Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1944 45 å kapitalbudgeten, i vad propositionen avser socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1944-03-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1944:70, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1944 45 å kapitalbudgeten, i vad propositionen avser socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 70.
9
Nr 70.
Ankom till riksdagens kansli den 23 mars 1944 kl. 1 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag
för budgetåret 1944 45 å kapitalbudgeten, i vad
propositionen avser socialdepartementets verksamhetsområde,
jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
Statens allmänna fastighetsfond.
l:o) Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus. Beträffande Kungl.
Maj:ts ifrågavarande i propositionen nr 1 framställda förslag (kapitalbudgeten,
bilaga 3, punkt 1, s. 1 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 4 januari 1944) kommer utskottet att senare avgiva utlåtande,
vilket härmed
anmäles.
2:o) Uppförande av vaktmästarbostad vid statens institut för folkhälsan. Kungl.
Maj:t har (punkt 2, s. 2) föreslagit riksdagen att till Uppförande av vaktmästarbostad
vid statens institut för folkhälsan för budgetåret 1944/45
anvisa ett investeringsanslag av 27 500 kronor.
Enligt organisationsplanen för statens institut för folkhälsan skulle en
vaktmästare inneha tjänstebostad inom institutets område redan från institutets
första verksamhetsår. Den avsedda bostaden har emellertid icke
kommit till utförande. Då det med hänsyn till risken för brand eller annan
skadegörelse icke ansetts försvarligt, att området nattetid står obebott, äskas
medel för uppförande av en bostadsbyggnad, omfattande två rum och kök
jämte nödiga biutrymmen. Kostnaderna ha beräknats till 27 500 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till Uppförande av vaktmästarbostad vid statens
institut för folkhälsan för budgetåret 1944/45 anvisa ett
investeringsanslag av 27 500 kronor.
Utskottet.
10
Statsutskottets utlåtande nr 70.
Statens utlåningsfonder.
3:o) Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer.
Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden. Beträffande ifrågavarande
anslag (punkterna 3 och 4, s. 2 och 3) kommer utskottet att senare
avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
4:o) Statens bosättningslånefond. Kungl. Majit har (punkt 5, s. 3 och 4)
föreslagit riksdagen att till Statens bosättningslånefond för budgetåret 1944/45
anvisa ett investeringsanslag av 5 500 000 kronor.
Till ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats 5 000 000
kronor.
För nästa budgetår beräknas antalet nytillkomna lån komma att bli i stort
sett oförändrat, eller omkring 14 000, varemot lånens genomsnittliga belopp
förväntas komma att höjas till omkring 1 000 kronor, bland annat såsom en
följd av att lånemaximum från och med den 1 juli 1943 höjts från 1 000 till
1 250 kronor. Med utgångspunkt från att man i nuvarande läge inte bör inskränka
lånemöjligheterna för personer, vilka önska ingå äktenskap och bilda
eget hem men sakna erforderliga medel för bosättningen, har investeringsbehovet
för fonden uppskattats till 5,5 miljoner kronor.
I samband med Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har utskottet till behandling
förehaft
dels en inom andra kammaren av herr J. O. Gavelin m. fl. väckt motion
(11:255), vari hemställts, att riksdagen hos Kungl. Majit måtte anhålla örn
sådan ändring av gällande bestämmelser för bosättningslån, att lån även kan
beviljas ynglingar, som ingått äktenskap genom dispens, och att i tveksamma
lånefall godkänd borgensförbindelse kan som säkerhet få lämnas av de lånesökande,
dels ock en inom samma kammare av herrar S. Persson i Stockholm och
H. Hagberg i Luleå väckt motion (11:365), vari hemställts, att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Majit må begära sådana ändringar i gällande bestämmelser
för den statliga bosättningslåneverksamheten, att a) ansökningarna
som regel beviljas med det ansökta beloppet, b) de första tolv månaderna efter
utanordnandet av lån göras amorteringsfria samt c) lånen göras räntefria.
I motionen II: 255 göres gällande, att lån icke kan lämnas åt ungdomar,
vilka ingå äktenskap före 21 års ålder. Till stöd för denna uppfattning åberopas
en bestämmelse i 1 § gällande kungörelse av följande lydelse.
Är någon av de trolovade eller makarna under tjuguett år må på ansökan,
som i första stycket sägs, bosättningslån kunna beviljas allenast den andre.
Beträffande vad motionärerna i övrigt anfört till stöd för förslagen, hänvisas
till motionerna.
Statsutskottets utlåtande nr 70.
11
Kungl. Maj:ts förslag förutsätter, att bosättningslån under nästa budgetår
skola utlämnas efter oförändrade grunder. Däremot ha motionsvis framlagts
förslag till vissa ändringar i gällande bestämmelser.
Vad angår yrkandena i motionen II: 255 är att märka, att nuvarande bestämmelser
icke utgöra hinder för utlämnande av lån åt omyndiga. För den eller
de omyndigas del kräves dock att såväl förmyndaren som överförmyndaren
godkänna skuldförbindelsen. Den av motionären åberopade bestämmelsen i
1 § av gällande kungörelse medför, att lån i undantagsfall kan beviljas utan
sådant godkännande, därest endast den ene av de båda lånesökandena är
omyndig. Icke heller föreligger hinder mot att mottaga borgensförbindelse
såsom säkerhet för lån. I fråga örn rådande praxis i detta avseende har utskottet
under hand inhämtat, att borgensförbindelse förekommit i ett fåtal
fall och endast då lånesökande själv erbjudit borgen för lånet i dess helhet
eller viss del därav.
I motionen II: 365 föreslås sådan ändring i gällande bestämmelser, att låneansökningarna
som regel skulle beviljas med det sökta beloppet. I anledning
härav får utskottet erinra örn att medelbeloppet av utlämnade lån stigit sedan
riksdagen i fjol höjt den övre lånegränsen från 1 000 kronor till 1 250 kronor.
Sålunda var nämnda medelbelopp för de i juni 1943 beviljade lånen 876 kronor,
men för de i februari 1944 beviljade lånen 1 001 kronor. Den av motionärerna
ifrågasatta inskränkningen i riksbankens rätt och skyldighet att avväga,
med vilket belopp lån böra i de särskilda fallen beviljas, kan utskottet för
sin del icke tillstyrka.
I sistnämnda motion har jämväl föreslagits, att lånen skola vara räntefria
och under de första tolv månaderna av lånetiden även amorteringsfria. Sistnämnda
fråga upptogs till behandling av 1941 års befolkningsutredning i
dess den 18 mars 1943 framlagda betänkande angående, bland annat, de statliga
bosättningslånen. Utredningen förklarade sig icke kunna förorda
amorteringsfrihet under det första året — vilket skulle förlänga lånetiden
från 5 till 6 år — med hänsyn dels till att kontrahenterna i allmänhet hade
de bästa ekonomiska förutsättningarna under de första åren av äktenskapet,
varför det vore ett allmänt intresse, att lånetiden gjordes relativt kort, dels
att kontrahenterna redan från början av äktenskapet borde vänja sig vid
nödvändigheten av en bestämd ekonomisk planering. Med anslutning till
nämnda synpunkter kan utskottet icke tillstyrka motionärernas ifrågavarande
förslag, helst som frågan nyligen varit föremål för bedömande.
Vad slutligen angår rån tefrågan vill utskottet erinra om att det alltsedan
bosättningslånefondens tillkomst förutsatts, att direkta förluster å och
administrationskostnader för låneverksamheten skulle täckas av skattemedel,
medan däremot av låntagarna skulle uttagas en ränta, motsvarande ungefär
statens egen upplåningsränta. För att undvika alltför stora variationer i
fråga örn räntan å lån, beviljade under skilda budgetår, förutsattes, att räntan
icke finge understiga medelräntan för statens fonderade upplåning under
de tre budgetår, som närmast föregått det, varunder lånet beviljats. Från
dessa utgångspunkter är räntan å lån, som utlämnas under innevarande
Utskottet.
12
Statsutskottets utlåtande nr 70.
budgetår, bestämd till 4 %. Av motionärerna föreslagen ändring i nämnda
grundsatser för fördelning å skattemedel och å låntagarna själva av de med
bosättningslånerörelsen förenade kostnaderna, är utskottet icke berett att
tillstyrka.
Kungl. Maj:ts anslagsberäkning giver icke utskottet anledning till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till
Statens bosättningslånefond för budgetåret 1944/45 anvisa ett
investeringsanslag av 5 500 000 kronor,
II. att motionen II: 255 ej må till någon riksdagens åtgärd
föranleda,
III. att motionen II: 365 ej må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Fonden för låneunderstöd.
5:o) Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.
Lån för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder.
Lån för bostadsförbättringsverksamhet. Beträffande ifrågavarande anslag (punkterna
6— 9, s. 4 och 5) kommer utskottet att senare avgiva utlåtande, vilket
härmed
anmäles.
Stockholm den 23 mars 1944.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 69.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1944:185 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt disposition av vissa äldre reservationsanslag. s. 10 i texten