Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1944145 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1944-03-03 · 31 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1944145 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

1

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1944 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga

statsutgifter för budgetåret 1944145 under sjätte

huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet

väckta motioner.

(4:e avd.)

Kommunikationsdepartementet.

l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 1 under sjätte huvudtiteln gjorda framställning

(punkt 1, s. 1—6 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 4 januari 1944) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna sådana ändringar i den för kommunikationsdepartementet

gällande personalförteckningen, att därå uppföres

en byråchef för tekniska ärenden med placering i lönegraden

C 6 samt att den å övergångsstat uppförda befattningen

såsom registrator i lönegraden A 22 jämte till förteckningen

hörande anmärkning uteslutes;

b) besluta, att befattningen såsom byråchef för tekniska

ärenden skall tillsättas medelst förordnande tills vidare;

c) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1944/45:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöning till departementschefen.................... 24 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis____ 183 300

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 79 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 35 700

Summa kronor 322 000;

d) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 322 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr (i. 472 44

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 6.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 6 oell 7) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 195,000

kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader. Beträffande ifrågavarande anslag (punkterna

3 och 4, s. 8 och 9) avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtanden,

vilket härmed

anmäles.

4:o) Statens väginstitut. Med tillstyrkande av Kungl. Maurts förslag

(punkt 5, s. 9—12) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Stat.

Avlöningar. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänsteman, förslagsvis____ 13 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. 101 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 17 000

4. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ...... 37 600

Säger kronor 169 100

Omkostnader. Kronor

1. Sjukvård m. m., förslagsvis............................ 300

2. Reseersättningar, förslagsvis .......................... 8 500

3. Expenser, förslagsvis .................................. 30 800

4. Publikationstryck ...................................... 6 000

5. Övriga utgifter, förslagsvis ............................ 31 500

Säger kronor 77 100

Summa kronor 246 200

Särskilda uppbördsmedel.

1. Ersättningar för materialkontroll m. m............. 10100

2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m........... 100

Säger kronor 10 200

Nettoutgift kronor 236 000;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

3

b) till Statens väginstitut för budgetåret 1944/45 anvisa ett

förslagsanslag av 236 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

5:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Vägförvaltningarna: Omkostnader.

Vissa engångsutgifter i samband med vägväsendets förstatligande. Beträffande

ifrågavarande anslag (punkterna 6—8, s. 12 och 13) avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

6:o) De lokala vägnämnderna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 9, s. 13) hemställer utskottet,

att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. m. för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 187 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

7:o) Barmarksunderhållet. Kungl. Majit har (punkt 10, s. 15—21) föreslagit

riksdagen att till Barmarksunderhållet för budgetåret 1944/45 anvisa

ett reservationsanslag av 48 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

D. Svedberg m. fl. (1:198) och den andra inom andra kammaren av herr E.

Hällgren m. fl. (II: 266) har hemställts bland annat, att riksdagen vid behandling

av statsverkspropositionens sjätte huvudtitel, B. Väg- och vatten - byggnadsväsendet, vägunderhåll och vägbyggnader, måtte besluta att till

Barmarksunderhållet för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av

51 700 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse den 12 oktober 1943 beräknat

ifrågavarande anslagsbehov till 48 240 000 kronor eller i runt tal

48 200 000 kronor. Styrelsen har därvid utgått från de för vägdistrikten

fastställda underhållsstaterna för år 1943, vilka uppgingo till sammanlagt

52 234 700 kronor.

Dessa stater hava av styrelsen omräknats huvudsakligen

genom utbrytning av vissa kostnader, som efter förstatligandet

bortfalla eller bestridas i annan ordning; efter

sådan omräkning skulle beloppet upptagas till ............ kronor 44 300 000

Denna summa har styrelsen ansett böra ökas med följande

belopp:

a) ökning av vägnätet på grund av kronans övertagande

av väghållningen i vissa städer ...... kronor 60 000

b) ökad kostnad för underhåll av bryggor ...... » 30 000

c) kostnad för intensivare underhåll av broar

och färjor, för reparation och underhåll av yt
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

behandlingar, för återhämtande av eftersatt

underhåll av grusvägbanor, skyddsräcken och

trummor, för röjning i ökad omfattning av

diken och slänter ävensom för väglängdens

ökning genom nybyggnad och vägars intagande

till allmänt underhåll........................ kronor 1 650 000

d) återhämtande av eftersatt förnyelse av maskiner,

byggnader och grustag..................... » 700,000

e) till Kungl. Maj:ts förfogande för oförutsedda

ofrånkomliga utgifter ............................ » 1 500 000 3 940 QQQ

Summa kronor 48 240 000

Departementschefen, som tillstyrkt att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

kalkyler lades till grund för anslagsberäkningen, har förordat att anslaget

till barmarksunderhållet för nästkommande budgetår upptages med i avrundat

tal 48 200 000 kronor.

Ej minst inom vägväsendet gäller, att eftersatt underhåll innebär dålig

ekonomi. Utskottet underskattar icke vikten av att vad som under krigsåren

kan ha förlorats i fråga örn vägarnas allmänna standard snarast möjligt

återhämtas. Även hänsynen till anställd personal gör det önskvärt, att

ifrågavarande anslag ej för hårt beskäres. Utskottet vill i detta avseende

framhålla, att tillbörlig hänsyn vid underhållsarbetenas planläggning bör

tagas till möjligheterna att bibehålla den ordinarie stammen av de inom

vägväsendet anställda.

Såvitt utskottet kunnat finna måste emellertid här begärda belopp av

48 200 000 kronor anses under nuvarande förhållanden jämförelsevis lämpligt

avvägt. Enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört har hänsyn tagits

till nödvändigheten av en viss intensifiering av grusvägsbanors, skyddsräckens

och trummors underhåll samt ökade röjningsarbeten utmed diken

och slänter liksom till stegrade militära krav på broarna och behövligheten

av återhämtning av eftersatt förnyelse av vägmaskiner m. m.

I betraktande av dessa förhållanden har utskottet ej ansett sig böra tillstyrka

motionerna om höjning av anslaget.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna I: 198 och II: 266 i vad de avse barmarksunderhållet,

må till Darmark.^underhållet för budgetaret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 48 200 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

8:0) Vinterväghållningen. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 11, s. 21 och 22), som avser anvisande av samma belopp som i statsverkspropositionen

till fjolårets riksdag angavs såsom beräknad normal årskostnad

för vinterväghållningen, hemställer utskottet,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

5

att riksdagen må till Vinterväghållningen för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 13 000000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

9:o) Projektering av vägar och broar. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 12, s. 22) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Projektering av vägar och broar för

budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 525 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

10:o) Nyanläggning av bygdevägar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 13, s. 23—27), vilket avser anvisande av samma belopp, som

för innevarande budgetår beviljats för ifrågavarande ändamål, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

liro) Nyanläggning av ödebygdsvägar. Kungl. Maj:t har (punkt 14, s. 27

och 28) föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av ödebygdsvägar för

budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

I en inom andra kammaren av herr U. B. Jacobson väckt motion (II: 51)

har hemställts, att riksdagen måtte besluta höja det av Kungl. Majit äskade

beloppet till nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret 1944/45 från

föreslagna 800 000 kronor till 1 000 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 12 oktober 1943

hemställt, att till nyanläggning av ödebygdsvägar måtte för budgetåret 1944/45

anvisas ett reservationsanslag av 1000 000 kronor. Styrelsen har därvid

framhållit dels att behovet av ödebygdsvägar ofta vore mera ömmande än

behovet av bygdevägar, dels ock att man numera borde frångå hittillsvarande

princip att bygga broar och andra konstarbeten svagare på ödebygdsvägar

än på andra vägar.

Departementschefen har anslutit sig till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

sålunda anfört. Gjorda undersökningar visade emellertid, att övergång

till starkare brokonstruktioner i och för sig spelade en mycket underordnad

roll i kostnadshänseende, varför en dylik övergång icke kunde åberopas

till stöd för någon nämnvärd ökning av anslaget.

Förevarande anslag till ödebygdsvägar har ursprungligen tillkommit för

att underlätta för den i Norrlands ödebygder bosatta, oftast under ovanligt

hårda förhållanden levande befolkningen att erhålla vägförbindelser. Anslagets

användningsområde, som tidigare var inskränkt till landets norra

delar, omfattar numera enligt Kungl. Maj:ts förslag till 1943 års riksdag

hela landet.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

Ödebygdsvägarna äro av allmän vägs natur. De måste med avseende å

bredd och hårdgöring fylla sådana krav, att trafik med motorfordon är möjlig.

Då de därtill på grund av de stora avstånden i allmänhet måste bliva av

en avsevärd längd draga de, såsom utskottet tidigare haft anledning framhålla,

icke obetydliga kostnader.

Viss betänksamhet måste enligt utskottets mening göra sig gällande då

nu i propositionen, under hänvisning bland annat till senare årens militäroch

vedtransporter, föreslås vissa kraftigare konstruktioner för denna vägtyp.

Enligt vad departementschefen påvisat skulle emellertid övergången

till starkare brokonstruktioner — det synes närmast vara i detta avseende

som förstärkningarna skulle ske — ej medföra någon mera avsevärd kostnadsökning.

Utskottet har därför ansett sig kunna tillstyrka förslaget, därvid

utskottet självfallet förutsätter, att kostnaderna för dessa vägföretag

komma att stå i ett rimligt förhållande till den framtida tänkbara nyttan

av desamma.

Vad själva avvägningen av anslaget beträffar har utskottet med tillmötesgående

av de önskemål, som motionsvis härutinnan framförts, ansett sig böra

tillstyrka, att anslaget bestämmes till 1 000 000 kronor, d. v. s. 200 000 kronor

mer än Kungl. Majit äskat.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Majlis förslag och med

bifall till motionen II: 51, må till Nyanläggning av ödebygdsvägar

för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av

1000000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

12:o) Byggande av huvudvägar. Kungl. Majit har (punkt 15, s. 29) föreslagit

riksdagen att till Byggande av huvudvägar för budgetåret 1944/45

anvisa ett reservationsanslag av 4 500 000 kronor, att avräknas mot atitomobilskattemedlen.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr L. Franzon m. fl. (I: 120) och den andra inom andra kammaren av herr

E. Thorell m. fl. (II: 192), har hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett anslag

å 250 000 kronor till anskaffande av en båtfärja att insättas på routen

Eknö—Furusund—Yxlan—Blidö.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 12 oktober 1943

anfört, att förevarande anslag huvudsakligen komme att disponeras till förbättring

av huvudvägar och endast i ringa omfattning till nyanläggning av

sådana vägar.

På grund av förordade höjningar av andra anslag under sjätte huvudtiteln

har utskottet ansett sig böra föreslå en sänkning å 600 000 kronor av förevarande

anslag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6, 7

1 anledning av de väckta motionerna om anslag å 250 000 kronor till en

båtfärja till Axian och Blidö vill utskottet erinra, att inom rikets skilda

delar torde föreligga ett stort antal liknande mer eller mindre angelägna

projekt till förbättring av vägförbindelserna, vilka förslags förverkligande

hittills måst anstå av brist på medel. I vad män förevarande plan till färjeförbindelse

kan före eller jämsides med dessa projekt förtjäna genomföras

bör väl få bliva beroende på myndigheternas prövning i vederbörlig ordning.

Att riksdagen i detta avseende skulle göra en särskild framställning

till Kungl. Majit kan utskottet ej tillstyrka.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må till Byggande av huvudvägar för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 3 900 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen;

b) att motionerna I: 120 och II: 192 ej må av riksdagen

bifallas.

13:o) Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar. Kungl. Majit har

(punkt .16, s. 29) föreslagit riksdagen att till Förbättring av bygdevägar och

ödebygdsvägar för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av

1500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr L. Svedberg m. fl. (I: 198) och den andra inom andra kammaren av

herr E. Hällgren m. fl. (II: 266), har hemställts, att riksdagen vid behandling

av statsverkspropositionens sjätte huvudtitel, B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet,

vägunderhåll och vägbyggnader, måtte besluta, att till Förbättring

av bygdevägar och ödebygdsvägar för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 3 000 000 kronor.

I ytterligare två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Ivar Persson och C. P. V. Gränebo (I: 234) samt den andra

inom andra kammaren av herrar O. Werner och L. E. Andersson i Hedensbyn

(lii 369), har hemställts, att riksdagen måtte till förbättring av bygdevägar

och ödebygdsvägar för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 3 000 000 kronor.

Ett anslag å 1500 000 kronor till förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar

måste anses knappt tillmätt, om man tager i betraktande de

ofantliga behov av utvidgningar, omläggningar och förbättringar som föreligga

beträffande hithörande vägar. Med tillmötesgående i viss mån av de

motionsvis gjorda yrkandena vill utskottet tillstyrka, att anslaget bestämmes

till 1700 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Majits förslag och motionerna

I: 198 och 234 samt lii 266 och 369, motionerna I:

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

%

8 . Statsutskottets utlåtande nr 6.

198 och II: 266 i vad de avse nu förevarande anslag, må till

Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 1700000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

14: o) Bidrag till städer och samhällen för tillhandahållande av mark

m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17, s. 29 och 30)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till jBidrag till städer och samhällen för

tillhandahållande av marle m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa

ett reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

15:o Bidrag till underhåll av vägar och gator. Kungl. Maj:t har (punkt

18, s. 30—33) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av vägar och

gator för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 6 400 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 12 oktober 1943

anfort, att den genomsnittliga kostnaden per meter väg och gata för

åren 1942 och 1943 uppgått till 1 krona 80 öre respektive 1 krona 89 öre.

Med ledning av för närvarande tillgängliga uppgifter uppskattade styrelsen

längden av de bidragsberättigade vägarna och gatorna i städer och samhällen,

som skulle vara väghållare, till 3 550 000 meter. Då den skäliga underhållskostnaden

per meter väg och gata kunde uppskattas till 1 krona 90

öre, bleve underhållskostnaden 6 745 000 kronor och motsvarande statsbidrag

6 407 750 kronor eller avrundat 6 400 000 kronor.

Departementschefen har för sin egen del uttalat, att den av väg- och vattenbyggnaclsstyrelsen

framlagda preliminära beräkningen av anslagsbehovet

icke gåve anledning till erinran.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och gator

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 6 400000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

16:o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Kungl. Maj:t har (punkt

19, s. 33) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av vägar och

gator för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr B. Helgesson m. fl. (I: 42) och den andra inom andra kammaren av herr

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6. 9

0. Nilsson i Göteborg m. fl. (II: 84), Ilar hemställts, att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn skyndsam utredning örn utläggandet

av cykelbanor vid infartsvägarna till städerna, ävensom vid tätbebyggda orter

och samhällen och annorstädes å vägar, där trafikintensiteten så påfordrar.

Till förevarande ändamål anvisades för budgetåret 1943/44 1 500 000

kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår äskat ett belopp

av 2 500 000 kronor till ifrågavarande anläggningsarbeten.

Departementschefen har icke ansett sig i nuvarande läge kunna tillstyrka

en så stor anslagsökning som den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av ett anslag å

2 000 000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Vad angår den motions vis framförda tanken på en utredning örn cykelbanor

vid infartsvägarna till städer och tätorter delar utskottet motionärernas

uppfattning om att frågan örn tillfartsförbindelserna till de tätbebyggda

orterna inom riket är förtjänt av uppmärksamhet på grund av den åtminstone

normalt sett alltjämt starkt växande trafiken till och från ifrågavarande

orter. Det torde väl dock kunna förväntas att denna angelägenhet,

däri inbegripet frågan örn tillräckliga anordningar för den även starkt tillväxande

cykeltrafiken, skall tillbörligt beaktas utan särskild framställning

från riksdagen.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må till Bidrag till byggande av vägar och

gator för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av

2 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;

b) att motionerna 1:42 och II: 84 ej må av riksdagen bifallas.

17:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Majit har

(punkt 20, s. 33—36) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av enskilda

vägar m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av

1900 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

J. M. Bäckström m. fl. (I: 85) och den andra inom andra kammaren av herr

O. E. Sandberg m. fl. (II: 103), har hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att statsbidrag till enskild väghållning må utgå med sjuttio procent av

den kostnad, vartill underhållet av vägen skäligen må uppskattas, dock i

undantagsfall med åttio procent av nämnda kostnad, samt för iståndsättning

av bro eller färja eller för ombyggnad av trumma å väg med högst sjuttio

procent av den beräknade kostnaden för sådant arbete, och

att till bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1944/

45 anvisa ett reservationsanslag av 2 650 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar G. Sundelin och P. J. Näslund (I: 119) och den andra inom

andra kammaren av herr A. Stjärne m. fl. (II: 200), hemställts, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Majit måtte begära skyndsam utredning avseende

vidgad rätt till statsbidrag för förbättring och underhåll av enskild väg.

Ytterligare har i en inom andra kammaren av herr E. O. Akerström väckt

motion (II: 4) hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit

anhålla örn förslag till nästa års riksdag till sådan ändring av Kungl. Majits

kungörelse 1939: 359 § 1, sista stycket, att statsbidrag kan utgå för den enskilda

väghållningen även för områden för vilket stadsplan blivit fastställd.

I detta sammanhang har utskottet även till behandling förehaft en inom

andra kammaren av herr B. Sveningsson m. fl. väckt motion (lii 147), i vilken

hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit

ville giva kungl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i egenskap av central

vägförvaltningsmyndighet sådana direktiv, att även i fortsättningen samtliga

enskilda väghållningsskyldiga lämnas möjlighet att av vederbörande verkställande

vägorgan i respektive län till självkostnadspris på begäran mätte

tillhandahållas dels erforderligt vägunderhålls- och nybyggnadsmaterial, dels

ock såsom lån behövliga vägmaskiner och redskap jämte skötare därtill.

Slutligen har utskottet i detta sammanhang även till behandling förehaft

en inom andra kammaren av herr A. Jansson i Hällefors m. fl. väckt motion

(lii 90), i vilken hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit

hemställa, att Kungl. Majit låter skyndsamt utreda, örn och i vilken utsträckning

det kan vara lämpligt, att staten lämnar anslag till byggande och

underhåll av utfartsvägar till ensligt belägna småbruk och skogsarbetarboställen.

Till förevarande ändamål anvisades för budgetåren 1939/40—1943/44 respektive

1000 000, 1500000, 300 000, 100000 och 1 100 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 12 oktober 1943

beräknat ifrågavarande anslagsbehov till 1 900 000 kronor. Styrelsen har

härom närmare anfört följande.

Till underhållsbidrag år 1944 för 1940—1943 års vägar — varmed avses

de vägar, till vilka underhållsbidrag utgått första gången åren 1940—1943 —- erfordras ett belopp av omkring 1 050 000 kronor. I detta belopp har inräknats

ett mindre belopp för sådan höjning i enstaka fall av de hittills utgående

bidragsbeloppen, som betingas exempelvis av att en icke förutsedd stark

ökning av trafiken ägt rum.

Till underhållsbidrag för nya vägar (1944 års vägar), vilka för närvarande

äro föremål för uppskattning av länsschaktmästarna, torde komma att erfordras

omkring 360 000 kronor. Erforderligt iståndsättningsbidrag för

samma vägar uppskattar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till omkring 450 000

kronor.

Övervägmästarnas resekostnader under budgetåret 1944/45 beräknas till omkring

60 000 kronor. Styrelsen förutsätter, att två tredjedelar därav eller omkring

40 000 kronor skola bestridas från nu ifrågavarande anslag.

Sammanlagt skulle således för bestridande av 1944 års underhålls- och

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

11

iståndsättningsbidrag saint övervägmästarnas resekostnader under budgetåret

1944/45 erfordras (1 050 000 + 360 000 + 450 000 -f 40 000) 1 900 000 kronor.

Departementschefen bär förklarat sig, med hänsyn till det stora behovet

av underhållsbidrag till enskilda vägar, intet ha att erinra mot väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens beräkning.

Främst med tanke på att uppmuntra eller överhuvudtaget göra det möjligt

för befolkningen i avlägset liggande byar eller gårdar att själva bryta väg

fram till de allmänna trafiklederna har statsbidrag alltsedan år 1918 lämnats

till byggande av enskilda vägar (utfartsvägar). Anslaget var ursprungligen

förbehållet de fyra nordligaste länen, men har efterhand utsträckts att omfatta

hela landet. Enligt beslut vid 1939 års riksdag utgår jämväl bidrag till

underhållet av vissa viktigare enskilda vägar. Underhållsbidraget, som bestämmes

av länsstyrelsen efter uppskattning, må utgå med 50 % och örn

väghållningen är i särskilt hög grad betungande med 60 % av den uppskattade

kostnaden.

I motionerna I: 85 och II: 103 har framhållits, att statens ansvar för vägväsendet

genom att staten övertagit vägunderhållet kommit att framträda

tydligare samt att mot bakgrunden härav vägbördan för de enskilda väghållarna

kändes desto tyngre, i all synnerhet som de oftast vore fattiga

människor, bosatta i glest befolkade trakter. Envar måste finna dessa synpunkter

behjärtansvärda. Gentemot vad som tidigare gällt måste dock den

år 1939 beslutade bidragsrätten för underhållskostnaderna betraktas som ett

stort framsteg. I avvaktan på ytterligare erfarenheter kan utskottet icke

finna tillrådligt att redan nu vidtaga någon höjning av det allmänna statsbidraget.

Däremot anser sig utskottet -— med beaktande alltså i viss mån

av de synpunkter som anförts i motionerna I: 85 och II: 103 — kunna tillstyrka,

att bidragsprocenten då väghållningen är i särskilt hög grad betungande

må ökas till högst 70 %.

I motionerna 1: 119 och II: 200 yrkas, att nuvarande villkor för bidrag,

nämligen att vägen skall vara av väsentlig betydelse för en bygds befolkning

och att det nödiga underhållet på grund av angivna omständighet är synnerligen

betungande, måtte mildras genom att ordet »och» utbytes mot »eller»

såsom ursprungligen av tillkallade sakkunniga avsågs. Ej heller i detta avseende

kan utskottet finna tillrådligt att nu föreslå någon utvidgning av

anslagets användningsområde. Erinras må, att nuvarande ordalydelsen fastställts

i syfte att skapa en klarare gräns för bidragsgivningen.

Utskottet har ansett starkt fog föreligga för den i motionen II: 4 framställda

begäran om utredning om statsbidrag till enskilda väghållare, oaktat

visst område lägges under stadsplan. Utskottet tillstyrker fördenskull utredning

i ämnet.

Beträffande motionen II: 147 örn hjälp från det allmänna åt enskilda väghållare

är att märka, att Kungl. Maj:t den 30 augusti 1943 medgivit vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen att till självkostnadspris lämna sådan väghållare

erforderligt biträde med väghållningen, i den mån det kan ske utan att den

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 6.

allmänna väghållningen eftersattes. Härom ha de lokala vägförvaltningarna

numera underrättats. Då motionens syfte sålunda är i huvudsak tillgodosett,

torde densamma ej påkalla någon riksdagens åtgärd. Utskottet förutsätter

emellertid, att de avgifter, som uttagas för sålunda lämnat biträde,

avvägas med största möjliga hänsynstagande till de enskilda väghållarna.

I motionen II: 90 har hemställts örn utredning rörande bidrag till utfartsvägar

till »ensligt belägna småbruk och skogsarbetarboställen». Förutom

till vissa enskilda vägar av större betydelse, vartill anslag av utskottet tillstyrkes

under förevarande punkt, finnes numera under nionde huvudtiteln

uppfört ett anslag, som till sitt användningsområde rätt nära sammanfaller

med det i motionen angivna, nämligen till odlingsvägar. Som sådana betraktas

vägar till områden, ägnade att användas för jordbruksändamål som

tillskottsjord åt ofullständigt jordbruk eller såsom självständigt jordbruk.

Anslaget är avsett endast för Norrland och Dalarna. Samtidigt med att

detta anslag år 1940 beviljades indrogs ett tidigare anslag till byggande av

nybyggesvägar. Motiveringen därför var att jordbruksbildning på obruten

mark framdeles i allmänhet icke skulle understödjas utom möjligen i övre

Norrland. Anslaget till odlingsvägar har hittills endast i ringa utsträckning

kommit till användning.

Även till vissa skogsvägar kan statsanslag erhållas.

Utan att vilja förneka det behjärtansvärda syftet med motionen, nämligen

att mildra de hårda levnadsbetingelser, varunder en del av befolkningen uti

de ej endast i Värmland och Bergslagen utan även annorstädes befintliga

skogsbygderna alltjämt måste leva, kan dock utskottet ej finna tillräckliga

skäl föreligga för att riksdagen nu skulle hemställa om utredning rörande

anslag till ännu en vägtyp.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 85 och II: 103 i vad de

avse anslagsberäkningen, till Bidrag till underhåll av enskilda

vägar rn. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslagav

1 900 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;

b) att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 85 och

II: 103, i skrivelse till Kungl. Majit giva till känna vad utskottet

ovan anfört beträffande bidragsprocenten;

c) att motionerna 1:119 och II: 200 ej må av riksdagen bifallas;

d) att riksdagen må, i anledning av motionen II: 4, i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla örn utredning rörande bibehållande

av rätten till statsbidrag även inom områden, som läggas under

stadsplan;

e) att motionen II: 147 ej må till någon riksdagens åtgärd

föranleda;

f) att motionen II: 90 ej må av riksdagen bifallas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

13

18:o) Bidrag- till byggande av enskilda vägar. Kungl. Majit har (punkt

21, s. 37) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda vägar

för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr J. M. Bäckström m. fl. (I: 85) och den andra inom andra kammaren av

herr O. E. Sandberg m. fl. (II: 103), har hemställts, att riksdagen måtte besluta

att statsbidrag till enskild väghållning må utgå med högst sjuttio procent

av beräknad kostnad för anläggning av väg och att till bidrag till byggande av

enskilda vägar för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 1 400 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr B. A. Nilsson m. fl. (I: 118) och den andra inom andra kammaren

av herr A. Jonsson i Skedsbygd m. fl. (II: 139), hemställts, att riksdagen

måtte besluta att till Bidrag till byggande av enskilda vägar för

budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Ifrågavarande anslag anvisades under budgetåren 1939/40 — 1943/44 med

respektive 1 400 000, 300 000, 700 000, 800 000 och 000 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 12 oktober 1943

anfört, att före den 1 september samma år till styrelsen inkommit ansökningar

örn bidrag, avseende en beräknad byggnadskostnad av tillhopa

11800 000 kronor, varvid kostnaden beträffande ett stort antal företag vore

hänförd till 1939 års prisnivå. Trots det sålunda alltjämt mycket stora behovet

av bidrag till förevarande ändamål hade styrelsen med hänsyn till

rådande krisläge ansett sig böra begränsa sitt anslagsäskande för budgetåret

1944/45 till 1 000 000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag.

Utskottet har icke ansett sig kunna tillstyrka det i motionerna I: 85 och

II: 103 framförda förslaget örn ökning av bidragsprocenten till högst sjuttio

procent.

I anslutning till de motionsvis framställda yrkandena örn ökad medelsanvisning

har utskottet däremot ansett anslaget böra höjas med 200 000

kronor till 1 200 000 kronor. Utskottet hemställer,

a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Majda förslag och motionerna

I: 85 och 118 samt II: 103 och 139, motionerna I: 85

och II: 103 i vad de avse höjning av förevarande anslag, må

till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 1200 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen;

Utskottet
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

Utskottet.

b) att motionerna I: 85 och II: 103 i vad de avse höjning

av bidragsprocenten ej må av riksdagen bifallas.

19:o) Stensättning av vägar. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts forsing

(punkt 22, s. 37—40) och under erinran att stensättning under rådande

krisförhållanden är den praktiskt taget enda formen av vägbeläggning samt

att förslaget avser anvisande av samma belopp som för innevarande budgetår

beviljats för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stensättning av vägar för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

20:o) Byggande av broar. Kungl. Majit har (punkt 23, s. 40—42) föreslagit

riksdagen att till Byggande av broar för budgetåret 1944/45 anvisa ett

reservationsanslag av 3 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Departementschefen har liksom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit

det stora behovet av förstärkningar och ombyggnader av broar samt riskerna

ur trafiksäkerhetssynpunkt av ett fortsatt uppskjutande av nödvändiga broarbeten.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggande av broar för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

21:o) Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla

vägar och broar. Kungl. Majit har (punkt 24, s. 43 och 44) föreslagit

riksdagen att till Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla

vägar och broar för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 2 000 000 kronor.

Till förevarande ändamål anvisades för budgetåret 1943/44 3 800 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår äskat ett belopp

av 6 700 000 kronor till ifrågavarande anläggningsarbeten. Styrelsens hemställan

grundar sig på framställningar av chefen för försvarsstaben.

Departementschefen har ansett ett anslag av 2 000 000 kronor kunna förslå

för arbeten, som med hänsyn till angelägenhetsgraden böra komma till utförande

under nästa budgetår.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggande och förbättring av vissa för

riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar för budgetåret 1944/45

anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

15

22:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 44 och 45) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid

järnvägskorsningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 150 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

23:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. Kungl.

Majit har (punkt 26, s. 45—53) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa

forsknings- och undersökningsarbeten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

reservationsanslag av 185 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål anvisades för innevarande budgetår 140000

kronor.

Av väg- och vattenhyggnadsstyrelsens skrivelse den 12 oktober 1943 framgår,

att ökningen av det nu begärda anslaget huvudsakligen avser beredande av

medel för utbyggnad av arbetsstudieavdelningen inom styrelsen.

Departementschefen har erinrat örn vikten av det av nämnda avdelning

bedrivna arbetet för vinnande av besparingar i vägunderhållskostnaderna.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten

för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 185 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

24:o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Med tillstyr.

kande av Kungl. Majits förslag (punkt 27, s. 53) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Avsättning till statens automobilskattemedelsfond

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 100 kronor.

25:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. Med tillstyrkande

av Kungl. Majits förslag (punkt 28, s. 53—55) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till hamn- och farledsundersökningar

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av

8 000 kronor.

2(!:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Majit har (punkt

29, s. 55—57) föreslagit riksdagen att till Bidrag till handelshamnar och

farleder för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanlag av 250 000

kronor.

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

Utskottet.

Till ifrågavarande ändamål lia för vart och ett av budgetåren 1941/42—

1943/44 anvisats 100 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 24 september 1943

hemställt, att till bidrag till handelshamnar och farleder för nästa budgetår

måtte anvisas 400 000 kronor, varav 96 000 kronor erfordrades för utbyggnad

av 35 meter kaj i Vänersborg.

Departementschefen har ansett, att 96 000 kronor skulle reserveras för

hamnen i Vänersborg. Då medel borde finnas tillgängliga för bidrag till

iståndsättande av sådana hamnar, som därav vore i trängande behov, torde

någon ökning av anslaget därutöver kunna anses påkallad.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till handelshamnar och farleder

för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 250 000

kronor.

27:o) Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, s. 57 och 58) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Utvidgning och förbättring av statens

fiskehamnar och farleder för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 kronor.

28:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. Kungl.

Majit har (punkt 31, s. 58 och 59) föreslagit riksdagen att till Underhåll

och drift av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1944/45 anvisa

ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr G. Elofsson (I: 34) och den andra inom andra kammaren av herr

S. B. Norup (II: 63), har hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla örn införande av kanalavgift för Falsterbokanalen

i likhet med den avgift som utgår för Södertälje kanal.

Med hänsyn till den nytta sjöfarten för närvarande har av den under

kriget med stora kostnader och med direkt tanke på nuvarande avspärrningsläge

tillkomna Falsterbokanalen kunde det, såsom i motionerna närmare utvecklas,

i och för sig anses rimligt att kanalavgifter uttoges vid genomfarten.

I och med en kommande fred torde emellertid situationen bliva totalt förändrad.

Enligt vad som för utskottet upplysts är det att befara, att värdet

av kanalens anlitande då så förminskas att trafiken förmår bära endast högst

reducerade avgifter. Det är därför att antaga, att kanalintäkterna skulle

komma att te sig ganska begränsade i förhållande till kostnaderna för deras

uppbörd.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

17

Önskemålen om införande av kanalavgifter synas främst ka framkommit

med hänsyn till de många utländska fartyg, som nu utan att erlägga dylika

avgifter tillgodogöra sig de stora fördelar det innebär att kunna få lägga sin

resa genom kanalen. Att märka är emellertid att av handelspolitiska hänsyn

någon differentiering mellan svenska och utländska fartyg eller ens mellan å

ena sidan inhemsk trafik och å andra sidan trafik från eller till utländska

hamnar ej plägar förekomma vid dylika avgifters uttagande i svenska kanaler.

Uppmärksammas bör också att anlitande av kanallots är obligatoriskt. Därvid

erläggas lotspenningar, vilka särskilt de talrika svenska fiskefartyg som

passera kanalen funnit ganska betungande. I frågans läge anser sig utskottet

böra avstyrka motionerna.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande av ett

anslag å 100 000 kronor till underhåll och drift av statens fiskehamnar och

farleder samt med avstyrkande av motionerna hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar

och farleder för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 100 000 kronor;

b) att motionerna I: 34 och II: 63 ej må av riksdagen bifallas.

29:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.

Kungl. Maj:t har (punkt 32, s. 59—61) föreslagit riksdagen att till

Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr K. E. Hansson i Skediga väckt motion

(II: 254) har hemställts, att riksdagen må till bidrag till byggande och underhåll

av statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1944/45 anvisa ett

reservationsanslag av 500 000 kronor.

Under erinran örn nu pågående utredning örn fiskehamnsbyggnaderna samt

desslikes örn möjligheterna att förfoga över medel, som kunna komma att

ställas till förfogande å beredskapsstat, får utskottet tillstyrka, att anslaget

bestämmes till det av Kungl. Maj:t äskade beloppet 300 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionen II: 254, må till Bidrag till byggande och underhåll

av statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1944/45 anvisa

ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

30:o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, s. 61) hemställer

utskottet,

att riksdagen ma till Bidrag till byggande och underhåll av

mindre hamnar och farleder för budgetåret 1944/45 anvisa ett

reservationsanslag av 100 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 6.

Utskottet.

472 44 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 6.

V ägtrafikväsendet.

31 :o) Besiktning av motorfordon. Utskottet, som tillstyrker, att förevarande

anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34, s. 62—64) uppföres

med oförändrat belopp, hemställer,

att riksdagen må till Besiktning av motorfordon för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 777 000 kronor.

32:o) Registrering av motorfordon. Med tillstyrkande av Kungl Maj:ts

förslag (punkt 35, s. 64) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kronor.

33:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. Med tillstyrkande av

Kungl. Majrts förslag (punkt 36, s. 65) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kommunikationsändamål

för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 25,000

kronor.

\

34:o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 37, s. 65—67) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 64 100 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

35:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 38, s. 67) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 19 200 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Byggnadsväsende^

36:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 39, s.

68—82) framlagt förslag till personalförteckning och avlöningsstat för byggnadsstyrelsen

samt hemställt örn anvisande av 802 200 kronor under styrelsens

avlöningsanslag.

I skrivelse den 28 augusti 1943 har byggnadsstyrelsen hemställt örn anslag

till styrelsen för nästa budgetår. Styrelsen har härvid, under erinran örn

den alltjämt fortgående ökningen av styrelsens arbetsbörda samt nödvändigheten

av att i vissa fall kunna fastare knyta befattningshavare vid verket

och sätta vissa tjänsters löneställning i bättre överensstämmelse med arbetsuppgifterna,

begärt en del personalförstärkningar och avlöningsförbättringar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6. 11)

Allmänna lönenämnden har avgivit utlåtande i ärendet.

Departementschefen Ilar ansett sig endast såtillvida kunna tillstyrka bygg.

nadsstyrelsens förslag om utökningar av personal m. m., att en ny extra ordinarie

sekreterartjänst i 24 lönegraden skulle få inrättas å administrativa

byrån, ävensom en extra ordinarie byråarkitektstjänst i 24 lönegraden å

stadsplanebyrån och en extra ordinarie befattning som biträdande arkitekt

i 21 lönegraden å utredningsbyrån, varjämte assistenttjänsten å intendentsbyråns

stockholmsavdelning skulle få uppflyttas från lönegrad A 21 till lönegrad

A 22.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande personalförteckning för byggnadsstyrelsen,

såvitt angår styrelsens verksamhet i allmänhet, statens

bränslekontrollerande verksamhet och styrelsens värmeledningspersonal:
Personalförteckning.

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 generaldirektör ................................................... C12

1 byggnadschef ...................................................... C 8

4 byggnadsråd......................................................... A 30

1 byråchef ............................................................ A 30

2 byrådirektörer ................................................... A 28

6 intendenter ......................................................... A 26

1 byråingenjör ...................................................... A 24

1 förste byråsekreterare .......................................... A 24

1 kamrerare............................................................ A 24

1 assistent. ............................................................ A 22

4 assistenter ......................................................... A 21

3 byggnadskontrollör .......................................... A 21

2 byråsekreterare ................................................... A 21

1 kansliskrivare ...................................................... All

1 kontorist ............................................................ A 9

1 förste expeditionsvakt .......................................... A 7

4 kanslibiträden ................................................... A 7

2 expeditionsvakter ................................................ A 5

6 kontorsbiträden ................................................... A 4

2 skrivbiträden ...................................................... A 2

Tjänsteman å övergångsstat:

1 kansliskrivare ...................................................... A 11

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20:

Befattning Lönegrad

1 bjråarkitekt ...................................................... Eo 24

1 förste byråsekreterare .......................................... Eo 24

6 biträdande arkitekter .......................................... Eo 21

2 byggnadskontrollör ....................................... Eo 21

1 byråsekreterare .................... Eo 21

Anni. Den å ordinarie stat upptagna kontoristtjänsten skall hållas obesatt,

så länge den å övergångsstat uppförda kansliskrivaren kvarstår i tjänst.

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20:

1 byråchef ............................................................ Eo 30

1 inspektör ......................................................... Eo 26

1 byråingenjör ...................................................... Eo 21

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.

Tjänstemän å ordinarie stat:

2 maskinister av l:a klass ....................................... A 10

3 värmeledningsskötare, tillika reparatörer, av l:a klass A 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... 357 800

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t ........................... 1 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 227 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 85 500

Säger kronor 671 500

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ..................... 62 800

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 9 400

Säger kronor 72 200

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis..... 21 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 29 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 7 400

Säger kronor 58 500

Summa kronor 802 200;

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1944/45

anvisa ett förslagsanslag av 802 200 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

21

37:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 40, s. 82—84) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 101 600 kronor.

38:o) Omändring för vedeldning av vissa under statens förvaltning

stående värmeanläggningar. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 41, s. 84) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Omändring för vedeldning av vissa under

statens förvaltning stående värmeanläggningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

39:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt

42, s. 84—99) gjort framställning i fråga örn länsarkitektsorganisationens

avlöningsanslag.

I skrivelse den 28 augusti 1943 har byggnadsstyrelsen dels framlagt förslag

örn viss ändring i nu gällande distriktsindelning för länsarkitektsorganisationen,

dels förnyat av styrelsen tidigare gjord framställning om reglering

av länsarkitekternas anställningsform och löneställning, dels ock framlagt beräkningar

rörande anslagsbehovet för budgetåret 1944/45.

Departementschefen har ansett sig endast såtillvida kunna tillstyrka byggnadsstyrelsens

framställning, att för länsarkitekterna skulle inrättas pensionsberättigande

förordnandetjänster i lönegraden C 5. att Kopparbergs—

Västmanlands läns distrikt skulle uppdelas i två distrikt —vilket innebure

inrättande av en ny länsarkitektstjänst ävensom ombildande av biträdesbefattningen

i lönegraden Eo 4 vid länsarkitektkontoret i Västerås till en

befattning för rit- och skrivbiträde i lönegraden Eo 7 — samt att en biträdande

länsarkitektstjänst skulle inrättas vid vart och ett av länsarkitektkontoren

i Umeå, Luleå och Härnösand ävensom att länsarkitekten i Visby

skulle erhålla en assistent. Vidare tillstyrkte departementschefen, att anslagsposten

till tillfälliga biträden ökades med 45 000 kronor.

Med särskilt fästat avseende vid att, medan assistenter och biträdande

länsarkitekter såsom extra ordinarie tjänstemän lia pensionsrätt, länsarkitekterna

för närvarande ej ha rätt till pension, vilket måste innebära vissa

svårigheter vid länsarkitekttjänsternas rekrytering, anser sig utskottet böra

tillstyrka befattningarnas inplacering på föreslaget sätt i ordinarie löneplan.

Ej heller i övrigt har Kungl. Maj:ts förslag givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för länsarkitektsorganisatiorien,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

22 länsarkitekter ...................................................... C 5

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

7 biträdande länsarkitekter ....................................... Eo 24

26 assistenter ......................................................... Eo21;

b) besluta, att befattning såsom länsarkitekt skall tillsättas

medelst förordnande på viss tid;

c) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... 267 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................. 341 000

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ...... 175 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ 88 900

Summa kronor 872 200;

d) till Länsarkitektsorg anisa ilonen: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 872 200 kronor.

40:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43, s. 99—101) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 100 000

kronor.

41 :o) Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. Kungl. Maj:t har

(punkt 44, s. 101 och 102) föreslagit riksdagen att till Underhåll av vissa

historiska byggnader m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 85 000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr G. Pettersson i Hällbacken m. fl.

väckt motion (II: 191) har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att åtgärder

vidtagas för att tillsyningsmannen för Yasamonumentet vid Utmeland

i Mora tillförsäkras en årsersättning av åtminstone 1 500 kronor.

Kungl. Maj:ts under förevarande puukt framställda förslag har ej givit

utskottet anledning till erinran.

Yad angår det motionsvis framförda kravet på gynnsammare årsersättning

åt tillsyningsmannen vid Vasamonumentet vid Utmeland får utskottet erinra,

att dennes löneförmåner bestå, förutom av bostad, av ett årsarvode av 500

kronor och 50 % av inflytande biljettinkomster. För år 1943 uppgick den

totala kontantinkomsten till 1 200 kronor, medan den i medeltal under åren

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr Ii.

23

1930/39 översteg 2 000 kronor. Nekas skall ej, att den sänkning i arvodesförmånerna

som innehavaren av denna syssla under krigsåren fått vidkännas,

måste lia varit ganska kännbar. Enligt utskottets mening tala

billighetsskäl för ett övervägande, huruvida ej någon kompensation för dyrtiden

samt också för den av krigsårens abnorma förhållanden föranledda

nedgången i biljettintäkterna kunde vara befogad beträffande ifrågavarande

befattningshavare liksom eventuellt också beträffande andra med honom jämställda

arvodestagare, vilka hava tillsynen över liknande statliga minnesmärken.

Utskottet förutsätter, att en undersökning i detta avseende företages

och att Kungl. Majit fattar de beslut, som därav kunna befinnas påkallade.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må till Underhåll av vissa historiska byggnader

m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av

85 000 kronor;

b) att motionen II: 191 må anses besvarad med vad utskottet

ovan anfört.

42:o) Restaureringsarbeten å Stockholms slott. Med tillstyrkande av

Kungl. Majits förslag (punkt 45, s. 102 och 103) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Restaureringsarbeten å Stockholms slott

för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 25000

kronor.

43:o) Omputsning av södra fasaden å Stockholms slott m. m. Med tillstyrkande

av Kungl. Majits förslag (punkt 46, s. 103 och 104), avseende

medelsanvisning till reparationsarbeten, som icke böra uppskjutas, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Omputsning av södra fasaden å Stockholms

slott m. m. för budgetåret 1944 45 anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 kronor.

44:o) Restaurering av Gustaf lilis paviljong å Haga. Med tillstyrkande

av Kungl. Majits förslag (punkt 47, s. 104 och 105) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Restaurering av Gustaf lilis paviljong

å Haga för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 14 000 kronor.

45:o) Vissa ändringsarbeten å Haga slott. Med tillstyrkande av Kungl.

Majits förslag (punkt 48, s. 105 och 106), som avser medelsanvisning för

ändringsarbeten i syfte att vinna ökade utrymmen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ändringsarbeten å Haga slott för

budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 62 000

kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 6.

46:o) Reningsverk vid Ekhagen å Norra Djurgården. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, s. 107—lil), som avser beredande av

medel för fullgörande av kronan åvilande förpliktelse, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reningsverk vid Ekhagen å Norra Djurgården

för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av

40 500 kronor.

Diverse.

47:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Med tillstyrkande av Kungl. Marits förslag (punkt 50, s. 112) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond förbudgetåret 1944/45anvisa

ett förslagsanslag av 586 000 kronor.

48:o) Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna

lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. Med tillstyrkande av

Kungl. Majlis förslag (punkt 51, s. 112) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt statens järnvägar för av

Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för

vissa resor för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av

5 000 kronor.

49:o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.

Kungl. Majit har (punkt 52, s. 112—115) föreslagit riksdagen att till Ersättning

till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret 1944/45''

anvisa ett förslagsanslag av 18 440 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 11000 000 kronor.

Den postverket för samma budgetår tillkommande ersättningen för befordran

av tjänsteförsändelser beräknas emellertid nu av generalpoststyrelsen till

omkring 12100 000 kronor.

I promemoria den 21 september 1943 har generalpoststyrelsen, utgående

från att ersättningen för tjänsteförsändelser i allmänhet alltjämt beräknades

efter 8 % av hela frankoteckensuppbörden, beräknat ifrågavarande anslagsbehov

för budgetåret 1944/45 till 12 400 000 kronor. Generalpoststyrelsen

har emellertid ansett sig kunna konstatera, att den ersättning, som för närvarande

utgår till postverket för tjänsteposten i allmänhet, numera vore

otillräcklig på grund av den sedan krigsutbrottet inträdda ökningen av de

tjänstebrevsberättigades postförsändelser. Enligt styrelsens beräkning borde

postverket under tiden den 1 september 1939—den 31 december 1942 ha

erhållit ersättning med minst 14 000 000 kronor utöver den i verkligheten

uppburna ersättningen. Enligt promemorian anser styrelsen rimligt, att

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

25

kompensation bereddes postverket för nyssnämnda belopp av 14 000 000

kronor samt att ersättning för tjänsteposten från den 1 januari 1943 tills

vidare, så länge nuvarande särskilda förhållanden rådde, beräknades efter

ett procenttal av 14 i stället för nuvarande 8.

Statskontoret har den 6 oktober 1943 avgivit utlåtande över generalpoststyrelsens

promemoria.

Departementschefen har funnit, att ersättningen för tjänsteförsändelser i

allmänhet borde beräknas efter ett procenttal av 14 med hänsyn till tjänstepostens

ansvällning under kriget. Att nu räkna med retroaktiv ersättning

till postverket borde däremot icke ifrågakomma.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran

av tjänsteförsändelser för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 18 440 000 kronor.

50:o) Ersättning till postverket för befordran av militärbrev. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s. 115 och 116) hemställer

utskottet,]

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran

av militärbrev för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 6 000 000 kronor.

51 :o) Ersättning till postverket för bestyret med statsskatteuppbörden.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, s. 116) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för bestyret

med statsskatteuppbörden för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 2 000 000 kronor.

52:o) Ersättning till postverket för befordran av enskildas försändelser

i ransoneringsärenden. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt

55, s. 116 och 117) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättnitig till postverket för befordran

av enskildas försändelser i ransoneringsärenden för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 5 100 000 kronor.

53:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 117 och 118) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsberedskap vid statens järnvägar

för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 175 000

kronor.

Utskottat.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet.

54:o) Extra besiktningar av luftfartyg m. m. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 57, s. 118) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra besiktningar av luftfartyg m. m.

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 kronor.

55:o) Ersättningar för skador vid eldsläckning. Beträffande ifrågavarande

anslag (punkt 58, s. 118 och 119) avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

56:o) Statens brandskola: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 59, s.

119—121) föreslagit riksdagen att dets godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för statens brandskola, dels ock till Statens brandskola:

Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 50 500 kronor.

För innevarande budgetår ha för ändamålet anvisats 46 500 kronor.

Styrelsen för statens brandskola har hemställt, att det i posten avlöningar

till icke-ordinarie tjänstemän ingående beloppet för ersättningar till timlärare

måtte höjas med 4 000 kronor för att möjliggöra en ökning från sex till tio

av antalet kurser för landsbygdens brandbefäl.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens brandskola,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis........ 12 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis 36 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 700

Summa kronor 50 500;

b) till Statens brandskola: Avlöningar för budgetåret 1944/45

anvisa ett förslagsanslag av 50 500 kronor.

57:o) Statens brandskola: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 60, s. 121 och 122) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens brandskola: Omkostnader för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

58:o) Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund. Beträffande ifrågavarande

anslag (punkt 61, s. 123 och 124) avgiver utskottet senare under

riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6. 27

59:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 62, s. 124 och 125) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska brandskyddsföreningen

för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 2 000 kronor.

60:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63, s. 125 och 126) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Avlöningar

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 130000

kronor.

öbo) Statens geotekniska institut: Omkostnader. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64, s. 126 och 127) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 68 000 kronor.

62:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

Kungl. Majit har (punkt 65, s. 127—135) föreslagit riksdagen att till Bidrag

till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1944/45

anvisa ett anslag av 65 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr R. Helgesson m. fl.

(I: 84) och den andra inom andra kammaren av herr O. Nilsson i Göteborg

m. fl. (II: 140), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att

hos Kungl. Majit anhålla örn en förutsättningslös utredning om inrättande

av en statens trafiksäkerhetsinspektion med uppgift att utöva den centrala

ledningen och kontrollen över trafiksäkerheten på gator och vägar inom riket

»samt att förslag härom framlägges i så god tid, att det kan bliva föremål

för handläggning av 1945 års riksdag.

I skrivelse den 20 oktober 1943 har nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande hemställt örn anslag för nästa budgetår med 250 000 kronor.

Härav skulle 120 000 kronor användas till arvoden till 300 civila trafikundervisare.

Över nationalföreningens framställning hava utlåtanden avgivits av Överståthållarämbetet,

länsstyrelserna i Malmöhus, Göteborgs och Bolms, Örebro,

Västmanlands, Jämtlands och Västerbottens län ävensom av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och statskontoret.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande.

Föreningens verksamhet under budgetåret 1942/43 har huvudsakligen

finansierats med anlitande av ett för nämnda budgetår anvisat anslag å

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 6.

50 000 kronor. Medlemsavgifterna hava uppgått till 3 433 kronor 90 öre.

Därjämte Ilar föreningen för sina utgifter tagit i anspråk 15 732 kronor 91

öre av besparade medel samt 1 443 kronor 93 öre, utgörande räntor å tidigare

besparingar. Föreningens verksamhet har även tidigare till huvudsaklig del

varit beroende av statsbidrag. Dock hava Stockholms stad och enskilda

under tidigare år i viss utsträckning ekonomiskt bidragit till verksamheten.

Den 30 juni 1943 disponerade föreningen en kapitalbehållning av 50 699 kronor

28 öre.

I fråga örn storleken av det statsbidrag, som bör beviljas för nästa budgetår,

hava i de avgivna yttrandena framkommit vitt skilda uppfattningar. Detta

torde främst bero på tveksamhet beträffande värdet av det av föreningen föreslagna

systemet med civila trafikundervisare. Med hänsyn till att detta system

icke tidigare prövats i Sverige synes mig en sådan tveksamhet vara naturlig.

Då trafikövervakningen i vårt land närmast ankommer på polismyndigheten,

torde det kunna ifrågasättas, huruvida utan en närmare utredning

angående hithörande frågor statsbidrag bör beviljas för den verksamhet,

som föreningen avser att bedriva genom de civila trafikundervisarna. Det

synes mig lämpligt, att ifrågavarande spörsmål göres till föremål för övervägande

i samband med den revision av vägtrafikbestämmelserna, som nu

pågår. I avvaktan på en dylik närmare prövning torde medel icke nu böra

beräknas för avlönande av de ifrågasatta trafikundervisarna.

Yad angår föreningens verksamhet i övrigt håller jag före, att den ökade

trafik, som är att förvänta efter ett fredsslut, påkallar en viss intensifiering

av trafiksäkerhetspropagandan. På sätt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län framhållit, lärer det emellertid vara att antaga, att en trafikökning kommer

att inträda successivt och relativt långsamt. Medel torde därför icke omedelbart

behöva ställas till förfogande för någon större utvidgning av propagandaverksamheten.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att enligt min mening för närvarande

en viss disproportion föreligger mellan det ekonomiska stöd, som lämnas föreningen

av å ena sidan staten samt å andra sidan kommuner, trafikförsäkringsbolag

och andra av föreningens verksamhet ekonomiskt intresserade. Det

borde icke vara uteslutet, att föreningen skulle kunna förvärva bidrag från

intressegrupper, som tidigare jämte staten understött föreningens verksamhet.

Försök härutinnan torde böra göras.

Även andra vägar att utan höjning av statsbidraget öka föreningens möjligheter

till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder kunna förtjäna prövas. Det synes

välbetänkt, att — såsom skett i flera län — genomgång av en av föreningen

anordnad kurs för bilskolemän uppställes såsom villkor för behörighet att

meddela undervisning i förande av bil, men kostnaderna för dylika kurser

torde i fortsättningen kunna helt eller till övervägande del bestridas med

kursavgifter.

Oavsett de ökade resurser för verksamhetens bedrivande, som till äventyrs

kunna vinnas på här antydda vägar, torde emellertid en viss ökning av statsbidraget

böra ske i första hand för att sätta föreningen i tillfälle att på lämpligt

sätt förbereda och planlägga den utvidgning av verksamheten, som längre

fram kan bliva påkallad. Statsbidraget för budgetåret 1944/45 synes lämpligen

böra bestämmas till 65,000 kronor. Därest det med hänsyn till utvecklingen

prövas angeläget att redan under den närmaste framtiden utbygga verksamheten

i vidare mån än vad ett statsbidrag av denna storleksordning skulle

möjliggöra, lärer hinder icke föreligga att i viss utsträckning taga i anspråk

de besparade medel, över vilka föreningen förfogar. Dessa medel, vilka av

föreningen ansetts böra disponeras för vissa särskilda ändamål, torde i huvudsak

utgöra besparingar å tidigare lämnade statsbidrag.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

29

Lika visst sora allmänhetens fostran till ökad trafikkultur är särskilt med

tanke på alla trafikolyckor av den största betydelse lika visst måste det

framstå som ett ej oviktigt samhälleligt önskemål, att en tillfredsställande

organisation på detta område finnes för allmänhetens upplysning, för undervisning

i skolorna och annorstädes liksom ock för övervakningen av trafiken.

Då nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för ett tiotal år sedan

bildades var väl huvudtanken att genom en dylik i mera fria former arbetande

institution upplysnings- och propagandaarbetet på området skulle bli

mest effektivt, varjämte man hoppades på att genom att välja denna organisationsform

ett ej så obetydligt ekonomiskt stöd skulle kunna erhållas

från försäkringsbolag och andra intresserade.

Såvitt utskottet kunnat finna föreligger åtminstone ej för närvarande skäl

för en omläggning av organisationen genom överflyttning av hithörande

propaganda- och upplysningsuppgifter till en statlig trafiksäkerhetsinspektion.

Erinras må att förslaget örn en dylik inspektions inrättande avstyrkts av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen liksom ock statskontoret samt att Kungl.

Majit därefter den 30 juni 1943 funnit förslaget ej föranleda någon Kungl.

Majits åtgärd.

Vad anslagsfrågan angår tillstyrker utskottet att det av Kungl. Majit

äskade beloppet 65 000 kronor anvisas för nästkommande budgetår. Vad

departementschefen anfört örn önskvärdheten av ökat ekonomiskt stöd åt

föreningen från olika privata och kommunala intressegrupper förtjänar i

detta sammanhang allt beaktande.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må till Utdrag till nationalföreningen för

trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1944/45 anvisa ett

anslag av 65 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
b)

att motionerna I: 84 och lii 140 ej må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

63:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar. Ehuru icke

nu kan avgöras, huruvida ifrågavarande anslag, avseende bidrag till den

ständiga iuternationella föreningen för frågor rörande vägväsendet ävensom

till den internationella luftfartskommissionen, kommer att anlitas, får utskottet

för att erforderliga medel skola finnas tillgängliga tillstyrka Kungl.

Majits förslag (punkt 66, s. 135). Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av

10 000 kronor.

64:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Förevarande förslag

(punkt 67, s. 135) anser sig utskottet kunna tillstyrka. Utskottet hemställer

alltså,

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 6.

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kronor.

65:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68,

s. 136) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1944/45

anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

66:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69, s. 136) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 2 200 kronor.

67:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 136) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 13 000 kronor.

68:o) Kristillägg. Beträffande ifrågavarande förslag (punkt 71, s. 136) avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Stockholm den 3 mars 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard, Johansson, Oscar Olsson, Bäckström,

Bäcklund, Heiding, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Boman, Berling, Gunnar

Andersson, Andrén och Ivar Persson'', samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,

Andersson i Prästbol, Persson i Falla, Persson i Tidaholm, Olsson i Kullenbergstorp,

Wallentheim, Nilsson i Steneberg, Staxäng, Lindholm, Akerström och Hoppe.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

31

Reservationer:

1) vid punkten 12:o'') (Byggande av huvudvägar) av

dels herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Boman, Berling, Persson i

Tidaholm, Lindholm och Akerström, vilka ansett, att utskottets yttrande och

hemställan bort hava töjande lydelse:

»På grund — — — 400 000 kronor av förevarande anslag.

I anledning---ej tillstyrka.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen--- 4 100 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen;

b) att motionerna---riksdagen bifallas.»;

dels ock herr Wallentheim-,

2) vid punkten 17:6) (Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m.) av

herrar Bäckström, Svensson i Grönvik, Nilsson i Steneberg och Akerström,

vilka ansett, att utskottet bort

dels i anledning av motionerna I: 85 och II: 103 föreslå riksdagen aft

höja allmänna bidragsprocenten för ifrågavarande underhåll av enskilda vägar

till 60 % och särskilda bidragsprocenten vid betungande väghållning till

70 % ävensom i samband därmed höja anslaget från äskade 1900 000

kronor till 2 180 000 kronor (höjning således med 20 % av 1 400 000 kronor,

d. v. s. det belopp, varmed departementschefen i runt tal räknat);

dels tillstyrka det i motionerna I: 119 och II: 200 framställda yrkandet

örn skyndsam utredning, avseende vidgad rätt till statsbidrag för förbättring

och underhåll av enskild väg;

dels ock hemställa,

a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 85 och II: 103,--- 2 180 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen;

b) att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 85 och

II: 103, besluta höja allmänna bidragsprocenten för underhåll

av enskilda vägar till 60 % och särskilda bidragsprocenten vid

betungande väghållning till 70 %\

c) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 119 och

II: 200, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn skyndsam utredning

avseende vidgad rätt till statsbidrag för förbättring

och underhåll av enskild väg;

d) att riksdagen--— under stadsplan;

e) att motionen — — —■ åtgärd föranleda;

f) att motionen — — — riksdagen bifallas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:191 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om anslag för budgetåret 1944/45 till bidrag till underhåll av enskildavägar m. m. jämte i ämnet vä a1 i texten
  2. Rskr. 1944:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1944/45 und s. 1 i texten