Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till reparation av bron över Svinesund jämte i ämnet väckta motioner.

1944-03-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:64, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till reparation av bron över Svinesund jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 64.

5

Nr 64.

Ankom till riksdagens kansli den 22 mars 1944 kl. 10 fm.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till reparation av bron över Svinesund

jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

I propositionen nr 120 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 25 februari

1944, föreslagit riksdagen att till Reparation av bron över Svinesund å riksstaten

under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 390000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av kerr

Karl Andersson m. fl. (I: 279) och den andra inom andra kammaren av herr

J. W. Mårtensson m. fl. (II: 451) har hemställts, att riksdagen till reparation

av bron över Svinesund å riksstaten under sjätte huvudtiteln för budgetåret

1944/45 måtte anvisa ett reservationsanslag av 480 000 kronor.

Enligt en den 20 april 1938 mellan Sverige och Norge träffad överenskommelse

rörande uppförande och underhåll av en landsvägsbro mellan

Sverige och Norge över Svinesund åtog sig svenska staten att anlägga broförbindelsen.

Genom beslut den 3 juni 1938 uppdrog Kungl. Majit åt vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen att uppföra bron. Till och med den 13 mars

1942 hava genom beslut av Kungl. Majit och statens arbetsmarknadskommission

ställts till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande för ändamålet

sammanlagt 2 758 734 kronor, däri inbegripna två belopp örn vartdera

96 667 kronor, utgörande norska statens första och andra andelar i kostnaderna.

Arbetena igångsattes våren 1939 och bedrevos med visst avbrott av

styrelsens entreprenör intill den 6 juli 1942, då en sprängningsolycka inträffade,

varigenom bron och viss entreprenören tillhörig egendom skadades.

I gemensam skrivelse den 17 december 1942 hemställde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och arméförvaltningens fortifikationsstyrelse, att Kungl. Majit

måtte från förskottsstaten för försvarsväsendet stidla 680 000 kronor till vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens förfogande för återställande av bron i det

skick den befann sig före olyckan.

På av statens krisrevision given anledning blevo handlingarna i ärendet

den 23 januari 1943 överlämnade till revisionen. Krisrevisionen lät därefter

genom anlitande av särskilda sakkunniga — byggnadsingenjören O. Engkvist,

generallöjtnanten T. Friis och professorn J. H. Granholm — verkställa

granskning av det föreslagna sättet för reparationens utförande. Såsom

resultat av de sakkunnigas undersökningar upprättades bland annat en

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 64.

promemoria av den 28 april 1943 innehållande plan för hur bron borde

repareras. Enligt denna plan skulle endast de skadade partierna av valven

ersättas med nytt murverk. Vidare skulle defekta fogar fyllas med nytt

bruk, uppkommen »utfiskning» avlägsnas och avjämnas genom påsprutning

medelst cementkanon samtidigt som sidomurarna skulle uppmuras. När dessa

arbeten vore fullbordade, skulle valvbakgjutningen repareras och därefter

brobanan iordningställas. Vid reparationen av valvbakgjutningen skulle det

enligt de sakkunnigas mening icke vara nödvändigt att helt bortriva de

söndersprängda delarna av fyllnadsbetongen, utan dessa borde endast avjämnas

till lämplig höjd.

Sedan resultaten av de sakkunnigas undersökningar överlämnats till vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen, har styrelsen i skrivelse den 8 oktober 1943 meddelat,

att styrelsen i anledning av de erinringar, som krisrevisionens sakkunniga

framställt mot det ursprungliga reparationsförslaget, överarbetat

detta förslag. En reparation enligt styrelsens nya förslag har i skrivelsen

beräknats draga en kostnad av 480000 kronor. Därest det under arbetets

gång skulle visa sig, att skadorna vore väsentligt större än verkställda okulärbesiktningar

givit vid handen, kunde kostnaderna emellertid komma att

ökas, i vilket fall ytterligare medel erfordrades för företaget.

Kostnaderna för en reparation av bron enligt de sakkunnigas förslag har

styrelsen beräknat till 390 000 kronor eller 90 000 kronor mindre än enligt

styrelsens överarbetade förslag.

Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens sistberörda förslag har statens

salcrevision — som med ingången av år 1944 övertagit krisrevisionens uppgifter

beträffande vissa verksamhetsområden — den 24 januari 1944 avgivit utlåtande.

Sakrevisionen, som vid sitt utlåtande fogat en av de tidigare tillkallade

sakkunniga den 22 december 1943 upprättad sammanfattande promemoria

ävensom en av Chalmers provningsanstalt gjord utredning, uttalar såsom

sin mening, att vad som framkommit vid den av provningsanstalten företagna

undersökningen utgjorde stöd för de sakkunnigas uppfattning, att

förenklingar i styrelsens överarbetade förslag vore möjliga att företaga. Sakrevisionen

förordar att omhänderhavandet av reparationsarbetet måtte uppdragas

åt en opartisk nämnd, vilken borde åläggas att iakttaga de förenklingar,

som vore förenliga med ett betryggande utförande av arbetet.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande.

Arbetena å Svinesundsbron, vilka ursprungligen beräknades kunna slutföras

under hösten 1942, hava numera fullbordats utom i vad avser reparation

av de genom sprängningsolyckan den 6 juli 1942 uppkomna skadorna.

Beträffande sättet för utförande av denna reparation föreligga nu till bedömande

två förslag, vilka sluta på en beräknad kostnadssumma av 480 000

kronor respektive 390 000 kronor. Det förra förslaget, vilket utarbetats inom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, utgår från att bron skall återställas i sitt

ursprungliga skick. Det senare förslaget bär framlagts av särskilda av krisrevisionen

tillkallade sakkunniga, vilka hävdat, att man genom reparation

enligt ett av dem framlagt, mindre omfattande förslag kunde få en- bro av

samma höga klass som den ursprungliga, även örn spåren av olyckan icke

helt kunde avlägsnas. ...... -

Vad i ärendet förekommit har bibragt mig den uppfattningen, att repara
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 64. 7

tionen av skadorna å bron kan utan olägenhet i säkerlietsavseende äga

rum i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag, som förordats av

krisrevisionens sakkunniga. På grund härav och med hänsyn till den icke

oväsentliga besparing, som därigenom kan ernås, vill jag för min del tillstyrka,

att reparationen verkställes med utgångspunkt från detta förslag.

Uteslutet synes emellertid icke vara, att vissa förenklingar kunna vidtagas

även i detta förslag utan att äventyra ett betryggande utförande av reparationsarbetet.

De möjligheter härutinnan, som kunna yppas under arbetets

gång, torde böra noggrant tillvaratagas.

Enligt min mening bör reparationsföretagets ombesörjande uppdragas åt

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Styrelsen bör hava att till Kungl. Majit

avgiva yttrande och förslag beträffande frågan om ytterligare förenklingar i

reparationsplanen. Innan beslut rörande arbetets slutliga omfattning meddelas

av Kungl. Majit, kan givetvis, om så erfordras, särskild expertis anlitas

för frågans bedömande.

Kostnaderna för Svinesundsbrons reparation enligt den ursprungligen av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt arm éför v al tili n gens fortifikationsstyrelse

framlagda planen beräknades till 680 000 kronor. Enligt det av statens

krisrevision (numera statens sakrevision) framlagda förslaget skulle kostnaderna

kunna begränsas till 390 000 kronor. Beträffande denna högst väsentliga

kostnadsskillnad må framhållas, att enligt förstnämnda plan skulle

av försiktighetsskäl ej endast de vid sprängningen skadade delarna av den

av olyckan berörda bropelaren utan även de å pelaren vilande, av olyckan

jämväl berörda båda valven helt nedrivas vid reparationen. Enligt krisrevisionens

mening åter borde det beträffande valvens yttersidor vara tillfyllest

att ersätta vissa spruckna valvstenar eller delar därav med nya. Däremot

skulle valvens inre partier så gott som helt få ligga orörda trots där

synliga sprickor i ett rätt stort antal stenar. I övrigt skulle söndersprängd

betong pågjutas med ny betong.

Enligt ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sedermera utarbetat förslag,

vilket sammanfaller med det motionsvis framförda, skulle förutom skadade

partier av pelaren endast de närmast denna befintliga delarna av de å

pelaren vilande båda valven nedrivas vid reparationen. Kostnaderna för

detta förslags genomförande beräknas till 480 000 kronor.

Den ännu ej helt fullbordade brobyggnaden är ett byggnadsföretag av

betydande storleksordning, avsett att bestå under långa tider. Vid sådant

förhållande bör vid reparation sfrågans bedömande enligt utskottets mening

i första hand tillses, att minskade reparationskostnader nu icke motvägas av

ökade utgifter för det framtida underhållet av bron. Enligt krisrevisionens

förslag skulle de vid olyckan spruckna granitblocken i betydande utsträckning

kvarligga. Dylika skadade granitblock liro lätt utsatta för söndervittring

genom köld och väta. Detta gäller i all synnerhet på en ort med

så starka temperaturväxlingar som Svinesund. Såsom i motionerna framhållits,

torde den av krisrevisionen föreslagna fyllnaden med cementbruk

icke kunna kvarsitta någon längre tid utan måste sannolikt med vissa mellanrum

förnyas. Härtill kommer att vid en reparation i enlighet med krisrevisionens

förslag icke på betryggande sätt kan bedömas, huruvida osynliga

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 64.

skador finnas, vilka framdeles kunna föranleda ytterligare kostnader. En i

motionerna påvisad omständighet, som ehuru av underordnad betydelse icke

bör helt förbises, är att ett synligt skikt av sprutbetong i stenverket ur

estetisk synpunkt måste anses mindre tillfredsställande.

Med hänsyn alltså framförallt till den större trygghet för brons framtida

bestånd utan onödigt dyrt underhåll, som motionernas förslag erbjuder, vill

utskottet förorda detta. I betraktande av storleksordningen av det byggnadsföretag,

varom här är fråga, synes kostnadsskillnaden mellan motionernas

och propositionens förslag, 90 000 kronor, ej böra tillmätas avgörande

betydelse.

Med tillstyrkande sålunda av motionerna hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med

bifall till motionerna I: 279 och II: 451 må till Reparation av

Iron över Svinesund för budgetåret 1944/45 under sjätte huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 480 000 kronor.

Stockholm den 21 mars 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Bernhard Nilsson,

Bäcklund, Heiding, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Carlström, Gustaf Iwar Anderson,

Gustav Emil Andersson, Johan Eric Ericson, Rosenberg och Albertsson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Bergström,

Andersson i Prästbol, Persson i Falla, Persson i Tidaholm, Olsson i Kullenbergstorp,

Wallentheim, Staxäng, Akerström, Norup och Malmborg.

Reservationer:

1) av herrar Törnkvist och Persson i Palla, vilka ansett, att utskottet bort

tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och alltså hemställa,

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionerna I: 279 och II: 451 må tili Reparation av bron

över Svinesund för budgetåret 1944/45 under sjätte huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 390 000 kronor;

2) av herr Albertsson.

Stockholm 1944. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:187 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till reparation av iron över Svinesund jämte i ämnet väckta motioner. s. 13 i texten