Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om kapitalbudgetens omläggning m. m.

1944-02-18 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:32, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om kapitalbudgetens omläggning m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32.

1

Nr 32.

Ankom till riksdagens kansli den 18 februari 1944 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning om kapitalbudgetens omläggning

m. m.

(4:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit, under Kapitalbudgeten, Investeringsplan

(se statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1944),

föreslagit riksdagen att, med godkännande av den föreslagna utformningen

av kapitalbudgeten, bemyndiga Kungl. Majit att meddela de föreskrifter i

de i statsrådsprotokollet berörda frågor som må befinnas erforderliga i samband

med dess genomförande.

Vidare har Kungl. Majit under Utgifter å riksstaten, För flera huvudtitlar

gemensamma frågor, 2. Anslag till anläggningsarbeten (se statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 4 januari 1944) föreslagit riksdagen att bemyndiga

Kungl. Majit att förfoga över investeringsanslagen å kapitalbudgeten

samt reservationsanslagen å riksstatens utgiftshuvudtitel för avskrivning av

nya kapitalinvesteringar, därest de med investeringsanslagen avsedda arbetena

påbörjats före utgången av tredje budgetåret efter det, för vilket anslagen

sist blivit i riksstaten uppförda.

I överensstämmelse med vad som förordades i 1943 års statsverksproposition

har Kungl. Majit genom beslut den 29 januari 1943 anbefallt riksräkenskapsverket

att verkställa utredning angående den budgettekniska utformningen

av medelsanvisningar för investeringsändamål. Med skrivelse den

12 juni 1943 har verket överlämnat den anbefallda utredningen, över denna

lia sedermera yttranden inhämtats från generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen,

järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, statskontoret

och fullmäktige i riksgäldskontoret. Riksräkenskapsverket har därefter avgivit

förnyat utlåtande i ämnet. En närmare redogörelse för den sålunda

verkställda utredningen lämnas i Bihang E till Inkomster å riksstaten.

Enligt det av riksräkenskapsverket i dess senaste utlåtande föreslagna systemet

skulle en särskild investeringsstat upprättas för varje kapitalfond. På

denna stat skulle redovisas å ena sidan ett belopp, utvisande den sammanlagda

bruttoinvesteringen i fonden enligt av riksdagen fattade beslut, och

å andra sidan tillgängliga avskrivningsmedel samt övriga å fonden disponibla

likvida medel. Saldot mellan dessa poster skulle utvisa det nettotillskott av

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 32—33.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 32.

kapitalmedel, som erfordras för de beslutade investeringarnas genomförande.

De i staterna framräknade nettotillskotten skulle sammanföras i en investeringsplan,

vars slutsumma således skulle angiva den nettoinvestering av

kapitalmedel, som kriives för genomförandet av den av riksdagen beslutade

bruttoinvesteringen. Investeringsplanen med därå uppförda saldobelopp skulle

enligt riksräkenskapsverkets förslag träda i stället för den nuvarande kapitalbudgeten,

och riksstaten begränsas till att avse driftbudgeten. De till planen

knutna staterna skulle innefatta en fullständig inkomstspecifikation. Specifikationen

av de utgifter för investeringsändamål, vilkas totalbelopp för varje

fond uppföres å den för fonden upprättade statens utgiftssida, förutsattes

utformad och uppställd på samma sätt som den nuvarande anslagsspecifikationen

å kapitalbudgeten, vilken alltså icke i denna del skulle ändras annat

än genom införandet av anslag till de arbeten som nu finansieras vid sidan

av budgeten. Den föreslagna anordningen erbjöde, framhåller departementschefen,

i redovisningshänseende praktiska fördelar och anslöte sig nära till

nuvarande praxis i fråga örn dispositionen över affärsverkens likvida medel.

Den stämde också väl överens med det förfarande som är regel för driftbudgetens

del. Samtidigt möjliggjorde den att i den löpande budgetredovisningen

lämna en korrekt bild av investeringsverksamhetens fortgång.

Departementschefen anför vidare följande.

Enligt riksräkenskapsverkets förslag skulle de å investeringsplanen uppförda

nettoinvesteringsbeloppen betecknas såsom investeringsanslag. Med

hänsyn därtill har verket förordat, att de nuvarande investeringsanslagen i

stället skulle betecknas såsom investeringsbemyndiganden. De å investeringsplanen

uppförda tillskotten av kapitalmedel komma visserligen att av riksgäldskontoret

behandlas såsom anslag, på vilka de lyftade beloppen i vanlig

ordning avföras. De äro dock till sin natur närmast att betrakta såsom av

riksdagen till förfogande ställda lånemedelsanvisningar, avsedda att tagas i

anspråk blott i den mån övriga medel icke förslå för de beslutade investeringarnas

genomförande, och böra i enlighet därmed uppföras såsom saldoposter

med förslagsvis angivna belopp. Örn någon särskild beteckning för dessa

posters vidkommande anses erforderlig, synes den under dessa förhållanden

lämpligen kunna bliva investeringsbemyndigande. Anledning saknas under

dessa omständigheter att frångå den gängse terminologien nied avseende på

de direkta medelsanvisningarna för olika investeringsändamål, vilka alltså

böra bibehålla beteckningen investeringsanslag. Såsom sammanfattande benämning

på investeringsplanen, investeringsstaterna och specifikationen av

investeringsanslagen torde även efter den föreslagna omläggningen kunna användas

termen kapitalbudgeten. Den till driftbudgeten begränsade riksstaten

samt kapitalbudgeten torde tillsammans böra betecknas statsbudgeten.

Investeringsanslagen böra tydligen vid tillämpning av det förordade systemet

jämväl i fortsättningen äskas av cheferna för fackdepartementen. På

finansdepartementets föredragning skall ankomma att i stället för inkomstberäkningen

å kapitalbudgeten anmäla investeringsplan och investeringsstater.

En förutsättning för den här förordade omläggningen av kapitalbudgeten

är, att frågan örn förnyelsefondsredovisningen vinner sin lösning. På denna

punkt har riksräkenskapsverket framlagt ett förslag, till vilket myndigheterna

i stort sett anslutit sig. Förslaget innebär, att förnyelsefonderna ombildas till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32. 3

egentliga värdeminskningskonton, varjämte samlidigt en reglering av det boklörda

tillgångsvärdet och värdeminskningskontots belopp skall vidtagas i syfte

att undanröja de felaktigheter, som framkommit vid tillämpningen av hittillsvarande

system. Då förslaget innebär en ändamålsenlig anpassning av

den statliga förnyelsefondsredovisningen till moderna affärsmässiga bokföringsprinciper

och då vidare dess genomförande kommer att medföra en ökad

tillförlitlighet vid redovisningen av statens kapitaltillgångar och affärsverkens

vinstberäkningar, ansluter jag mig till de av riksräkenskapsverket förordade

åtgärderna. Det nu bestående sambandet mellan förnyelsefondsavsättningarna

och de fondförvaltande myndigheternas rörelsekapital synes ha starkt bidragit

till de konstaterade bristerna i affärsverkens redovisning och bör därför

hävas. Till vinnande av enhetlighet torde vid omläggningens genomförande

nu förefintliga behållningar av likvida medel, som i samband med förnyelsefondsavsättningen

insatts hos riksgäldskontoret, böra salderas mot fondernas

bokförda kapital. Siirskilt avsatta pensionsmedel böra underkastas

samma regler som förnyelsefondsmedel. Konsekvenserna av de nu förordade

åtgärderna synas mig aktualisera frågan om postverkets ställning i budgetärt

hänseende, som därför torde böra upptagas till närmare utredning. Jag är

icke beredd att i detta sammanhang taga ställning till förslaget, att nuvarande

medelsdisposition för avsättning till pensionsfonderna vid affärsverken

skulle försvinna.

Då den ändrade redovisningen på kapitalbudgeten enligt förslaget skall

kombineras med en strängare redovisningsskyldighet för myndigheterna beträffande

användningen av kapitalmedlen än som nu tillämpas i praxis, borde

enligt departementschefens mening dispositionsrätten över investerings- och

avskrivningsanslag utsträckas på sätt riksräkenskapsverket föreslagit. Kungl.

Maj:t horde sålunda äga befogenhet att disponera över nämnda anslag, under

förutsättning att den beslutade investeringen påbörjats inom tredje budgetåret

efter det budgetår, för vilket investeringsanslaget anvisats. I anslutning

härtill anföres vidare följande.

Riksräkenskapsverket har framhållit, att det hittills ansetts tveksamt örn

de regler, som gällt angående den lid under vilken reservationsanslag må

disponeras, varit tillämpliga med avseende å lyftade, icke förbrukade medel.

1 vart fall lia de icke tillämpats med avseende å sådana medel. Följaktligen

torde vid övergången till nu förordade redovisningsregler hos vissa affärsverk

förefinnas behållningar å lyftade anslag som, därest de kvarstått

a anslagen, icke utan riksdagens särskilda medgivande kunnat vidare disponeras.

Dessa behållningar, vilka endast kunna avse mindre belopp, bli

nu åter föremål för anslagsmässig redovisning. Av praktiska skäl synes det

lämpligt, att Kungl. Majit kan utan riksdagens hörande i varje särskilt fall

meddela beslut angående dispositionsrätten till dylika anslagsbehållningar.

Detta slår även i överensstämmelse med de nu föreslagna nya reglerna för

dispositionsrätten till investeringsanslag.

Behållningar komma vid övergångstillfället även att kvarstå å medel, som

av Kungl. Majit anvisats alt utgå ur vederbörande förnyelsefonder. Dessa

behållningar höra vid nästa budgetårsskifte få behandlas på samma sätt som

reservationer å äldre investeringsanslag och följaktligen såsom .sådana överföras

till motsvarande leir budgetåret 1944/45 anvisade anslag.

Kungl. Maj :ts förevarande förslag utgör en komplettering till 1937 års

luidgetreform. Såsom departementschefen framhåller, åsyftas med förslaget

Utskott fl

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 32.

en rationalisering av den statliga kapitalbokföringen och redovisningen av

investeringsverksamheten över budgeten.

Den nuvarande kapitalbudgeten är såtillvida ofullständig, att ersättningsanskaffningarna

icke redovisas över riksstaten. Även åtskilliga andra investeringar

finansieras vid sidan av budgeten genom användning av de olika fondernas

likvida medel. Efter det den föreslagna omläggningen genomförts, kan

ur budgeten utläsas investeringsverksamhetens såväl brutto- som nettovolym.

Utskottet finner önskvärt, att åtgärder vidtagas för att åstadkomma en

fullständigare överblick över den statliga investeringsverksamheten. Därigenom

erhåller såväl Kungl. Majit som riksdagen ökade möjligheter att kontrollera

kapitalutvecklingen och bedöma dess konsekvenser.

För närvarande ombesörjes redovisningen mot budgeten av de för olika

investeringsändamål förbrukade kapitalmedlen av riksgäldskontoret. Enligt

Kungl. Maj :ts förslag skulle denna redovisning, utom i vad avser lånemedlen,

åläggas de fondförvaltande myndigheterna. Att så sker synes utskottet ändamålsenligt.

Det bär särskilt vara av värde att beträffande affärsverken kunna

ur budgetredovisningen erhålla direkta uppgifter på de belopp, som faktiskt

förbrukats för olika investeringsändamål.

Liksom departementschefen anser utskottet, att en särskild investeringsstat

bör upprättas för varje kapitalfond. På denna bör redovisas å ena sidan

ett belopp, utvisande den sammanlagda bruttoinvesteringen i fonden enligt

av riksdagen fattade beslut, och å andra sidan tillgängliga avskrivningsmedel

samt övriga å fonden disponibla likvida medel. Saldot mellan dessa poster

utvisar det nettotillskott av kapitalmedel, som erfordras för de beslutade investeringarnas

finansiering.

Av det anförda följer, att utskottet i sak icke har något att erinra mot

den ifrågasatta omläggningen av kapitalbokföringen och redovisningen av

investeringsverksamheten över budgeten. I formellt hänseende anser utskottet

sig emellertid böra förorda viss jämkning av Kungl. Maj:ts förslag.

Vid den år 1937 beslutade budgetreformen infördes begreppen driftbudget

och kapitalbudget. Driftbudgeten motsvarar närmast ett enskilt företags vinstock

förlusträkning. Kapifalbudgeten åter utgör en från driftbudgeten skild

plan för ny kapitalinvestering i statens kapitalfonder. Riksstaten utgör den

sammanfattande benämningen å drift- och kapitalbudgeterna.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall upprättas en särskild investeringsplan.

På denna skall för varje kapitalfond redovisas det bemyndigande att investera

nya kapitalmedel (investeringsbemyndigande), som erfordras för genomförande

av de av riksdagen beslutade utbetalningarna för olika investeringsändamål,

vilka på vanligt sätt skola specificeras på skilda investeringsanslag.

Till varje på investeringsplanen uppfört bemyndigande är knuten en investeringsstat,

där storleken av det erforderliga bemyndigandet framräknas såsom

saldot mellan å ena sidan summan av investeringsanslagen under fonden och

å andra sidan å fonden för investeringsändamål disponibla avskrivningsmedel

och övriga kapitalmedel. Enligt förslaget skall kapitalbudgeten utbrytas ur

riksstaten, som alltså efter förslagets genomförande skulle omfatta endast

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32.

5

driftbudgeten. Såsom sammanfattande benämning för den på detta sätt begränsade

riksstaten med därtill hörande inkomst- och anslagsspecifikationer

samt kapitalbudgeten — omfattande investeringsplanen jämte därvid

fogade investeringsstater och anslagsspecifikationer — föreslås beteckningen

statsbudget.

De skäl, som i statsverkspropositionen åberopats till stöd för ett övergivande

av den år 1937 beslutade terminologien, synas utskottet icke övertygande.

Redan begreppen statsbudget och riksstat med ordet stat i olika bemärkelser

innebära terminologiskt sett en försämring. Därtill kommer, att begreppet

kapitalbudget alltjämt skulle bibehållas, ehuru av delvis annan innebörd

än för närvarande. Enligt utskottets mening tala övervägande skäl för

att den nuvarande terminologien med riksstaten såsom sammanfattande begrepp

för driftbudgeten och kapitalbudgeten bibehålies. Om så sker, bör

emellertid kapitalbudgeten såsom en av riksstatens bägge huvuddelar alltjämt

omfatta en inkomstsida och en utgiftssida. Härvidlag synas vid en omläggning,

som till sin sakliga innebörd överensstämmer med Kungl. Majits

förslag, tvenne utvägar stå till buds.

Enligt den ena, som redan 1936 års budgetsakkunniga anvisat, skulle å inkomstsidan

uppföras de medel som avses skola disponeras för ny kapitalinvestering,

uppdelade å avskrivningsmedel, äldre kapitalmedel och lånemedel. Å utgiftssidan

åter skulle uppföras de anslag för kapitalinvestering, vilka anvisats

för olika ändamål. Omsatt å Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär

denna lösning, att å inkomstsidan skulle uppföras fem titlar, nämligen avskrivningsmedel

från driftbudgeten, avskrivningsmedel inom statens kapitalfonder,

övriga kapitalmedel, bidrag från diversemedelsfond och lånemedel (investeringsbemyndigandena),

medan å utgiftssidan skulle såsom särskilda titlar

uppföras de olika kapitalfonderna.

Såsom antytts kunna ur formell synpunkt icke riktas några erinringar

mot en lösning i enlighet härmed. Emellertid är denna utväg ur synpunkten

av investeringsverksamhetens redovisning över budgeten behäftad med sådana

olägenheter, att ett av de väsentligaste syftemålen nied den föreslagna

reformen skulle äventyras, nämligen överflyttningen av nämnda redovisning

från riksgäldskontoret till de fondförvaltande myndigheterna. Skall detta syftemål

uppnås böra med utgående från Kungl. Maj:ts föreliggande förslag å

kapitalbudgetens inkomstsida uppföras de lånemedel, som erfordras för de

beslutade kapitalinvesteringarna och vilka jämväl enligt Kungl. Maj:ts förslag

alltjämt skulle redovisas av riksgäldskontoret. Därav följer åter att å

kapitalbudgetens utgiftssida måste uppföras de belopp, som svara mot dessa

lånemedel, d. v. s. summan av de beslutade kapitalinvesteringarna minskad

med summan av avskrivningsmedel och övriga disponibla kapitalmedel. Kapitalbudgetens

utgiftssida kommer alltså att sammanfalla med den av Kungl.

Majit framlagda investeringsplanen.

Utskottet vill för sin del förorda en lösning i enlighet med sist angivna alternativ.

Liksom fallet är med driftbudgeten torde åtminstone de å kapitalbudgetens

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 32.

utgiftssida upptagna titlarna böra redovisas under en gemensam huvudrubrik.

Möjligen kan rubriken kapitalinvestering därvid komma till användning. Å

Kungl. Majit torde emellertid få ankomma att vid utarbetandet av slutligt

förslag till kapitalbudget för nästa budgetår överväga förevarande ävensom

övriga vid bifall till utskottets förslag uppkommande, här icke särskilt berörda

spörsmål av formell art.

Såsom specifikation till kapitalbudgeten böra även enligt utskottets förslag

fogas investeringsstaterna och de av riksdagen anvisade anslagen för investeringsändamål.

Utskottet anser sig slutligen böra tillstyrka det av Kungl. Maj ;t äskade bemyndigandet

att i vidgad utsträckning förfoga över investeringsanslagen å

kapitalbudgeten samt reservationsanslagen å driftbudgetens utgiftstitel för

avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av utskottet föreslagen utformning av kapitalbudgeten

samt bemyndiga Kungl. Majit att meddela de föreskrifter,

som må befinnas erforderliga i samband med dess

genomförande;

b) bemyndiga Kungl. Majit att förfoga över investeringsanslagen

å kapitalbudgeten samt reservationsanslagen å driftbudgetens

utgiftstitel för avskrivning av nya kapitalinvesteringar,

därest de med investeringsanslagen avsedda arbetena

påbörjats före utgången av tredje budgetåret efter det, för

vilket anslagen sist blivit i riksstaten uppförda.

Stockholm den 18 februari 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: nerrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,

Oscar Olsson, Pauli, Gränebo, Lindström, Bernhard Nilsson, Bäckström, Bäcklund, Holmström,

Karl Andersson och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund d Doverstorp, Eriksson i Stockholm, Svensson

i Grönvik, Andersson i Prästbol, Danielsson, Ward, Pettersson i Dahl, Andersson i Malmö,

Mårtensson, Staxäng, Lindholm och Åkerström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.