Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1944145 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1944-03-03 · 31 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 29 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1944:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1944145 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 6.
1
Nr 6.
Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1944 kl. 1 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga
statsutgifter för budgetåret 1944145 under sjätte
huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckta motioner.
(4:e avd.)
Kommunikationsdepartementet.
l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 1 under sjätte huvudtiteln gjorda framställning
(punkt 1, s. 1—6 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 4 januari 1944) hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna sådana ändringar i den för kommunikationsdepartementet
gällande personalförteckningen, att därå uppföres
en byråchef för tekniska ärenden med placering i lönegraden
C 6 samt att den å övergångsstat uppförda befattningen
såsom registrator i lönegraden A 22 jämte till förteckningen
hörande anmärkning uteslutes;
b) besluta, att befattningen såsom byråchef för tekniska
ärenden skall tillsättas medelst förordnande tills vidare;
c) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budget
-
året 1944/45:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöning till departementschefen.................... 24 000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis____ 183 300
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 79 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 35 700
Summa kronor 322 000;
d) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 322 000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr (i. 472 44
2
Statsutskottets utlåtande nr 6.
2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 6 oell 7) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 195,000
kronor.
Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Omkostnader. Beträffande ifrågavarande anslag (punkterna
3 och 4, s. 8 och 9) avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtanden,
vilket härmed
anmäles.
4:o) Statens väginstitut. Med tillstyrkande av Kungl. Maurts förslag
(punkt 5, s. 9—12) hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1944/45:
Stat.
Avlöningar. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänsteman, förslagsvis____ 13 200
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. 101 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 17 000
4. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ...... 37 600
Säger kronor 169 100
Omkostnader. Kronor
1. Sjukvård m. m., förslagsvis............................ 300
2. Reseersättningar, förslagsvis .......................... 8 500
3. Expenser, förslagsvis .................................. 30 800
4. Publikationstryck ...................................... 6 000
5. Övriga utgifter, förslagsvis ............................ 31 500
Säger kronor 77 100
Summa kronor 246 200
Särskilda uppbördsmedel.
1. Ersättningar för materialkontroll m. m............. 10100
2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m........... 100
Säger kronor 10 200
Nettoutgift kronor 236 000;
Statsutskottets utlåtande nr 6.
3
b) till Statens väginstitut för budgetåret 1944/45 anvisa ett
förslagsanslag av 236 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
5:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Vägförvaltningarna: Omkostnader.
Vissa engångsutgifter i samband med vägväsendets förstatligande. Beträffande
ifrågavarande anslag (punkterna 6—8, s. 12 och 13) avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
6:o) De lokala vägnämnderna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 9, s. 13) hemställer utskottet,
att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. m. för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 187 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
7:o) Barmarksunderhållet. Kungl. Majit har (punkt 10, s. 15—21) föreslagit
riksdagen att till Barmarksunderhållet för budgetåret 1944/45 anvisa
ett reservationsanslag av 48 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
D. Svedberg m. fl. (1:198) och den andra inom andra kammaren av herr E.
Hällgren m. fl. (II: 266) har hemställts bland annat, att riksdagen vid behandling
av statsverkspropositionens sjätte huvudtitel, B. Väg- och vatten - byggnadsväsendet, vägunderhåll och vägbyggnader, måtte besluta att till
Barmarksunderhållet för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av
51 700 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse den 12 oktober 1943 beräknat
ifrågavarande anslagsbehov till 48 240 000 kronor eller i runt tal
48 200 000 kronor. Styrelsen har därvid utgått från de för vägdistrikten
fastställda underhållsstaterna för år 1943, vilka uppgingo till sammanlagt
52 234 700 kronor.
Dessa stater hava av styrelsen omräknats huvudsakligen
genom utbrytning av vissa kostnader, som efter förstatligandet
bortfalla eller bestridas i annan ordning; efter
sådan omräkning skulle beloppet upptagas till ............ kronor 44 300 000
Denna summa har styrelsen ansett böra ökas med följande
belopp:
a) ökning av vägnätet på grund av kronans övertagande
av väghållningen i vissa städer ...... kronor 60 000
b) ökad kostnad för underhåll av bryggor ...... » 30 000
c) kostnad för intensivare underhåll av broar
och färjor, för reparation och underhåll av yt
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
behandlingar, för återhämtande av eftersatt
underhåll av grusvägbanor, skyddsräcken och
trummor, för röjning i ökad omfattning av
diken och slänter ävensom för väglängdens
ökning genom nybyggnad och vägars intagande
till allmänt underhåll........................ kronor 1 650 000
d) återhämtande av eftersatt förnyelse av maskiner,
byggnader och grustag..................... » 700,000
e) till Kungl. Maj:ts förfogande för oförutsedda
ofrånkomliga utgifter ............................ » 1 500 000 3 940 QQQ
Summa kronor 48 240 000
Departementschefen, som tillstyrkt att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
kalkyler lades till grund för anslagsberäkningen, har förordat att anslaget
till barmarksunderhållet för nästkommande budgetår upptages med i avrundat
tal 48 200 000 kronor.
Ej minst inom vägväsendet gäller, att eftersatt underhåll innebär dålig
ekonomi. Utskottet underskattar icke vikten av att vad som under krigsåren
kan ha förlorats i fråga örn vägarnas allmänna standard snarast möjligt
återhämtas. Även hänsynen till anställd personal gör det önskvärt, att
ifrågavarande anslag ej för hårt beskäres. Utskottet vill i detta avseende
framhålla, att tillbörlig hänsyn vid underhållsarbetenas planläggning bör
tagas till möjligheterna att bibehålla den ordinarie stammen av de inom
vägväsendet anställda.
Såvitt utskottet kunnat finna måste emellertid här begärda belopp av
48 200 000 kronor anses under nuvarande förhållanden jämförelsevis lämpligt
avvägt. Enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört har hänsyn tagits
till nödvändigheten av en viss intensifiering av grusvägsbanors, skyddsräckens
och trummors underhåll samt ökade röjningsarbeten utmed diken
och slänter liksom till stegrade militära krav på broarna och behövligheten
av återhämtning av eftersatt förnyelse av vägmaskiner m. m.
I betraktande av dessa förhållanden har utskottet ej ansett sig böra tillstyrka
motionerna om höjning av anslaget.
Utskottet hemställer,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna I: 198 och II: 266 i vad de avse barmarksunderhållet,
må till Darmark.^underhållet för budgetaret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 48 200 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
8:0) Vinterväghållningen. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 11, s. 21 och 22), som avser anvisande av samma belopp som i statsverkspropositionen
till fjolårets riksdag angavs såsom beräknad normal årskostnad
för vinterväghållningen, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 6.
5
att riksdagen må till Vinterväghållningen för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 13 000000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
9:o) Projektering av vägar och broar. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 12, s. 22) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Projektering av vägar och broar för
budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 525 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
10:o) Nyanläggning av bygdevägar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 13, s. 23—27), vilket avser anvisande av samma belopp, som
för innevarande budgetår beviljats för ifrågavarande ändamål, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
liro) Nyanläggning av ödebygdsvägar. Kungl. Maj:t har (punkt 14, s. 27
och 28) föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av ödebygdsvägar för
budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
I en inom andra kammaren av herr U. B. Jacobson väckt motion (II: 51)
har hemställts, att riksdagen måtte besluta höja det av Kungl. Majit äskade
beloppet till nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret 1944/45 från
föreslagna 800 000 kronor till 1 000 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 12 oktober 1943
hemställt, att till nyanläggning av ödebygdsvägar måtte för budgetåret 1944/45
anvisas ett reservationsanslag av 1000 000 kronor. Styrelsen har därvid
framhållit dels att behovet av ödebygdsvägar ofta vore mera ömmande än
behovet av bygdevägar, dels ock att man numera borde frångå hittillsvarande
princip att bygga broar och andra konstarbeten svagare på ödebygdsvägar
än på andra vägar.
Departementschefen har anslutit sig till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
sålunda anfört. Gjorda undersökningar visade emellertid, att övergång
till starkare brokonstruktioner i och för sig spelade en mycket underordnad
roll i kostnadshänseende, varför en dylik övergång icke kunde åberopas
till stöd för någon nämnvärd ökning av anslaget.
Förevarande anslag till ödebygdsvägar har ursprungligen tillkommit för
att underlätta för den i Norrlands ödebygder bosatta, oftast under ovanligt
hårda förhållanden levande befolkningen att erhålla vägförbindelser. Anslagets
användningsområde, som tidigare var inskränkt till landets norra
delar, omfattar numera enligt Kungl. Maj:ts förslag till 1943 års riksdag
hela landet.
Utskottet.
6
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
Ödebygdsvägarna äro av allmän vägs natur. De måste med avseende å
bredd och hårdgöring fylla sådana krav, att trafik med motorfordon är möjlig.
Då de därtill på grund av de stora avstånden i allmänhet måste bliva av
en avsevärd längd draga de, såsom utskottet tidigare haft anledning framhålla,
icke obetydliga kostnader.
Viss betänksamhet måste enligt utskottets mening göra sig gällande då
nu i propositionen, under hänvisning bland annat till senare årens militäroch
vedtransporter, föreslås vissa kraftigare konstruktioner för denna vägtyp.
Enligt vad departementschefen påvisat skulle emellertid övergången
till starkare brokonstruktioner — det synes närmast vara i detta avseende
som förstärkningarna skulle ske — ej medföra någon mera avsevärd kostnadsökning.
Utskottet har därför ansett sig kunna tillstyrka förslaget, därvid
utskottet självfallet förutsätter, att kostnaderna för dessa vägföretag
komma att stå i ett rimligt förhållande till den framtida tänkbara nyttan
av desamma.
Vad själva avvägningen av anslaget beträffar har utskottet med tillmötesgående
av de önskemål, som motionsvis härutinnan framförts, ansett sig böra
tillstyrka, att anslaget bestämmes till 1 000 000 kronor, d. v. s. 200 000 kronor
mer än Kungl. Majit äskat.
Utskottet hemställer,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Majlis förslag och med
bifall till motionen II: 51, må till Nyanläggning av ödebygdsvägar
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av
1000000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
12:o) Byggande av huvudvägar. Kungl. Majit har (punkt 15, s. 29) föreslagit
riksdagen att till Byggande av huvudvägar för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av 4 500 000 kronor, att avräknas mot atitomobilskattemedlen.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr L. Franzon m. fl. (I: 120) och den andra inom andra kammaren av herr
E. Thorell m. fl. (II: 192), har hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett anslag
å 250 000 kronor till anskaffande av en båtfärja att insättas på routen
Eknö—Furusund—Yxlan—Blidö.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 12 oktober 1943
anfört, att förevarande anslag huvudsakligen komme att disponeras till förbättring
av huvudvägar och endast i ringa omfattning till nyanläggning av
sådana vägar.
På grund av förordade höjningar av andra anslag under sjätte huvudtiteln
har utskottet ansett sig böra föreslå en sänkning å 600 000 kronor av förevarande
anslag.
Statsutskottets utlåtande nr 6, 7
1 anledning av de väckta motionerna om anslag å 250 000 kronor till en
båtfärja till Axian och Blidö vill utskottet erinra, att inom rikets skilda
delar torde föreligga ett stort antal liknande mer eller mindre angelägna
projekt till förbättring av vägförbindelserna, vilka förslags förverkligande
hittills måst anstå av brist på medel. I vad män förevarande plan till färjeförbindelse
kan före eller jämsides med dessa projekt förtjäna genomföras
bör väl få bliva beroende på myndigheternas prövning i vederbörlig ordning.
Att riksdagen i detta avseende skulle göra en särskild framställning
till Kungl. Majit kan utskottet ej tillstyrka.
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen må till Byggande av huvudvägar för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 3 900 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen;
b) att motionerna I: 120 och II: 192 ej må av riksdagen
bifallas.
13:o) Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar. Kungl. Majit har
(punkt .16, s. 29) föreslagit riksdagen att till Förbättring av bygdevägar och
ödebygdsvägar för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av
1500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr L. Svedberg m. fl. (I: 198) och den andra inom andra kammaren av
herr E. Hällgren m. fl. (II: 266), har hemställts, att riksdagen vid behandling
av statsverkspropositionens sjätte huvudtitel, B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet,
vägunderhåll och vägbyggnader, måtte besluta, att till Förbättring
av bygdevägar och ödebygdsvägar för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 3 000 000 kronor.
I ytterligare två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Ivar Persson och C. P. V. Gränebo (I: 234) samt den andra
inom andra kammaren av herrar O. Werner och L. E. Andersson i Hedensbyn
(lii 369), har hemställts, att riksdagen måtte till förbättring av bygdevägar
och ödebygdsvägar för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 3 000 000 kronor.
Ett anslag å 1500 000 kronor till förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar
måste anses knappt tillmätt, om man tager i betraktande de
ofantliga behov av utvidgningar, omläggningar och förbättringar som föreligga
beträffande hithörande vägar. Med tillmötesgående i viss mån av de
motionsvis gjorda yrkandena vill utskottet tillstyrka, att anslaget bestämmes
till 1700 000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Majits förslag och motionerna
I: 198 och 234 samt lii 266 och 369, motionerna I:
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utskottet.
%
8 . Statsutskottets utlåtande nr 6.
198 och II: 266 i vad de avse nu förevarande anslag, må till
Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 1700000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
14: o) Bidrag till städer och samhällen för tillhandahållande av mark
m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17, s. 29 och 30)
hemställer utskottet,
att riksdagen må till jBidrag till städer och samhällen för
tillhandahållande av marle m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.
15:o Bidrag till underhåll av vägar och gator. Kungl. Maj:t har (punkt
18, s. 30—33) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av vägar och
gator för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 6 400 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 12 oktober 1943
anfort, att den genomsnittliga kostnaden per meter väg och gata för
åren 1942 och 1943 uppgått till 1 krona 80 öre respektive 1 krona 89 öre.
Med ledning av för närvarande tillgängliga uppgifter uppskattade styrelsen
längden av de bidragsberättigade vägarna och gatorna i städer och samhällen,
som skulle vara väghållare, till 3 550 000 meter. Då den skäliga underhållskostnaden
per meter väg och gata kunde uppskattas till 1 krona 90
öre, bleve underhållskostnaden 6 745 000 kronor och motsvarande statsbidrag
6 407 750 kronor eller avrundat 6 400 000 kronor.
Departementschefen har för sin egen del uttalat, att den av väg- och vattenbyggnaclsstyrelsen
framlagda preliminära beräkningen av anslagsbehovet
icke gåve anledning till erinran.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och gator
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 6 400000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
16:o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Kungl. Maj:t har (punkt
19, s. 33) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av vägar och
gator för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr B. Helgesson m. fl. (I: 42) och den andra inom andra kammaren av herr
Statsutskottets utlåtande nr 6. 9
0. Nilsson i Göteborg m. fl. (II: 84), Ilar hemställts, att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn skyndsam utredning örn utläggandet
av cykelbanor vid infartsvägarna till städerna, ävensom vid tätbebyggda orter
och samhällen och annorstädes å vägar, där trafikintensiteten så påfordrar.
Till förevarande ändamål anvisades för budgetåret 1943/44 1 500 000
kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår äskat ett belopp
av 2 500 000 kronor till ifrågavarande anläggningsarbeten.
Departementschefen har icke ansett sig i nuvarande läge kunna tillstyrka
en så stor anslagsökning som den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av ett anslag å
2 000 000 kronor för ifrågavarande ändamål.
Vad angår den motions vis framförda tanken på en utredning örn cykelbanor
vid infartsvägarna till städer och tätorter delar utskottet motionärernas
uppfattning om att frågan örn tillfartsförbindelserna till de tätbebyggda
orterna inom riket är förtjänt av uppmärksamhet på grund av den åtminstone
normalt sett alltjämt starkt växande trafiken till och från ifrågavarande
orter. Det torde väl dock kunna förväntas att denna angelägenhet,
däri inbegripet frågan örn tillräckliga anordningar för den även starkt tillväxande
cykeltrafiken, skall tillbörligt beaktas utan särskild framställning
från riksdagen.
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen må till Bidrag till byggande av vägar och
gator för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av
2 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
b) att motionerna 1:42 och II: 84 ej må av riksdagen bifallas.
17:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Majit har
(punkt 20, s. 33—36) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av enskilda
vägar m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av
1900 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
J. M. Bäckström m. fl. (I: 85) och den andra inom andra kammaren av herr
O. E. Sandberg m. fl. (II: 103), har hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att statsbidrag till enskild väghållning må utgå med sjuttio procent av
den kostnad, vartill underhållet av vägen skäligen må uppskattas, dock i
undantagsfall med åttio procent av nämnda kostnad, samt för iståndsättning
av bro eller färja eller för ombyggnad av trumma å väg med högst sjuttio
procent av den beräknade kostnaden för sådant arbete, och
att till bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1944/
45 anvisa ett reservationsanslag av 2 650 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Utskottet.
10
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar G. Sundelin och P. J. Näslund (I: 119) och den andra inom
andra kammaren av herr A. Stjärne m. fl. (II: 200), hemställts, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Majit måtte begära skyndsam utredning avseende
vidgad rätt till statsbidrag för förbättring och underhåll av enskild väg.
Ytterligare har i en inom andra kammaren av herr E. O. Akerström väckt
motion (II: 4) hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit
anhålla örn förslag till nästa års riksdag till sådan ändring av Kungl. Majits
kungörelse 1939: 359 § 1, sista stycket, att statsbidrag kan utgå för den enskilda
väghållningen även för områden för vilket stadsplan blivit fastställd.
I detta sammanhang har utskottet även till behandling förehaft en inom
andra kammaren av herr B. Sveningsson m. fl. väckt motion (lii 147), i vilken
hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit
ville giva kungl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i egenskap av central
vägförvaltningsmyndighet sådana direktiv, att även i fortsättningen samtliga
enskilda väghållningsskyldiga lämnas möjlighet att av vederbörande verkställande
vägorgan i respektive län till självkostnadspris på begäran mätte
tillhandahållas dels erforderligt vägunderhålls- och nybyggnadsmaterial, dels
ock såsom lån behövliga vägmaskiner och redskap jämte skötare därtill.
Slutligen har utskottet i detta sammanhang även till behandling förehaft
en inom andra kammaren av herr A. Jansson i Hällefors m. fl. väckt motion
(lii 90), i vilken hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit
hemställa, att Kungl. Majit låter skyndsamt utreda, örn och i vilken utsträckning
det kan vara lämpligt, att staten lämnar anslag till byggande och
underhåll av utfartsvägar till ensligt belägna småbruk och skogsarbetarboställen.
Till förevarande ändamål anvisades för budgetåren 1939/40—1943/44 respektive
1000 000, 1500000, 300 000, 100000 och 1 100 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 12 oktober 1943
beräknat ifrågavarande anslagsbehov till 1 900 000 kronor. Styrelsen har
härom närmare anfört följande.
Till underhållsbidrag år 1944 för 1940—1943 års vägar — varmed avses
de vägar, till vilka underhållsbidrag utgått första gången åren 1940—1943 —- erfordras ett belopp av omkring 1 050 000 kronor. I detta belopp har inräknats
ett mindre belopp för sådan höjning i enstaka fall av de hittills utgående
bidragsbeloppen, som betingas exempelvis av att en icke förutsedd stark
ökning av trafiken ägt rum.
Till underhållsbidrag för nya vägar (1944 års vägar), vilka för närvarande
äro föremål för uppskattning av länsschaktmästarna, torde komma att erfordras
omkring 360 000 kronor. Erforderligt iståndsättningsbidrag för
samma vägar uppskattar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till omkring 450 000
kronor.
Övervägmästarnas resekostnader under budgetåret 1944/45 beräknas till omkring
60 000 kronor. Styrelsen förutsätter, att två tredjedelar därav eller omkring
40 000 kronor skola bestridas från nu ifrågavarande anslag.
Sammanlagt skulle således för bestridande av 1944 års underhålls- och
Statsutskottets utlåtande nr 6.
11
iståndsättningsbidrag saint övervägmästarnas resekostnader under budgetåret
1944/45 erfordras (1 050 000 + 360 000 + 450 000 -f 40 000) 1 900 000 kronor.
Departementschefen bär förklarat sig, med hänsyn till det stora behovet
av underhållsbidrag till enskilda vägar, intet ha att erinra mot väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens beräkning.
Främst med tanke på att uppmuntra eller överhuvudtaget göra det möjligt
för befolkningen i avlägset liggande byar eller gårdar att själva bryta väg
fram till de allmänna trafiklederna har statsbidrag alltsedan år 1918 lämnats
till byggande av enskilda vägar (utfartsvägar). Anslaget var ursprungligen
förbehållet de fyra nordligaste länen, men har efterhand utsträckts att omfatta
hela landet. Enligt beslut vid 1939 års riksdag utgår jämväl bidrag till
underhållet av vissa viktigare enskilda vägar. Underhållsbidraget, som bestämmes
av länsstyrelsen efter uppskattning, må utgå med 50 % och örn
väghållningen är i särskilt hög grad betungande med 60 % av den uppskattade
kostnaden.
I motionerna I: 85 och II: 103 har framhållits, att statens ansvar för vägväsendet
genom att staten övertagit vägunderhållet kommit att framträda
tydligare samt att mot bakgrunden härav vägbördan för de enskilda väghållarna
kändes desto tyngre, i all synnerhet som de oftast vore fattiga
människor, bosatta i glest befolkade trakter. Envar måste finna dessa synpunkter
behjärtansvärda. Gentemot vad som tidigare gällt måste dock den
år 1939 beslutade bidragsrätten för underhållskostnaderna betraktas som ett
stort framsteg. I avvaktan på ytterligare erfarenheter kan utskottet icke
finna tillrådligt att redan nu vidtaga någon höjning av det allmänna statsbidraget.
Däremot anser sig utskottet -— med beaktande alltså i viss mån
av de synpunkter som anförts i motionerna I: 85 och II: 103 — kunna tillstyrka,
att bidragsprocenten då väghållningen är i särskilt hög grad betungande
må ökas till högst 70 %.
I motionerna 1: 119 och II: 200 yrkas, att nuvarande villkor för bidrag,
nämligen att vägen skall vara av väsentlig betydelse för en bygds befolkning
och att det nödiga underhållet på grund av angivna omständighet är synnerligen
betungande, måtte mildras genom att ordet »och» utbytes mot »eller»
såsom ursprungligen av tillkallade sakkunniga avsågs. Ej heller i detta avseende
kan utskottet finna tillrådligt att nu föreslå någon utvidgning av
anslagets användningsområde. Erinras må, att nuvarande ordalydelsen fastställts
i syfte att skapa en klarare gräns för bidragsgivningen.
Utskottet har ansett starkt fog föreligga för den i motionen II: 4 framställda
begäran om utredning om statsbidrag till enskilda väghållare, oaktat
visst område lägges under stadsplan. Utskottet tillstyrker fördenskull utredning
i ämnet.
Beträffande motionen II: 147 örn hjälp från det allmänna åt enskilda väghållare
är att märka, att Kungl. Maj:t den 30 augusti 1943 medgivit vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen att till självkostnadspris lämna sådan väghållare
erforderligt biträde med väghållningen, i den mån det kan ske utan att den
Utskottet.
12
Statsutskottets utlåtande nr 6.
allmänna väghållningen eftersattes. Härom ha de lokala vägförvaltningarna
numera underrättats. Då motionens syfte sålunda är i huvudsak tillgodosett,
torde densamma ej påkalla någon riksdagens åtgärd. Utskottet förutsätter
emellertid, att de avgifter, som uttagas för sålunda lämnat biträde,
avvägas med största möjliga hänsynstagande till de enskilda väghållarna.
I motionen II: 90 har hemställts örn utredning rörande bidrag till utfartsvägar
till »ensligt belägna småbruk och skogsarbetarboställen». Förutom
till vissa enskilda vägar av större betydelse, vartill anslag av utskottet tillstyrkes
under förevarande punkt, finnes numera under nionde huvudtiteln
uppfört ett anslag, som till sitt användningsområde rätt nära sammanfaller
med det i motionen angivna, nämligen till odlingsvägar. Som sådana betraktas
vägar till områden, ägnade att användas för jordbruksändamål som
tillskottsjord åt ofullständigt jordbruk eller såsom självständigt jordbruk.
Anslaget är avsett endast för Norrland och Dalarna. Samtidigt med att
detta anslag år 1940 beviljades indrogs ett tidigare anslag till byggande av
nybyggesvägar. Motiveringen därför var att jordbruksbildning på obruten
mark framdeles i allmänhet icke skulle understödjas utom möjligen i övre
Norrland. Anslaget till odlingsvägar har hittills endast i ringa utsträckning
kommit till användning.
Även till vissa skogsvägar kan statsanslag erhållas.
Utan att vilja förneka det behjärtansvärda syftet med motionen, nämligen
att mildra de hårda levnadsbetingelser, varunder en del av befolkningen uti
de ej endast i Värmland och Bergslagen utan även annorstädes befintliga
skogsbygderna alltjämt måste leva, kan dock utskottet ej finna tillräckliga
skäl föreligga för att riksdagen nu skulle hemställa om utredning rörande
anslag till ännu en vägtyp.
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 85 och II: 103 i vad de
avse anslagsberäkningen, till Bidrag till underhåll av enskilda
vägar rn. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslagav
1 900 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
b) att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 85 och
II: 103, i skrivelse till Kungl. Majit giva till känna vad utskottet
ovan anfört beträffande bidragsprocenten;
c) att motionerna 1:119 och II: 200 ej må av riksdagen bifallas;
d) att riksdagen må, i anledning av motionen II: 4, i skrivelse
till Kungl. Majit anhålla örn utredning rörande bibehållande
av rätten till statsbidrag även inom områden, som läggas under
stadsplan;
e) att motionen II: 147 ej må till någon riksdagens åtgärd
föranleda;
f) att motionen II: 90 ej må av riksdagen bifallas.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
13
18:o) Bidrag- till byggande av enskilda vägar. Kungl. Majit har (punkt
21, s. 37) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda vägar
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr J. M. Bäckström m. fl. (I: 85) och den andra inom andra kammaren av
herr O. E. Sandberg m. fl. (II: 103), har hemställts, att riksdagen måtte besluta
att statsbidrag till enskild väghållning må utgå med högst sjuttio procent
av beräknad kostnad för anläggning av väg och att till bidrag till byggande av
enskilda vägar för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 1 400 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr B. A. Nilsson m. fl. (I: 118) och den andra inom andra kammaren
av herr A. Jonsson i Skedsbygd m. fl. (II: 139), hemställts, att riksdagen
måtte besluta att till Bidrag till byggande av enskilda vägar för
budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Ifrågavarande anslag anvisades under budgetåren 1939/40 — 1943/44 med
respektive 1 400 000, 300 000, 700 000, 800 000 och 000 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 12 oktober 1943
anfört, att före den 1 september samma år till styrelsen inkommit ansökningar
örn bidrag, avseende en beräknad byggnadskostnad av tillhopa
11800 000 kronor, varvid kostnaden beträffande ett stort antal företag vore
hänförd till 1939 års prisnivå. Trots det sålunda alltjämt mycket stora behovet
av bidrag till förevarande ändamål hade styrelsen med hänsyn till
rådande krisläge ansett sig böra begränsa sitt anslagsäskande för budgetåret
1944/45 till 1 000 000 kronor.
Departementschefen har tillstyrkt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag.
Utskottet har icke ansett sig kunna tillstyrka det i motionerna I: 85 och
II: 103 framförda förslaget örn ökning av bidragsprocenten till högst sjuttio
procent.
I anslutning till de motionsvis framställda yrkandena örn ökad medelsanvisning
har utskottet däremot ansett anslaget böra höjas med 200 000
kronor till 1 200 000 kronor. Utskottet hemställer,
a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Majda förslag och motionerna
I: 85 och 118 samt II: 103 och 139, motionerna I: 85
och II: 103 i vad de avse höjning av förevarande anslag, må
till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 1200 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen;
Utskottet
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
Utskottet.
b) att motionerna I: 85 och II: 103 i vad de avse höjning
av bidragsprocenten ej må av riksdagen bifallas.
19:o) Stensättning av vägar. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts forsing
(punkt 22, s. 37—40) och under erinran att stensättning under rådande
krisförhållanden är den praktiskt taget enda formen av vägbeläggning samt
att förslaget avser anvisande av samma belopp som för innevarande budgetår
beviljats för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stensättning av vägar för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
20:o) Byggande av broar. Kungl. Majit har (punkt 23, s. 40—42) föreslagit
riksdagen att till Byggande av broar för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av 3 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Departementschefen har liksom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit
det stora behovet av förstärkningar och ombyggnader av broar samt riskerna
ur trafiksäkerhetssynpunkt av ett fortsatt uppskjutande av nödvändiga broarbeten.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggande av broar för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
21:o) Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla
vägar och broar. Kungl. Majit har (punkt 24, s. 43 och 44) föreslagit
riksdagen att till Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla
vägar och broar för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 2 000 000 kronor.
Till förevarande ändamål anvisades för budgetåret 1943/44 3 800 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår äskat ett belopp
av 6 700 000 kronor till ifrågavarande anläggningsarbeten. Styrelsens hemställan
grundar sig på framställningar av chefen för försvarsstaben.
Departementschefen har ansett ett anslag av 2 000 000 kronor kunna förslå
för arbeten, som med hänsyn till angelägenhetsgraden böra komma till utförande
under nästa budgetår.
Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggande och förbättring av vissa för
riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
15
22:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 44 och 45) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid
järnvägskorsningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 150 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
23:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. Kungl.
Majit har (punkt 26, s. 45—53) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa
forsknings- och undersökningsarbeten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av 185 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Till förevarande ändamål anvisades för innevarande budgetår 140000
kronor.
Av väg- och vattenhyggnadsstyrelsens skrivelse den 12 oktober 1943 framgår,
att ökningen av det nu begärda anslaget huvudsakligen avser beredande av
medel för utbyggnad av arbetsstudieavdelningen inom styrelsen.
Departementschefen har erinrat örn vikten av det av nämnda avdelning
bedrivna arbetet för vinnande av besparingar i vägunderhållskostnaderna.
Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 185 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
24:o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Med tillstyr.
kande av Kungl. Majits förslag (punkt 27, s. 53) hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Avsättning till statens automobilskattemedelsfond
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 100 kronor.
25:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. Med tillstyrkande
av Kungl. Majits förslag (punkt 28, s. 53—55) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till hamn- och farledsundersökningar
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
8 000 kronor.
2(!:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Majit har (punkt
29, s. 55—57) föreslagit riksdagen att till Bidrag till handelshamnar och
farleder för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanlag av 250 000
kronor.
Utskottet.
16
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
Utskottet.
Till ifrågavarande ändamål lia för vart och ett av budgetåren 1941/42—
1943/44 anvisats 100 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 24 september 1943
hemställt, att till bidrag till handelshamnar och farleder för nästa budgetår
måtte anvisas 400 000 kronor, varav 96 000 kronor erfordrades för utbyggnad
av 35 meter kaj i Vänersborg.
Departementschefen har ansett, att 96 000 kronor skulle reserveras för
hamnen i Vänersborg. Då medel borde finnas tillgängliga för bidrag till
iståndsättande av sådana hamnar, som därav vore i trängande behov, torde
någon ökning av anslaget därutöver kunna anses påkallad.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till handelshamnar och farleder
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 250 000
kronor.
27:o) Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, s. 57 och 58) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Utvidgning och förbättring av statens
fiskehamnar och farleder för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kronor.
28:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. Kungl.
Majit har (punkt 31, s. 58 och 59) föreslagit riksdagen att till Underhåll
och drift av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 100 000 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr G. Elofsson (I: 34) och den andra inom andra kammaren av herr
S. B. Norup (II: 63), har hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Majit anhålla örn införande av kanalavgift för Falsterbokanalen
i likhet med den avgift som utgår för Södertälje kanal.
Med hänsyn till den nytta sjöfarten för närvarande har av den under
kriget med stora kostnader och med direkt tanke på nuvarande avspärrningsläge
tillkomna Falsterbokanalen kunde det, såsom i motionerna närmare utvecklas,
i och för sig anses rimligt att kanalavgifter uttoges vid genomfarten.
I och med en kommande fred torde emellertid situationen bliva totalt förändrad.
Enligt vad som för utskottet upplysts är det att befara, att värdet
av kanalens anlitande då så förminskas att trafiken förmår bära endast högst
reducerade avgifter. Det är därför att antaga, att kanalintäkterna skulle
komma att te sig ganska begränsade i förhållande till kostnaderna för deras
uppbörd.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
17
Önskemålen om införande av kanalavgifter synas främst ka framkommit
med hänsyn till de många utländska fartyg, som nu utan att erlägga dylika
avgifter tillgodogöra sig de stora fördelar det innebär att kunna få lägga sin
resa genom kanalen. Att märka är emellertid att av handelspolitiska hänsyn
någon differentiering mellan svenska och utländska fartyg eller ens mellan å
ena sidan inhemsk trafik och å andra sidan trafik från eller till utländska
hamnar ej plägar förekomma vid dylika avgifters uttagande i svenska kanaler.
Uppmärksammas bör också att anlitande av kanallots är obligatoriskt. Därvid
erläggas lotspenningar, vilka särskilt de talrika svenska fiskefartyg som
passera kanalen funnit ganska betungande. I frågans läge anser sig utskottet
böra avstyrka motionerna.
Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande av ett
anslag å 100 000 kronor till underhåll och drift av statens fiskehamnar och
farleder samt med avstyrkande av motionerna hemställer utskottet,
a) att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar
och farleder för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 100 000 kronor;
b) att motionerna I: 34 och II: 63 ej må av riksdagen bifallas.
29:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.
Kungl. Maj:t har (punkt 32, s. 59—61) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.
I en inom andra kammaren av herr K. E. Hansson i Skediga väckt motion
(II: 254) har hemställts, att riksdagen må till bidrag till byggande och underhåll
av statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av 500 000 kronor.
Under erinran örn nu pågående utredning örn fiskehamnsbyggnaderna samt
desslikes örn möjligheterna att förfoga över medel, som kunna komma att
ställas till förfogande å beredskapsstat, får utskottet tillstyrka, att anslaget
bestämmes till det av Kungl. Maj:t äskade beloppet 300 000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionen II: 254, må till Bidrag till byggande och underhåll
av statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1944/45 anvisa
ett reservationsanslag av 300 000 kronor.
30:o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, s. 61) hemställer
utskottet,
att riksdagen ma till Bidrag till byggande och underhåll av
mindre hamnar och farleder för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av 100 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 6.
Utskottet.
472 44 2
18
Statsutskottets utlåtande nr 6.
V ägtrafikväsendet.
31 :o) Besiktning av motorfordon. Utskottet, som tillstyrker, att förevarande
anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34, s. 62—64) uppföres
med oförändrat belopp, hemställer,
att riksdagen må till Besiktning av motorfordon för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 777 000 kronor.
32:o) Registrering av motorfordon. Med tillstyrkande av Kungl Maj:ts
förslag (punkt 35, s. 64) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kronor.
33:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. Med tillstyrkande av
Kungl. Majrts förslag (punkt 36, s. 65) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa kommunikationsändamål
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 25,000
kronor.
\
34:o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 37, s. 65—67) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 64 100 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
35:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 38, s. 67) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 19 200 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Byggnadsväsende^
36:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 39, s.
68—82) framlagt förslag till personalförteckning och avlöningsstat för byggnadsstyrelsen
samt hemställt örn anvisande av 802 200 kronor under styrelsens
avlöningsanslag.
I skrivelse den 28 augusti 1943 har byggnadsstyrelsen hemställt örn anslag
till styrelsen för nästa budgetår. Styrelsen har härvid, under erinran örn
den alltjämt fortgående ökningen av styrelsens arbetsbörda samt nödvändigheten
av att i vissa fall kunna fastare knyta befattningshavare vid verket
och sätta vissa tjänsters löneställning i bättre överensstämmelse med arbetsuppgifterna,
begärt en del personalförstärkningar och avlöningsförbättringar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 6. 11)
Allmänna lönenämnden har avgivit utlåtande i ärendet.
Departementschefen Ilar ansett sig endast såtillvida kunna tillstyrka bygg.
nadsstyrelsens förslag om utökningar av personal m. m., att en ny extra ordinarie
sekreterartjänst i 24 lönegraden skulle få inrättas å administrativa
byrån, ävensom en extra ordinarie byråarkitektstjänst i 24 lönegraden å
stadsplanebyrån och en extra ordinarie befattning som biträdande arkitekt
i 21 lönegraden å utredningsbyrån, varjämte assistenttjänsten å intendentsbyråns
stockholmsavdelning skulle få uppflyttas från lönegrad A 21 till lönegrad
A 22.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande personalförteckning för byggnadsstyrelsen,
såvitt angår styrelsens verksamhet i allmänhet, statens
bränslekontrollerande verksamhet och styrelsens värmeledningspersonal:
Personalförteckning.
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat:
1 generaldirektör ................................................... C12
1 byggnadschef ...................................................... C 8
4 byggnadsråd......................................................... A 30
1 byråchef ............................................................ A 30
2 byrådirektörer ................................................... A 28
6 intendenter ......................................................... A 26
1 byråingenjör ...................................................... A 24
1 förste byråsekreterare .......................................... A 24
1 kamrerare............................................................ A 24
1 assistent. ............................................................ A 22
4 assistenter ......................................................... A 21
3 byggnadskontrollör .......................................... A 21
2 byråsekreterare ................................................... A 21
1 kansliskrivare ...................................................... All
1 kontorist ............................................................ A 9
1 förste expeditionsvakt .......................................... A 7
4 kanslibiträden ................................................... A 7
2 expeditionsvakter ................................................ A 5
6 kontorsbiträden ................................................... A 4
2 skrivbiträden ...................................................... A 2
Tjänsteman å övergångsstat:
1 kansliskrivare ...................................................... A 11
Utskottet.
20
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20:
Befattning Lönegrad
1 bjråarkitekt ...................................................... Eo 24
1 förste byråsekreterare .......................................... Eo 24
6 biträdande arkitekter .......................................... Eo 21
2 byggnadskontrollör ....................................... Eo 21
1 byråsekreterare .................... Eo 21
Anni. Den å ordinarie stat upptagna kontoristtjänsten skall hållas obesatt,
så länge den å övergångsstat uppförda kansliskrivaren kvarstår i tjänst.
Statens bränslekontrollerande verksamhet.
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20:
1 byråchef ............................................................ Eo 30
1 inspektör ......................................................... Eo 26
1 byråingenjör ...................................................... Eo 21
Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.
Tjänstemän å ordinarie stat:
2 maskinister av l:a klass ....................................... A 10
3 värmeledningsskötare, tillika reparatörer, av l:a klass A 8;
b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:
Avlöningsstat.
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... 357 800
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t ........................... 1 200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 227 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 85 500
Säger kronor 671 500
Statens bränslekontrollerande verksamhet.
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ..................... 62 800
2. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 9 400
Säger kronor 72 200
Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis..... 21 200
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 29 900
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 7 400
Säger kronor 58 500
Summa kronor 802 200;
c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av 802 200 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
21
37:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 40, s. 82—84) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 101 600 kronor.
38:o) Omändring för vedeldning av vissa under statens förvaltning
stående värmeanläggningar. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 41, s. 84) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Omändring för vedeldning av vissa under
statens förvaltning stående värmeanläggningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.
39:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt
42, s. 84—99) gjort framställning i fråga örn länsarkitektsorganisationens
avlöningsanslag.
I skrivelse den 28 augusti 1943 har byggnadsstyrelsen dels framlagt förslag
örn viss ändring i nu gällande distriktsindelning för länsarkitektsorganisationen,
dels förnyat av styrelsen tidigare gjord framställning om reglering
av länsarkitekternas anställningsform och löneställning, dels ock framlagt beräkningar
rörande anslagsbehovet för budgetåret 1944/45.
Departementschefen har ansett sig endast såtillvida kunna tillstyrka byggnadsstyrelsens
framställning, att för länsarkitekterna skulle inrättas pensionsberättigande
förordnandetjänster i lönegraden C 5. att Kopparbergs—
Västmanlands läns distrikt skulle uppdelas i två distrikt —vilket innebure
inrättande av en ny länsarkitektstjänst ävensom ombildande av biträdesbefattningen
i lönegraden Eo 4 vid länsarkitektkontoret i Västerås till en
befattning för rit- och skrivbiträde i lönegraden Eo 7 — samt att en biträdande
länsarkitektstjänst skulle inrättas vid vart och ett av länsarkitektkontoren
i Umeå, Luleå och Härnösand ävensom att länsarkitekten i Visby
skulle erhålla en assistent. Vidare tillstyrkte departementschefen, att anslagsposten
till tillfälliga biträden ökades med 45 000 kronor.
Med särskilt fästat avseende vid att, medan assistenter och biträdande
länsarkitekter såsom extra ordinarie tjänstemän lia pensionsrätt, länsarkitekterna
för närvarande ej ha rätt till pension, vilket måste innebära vissa
svårigheter vid länsarkitekttjänsternas rekrytering, anser sig utskottet böra
tillstyrka befattningarnas inplacering på föreslaget sätt i ordinarie löneplan.
Ej heller i övrigt har Kungl. Maj:ts förslag givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för länsarkitektsorganisatiorien,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:
Utskottet.
22
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
22 länsarkitekter ...................................................... C 5
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.
7 biträdande länsarkitekter ....................................... Eo 24
26 assistenter ......................................................... Eo21;
b) besluta, att befattning såsom länsarkitekt skall tillsättas
medelst förordnande på viss tid;
c) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... 267 300
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 341 000
3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ...... 175 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ 88 900
Summa kronor 872 200;
d) till Länsarkitektsorg anisa ilonen: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 872 200 kronor.
40:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43, s. 99—101) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 100 000
kronor.
41 :o) Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 44, s. 101 och 102) föreslagit riksdagen att till Underhåll av vissa
historiska byggnader m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 85 000 kronor.
I en inom andra kammaren av herr G. Pettersson i Hällbacken m. fl.
väckt motion (II: 191) har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att åtgärder
vidtagas för att tillsyningsmannen för Yasamonumentet vid Utmeland
i Mora tillförsäkras en årsersättning av åtminstone 1 500 kronor.
Kungl. Maj:ts under förevarande puukt framställda förslag har ej givit
utskottet anledning till erinran.
Yad angår det motionsvis framförda kravet på gynnsammare årsersättning
åt tillsyningsmannen vid Vasamonumentet vid Utmeland får utskottet erinra,
att dennes löneförmåner bestå, förutom av bostad, av ett årsarvode av 500
kronor och 50 % av inflytande biljettinkomster. För år 1943 uppgick den
totala kontantinkomsten till 1 200 kronor, medan den i medeltal under åren
Statsutskottets utlåtande nr Ii.
23
1930/39 översteg 2 000 kronor. Nekas skall ej, att den sänkning i arvodesförmånerna
som innehavaren av denna syssla under krigsåren fått vidkännas,
måste lia varit ganska kännbar. Enligt utskottets mening tala
billighetsskäl för ett övervägande, huruvida ej någon kompensation för dyrtiden
samt också för den av krigsårens abnorma förhållanden föranledda
nedgången i biljettintäkterna kunde vara befogad beträffande ifrågavarande
befattningshavare liksom eventuellt också beträffande andra med honom jämställda
arvodestagare, vilka hava tillsynen över liknande statliga minnesmärken.
Utskottet förutsätter, att en undersökning i detta avseende företages
och att Kungl. Majit fattar de beslut, som därav kunna befinnas påkallade.
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen må till Underhåll av vissa historiska byggnader
m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av
85 000 kronor;
b) att motionen II: 191 må anses besvarad med vad utskottet
ovan anfört.
42:o) Restaureringsarbeten å Stockholms slott. Med tillstyrkande av
Kungl. Majits förslag (punkt 45, s. 102 och 103) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Restaureringsarbeten å Stockholms slott
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 25000
kronor.
43:o) Omputsning av södra fasaden å Stockholms slott m. m. Med tillstyrkande
av Kungl. Majits förslag (punkt 46, s. 103 och 104), avseende
medelsanvisning till reparationsarbeten, som icke böra uppskjutas, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Omputsning av södra fasaden å Stockholms
slott m. m. för budgetåret 1944 45 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kronor.
44:o) Restaurering av Gustaf lilis paviljong å Haga. Med tillstyrkande
av Kungl. Majits förslag (punkt 47, s. 104 och 105) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Restaurering av Gustaf lilis paviljong
å Haga för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 14 000 kronor.
45:o) Vissa ändringsarbeten å Haga slott. Med tillstyrkande av Kungl.
Majits förslag (punkt 48, s. 105 och 106), som avser medelsanvisning för
ändringsarbeten i syfte att vinna ökade utrymmen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa ändringsarbeten å Haga slott för
budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 62 000
kronor.
24
Statsutskottets utlåtande nr 6.
46:o) Reningsverk vid Ekhagen å Norra Djurgården. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, s. 107—lil), som avser beredande av
medel för fullgörande av kronan åvilande förpliktelse, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Reningsverk vid Ekhagen å Norra Djurgården
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av
40 500 kronor.
Diverse.
47:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Med tillstyrkande av Kungl. Marits förslag (punkt 50, s. 112) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond förbudgetåret 1944/45anvisa
ett förslagsanslag av 586 000 kronor.
48:o) Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna
lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. Med tillstyrkande av
Kungl. Majlis förslag (punkt 51, s. 112) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning åt statens järnvägar för av
Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för
vissa resor för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
5 000 kronor.
49:o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.
Kungl. Majit har (punkt 52, s. 112—115) föreslagit riksdagen att till Ersättning
till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret 1944/45''
anvisa ett förslagsanslag av 18 440 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 11000 000 kronor.
Den postverket för samma budgetår tillkommande ersättningen för befordran
av tjänsteförsändelser beräknas emellertid nu av generalpoststyrelsen till
omkring 12100 000 kronor.
I promemoria den 21 september 1943 har generalpoststyrelsen, utgående
från att ersättningen för tjänsteförsändelser i allmänhet alltjämt beräknades
efter 8 % av hela frankoteckensuppbörden, beräknat ifrågavarande anslagsbehov
för budgetåret 1944/45 till 12 400 000 kronor. Generalpoststyrelsen
har emellertid ansett sig kunna konstatera, att den ersättning, som för närvarande
utgår till postverket för tjänsteposten i allmänhet, numera vore
otillräcklig på grund av den sedan krigsutbrottet inträdda ökningen av de
tjänstebrevsberättigades postförsändelser. Enligt styrelsens beräkning borde
postverket under tiden den 1 september 1939—den 31 december 1942 ha
erhållit ersättning med minst 14 000 000 kronor utöver den i verkligheten
uppburna ersättningen. Enligt promemorian anser styrelsen rimligt, att
Statsutskottets utlåtande nr 6.
25
kompensation bereddes postverket för nyssnämnda belopp av 14 000 000
kronor samt att ersättning för tjänsteposten från den 1 januari 1943 tills
vidare, så länge nuvarande särskilda förhållanden rådde, beräknades efter
ett procenttal av 14 i stället för nuvarande 8.
Statskontoret har den 6 oktober 1943 avgivit utlåtande över generalpoststyrelsens
promemoria.
Departementschefen har funnit, att ersättningen för tjänsteförsändelser i
allmänhet borde beräknas efter ett procenttal av 14 med hänsyn till tjänstepostens
ansvällning under kriget. Att nu räkna med retroaktiv ersättning
till postverket borde däremot icke ifrågakomma.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran
av tjänsteförsändelser för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 18 440 000 kronor.
50:o) Ersättning till postverket för befordran av militärbrev. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s. 115 och 116) hemställer
utskottet,]
att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran
av militärbrev för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 6 000 000 kronor.
51 :o) Ersättning till postverket för bestyret med statsskatteuppbörden.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, s. 116) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för bestyret
med statsskatteuppbörden för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 2 000 000 kronor.
52:o) Ersättning till postverket för befordran av enskildas försändelser
i ransoneringsärenden. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt
55, s. 116 och 117) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättnitig till postverket för befordran
av enskildas försändelser i ransoneringsärenden för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 5 100 000 kronor.
53:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 117 och 118) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försvarsberedskap vid statens järnvägar
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 175 000
kronor.
Utskottat.
26
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet.
54:o) Extra besiktningar av luftfartyg m. m. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 57, s. 118) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra besiktningar av luftfartyg m. m.
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 kronor.
55:o) Ersättningar för skador vid eldsläckning. Beträffande ifrågavarande
anslag (punkt 58, s. 118 och 119) avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed
anmäles.
56:o) Statens brandskola: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 59, s.
119—121) föreslagit riksdagen att dets godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för statens brandskola, dels ock till Statens brandskola:
Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 50 500 kronor.
För innevarande budgetår ha för ändamålet anvisats 46 500 kronor.
Styrelsen för statens brandskola har hemställt, att det i posten avlöningar
till icke-ordinarie tjänstemän ingående beloppet för ersättningar till timlärare
måtte höjas med 4 000 kronor för att möjliggöra en ökning från sex till tio
av antalet kurser för landsbygdens brandbefäl.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens brandskola,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis........ 12 600
2. Avlöningar till icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis 36 200
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 700
Summa kronor 50 500;
b) till Statens brandskola: Avlöningar för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av 50 500 kronor.
57:o) Statens brandskola: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 60, s. 121 och 122) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens brandskola: Omkostnader för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.
58:o) Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund. Beträffande ifrågavarande
anslag (punkt 61, s. 123 och 124) avgiver utskottet senare under
riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
Statsutskottets utlåtande nr 6. 27
59:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 62, s. 124 och 125) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska brandskyddsföreningen
för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 2 000 kronor.
60:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63, s. 125 och 126) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Avlöningar
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 130000
kronor.
öbo) Statens geotekniska institut: Omkostnader. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64, s. 126 och 127) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 68 000 kronor.
62:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.
Kungl. Majit har (punkt 65, s. 127—135) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1944/45
anvisa ett anslag av 65 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr R. Helgesson m. fl.
(I: 84) och den andra inom andra kammaren av herr O. Nilsson i Göteborg
m. fl. (II: 140), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att
hos Kungl. Majit anhålla örn en förutsättningslös utredning om inrättande
av en statens trafiksäkerhetsinspektion med uppgift att utöva den centrala
ledningen och kontrollen över trafiksäkerheten på gator och vägar inom riket
»samt att förslag härom framlägges i så god tid, att det kan bliva föremål
för handläggning av 1945 års riksdag.
I skrivelse den 20 oktober 1943 har nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande hemställt örn anslag för nästa budgetår med 250 000 kronor.
Härav skulle 120 000 kronor användas till arvoden till 300 civila trafikundervisare.
Över nationalföreningens framställning hava utlåtanden avgivits av Överståthållarämbetet,
länsstyrelserna i Malmöhus, Göteborgs och Bolms, Örebro,
Västmanlands, Jämtlands och Västerbottens län ävensom av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och statskontoret.
Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande.
Föreningens verksamhet under budgetåret 1942/43 har huvudsakligen
finansierats med anlitande av ett för nämnda budgetår anvisat anslag å
28
Statsutskottets utlåtande nr 6.
50 000 kronor. Medlemsavgifterna hava uppgått till 3 433 kronor 90 öre.
Därjämte Ilar föreningen för sina utgifter tagit i anspråk 15 732 kronor 91
öre av besparade medel samt 1 443 kronor 93 öre, utgörande räntor å tidigare
besparingar. Föreningens verksamhet har även tidigare till huvudsaklig del
varit beroende av statsbidrag. Dock hava Stockholms stad och enskilda
under tidigare år i viss utsträckning ekonomiskt bidragit till verksamheten.
Den 30 juni 1943 disponerade föreningen en kapitalbehållning av 50 699 kronor
28 öre.
I fråga örn storleken av det statsbidrag, som bör beviljas för nästa budgetår,
hava i de avgivna yttrandena framkommit vitt skilda uppfattningar. Detta
torde främst bero på tveksamhet beträffande värdet av det av föreningen föreslagna
systemet med civila trafikundervisare. Med hänsyn till att detta system
icke tidigare prövats i Sverige synes mig en sådan tveksamhet vara naturlig.
Då trafikövervakningen i vårt land närmast ankommer på polismyndigheten,
torde det kunna ifrågasättas, huruvida utan en närmare utredning
angående hithörande frågor statsbidrag bör beviljas för den verksamhet,
som föreningen avser att bedriva genom de civila trafikundervisarna. Det
synes mig lämpligt, att ifrågavarande spörsmål göres till föremål för övervägande
i samband med den revision av vägtrafikbestämmelserna, som nu
pågår. I avvaktan på en dylik närmare prövning torde medel icke nu böra
beräknas för avlönande av de ifrågasatta trafikundervisarna.
Yad angår föreningens verksamhet i övrigt håller jag före, att den ökade
trafik, som är att förvänta efter ett fredsslut, påkallar en viss intensifiering
av trafiksäkerhetspropagandan. På sätt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län framhållit, lärer det emellertid vara att antaga, att en trafikökning kommer
att inträda successivt och relativt långsamt. Medel torde därför icke omedelbart
behöva ställas till förfogande för någon större utvidgning av propagandaverksamheten.
I detta sammanhang vill jag framhålla, att enligt min mening för närvarande
en viss disproportion föreligger mellan det ekonomiska stöd, som lämnas föreningen
av å ena sidan staten samt å andra sidan kommuner, trafikförsäkringsbolag
och andra av föreningens verksamhet ekonomiskt intresserade. Det
borde icke vara uteslutet, att föreningen skulle kunna förvärva bidrag från
intressegrupper, som tidigare jämte staten understött föreningens verksamhet.
Försök härutinnan torde böra göras.
Även andra vägar att utan höjning av statsbidraget öka föreningens möjligheter
till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder kunna förtjäna prövas. Det synes
välbetänkt, att — såsom skett i flera län — genomgång av en av föreningen
anordnad kurs för bilskolemän uppställes såsom villkor för behörighet att
meddela undervisning i förande av bil, men kostnaderna för dylika kurser
torde i fortsättningen kunna helt eller till övervägande del bestridas med
kursavgifter.
Oavsett de ökade resurser för verksamhetens bedrivande, som till äventyrs
kunna vinnas på här antydda vägar, torde emellertid en viss ökning av statsbidraget
böra ske i första hand för att sätta föreningen i tillfälle att på lämpligt
sätt förbereda och planlägga den utvidgning av verksamheten, som längre
fram kan bliva påkallad. Statsbidraget för budgetåret 1944/45 synes lämpligen
böra bestämmas till 65,000 kronor. Därest det med hänsyn till utvecklingen
prövas angeläget att redan under den närmaste framtiden utbygga verksamheten
i vidare mån än vad ett statsbidrag av denna storleksordning skulle
möjliggöra, lärer hinder icke föreligga att i viss utsträckning taga i anspråk
de besparade medel, över vilka föreningen förfogar. Dessa medel, vilka av
föreningen ansetts böra disponeras för vissa särskilda ändamål, torde i huvudsak
utgöra besparingar å tidigare lämnade statsbidrag.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
29
Lika visst sora allmänhetens fostran till ökad trafikkultur är särskilt med
tanke på alla trafikolyckor av den största betydelse lika visst måste det
framstå som ett ej oviktigt samhälleligt önskemål, att en tillfredsställande
organisation på detta område finnes för allmänhetens upplysning, för undervisning
i skolorna och annorstädes liksom ock för övervakningen av trafiken.
Då nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för ett tiotal år sedan
bildades var väl huvudtanken att genom en dylik i mera fria former arbetande
institution upplysnings- och propagandaarbetet på området skulle bli
mest effektivt, varjämte man hoppades på att genom att välja denna organisationsform
ett ej så obetydligt ekonomiskt stöd skulle kunna erhållas
från försäkringsbolag och andra intresserade.
Såvitt utskottet kunnat finna föreligger åtminstone ej för närvarande skäl
för en omläggning av organisationen genom överflyttning av hithörande
propaganda- och upplysningsuppgifter till en statlig trafiksäkerhetsinspektion.
Erinras må att förslaget örn en dylik inspektions inrättande avstyrkts av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen liksom ock statskontoret samt att Kungl.
Majit därefter den 30 juni 1943 funnit förslaget ej föranleda någon Kungl.
Majits åtgärd.
Vad anslagsfrågan angår tillstyrker utskottet att det av Kungl. Majit
äskade beloppet 65 000 kronor anvisas för nästkommande budgetår. Vad
departementschefen anfört örn önskvärdheten av ökat ekonomiskt stöd åt
föreningen från olika privata och kommunala intressegrupper förtjänar i
detta sammanhang allt beaktande.
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen må till Utdrag till nationalföreningen för
trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1944/45 anvisa ett
anslag av 65 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
b)
att motionerna I: 84 och lii 140 ej må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
63:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar. Ehuru icke
nu kan avgöras, huruvida ifrågavarande anslag, avseende bidrag till den
ständiga iuternationella föreningen för frågor rörande vägväsendet ävensom
till den internationella luftfartskommissionen, kommer att anlitas, får utskottet
för att erforderliga medel skola finnas tillgängliga tillstyrka Kungl.
Majits förslag (punkt 66, s. 135). Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
10 000 kronor.
64:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Förevarande förslag
(punkt 67, s. 135) anser sig utskottet kunna tillstyrka. Utskottet hemställer
alltså,
Utskottet.
30
Statsutskottets utlåtande nr 6.
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.
65:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68,
s. 136) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.
66:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69, s. 136) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 2 200 kronor.
67:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 136) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 13 000 kronor.
68:o) Kristillägg. Beträffande ifrågavarande förslag (punkt 71, s. 136) avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
Stockholm den 3 mars 1944.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard, Johansson, Oscar Olsson, Bäckström,
Bäcklund, Heiding, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Boman, Berling, Gunnar
Andersson, Andrén och Ivar Persson'', samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,
Andersson i Prästbol, Persson i Falla, Persson i Tidaholm, Olsson i Kullenbergstorp,
Wallentheim, Nilsson i Steneberg, Staxäng, Lindholm, Akerström och Hoppe.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
31
Reservationer:
1) vid punkten 12:o'') (Byggande av huvudvägar) av
dels herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Boman, Berling, Persson i
Tidaholm, Lindholm och Akerström, vilka ansett, att utskottets yttrande och
hemställan bort hava töjande lydelse:
»På grund — — — 400 000 kronor av förevarande anslag.
I anledning---ej tillstyrka.
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen--- 4 100 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen;
b) att motionerna---riksdagen bifallas.»;
dels ock herr Wallentheim-,
2) vid punkten 17:6) (Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m.) av
herrar Bäckström, Svensson i Grönvik, Nilsson i Steneberg och Akerström,
vilka ansett, att utskottet bort
dels i anledning av motionerna I: 85 och II: 103 föreslå riksdagen aft
höja allmänna bidragsprocenten för ifrågavarande underhåll av enskilda vägar
till 60 % och särskilda bidragsprocenten vid betungande väghållning till
70 % ävensom i samband därmed höja anslaget från äskade 1900 000
kronor till 2 180 000 kronor (höjning således med 20 % av 1 400 000 kronor,
d. v. s. det belopp, varmed departementschefen i runt tal räknat);
dels tillstyrka det i motionerna I: 119 och II: 200 framställda yrkandet
örn skyndsam utredning, avseende vidgad rätt till statsbidrag för förbättring
och underhåll av enskild väg;
dels ock hemställa,
a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 85 och II: 103,--- 2 180 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen;
b) att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 85 och
II: 103, besluta höja allmänna bidragsprocenten för underhåll
av enskilda vägar till 60 % och särskilda bidragsprocenten vid
betungande väghållning till 70 %\
c) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 119 och
II: 200, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn skyndsam utredning
avseende vidgad rätt till statsbidrag för förbättring
och underhåll av enskild väg;
d) att riksdagen--— under stadsplan;
e) att motionen — — —■ åtgärd föranleda;
f) att motionen — — — riksdagen bifallas.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1944:191 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om anslag för budgetåret 1944/45 till bidrag till underhåll av enskildavägar m. m. jämte i ämnet vä a1 i texten
- Rskr. 1944:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1944/45 und s. 1 i texten