyttjandet av forskningens resultat och arbeta på

utvecklandet av förbindelserna mellan forskningsanstalten och militära myndigheter

samt att tjänstgöra som föredragande i anstaltens styrelse.

I instruktionen för den administrative chefen bör uttryckligen framhållas,

att denne icke äger utan styrelsens medgivande ingripa i fojskningsavdelningarnas

vetenskapliga arbete.

2. Den direkta ledningen av forskningen lägges — i den mån den icke

är av sådan art, att den bör överlåtas på styrelsen — på ett antal väl kvalificerade

forskare. En av forskarna inom vardera av de tre avdelningarna

tjänstgör som administrativ föreståndare för avdelningen.

I forskningsfrågor samt vid uppgörande av personal- och omkostnadsstat

för respektive forskningsavdelningar skola avdelningsföreståndarna tjänstgöra

som föredragande i styrelsen.

3. För samarbetet mellan avdelningarna inrättas ett samarbetskollegium,

där den administrative chefen är ordförande och avdelningsföreståndarna och

övriga vid anstalten arbetande kvalificerade forskare äro medlemmar.

4. För anstalten erforderliga nybyggnader böra uppföras i huvudsak

enligt alternativ II i forskningsnämndens förslag.

5. Forskningsnämndens förslag beträffande personalorganisation bör ligga

till grund för personalförteckning för forskningsanstalten. I nedanstående

tablå angives det antal forskarbefattningar, som föreslagits av forskningsnämnden

och i propositionen, samt i sista kolumnen det antal befattningar,

som i motionen anses böra upptagas å personalförteckningen i ifrågavarande

fall. I övrigt anser motionären propositionens förslag böra följas:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 242.

3

Försvarets

forsknings-

nämnd

Proposi-

tionen

Motionen

Forskare i högst C 7................................

5

3

5

» » » C 5................................

—

3

3

» » » C 4...................

Kontraktsanställd forskare (högst C 5 utan pen-

7

—

4

sion)................................................

—

4

—

Verkstadschef i C 4 ................................

1

—

1

» » Eo 27..............................

—

1

—

Biträdande ingenjör i Eo 20........................

1

—

1

Forskningsassistenter Eo 24........................

9

6

9

» Eo 22........................

3

2

3

6. Forskningsnämndens förslag till avlöningsstat, omkostnadsstat ock anslag

till särskild forskning bör ligga till grund för beräkning av de årliga

omkostnaderna för forskningsanstalten. I propositionen föreslagna ändringar

av formell art böra dock beaktas.

I anslutning till vad sålunda föreslagits liemställes i motionen, att riksdagen

måtte fastställa följande personalförteckning för försvarets forskningsanstalt,

att tillämpas under budgetåret 1944/45 från ock med tidpunkt, som

må av Kungl. Maj:t bestämmas:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 chef för försvarets forskningsanstalt .......................... högst Ob 1

3 forskare .......................................................... » C 7

2 » .......................................................... » C 5

I fråga örn avlöningsstat, förslagsanslag till avlöningar ock investeringsanslag

till nybyggnad för försvarets forskningsanstalt ansluter sig motionen

till i propositionen framlagt förslag, dock med den ändring av avlöningsstaten,

som föranledes av i motionen föreslagen ökning av personalförteckningen.

Motionens yrkande i denna del innebär alltså, att riksdagen måtte

1. godkänna följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt, att

tillämpas under budgetåret 1944/45 från ock med tidpunkt, som må av

Kungl. Majit bestämmas:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ kronor 36 500

2. Rörligt tillägg, förslagsvis...................................... » 4 500

Summa kronor 41 000

2. till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 41 000 kronor;

3. till Nybyggnad för försvarets forskningsanstalt å tilläggsstat I till riks
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 242.

staten för budgetåret 1944/45 såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets

fastigketsfond, arméförvaltningens delfond, anvisa ett investeringsanslag av

100 000 kronor.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Genom beslut den 5 februari 1943 har Kungl. Majit bemyndigat chefen

för försvarsdepartementet att tillsätta en nämnd, försvarets forskningsnämnd,

bestående av högst sju personer, med uppgift att — i avbidan på genomförandet

av en slutgiltig organisation av den naturvetenskapliga och tekniskt-vetenskapliga

forskningen för militära ändamål — verka för forcering

och samordning av nu pågående forskningsverksamhet inom försvarsväsendet

ävensom att verkställa utredning rörande ifrågavarande forskningsverksamhets

framtida ställning och organisation.

Med skrivelse den 30 december 1943 har forskningsnämnden framlagt förslag

angående forskningsverksamhetens inom försvarsväsendet framtida ställning

och organisation. Yid förslaget hava fogats särskilda yttranden av två

av nämndens ledamöter (professorerna Siegbahn och Sievert). Över förslaget

hava yttranden inhämtats från vederbörliga myndigheter.

Departementschefen har redogjort för forskningsnämndens förslag samt

de däröver avgivna remissyttrandena.

Forskningsnämnden har understrukit, att en ändamålsenligt ordnad forskningsverksamhet

i många fall kunde medföra mycket betydande besparingar

för staten av mer eller mindre indirekt natur, exempelvis örn tack vare vunna

forskningsresultat en dyrbar utländsk konstruktion icke behövde inköpas,

enär likvärdig eller effektivare svensk konstruktion framkommit. Värdet av

dylika besparingar kunde emellertid sällan påvisas siffermässigt. Som

exempel på en mera direkt besparing har nämnden framhållit tillverkningen

av folkgasmasker. Efter ingående försök av fysisk, kemisk och fysiologisk

natur kunde kemiska anstalten föreslå tillverkning av en gasmasktyp, som

— utan att den nödvändiga effekten eftersattes — reducerade statens anskaffningskostnader

med omkring 10 miljoner kronor, örn resurser saknats för en

allsidig vetenskaplig undersökning av detta problem, hade man aldrig kunnat

taga ett sådant ansvar, och staten hade direkt åsamkats en merutgift av minst

sagda belopp.

Även en annan omständighet av statsekonomisk betydelse har av nämnden

framhållits. Blotta vetskapen örn att staten förfogade över resurser för

undersökning av problemen kunde enligt nämndens mening sporra industrien

till att söka nå fram till de bästa och billigaste konstruktionerna. I all synnerhet

gällde detta sådana materielslag, som endast tillverkades vid ett företag,

varvid sålunda den statliga forskningen i viss mån komme att medföra

samma verkan som den naturliga konkurrensen.

Forskningsnämnden har slutligen tillagt, att en enhetligt ordnad forskningsverksamhet

för militära ändamål vore avsedd att innebära en rationalisering

i jämförelse med nuvarande förhållanden, vilken i längden syntes

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 242. 5

komma att draga mindre kostnader för det allmänna än den nuvarande, mera

oenhetliga verksamheten.

Forskningsorganisationens inom försvaret uppgifter ha i anslutning till

det nyss sagda av nämnden sammanfattningsvis angivits vara att följa den

allmänna naturvetenskapliga och tekniskt-vetenskapliga utvecklingen med

hänsyn tagen till militära behov och den militära taktiskt-tekniska utvecklingen,

att inspirera och samordna forskningsverksamhet för vissa militära

ändamål vid allmänna vetenskapliga institutioner samt inom industrien ävensom

att bedriva forskning vid en direkt för militärt ändamål inrättad forskningsanstalt.

Forskningsnämnden har, med beaktande å ena sidan av den stora betydelsen

av intim kontakt mellan de militära fackmännen och forskarna, å andra

sidan av forskarnas behov av tillräcklig frihet i sitt arbete, funnit sig böra

framställa följande förslag angående den militära forskningsverksamhetens

topporganisation.

En självständig institution, förslagsvis benämnd försvarets forskningsanstalt

och direkt underställd Kungl. Majit, inrättas. Anstalten ställes under

ledning av en styrelse, och som chef för anstalten anställes en överdirektör.

Under överdirektören lyda kansli samt utredningssektion ävensom olika forskningsavdelningar.

Inom försvarsstaben upprättas en ny avdelning, benämnd försvarsstabens

forskningsavdelning, vilkens chef ingår i forskningsanstaltens styrelse.

Vid sidan av styrelsen för försvarets forskningsanstalt inrättas ett rådgivande

organ, benämnt försvarets forskningsråd, med ett antal av förslagsvis

25 representanter för naturvetenskaplig, teknisk och militärteknisk sakkunskap

m. fl.

Forskningsnämnden har vidare framlagt vissa synpunkter på frågan örn

avgränsningen mera i detalj av anstaltens arbetsuppgifter och

härom anfört följande.

Beträffande den fotografiska och fotogrammetriska forskningen förelåge

enligt nämndens mening stora svårigheter att nu organisera densamma och

ansluta^den till forskningsanstalten. Detta berodde bland annat på omöjligheten

att under nuvarande förhållanden anskaffa den speciella apparatur,

som erfordrades för upprättande av nya laboratorier för nämnda forskning.

Ifrågavarande forskning utgjorde därför för närvarande ett typiskt exempel

på lämpligheten av att verksamheten förlädes till annan institution än forskningsanstalten,

där resurser funnes och kunde utnyttjas. _

Försvarsstabens fotoanstalt, som till huvudsaklig uppgift har att tillgodose

försvarsväsendets behov av fotografiska och fotogrammetriska rutinarbeten,

borde med hänsyn härtill alltjämt kvarstå under försvarsstaben.

Anledning syntes vidare icke föreligga att inordna flygvapnets försöksanstalt

vid Malmslätt under forskningsanstalten. Nämnda försöksanstalt är ett provningslaboratorium,

som enligt nämndens mening naturligt sorterade direkt

under flygförvaltningen.

Det syntes nämnden lämpligt att uppgifterna även i andra fall löstes inom

de militära förvaltningarna själva. Härvid finge forskningsanstalten karaktär

av hjälporgan, som kunde ställa lämplig personal och instrumentella resurser

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 242.

till förfogande. Tiss forskning för militära ändamål borde också kunna läggas

på civila forskningsanstalter, exempelvis inom universitet och högskolor. Det

senare gällde särskilt sådana områden, där civilt behov av forskning på

området redan existerade och i tillfredsställande grad visat sig ha blivit tillgodosett

vid ifrågavarande institution. Slutligen borde i största möjliga utsträckning

forskningen uppdragas åt enskilda industriföretag, då härifrån en

god lösning av uppgifterna kunde förväntas. Detta komme sannolikt att bli

fallet, då jämsides med de militära problemen snarlika civila existerade, av

vilkas tillfredsställande lösning den ifrågavarande industrien sökte sin näring.

En viktig angelägenhet för försvarets forskningsorganisation bleve då att utskifta

forskningsuppgifterna mellan den egna anstalten och övriga av frågan

berörda institutioner.

Yad beträffar forskningsanstaltens ledning har nämnden sammanfattat

styrelsens huvuduppgifter så, att på styrelsen skulle ankomma att fördela

forskningsuppgifter mellan olika forskningsinstitutioner (statliga och övriga),

att tillse att verksamheten vid försvarets forskningsanstalt utövades enligt de

riktlinjer, som föreskreves i gällande instruktionsbestämmelser, och motsvarade

det med anstalten avsedda ändamålet samt att fördela medel till ersättning

för forskning, utförd vid andra forskningsinstitutioner än den egna anstalten.

Det borde enligt förslaget åligga styrelsen att inom den egna forskningsanstalten

upptaga endast sådana uppgifter, som icke lämpligen kunde påläggas

andra statliga eller enskilda institutioner. Styrelsen borde emellertid

även ha till sitt förfogande anslag för bekostande av forskning utom anstalten.

Utöver nu angivna huvuduppgifter skulle styrelsen fullgöra uppgifter av

administrativ natur, avgöra frågor rörande publikation av anstaltens forskningsresultat

samt patentfrågor ävensom avgiva styrelseberättelse till Kungl.

Majit och till försvarets forskningsråd.

På anstaltens överdirektör skulle enligt förslaget ankomma att inför

styrelsen ansvara för att arbetet inom försvarets forskningsanstalt bedreves

på effektivt och ekonomiskt sätt, att verkställa styrelsens beslut, att med biträde

av anstaltens kansli handha anstaltens administration samt att med

biträde av utredningssektionen organisera arbetet inom forskningsanstalten

(tillsätta arbetsgrupper för bestämda forskningsändamål m. m.).

Till överdirektör borde utses en inom anstaltens verksamhetsområde framstående

vetenskapsman eller tekniker med högsta kompetens.

Såsom i det föregående antytts innefattar forskningsnämndens förslag

även, att till anstalten skulle anknytas ett särskilt försvarets forskningsråd.

Detta råd, som förutsatts skola vara sidoordnat med forskningsanstaltens

styrelse, borde enligt nämndens mening ha till uppgift att utgöra kontaktorgan

mellan anstalten och de myndigheter och institutioner, som dess

ledamöter representerade, att vid behov genom sina ledamöter verkställa utredning

av specialfrågor, att utgöra rådgivande instans för styrelsen i frågor

rörande den inom anstalten bedrivna verksamheten, att följa anstaltens verksamhet

i stort samt att taga initiativ till forskningsuppgifter.

I fråga örn de av forskningsnämnden anförda allmänna synpunkterna på

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 242. 7

frågan om organisationen av arbetet inom forskningsanstalten hänvisas till

s. 25—27 i statsrådsprotokollet.

Nämnden har övervägt frågan örn forskningens anknytning till de militära

högskolorna. Med hänsyn bland annat till att försvarsgrenarna ha skilda högskolor,

har nämnden emellertid icke funnit möjligt att ansluta forskningsanstalten

direkt till högskolorna. För att ändock draga nytta av högskolornas

arbete för forskningsändamål borde emellertid enligt nämndens mening en

nära kontakt upprätthållas mellan dem och den föreslagna forskningsavdelningen

i försvarsstaben. Denna kontakt kunde åstadkommas genom att lärare

i strategi, taktik och militärtekniska ämnen vid högskolorna placerades till

deltidstjänstgöring vid forskningsavdelningen och genom att vid denna initiativ

toges till utredningar och konferenser med chefer och lärare vid högskolorna.

I dessa utredningar och konferenser borde även officerare från försvarsgrensledningarna

deltaga. Härigenom skulle skapas möjligheter att sammanknyta

all militär expertis, som i skilda frågor stöde till buds.

Den föreslagna forskningsavdelningen inom försvarsstaben har avsetts

skola vara överbefälhavarens organ för studium av utvecklingstendenserna

på det strategiska, taktiska och militärtekniska området samt för handläggning

av frågor rörande forskning för militärt ändamål. Avdelningen skulle

jämväl vara det kontaktorgan mellan de militära myndigheterna och forskningsanstalten,

som ansetts erforderlig på grund av anstaltens fristående

ställning. I forskningsavdelningen borde enligt förslaget ingå två högskoleutbildade

regementsofficerare, varav en skulle vara avdelningschef. I avdelningen

borde därjämte ingå minst tre kompaniofficerare ur de skilda försvarsgrenarna

samt viss biträdespersonal. Dessutom skulle militärassistenterna

vid forskningsanstalten, officerare ur förvaltningarna samt lärare vid de militära

högskolorna deltidstjänstgöra vid avdelningen.

Beträffande forskningsanstaltens inre organisation må följande framhållas.

Enligt förslaget skulle finnas tio olika forskningsavdelningar, vilka skulle

sortera direkt under överdirektören. Härtill skulle komma försöksstationer

samt verkstad med ritbyrå och förråd. Avdelningarna borde sammanföras till

tre sektioner. Vidare skulle enligt nämndens förslag i anstalten ingå ett

kansli, till vilket borde hänföras en chefsassistent med teknisk utbildning och

viss administrativ personal, samt en utredningssektion. Den sistnämnda skulle

vara anstaltens organ för samarbete. Utredningssektionen skulle stå under

chefskap av överdirektören och dess sammansättning variera med naturen av

föreliggande frågor. I sektionen skulle ingå anstaltens avdelningschefer.

I fråga örn personalrekryteringen har forskningsnämnden framhållit, att

ett forskningslaboratoriums prestationer vore direkt beroende av kvaliteten

hos de personer, som arbetade där. För att forskningsanstalten skulle kunna

fylla sin viktiga uppgift, måste den lia tillgång till expertis av hög klass,

i annat fall kunde syftet med hela verksamheten lätt förfelas. Den ledande

personalen, vilken samtidigt skulle uppehålla kontinuiteten i forskningsarbetet,

borde erbjudas sådana avlöningsvillkor, att den kunde förvärvas i

konkurrens med professors- och lektorstjänster samt, i viss utsträckning, med

befattningar inom industrien.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 242.

Såsom ett mellanskikt mellan de egentliga forskarna och biträdespersonalen

borde finnas anställda yngre akademiker och ingenjörer, vilkas anställningsform

borde göras tämligen rörlig. Anställningen på en statlig forskningsanstalt

av detta slag borde göras så lockande som möjligt för yngre forskare.

Härigenom kunde tillgodoses å ena sidan anstaltens eget behov av nya krafter

med goda idéer och uppslag samt stor arbetsförmåga, å andra sidan forskarnas

behov av att samla meriter och erfarenheter för vidare befordran. I detta

sammanhang ville forskningsnämnden förutskicka, att det syntes böra tagas

under särskilt övervägande, i vad mån anställning vid forskningsanstalten

borde kunna tillgodoräknas såsom tjänstår för erhållande av lärartjänst vid

allmänna och tekniska läroverk, kommunala och praktiska mellanskolor m. fl.

Likaledes borde övervägas, örn icke möjlighet borde öppnas att få utföra

examensarbeten för filosofie och teknisk licentiatexamen i samband med bedrivandet

av forskningsarbete å anstalten. Särskild uppmärksamhet borde

ägnas frågan örn publiceringsrätten, d. v. s. rätten för den enskilde forskaren

att i den mån sekretesskäl icke lade hinder i vägen härför själv publicera

resultaten av sitt forskningsarbete.

Vidkommande frågan om personaluppsättning och löneställning har forskningsnämnden

uttalat, att med avlöning från avlöningsanslag borde anställas

ett antal befattningshavare, som kunde beräknas bli mera permanent behövliga

och vilka alltså kunde sägas utgöra kärnan av personalbeståndet vid anstalten.

Hit hörde — förutom anstaltens chef samt vissa till anstaltens administration

hörande befattningshavare — bland annat avdelningschefer samt

särskilt anställda forskare vid anstaltens forskningsavdelningar, vissa forskningsassistenter,

övriga assistenter och biträden å nämnda avdelningar samt

personal å anstaltens ritkontor och verkstad. Den mera fast anställda civila

personalen förutsattes skola erhålla ordinarie anställning med lön enligt löneplan

A eller C eller ock extra ordinarie eller i förekommande fall extra anställning.

Härtill komme viss militär personal, nämligen militärassistenter och expeditionsunderofficer.

Annan än ifrågavarande fasta personal borde avlönas från

anslag till forskningsverksamhet, varvid jämte extra anställning avlöning medelst

arvode samt kontraktsanställning kunde förekomma. All expertis kunde

icke samlas inom anstalten — bland annat av kostnadsskäl — men anstalten

borde vara så stor, att den kunde inrymma ett tillräckligt antal specialister

av hög klass.

I fråga örn forskningsnämndens förslag beträffande erforderliga ordinarie

och extra ordinarie befattningar samt dessas löneställning och fördelning på

olika avdelningar m. m. hänvisas till s. 44—47 i statsrådsprotokollet.

Beträffande platsen för uppförande av erforderliga nybyggnader för den

militärtekniska forskningen föreligga följande alternativ:

Alt. I. Samtliga institutioner förläggas i anslutning till varandra och uppföras

i närheten av de militära förvaltningarna i byggnader på Ladugårdsgärde.

Alt. II. Militärfysiska institutet förlägges till Gärdet och kemiska anstalten

utbygges vid Lilla Ursvik, medan teletekniska anstalten utbygges vid

Stora Frösunda.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 242.

9

Alt. lil. Militärfysiska institutet förlägges i anslutning till kemiska anstalten

vid Lilla Ursvik. Anstalten vid Stora Frösunda utbygges.

Alt. IV. Militärfysiska institutet förlägges i anslutning till teletekniska

anstalten vid Stora Frösunda. Kemiska anstalten utbygges vid Lilla Ursvik.

Alf. V. Samtliga institutioner förläggas i anslutning till kemiska anstalten

vid Lilla Ursvik.

Forskningsnämndens majoritet bar förordat alternativ Y, under det att

minoriteten inom nämnden föreslagit alternativ II. Byggnadsstyrelsen bar

beräknat de totala byggnadskostnaderna enligt alternativ V till 2 775 000 kronor

och enligt alternativ II till 3 019 000 kronor.

Med avseende å kostnads- och anslagsfrågorna skulle enligt nämndens beräkningar

för försvarets forskningsanstalt för budgetår erfordras till avlöningar

670 700 kronor och till omkostnader 445 500 kronor, varjämte

upptagits ett särskilt forskningsanslag av 499 900 kronor, därvid avdrag gjorts

med ett formellt belopp av 100 kronor, avseende uppbördsmedel. Härtill

skulle komma kostnader för kristillägg och barntillägg. För engångskostnader

— utom byggnadskostnader — har beräknats ett belopp av 585 000

kronor, varav 295 000 kronor skulle utgå under innevarande budgetår. Nämnda

engångskostnader äro avsedda för instrument- och apparatutrustning, bibliotek,

möbler och verkstadsutrustning.

Departementschefen bar för egen del i ärendet anfört följande.

Inledningsvis bar jag framhållit den stora betydelsen av att vetenskapens

och teknikens rön rationellt tillvaratagas för militära ändamål samt de avsevärda

fördelar, som därigenom kunna vinnas. För ett land med jämförelsevis

ringa folknumerär och begränsade ekonomiska och industriella tillgångar är

det icke möjligt att uppställa en försvarsmakt, som kan mäta sig med de

större nationernas. Endast genom att i organisatoriskt och tekniskt hänseende

fullkomna sitt försvar har ett sådant land utsikter att kunna motverka

den kvantitativa underlägsenheten. Det är av den största betydelse,

att vårt land icke försummar de möjligheter som härvidlag stå till buds. Ett

såvitt angår krigsmaktens tekniska utrustning grundläggande led i dessa

strävanden utgör den på militära syften inriktade naturvetenskapligt-tekniska

forskningsverksamheten.

Den forskningsverksamhet, örn vilken i detta sammanhang är fråga, bör

principiellt sett avgränsas gentemot den produktionstekniska forskningen,

d. v. s. forskningen rörande materialfrågor, tillverkningsproblem och därtill

anslutande spörsmål, samt den konstruktiva verksamheten. Det ligger dock i

sakens natur, att gränsen i praktiken måste bliva i viss mån elastisk. Det

får därför läggas i anstaltsledningens hand att från fall till fall träffa avgörande

örn och i vilken utsträckning anstaltens verksamhet lämpligen kan och

bör sträcka sig in på angränsande områden. Härvid bör i förekommande fall

samråd sökas med av frågan berörda centrala ämbetsverk. Den forskning

som här närmast avses har emellertid till sitt huvudmål att med utgångspunkt

företrädesvis från fysiken och kemien söka sig fram till nya eller förbättrade

försvarsmetoder och försvarsmedel. På senaste tiden har teletekniken

härvidlag trätt i förgrunden såsom ett särskilt arbetsområde. Forskningen

bör med utnyttjande av vetenskaplig systematik och metod grundligt

och utan förutfattade meningar pröva nya uppslag och söka nya lösningar

på sådana militära problem som ha direkta beröringspunkter med naturveten
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 242.

skaperna. I fråga om riktlinjerna för verksamheten råda delade meningar.

Å ena sidan har hävdats, att forskningen, om påtagliga resultat inom rimlig

tid skola kunna nås, måste ledas mot på förhand klart fixerade mål. Å andra

sidan Ilar gjorts gällande, att en sådan målbundenhet skulle förlama initiativkraften

och den förutsättningslösa prövningen samt att med hänsyn härtill

forskarna måste tillmätas ett stort mått av frihet vid valet av mål. För egen

del anser jag, att en medelväg bör väljas. Jag har redan i annat sammanhang

haft anledning framhålla, att en sammanjämkning av de skiljaktiga ståndpunkterna

enligt min mening bör kunna ske utan att man förkväver det på

detta område mera än på många andra välbehövliga friska initiativet. Det

måste emellertid ihågkommas, att det här gäller frågan örn inrättande av en

för tillgodoseende av försvarets speciella intressen avsedd forskningsanstalt,

som icke kan få samma fria och obundna ställning som forskningsinstituten

vid universitet och högskolor. Enligt min mening bör ledningen för en försvarets

forskningsanstalt äga förhållandevis stor frihet vid målsättningen,

medan däremot verksamheten inom en sådan anstalt bör vara bunden vid de

av ledningen uppställda målen. Med detta för ögonen måste man på anstaltens

ledning ställa stora krav i fråga örn kringsynthet, fantasi, blick för uppslagens

utvecklingsmöjligheter och säkerhet i omdömet.

Av den föregående redogörelsen framgår, att för närvarande i vårt land

finnas åtskilliga organ, som syssla med militärteknisk forskning. Såsom

forskningsnämnden framhållit lider emellertid denna forskning i hög grad

av den splittring och isolering, under vilken den nu i många fall bedrives, och

dess i stor omfattning provisoriska karaktär försvårar möjligheterna att i

verksamheten bibehålla skicklig arbetskraft och äventyrar därigenom kontinuiteten.

Detta har i sin tur till följd, att även den ekonomiska verkningsgraden

blir för låg. Redan vid tillsättandet av forskningsnämnden erinrade

jag örn det alltmera trängande behovet att samordna de på skilda håll

och under olika ledning fungerande forskningsorgan, som nu finnas inom

försvarsväsendet. Den utredning, som verkställts av forskningsnämnden, har

ytterligare styrkt mig i denna uppfattning och utvisar även, att en

ändamålsenligt ordnad forskningsverksamhet för militära ändamål kan på

längre sikt komma att medföra besparingar för statsverket. Jag vill understryka,

att det här icke gäller att tillskapa ett organ med uppgifter, som

sakna motsvarighet inom den nuvarande försvarsorganisationen. Fastmera

gäller det främst att samordna och effektivisera samt att åstadkomma ett

gemensamt utnyttjande av tillgängliga tekniska resurser. På nu anförda

grunder vill jag förorda, att en försvarets forskningsanstalt organiseras.

Beträffande tidpunkten för den ifrågasatta omorganisationen har styrelsen

för Chalmers tekniska högskola uttalat, att det för dagen vore nödvändigt,

att den militärtekniska forskningen på allt sätt understöddes genom

att tillräckliga medel ställdes till förfogande men att själva organisationsfrågan

borde ställas på framtiden för att ånyo upptagas sedan lugnare förhållanden

inträtt. Med allt beaktande av denna synpunkt vill jag för min del framhålla

nödvändigheten av att genom inrättande av en fastare organisation på

de redan förefintliga grundvalarna skapa förutsättningar för att åt ifrågavarande

betydelsefulla verksamhet bevara de dugligaste av de arbetskrafter,

som i dagens läge stå till förfogande för forskningens bedrivande. Det synes

föga rationellt, örn statsmakterna genom att ytterligare uppskjuta frågan örn

tillskapande av en fastare organisation på detta område skulle föranleda

forskare, vilka sedan längre tid inriktat sig på de militärtekniska problemen,

att söka andra arbetsfält. Erfarenheterna ha också visat svårigheten att vid

påkommande behov hastigt bygga upp en effektiv forskningsverksamhet. Örn

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 242.

11

icke forskningen på ett visst område kontinuerligt uppehälles, torde det vara

oundvikligt, att den vid återupptagande kommer att för lång tid släpa efter

i utvecklingen. Den livliga forskningsverksamhet, som nu pågår, bör därför

icke få avstanna eller hindras genom att denna organisationsfråga skjutes på

framtiden. Det är även av betydelse, att de talrika och vittutseende forskningsuppgifter,

som genom det pågående kriget blivit aktuella, kunna direkt

övertagas och fortsättningsvis bearbetas av den nya anstalten. Därest en

omorganisation på förevarande område skall kunna genomföras i full utsträckning

vid ingången av nästa budgetår, måste åtskilliga förberedelser i

god tid träffas under medverkan av den blivande ledningen för den planerade

anstalten. Då det sålunda är angeläget, att principbeslut snarast möjligt

fattas och att möjlighet öppnas att redan under innevarande budgetår tillsätta

de ledande krafterna inom anstalten, har jag funnit mig böra föreslå, att

förslag i ämnet underställes den innevarande höst sammanträdande riksdagen.

Yad angår forskningsanstaltens uppgifter förtjänar det understrykas, att

den tilltänkta forskningsanstalten icke bör etablera någon konkurrens med

andra redan förefintliga eller under utförande varande forskningsinstitut med

i många fall stora resurser och betydande kapacitet. Fastmera böra dessa institut

i den utsträckning så låter sig göra tagas i anspråk för försvarets forskning.

Det blir en viktig uppgift för försvarets forskningsanstalt att samordna

forskningsuppgifter av militärt intresse och fördela dem på dessa andra

laboratorier. Det ligger emellertid i sakens natur, att dessa icke kunna tagas

i anspråk för hela den mångfald av militärtekniska uppgifter, som vid varje

särskild tidpunkt påkalla sin lösning. Vissa av uppgifterna äro även av sådan

art, att de icke lämpligen böra överlämnas till laboratorier utanför försvaret.

Vidare disponera sistnämnda laboratorier icke alltid sådan utrustning som är

nödvändig för lösandet av speciella militära problem. Det blir i dylika lägen

försvarets forskningsanstalts uppgift att träda till och med egna resurser söka

lösa problemen. Anstalten bör närmast betraktas såsom ett hjälporgan till de

myndigheter, som handlägga de olika frågorna, med syfte att tillföra dem de

experter och tekniska resurser, som äro nödvändiga för att åstadkomma en

effektiv lösning av de militära spörsmålen.

Sammanfattningsvis kunna uppgifterna för forskningsorganisationen inom

försvaret angivas vara att följa den allmänna naturvetenskapliga och teknisktvetenskapliga

utvecklingen med hänsyn tagen till militära behov och den militära

taktiskt-tekniska utvecklingen, att inspirera och samordna forskningsverksamhet

för vissa militära ändamål vid allmänna vetenskapliga institutioner

samt inom industrien ävensom att bedriva forskning vid en direkt för

militärt ändamål inrättad forskningsanstalt. Till vad forskningsnämnden anfört

till närmare utveckling av sina synpunkter på förevarande spörsmål kan

jag i allt väsentligt ansluta mig. Nämndens uttalanden rörande avgränsningen

av verksamheten vid den tilltänkta forskningsanstalten gentemot den fotografiska

och fotogrammetriska samt den flygtekniska forskningen föranleder icke

någon erinran från min sida. Chefen för armén har i sitt yttrande framhållit,

att den inom arméns fortifikationsförvaltning bedrivna betongtekniska forskningen

syntes böra läggas på forskningsanstalten. Med hänsyn till det nära

samband, som råder mellan sistnämnda forskningsgren och den praktiska

byggnadsverksamheten inom försvaret, och då frågan om organisationen av

sistnämnda verksamhet för närvarande ligger under utredning, är jag icke

beredd att nu fatta ståndpunkt till det av chefen för armén framlagda organisationsspörsmålet.

Erinras må vidare, att försvarets sjukvårdsförvaltning

i sitt utlåtande framhållit angelägenheten av att representanter för medicinsk

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 242.

forskning och sakkunskap foges i anspråk såväl i själva verksamheten som i

de organ, som skola giva impulser till forskningens bedrivande. I anledning

härav må framhållas, att spörsmålet örn lämpliga organisatoriska åtgärder för

den medicinska forskningens främjande jämte därmed sammanhängande frågor

hän skjutits till utredning av särskilda inom ecklesiastikdepartementet tillkallade

sakkunniga. I direktiven för de sakkunniga har berörts bland annat uppslaget

att inrätta ett medicinskt forskningsråd, i samband varmed erinrats,

att ett dylikt borde kunna bliva till nytta även och icke minst för den militära

medicinska forskningen och sjukvården. Vidare må framhållas, att den likaledes

inom ecklesiastikdepartementet tillsatta flygmedicinska utredningen i

sitt den 14 juni 1944 avgivna betänkande på anförda skäl avvisat tanken att

inom försvarets forskningsanstalt inrätta en avdelning för medicinska frågor

och i stället förordat tillskapande av en särskild flygmedicinsk forskningsnämnd.

Sistnämnda förslag är för närvarande beroende på Kungl. Maj:ts

prövning. Det synes mig icke lämpligt att, utan avbidan å ett slutligt ståndpunktstagande

till nu berörda spörsmål, inom försvarets forskningsanstalt

bereda utrymme för en mera omfattande medicinsk forskning. Däremot synes

det mig kunna ifrågakomma att -— liksom hittills skett vid försvarsväsendets

kemiska anstalt — vissa medicinska problem av begränsad räckvidd och vilka

nära sammanhänga med anstaltens verksamhet i övrigt upptagas till prövning.

Såsom exempel på frågor, som i sådan ordning kommit under behandling vid

kemiska anstalten, må nämnas frågor örn konstruktion av syrgasapparater, örn

fosforbrännskador och örn förgiftningsfall i snöhyddor.

I detta sammanhang bör även uppmärksammas frågan örn gränsdragningen

mot den verksamhet, som för närvarande bedrives inom arméförvaltningens

tygavdelnings elektrotekniska laboratorium, marinlaboratoriet och flygförvaltningens

radioprovningscentral. Berörda verksamhet har endast i mycket ringa

omfattning inbegripit rena forskningsuppgifter. Sådana böra överföras på

forskningsanstalten i och med att denna träder i funktion. Huvuddelen av

verksamheten är att hänföra till konstruktions- och reparationsarbete, provning,

genomgång, handhavande och vård av viss apparatur, utarbetande av instruktioner

för dess användning m. m. dylikt. Sistnämnda del av verksamheten

bör alltjämt ombesörjas av organ, som organisatoriskt ligga utanför

anstalten, även örn de på sätt forskningsnämnden förutsatt lokalt förläggas i

anslutning till anstalten.

Beträffande forskningsanstaltens ledning ha synnerligen skiftande meningar

kommit till uttryck vid ärendets utredning och remissbehandling.

Uppmärksamhet påkallar härvidlag i första hand frågan, örn forskningsverksamheten

bör erhålla en mera fristående ställning eller örn den bör anknytas

till eller underställas något förefintligt eller planerat organ inom försvarsväsendet.

1941 års militära förvaltningsutredning ansåg denna fråga böra

lösas så, att en forskningsavdelning inordnades i det av utredningen föreslagna

försvarsväsendets industriverk, motsvarande det numera inrättade krigsmaterielverket.

Detta förslag mötte vid remissbehandlingen stark kritik, vilken

bidrog till att ny utredning örn forskningsverksamhetens organisation igångsattes.

För egen del finner jag det icke uteslutet, att en anknytning av forskningsverksamheten

till krigsmaterielverket även i de delar som icke falla på

det tekniskt-industriella planet skulle kunna medföra vissa fördelar. Med hänsyn

till de maktpåliggande uppgifter, som ankomma på krigsmaterielverket —

särskilt under förstärkt försvarsberedskap eller krig — synes det emellertid

icke välbetänkt att på verket lägga ansvaret jämväl för den omfattande verksamhet,

som kommer att åvila forskningsanstalten. Att verksamheten vid

forskningsanstalten bör bedrivas i nära samarbete med krigsmaterielverket

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 242.

13

finner jag dock uppenbart. Starkare skäl synas mig tala för att forskningsanstalten

på ett eller annat sätt anslutes till de militära högskolorna. Härigenom

skulle forskningsanstalten bringas i direkt kontakt med den militära

verksamheten och med den elit av landets officerare, som vid de militära

högskolorna undergår utbildning. De erfarenheter, som dessa officerare vunnit

under trupp- och stabstjänstgöring, kunde direkt komma forskningsverksamheten

vid anstalten till godo och omvänt kunde högskolornas elever till fördel

för sitt fortsatta arbete i högre och lägre befattningar inom försvarsväsendet

få en inblick i den aktuella forskningsverksamheten och i arbetet på stridsmedlens

utveckling. En förutsättning därför vore, att högskolornas elever finge

tillträde till anstalten och att anstaltens högre befattningshavare tjänstgjorde

såsom lärare eller kursledare vid högskoleundervisningen i den mån tiden det

medgåve. En organisatorisk anknytning av forskningsverksamheten till de

militära högskolorna är dock — såsom överbefälhavaren i sitt yttrande framhållit

— icke gärna möjlig att genomföra så län^e nämnda skolor äro uppdelade

försvarsgrensvis. Jag förutsätter emellertid, att i huvudsaklig överensstämmelse

med forskningsnämndens förslag ett nära samarbete till ömsesidig

båtnad skall uppehållas mellan forskningsanstalten och högskolorna samt att

frågan örn forskningsanstaltens ställning till högskoleverksamheten uppmärksammas

vid den nu genom särskilda sakkunniga pågående utredningen

rörande sammanslagning av högskolorna. I nuvarande läge förordar jag, att

anstalten ställes direkt under Kungl. Majit. Med hänsyn härtill synes mig

vidare lämpligt att anstalten — i enlighet med vad av riksräkenskapsverket

förordats — från och med nästa budgetår erhåller ställning såsom förvaltning

med dragningsrätt å statsverkets checkräkning samt att anstaltens räkenskaper

underställas riksräkenskapsverkets granskning.

Forskningsnämnden har för sin del ansett, att forskningsanstalten borde

stå under ledning av en styrelse, på vilken i huvudsak skulle ankomma att fördela

forskningsuppgifter mellan olika forskningsinstitutioner, statliga och

andra, att tillse att verksamheten vid försvarets forskningsanstalt utövas enligt

de riktlinjer, som instruktionsmässigt föreskrivas, och motsvarar det med anstalten

avsedda ändamålet samt att fördela medel till ersättning för forskning

utförd vid andra forskningsinstitutioner än den egna anstalten. Det löpande

forskningsarbetet inom anstalten skulle vidare enligt förslaget stå under ledning

av "en överdirektör. Till anstalten skulle knytas ett med styrelsen sidoordnat

forskningsråd, bestående av 25 ledamöter, utsedda på förslag av ett

stort antal militära och civila myndigheter och sammanslutningar samt av

anstaltens styrelse. Beträffande lämpligheten av en så vidlyftigt organiserad

ledning ha under remissbehandlingen delade meningar framträtt. Sålunda

har från flera håll uttalats, att styrelsen borde slopas och att i stället_ vid

chefens sida borde sättas ett forskningsråd örn tio ledamöter. Å andra sidan

ha åtskilliga myndigheter och sammanslutningar avstyrkt inrättande av rådet.

I anslutning därtill har framhållits, att rådet icke utgjorde den lämpligaste

formen för den löpande kontakten med de rent vetenskapliga och de industriella

forskningslaboratorierna utan att kontakten borde upprätthållas i

obundna former.

Även jag anser, att anstaltens ledning bör till sin omfattning begränsas.

Med hänsyn till nödvändigheten av att i ledningen av anstalten ha tillgång

till framstående sakkunskap på samtliga de områden, som anstaltens verksamhet

kommer att omspänna, och för att säkerställa samarbetet såväl med de

militära myndigheterna som med industrien och de vetenskapliga institutionerna

utanför försvaret anser jag lämpligt, att anstalten ställes under ledning

av cn styrelse. Sannolikt blir det också lättare för en styrelse än för anstaltens

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 242.

chef att på lämpligt sätt fördela arbetsuppgifterna mellan anstalten och andra

institutioner. Det synes icke erforderligt att i detta sammanhang fatta slutlig

ståndpunkt till detaljerna i fråga örn styrelsens sammansättning. Det bör få

ankomma på Kungl. Majit att efter ytterligare övervägande träffa avgörande

härutinnan.

Att — såsom en minoritet inom forskningsnämnden föreslagit — ställa en

anstalt av detta slag under ledning av en chef, vars befogenhet begränsas

huvudsakligen till administrativa avgöranden, finner jag icke lämpligt. De

löpande göromålen inom anstalten böra sålunda under styrelsen sammanhållas

av en överdirektör såsom chef för anstalten med de befogenheter,

som av forskningsnämnden angivits. Dock förutsätter jag, att chefen icke

i andra fall än i det följande sägs direkt ingriper i själva det vetenskapliga

forskningsarbetet. Å ena sidan bör, sedan vederbörande forskare fått sig

anförtrodd en forskningsuppgift, han ensam bära ansvaret för dess fackmässiga

genomförande. Å andra sidan måste överdirektören äga rätt att följa

och samordna det vetenskapliga arbetet och att utöva en rent administrativ

kontroll över arbetets bedrivande. I anslutning härtill torde överdirektören

få bedöma, i vad mån forskarens anspråk på arbetsbiträde av ekonomiska

och andra skäl kan tillmötesgås. Det måste också stå överdirektören öppet

att avbryta ett arbete, som enligt hans mening icke kommer att leda till

resultat. På grund härav torde i främsta rummet vikt böra läggas vid överdirektörens

förmåga att tillvinna sig forskarnas förtroende och uppskattning.

Av betydelse är också, att överdirektören besitter hög naturvetenskaplig allmänbildning,

vare sig denna vunnits på akademisk väg eller annorledes. Att

han besitter utpräglad forskarbegåvning torde däremot icke i och för sig

vara lika nödvändigt. I det fall, att en forskningsuppgift faller inom ett fack,

där överdirektören själv är specialist, bör denne, örn så i övrigt finnes lämpligt,

själv kunna omhändertaga uppgiften och bringa den till en lösning, exempelvis

genom att taga ledningen av en för dess lösande särskilt bildad arbetsgrupp.

Överdirektören bör såsom den för anstaltens skötsel närmast ansvarige

ingå i styrelsen såsom ledamot och föredragande.

Yad beträffar det föreslagna forskningsrådet håller jag före, att dettas

inrättande skulle medföra en alltför tung organisation utan att motsvaras av

tillräckliga fördelar. Kådets väsentliga betydelse skulle enligt min mening

ligga däri, att en kontinuerlig kontakt upprätthölles med de myndigheter

och institutioner, som vore representerade i rådet, och att som följd därav

ett ökat intresse från dessa myndigheters och institutioners sida för verksamheten

i forskningsanstalten kunde förväntas. Jag vill emellertid framhålla

svårigheten att giva en tillräckligt allsidig sammansättning även åt ett

råd av den föreslagna omfattningen. Enligt min mening är det lämpligast, att

den kontakt, som självfallet måste anordnas, äger rum i obundna former och

att således något forskningsråd icke tillsättes. Även med en sådan ordning

synes mig kunna förutsättas intresse för medverkan i de på forskningsanstalten

ankommande uppgifternas lösning från de myndigheters och institutioners

sida, som enligt forskningsnämndens förslag avsetts skola representeras

i rådet.

Forskningsnämndens uttalande, att på styrelsen skulle ankomma att avgöra

patentfrågor, föranleder mig till den erinran, att krigsmaterielverket

enligt för detsamma gällande instruktion skall såsom försvarets patentorgan

handlägga frågor avseende uppfinningar beträffande krigsmateriel eller eljest

av betydelse för rikets försvar. Någon ändring härutinnan synes mig icke

böra ifrågasättas.

Till de synpunkter på frågan om arbetet inom forskningsanstalten,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 242.

15

som forskningsnämnden i sitt betänkande anlagt, kan jag i stort sett uttala

min anslutning. Jag vill understryka vikten av att anstaltens organisation

ordnas så att den, när så kräves, hastigt kan svälla ut i syfte att forcera verksamheten.

I detta sammanhang bör erinras örn betydelsen av att den arbetskraft

på det vetenskapliga och tekniska området, som vårt land förfogar över,

kan vid förefallande behov tagas i anspråk för forskningsanstaltens verksamhet.

I detta syfte förutsätter jag, att anstalten kommer att fortlöpande

registrera sådan arbetskraft på sätt för övrigt redan sker i vissa andra länder.

Såsom framhållits av en av reservanterna inom nämnden samt av vissa remissmyndigheter

bör principiellt sett rutinverksamhet, såsom löpande kontroll av

gasskyddsmateriel och andra produkter, i regel icke ingå i anstaltens verksamhet.

Jag vill emellertid erinra, att provning av gasskyddsmateriel sedan

länge bedrivits av försvarsväsendets kemiska anstalt. På vad sätt denna provningsverksamhet

framdeles skall omhänderhavas kan i nuvarande läge icke

med säkerhet bedömas. En omständighet, som härvidlag kan bliva av betydelse,

är den omfattning, som verksamheten i framtiden får. Övergångsvis

torde emellertid den nuvarande anordningen av ifrågavarande provningsverksamhet

kunna tills vidare bibehållas.

Forskningsnämnden har vidare föreslagit inrättande av en särskild forskningsavdelning

inom försvarsstaben med uppgift att följa den allmänna

utvecklingen på det strategiska, taktiska och militärtekniska området,

att följa verksamheten på det naturvetenskapliga, det tekniskt-vetenskapliga

och det konstruktiva området i den omfattning, som erfordrades för att bedöma

utvecklingstendenserna ur militär synpunkt, att taga initiativ till utredningar

och konferenser med dem, som kunde beräknas äga erforderlig specialkunskap

i olika frågor, att befordra samarbetet i militärtekniska frågor mellan på olika

områden verkande militära organ inbördes samt mellan dessa organ och forskningsanstalten,

att deltaga i planläggningen av forskningsverksamhetens omfattning

och i samband härmed för överbefälhavaren bereda frågor rörande

prioritet, nedläggande av kostnader på olika forskningsuppgifter, gemensamt

utnyttjande av de militära resurserna o. s. v., att förmedla tillhandahållande

av militär expertis åt forskningsanstalten och medverka till åstadkommande

av militära utredningar och försök m. m. ävensom att följa de olika forskningsärendena,

övervaka att de icke råka in på avvägar och i tid vidtaga åtgärder

för att omsätta de vunna forskningsresultaten i militärt användbar

materiel eller metoder. Avdelningen skulle dessutom handlägga för försvaret

gemensamma frågor rörande kemisk krigföring och maskering samt

rörande nya eller förut icke tillräckligt beaktade försvarsmedel ävensom leda

en för försvaret gemensam informationstjänst rörande strategiskt-taktiska

problem samt biträda forskningsanstalten beträffande den centrala militärtekniska

informationstjänsten.

De uppgifter, som enligt det nu föreliggande förslaget skulle ankomma på

forskningsavdelningen, sammanfalla delvis med dem, som av 1941 års försvarsutredning

tillämnats en av utredningen förordad studieavdelning inom

försvarsstaben. Det må erinras, att förslaget om inrättande av en sådan studieavdelning

icke upptogs i propositionen 1942: 210 samt att jag i samband därmed

framhöll, att de för studieavdelningen avsedda arbetsuppgifterna syntes

böra ankomma på vederbörande försvarsgrensstaber och krigshögskolor. Riksdagen

gjorde ej erinran däremot. Även om den nu föreslagna forskningsavdelningen

har en vidare syftning såtillvida som den avsetts icke blott skola

studera utvecklingen utan även bidraga till erfarenheternas omsättande i

praktiken, har jag för min del icke blivit övertygad om nödvändigheten av

att inrätta en dylik avdelning. Försvarsstaben har ej enligt sin instruktion

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 242.

ansvaret för försvarsgrenarnas beväpning och utrustning i övrigt, och frågan

på vad sätt försvarsstaben skall kunna fullgöra sin allmänna uppgift att följa

utvecklingen på det militära området synes mig icke äga direkt betydelse

för lösningen av spörsmålet örn organisationen av försvarets forskningsverksamhet.

Ifrågasättas kan jämväl, örn det är möjligt att inom den föreslagna

avdelningen samla tillräcklig sakkunskap på såväl det strategiska och taktiska

området som inom de olika militärtekniska specialfacken. Att i de direkta

förbindelserna mellan anstalten och de militära specialisterna inskjuta

ett sådant mellanled måste framkalla vissa betänkligheter. Det synes mig ej

heller erforderligt att för säkerställande av kontakten mellan de militära staberna

och förvaltningsmyndigheterna, å ena sidan, samt forskningsanstalten, å

den andra, beträda den av forskningsnämnden anvisade vägen. En fortlöpande

kontakt mellan militärmyndigheterna och anstalten åvägabringas även genom

placering av militärassistenter till tjänstgöring vid anstalten, varom jag ämnar

framlägga förslag i det följande.

Utöver det nyss sagda må ytterligare följande synpunkter framhållas. De

militära erfarenheter, som böra beaktas och bearbetas inom forskningsanstalten,

härröra dels från trupptjänsten och de praktiska övningarna inom

den svenska krigsmakten, dels ock ur rapporter och andra meddelanden från

utlandet. Våra egna rön grundas i stor utsträckning på verksamheten vid

skjutskolor och andra liknande skolor. Det är därför av stor vikt, att förbindelser

knytas mellan dessa skolor och den planerade forskningsanstalten,

önskvärt är även, såsom jag i det föregående framhållit, att högskoleelevernas

nyss vunna erfarenheter från trupptjänsten på ett eller annat sätt kunna

komma anstaltens verksamhet tillgodo. Enligt min mening bör vidare en allmän

föreskrift utfärdas örn skyldighet för de militära myndigheterna att till

anstalten skyndsamt vidarebefordra till myndigheterna inkomna meddelanden

örn utländska erfarenheter, berörande anstaltens verksamhetsområde,

samt att delgiva anstalten de rön av sådan art, som gjorts inom vårt land.

I många fall torde upptagandet av en viss forskningsuppgift komma att ske

på föranledande av de centrala förvaltningsmyndigheterna inom försvaret.

Vidare böra överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna äga anmoda anstalten

att i särskilda hänseenden igångsätta forskningar. Det bör emellertid ankomma

på anstaltens ledning att bedöma möjligheterna att genomföra de

ifrågasatta forskningarna. Skulle anstalten finna sig i något avseende icke

kunna efterkomma en dylik anmodan, bör anstalten åläggas att omedelbart

göra anmälan därom till den, som framställt anmodan. Vidhåller denne sitt

krav, bör ärendet hänskjutas till närmast högre instans (Kungl. Majit respektive

överbefälhavaren). Härigenom skulle vinnas huvudsaklig överensstämmelse

med konstruktionen av den direktiv- eller anvisningsrätt, som enligt

gällande instruktioner tillkommer den högsta militärledningen i förhållande

till försvarets centrala förvaltningsmyndigheter. Även örn överbefälhavaren

kan i hithörande hänseenden anlita biträde av de särskilda försvarsgrenarnas

i högkvarteret ingående organ, synes det lämpligt, att han till sitt

förfogande närmast vid fullgörandet av på honom ankommande samordnande

uppgifter på forskningsområdet erhåller en regementsofficer, vilken bör ingå

i hans personliga stab. Någon ökning av officerskadern föranledes ej härav,

enär den för närvarande å personalförteckningen för kemiska anstalten uppförda

beställningen för en överstelöjtnant eller major, styresman, med arvode

motsvarande lönen i lönegrad Oa 5 eller Oa 4 kan överflyttas och disponeras

för ändamålet. Ifrågavarande regementsofficer bör lämpligen tillika företräda

överbefälhavaren i styrelsen för forskningsanstalten.

Det synes vidare vara önskvärt, att anstaltens personal, särskilt den mera

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 242.

17

fast anställda, bibringas vissa militära kunskaper. Detta synes kunna ske

genom att personalen beredes tillfälle till bevistande av föreläsningar vid de

militära högskolorna, deltagande vid den praktiska användningen av viss

materiel under militära övningar, studier vid försvaret tillhörande verkstäder,

fabriker, örlogsvarv, försöksanstalter, förråd m. m.

Beträffande anstaltens inre organisation ha i flera remissyttranden

varnats för en överdimensionering av anstalten. Det har vidare gjorts gällande,

att alltför stort utrymme tillmätts den kemiska forskningen samt att

den teletekniska forskningen blivit mindre väl tillgodosedd. Även jag anser,

att anstalten fått en val vidlyftig organisation. Sålunda skulle enligt förslaget

icke mindre än tio olika forskningsavdelningar sortera direkt under

överdirektören. Härtill skulle komma försöksstationer, verkstad med ritbyrå

och förråd, utredningssektion och kansli. Hedan den omständigheten, att så

många skilda organ skulle lyda omedelbart under anstaltschefen, synes mig

ägnad att väcka betänkligheter, låt vara att enligt förslaget avdelningarna

skulle sammanföras sektionsvis. Härtill kommer, att åtminstone vissa av de

föreslagna avdelningarna knappast torde till sin omfattning kunna anses jämförliga

med avdelningarna inom exempelvis statens provningsanstalt och

flygtekniska försöksanstalten. Jag har kommit till den uppfattningen, att

anstalten bör organiseras på — förutom kansli och utredningssektion samt

försöksstationer, verkstad m. m. — allenast tre fasta avdelningar. Till var

och en av dessa avdelningar böra sedan i efter omständigheterna växlande

omfattning hänföras laboratorier för olika ändamål. Med hänsyn till svårigheten

att finna en under alla förhållanden giltig indelningsgrund torde avdelningarna

åtminstone i förevarande sammanhang lämpligen böra betecknas

såsom första, andra och tredje avdelningen. En av avdelningarna bör omfatta

det förhållandevis klart avgränsade teletekniska arbetsområdet. Med

ledning av den gruppering av arbetsuppgifterna, som forskningsnämnden

föreslagit, torde de båda övriga avdelningarna till en början böra organiseras

på i huvudsak följande sätt. I en av avdelningarna böra ingå laboratorier för

allmän kemi, kemisk-tekniska frågor och explosivämnen samt gasskyddsmateriel.

Det må framhållas, att den kemisk-tekniska verksamheten och forskningen

beträffande explosivämnen stå i nära samband med varandra och därför

enligt min mening icke böra splittras på olika organ. Åtskilligt synes

mig även tala för att forskningen på gasskyddsområdet framdeles kom
mer

att få minskad omfattning. Det synes då ligga nära tillhands att

sammanföra organet för forskning på detta område med laboratoriet för allmän

kemi. I en annan avdelning böra ingå laboratorier för mekanik och materialteknik,

teknisk fysik, militär instrumentteknik och maskeringsteknik.

Örn anstalten skall kunna på bästa sätt fylla sina uppgifter, måste gränsdragningen

mellan de olika avdelningarna alltid bliva i viss mån flytande.

Förutom de nu nämnda fasta avdelningarna böra inom forskningsanstalten

för särskilda ändamål kunna bildas mera tillfälliga arbetsgrupper.

Till dessa böra sammanföras lämpliga forskare från de fasta avdelningarna

inom anstalten samt i mån av behov tillfälligt anställda sakkunniga. Viss

personal utöver den till de fasta avdelningarna hänförliga bör vidare regel
mässigt

stå till anstaltens förfogande för att kunna insättas på specialfrågor,

som falla utom arbetsområdet för berörda avdelningar. Till denna personal

bör även hänföras en medicinskt sakkunnig för fysiologi m. m., vilken dock

— såsom ock forskningsnämnden förutsatt — lämpligen icke bör erhålla fast

anställning vid anstalten utan torde kunna anställas mot arvode. Att nu inrätta

en särskild avdelning för militärmedicinsk forskning, såsom ifrågasatts

av försvarets sjukvårdsförvaltning, kan jag, såsom redan av det förut sagda

Biban!) lill riksdagens protokoll 1244. (< sami. Nr 242. «(>7 u 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 242.

framgår, i afbidan på resultatet av i annan ordning pågående överväganden

icke förorda. Ej heller kan jag tillstyrka det av lärarkollegiet vid Chalmers

tekniska högskola framlagda förslaget örn att inrätta en särskild aktuarieavdelning

för lösande av matematiska problem.

Det ligger i sakens natur, att i den organisationsplan, som nu angivits,

jämkningar kunna visa sig erforderliga vid de ytterligare överväganden, som

måste föregå det slutliga fastställandet av organisationen. Jag förutsätter, att

Kungl. Majit skall äga inom den personalram, som i det följande angives, vidtaga

sådana jämkningar och utgår likaledes från att möjlighet till ändringar

med hänsyn till de från tid till annan skiftande förhållandena även skall stå

öppen.

Som ett önskemål beträffande personalorganisationen framstår, att

till forskningsanstalten knytes ett förhållandevis begränsat antal fast anställda

forskare. Med hänsyn till kontinuiteten i forskningsarbetet är det å andra

sidan önskvärt, att så många forskare fast anställas, att ettvart av de större

forskningsområdena företrädes av åtminstone en fast anställd forskare, som

närmast har att svara för forskningen på detta område. Denna fasta kader bör

alltefter omständigheterna utökas med tillfälligt anställda, bildande ett

mellanskikt mellan de egentliga forskarna och biträdespersonalen och huvudsakligen

bestående av yngre akademiker och ingenjörer. En förutsättning

för att kunna rekrytera ett sådant mellanskikt är att anställningen vid den

statliga forskningsanstalten göres så lockande som möjligt. Med hänsyn härtill

har inom försvarsdepartementet ytterligare undersökts frågan örn möjligheten

av att tillgodoräkna vederbörande anställning vid forskningsanstalten

såsom tjänstår för erhållande av lärartjänst vid allmänna och tekniska läroverk,

kommunala och praktiska mellanskolor m. fl. läroanstalter samt spörsmålet,

örn icke möjlighet bör öppnas att få utföra examensarbeten i samband

med bedrivandet av forskningsarbete å anstalten. De i frågan avgivna remissutlåtandena

synas mig visa möjligheten och lämpligheten av att under

vissa betryggande förutsättningar i huvudsak tillgodose de i dessa hänseenden

framkomna önskemålen. Det synes dock icke erforderligt att i detta

sammanhang närmare ingå på de härmed sammanhängande detaljfrågorna.

Forskningsnämnden har för sin del utgått från att de av nämnden föreslagna,

till löneplan C hänförda befattningarna i regel skulle tillsättas medelst

förordnande på viss tid och således vara förenade med pensionsrätt. Endast

i undantagsfall, då möjlighet att formellt kvarstå i redan innehavd ordinarie

tjänst ansåges böra bibehållas, borde nämnda befattningar tillsättas genom

förordnande tills vidare, i vilket fall någon pensionsrätt ej är förhanden. Till

förmån för forskningsnämndens ståndpunkt talar, att det med hänsyn till

personalrekryteringen kan vara erforderligt att i vissa fall erbjuda den trygghet,

som följer med en pensionsberättigande befattning. Å andra sidan föreligger

otvivelaktigt ett behov av omsättning även inom anstaltens mera fasta

kader, varigenom nya impulser utifrån kunna tillföras arbetet inom anstalten.

Om man sålunda kan räkna med att befattningarna inom anstalten i viss omfattning

böra vara passagetjänster, som kunna föra vidare till befattningar

vid andra forskningsinstitutioner, vid industrilaboratorier eller vid allmänna

eller tekniska läroverk, följer därav, att antalet med pensionsrätt förenade

tjänster å löneplan C bör kunna begränsas. Med hänsyn till svårigheten att

på förhand överblicka, huru förhållandena i de särskilda fallen kunna komma

att gestalta sig, synes det böra läggas i Kungl. Maj:ts hand att efter omständigheterna

besluta, i vilka fall befattningarna å nämnda löneplan skola tillsättas

medelst förordnande på viss tid eller allenast tills vidare.. Liknande

överväganden synas mig föranleda till att det i fall, då så visar sig lämpligt,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 242.

19

bör stå Kungl. Majit fritt att temporärt utbyta en eller flera av de högre

extra ordinarie befattningar, som i det följande föreslås, mot extra tjänster i

motsvarande lönegrader.

Med avseende å löneställningen för avdelningscheferna vill jag erinra örn

att framgången i forskningsanstaltens verksamhet till huvudsaklig del blir

beroende av dessa till anstalten knutna forskares personliga kvalifikationer.

Det är en trängande nödvändighet att för dessa befattningar kunna förvärva

personer med framstående forskarbegåvning. Å andra sidan är det med hänsyn

till lönesättningen på andra områden av statlig verksamhet önskvärt, att

lönenivån icke blir högre än som för de särskilda befattningarna är obetingat

nödvändigt. En individualiserad lönesättning inom de gränser gällande

lönebestämmelser medgiva synes med hänsyn härtill även ur kostnadssynpunkt

vara att föredraga. Jag biträder därför i likhet med allmänna

lönenämnden forskningsnämndens förslag örn tillämpning av alternativa lönegradsplaceringar

för avdelningschef stjänsterna på sätt skett i fråga örn

fabrikscheferna vid försvarets fabriksverk och anser mig böra förorda, att

tjänsterna såsom chefer för de tre av mig förordade avdelningarna hänföras

högst till lönegraden C 7.

Såsom framgår av det förut anförda anser jag, att antalet fast anställda

bör i möjligaste mån nedbringas. Det är dock enligt min mening ofrånkomligt

att inrätta ytterligare tre forskarbefattningar i högst lönegrad C 5. Gentemot

forskningsnämndens förslag, i vilket för mera kvalificerade forskare inberäknat

avdelningschefer avsetts icke mindre än tolv pensionsberättigande

befattningar i lönegrader å löneplan C, innebär det av mig nu framlagda förslaget

en avsevärd beskärning. Jag förutsätter dock, att ytterligare fyra

forskare må anställas mot arvoden och övriga förmåner utom pension motsvarande

högst vad som härutinnan utgår till befattningshavare i lönegrad

C 5. I den mån förhållandena vid forskningsanstalten stabiliseras kan givetvis

fråga uppkomma örn att utbyta jämväl vissa av dessa arvodestjänster mot

mera fasta tjänster i lönegrad å. löneplan C. Förslag härom torde i sådant

fall framdeles få underställas riksdagens prövning.

Vilken av ifrågakommande lönegrader å löneplan C som i det enskilda

fallet skall tillämpas bör det liksom vid försvarets fabriksverk ankomma på

Kungl. Majit att bestämma. Jag förutsätter, att återhållsamhet härvid kommer

att iakttagas och att, vad de högsta lönegraderna beträffar, dessa tillämpas

först då så är oundgängligen erforderligt för att för forskningsanstalten förvärva

kvalificerade forskare. Med hänsyn härtill och till de i övrigt i detta fall föreliggande

speciella förhållandena synes mig denna lönefråga icke behöva ses

i samband med frågan örn löneställningen för professorsbefattningar vid de

tekniska högskolorna.

Behovet av att till forskningsanstalten knyta framstående kapaciteter gör

sig i särskilt hög grad gällande beträffande överdirektören. Den av forskningsnämnden

för överdirektören föreslagna löneställningen — lönegrad C 10

— har lönenämnden med de av forskningsnämnden givna utgångspunkterna

funnit något låg. För egen del finner jag icke uteslutet, att en kvalificerad

kraft bör kunna förvärvas för en chefsbefattning i nämnda lönegrad. Överensstämmelse

skulle därigenom också vinnas med löneställningen för exempelvis

cheferna för statens provningsanstalt och flygtekniska försöksanstalten.

Jag föreslår därför, att överdirektörsbefattningen placeras i lönegrad C 10

och tillsättes medelst förordnande på viss tid.

Såväl krigsmaterielverket som försvarets fabriksstyrelse lia funnit den för

forskningsanstaltens verkstadschef föreslagna löneställningen — lönegrad

C 4 — alltför hög. Även om på verkstadschefcn måste ställas större krav i

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 242.

fråga om kunnighet och initiativförmåga än nyssnämnda ämbetsverk torde ha

förutsatt, finner jag mig icke kunna tillstyrka en placering av denne befattningshavare

i högre lönegrad än Eo 27. Någon befattning såsom biträdande

ingenjör bör, i varje fall innan erfarenheter vunnits, icke uppföras å personalförteckningen.

Även antalet befattningar såsom forskningsassistent respektive föreståndare

för försöksstation, bådadera i lönegrad Eo 24, bör enligt min mening

kunna i avvaktan på ytterligare erfarenheter begränsas från av nämnden föreslagna

10 till sammanlagt 7. En förutsättning härför är dock, att så gynnsamma

villkor i fråga örn meritberäkning och rätt att vid anstalten utföra

examensarbeten kunna erbjudas yngre forskare, att den fasta kadern på sätt

i det föregående antytts kan utfyllas med erforderligt antal mera tillfälligt

anställda. Av samma skäl torde vidare antalet forskningsassistenter i lönegrad

Eo 22 kunna begränsas från föreslagna 3 till 2. Mot förslaget att inrätta

en byråingenjörsbefattning i lönegrad Eo 24, närmast avsedd för en assistent

åt anstaltens chef och med placering å utredningssektionen, har jag intet att

erinra.

Jag vill framhålla, att den av nämnden angivna fördelningen av forskningspersonalen

på olika avdelningar eller däremot svarande arbetsuppgifter

enligt min mening bör betraktas allenast såsom en beräkningsgrund. Av

denna anledning har jag icke ansett erforderligt att precisera dispositionen

av de befattningar, som innefattas i det av mig framlagda modifierade

personalförslaget.

Med hänsyn till vad fabriksstyrelsen och riksräkenskapsverket anfört beträffande

den av forskningsnämnden föreslagne kamrerarens arbetsuppgifter

synes mig fog finnas för en placering av denna befattning i lönegraden A 24 i

enlighet med riksräkenskapsverkets förslag. Med en dylik lönesättning torde

det bliva möjligt att för befattningen förvärva en väl kvalificerad kraft. Däremot

har jag icke blivit övertygad örn nödvändigheten av att, såsom riksräkenskapsverket

föreslagit, utbyta den av forskningsnämnden förordade befattningen

såsom kontorist i lönegrad A 9 mot en kassörsbefattning i Ali.

Mot forskningsnämndens förslag, att på anstaltens personalförteckning

skola uppföras tre beställningar för militärassistenter, av vilka en majorseller

kaptensbeställning och två kaptensbeställningar, har jag intet annat att

erinra än att förstnämnda beställning lämpligen synes böra uppföras på personalförteckning

för fälttygkåren, medan de två sistnämnda böra upptagas å

marinens respektive flygvapnets personalförteckning. Till frågan örn och i

vad mån tilläggsarvode bör utgå till nu ifrågavarande militärassistenter torde

jag få återkomma i samband med anmälan av 1943 års arvodessakkunnigas

förslag till arvodesreglering vid försvaret.

Då den vid arméförvaltningens tygavdelnings elektrotekniska laboratorium

tjänstgörande tygverkmästaren av 2:a klassen icke torde kunna undvaras i den

verksamhet, som även framdeles skall bedrivas vid nämnda laboratorium, kan

jag icke tillstyrka forskningsnämndens förslag att överflytta berörda befattning

till forskningsanstalten. Behovet av verkmästare vid forskningsanstalten

torde få tillgodoses genom anställande av icke-ordinarie personal.

I här ej särskilt angivna hänseenden har jag icke funnit anledning till erinran

mot forskningsnämndens förslag i vad avser anstaltens personalorganisation.

Från nu angivna utgångspunkter skulle den personal, som bör uppföras

å personalförteckningen för forskningsanstalten, komma att omfatta följande

tjänstemän å ordinarie stat, nämligen 1 överdirektör i lönegrad C10, 3

avdelningschefer i högst lönegrad C 7, 3 laboratorer i högst C 5, 1 kam
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 242.

21

rerare i A. 24, 1 kontorist i A 9, 1 institutionsvaktmästare i A 7, 1 kanslibiträde

i A 7 och 2 expeditionsvakter i A 5, följande tjänstemän å övergångsstat,

nämligen 1 professor i lönegrad A 30, 1 ingenjör i A 27, 1

laborator i A 26 och 1 kemisk assistent i A 22 ävensom följande extra

ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20, nämligen 1 verkstadschef i

Eo 27, 1 byråingenjör, 6 forskningsassistenter och 1 föreståndare för försöksstation,

samtliga i Eo 24, samt 2 forskningsassistenter i Eo 22. Förslag

till personalförteckning för anstalten torde för riksdagens godkännande få

framläggas i samband med äskande av anslag för budgetåret 1945/46. För

det fall, att tjänsteman å övergångsstat skulle förordnas att tills vidare innehava

eller uppehålla annan befattning vid anstalten, bör föreskrivas, att

befattningen å övergångsstat under tiden för förordnandet icke må uppehållas

av vikarie.

Med hänsyn till önskemålet att säkerställa en smidig övergång till den

nya ordningen bör det enligt min mening få ankomma på Kungl. Majit att

bestämma tidpunkten därför. Även örn förberedelserna för övergången komma

att kräva viss tid och omorganisationen icke torde kunna vara genomförd

i full utsträckning före den 1 juli 1945, böra styrelse och chef för anstalten

samt chefer för forskningsavdelningar dessförinnan tillsättas för att biträda

vid arbetet med omorganisationens genomförande. Ytterligare vissa

befattningar för mera kvalificerade forskare synas böra stå till förfogande

redan på ett tidigt stadium. I vad avser forskningsverksamheten inom

kemien och angränsande fack, där organisationen redan nu är förhållandevis

fast utformad, torde särskilda åtgärder redan under innevarande

budgetår icke vara av behovet påkallade. Jag förutsätter sålunda, att

personalförteckning och avlöningsstat för försvarsväsendets kemiska anstalt

skola tillämpas intill budgetårets slut, oavsett att kemiska anstalten

redan dessförinnan kan bliva administrativt inordnad såsom en del av

försvarets forskningsanstalt. Jag förordar emellertid, att Kungl. Majit bemyndigas

att från tidpunkt under budgetåret, som Kungl. Majit må äga

bestämma, tillsätta såväl överdirektören som vissa närmast för den militärfysiska

och den teletekniska verksamheten avsedda högre befattningshavare,

nämligen 2 avdelningschefer i högst lönegrad C 7 och 2 laboratorer i högst

lönegrad C 5. För bestridande av kostnaderna härför torde å tilläggsstat för

innevarande budgetår böra anvisas ett förslagsanslag av 35 000 kronor. I

övrigt böra från och med nyssnämnda tidpunkt intill utgången av innevarande

budgetår de medel, som redan finnas anvisade för olika med kemiska anstaltens

verksamhet sammanhängande ändamål samt för viss militär forskningsverksamhet,

få användas för den vid försvarets forskningsanstalt bedrivna

verksamheten. Därest det visar sig lämpligt att samtidigt med forskningsanstaltens

inrättande avveckla den nu arbetande forskningsnämnden,

torde jämväl för dennas verksamhet under innevarande budgetår anslagna

medel få tagas i anspråk för forskningsanstalten.

Beträffande dispositionen från och med nästa budgetår av de befattningar,

som beröras av omorganisationen och för närvarande äro uppförda på personalförteckningen

för kemiska anstalten, synes annat icke vara att anföra än

att av de båda nu förefintliga tygförvaltarbeställningarna den i lönegrad Ca 18

eller Ca 15 uppförda bör överföras till tygstaten, medan beställningen i Ca 15,

som nu iir vakant, torde böra avföras ur personalförteckningen.

Beträffande den lämpliga platsen för uppförande av erforderliga nybyggnader

för den militärtekniska forskningen föreligger ett flertal alternativ.

Huvudförslagen äro två. Enligt det ena, betecknat såsom alternativ II, skulle

militärfysiska institutet förläggas till Ladugårdsgärde i Stockholm och

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 242.

kemiska anstalten utbyggas vid sin nuvarande förläggningsplats Lilla Ursvik,

medan den teletekniska institutionen skulle utbyggas vid Frösunda.

Enligt det andra huvudförslaget, betecknat såsom alternativ Y, skulle samtliga

institutioner förläggas i anslutning till kemiska anstalten vid Lilla Ursvik.

De totala byggnadskostnaderna ha av bjfggnadsstyrelsen beräknats till

följande belopp, nämligen 3 019 000 kronor för alternativ II och 2 775 000

kronor för alternativ V.

De sålunda beräknade kostnaderna äro avsevärda. Ehuru det är angeläget,

att forskningsanstalten erhåller tjänliga lokaler, och det är ovedersägligt, att

modern vetenskaplig forskning ställer mycket stora krav på lokalernas storlek

och standard, finner jag påkallat, att anläggningskostnaderna nedbringas i

den mån så kan ske utan allvarligare olägenheter för anstaltens verksamhet.

Sett enbart ur kostnadssynpunkt skulle alternativ Y vara att föredraga. För

detta alternativ talar jämväl önskvärdheten av att giva anstalten en samlad

förläggning, varigenom driftkostnaderna borde kunna nedbringas. Frågan

örn anstaltens förläggning har emellertid även andra sidor. Sålunda är det

icke klarlagt, att ej den närbelägna radioanläggningen i Spånga kan inverka

störande på verksamheten vid anstaltens avdelning för teleteknik. Tänkbart

är med hänsyn härtill, att en förläggning av denna avdelning till annan plats

kan visa sig förmånligare eller kanske rent av nödvändig. Även andra omständigheter

måste i förevarande sammanhang beaktas. I betraktande härav

finner jag icke möjligt att nu fatta ståndpunkt till frågan örn anstaltens förläggning.

Avgörandet härav måste enligt min mening bliva beroende på

ytterligare utredning. För bestridande av kostnaderna för denna utredning

samt för utarbetande av ritningar m. m. torde å tilläggsstat till riksstaten för

innevarande budgetår böra anvisas ett belopp av 100 000 kronor. Det är min

avsikt att, när denna utredning avslutats, förelägga riksdagen förslag i fråga

örn anstaltens förläggning och därmed sammanhängande byggnadskostnader.

Vidkommande de av forskningsnämnden berörda kostnads- och anslagsfrågorna

må — utöver vad som framgår av det redan sagda — följande

anföras.

De begränsningar av den fasta kadern vid anstalten, som i det föregående

föreslagits, medföra en minskning av avlöningskostnaderna i förhållande till

forskningsnämndens förslag med omkring 60 000 kronor. Erinras må vidare,

att kostnaderna för avlöning av de föreslagna militärassistenterna, omkring

25 000 kronor, enligt vad i det föregående anförts skulle komma att belasta

försvarsgrenarnas avlöningsanslag. Ytterligare någon minskning av anslagsposten

till övrig icke-ordinarie personal bör kunna ske, varigenom nettoutgiften

under avlöningsanslaget för anstalten skulle komma att uppgå till

omkring 555 000 kronor. I likhet med försvarets civilförvaltning och riksräkenskapsverket

anser jag, att anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal bör uppföras såsom obetecknad.

Med hänsyn till omfattningen av de arbetsuppgifter, som torde komma att

åvila styrelsen för anstalten, synes intet vara att erinra mot att ledamot av

styrelsen tillerkännes ett arvode av 20 kronor för varje sammanträdesdag.

Samma arvode bör tillkomma ordföranden. Då jag delar nämndens uppfattning,

att ordföranden bör ägna verksamheten aktivt intresse och i viss utsträckning

offra tid och krafter åt dess angelägenheter, har jag intet att

erinra mot att ordföranden därutöver får uppbära särskild ersättning, vilken

dock för ernående av större överensstämmelse med andra motsvarande arvoden

synes böra begränsas till 2 000 kronor för år. Dessa arvoden böra utgå av en

å avlöningsstaten uppförd anslagspost till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 242.

23

Det av forskningsnämnden för omkostnader beräknade anslaget bör kunna

något begränsas. För resekostnader m. m. bör det vara tillräckligt att beräkna

sammanlagt 20 000 kronor, varvid jag förutsätter, att arvoden till styrelsens

ledamöter bestridas från anslaget till avlöningar. För expenser

torde böra beräknas 85 000 kronor, för anskaffning och underhåll av apparater,

maskiner, verktyg och inventarier 70 000 kronor samt för materialier

och andra omkostnader 225 000 kronor. För nu berörda ändamål ävensom

för sjukvård torde således böra beräknas ett belopp av tillhopa i avrundat tal

400 000 kronor. Till frågan, huruvida sistnämnda anslagsposter på sätt riksräkenskapsverket

föreslagit delvis böra upptagas under särskilt anslag, torde

jag i annat sammanhang få fatta ståndpunkt.

Forskningsnämnden har föreslagit, att utöver vad förut sagts ett särskilt

forskningsanslag av 500 000 kronor skulle anvisas. Från detta anslag skulle

bestridas dels avlöningskostnaderna till sådan personal vid anstalten, som

icke kan anses tillhöra den fasta kadern, dels ock kostnader för forskning på

anstaltens föranledande vid institution eller företag utanför anstalten. Med

hänsyn till att jag i det föregående föreslagit vissa minskningar i den av

forskningsnämnden föreslagna fasta kadern, vilket med nödvändighet torde

medföra ökad belastning å forskningsanslaget, föreslår jag, att detta anslag

— jämfört med forskningsnämndens förslag — höjes med 25 000 kronor. I

samband härmed må anmärkas, att reglerande bestämmelser rörande högsta

ersättning till befattningshavare med avlöning från forskningsanslaget torde

böra meddelas av Kungl. Majit. Såsom särskilda uppbördsmedel böra på

staten för anslaget — i likhet med vad för innevarande budgetår skett i fråga

örn anslaget till Kemiska anstalten: Forskningsverksamhet — upptagas bidrag

från civilförsvarsstyrelsen till forskningsverksamhet samt ersättning

från sistnämnda ämbetsverk och arméförvaltningens tygavdelning för efterprovning

och efterbesiktning av gasskyddsmateriel med sammanlagt 55 000

kronor ävensom övriga uppbördsmedel med ett formellt belopp av 100

kronor. Härutöver böra i enlighet med nu gällande ordning för forskningsverksamhet

m. m. få användas de medel, som — utöver beloppen å

55 000 kronor och 100 kronor — tillföras anslaget såsom särskilda uppbördsmedel.

Nettoutgiften under anslaget skulle i enlighet härmed kunna beräknas

till (525 000 — 55 100 =) i runt tal 470 000 kronor.

I detta sammanhang må erinras, att vissa av de uppfinningar, som framgått

som resultat av den inom försvarsväsendet bedrivna forskningsverksamheten,

visat sig äga ett ej obetydligt ekonomiskt värde och torde kunna komma även

civil verksamhet tillgodo. Motsvarande fördelar torde vara att förvänta av

den vid den nya forskningsanstalten bedrivna verksamheten. Det synes förtjänt

av övervägande, örn icke den vinst, som blir följden av en exploatering

av dylika uppfinningar, borde i en eller annan form tillgodoföras

anstalten för att, så långt vinsten försloge, användas för anstaltens drivande.

Utan närmare utredning av hithörande spörsmål är jag icke beredd

att nu framlägga förslag i ämnet. Det bör få ankomma på styrelsen för

anstalten att i samråd med krigsmaterielverket verkställa den erforderliga

utredningen.

De av forskningsnämnden beräknade engångskostnaderna — förutom byggnadskostnader

— bliva i viss mån beroende av omfattningen av det byggnadsprogram,

som slutligt fastställes. I avbidan därpå är det icke möjligt att

verkställa en säkrare beräkning av dessa kostnader. Närmare kalkyler i sådant

hänseende torde få framläggas av anstaltens blivande ledning. Jag

räknar emellertid i detta sammanhang med att ifrågavarande kostnader skola

kunna minskas med åtminstone 35 000 kronor till 550 000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 242.

Tillhopa skulle således de årliga kostnaderna för forskningsanstalten komma

att uppgå till (25 000 + 555 000 + 400 000 + 470 000 =) 1 450 000 kronor. I

samband därmed bortfalla från och med ingången av nästa budgetår för

innevarande budgetår utgående anslag till Kemiska anstalten: Avlöningar,

Kemiska anstalten: Omkostnader, Kemiska anstalten: Forskningsverksamhet,

Kemiska anstalten: Utrustning av köldlaboratorium, Försvarets forskningsnämnd

samt Viss militär forskningsverksamhet örn (129 700 + 35 000 + 335 000

+ 30 000 + 37 000 + 520 000 =) 1 086 700 kronor. Vid en jämförelse mellan

kostnaderna torde böra frånräknas engångsanslaget till utrustning av köldlaboratorium

örn 30 000 kronor, varigenom summan minskas till 1 056 700

kronor. Den årliga kostnadsökningen i följd av forskningsanstaltens inrättande

skulle alltså uppgå till (1 450 000 —1 056 700=) i runt tal 390 000

kronor. Då vissa av de anslag som nu utgå för motsvarande ändamål temporärt

höjts med hänsyn till nu rådande förhållanden, torde kostnadsökningen

i jämförelse med de normalt för verksamhet av detta slag tidigare avsedda

medlen vara större än det senast anförda beloppet utvisar. Å andra sidan

måste beaktas, att vårt lands organisation på detta område hittills kunnat

endast ofullständigt utbyggas och på intet sätt kan mäta sig med de resurser,

som andra länder — även med vårt land jämförbara — förfoga över.

Jag vill framhålla, att förenämnda kostnadsberäkningar icke äro att betrakta

såsom i alla detaljer slutgiltiga. Jag förutsätter, att smärre jämkningar

i huvudsak inom den angivna kostnadsramen kunna komma att föreslås i samband

med framläggandet av anslagsäskanden för nästkommande budgetår. Utgifterna

för anstalten torde få belasta femårsplanens kostnadsram.

En sammanfattning av huvuddragen i det nu framlagda förslaget kan

göras i följande punkter.

1. För samordnande av den nu på många händer splittrade naturvetenskapligt-tekniska

forskningsverksamheten för militära ändamål inrättas en

försvarets forskningsanstalt.

2. Anstalten har att fördela forskningsuppgifter av militärt intresse mellan

utomstående laboratorier i den mån så låter sig göra och i övrigt med egna

resurser söka lösa problemen.

3. I fråga örn den fotografiska och fotogrammetriska samt den flygtekniska

forskningen förutsättes ingen ändring i nuvarande organisation.

4. Anstalten skall lyda direkt under Kungl. Maj:t.

5. Anstalten ställes under ledning av en styrelse.

6. Det löpande arbetet inom anstalten sammanhålles av en överdirektör och

chef för anstalten.

7. Erforderlig kontakt med myndigheter och institutioner bör uppehållas

— förutom genom styrelsens ledamöter — i obundna former. Något

forskningsråd avses icke för detta ändamål.

8. Kontakten med de militära staberna och förvaltningsmyndigheterna uppehälles

— förutom genom styrelsens ledamöter—genom militärassistenter. Föreskrifter

utfärdas till säkerställande av att forskningsanstalten erhåller del av

in- och utländska rön berörande anstaltens verksamhetsområde. Överbefälhavaren

och försvarsgrenscheferna få direktiv- respektive anvisningsrätt i förhållande

till anstalten. Såsom biträde vid fullgörandet av hithörande arbetsuppgifter

erhåller överbefälhavaren en regementsofficer, ingående i hans

personliga stab. För ändamålet överflyttas en tjänst från den nuvarande

kemiska anstalten. Särskild forskningsavdelning inom försvarsstaben upprättas

icke.

9. Anstaltens inre organisation begränsas till tre fasta avdelningar. Ett

sammanförande av vissa kemiska laboratorier eftersträvas. För särskilda

ändamål kunna bildas tillfälliga arbetsgrupper.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 242.

25

10. Till anstalten knytes ett begränsat antal mera fast anställda forskare,

dels ordinarie, på viss tid eller tills vidare tillsatta i lönegrader å löneplan C

enligt civila avlöningsreglementet, dels arvodesanställda, dels extra ordinarie.

Härtill kommer viss biträdespersonal. Den fasta kadern utökas alltefter omständigheterna

med tillfälligt anställd personal.

11. övergången till den nya ordningen sker vid tidpunkt, som Kungl.

Maj:t bestämmer. I full utsträckning genomföres omorganisationen dock ej

före den 1 juli 1945.

Erfarenheterna från det moderna kriget visa på vikten och betydelsen av

forskningsverksamhet på det militära området. Genom utnyttjandet av vetenskap

och teknik hava nya försvarsmetoder och försvarsmedel konstruerats,

vilka varit av väsentlig betydelse för krigföringen. Ej minst för ett litet land

med i övrigt begränsade resurser är det i hög grad påkallat, att alla möjligheter,

som forskningen på detta område kan erbjuda, tillvaratagas för höjandet

av försvarsmedlens kvalitet och därmed för stärkandet av landets försvarskraft.

Den forskningsverksamhet för militära ändamål, som förekommer i vårt

land, är fördelad på ett flertal från varandra skilda organ. Såsom i ärendet

framhållits lider denna forskning av splittring och isolering. Dess i stort

sett provisoriska karaktär försvårar möjligheten av att i verksamheten

bibehålla skicklig arbetskraft, varigenom kontinuiteten i arbetet äventyras.

Det har därför befunnits vara av vikt att samordna denna forskning under en

gemensam enhetlig ledning och i sådant syfte har föreslagits inrättandet av

en försvarets forskningsanstalt. Förslaget i fråga innebär, såsom departementschefen

understrukit, icke att tillskapa ett nytt organ med uppgifter, som

sakna motsvarighet inom den nuvarande försvarsorganisationen, utan avsikten

är främst att samordna och effektivisera samt att åstadkomma ett

gemensamt utnyttjande av tillgängliga tekniska resurser. Med hänsyn till

vad sålunda anförts, finner sig utskottet kunna tillstyrka, att den föreslagna

forskningsanstalten inrättas.

I fråga om tidpunkten för den nya organisationens ikraftträdande föreslås

i motionen I: 352, att med frågan örn anstaltens inrättande bör anstå tills

lugnare förhållanden inträtt. Vad i motionen anförts till stöd härför har utskottet

icke funnit övertygande. Utskottet hyser för sin del den uppfattningen,

att det ur skilda synpunkter — ej minst angelägenheten av att redan nu till

ifrågavarande forskningsverksamhet knyta vissa forskare, vilka på grund av

de nuvarande mera osäkra anställningsformerna kunna befaras söka sig till

andia och säkrare verksamhetsfält — knappast kan anses välbetänkt att ställa

denna fråga på framtiden. Utskottet delar därför departementschefens mening,

vilken vunnit stöd såväl av överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna

som ett flertal andra remissmyndigheter, att förslaget snarast möjligt bör

genomföras. Det förhållandet att vissa icke oväsentliga detaljer i förslaget —

såsom förläggningsort och byggnadskostnader — ännu icke blivit fullt klarlagda,

synes utskottet, med hänsyn till att det här gäller en försvarsangelägenhet

av utomordentlig vikt, icke böra vara av avgörande betydelse för ett

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 242.

ståndpunkttagande till principfrågan. Av det anförda följer, att utskottet avstyrker

förberörda motion I: 352.

Då utskottet tillstyrker inrättandet av den föreslagna anstalten vill utskottet

samtidigt uttala sin förväntan, att åt densamma icke gives en alltför

vidlyftig och omfattande organisation. Det synes utskottet alltså angeläget,

att all återhållsamhet iakttages vid anstaltens utbyggande. Redan det förhållandet

att anstalten skulle till huvudsaklig uppgift hava att samordna och

leda forskningsuppgifterna talar för att anstalten bör kunna hållas inom

ganska snäva gränser. Det har framhållits, att tillgången på verkligt kvalificerade

forskare i vårt land är ytterst begränsad och att det mött stora svårigheter

att tillgodose det civila behovet av forskare. Även detta är ett skäl, som

enligt utskottets mening motiverar en begränsad organisation.

Till vad departementschefen anfört i fråga örn de allmänna riktlinjerna för

verksamheten kan utskottet i princip ansluta sig. Samma gäller beträffande

uPPgifterna för den föreslagna forskningsorganisationen. Dessa uppgifter

hava sammanfattningsvis angivits vara att följa den allmänna naturvetenskapliga

och tekniskt-vetenskapliga utvecklingen med hänsyn tagen till militära

behov och den militära taktiskt-tekniska utvecklingen, att samordna och

stimulera forskningsverksamhet för vissa militära ändamål vid allmänna

vetenskapliga institutioner samt inom industrien ävensom att bedriva forskning

vid en direkt för militärt ändamål inrättad forskningsanstalt.

Enligt departementschefens förslag borde anstalten ställas under ledning

av en styrelse direkt under Kungl. Majit. Denna styrelse, som skulle vara ett

samlande organ såväl inåt som utåt, har förutsatts besitta erforderlig sakkunskap

på de olika områden, som forskningsverksamheten kommer att omspänna.

För sammanhållande av det löpande forskningsarbetet inom anstalten föreslås

tillsättandet av en överdirektör såsom chef för anstalten. Enligt förslaget

skulle denne vara såväl administrativ som vetenskaplig chef.

Gentemot detta förslag ställes i motionen II: 560 en organisation, enligt

vilken den direkta ledningen av forskningen skulle — i den mån den icke är

av sådan art, att den bör överlåtas på styrelsen — ligga på ett antal väl

kvalificerade forskare. Vidare föreslås, att anstaltschefens befogenheter

borde inskränka sig till enbart det administrativa området och att denne

administrative chef för att främja samarbetet med de militära myndigheterna

borde vara militär.

I valet mellan dessa organisationsmöjligheter har utskottet icke kunnat

finna motionärens förslag innebära en bättre lösning av problemet än den

av departementschefen förordade. Utskottet förmenar, att med de kvalifikationer,

som förutsatts — hög naturvetenskaplig allmänbildning — överdirektören

genom sin ledande och samordnande verksamhet skulle kunna stimulera

och befrukta forskningsarbetet, utan att därmed, såsom från vissa håll

befarats, forskarnas rörelsefrihet och självständiga ställning komme att

äventyras eller deras initiativkraft att försvagas. Ur synpunkten av att åstadkomma

ett effektivt arbetande forskningsorgan synes utskottet departements
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 242.

27

chefsförslaget vara ägnat att bättre fylla de fordringar, som i detta avseende

böra uppställas. I fråga om forskningsanstaltens ledning tillstyrker sålunda

utskottet det av departementschefen härutinnan framlagda förslaget och avstyrker

alltså motionen i denna del. Någon anledning att här närmare ingå

på frågan örn styrelsens sammansättning anser utskottet icke föreligga.

Det synes utskottet lämpligt, att det på sätt föreslagits får ankomma på

Kungl. Majit att efter ytterligare övervägande träffa avgörande härutinnan.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att överdirektören skall

ingå i styrelsen som ledamot och föredragande. Härav följer att utskottet

icke kan tillstyrka det i motionen II: 560 väckta förslaget, att avdelningsföreståndarna

skola tjänstgöra som föredragande i styrelsen. Detta utesluter

givetvis icke, att, när så kan anses särskilt påkallat och lämpligt, även avdelningsföreståndarna

kan beredas tillfälle att föredraga vissa ärenden.

Ej heller motionärens förslag att för samarbetet mellan avdelningarna inrätta

ett s. k. samarbetskollegium kan utskottet tillstyrka. Enligt utskottets

mening ligger det i sakens natur, att de vid anstalten anställda forskarna böra

sammanträffa för att diskutera uppkommande problem, men att åt dessa sammankomster

giva en organisatorisk utformning synes utskottet varken behövligt

eller lämpligt.

Enligt forskningsnämndens förslag skulle till anstalten knytas ett rådgivande

organ, benämnt försvarets forskningsråd. Då utskottet icke blivit

övertygat örn nödvändigheten av att inrätta ett dylikt organ, kan utskottet

i likhet med departementschefen icke tillstyrka förslaget i fråga. Samma

gäller den föreslagna forskningsavdelningen inom försvarsstaben. Båda förslagen

skulle, örn de genomfördes, leda till en enligt utskottets mening betydande

överorganisation. Erforderlig kontakt mellan de militära myndigheterna

och forskningsanstalten synes utskottet lämpligen kunna ske genom att

såsom departementschefen föreslagit placera militärassistenter till tjänstgöring

vid anstalten samt till överbefälhavarens förfogande ställa en regementsofficer.

Yad departementschefen anfört i anslutning till forskningsnämndens synpunkter

på frågan örn organisationen av arbetet inom forskningsanstalten har

icke givit utskottet anledning till något särskilt uttalande.

I fråga örn forskningsanstaltens inre organisation har utskottet redan inledningsvis

framfört sina betänkligheter mot att åt anstalten gives alltför stor

omfattning. Utifrån denna synpunkt synes den organisationsplan, som departementschefen

nu framlagt och vilken innebär en avsevärd reducering i förhållande

till forskningsnämndens förslag, kunna godtagas. Utskottet tillstyrker

sålunda, att anstalten uppdelas på tre huvudavdelningar, vilka avdelningar

alltså skulle utgöra kärnan i organisationen. Härtill skulle komma

tillfälliga arbetsgrupper, kansli och utredningssektion samt försöksstationer,

verkstad m. m. Att såsom framhållits jämkningar kunna visa sig erforderliga

vid de ytterligare överväganden, som måste föregå det slutliga fastställandet

av organisationen, torde ligga i sakens natur.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 242.

Utskottet övergår härefter till frågan om personaluppsättning och löneställning.

Till de allmänna synpunkter, departementschefen anlagt på frågan om

personalorganisationens omfattning, kan utskottet helt ansluta sig. Utskottet

delar sålunda, bland annat, departementschefens uppfattning, att antalet med

pensionsrätt förenade tjänster å löneplan C bör kunna begränsas och att det

bör få ankomma på Kungl. Majit att efter omständigheterna besluta, i vilka

fall befattningarna å nämnda löneplan skola tillsättas medelst förordnande

på viss tid eller allenast tills vidare. Det bör vidare stå Kungl. Majit fritt

att i det fall, då så visar sig lämpligt, temporärt utbyta en eller flera av de

föreslagna högre extra ordinarie befattningarna mot extra tjänster i motsvarande

lönegrader.

Vidkommande personaluppsättningen får utskottet under hänvisning till

vad utskottet ovan anfört framhålla angelägenheten av att viss återhållsamhet

i fråga örn antalet befattningshavare iakttages. Det av departementschefen

härutinnan framlagda förslaget, vilket i förhållande till forskningsnämndens

beräkningar innebär en ganska avsevärd reducering av antalet befattningshavare,

synes utskottet väl avvägt och därför kunna godtagas. Det i motionen

lii 560 gjorda yrkandet örn en utökning i förhållande till nämnda förslag med

ej mindre än sju befattningar kan utskottet ur ovan angivna synpunkter

således icke tillstyrka. Vad särskilt angår motionärens förslag örn anställande

av en biträdande ingenjör finner utskottet i likhet med departementschefen,

att någon sådan befattning icke bör, åtminstone innan erfarenheter

vunnits, uppföras å personalförteckningen.

Med avseende å personalens löneställning anser utskottet förslaget örn

alternativa lönegradsplaceringar för avdelningschefstjänsterna vara med hänsyn

till här föreliggande särskilda förhållanden välgrundat och tillstyrker detsamma.

Vad därvid föreslagits såsom högsta lönegrad kan utskottet jämväl

tillstyrka. Enligt departementschefsförslaget skulle — i syfte att minska

antalet fast anställda — vissa forskare anställas mot arvoden och övriga förmåner

utom pension motsvarande högst vad som härutinnan utgår till befattningshavare

i lönegrad C 5. Någon anledning att, såsom i motionen lii 560

yrkats, redan nu hänföra dessa forskare till C-planen kan utskottet icke finna,

särskilt som departementschefen förutsatt, att i den mån förhållandena vid

forskningsanstalten stabiliseras fråga kan uppkomma att utbyta jämväl vissa

av dessa arvodesbefattningar mot mera fasta tjänster å nämnda löneplan.

Utskottet avstyrker alltså motionen i denna del. Likaså avstyrker utskottet

samma motion, i vad den avser verkstadschefens löneställning. Departementschefens

förslag att placera denne befattningshavare i lönegraden Eo 27

synes utskottet i förhållande till de olika meningar, som gjort sig gällande på

denna punkt, vara att betrakta såsom en lämplig medelväg. Beträffande lönesättningen

för personalen i övrigt har departementschefsförslaget icke givit

utskottet anledning till erinran.

Utskottet övergår härefter till frågan örn nybyggnader för den militärtekniska

forskningen. I detta ämne har forskningsnämnden framlagt fem alter
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 242.

29

nativ. Nämndens majoritet har förordat alternativ Y, enligt vilket samtliga

institutioner skulle förläggas i anslutning till kemiska anstalten vid Lilla

Ursvik, under det att minoriteten anslutit sig till alternativ II, enligt vilket

militärfysiska institutet skulle förläggas till Ladugårdsgärde och kemiska

anstalten utbyggas vid Lilla Ursvik, medan teletekniska anstalten skulle utbyggas

vid Stora Frösunda. I motionen II: 560 har yrkats, att frågan löses i

enlighet med sistnämnda förslag. Departementschefen har i betraktande av

flera med denna fråga sammanhängande omständigheter icke funnit möjligt att

nu fatta ståndpunkt till detta ärende utan ansett att avgörandet därav måste

bliva beroende på ytterligare utredning. Redan med hänsyn härtill och då

det enligt utskottets mening icke kan anses oundgängligen påkallat, att detta

spörsmål löses i förevarande sammanhang föreslår utskottet, att motionen

i nu omhandlade del icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Det må

här vidare framhållas, att alternativ II av förslagsställarna närmast isynes

vara motiverat av behovet av att kunna åstadkomma nära samverkan mellan

forskarna och de militära myndigheterna. Utskottet kan icke tillmäta detta

argument någon avgörande betydelse, då erforderlig kontakt kan nås på annat

sätt. Dessutom anser utskottet, att den splittrade förläggningen på tre

olika håll, som sistnämnda alternativ innefattar, ur kostnadssynpunkt är

ägnad att framkalla starka betänkligheter. Utskottet förutsätter, att det vid

den kommande utredningen skall bliva möjligt att lösa forskningsanstaltens

byggnadsfråga på ett sätt, som leder till ett förbilligande av kostnaderna utan

att därigenom organisationens möjligheter att fullgöra sina uppgifter eftersättas.

Med avseende å kostnads- och anslagsfrågorna har utskottet efter verkställd

prövning i stort sett icke funnit anledning till erinran mot de

av departementschefen framlagda beräkningarna liksom ej heller mot vad

som i samband därmed uttalats. Såsom i propositionen framhållits äro dessa

beräkningar icke slutgiltiga utan det har av departementschefen förutsatts,

att smärre jämkningar i huvudsak inom den angivna kostnadsramen kunna

komma att föreslås i samband med framläggandet av anslagsäskanden för

nästa budgetår. I vad de i motionen II: 560 gjorda yrkandena i förevarande

avseende skilja sig från departementschefens förslag avstyrker utskottet desamma.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma tidpunkten för övergången

till den nya organisationen, vilken förutsättes icke vara genomförd

i full utsträckning före den 1 juli 1945. Då styrelse och chef för anstalten

samt chefer för forskningsavdelningar dessförinnan böra tillsättas för att

biträda vid omorganisationens genomförande, synes utskottet lämpligt att,

såsom departementschefen föreslagit, Kungl. Maj:t bemyndigas att från tidpunkt

under innevarande budgetår, som Kungl. Maj:t må äga bestämma, tillsätta

såväl överdirektören som vissa högre befattningshavare, nämligen två avdelningschefer

i högst lönegrad C 7 och två laboratorer i högst lönegrad C 5. Å

personalförteckningen för innevarande budgetår böra alltså nu nämnda be
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 242.

fattningshavare uppföras. I motionen II: 560 har yrkats, att befattningarna

såsom avdelningsföreståndare och laborator utbytas mot benämningen forskare.

Då utskottet icke kan finna rimlig anledning föreligga att frångå de av

departementschefen angivna hävdvunna benämningarna, avstyrker utskottet

motionen jämväl i denna del.

Det för innevarande budgetår äskade anslaget av 35 000 kronor till avlöningar

m. m. till de i personalförteckningen upptagna befattningshavarna tillstyrkes

av utskottet ävensom det begärda investeringsanslaget av 100 000

kronor till nybyggnad för försvarets forskningsanstalt, vilket senare belopp

närmast är avsett för ytterligare utredning och ritningar m. m.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 352 och II: 560,

a) besluta, att en försvarets forskningsanstalt skall från och

med tidpunkt, som må av Kungl. Maj:t bestämmas, inrättas och

organiseras efter i huvudsak den plan, som av departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 20

oktober 1944 angivits;

b) godkänna följande personalförteckning för försvarets forskningsanstalt,

att tillämpas under budgetåret 1944/45 från och

med tidpunkt, som må av Kungl. Maj:t bestämmas:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överdirektör ................................................. C 10

2 avdelningschefer ........................................... högst C 7

2 laboratorer .................................................... » C 5;

c) godkänna följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt,

att tillämpas under budgetåret 1944/45 från och

med tidpunkt, som må av Kungl. Maj:t bestämmas:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ......................................................... kronor 31 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... » 4 000

Summa kronor 35 000;

d) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1944/45 under fjärde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 35 000 kronor;

e) till Nybyggnad för försvarets forskningsanstalt å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1944/45 under försvars
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 242. 31

väsendets fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, anvisa ett

investeringsanslag av 100 000 kronor.

Stockholm den 1 december 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i

Malmö, Oscar Olsson, Pauli, Gränebo, Lindström, Bäcklund, Holmström, Heiding,

Gustaf Karlsson, Sundberg och Emil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Ward, Persson i Falla, Persson i

Tidaholm, Nilsson i Steneberg, Lindholm, fru Alvén, herrar Lundberg i Hälsingborg,

Åkerström, Norup och Onsjö.

Reservationer:

1) av herr Pauli;

2) av herrar Gustaf Karlsson och Åkerström, vilka ansett, att utskottets

yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Utskottet har funnit övervägande skäl tala för att inrättandet av en försvarets

forskningsanstalt tills vidare bör anstå. I nuvarande läge torde en

dylik anstalt näppeligen kunna öka landets värnkraft. Avgörandet örn en särskild

forskningsanstalt för försvaret bör därför fattas under mera lugna och

normala förhållanden, vilket även framhållits av styrelsen för Chalmers tekniska

högskola.

Starka skäl synas även tala för att ytterligare undersökningar verkställas

för att få klarlagt örn icke den vetenskapliga forskning, som ur försvaretssynpunkt

anses önskvärd, skulle på lämpligt sätt kunna knytas till inom

landet redan befintliga vetenskapliga institutioner. Förutsättningen för en

dylik anknytning måste dock vara, att forskningen för de fredliga behoven

icke inskränkes eller försvåras?

Även om det enligt förevarande proposition icke är fråga örn annat än ett

principbeslut, vid vars fattande alla detaljspörsmål icke behöva vara klarlagda,

har dock utskottet funnit det önskvärt, att åtminstone frågan örn

platsen för den föreslagna anstalten varit allsidigt belyst och att kostnaden

för byggnaderna kunnat med någorlunda säkerhet angivas vid principavgörandet

Därest förhållandena efter fredsslutet skulle motivera en forskningsverksamhet

för försvaret av i propositionen antydd omfattning, synes det

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 242.

nödvändigt, att angivna detaljspörsmål dessförinnan bliva föremål för nog

grann och ingående undersökning.

Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till motionen I: 352 och med av

slag å motionen 11:560, avslå förevarande proposition.»;

3) av herr Persson i Tidaholm och fru Alvén.

*

Stockholm 1944. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:498 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis ''proposition angående inrättande av försvarets forskningsanstalt. s. 11 i texten