Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försvarets fabriksfond.

1944-03-14 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:44, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försvarets fabriksfond.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 44.

1

Nr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1944 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

försvarets fabriksfond.

(l:a avd.)

I propositionen nr 75 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 28 januari 1944, föreslagit

riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad

av departementschefen i berörda statsrådsprotokoll anförts meddela närmare

föreskrifter rörande försvarets fabriksfond;

dels å riksstatens fjärde huvudtitel under E. Diverse för budgetåret 1944/45

till Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets fabriksverk anvisa ett

förslagsanslag av 1,000,000 kronor;

dels ock å kapitalbudgeten under Försvarets fabriksfond för budgetåret

1944/45 anvisa följande investeringsanslag, nämligen

till Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten 1,500,000 kronor samt

till Nyanskaffning av maskiner och utrustning 250,000 kronor.

På därom av Kungl. Majit i propositionen nr 180 till 1943 års riksdag gjord

hemställan beslöt riksdagen, att de till försvarets fabriksverk anslutna fabrikernas

tillgångar och skulder skulle från och med budgetåret 1944/45 upptagas

till redovisning å en särskild i rikshuvudboken uppförd kapitalfond, betecknad

försvarets fabriksfond. Vidare beslöt riksdagen, att till rörelsekapital för försvarets

fabriksstyrelse å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44

anvisa ett investeringsanslag av 20,000,000 kronor samt att bemyndiga fullmäktige

i riksgäldskontoret att för beredande av ytterligare rörelsekapital åt

försvarets fabriksstyrelse tillhandahålla en rörlig kredit av 20,000,000 kronor.

Enligt den för försvarets fabriksverk gällande provisoriska instruktionen

(SES 1943:559) utövar försvarets fabriksstyrelse under Kungl. Majit ledningen

över de statliga fabriker och anstalter, vilka underställts styrelsen. Styrelsen

åligger även att handhava förvaltningen av kapitaltillgångar, vilka utgöras

av andra staten tillhöriga anläggningar inom krigsmaterielverkets anskaffningsområde

och vilka äro avsedda att för försvarets räkning utnyttjas

i drift vid privata företag, ävensom i den mån så av Kungl. Majit bestämmes av

andra statliga kapitaltillgångar. Dessa fabriker, anstalter och andra anläggningar

utgöra tillsammans med styrelsen försvarets fabriksverk.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 44.

G30 44

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 44.

Under fabriksstyrelsens ledning lia jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30

juni 1943 ställts ammunitionsfabrikerna å Marieberg samt i Karlsborg och

Zakrisdal, Åkers krutbruk med den däri ingående gasmaskfabriken, Carl

Gustafs stads gevärsfaktori, centrala torpedverkstaden samt, intill dess annorlunda

förordnas, försvarsväsendets kemiska anstalt, ävensom, allteftersom

de inrättas, de för försvarets räkning avsedda centrala tvätt- och reparationsanstalterna.

Försvarets fabriksfond skall inrättas från och med budgetåret 1944/45.

I skrivelse den 9 december 1943 ha försvarets fabriksstyrelse och riksräkenskapsverket,

efter samråd i ifrågakommande hänseende med arméförvaltningens

tygdepartement och krigsmaterielverket, inkommit med förslag till

vissa av de bestämmelser, som i samband med fondens inrättande böra meddelas.

Ämbetsverken ha föreslagit, att å fabriksfondens tillgångssida skall upptagas

värdet av byggnader och markområden samt maskiner m. m. ävensom

det rörelsekapital å 20,000,000 kronor, vilket enligt det föregående ställts till

fabriksstyrelsens förfogande. Å skuldsidan borde upptagas till värdeminskningskonto

avsatta belopp, avseende byggnader och maskiner.

I övrigt inhämtas av utredningen i huvudsak följande.

Under posten till byggnader och markområden hava fabriksfondens tillgångar

beräknats till i avrundat tal 28,425,000 kronor.

Under förutsättning att beviljade investeringsanslag för anskaffning av

maskiner i sin helhet bliva förbrukade vid ingången av nästkommande budgetår

samt erhållna bemyndiganden att verkställa ersättningsanskaffningar av

förny^elsefondsmedel komma att utnyttjas i beräknad omfattning, borde under

rubrik maskiner m. m. enligt fabriksstyrelsen och riksräkenskapsverket redo

visas en tillgång av 20,130,000 kronor.

Till inventarier borde enligt ämbetsverken hänföras kontorsmöbler och

kontorsmaskiner ävensom övrig förekommande lös inredning. Inventarier as

förenämnt slag, vilka merendels torde ha anskaffats med anlitande i sista hand

av medel å driftbudgetanslag, borde vid fabriksfondens uppläggande åsättas

ett värde av noll. Icke heller för framtiden borde inventarier redovisas såsom

tillgångar utan helt avskrivas redan vid anskaffandet.

Med avseende å rörelsemedel hava förenämnda av 1943 års riksdag å investeringsanslag

beviljade 20,000,000 kronor föreslagits skola överföras från fonden

för förlag till statsverket till försvarets fabriksfond. Vidkommande den rörliga

krediten av 20,000,000 kronor, vilken avser tillgodoseendet av erforderligt

rörelsekapital utöver det normala, har förutsatts, att den skall stå till fabriksstyrelsens

förfogande under angivna förutsättningar även efter inrättandet

av fabriksfonden.

Jämlikt den för försvarets fabriksverk fastställda instruktionen åligger det

fabriksstyrelsen att från tidpunkt, som Kungl. Majit bestämmer, handhava

förvaltningen av kapitaltillgångar, vilka utgöras av andra staten tillhöriga anläggningar

inom krigsmaterielverkets anskaffningsområde än styrelsen underställda

fabriker och anstalter och vilka äro avsedda att för försvarets räkning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 44.

3

utnyttjas i drift vid privata företag. Dessa tillgångar, vilka sammanfattats

under benämningen skug g fabriker, uppgå enligt en av krigsmaterielverket den

6 december 1943 gjord beräkning till ett sammanlagt värde av 109,988,998

kronor, varav för centrala förråd 38,500,000 kronor, som icke ansetts böra här

medtagas. Frånräknas jämväl hyresmedel, 4,395,998 kronor, och bidrag för

uppförande av verkstadsbyggnader, 634,000 kronor, återstå till redovisning å

fabriksfonden tillgångar till ett belopp av (109,988,998 — 38,500,000 — 4,395,998

— 634,000 =) 66,459,000 kronor.

Å ett för fabriksfonden upplagt värdeminskningskonto ha beräknats skola

upptagas för fastigheter 17,464,000 kronor, för maskiner 12,750,000 kronor och

för skuggfabrikerna 64,991,000 kronor eller tillhopa 95,205,000 kronor. För

framtida avskrivningar å byggnader och maskiner har föreslagits ett förfarande

med uteslutande årliga avskrivningar.

Med ledning av de värden, som i det föregående angivits, skulle fabriksfondens

nettokapitalbehållning den 1 juli 1944 approximativt kunna beräknas till

39.809.000 kronor.

För redovisning av överskott å rörelsen, vilket förutsattes skola inlevereras

till statskontoret, har en särskild inkomsttitel ansetts böra uppläggas å driftbudgeten,

förslagsvis under B. Inkomster av statens kapitalfonder efter IV.

Försvarsväsendets fastighetsfond med rubriken Försvarets fabriksfond. Med

utgångspunkt från den ovan angivna nettokapitalbehållningen å fabriksfonden

vid ingången av budgetåret 1944/45 har överskottet för detta budgetår efter

en räntefot av 3,6 % beräknats till omkring 1,430,000 kronor.

Fabriksstyrelsen och riksräkenskapsverket ha föreslagit, att någon pensionsfondering,

avseende fabriksverkets personal, icke skulle äga rum samt att

pensioneringen skulle ombesörjas av statskontoret, i vad avsåge tjänstemän,

och av statens pensionsanstalt beträffande arbetare. Av fabriksstyrelsen under

budgetåren 1940/41—1943/44 innehållna pensionsavdrag samt därutöver avsatta

belopp för täckande av fabriksverkets pensionsförpliktelser, tillhopa

2.700.000 kronor, borde i anslutning härtill tillgodoföras driftbudgetens inkomstsida.

Beträffande beredskapskostnadernas täckande hava ämbetsverken approximativt

uppskattat anslagsbehovet för fabriksverkets del till 1,000,000 kronor,

med vilket belopp å riksstaten för budgetåret 1944/45 borde uppföras ett förslagsanslag

för beredskapskostnadernas täckande. Dessa kostnader komma att

inkludera ett flertal olika kostnader, såsom ränteförluster, avskrivningar, reparations-

och underhållskostnader samt vissa löner. Bland kostnaderna ingår

även förräntning av det i fabriksverket nedlagda beredskapskapitalet.

I och med inrättande av försvarets fabriksfond borde, framhålla ämbetsverken,

medelsanvisningar för byggnadsändamål och maskinanskaffning

m. m. vid fabriksverket tills vidare ske såsom kapitalinvesteringar

i fabriksfonden. Fabriksfonden syntes därvid lämpligen böra u]3ptagas

under särskild rubrik omedelbart efter IY. Försvarsväsendets fastighetsfond.

Efter fabriksfondens inrättande borde vidare medelsanvisningar över kapital
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 44.

budgeten av riksgäldskontoret utbetalas till fabriksstyrelsen. Särskilt beslut

i sådant avseende erfordrades beträffande sådana kapitalinvesteringsanslag,

som beviljats å riksstaten till och med budgetåret 1943/44 men icke före utgången

av nämnda budgetår lyftats i riksgäldskontoret. För fabriksverket avsedda

medel å driftbudgeten borde efter fabriksfondens inrättande i förekommande

fall ställas tfll fabriksstyrelsens förfogande.

Över ämbetsverkens förslag lia yttranden avgivits av försvarets civilförvaltning,

arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningen, byggnadsstyrelsen,

statskontoret och statens pensionsanstalt.

I riksstaten för budgetåret 1942/43 var uppfört ett anslag av 500,000 kronor,

avsett för nyanskaffning av utrustning för försvarsväsendets verkstadsnämnd

underställda fabriker och för sådan ersättningsanskaffning, till vilken nämndens

förnyelsefond för maskiner och inventarier icke lämnade tillgång. Anslaget

disponerades av Kungl. Majit på sätt Kungl. Majit efter framställning

av nämnden för varje särskilt fall beslutade.

I riksstaten för innevarande budgetår har å fjärde huvudtiteln uppförts ett

reservationsanslag för samma ändamål och av samma storlek.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har försvarets fabriksstyrelse

anfört, att ett dylikt anslag erfordrades även för budgetåret 1944/45. Anslagets

användning borde emellertid begränsas att avse sådana nyanskaffningar, vilka

icke hade karaktären av reinvesteringar. Det syntes styrelsen som örn anslaget

efter de anskaffningar, vilka ägt rum under de senaste åren, kunde rätt avsevärt

nedbringas. Enligt styrelsens mening borde detsamma för nästkommande

budgetår begränsas till 250,000 kronor. Anslaget borde lämpligen rubriceras

såsom Anskaffning av maskiner och utrustning för försvarets fabriksverk samt

anvisas såsom investeringsanslag för fabriksfonden.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att de till försvarets fabriksverk

anslutna fabrikernas tillgångar och skulder skola jämlikt beslut av fjolårets

riksdag från och med budgetåret 1944/45 upptagas till redovisning å en särskild

i rikshuvudboken uppförd kapitalfond, benämnd försvarets fabriksfond.

Detta beslut innebär en reglering av verksamheten efter de grunder,

som gälla för statlig affärsdrift, varigenom skapas förutsättningar för en rättvisande

självkostnadsberäkning vid prissättningen av de vid verksamheten

framställda produkterna. Efter fondens inrättande komma sålunda priserna

å dessa produkter att principiellt innefatta täckning för samtliga kostnader

för produktionen med undantag — vid bifall till vad jag i det följande föreslår

— för vissa kostnader av beredskapsnatur. Ifrågavarande produktionskostnader

komma sålunda ytterst att belasta de för materielanskaffning för försvarsväsendet

uppförda anslagen i stället för att, såsom nu är fallet, belasta

även andra anslag. Såsom vid anmälan av årets statsverksproposition (bilagan

fjärde huvudtiteln, sid. 16 f.) anförts bortfaller härvid det anslag, som för

innevarande budgetår å fjärde huvudtiteln anvisats till försvarets fabriksstyrelse,

varförutom vissa andra å huvudtiteln uppförda anslag — bland

annat de för de olika försvarsgrenarna anvisade anslagen till avlöningar till

aktiv personal m. fl. — röna inverkan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 44.

o

I annat sammanhang torde jag få återkomma till de smärre ändringar i beräkningarna

av fjärde huvudtitelns anslag, som fabriksfondens inrättande från

och med nästa budgetår sålunda kunna föranleda —- dessa anslag lia i årets statsverksproposition

uppförts med beräknade belopp — och upptager nu på

grundval av föreliggande, av fabriksstyrelsen och riksräkenskapsverket framlagda

utredning till behandling de spörsmål, som avse fondens inrättande

och som kräva riksdagens medverkan. Driftkostnadsstat för försvarets

fabriksverk tillkommer det Kungl. Majit att fastställa, varför i detta sammanhang

behandlas endast de i utredningen berörda frågorna örn upptagande till

redovisning å fonden av fastigheter, maskiner m. m. samt därmed sammanhängande

spörsmål örn värdeminskningskonto, örn redovisning av överskott

å driftbudgeten m. m., örn de förutnämnda beredskapskostnadernas täckande,

om de nu förefintliga förnyelsefondernas avveckling samt örn ordnandet av

pensioneringen för tjänstemän och arbetare vid försvarets fabriksverk.

Jag vill till en början erinra, att chefen för finansdepartementet i det vid

årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet rörande kapitalbudgeten

förordat en omläggning av redovisningen för kapitalbudgeten, varigenom

såväl nyanskaffning som ersättningsanskaffning skulle göras till föremål

för beslut av riksdagen. De beträffande fabriksfonden i den föreliggande

utredningen framlagda förslagen äro i huvudsak uppgjorda med hänsyn tagen

till dessa nya budgetprinciper.

I överensstämmelse med fabriksstyrelsens och riksräkenskapsverkets förslag

böra å fabriksfondens tillgångssida upptagas fabriksverkets byggnader

och markområden samt maskiner m. m. ävensom å investeringsanslag anvisade

rörelsemedel. Såsom ämbetsverken föreslagit böra därutöver å fonden

redovisas jämväl de byggnader och maskiner m. m., som utnyttjas för krigsmaterielverkets

räkning i drift vid privata företag. I sistnämnda tillgångar

ingå till ett belopp av 2,880,000 kronor fastigheter, redovisade å försvarsväsendets

fastighetsfond, medan återstoden av dessa tillgångar förvärvats

med anlitande av driftbudgetsmedel. Sammanlagt skulle enligt ämbetsverkens

förslag fabriksfondens tillgångssida upptagas till i runt tal 135,000,000 kronor.

Ämbetsverkens beräkning av fastighetsvärdet å försvarets fabriksfond, innefattande

jämväl en specifikation av de fastigheter (utom de s. k. skuggfabrikorna),

som vid bifall till nämnda förslag skulle överföras från statens allmänna

fastighetsfond och försvarsväsendets fastighetsfond till den nya fonden,

torde böra fogas vid detta protokoll. De fastigheter, som i denna förteckning

avses, böra överföras till redovisning å fabriksfonden med undantag dock

för den för försvarets fabriksstyrelse avsedda fastigheten Birger Järngatan 7

i Stockholm, vilken alltjämt synes böra redovisas å byggnadsstyrelsens delfond

av statens allmänna fastighetsfond.

Fabriksstyrelsen och riksräkenskapsverket lia förutsatt, att en överföring

skulle ske av de i fastighetsfonderna upptagna värdena och däremot svarande avskrivningsbelopp

samt att tillgångar, vilka anskaffats med anlitande av driftbudgetsmedel,

skulle redovisas med samma belopp å tillgångs- och skuldsidorna

och således betraktas som helt avskrivna. Häremot Ilar statskontoret

framhållit, att fabriksfondens kapital borde upptagas till ett efter affärsmässig

uppskattning erhållet belopp.

I anledning härav må erinras, att fabriksstyrelsen, såsom av deri föreliggande

utredningen framgår, påbörjat en allmän värdering av fabrikernas

och verkstädernas maskiner. En ytterligare undersökning av de värden,

till vilka vid tillämpning av affärsmässiga principer fondens kapital skulle

uppskattas, borde således närmast gälla de å fonden redovisade fastigheterna.

En undersökning härav skulle möta vissa svårigheter och bliva relativt tills

ödande samt medföra kostnader för statsverket. Härtill kommer att, såvitt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 44.

kunnat rent approximativt bedömas, en dylik undersökning icke torde kunna

resultera i någon mera väsentlig ändring av de nettovärden, som enligt

fabriksstyrelsens och riksräkenskapsverkets förslag skulle upptagas å fonden.

För närvarande synes mig fabriksstyrelsens och riksräkenskapsverkets förslag

till ^värdering kunna godtagas.

I förslaget har även berörts frågan om redovisning å fabriksfonden av vissa

maskiner, som arméförvaltningens förutvarande tygdepartement anskaffat

med anlitande av driftbudgetsmedel och uthyrt till privata företag för att utnyttjas

vid tillverkningar för Carl Gustafs stads gevärsfaktori. Ämbetsverken

ha föreslagit, att Kungl. Majit skulle utverka riksdagens bemyndigande

att avgöra frågan örn och i vad mån redovisning av dessa maskiner skulle ske

å fabriksfonden. För egen del finner jag den omständigheten, att vissa maskiner

förvärvas av privata företag, icke böra hindra, att maskinerna redovisas

å fonden i den mån sådant förvärv icke skett före den 1 juli 1944. De böra

härvid upptagas till sitt inköpsvärde, med vilket samtidigt värdeminskningskontot

för krigsmaterielverkets tillgångar i fonden bör ökas. De hyror, vilka

inflyta för maskinernas utnyttjande, synas böra tillgodoföras inkomstpost å

fonden.

Närmare bestämmelser rörande fastställandet av värdena å fondens kapitaltillgångar

torde i anslutning till det nu anförda få i sinom tid meddelas

av Kungl. Majit. Yad arméns fortifikationsförvaltning och försvarets civilförvaltning

i ämnet anfört torde härvid få beaktas. Anmärkas må i detta sammanhang,

att de medel, som för anskaffning av maskiner anvisats över fonden för

förlag till statsverket, böra omföringsvis uppdebiteras å fabriksfonden, i samband

varmed fonden för förlag till statsverket bör med motsvarande belopp

nedskrivas.

I likhet med fabriksstyrelsen och riksräkenskapsverket förutsätter jag, att

den rörliga kredit av 20,000,000 kronor, som jämlikt beslut av fjolårets riksdag

tillhandahålles fabriksstyrelsen och som avser att täcka behovet av rörelsekapital

utöver det genom anvisande av investeringsanslag tillgodosedda, även

efter fabriksfondens inrättande skall under oförändrade villkor stå till styrelsens

förfogande.

Å fabriksfondens skuldsida böra, såsom i utredningen föreslagits, å ett

värdeminskningskonto upptagas erforderliga avskrivningsmedel. Till detta

konto böra, vilket framgår av det förut sagda, från statens allmänna fastighetsfond

och försvarsväsendets fastighetsfond överföras för fabriksverkets

fastigheter avsatta belopp, vartill bör läggas grundavskrivning med 50 % å

de för investering i fastigheter anvisade medel, vilka bliva disponerade före

den 1 juli 1944. För maskiner torde å värdeminskningskontot böra upptagas

hela inköpsvärdet för de med anlitande av driftbudgetsmedel anskaffade

maskinerna. Å kontot bör vidare redovisas ett belopp, motsvarande kostnaderna

för de likaledes med driftbudgetsmedel anskaffade s. k. skuggfabrikerna,

vilka alltså böra anses såsom helt avskrivna. Till detta belopp bör

läggas dels å försvarsväsendets fastighetsfond avsatta medel för krigsmaterielverkets

å fonden redovisade fastigheter, dels beräknad årsavskrivning å dessa

fastigheter för budgetåret 1943/44, dels ock grundavskrivning för dessa fastigheter

med 50 % å de medel, som bliva rekvirerade före 1 juli 1944. Slutligen

bör vid bifall till mitt förslag om redovisning å fabriksfonden av de av arméförvaltningens

tygdepartement anskaffade maskinerna värdeminskningskontot

ökas med inköpsvärdet för de maskiner, vilka den 1 juli 1944 alltjämt kvarsta

i kronans ägo. Sammanlagt skulle värdeminskningskontot komma att uppgå

till omkring 96,000,000 kronor.

Fabriksstyrelsens och riksräkenskapsverkets beräkning av värdeminskningskontot

torde böra fogas vid detta protokoll.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 44.

7

Såsom i propositionen 1943: 180 förutsatts, böra från oell med budgetåret

1944/45 de anslag, vilka å statsbudgeten skola anvisas för nyanläggning och

utvidgning av nytillverkande fabriker inom försvarsväsendet ävensom för anskaffning

av maskiner och för ökning av rörelsemedel, uppföras såsom investeringsanslag

för den nya fonden. Detsamma synes böra gälla i fråga örn mera

omfattande inventarieanskaffning. Beträffande sådana investeringsanslag för

byggnadsändamål, som anvisas efter fondens inrättande, lia fabriksstyrelsen

och riksräkenskapsverket — delvis i motsats till vad i detta hänseende uttalats

i sagda proposition — förutsatt, att sådan grundavskrivning med 50 %

å byggnadsvärdet, som med anlitande av särskilda avskrivningsanslag nu

sker, icke skall förekomma utan allenast årliga avskrivningar äga rum. Då

denna anordning överensstämmer med den som vanligen förekommer

inom statens affärsverk och medger en säkrare beräkning av de med produktionen

förenade självkostnaderna, vill jag icke resa erinran mot förslaget i

denna del och utgår därvid från att enbart årsavskrivning skall tillämpas jämväl

beträffande redan anvisade kapitalinvesteringsanslag, i den mån dessa

icke disponeras före den 1 juli 1944. De besparingar å avskrivningsanslag för

nya kapitalinvesteringar, som härigenom uppkomma, böra i enlighet med

ämbetsverkens förslag tillgodoföras budgetutjämningsfonden. Jag förutsätter,

att fabriksstyrelsen i samråd med riksräkenskapsverket avgiver förslag till

de närmare bestämmelser i ämnet, som böra meddelas, och att frågan på grundval

härav av Kungl. Maj:t upptages till övervägande i samband med fastställande

av stat för fabriksfonden för nästa budgetår. För nästa budgetår torde

elen av fabriksstyrelsen och riksräkenskapsverket beräknade avsättningen till

värdeminskningskontot, 600,000 kronor, kunna godtagas.

J detta sammanhang må erinras, att av de medel —- tillhopa 16,250,000 kronor

—- som av riksdagen å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43

och å riksstaten för innevarande budgetår anvisats till utbyggnad av vissa

fabriker och anläggningar, ett belopp av 9,000,000 kronor funnits vara direkt

hänförliga till utflyttning av ammunitionsfabrikens avdelning å Marieberg.

Såsom av 1943 års riksdag förutsatts skall vederbörlig grundavskrivning av

sistnämnda investering ske med anlitande av särskilda medel (nettoinkomsterna

från den av djurgårdskommissionen bedrivna exploateringen av försvarets

andel i Mariebergs—Konradsbergsområdena m. m.). De för denna

avskrivning erforderliga medlen, 4,500,000 kronor, skola följaktligen icke belasta

den ekonomiska ram för försvarsväsendet, som av 1942 års riksdag angivits

för femårsperioden 1942/47. Vid bifall till det av mig nyss förordade

förslaget till ändrade grunder för avskrivning av fabriksverkets fastigheter

skulle sistnämnda belopp till den del det icke redan tagits i anspråk för avskrivningsändamål,

eller i runt tal 2,700,000 kronor, komma att i form av årliga

avskrivningar belasta fabriksfonden och därigenom även riksstatens fjärde

huvudtitel. Till undvikande härav böra nu omhandlade medel fortfarande användas

för avskrivning av ifrågavarande fabrik och för detta ändamål tillföras

fabriksfonden. Den föreslagna omläggningen utgör icke hinder härför.

Å försvarsväsendets fastighetsfond eller fonden för förlag till statsverket

anvisade men icke före den 1 juli 1944 av riksgäldskontoret utbetalade medel,

avseende fabriksverkets anläggningar, böra i överensstämmelse med fabriksstyrelsens

och riksräkenskapsverkets förslag och på sätt förutsatts i propositionen

1943:180 anses anvisade å fabriksfonden. Enligt den föreslagna utformningen

av kapitalbudgeten komma de då också att bliva ställda till

fabriksstyrelsens förfogande.

Vid bifall till det förslag rörande slopande av den hittillsvarande förnyelsefondsredovisningen

för bland annat de statliga affärsverksfonderna, som

enligt det föregående framlagts i årets statsverksproposition, kunna i samband

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 44.

med fabriksfondens inrättande de ''provisoriska förnyelsefonder, vilka upplagts

för täckande av kostnader för ersättningsanskaffningar, i enlighet nied

fabriksstyrelsens och riksräkenskapsverkets förslag avvecklas, varvid fondernas

behållning bör tillgodoföras den å riksstatens inkomstsida uppförda

inkomsttiteln övriga diverse inkomster. De belopp, örn vilka här är fråga,

utgöra för fabriksverket omkring 4,600,000 kronor, för krigsmaterielverket

2.400.000 kronor och för marinens beklädnadsverkstad 139,000 kronor, eller

sammanlagt 7,139,000 kronor. Härvid har jag förutsatt, att ett belopp av

7.400.000 kronor, vilket fonderats av ammunitionsnämnden (krigsmaterielnämnden)

respektive krigsmaterielverket för beredande av ersättning för vissa

verktyg, i enlighet med fabriksstyrelsens och riksräkenskapsverkets förslag

även i fortsättningen, i avvaktan på prövningen av vissa av riksräkenskapsverket

väckta förslag rörande redovisningen av dessa medel, fortfarande skall

stå till krigsmaterielverkets förfogande. Vid ianspråktagande av förutnämnda

medel, 7,139,000 kronor, erfordras anvisande av investeringsanslag för ersättningsanskaffningar

och förnyelsearbeten, vilket för fabriksverket torde böra i

enlighet med föreliggande förslag under Försvarets fabriksfond upptagas till

1.500.000 kronor. Till frågan örn investeringsanslag för krigsmaterielverket

torde jag få återkomma i annat sammanhang.

Den i den föreliggande utredningen berörda frågan örn redovisande å

driftbudgetens inkomstsida av överskott å rörelsen bör ses i samband med

frågan örn täckande av förutnämnda kostnader för vidmakthållande i fred

av de nytillverkande fabrikernas beredskap. I denna fråga ha olika meningar

gjort sig gällande, och tre alternativa förslag till lösning av problemet ha framkommit.

Sålunda förordade 1941 års förvaltningsutredning, att dessa kostnader

skulle täckas genom förhöjning av priserna på de till staten levererade

produkterna. 1942 års militära bolagsutredning framhöll, att spörsmålet

egentligen gällde sådana kostnader, som kunde sammanfattas under benämningen

tomgångsförluster, d. v. s. kostnader, som uppstode genom att fabrikerna

vore utbyggda och utrustade för tillverkning avsevärt överstigande

fredsbehovet. Dessa kostnader, vilka nära syntes motsvara räntan å det i

fredsproduktionen sysselsatta kapitalet, borde, i den mån de icke avsåge

en mera normal tomgångsförlust enligt bolagsutredningens mening täckas

av det överskott å rörelsen, som uppkomme vid en självkostnadsberäkning

inkluderande även kapitalränta. Slutligen ha i föreliggande utredning

fabriksstyrelsen och riksräkenskapsverket förordat, att ersättningsbelopp

för kostnadernas täckande årligen skulle anvisas från särskilt anslag å

riksstaten. Under normala förhållanden skulle således å riksstatens inkomstsida

redovisas överskott å fabriksverkets rörelse med omkring 1,500,000

kronor, motsvarande viss procent å ianspråktaget kapital, medan samtidigt å

utgiftssidan skulle anvisas anslag för täckande av verkets beredskapskostnader.

För egen del får jag anföra, att jag svårligen kan förorda det av 1941 års

förvaltningsutredning föreslagna alternativet, vilket skulle göra prissättningen

å fabriksverkets produkter beroende av storleken av de mycket varierande

beredskapskostnaderna. Det synes mig principiellt riktigast, att dessa

kostnader med av bolagsutredningen angiven begränsning bestridas från ett

å riksstaten anvisat anslag. Att beräkna storleken av de beredskapskostnader,

som kunna uppkomma under nästkommande budgetår, är i nuvarande läge icke

möjligt. Storleken av de medel, som kunna erfordras för täckning av beredskapskostnaderna

— i den mån de icke böra normalt hänföras till fabriksverkets

produktiva verksamhet — kommer nämligen att variera i omvänd proportion

till sysselsättningsgraden, vilken i sin tur är beroende av beredskapens

omfattning. Med hänsyn till att å fjärde huvudtiteln böra redovisas de kost
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr 44.

naclér för försvaret, som avses skola utgå under fredstid, förordar jag i avvaktan

på närmare erfarenheter rörande fabriksverkets verksamhet att för

täckning av fabriksverkets beredskapskostnader uppföres ett till ett formellt

belopp av 1,000,000 kronor beräknat förslagsanslag.

Frågan örn bestridande av motsvarande beredskapskostnader för krigsmaterielverket

torde få upptagas efter särskild framställning av detta verk.

• ie,örenggande förslaget innebär, att vid fabriksverket pensionsfonder in q

icke skulle aga rum. De med personalens pensionering förenade bestyren

skulle ombesörjas av statskontoret och statens pensionsanstalt. Innehållna

pensionsavdrag jämte det belopp, som därutöver efter försäkringsmatematisk

utredning befunnes erforderligt för täckande av på budgetåret fallande del av

pensionskostnaderna, skulle upptagas såsom uppbördsmedel under vederbörliga

anslag å tolfte huvudtiteln. Statens pensionsanstalt har framhållit, att

ifrågavarande förslag, som saknade motsvarighet inom det statliga pensionsvasendet,

mnebure en principiell avvikelse från den för de affärsdrivande

verken fastställa ordningen för pensionskostnadernas bestridande. Anstalten

har hunnit tondenngen i den omfattning, som nu förekommer vid affärsverken

vara att föredraga, och har förordat, att pensionsärendena skulle liksom beträffande

personalen vid statens reprocluktionsanstalt prövas av statskontoret

och pensionsanstalten.

<fug vill eiinra, att chefen för finansdepartementet i annat sammanhang

kommer att upptaga frågan örn avsättning till pensionsfonderna vid affärd

verken. Jag finnér övervägande skäl tala för att vid fabriksverket tills vidare

tillampas samma principer i fråga örn sättet för bestridande av pensionskostuäiucnf

•Sövr’8a affärsdrivande verk. Såsom pensionsanstalten framhållit,

hindrar detta icke, att pensionsärendenas handläggning kan anförtros

åt statskontoret och pensionsanstalten.

1 det föregående har jag förordat anvisande för nästa budgetår under Försvarets

fabriksfond av ett investeringsanslag av 1,500,000 kronor till ersättningsanskaffningar

och förnyelsearbeten. Detta anslag avses skola användas

för sådana utgifter, som äro att hänföra till reinvestering, såsom till iståndsättande

.av maskiner och annan utrustning, anskaffande av ny sådan utrustning

i stället för försliten eller eljest icke användbar utrustning samt iståndsättande

av byggnader o. d. Vid sidan härav erfordras medel för bestridande

av utgifter för sådan anskaffning av maskiner och utrustning, som ej har

karaktär av reinvestering. Jag har därför intet att erinra mot bifall till fabriksstyrelsens

förslag.örn anvisande även för nästa budgetår av ett dylikt anslag.

Detta anslag, som i fortsättningen bör uppföras såsom investeringsanslag under

f örsvarets fabriksfond, synes böra i överensstämmelse med styrelsens förslag

för nästa budgetår beräknas till 250,000 kronor, innebärande en anslagsminskning

med samma belopp.

Departementschefen har slutligen erinrat, att chefen för finansdepartementet

torde komma att i sinom tid framlägga förslag rörande upptagande å

statsbudgeten av förutnämnda inkomsttitel och rörande invostermgsbemyndigando

och invosteringsstat för fonden samt dispositionen av omförmälda

till förnyelsefonder hittills avsatta belopp.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår beslöt 1943 års riksdag, att de till

försvarets fabriksverk anslutna fabrikernas tillgångar och skulder skulle från

och med budgetåret 1944/45 upptagas till redovisning å en särskild i riks

huvudboken uppförd kapitalfond, betecknad försvarets fabriksfond.

Itillång lill riksdagens liro!alvil lali. (i sami. Nr il.

Utskottet.

(lito 44

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande nr 44.

Departementschef en har i föreliggande proposition till behandling upptagit

vissa spörsmål rörande fondens inrättande, vilka kräva riksdagens medverkan,

nämligen frågorna örn upptagande till redovisning å fonden av fastigheter,

maskiner m. m. samt därmed sammanhängande spörsmål.

Med avseende å den verkställda beräkningen av fabriksfondens tillgångs

sida, varå skulle upptagas värdet av byggnader och markområden samt maskiner

m. m. ävensom å investeringsanslag anvisade rörelsemedel, kan utskottet

ansluta sig till vad departementschefen härutinnan anfört.

Vad beträffar frågan örn redovisning å fabriksfonden av de av arméförvaltningens

förutvarande tygdepartement anskaffade maskiner, vilka uthyrts till

privata företag för att utnyttjas vid tillverkningar för Carl Gustafs stads

gevärsfaktori, delar utskottet departementschefens mening, att den omständigheten

att maskinerna förvärvas av privata företag icke bör utgöra hinder för

att maskinerna redovisas å fonden i den mån sådant förvärv icke skett före

den 1 juli 1944.

1943 års riksdag ställde till fabriksstyrelsens förfogande en rörlig kredit av

20,000,000 kronor för tillgodoseende av erforderligt rörelsekapital utöver det

normala. Utskottet har icke något att invända mot att fabriksstyrelsen till

handahålles nämnda kredit under oförändrade villkor även efter fabriksfondens

inrättande.

Vad departementschefen föreslagit med avseende å beräkningen av fabriksfondens

skuldsida kan utskottet tillstyrka. Framhållas må, att departementschefen

föreslagit vissa ändrade grunder för avskrivning av fabriksverkets

fastigheter. Förslaget innebär, att i fråga örn sådana investeringsanslag for

byggnadsändamål, som anvisas efter fondens inrättande, ävensom beträffande

redan anvisade kapitalinvesteringsanslag, i den mån dessa icke disponeras

före den 1 juli 1944, skall i stället för grundavskrivning med 50 % å byggnadsvärdet

förekomma ett förfarande med uteslutande årliga avskrivningar. Ett

liknande förfarande tillämpas inom privatindustrien och statens affärsverk.

Då förslaget medför vissa fördelar ur kostnadsberäkningssynpunkt, synes detsamma

kunna godtagas.

Enligt beslut vid innevarande års riksdag skall den nuvarande fornyeisefondsredovisningen

slopas. I anslutning härtill föreslås nu, att fabriksfondens

provisoriska förnyelsefond avvecklas. Vid utgången av budgetåret 1943/44

beräknas å nämnda fond kvarstå en odisponerad behållning av 4,600,000 kronor,

vilken behållning ansetts böra tillgodoföras den å riksstatens inkomstsida

uppförda inkomsttiteln övriga diverse inkomster. På grund härav erfordras

anvisande av ett investeringsanslag för ersättningsanskaffningar och

förnyelsearbeten, vilket anslag för nästa budgetår beräknas till 1,500,000 kronor

att uppföras under försvarets fabriksfond. Mot vad sålunda föreslagits

har'' utskottet icke funnit anledning till erinran. Utskottet tillstyrker det

äskade anslaget, som överensstämmer med det för innevarande budgetår an
I

fråga örn sättet för täckande av kostnaderna för vidmakthållande i fred av

de nytillverkande fabrikernas beredskap, vilka kostnader kunna sammanfattas

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 44.

11

under benämningen tomgångsförluster, liava delade meningar varit rådande.

Utskottet har vid prövningen av denna fråga funnit vägande skäl tala för att

ersättningsbelopp för täckande av dessa kostnader årligen anvisas ur särskilt

anslag å driftbudgeten och ansluter sig alltså till departementschefens uppfattning

i denna fråga. Utskottet förutsätter härvid, att kostnaderna icke avse

en mera normal tomgångsförlust. Det för ändamålet för nästa budgetår äskade

anslaget av 1,000,000 kronor, vilket belopp givetvis endast kunnat approximativt

beräknas, tillstyrkes av utskottet.

Yad beträffar principerna i fråga örn sättet för bestridande av pensionskostnaderna

vid fabriksverket kan utskottet helt ansluta sig till vad departementschefen

föreslagit i detta avseende.

Utskottet tillstyrker slutligen, att för nyanskaffning av maskiner och utrustning

för nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag för fabriksfonden

av 250,000 kronor, vilket i förhållande till det för löpande budgetår anvisade

motsvarande anslaget innebär en minskning med samma belopp, beroende på

att användningen av anslaget skulle begränsas till att avse sådana nyanskaffningar,

vilka icke hava karaktären av reinvesteringar.

Yad departementschefen anfört i de delar, varom utskottet icke särskilt

yttrat sig, har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet över

försvarsärenden för den 28 januari 1944 anförts meddela närmare

föreskrifter rörande försvarets fabriksfond;

b) till Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets

fabriksverk för budgetåret 1944/45 under fjärde huvudtiteln, E.

Diverse, anvisa ett förslagsanslag av 1,000,000 kronor;

c) för budgetåret 1944/45 under försvarets fabriksfond anvisa

följande investeringsanslag, nämligen

till Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten 1,500,000

kronor samt

till Nyanskaffning av maskiner och utrustning 250,000 kronor.

Stockholm den 14 mars 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joli. Nilsson i

Malmö, Oscar Olsson, Gränebo, Lindström, Sven Ifarsson, Bernhard Nilsson, Bäcklund,

, Heiding, Carlström, Boman och Albertsson; samt

från a n d r a kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Svensson i

Grönvik, Bergström, Andersson i Prästbol, Danielsson, Ward, Persson i Falla,

Pettersson i Dahl, Andersson i Malmö, Lindholm och Åkerström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:142 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försvarets fabriksfond. s. 1 i texten