Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inköp av tackjärn.
1944-12-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1944:244, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inköp av tackjärn.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 244.
1
Nr 244.
Ankom lill riksdagens kansli den 8 december 1944 kl. 1 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inköp
av tackjärn.
(2:a avd.)
I propositionen nr 302 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för den 17 november
1944, föreslagit riksdagen medgiva att det å allmän förskottsstat I för
budgetåret 1944/45 uppförda anslaget till Åtgärder för ekonomisk efterkrigsberedskap
må i enlighet med vad departementschefen förordat disponeras
för bestridande av kostnader för inköp av tackjärn.
På grund av den utomordentligt viktiga ställning, som järnet intager inom
flertalet produktionsområden, har frågan örn landets järnförsörjning i olika
sammanhang varit föremål för uppmärksamhet. Vid de överväganden som
förekommit har det framstått såsom angeläget icke blott att tillse, att den
aktuella efterfrågan på järn i möjligaste mån kunde tillgodoses utan även
att ett beredskapslager för framtida behov kunde uppläggas. Ett dylikt lager
har ansetts önskvärt för att kunna möta dels den försämring i järnförsörjningen
under ett slutskede av kriget, varmed man på grund av minskad eller
utebliven import av järn och av fossila bränslen för framställning av inhemskt
järn hade anledning räkna, dels ock den avsevärt ökade efterfrågan
på järn, som kunde antagas uppkomma under en övergångstid efter krigets
avslutande.
Under hösten 1943 var tillgången på träkol tämligen riklig. Med anledning
härav övervägdes vissa åtgärder i syfte att få till stånd en ökad produktion
av träkolstackjärn. Av olika skäl ansågos emellertid dylika åtgärder
icke då böra vidtagas.
I skrivelse den 7 juni 1944 erinrade statens industrikommission örn att
de träkol, som skulle förbrukas under år 1945, normalt borde börja kontrakteras
från och med våren 1944 för att bereda träkolsproducenterna tillfälle
att i tid planlägga och verkställa avverkningen av erforderlig kolved.
Gjorda undersökningar hade emellertid givit vid handen, att träkolshyttorna
dittills varit återhållsamma i fråga om köp av träkol. Det anmälda köpebehovet
hade sålunda i jämförelse med motsvarande tid föregående år visat
sig avsevärt mindre. Detta berodde enligt industrikommissionen bland annat
därpå, att företagen kände sig osäkra rörande framtidsutsikterna både vad
beträffade avsättningsmöjligheterna och priset på tackjärn. Det vore enligt
industrikommissionens mening nödvändigt att åtgärder snarast vidtoges med
syfte att stödja produktionen av träkolstackjärn år 1945.
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 244.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr 244.
Såsom en första åtgärd i angivna syfte föreslog kommissionen, att genom
statens försorg uppköptes och lagrades dels det överskott av träkolstackjärn,
som kunde framkomma hos de fristående träkolshyttorna, och dels
överskottet hos de koks- och elektrohyttor, som icke tillhörde stålverk.
Såsom en andra åtgärd föreslog kommissionen, att vissa statliga garantier
lämnades för avsättning av det tackjärn, som tillverkades med användning
av träkol, inköpt under 1944 års träkoissäsong. Garantien skulle emellertid
tills vidare endast avse de fristående träkolshyttorna, då det borde ligga i
stålverkens eget intresse att i rimlig utsträckning säkerställa sin egen tackjärnstillverkning.
Den statliga garantien för säkerställandet av en framställning
av träkolstackjärn av önskad omfattning skulle innefattas i avtal, som
skulle träffas med vederbörande företag, avseende åtagande från dessas sida
av köp respektive tillverkning av vissa bestämda kvantiteter träkol före viss
tidpunkt. Den statliga avsättningsgarantien för motsvarande kvantiteter
tackjärn skulle enligt avtalet hänföras till ett grundpris vid hyttorna av
225 kronor per ton tackjärn av martinkvalitet, d. v. s. ett pris som med
17 kronor 50 öre understege det pris av 242 kronor 50 öre per ton, som godkänts
av priskontrollnämnden såsom tillverkningspris. I avtalet skulle vidare
intagas en förklaring, att staten icke hade för avsikt att vid sådan tidpunkt,
då orderbrist förelåge, som förorsakade inställande av driften vid
tackjärnshyttorna, disponera över de statliga lagren av träkolstackjärn.
Genom beslut den 9 juni 1944 uppdrog Kungl. Maj:t åt statens reservförrådsnämnd
att under år 1944 i samråd med industrikommissionen inköpa
intill 35 000 ton koks-, elektro- och träkolstackjärn av årets svenska tillverkning.
Vidare bemyndigade Kungl. Majt industrikommissionen att, för Kungl.
Majit och kronan med tio särskilda företag träffa avtal, varigenom företagen
åtoge sig att inköpa träkol, avsett för framställning av tackjärn. Den kvantitet
träkol, varom här var fråga, motsvarade en tackjämskvantitet av 80 000
å 85 000 ton.
Med skrivelse den 20 juni 1944 överlämnade kommissionen för ekonomisk
efterkrigsplanering till industrikommissionen för vidtagande av de åtgärder,
som kunde befinnas lämpliga, en promemoria angående möjligheterna att i
beredskapssyfte utöka landets tackjärnsproduktion. Enligt promemorian
skulle en sådan utökad tackjärnstillverkning vara möjlig under år 1945, enär
utsikterna att anskaffa den för denna tillverkning erforderliga kvantiteten
träkol vore förhållandevis goda, medan däremot möjligheterna för en utökad
tackjärnstillverkning för tiden efter år 1945 bedömdes vara mera ovissa med
hänsyn till träkolsförsörjningen. En förutsättning för att tillräckliga träkolskvantiteter
för 1945 års tackjärnstillverkning skulle kunna framkomma vore
dock, att avverkningarna av kolved snarast igångsattes.
Med anledning av efterkrigsplaneringskommissionens skrivelse ävensom
av industrikommissionen verkställd utredning i ämnet föreslog kommissionen,
att staten såsom en beredskapsåtgärd för tackjärnsförsörjningen efter
år 1945 och i syfte att stimulera till ökad produktion av träkolstackjärn un
-
Statsutskottets utlåtande nr 244.
3
der år 1944, dels ytterligare inköpte träkolstackjärn av det överskott, som
beräknades för innevarande år, dels ock redan nu gjorde begränsade inköp
av tillskott av sådant tackjärn, som under år 1945 kunde framkomma. Priset
å det sålunda av staten inköpta tackjärnet skulle vara högst det nu gällande,
eller 242 kronor 50 öre per ton för martintackjärn med visst pristillägg för
gjuterikvalitet. Såsom särskilt villkor för inköp av 1945 års produktion
skulle gälla, att de berörda hyttorna åtoge sig att före viss tidpunkt inköpa
eller tillverka den för tackjärnets tillverkning erforderliga kvantiteten träkol.
Genom beslut den 28 juli 1944 uppdrog Kungl. Maj:t åt reservförrådsnämnden
att, i samråd med industrikommissionen, under år 1944 inköpa
dels intill 15 000 ton träkolstackjärn av 1944 års tillverkning utöver de kvantiteter,
som kunde komma att inköpas jämlikt Kungl. Maj:ts omförmälda
beslut av den 9 juni 1944, dels ock intill 40 000 ton sådant tackjärn av den
del av 1945 års produktion därav, som icke vore avsedd för tillgodoseende
av träkolshyttornas egna behov, för leverans enligt förenämnda mellan
Kungl. Maj:t och kronan och vissa producenter av tackjärn träffade avtal
eller för avsalu.
Vad anginge behovet av ytterligare lagring av tackjärn för säkerställande
av försörjningen år 1945 och tiden därefter meddelade industrikommissionen
i skrivelse den 11 oktober 1944, att kommissionen i samråd med kommissionen
för ekonomisk efterkrigsplanering och med jernkontoret igångsatt en
undersökning rörande möjligheterna att öka tillverkningen av valsade järnoch
stålprodukter utöver nuvarande nivå. Vissa tekniska förutsättningar härför
förefunnes. I den mån en ökning av vals järnstillverkningen kunde genomföras
måste som råvara härför tänkas uteslutande tackjärn, då en ökning
av tillgången på smidesjärnskrot icke kunde påräknas. Tack järnsförbrukningen
år 1945 bleve på grund härav eventuellt större än tidigare beräknats.
Den 20 oktober 1944 bemyndigade Kungl. Maj:t reservförrådsnämnden att
i samråd med industrikommissionen inköpa — utöver de kvantiteter, som
reservförrådsnämnden jämlikt av Kungl. Maj:t tidigare meddelade uppdrag
inköpt eller komme alt inköpa — intill 20 000 ton träkolstackjärn av den
inhemska tillverkningen under återstoden av innevarande år och under första
kvarlalet 1945.
Sedan industrikommissionen i skrivelse den 25 oktober 1944 slutligen meddelat,
att det torde bliva möjligt att inköpa vissa kvantiteter träkolstackjärn
utöver de 40 000 ton dylikt järn av 1945 års produktion, varom reservförrådsnämnden
erhållit inköpsuppdrag, uppdrog Kungl. Majit genom beslut den
27 oktober 1944 åt reservförrådsnämnden att på motsvarande villkor, som
gällde för angivna kvantitet örn 40 000 ton tackjärn, inköpa ytterligare intill
50 000 ton dylikt järn av 1945 års produktion.
Departementschefen har anfört följande.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att Kungl. Majit genom olika be
slut uppdragit åt reservförrådsnämnden att för statens räkning inköpa och
upplagra tackjärn intill en sammanlagd kvantitet av 100 000 ton. Kosina
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 244.
Utskottet.
denia härför kunna beräknas till inemot 40 000 000 kronor. Av detta belopp
torde omkring 30 000 000 kronor belöpa på innevarande budgetår. Med
hänsyn till syftet med ifrågavarande lagring synas dessa kostnader lämpligen
böra bestridas från det å allmän förskottsstat I för budgetåret 1944/45
uppförda anslaget å 100 000 000 kronor till Åtgärder för ekonomisk efterkrigsberedskap.
Detta anslag är avsett för sådana angelägna beredskapsuppgifter,
för vilka särskilda anslag ej beräknats på den allmänna beredskapsstaten,
i första hand åtgärder för att förbättra landets försörjning med
vissa varor, som äro väsentliga för produktionens fortgång men på vilka
tillgången fortsättningsvis kan befaras bliva otillräcklig. För disposition av
anslaget under tid då riksdagen är samlad till session förutsättes emellertid,
att riksdagens medgivande inhämtas i enlighet med den praxis, som utbildats
beträffande större civila utgifter på försvarsberedskapsstaten.
Vad angår kostnaderna för de kvantiteter träkolstackjärn, vilka kronan
enligt förenämnda avtal med vissa företag om inköp respektive tillverkning
av träkol för framställning av tackjärn kan bliva skyldig att inköpa på
grund av avsättningsgarantien, förutsätter jag, att jämväl dessa kostnader
i den mån de belöpa på detta budgetår må få finansieras genom anlitande
av anslaget till Åtgärder för ekonomisk efterkrigsberedskap.
Därest jämväl å allmän beredskapsstat för nästa budgetår anslag kommer
att upptagas för ekonomisk efterkrigsberedskap har jag för avsikt att framdeles
göra hemställan örn att de å budgetåret 1945/46 belöpande kostnaderna
för tackjärnsinköp finansieras genom anlitande av sådant anslag. För det
fall att dylikt anslag icke står till förfogande, torde särskilda medel för
ändamålet framdeles få äskas av riksdagen.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må medgiva att det å allmän förskottsstat I
för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget till Åtgärder för
ekonomisk efterkrigsberedskap må i enlighet med vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden
för den 17 november 1944 förordat disponeras
för bestridande av kostnader för inköp av tackjärn.
Stockholm den 8 december 1944.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i
Malmö, Oscar Olsson, Lindström, Sven Larsson, Bäcklund, Holmström, Heiding,
Karl Andersson, von Heland, Sundberg och Emil Petersson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i
Stockholm, Svensson i Grönvik, Persson i Tidaholm, Isacsson, Pettersson i Dahl,
Lindholm, fru Alvén, herrar Lundberg i Hälsingborg, Åkerström och Malmborg.
Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1944
418687
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1944:501 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inköp av tackjärn. s. 1 i texten