Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverlcspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 19J+/+ / Jr5 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1944-03-21 · 196 sidor, varav 190 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 190 av 196 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverlcspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 19J+/+ / Jr5 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1944 kl. 5 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverlcspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 19J+/+ / Jr5 under åttonde huvudtiteln,

avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta

motioner.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet.

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln gjorda förslag (punkt 1,

s. 3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

4 januari 1944), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av

415 000 kronor.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, s. 3), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av

49 700 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Riksarkivet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 3, s. 4—21)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för riksarkivet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

Bihang till riksdagens protolcoll Idith. G sami. Nr 8.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 8.

1944/45; dels oek till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa

ett förslagsanslag av 272 700 kronor.

Under ifrågavarande punkt i statsverkspropositionen behandlas frågan angående

löneställningen för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid

statens arkiv, bibliotek och museer.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr Å. Holmbäck m. fl.

(1:183) och den andra inom andra kammaren av herr II. Lundh m. fl.

(II: 262), vari, såvitt nu är i fråga, hemställts,

att riksdagen med ändring av Kungl. Maj:ts förslag till befordringsgång

för de lärda verkens e. o. tjänstemän ville besluta att följande befordringsgång

införes fr. o. m. följande budgetår: två år som amanuens i lönegraden

Eo 18; därefter uppflyttning till lönegraden Eo 21 som e. o. arkivarie etc.;

att riksdagen — därest hinder möter för beslut enligt föregående förslag —

med ändring av Kungl. Maj:ts förslag till befordringsgång för de lärda verkens

e. o. tjänstemän ville besluta att följande befordringsgång införes fr. o. m.

nästkommande budgetår: ett år som amanuens i lönegraden Ex 17; två år

som amanuens i lönegraden Eo 18; därefter uppflyttning till lönegraden Eo 20

som e. o. andre arkivarie etc.;

ävensom inrättande av 13 tjänster i lönegraden Eo 21 med i motionerna

närmare angiven fördelning och mot indragande av samma antal tjänster i

lönegraden Eo 18 respektive lönegraden Eo 19.

A. Utredningen angående löneställningen för de vetenskapligt

utbildade tjänstemännen vid statens arkiv,

bibliotek och museer.

I skrivelsen 1942: 187, i anledning av väckta motioner (I: 166 och II: 171)

angående ytterligare utredning rörande löneplaceringen för de vetenskapligt

utbildade tjänstemännen vid statens arkiv, bibliotek och museer, anförde riksdagen

följande.

I sitt den 21 maj 1941 avgivna betänkande hava 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga

framhållit, att några konsekvenser av läroverksläramas lönereglering

enligt de sakkunnigas mening i allmänhet icke kunde följa för befattningshavare

vid de s. k. lärda verken. Detta syntes de sakkunniga klart

framgå vid ett studium av uttalanden i samband med statsmakternas behandling

av frågan om läroverksläramas lönereglering. De förändringar i lönehänseende,

som av de sakkunniga föreslagits för vissa befattningshavare vid de

lärda verken, vore därför, framhålla de sakkunniga, baserade på andra motiv

än konsekvenser av lärarlöneregleringen. Allmänna lönenämnden uttalade i

sitt över betänkandet avgivna yttrande den 15 september 1941, att frågan

om löneställningen för befattningshavare vid de lärda verken borde göras till

föremål för ytterligare övervägande, innan slutlig ställning toges till de sakkunnigas

förslag beträffande de lärda verkens befattningshavare. I anledning

av Kungl. Maj:ts förslag till innevarande års riksdag har riksdagen beslutat

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

3

förbättrad löneställning för ett mindre antal med här ifrågavarande kategori

likställda befattningshavare.

I anslutning till den ståndpunkt lönenämnden sålunda intagit och med

anledning av vad i förevarande motioner 1:166 och II: 171 anförts får riksdagen

framhålla, att riksdagen icke kunnat undgå att finna vissa skäl tala för

att spörsmålet om löneställningen för befattningshavarna vid de lärda verken

upptages till en fristående undersökning. Tjänstemännen vid de lärda verken

intaga nämligen i viss män en särställning inom den civila statsförvaltningen

på grund av arten av de dem åliggande arbetsuppgifterna, vilka av tjänstinnehavarna

kräva ett icke oväsentligt mått av vetenskaplig kompetens. Samtidigt

som på detta område kompetensfordringarna äro högt ställda äro befordringsmöjligheterna

för den vetenskapligt utbildade personalen relativt begränsade,

något som i stor utsträckning torde hava sin grund i rent organisatoriska

förhållanden.

Riksdagen finner alltså för sin del befogat att en utredning kommer till

stånd, vid vilken såväl anställnings- och lönefrågorna som organisationsspörsmålen

böra göras till föremål för ett närmare bedömande. Därvid synes även

den av kanslern för rikets universitet berörda frågan om en eventuell minskning

av kompetenskraven för amanuenser och andre bibliotekarier vid universitetsbiblioteken

böra ytterligare prövas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen, i anledning av

motionerna I: 166 och II: 171, anhålla, att Kungl. Majit måtte låta verkställa

utredning i av riksdagen ovan angivna avseenden.

Med anledning av riksdagens hemställan bemyndigades chefen för finansdepartementet

den 16 oktober 1942 att tillkalla sakkunniga med uppdrag att

verkställa utredning och avgiva förslag rörande löneställningen för de vetenskapligt

utbildade tjänstemännen vid statens arkiv, bibliotek och museer.

De sakkunniga — generaldirektören N. R. Wohlin, lektorn, ledamoten av

riksdagens I kammare I. H. E. Pauli och andre bibliotekarien J. A. T. Samzelius

— ha den 22 december 1942 avgivit utredning i nämnda hänseende.

Departementschefen har ansett sig icke för närvarande böra till prövning

upptaga de sakkunnigas förslag i annan mån än i vad avser amanuenspersonalens

löneställning; han Éfnför inledningsvis följande.

Såsom framgår av vad chefen för finansdepartementet denna dag anfört

under rubriken »För flera huvudtitlar gemensamma frågor» ha löneregleringsfrågor

i allmänhet icke ansetts böra för närvarande upptagas till slutlig prövning.

Ifrågavarande sakkunnigförslag har på grund härav ansetts böra upptagas

till behandling endast i vad angår amanuensernas löne- och anställningsförhållanden,

vilka befunnits vara sådana, att ett uppskov med ärendets avgörande

i denna del icke synts försvarligt. Så snart omständigheterna det

medgiva, bör emellertid även frågan örn en förbättring av villkoren för den

ordinarie personalen vid de »lärda verken» upptagas till behandling.

Amanuenserna vid de lärda verken äro till antalet 42. Beträffande deras

levnadsålder, kompetens och nuvarande löneförhållanden hänvisas till följande

sammanställning:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 8,

Verk

heltid = 1

halvtid =1/s

Född år

Examina

Nuvarande

lönegrad

och -klass

Riksarkivet..............

V»

1894

Fil. lic.

18:21

V*

1891

Jur. kand.

18:19

Va

1903

Fil. dr.

18:18

i

1906

3> »

» »

i

1909

Jur. o. fil.kand.

» »

i

1910

Fil. lic.

7*

1897

Jur. o. fil.kand.

16:19

Landsarkivet i Uppsala.......

l

1908

Fil. lic.

18:18

» i Vadstena.......

l

1908

1) »

D »

» i Lund .........

l

1911

» i

18:17

» i Göteborg.......

l

1912

» >

16:15

» i Härnösand......

l

1897

» i

18:19

Kungl, biblioteket...........

l

1904

Fil. dr.

> »

l

1908

» I

18:17

l

1911

Fil. lic.

1 »

l

1909

» »

» »

l

1911

> >

> >

l

1905

» >

> >

Universitetsbiblioteket i Uppsala . .

l

1884

Fil. dr.

18:21

l

1895

Fil. lic.

18:19

l

1904

Fil. dr.

» »

l

1900

Fil. lic.

18:18

l

1903

T> »

18:17

l

1896

18:20

l

1904

Fil. lic.

18:18

l

1910

Fil. dr.

J t

l

1907

Fil. lic.

> I

Riksantikvarieämbetet och statens

historiska museum.........

l

1881

—

19:22

l

1892

Fil. dr.

18:20

l

1904

Fil. lic.

18:18

l

1895

> )

> T>

l

1905

Fil. kand.

» >

l

1905

Fil. dr.

» »

l

1901

Fil. kand.

18:17

Nationalmuseet............

l

1882

Fil. lic.

19:22

l

1898

Fil. dr.

18:21

l

1902

Fil. lic.

» »

l

1906

> >

18:18

l

1905

> »

18:17

Livrustkammaren...........

l

1882

—

19:22

l

1890

Fil. dr.

> »

1

1904

1 >

19:20

Beträffande kompetensfrågorna anföra de sakkunniga bland

annat följande.

För riksarkivet och landsarkiven är såsom villkor för anställning

som amanuens stadgat att ha avlagt — förutom lägre humanistisk eller

statsvetenskaplig examen med vissa ämneskombinationer — filosofie Heen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

tiatexamen. Amanuensanställning må jämväl kunna vinnas av den som avlagt

juris kandidatexamen. För antagande till amanuens i riksarkivet kräves därjämte

provtjänstgöring.

Av de 34 personer, som åren 1910—1940 antagits till extra ordinarie

tjänstemän vid riksarkivet, ha endast tre varit juris kandidater, och vid landsarkiven

är denna examenskompetens över huvud taget icke företrädd.

För att bli antagen till amanuens vid kungl, biblioteket eller vid

universitetsbiblioteken fordras bland annat att ha avlagt

licentiatexamen inom någon av de fyra fakulteterna eller ock att, jämte kandidat-

eller ämbetsexamen inom filosofisk fakultet, lia avlagt kandidatexamen

inom annan fakultet samt att inom biblioteket under en tid av minst tre månader

lia genomgått provtjänstgöring.

Beträffande nationalmuseum samt statens historiska

museum och riksantikvarieämbetet ar visserligen för närvarande

intet föreskrivet i instruktion eller stadga om viss examenskompetens,

men i verkligheten tillämpas numera sedan länge den regeln, att tjänstemännen

böra ha avlagt licentiatexamen inom för verket erforderlig ämneskrets.

Ett steg mot kodifiering av denna praxis har nu tagits av båda ämbetsverken,

vilka vart för sig hos Kungl. Majit hemställt örn tillägg till vederbörande

stadgor av innebörd, att filosofie licentiatexamen stadgas som regelmässig

kompetensgrund för blivande antikvarier respektive intendenter.

De sakkunniga avstyrka på närmare angivna skäl en sänkning av kompetenskraven

för arkiv- och bibliotekstjänstemän samt tillstyrka nyssnämnda

förslag rörande kompetensföreskrifter vid nationalmuseet samt riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum.

Beträffande befordringsför hållan de n a anföra d e s a kkunniga

bland annat följande.

Beträffande befordringsförhållandena inom de lärda verken ha de sakkunniga

införskaffat uppgifter, varav framgår, att det antal år i genomsnitt, som

en tjänsteman vid dessa verk måste tillbringa i lägre grader, är påfallande

stort och att genomsnittsåldern vid befordran ligger mycket högt.

Till belysning av läget för de lärda verkens amanuenser just nu må framhållas,

att medelåldern för de i lönegrad Eo 18 eller däröver placerade amanuenserna

uppgår till: vid riksarkivet 39''’/r, år, vid kungl, biblioteket 35%-,

år, vid Uppsala universitetsbibliotek 444/r, år, vid Lunds universitetsbibliotek

37%, viri riksantikvarieämbetet och statens historiska museum 41% år, vid

nationalmuseum 43%, år och vid livrustkammaren 50 år.

Det synes ligga i statens intresse, att personer, som genom anlag och utbildning

liro särskilt lämpade för den ur det vetenskapliga livets synpunkt

viktiga arkiv-, biblioteks- och museitjänsten, icke genom ^otillfredsställande

löneförhållanden och ogynnsamma befordringsutsikter avhållas från att beträda

en för dem naturlig bana eller efter inträdet på densamma nödgas övergå

till annan verksamhet. Rekryteringen av de lärda verkens personal löper

uppenbarligen genom nämnda förhållanden den faran, att verken ga miste örn

för dem lämpade och kvalificerade tjänstemän och få nöja sig med mindre tillfredsställande

arbetskrafter. Att dessa banor skulle förbehållas personer, som

genom bättre privatekonomisk ställning liro oberoende av sämre löneförmåner

och lång väntetid före befordran, synes icke heller vara önskvärt. Den bana,

som i de flesta fall kan tänkas konkurrera med de lärda verken örn arbetskrafter,

är givetvis läroverkslärare^. Vid läroverken finnas möjligheter att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 8.

med en lägre kompetens än den som fordras för andre arkivarie- eller bibliotekarietjänst

och på kortare tid nå fram till en ordinarie anställning, som ligger

två lönegrader över andre arkivarie^ och jämställda tjänstemäns. Tidigare

ha de ogynnsamma befordringsutsikterna kommit ett betydande antal befattningshavare

särskilt vid biblioteken att söka sig över till andra banor. Numera

samverka härmed även löneförhållandena, som i synnerhet efter 1937

års lönereglering för läroverkslärare försatt de lärda verken i en ur rekryteringssynpunkt

ofördelaktig ställning.

Beträffande amanuensernas löneställning anföra de sakkunniga.

Till att börja med inå erinras om den höga kompetens, filosofie licentiatexamen,

som dessa tjänstemän måst förvärva för att vinna anställning inom

de lärda verken. Uppfyllandet av det nämnda kompetenskravet har"kostat

betydande utgifter. Enligt en undersökning, som baserade sig på förhållandena

årl930 (statens offentliga utredningar 1936: 34) beräknades utgifterna

för en sådan examen, bortsett från tiden före universitetsvistelsen, uppgå till i

Uppsala 16,800 kronor och i Lund 17,700 kronor. För närvarande äro de uppe

i betydligt högre belopp. En av de angelägnaste uppgifterna för de extra

ordinarie tjänstemännen måste vara att söka förränta och amortera dessa studiekostnader.

Före anställningen måste dessa tjänstemän genomgå en oavlönad provtjänstgöring

örn minst tre månader. Därefter få de ofta tjänstgöra mot endast

mindre avlöning eller tillfällig ersättning.

Vid inträdet på banan ha amanuenserna uppnått en genomsnittsålder av

cirka 30 år. På grund av den långsamma befordringsgången ha de sedan att i

regel förutse en lång tjänstetid som extra ordinarie tjänstemän, och denna har

tenderat att bli allt längre.

Situationen är för närvarande sådan, att det icke för alla inom den nuvarande

uppsättningen amanuenser vid de lärda verken är möjligt att påräkna

befordran till ordinarie tjänst, utan att vissa av dem komma "att få åtnöjas

med att kvarstå i amanuenstjänst till pensionsålderns inträde.

När de sakkunniga, med beaktande av i det föregående anförda synpunkter

i fråga örn lärda verks-amanuensernas ogynnsamma löne- och befordringsförhållanden,

övervägt möjligheterna till en förbättring i deras ställning, har det

av flera skäl — i främsta rummet det statsfinansiella läget —- förefallit svårt

att, hur önskvärt det än ur flera synpunkter skulle vara, i hela dess utsträckning

tillmötesgå det av tjänstemannaföreningarna framställda önskemålet om

samtliga dessa befattningshavares uppflyttning i Eo21. Däremot ha de sakkunniga,

med tanke på den av de nämnda tjänstemännen ofta åberopade behandlingen

av frågan om extralärama, till övervägande upptagit möjligheten

att företaga en differentiering, på det sätt att ett visst antal av de nuvarande

amanuensbefattningarna i Eo 18 förvandlades till extra ordinarie tjänster i 21

lönegraden.

Även en annan utväg har av de sakkunniga diskuterats med tanke på det

sätt, varpå 1942 års riksdag löste frågan örn extra ordinarie folkskollärartjänster.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag beslöt riksdagen, att extra

folkskollärare med heltidstjänstgöring skulle, sedan minst två år förflutit efter

avlagd lärarexamen, kunna erhålla extra ordinarie anställning. I viss överensstämmelse

med detta tillvägagångssätt skulle det kunna tänkas, att samtliga

extra ordinarie tjänstemän vid de lärda verken i Eo 18 med heltidstjänst
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

7

göring efter ett visst antal år automatiskt uppflyttades till högre placering.

Efter övervägande ha de sakkunniga emellertid stannat vid den förstnämnda

linjen, vilken dels ter sig som den ur statsfinansiell synpunkt gynnsammaste,

dels också torde möjliggöra en ur rekryteringssynpunkt lämplig tävlan om de

nyinrättade extra ordinarie tjänsterna i högre lönegrad. De sakkunniga ha

ansett sig böra framlägga förslag om förändring av sammanlagt 12 amanuensbefattningar

till extra ordinarie tjänster i lönegrad Eo 21.

De sakkunniga vilja i samband härmed förorda, att i enlighet med personalföreningarnas

förslag dessa befattningar erhålla tjänstebeteckningarna

extra ordinarie antikvarie, extra ordinarie arkivarie, extra ordinarie statsbibliotekarie,

extra ordinarie universitetsbibliotekarie och extra ordinarie museiintendent.

Beträffande fördelningen på de olika verken av nämnda befattningar hänvisas

till följande sammanställning. I

Verk

Antal

amanuenser

Föreslaget

antal tjänster

i Eo 21

Riksarkivet...............

7

2

Landsarkiven..............

5

—

Kungl, biblioteket...........

6

2

Universitetsbiblioteket i Uppsala . . .

5

2

> » Lund .....

4

1

Riksantikvarieämbetet och statens

historiska museum..........

7

2

Nationalmuseet.............

5

2

Livrustkammaren............

3

1

Summa

42

12

I remissyttrandena över de sakkunnigas förslag kommo delade

meningar till synes. Riksarkivet påyrkade i första hand en generell uppflyttning

till lönegraden Eo 21, eventuellt på så sätt, att amanuenserna efter 2

års tjänstgöring automatiskt uppflyttades i denna lönegrad. I varje fall borde

flera än 12 av amanuenserna komma i åtnjutande av placering i 21 lönegraden.

Vidare borde även landsarkiven komma i åtanke, då det gällde en uppflyttning.

Riksbibliotekarien tillstyrkte sakkunnigförslaget under framhållande

dock, att det icke erbjöde en tillfredsställande lösning. Universitetskanslern

biträdde förslaget, medan vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

hemställde om automatisk befordran till Eo 21 efter 3 års amanuensanställning.

Nationalmuseets chef förordade likaledes en automatiskt skeende

uppflyttning till Eo 21 efter viss tid, förslagsvis 2 år. Statskontoret avstyrkte

förslaget medan allmänna lönenämnden uttalade sig för en förbättring

av löneförhållandena, ehuru efter andra riktlinjer än de av de sakkunniga

förordade.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utgångspunkten för ett övervägande av löneförhållandena för ifrågavarande

amanuenser bör givetvis vara en undersökning av kompetenskraven för

anställande såsom amanuens. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår,

Dräves härför i allmänhet filosofie licentiatexamen eller också lägre examina

inom tvä fakulteter; sistnämnda kombination torde kunna vid de överväganden,

varom här är fråga, få anses jämställd med filosofie licentiatexamen.

Någon sänkning av kompetenskraven kan jag i likhet med de sakkunniga

icke förorda. Inom arkivstaten kunna visserligen dessa examensmeriter ersättas

med juris kandidatexamen, men förekomsten av enbart sådan examen

såsom kompetensgrund för inträdessökande synes vara så sällsynt, att

man torde kunna bortse därifrån. I praktiken ha de ifrågavarande kompetenskraven

även ^ upprätthållits beträffande nationalmuseet samt riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum; jag har därför icke funnit

anledning till erinran mot att kompetensföreskrifter för dessa institutioner

utfärdas i huvudsaklig enlighet med föreliggande förslag. Även beträffande

livrustkammaren torde motsvarande kompetensföreskrifter böra utfärdas.

o Vid övervägande av ifrågavarande personals löneförhållanden kan man

sålunda utgå från filosofie licentiatexamen såsom den normala examensmeriteringen.

Studierna för en så kvalificerad examen måste givetvis taga avsevärd

tid i anspråk. Sålunda torde denna examen normalt kräva betydligt

längre tid än juris kandidatexamen, den för administrativa tjänstemän inom

civilförvaltningen i allmänhet förekommande examensmeriten. Därmed följer

också, att de nyantagna lärdaverksamanuensernas utbildningskostnader

regelmässigt avsevärt överstiga de inom övriga grenar av civilförvaltningen i

allmänhet förekommande. En annan följd av de höga kompetenskraven blir,

att genomsnittsåldern vid den första anställningen som amanuens vid ifrågavarande

institutioner — omkring 30 år — torde vara högre än inom övriga

grenar av civilförvaltningen. Det må i detta sammanhang erinras, att den

s. k. tingstjänstgöringen för juris kandidater, vilken kan betraktas såsom ett

led i utbildningen, är förenad med löneförmåner, som enligt beslut av fjolårets

riksdag avsevärt förbättrats, medan amanuenstjänster vid något av de lärda

verken i regel torde utgöra innehavarens första avlönade befattning.

Dessa förhållanden göra det enligt min mening befogat, att de lärda verkens

amanuenser erhålla något gynnsammare anställningsförhållanden än som

i allmänhet tillkommer motsvarande personal inom civilförvaltningen i övrigt.

De sakkunniga ha diskuterat en placering av samtliga amanuenser i lönegraden

Eo 21 men av i främsta rummet statsfinansiella skäl i stället förordat en

differentiering av amanuenstjänsterna sålunda, att 12 av dessa skulle förändras

till befattningar i lönegraden Eo21. Detta förslag har väckt starka

gensagor från åtskilliga håll. För egen del kan jag av flera skäl icke finna,

att förslaget innebär en tillfredsställande lösning av det föreliggande problemet.

I flera av remissvaren har antytts en lösning, som synes mera tillfredsställande

ur olika synpunkter. Personalorganisationerna ha sålunda pekat

på möjligheten att låta amanuenserna efter ett visst antal väl vitsordade

tjänstår automatiskt uppflytta i en högre lönegrad. Allmänna lönenämnden

har även rekommenderat en sådan utväg såsom mera tilltalande än den av

de sakkunniga förordade.

När det år 1942 gällde att inplacera biblioteksamanuensema vid universitetsbiblioteken

i lönegrad, hade universitetskanslern föreslagit lönegraden

Eo 20 såsom lämplig. Allmänna lönenämnden hade icke funnit något att

erinra mot detta förslag. För egen del förklarade jag mig finna starka skäl

för denna lönegradsplacering. Att jag år 1942 icke ansåg mig kunna förorda

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

9

detta förslag, förklarade jag bero på, att jag icke då var beredd att tillgodose

de berättigade anspråk på en liknande löneställning, som i sådant fall vore

att vänta från amanuenserna vid övriga lärda verk. Då nu amanuensernas

lönefråga blivit ytterligare belyst, har jag stärkts i min uppfattning, att de

lärda verkens amanuenser i vart fall efter viss tids anställning böra kunna

påräkna en placering i 20 lönegraden. Enligt min mening tala nämligen starka

skäl för den under remissbehandlingen förordade anordningen med en något

lägre begynnelselöneställning, som efter visst antal väl vitsordade tjänstår

automatiskt utbytes mot en högre. En sådan anordning torde regelmässigt

förekomma inom ett stort antal administrativa ämbetsverk. Efter samråd med

chefen för finansdepartementet förordar jag, att följande befordringsgång införes

från och med nästa budgetår för ifrågavarande amanuenser:

ett första år, innefattande provtjänstgöring och, efter antagande till amanuens,

anställning såsom extra tjänsteman i lönegraden Ex 15;

därefter ett års anställning i lönegraden Eo 16;

därefter tre års anställning i lönegraden Eo 18;

därefter uppflyttning till lönegraden Eo20.

Jag förutsätter, att förmånen av en uppflyttning till 20 lönegraden i princip

skall förbehållas amanuenser, vilka förvärvat stadgade examensmeriter. Jag

har icke funnit något att erinra emot, att ifrågavarande befattningshavare

vid uppflyttning till 20 lönegraden erhålla benämningen extra ordinarie andrearkivarier,

andre-bibliotekarier etc. Givetvis bör den av mig förordade befordringsgången

tillämpas endast beträffande det antal amanuenser vid vederbörande

verk, som vid anslagsberäkningarna förutsatts skola finnas vid verket

i fråga.

Beträffande den av mig sålunda förordade anordningens konsekvenser

för de särskilda institutionerna hänvisar jag till det följande. I detta sammanhang

må dock framhållas, att samtliga de amanuenser, vilka den 1 juli

1944 varit placerade minst tre år i lönegraden Eo 18, vid bifall till vad jag

förordat på grund av den s. k. sneddningsregeln erhålla en löneförbättring,

motsvarande ett ålderstillägg. Detsamma gäller de amanuenser, vilka äro

placerade i lönegraden Eo 19, under förutsättning dock, att de icke redan

intjänat samtliga ålderstillägg. I sistnämnda fall medför nämligen en uppflyttning

till lönegraden Eo 20 icke någon förbättring i lönehänseende, enär

slutlöneklassema för lönegraderna 19 och 20 äro desamma.

Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att meddela de föreskrifter, som

vid bifall till vad jag förordat finnas erforderliga. I

I motionerna 1:183 och 11:262 anföres bland annat följande.

Den lilla gruppen av vetenskapligt utbildade tjänstemän vid de s. k. lärda

verken, d. v. s. statens arkiv, bibliotek och museer, har under en mycket lång

följd av år rest krav på en löneförbättring. Länge tillbakavisades dessa framställningar

med en hänvisning till att en lönereglering för dc dessa tjänstemän

närstående läroverkslärama först mäste genomföras.

Sedan denna reglering omsider kommit till stånd, uppsköts frågan i avvaktan

pä den allmänna översyn av lönerna, som planerades och som senare

uppdrogs åt tjänsteförteckningssakkunniga. Niir dessas betänkande nr 1 behandlades

av riksdagen 1942, befanns det emellertid, att avsnittet örn de lärda

verken var behäftat med sådana brister, att riksdagen fann sig föranlåten att

begära en särskild utredning flir dessa verks vidkommande.

Ecklesiastikministern fastslår, att utgångspunkten för ett övervägande av

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 8.

löneförhållandena bör vara en undersökning av kompetenskraven. Någon

sänkning av dessa, — som enligt redogörelsen äro avlagd filosofie licentiatexamen

eller också lägre examina inom två fakulteter — förklarar sig statsrådet

icke kunna förorda. Härefter konstateras, att studierna för en så kvalificerad

examen taga avsevärd tid i anspråk och bland annat kräva betydligt

längre tid än juris kandidatexamen, den för administrativa tjänstemän inom

civilförvaltningen allmännast förekommande examensmeriten. Därmed följer,

att utbildningskostnaderna avsevärt överstiga de inom övriga grenar av civilförvaltningen

allmänt förekommande. En annan följd blir den, att genomsnittsåldern

vid första anställning som amanuens — omkring 30 år — torde

vara högre än inom civilförvaltningen i övrigt. I detta sammanhang erinrar

statsrådet om att tingstjänstgöringen för juris kandidater, vilken kan betraktas

som ett led i utbildningen, är förenad med löneförmåner, som enligt

beslut av fjolårets riksdag avsevärt förbättrats, medan amanuenstjänst vid

något av de lärda verken i regel torde utgöra innehavarens första avlönade

befattning.

De nämnda förhållandena göra det enligt ecklesiastikministerns mening

befogat, att de lärda verkens amanuenser erhålla något gynnsammare anställningsförhållanden

än som i allmänhet tillkommer e. o. tjänstemän inom civilförvaltningen

i övrigt.

Även örn detta resonemang i och för sig kan synas riktigt, är det dock

påfallande, att häri helt förbigåtts den synpunkt, som för de sakkunniga framstått

som särskilt viktig, för att icke säga grundläggande, nämligen att det

för de lärda verkens del ligger vida närmare tillhands att söka anknytning

icke till statsförvaltningen i övrigt, utan till läroverken. Ty det är hos läroverkslärarna

man finner de analoga utbildningsförhållandena m. m., och det

är från lärarbanans sida som de lärda verken vid sin rekrytering ha att utstå

den ojämförligt starkaste konkurrensen om arbetskrafterna. En hittills bestående

likhet i benämningen (»amanuens») på de yngsta e. o. tjänstemännen

vid de lärda verken och i civilförvaltningen bör naturligtvis ej föranleda en

tvångsvis genomförd sehematisering av anställningsvillkor och befordringsgång

till förfång både för de lärda verken själva och för deras e. o. tjänstemäns

ekonomiska situation.

Det är icke minst denna brist i resonemanget, som vållat, att det föreliggande

förslaget framstår som otillfredsställande. Särskilt ogynnsamt inverkar

den omständigheten, att propositionen föreslår Eo 20 som ''högsta lönegrad i

motsats till de sakkunniga, som förordat Eo 21.

De förslag, som framkommit, äro följande:

1. Placering av samtliga amanuenser i Eo 21 med tjänstebenämning e. o.

arkivarie etc. (Har begärts av alla de berörda verken och tjänstemannaorganisationerna

med motivering att kompetensen är mycket högre än för

e. o. adjunkt, som är placerad i denna grad. De sakkunniga finna den

önskvärd. I flertalet yttranden har den också påyrkats.)

2. Ett fixerat antal tjänster (12 st.) inrättas i Eo 21, med tjänstebenämning

e. o. arkivarie etc., övriga som nu i Eo 18. (De sakkunnigas främst av

statsfinansiella hänsyn framställda förslag.)

3. Första placering som nu i Eo 18 och därefter automatisk uppflyttning

till högre placering. (Ett av de sakkunniga övervägt förslag som alternativt

upptagits av de flesta som yttrat sig och då av flertalet fixerats till 2 års

placering i Eo 18 och därefter uppflyttning till Eo 21 med tjänstebenämning

e. o. arkivarie etc.)

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

11

4. Nuvarande placering, Eo 18, bibehålies. Enstaka tjänster kunna inrättas

i Eo 21 efter särskild framställning med stöd av organisatoriska behov.

(Statskontoret.)

5. Utökning av antalet ordinarie tjänstemän och en befordringsgång liknande

den i patentverket — automatiskt från Ex 17 till Eo 18 och Eo 20

samt därefter konstituerande som tekniska ledamöter i Eo 22. (Allmänna

lönenämnden.)

6. Automatisk uppflyttning: Ex 15 1 år, Eo 16 1 år, Eo 18 3 år, därefter Eo

20 med tjänstebenämning e. o. andre arkivarie etc. (Propositionen.)

När propositionen föreslår automatisk uppflyttning, har den valt den utväg,

som, näst efter samtligas placering i Eo 21 eller placering av ett större

antal i Eo 21 än de sakkunniga föreslagit, allmännast förordats i yttrandena.

Men även örn denna åtgärd i och för sig ansetts som en tilltalande utväg,

kan dock den utformning den erhållit i propositionen på intet sätt betecknas

som tillfredsställande.

Förslaget nr 5 härovan har den fördelen, att det i princip överensstämmer

med det i propositionen framlagda förslaget. När till detsamma fogas möjligheten

för ett fixerat antal av tjänstemännen att efter ansökan konstitueras

som e. o. andre arkivarie etc. i lönegrad Eo 21, vinnes också överensstämmelse

med vad de sakkunniga föreslagit, detta sistnämnda under förutsättning att

antalet tjänster i lönegrad Eo 21 blir något större som kompensation för den

lägre begynnelselönen. När vi här stannat vid lönegrad Eo 21 i stället för

Eo 22, har detta skett med avsikt att dels stödja ett förslag örn ett något

högre antal tjänster i Eo 21 än som tidigare föreslagits dels ernå likställighet

med läroverkens e. o. adjunkts^’änster.

Under hänvisning till de sakkunnigas förslag rörande inrättandet av nya

tjänster anse vi inrättandet av följande antal befattningar i lönegrad Eo 21

motiverat:

Riksarkivet .............................. 2 st.

Kungl, biblioteket ........................ 2 st.

Uppsala universitetsbibliotek .............. 2 st.

Lunds universitetsbibliotek ................ 1 st.

Riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum ............................... 2 st.

Nationalmuseum ......................... 2 st.

Dessutom anse vi lämpligt att för landsarkiven inrättas 2 st. tjänster i

Eo 21, då dessa institutioner i motsatt fall skulle komma i ett särskilt missgynnat

läge.

Motsvarande befattningar i lönegrad Eo 18, respektive Eo 19 skulle då indragas.

Vad beträffar livrustkammaren har Kungl. Majit på annat ställe i

statsverkspropositionen (s. 67) föreslagit, att en amanuensbefattning i lönegrad

Eo 19 skall utbytas mot en e. o. intendentsbefattning i Eo 21 samt att

en amanuensbefattning skall indragas.

I nuvarande läge finna vi den av respektive verk begärda och av sakkunniga

såsom önskvärd betraktade placeringen av samtliga här omnämnda

e. o. tjänstemän i lönegrad Eo 21 (Förslag nr 1) vara den ur många synpunkter

mest skäliga.

Då vi emellertid inse, att det statsfinansiella läget icke för närvarande

medgiver denna placering, synes oss en jämförelse mellan de olika alternativen

visa, att förslag nr 3 (2 år i Eo 18 därefter Eo 21) bäst motsvarar vad

som anförts såväl av ecklesiastikministern i hans sammanfattning i proposi
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

tionen som också av de sakkunniga och i flertalet av de yttranden, som avgivits

över deras betänkande. Under hänvisning härtill liksom också till vad

vi förut anfört hemställa vi därför, att riksdagen beslutar införande av denna

befordringsgång.

Skulle undantag från det hinder, som § 4 i civila icke-ordinariereglementet

erbjuder, icke heller i detta fall anses kunna medgivas, anse vi att förslag

nr 2 med utökande av befordringsgången genom uppflyttande av ett antal

tjänster till lönegrad Eo 21 vara det därnäst mest tillfredsställande av de

förslag, som framkommit, och hemställa under angiven förutsättning, att riksdagen

beslutar införande av denna befordringsgång.

B. Anslagsberäkningar för riksarkivet för budgetåret 1944/45.

Departementschejen har icke ifrågasatt annan ändring i riksarkivets avlöningsstat

än en höjning av icke-ordinarieposten med 3 800 kronor, varav 1 800

kronor för beredande av medel till vederbörliga ålderstillägg och 1 800 kronor

med hänsyn till förslaget om lönereglering för amanuenserna.

Utskottet finner i likhet med departementschefen befogat, att de lärda verkens

amanuenser erhålla något gynnsammare anställningsförhållanden än som

i allmänhet tillkommer motsvarande personal inom civilförvaltningen i övrigt.

Utskottet är även ense med departementschefen därom, att dessa amanuenser

efter ett visst antal väl vitsordade tjänstår automatiskt böra uppflyttas i

en bättre löneställning än den, de för närvarande högst kunna uppnå. Amanuenserna

fullgöra nu en kortare, i flertalet fall oavlönad provtjänstgöring och

placeras därefter i regel i lönegraden Eo 18. Vissa äldre amanuenser äro övergångsvis

placerade i 19 lönegraden. Departementschefen har för sin del förordat,

att följande befordringsgång införes från och med nästa budgetår för amanuenserna

vid de lärda verken:

1) ett första år, innefattande provtjänstgöring och, efter antagande till

amanuens, anställning såsom extra tjänsteman i lönegraden Ex 15;

2) därefter ett års anställning i lönegraden Eo 16;

3) därefter tre års anställning i lönegraden Eo 18;

4) därefter uppflyttning till lönegraden Eo 20.

Utskottet har vid sin prövning av föreliggande spörsmål ansett att väsentlig

vikt bör fästas vid att det här är fråga om en tämligen liten grupp statstjänstemän,

för vilken gälla särskilt höga kompetenskrav med därav följande

dryga utbildningskostnader. Hänsyn torde även böra tagas till att

anställning i statstjänst på grund av kompetensfordringarna i regel vinnes

först vid högre levnadsålder än vid civilförvaltningen i övrigt. Den av departementschefen

föreslagna befordringsgången innebär visserligen vid en jämförelse

med nu rådande förhållanden den fördelen, att lön kommer att erhållas

under provtjänstgöringen. Förslaget innebär likväl en något försämrad

löneställning under de första tjänstgöringsåren främst på grund av att fordran

uppställts på ett års tjänstgöring i 16 lönegraden. Detta synes utskottet kunna

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

13

menligt inverka på rekryteringen till de lärda verkens amanuensbefattningar.

Utskottet har för sin del funnit starka skäl tala för att en i vissa avseenden

förmånligare befordringsgång än den departementschefen förordat tillämpas

för ifrågavarande tjänstemän. I anslutning till vad i motionerna 1:183 och

II: 262 alternativt påyrkats vill utskottet därför föreslå, att följande befordringsgång

införes vid de lärda verken från och med nästa budgetår:

1) ett första år, innefattande provtjänstgöring och, efter antagande till

amanuens, anställning såsom extra tjänsteman i lönegraden Ex 17;

2) därefter tre års anställning i lönegraden Eo 18;

3) därefter uppflyttning till lönegraden Eo 20.

För att i någon mån ytterligare förbättra amanuensernas vid de lärda verken

befordringsmöjligheter har utskottet, i enlighet med vad i motionerna

I: 183 och II: 262 föreslagits, ansett sig böra förorda inrättande från och med

budgetåret 1944/45 av ett antal tjänster i lönegraden Eo21, något som utskottet

även funnit befogat av organisatoriska skäl. Utskottet föreslår sålunda

inrättandet av nedan angivna antal dylika befattningar, nämligen

2 vid riksarkivet,

2 » landsarkiven,

2 » kungl, biblioteket,

2 » nationalmuseum,

2 » riksantikvarieämbetet och statens historiska museum,

2 » universitetsbiblioteket i Uppsala och

1 » universitetsbiblioteket i Lund.

Dessa tjänster böra enligt utskottets mening första gången de tillsättas förbehållas

innehavare av amanuensbefattningar vid vederbörande institutioner,

varvid motsvarande antal nu förefintliga amanuenstjänster därstädes böra indragas.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot, att — förutom de blivande

innehavarna av de nyinrättade tjänsterna i 21 lönegraden, vilka befattningar

komma att upptagas på personalförteckningarna — även de befattningshavare,

som uppflyttas till 20 lönegraden, erhålla benämningen extra ordinarie

andre arkivarier, andre bibliotekarier etc. Utskottet har ej heller något att

invända mot att samtliga de amanuenser, vilka den 1 juli 1944 varit placerade

minst tre år i lönegraden Eo 18 eller minst tre år i lönegraden Eo 19 och

icke i denna lönegrad redan uppnått högsta löneldassen, med tillämpning av

den s. k. sneddningsregeln erhålla en löneförbättring, motsvarande en löneklass.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maja att dels efter närmare omprövning

fatta beslut i fråga örn den ändamålsenligaste placeringen av de två

nya tjänsterna i lönegraden Eo 21 vid landsarkiven, dels ock meddela de föreskrifter

i övrigt, som vid bifall till vad utskottet här ovan förordat befinnas

erforderliga.

Utskottet kommer i det följande att närmare behandla de konsekvenser för

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 8.

de olika institutionernas del, som bliva en följd av den ståndpunkt utskottet

sålunda intagit. Utskottet vill emellertid erinra därom, att vad utskottet

här förordat i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag innebär en sammanlagd

anslagsökning för nästa budgetår av 7 900 kronor.

Vad beträffar riksarkivets avlöningsanslag för budgetåret 1944/45 har utskottet

icke funnit annat att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag än att på

grund av vad utskottet nyss förordat dels i personalförteckningen för riksarkivet

böra uppföras två extra ordinarie andre arkivariebefattningar i lönegraden

Eo21, dels ock anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal

bör å ena sidan minskas med i runt tal 12 000 kronor, motsvarande avlöning

till två amanuenser, å andra sidan ökas med i runt tal 13 600 kronor,

motsvarande avlöning till två extra ordinarie andre arkivarier, eller alltså

höjas med 1 600 kronor till (85 100 + 1 600 =) 86 700 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionerna I: 183 och II: 262,

a) godkänna följande tillägg i personalförteckningen för

riksarkivet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än den 20 :e.

2 andre arkivarier ............................ Eo21;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ........................... kronor 152 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 86 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 34 800

Summa kronor 274 300;

c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa

ett förslagsanslag av 274 300 kronor.

4:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 4, s. 22 och 23), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 73 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

15

5:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 23), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och

tryckta arbeten för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 1 500 kronor.

6:o) Riksarkivet: Bokbindning och konservering av arkivalier. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s. 23 och 24), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Bokbindning och konservering

av arkivalier för budgetåret 1944/45 anvisa ett

reservationsanslag av 25 500 kronor.

7:o) Landsarkiven m. m.: Avlöningar. Kungl. Hajd har (punkt 7, s.

24—32) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för landsarkiven m. m., att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1944/45; dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar

i övergångsstaten för arkivdepån i Visby, som föranledas av vad departementschefen

förordat; dels ock till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 190 100 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under punkten

3:o) omförmälda, likalydande motionerna 1:183 och 11:262, såvitt dessa

avse ifrågavarande arkivinstitutioner.

Departementschefen har i fråga om arkivdepån i Visby förordat anställande

av en amanuens med ett arvode av 4 500 kronor; samtidigt förutsättes

indragning av ett nu utgående belopp av 500 kronor till arvode åt ett arkivbiträde.

Beträffande landsarkiven och länsarkivet i Östersund har departementschefen

förordat en höjning av anslagsmedlen till avlöningar till icke-ordinarie

personal med 4 600 kronor, varav 1 400 kronor i samband med förslaget örn

förbättring av amanuenspersonalens löneförhållanden. I sistnämnda avseende

anför departementschefen följande.

Konsekvensen av vad jag i detta avseende förordat blir för landsarkivens

i Uppsala, Vadstena och Härnösand vidkommande, att amanuenserna därstädes,

för närvarande placerade i Eo 18:18, Eo 18: 18 respektive Eo 18:19,

komma att den 1 juli 1944 uppflyttas till Eo20:19, Eo 20: 19 respektive

Eo 20: 20. Amanuensen vid landsarkivet i Lund kommer att uppflyttas i

lönegraden 20 tidigast den 1 juli 1946. Göteborgsamanuensen är sedan den

1 juli 1941 placerad i lönegraden Eo 16 och kommer den 1 juli 1944 att vinna

uppfattning till 18 lönegraden. Att beträffande honom kräva tre års placering

även i 18 lönegraden synes obilligt; jag förutsätter därför, att han för

uppfattning i 20 lönegraden skall få tillgodoräkna sig två år av sin tjänstgöring

inom 16 lönegraden som örn desamma fullgjorts inom 18 lönegraden.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

16 Statsutskottets utlåtande nr 8.

I anslutning till vad utskottet i det föregående under punkten 3:o) föreslagit

torde den ändringen i Kungl. Maj:ts föreliggande förslag böra vidtagas

att dels i personalförteckningen för landsarkiven uppföras två extra ordinarie

andre arkivariebefattningar i lönegraden Eo 21, dels ock anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie personal å ena sidan minskas med i runt tal 11 300

kronor, motsvarande avlöning till två amanuenser, å andra sidan ökas med

i runt tal 13 500 kronor, motsvarande avlöning till två extra ordinarie andre

arkivarier samt kostnaden för uppflyttning av amanuensen vid landsarkivet

i Göteborg till 20 lönegraden från och med den 1 juli 1944, eller alltså höjes

med 2 200 kronor till (53 500 -f 2 200 =) 55 700 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna punkt har icke givit utskottet

anledning till erinran. Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna 1:183 och II: 262,

a) godkänna följande tillägg i personalförteckningen för

landsarkiven m. m., att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1944/45:

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än den 20 :e.

2 andre arkivarier............................. Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för landsarkiven m. m.,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ........................... kronor 105 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 55 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 23 650

Summa kronor 184 350;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

övergångsstaten för arkivdepån i Visby, som föranledas av

vad departementschefen förordat;

d) till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 192 300 kronor.

8:o) Landsarkiven m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 8, s. 32—35), vilket innebär en anslagshöjning med 500 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Omkostnader för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 56 500

kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

17

9:o) Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 35 och 36), vilket innebär

en anslagshöjning med 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier

och tryckta arbeten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

reservationsanslag av 1 500 kronor.

10:o) Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 36 och 37), vilket

innebär en anslagsminskning med 4 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Bokbindning och

konservering av arkivalier för budgetåret 1944/45 anvisa ett

reservationsanslag av 34 500 kronor.

ll:o) Kungl, biblioteket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 11, s.

37—39) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen angiven

avlönmgsstat för kungl, biblioteket, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1944/45, dels ock till Kungl, biblioteket: Avlöningar för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 323 700 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de två härovan

under punkten 3:o) omnämnda, likalydande motionerna 1:183 och 11:262,

såvitt desamma avse förevarande anslag.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning på 4 700 kronor, varav

1 500 kronor för löneförbättring åt vissa vaktbiträden, 2 000 kronor för

ålderstillägg åt icke-ordinarie personal och 1 200 kronor för uppflyttning av

tre av bibliotekets amanuenser i 20:e lönegraden från och med den 1 juli

1944.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har icke givit utskottet anledning till

annan erinran än att utskottet — i anslutning till vad utskottet under punkten

3:o) i det föregående förordat — här funnit sig böra föreslå dels att i

personalförteckningen för kungl, biblioteket uppföras två extra ordinarie andre

bibliotekariebefattningar i lönegraden Eo21, dels ock att anslagsposten till

avlöningar till icke-ordinarie personal å ena sidan minskas med i runt tal

12 500 kronor, motsvarande avlöning till två amanuenser, å andra sidan ökas

med i runt tal 13 600 kronor, motsvarande avlöning till två extra ordinarie

andre bibliotekarier, eller alltså höjes med 1 100 kronor till (133 700 +

+ 1 100 =) 134 800 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionerna I: 183 och II: 262,

a) godkänna följande tillägg i personalförteckningen för

kungl, biblioteket, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1944/45:

Bihang till riksdagens jrrotokoll Idith. 6 sami. Nr S.

Utskott

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än den 20 :e.

2 andre bibliotekarier.......................... Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för kungl, biblioteket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................ kronor 152 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 134 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 38 000

Summa kronor 324 800;

c) till Kungl, biblioteket: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 324 800 kronor.

12:o) Kungl, biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 12, s. 39—42), vilket innebär en anslagshöjning med 2 600

kronor, varav 1 000 kronor såsom engångsanvisning för iordningställande av

ett provisoriskt förvaringsutrymme för tidningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Omkostnader för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 72 300

kronor.

13:o) Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 42 och 43), vilket innebär en anslagshöjning

med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Bokinköp och

bokbindning för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 85 000 kronor.

14:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. Stifts- och landsbiblioteken:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14,

s. 43 och 44), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar ett förslagsanslag

av 42 500 kronor;

b) till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader ett förslagsanslag

av 1 900 kronor.

15:o) Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15, s. 44—46), vilket innebär

en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

19

att riksdagen må till Stijts- och landsbiblioteken: Bokinköp

och bokbindning m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett

reservationsanslag av 12 800 kronor.

16:o) Bidrag till pedagogiska biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 16, s. 46 och 47), vilket innebär en anslagshöjning med 500

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till pedagogiska biblioteket

för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 4 500 kronor.

17:o) Nationalmuseet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 17, s. 47

—50) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för nationalmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45, dels ock till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 242 700 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de härovan under

punkten 3:o) omnämnda, likalydande motionerna 1:183 och 11:262, såvitt

desamma avse förevarande anslag.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 5 700 kronor. Härav

belöper ett belopp av 1 200 kronor på förslaget örn ändring av amanuenspersonalens

befordringsförhållanden och i runt tal 3 100 kronor för nyanställning

av en halvtidsamanuens för skötseln av museets avdelning för ostasiatisk

konst. Sistnämnda medel ha beräknats efter en lönegradsplacering i lönegraden

Ex 15, d. v. s. den löneställning, som enligt departementschefens förslag

skulle utgöra begynnelselönen för amanuenspersonalen vid de s. k. lärda

verken. I

I överensstämmelse med vad utskottet under punkten 3:o) förordat torde

följande ändringar i Kungl. Maj:ts här föreliggande förslag — emot vilket utskottet

i övrigt icke funnit anledning till erinran — böra vidtagas, nämligen

dels att i personalförteckningen för nationalmuseet uppföras två extra ordinarie

andre intendenter i lönegraden Eo 21, dels ock att anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal å ena sidan minskas med i runt tal

15 000 kronor, motsvarande avlöning till två amanuenser, å andra sidan ökas

med i runt tal 16 300 kronor, motsvarande avlöning till två extra ordinarie

andre intendenter samt kostnaden för en halvtidsamanuens i lönegraden Ex 17

i stället för i lönegraden Ex 15. Anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal

bör sålunda för nästa budgetår beräknas till (82 700 — 15 000 riri-

16 300 =) 84 000 kronor och avlöningsstatens slutsumma uppföras med

(242 700 + 1 300 —) 244 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionerna I: 183 och II: 262,

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 8.

a) godkänna följande tillägg i personalförteckningen för

nationalmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än den 20:e.

2 andre intendenter............................Eo21;

b) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................ kronor 124 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t ............ » 6 330

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 84 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 29 670

Summa kronor 244 000;

c) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1944/45

anvisa ett förslagsanslag av 244 000 kronor.

18:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 18, s. 51), vilket innebär en anslagshöjning med 2 800 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 58 400

kronor.

19:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. Kungl.

Majit har (punkt 19, s. 51—54) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 31 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr F. Ström väckt motion (I: 44), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta att till förevarande ändamål anvisa ett med 15 000

kronor till 46 000 kronor förhöjt belopp.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet,

hänvisas till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, vilket

belopp avsetts komma museets bibliotek till godo. Ett av museichefen framställt

förslag av anvisande av 15 000 kronor för inköp av annan konst än nu

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

21

verksamma svenska konstnärers arbeten har icke tillstyrkts av departementschefen.

Beträffande sistnämnda anslagsäskande anför departementschefen.

För att ett konstmuseum skall kunna fylla sin uppgift i kulturvårdens tjänst

måste det äga möjligheter till förkovran och tillväxt. Det nuvarande anslaget

till ökande av samlingarna medger emellertid icke några andra nyförvärv

än arbeten av nu verksamma svenska konstnärer. I viss utsträckning lia emellertid

olägenheterna härav kunnat begränsas genom museiledningens oavlåtliga

och framgångsrika strävanden att öka allmänhetens intresse för museet och

dess verksamhet. Ett resultat av dessa strävanden har blivit, att museets

visningsavgifter, vilka få användas efter museichefens bestämmande för bland

annat konstinköp, under de senaste åren uppgått till rätt betydande belopp.

Då det är att hoppas, att så även skall bli fallet under nästa budgetår, torde

icke heller i nu föreliggande riksstatsförslag särskilda medel upptagas för

konstinköp, bortsett från ett oförändrat belopp för inlösen av svenska konstnärers

arbeten. Det är mig emellertid angeläget att framhålla, att jag betraktar

den besparingsåtgärd, vilken sålunda föreslås vidmakthållen, såsom en av

det statsfinansiella läget betingad övergående anordning.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Vad det i förevarande sammanhang motionsvis gjorda yrkandet angår vill

utskottet i anslutning till vad departementschefen anfört framhålla, att då

särskilda medel i föreliggande riksstatsförslag, bortsett från ett oföräddrat

belopp för inlösen av svenska konstnärers arbeten, icke upptagits för konstinköp,

detta måste betraktas såsom en av det statsfinansiella läget betingad

övergående anordning. Utskottet hyser den förhoppningen att medel under

ett kommande budgetår åter skola kunna anvisas för ifrågavarande ändamål.

Under nu rådande förhållanden kan utskottet emellertid icke biträda det i

motionen I: 44 framställda förslaget.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majis förslag och

med avslag å motionen 1: 44, till Nationalmuseet: Underhåll

och ökande av samlingarna för budgetåret 1944/45 anvisa

ett reservationsanslag av 31 000 kronor.

20:o) Nationalmuseet: Vandringsutställningar. I två likalydande motioner,

väckta, den ena inom första kammaren av herr II. Elmgren (I: 184)

och den andra inom andra kammaren av herr P. L. P:son Orgard m. fl.

(II: 252), har hemställts, att riksdagen måtte besluta att som reservationsanslag

under åttonde huvudtiteln uppföra en summa av 8 500 kronor till

nationalmuseum för ordnandet av vandringsutställningar i landsorten.

I motionerna erinras, att anslag till ifrågavarande ändamål under en lang

följd av år varit uppfört å riksstaten, senast för budgetåren 1936/40, men att

anslaget sedan krigsutbrottet varit indraget. Vidare anföres i motionerna

följande.

Att departementschefen ej upptagit här ifrågavarande anslag i årets stat

är emellertid naturligt, när ingen framställning härom kommit fran national
-

Utikottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

museum. Men även detta är förståeligt i ett läge då museet i första hand

anser sig behöva höjda anslag för ändamål, som det anser mer angelägna.

Om riksdagen, denna gång själv skulle taga initiativet till återuppförandet

av detta anslag i staten och sätta nationalmuseum i tillfälle att fortsätta och

om möjligt vidga denna för landsbygdens kulturella liv så betydelsefulla verksamhet,

skulle säkerligen både departementschefen och nationalmuseets ledning

hälsa detta med tillfredsställelse.

I detta sammanhang är det kanske lämpligt att framhålla önskvärdheten

av att nationalmuseum kunde undersöka möjligheten av att i sin verksamhet

i ännu högre grad komma i kontakt med den stora allmänheten ute på landsbygden

och då särskilt ungdomen. Experimentet med utställningar i ambulerande

järnvägsvagnar, som på sin tid prövades, borde återupptagas med

hänsyn till alla de samhällen, som sakna lämpliga utställningslokaler. Likaså

borde undersökas, i vad mån det vore möjligt att genom depositioner av och

föreläsningar örn konst i våra folkhögskolor nå de stora skaror av bildningssökande

ungdom, som där varje år samlas.

Utskottet är ense med motionärerna om att det tidigare på riksstaten uppförda,

men numera indragna anslaget till nationalmuseet för anordnande av

s. k. vandringsutställningar utgjorde ett viktigt led i kulturfrämjandets tjänst.

Det synes utskottet därför önskvärt, att museets ledning, så snart förhållandena

det medgiva, tager initiativ till återupptagande av ifrågavarande verksamhet

samt att det därefter vid den prövning ärendet kommer att underkastas

från Kungl. Maj:ts sida skall visa sig möjligt att bereda erforderliga

medel för ändamålet. Utskottet är däremot icke berett att nu på motionsvis

framställda yrkanden tillstyrka anvisande för nästa budgetår av ett anslag

för omförmälda utställningsverksamhet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att motionerna 1:184 och II: 252 icke må av riksdagen

bifallas.

21 :o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 20, s. 54—68), vilket innebär, att medel anvisas för återbesättande

av föreståndartjänsten med ordinarie innehavare, samt att två av de

tre amanuenstjänsterna utbytas, den ena mot en andre intendentsbefattning

i lönegraden Eo 21 och den andra mot en kansliskrivartjänst i lönegraden

Eo 11, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande tillägg till personalförteckningen för

livrustkammaren, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

Extra ordinarie tjänsteman i högre

lönegrad, än den 20 :e.

1 andre intendent ............................ Eo21;

b) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

23

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................ kronor 19 200

2. ^Avlöningar till icke-ordinarie personal .. » 40 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 8 800

Summa kronor 68 300;

c) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 68 300 kronor.

22:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 21, s. 68), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 6 900 kronor.

23:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 22, s. 68 och 69), vilket innebär en anslagshöjning med

2 500 kronor, huvudsakligen för att bereda museet medel till vederbörliga

löneklassuppflyttningar av personalen, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska

riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................... kronor 220 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............ » 9 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 72 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 43 400

Summa kronor 346 500;

b) till Naturhistorislca riksmuseet: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 346 500 kronor.

24:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 23, s. 69 och 70), vilket innebär en anslagshöjning med

2 300 kronor, avseende anslagsmedlen till övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: OmJcostnader

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av

87 600 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 8.

25:o) Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna

lii. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, s. 70), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetär,

hemställer utskottet,* ^

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1944/45

anvisa ett reservationsanslag av 45 000 kronor.

. 26:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 25, s. 70—72), vilket innebär en anslagshöjning med

700 kronor bland annat i syfte att möjliggöra uppflyttning av en amanuens

från lönegraden Eo 18 till lönegraden Eo 20, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med tillämpning tills vidare från och med den 1 juli

1944 höja den i avlöningsstaten för statens etnografiska museum

uppförda anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

personal med 700 kronor till 24 500 kronor och till följd

härav avlöningsstatens slutsumma med likaledes 700 kronor

till 55 700 kronor;

b) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 55 700 kronor.

27:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, s. 72), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 25 600 kronor.

28:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av samlingarna

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 72 och

73), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1944/45

anvisa ett reservationsanslag av 2 900 kronor.

29:o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 28, s. 73), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till nordiska museet för

budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 208 000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

25

30:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 29, s. 74 och 75), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till kulturhistoriska museet

i Lund för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 20 000

kronor.

31 :o) Bidrag till egyptiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 30, s. 75), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till egyptiska museet för

budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 17 200 kronor.

32:o) Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens fyndmaterial.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 75 och 76), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens

fyndmaterial för budgetåret 1944/45 anvisa

ett anslag av 14 000 kronor.

33:o) Bidrag till musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 32, s. 76 och 77), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till musikhistoriska museet

för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 11 000 kronor.

34 :o) Tillsyn och bevakning av vissa museisamlingar m. m. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 33, s. 77 och 78), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 200 kronor, betingad främst av att en förefintlig reservation

beräknas ha tagits i anspråk med utgången av innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Tillsyn och bevakning av vissa museisamlingar

m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av

15 600 kronor.

Kyrkliga ändamål.

35:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar. Kungl. Majit

har (punkt 34, s. 79—86) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att stiftssekreteraren

vid domkapitlet i Stockholm E. C. Sahlin må, räknat från och

med den 1 juli 1942, placeras i 29 löneklassen av den till civila avlöningsreglementet

hörande löneplan A; dels godkänna av departementschefen angivna

ändringar i avlöningsstaten för domkapitlen och stiftsnämnderna, att tilläm
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 8.

pas tills vidare från och med budgetåret 1944/45; dels ock till Domkapitlen

och stiftsnämnderna: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 314 200 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 800 kronor, huvudsakligen

föranledd av löneklassuppflyttningar av icke-ordinarie personal samt

av utbyte av kontorsbiträdestjänsten vid domkapitlet i Visby mot en kanslibiträdestjänst.

Beträffande frågan om stiftssekreteraren Sahlins löneklassplacering inhämtas

av statsrådsprotokollet i huvudsak följande.

Den 12 juni 1942 utnämndes dåvarande extra ordinarie förste kanslisekreteraren

i ecklesiastikdepartementet E. C. Sahlin till innehavare från och med den

1 juli 1942 av den nyinrättade tjänsten såsom stiftssekreterare i Stockholms

domkapitel, lönegraden A 27. Sahlins tidigare tjänstgöring framgår av följande

sammanställning:

Ecklesiastikdepartementet.

Amanuens, Eo 18, u/t> 1919—S0/6 1938 (halvtid

till ‘/v 1928)

Förste kanslisekr., extra stat ''/7 1938—3% 1939

» » , Eo 26, ‘/t 1939—3 *% 194 I *21

1 fr. o. m. V7 1941 26 löneklassen.

Konsistoriet (domkapitlet)

t. f. Konsistorienotarie Vs 1921—s% 19281

Domkapitelssekreterare */7 1928—3% 1942*

1 Begynnelselön (inkl. dyrtidstillägg och

sportler).........kronor 5,773: 50

slutlön (inkl. dyrtidstilllägg

och sportler) ... » 7,145:50

3 Arvode V7 1928—3% 1940 5,700 kr. + 3

ålderstillägg å 360 kr., samtliga intjänade

3% 1940.

Arvode V7 1940—s% 1942 5,000 kr.

I sin egenskap av ordinarie stiftssekreterare i lönegraden A 27 (vilken omfattar

27—30 löneklassema) inplacerades Sahlin den 1 juli 1942 jämlikt 8 §

1 morn. civila avlöningsreglementet i 27 löneklassen med rätt att för uppfinning

till 28 löneklassen taga i beräkning den tid av ett år, under vilken han

såsom e. o. förste kanslisekreterare varit placerad i 26 löneklassen.

Sahlins löneinkomster (inberäknat rörligt tillägg men icke kristillägg och

med frånräknande av pensionsavgifter) minskades vid hans utnämning med

4 527 kronor för år.

Sahlin anhöll i augusti 1942 att få för placering i 30 löneklassen tillgodoräkna

sig sin föregående tjänstgöring hos konsistoriet respektive domkapitlet.

Allmänna lönenämnden anförde.

Lönenämnden har vid sina överväganden i det remitterade ärendet kommit

till den uppfattningen, att det knappast kan befaras medföra några icke önskvärda

konsekvenser, därest — med beaktande av de speciella förhållanden,

som i detta fall äro för handen — en förbättring av sökandens författningsenligt

gällande löneklassplacering såsom stiftssekreterare skulle i särskild ordning

åvägabringas. Med utgångspunkt härifrån och då det enligt lönenämndens

mening måste anses skäligt, att för bestämmandet av Sahlins placering

i löneklass hänsyn i viss omfattning må kunna tagas till hans föregående långvariga

tjänstetid såsom sekreterare i domkapitel, anser sig lönenämnden kunna

tillstyrka, att framställning till riksdagen göres i nu angivna syfte. Lönenämnden

finner sig emellertid härvid icke kunna förorda bestämmandet av högre

löneklassplacering än enligt 29 löneklassen, räknat från och med den 1 juli

1942.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

27

Statskontoret avstyrkte en framställning till riksdagen i angivna syfte under

erinran, att stadgandet i § 8 mom. 3 civila avlöningsreglementet skulle tilllämpas

endast då synnerliga skäl förelåge och att det förutsatts att stadgandet

endast i sällsynta fall skulle komma till användning.

Departementschefen har för egen del anfört.

Vidkommande frågan om stiftssekreteraren Sahlins löneklassplacering har

jag med hänsyn till de säregna förhållandena i detta fall i likhet med allmänna

lönenämnden funnit mig böra förorda, att Sahlin inplaceras i 29 löneklassen

räknat från och med den 1 juli 1942. Med hänsyn till vad lönenämnden anfört

rörande motiven till de i ärendet åberopade stadgandena i civila avlöningsreglementet

torde riksdagens medgivande härtill böra utverkas.

Utskottet tillstyrker, att anslaget till avlöningar vid domkapitlen och stiftsnämndema

för nästa budgetår i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag uppföres

med ett belopp av 314 200 kronor.

Kungl. Majit har i detta sammanhang — såsom av den lämnade redogörelsen

framgår — föreslagit, att stiftssekreteraren E. C. Sahlin skulle inplaceras

i 29 löneklassen, räknat från och med den 1 juli 1942. Med hänsyn till

de speciella förhållanden, som i detta fall äro för handen, har utskottet icke

velat motsätta sig bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag. Utskottet

får dock framhålla, att detta utskottets ställningstagande icke må givas prejudicerande

innebörd.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att stiftssekreteraren vid domkapitlet i Stockholm

E. C. Sahlin må, räknat från och med den 1 juli 1942,

placeras i 29 löneklassen av den till civila avlöningsreglementet

hörande löneplan A;

b) godkänna följande ändringar i avlöningsstaten för domkapitlen

och stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel

samt stiftsnämnderna m. m.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. kronor 145 900

Summa kronor 542 900

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 8.

IV. Sammanfattning.

I. Stockholms domkapitel ............ kronor 26 200

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel

samt stiftsnämndema m. m......... » 542 900

III. Skoglig personal hos stiftsnämndema

m. m..................... » 212 200

Summa kronor 781 300

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden................ kronor 467100

Nettoutgift kronor 314 200;

c) till Domkapitlen och stiftsnämndema: Avlöningar för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 314 200

kronor.

36:o) Domkapitlen och stiftsnämndema: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 87—89), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämndema:

Omkostnader för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 80 900 kronor.

37:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36, s.

89), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret 1944/45

anvisa ett förslagsanslag av 3 400 kronor.

38:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 37, s. 89 och 90), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden

för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 5 050 800 kronor.

39:o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38, s. 90—92), vilket innebär en anslagshöjning

med 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker

m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 12 000 kronor.

40:o) Lappmarks ecklesiastikverk. Stipendier för utbildande vid universitet

av präster, förtrogna med finska språket. I enlighet med Kungl.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 29

Maj:ts förslag (punkt 39, s. 92), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Lappmarks ecklesiastikverk ett förslagsanslag av

2 900 kronor;

b) till Stipendier för utbildande vid universitet av präster,

förtrogna med finska språket, ett anslag av 3 600 kronor.

41:o) Kyrkors underhåll. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

40, s. 92 och 93), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 kronor.

42:o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 41, s. 93), vilket innebär en anslagshöjning av automatisk natur med

15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 205 000 kronor.

43 :o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade

med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 42, s. 93), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna

medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å

kyrklig jord, för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 2 000 kronor.

44:o) Arkitekttävling rörande restaurering av Uppsala domkyrka. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43, s. 93—104), får utskottet, som

icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen i förevarande

avseende anfört, hemställa,

att riksdagen må till Arkitekttävling rörande restaurering

av Uppsala domkyrka för budgetåret 1944/45 anvisa ett

reservationsanslag av 73 000 kronor.

Akademier m. m.

45:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 44, s. 105), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska akademien för

budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 2 300 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 8.

46:o) Bidrag till vetenskapsakademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 45, s. 105 och 106), vilket innebär en anslagshöjning med 8 400

kronor, betingad av den av 1943 års riksdag under dess höstsession beslutade

personliga professuren i organisk kemi för B. A. L. Holmberg, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vetenskapsakademien för

budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 83 600 kronor.

47:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Avlöningar. Kungl.

Majit har (punkt 46, s. 106—lil) föreslagit riksdagen att dels godkänna av

departementschefen angiven avlöningsstat för de under vitterhets-, historieoch

antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45; dels ock till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 442 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels de två härovan under punkten 3:o) omnämnda, likalydande motionerna

1:183 och II: 262, såvitt desamma avse nu ifrågavarande anslag,

dels ock en inom första kammaren av herr R. Wagnsson väckt motion

(I: 86), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att filosofie doktorn Toni

Schmid skall fr. o. m. budgetåret 1944/45 placeras i samma lönegrad som de

högst avlönade amanuenserna vid de s. k. lärda verken.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 9 100 kronor, föranledd

av följande, av departementschefen tillstyrkta förändringar:

a) inrättande av en befattning som museibiträde i lönegraden

Ex 4 och en befattning som museivakt i lönegraden Ex 5. .

b) uppflyttning fr. o. m. den 1 juli 1944 av fyra amanuenser

i lönegraden Eo 18 till lönegraden Eo 20..................

c) löneklassuppflyttningar, rörligt tillägg ..............

kronor 5 300

» 1 600

» 2 200

Summa kronor 9 100.

Därjämte förordar Kungl. Majit, att åt filosofie doktorn Toni Schmid inrättas

en personlig befattning i lönegraden Eo 16. Beträffande sistnämnda

fråga inhämtas av statsrådsprotokollet bland annat.

Doktor Schmid åtnjuter — utan att innehava extra ordinarie anställning

— arvode, motsvarande lön enligt lönegraden Eo 16. Avlöningen utgår med

6 414 kronor (= 18 löneklassen) jämte rörligt tillägg och kristillägg. Departementschefen

anförde i fjol beträffande doktor Schmids löneställning: Då

enligt min mening de av doktor Schmid bedrivna undersökningarna böra av

henne fullföljas i huvudsak enligt de riktlinjer, efter vilka arbetet nu pågår,

synes det mig riktigast, att frågan örn att bereda henne fastare anställnings
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

31

förhållanden upptages till definitivt avgörande. Jag erinrar om att redan 1940

års riksdag intog denna ståndpunkt, men att avgörandet av detta spörsmål

hittills fått vila med hänsyn till att frågan örn undersökningsarbetets fullföljande

upptagits till diskussion. Enligt min mening bör denna fråga lösas

så att doktor Schmid beredes en med pensionsrätt förenad personlig tjänst.

Frågan om vilken lönegrad som därvid bör komma till användning är ännu

icke färdigberedd, men jag förutsätter, att denna fråga skall kunna underställas

1944 års riksdag.

Lärdaverkssakkunniga ha beretts tillfälle yttra sig beträffande de löne- och

pensionsförmåner, som borde tillerkännas doktor Schmid, därest en personlig

tjänst funnes böra inrättas åt henne. De sakkunniga ha funnit skäligt, att

åt doktor Schmid beredes en tjänst i lönegraden Eo 19 med därmed förenade

löneförmåner, däribland pension.

Akademien har beträffande doktor Schmids löneställning framhållit, att

man icke torde böra bortse från att det i detta fall gällde en sluttjänst och

att doktor Schmids arbete måste anses vara av mera kvalificerad natur än de

av lärdaverkssakkunniga omförmälda amanuensernas. Efter akademiens sätt

att se skulle en personlig tjänst för doktor Schmid i lönegraden Eo 21 ingalunda

vara någon orimlighet. Akademien vill för sin del gärna förorda en

dylik placering.

Allmänna lönenämnden har föreslagit, att åt doktor Schmid beredes en personlig,

med pensionsrätt förenad tjänst i lönegraden Eo 18. Då Schmids nuvarande

arvode motsvarade lönen i 18 löneklassen jämte rörligt tillägg och

kristillägg, vilken löneställning hon innehaft sedan den 1 juli 1939, förordade

lönenämnden, att hon medgåves inplacering lägst i 19 löneklassen från och

med tillträdadet av den nya extra ordinarie tjänsten. Allmänna lönenämnden

har därjämte framhållit, att, enär de av doktor Schmid bedrivna undersökningarna

föranledde vissa kostnader, som bestredes av doktor Schmid, frågan

örn bestridandet av ifrågavarande kostnader syntes böra upptagas till övervägande.

Departementschefen har för egen del anfört.

I fråga om filosofie doktorn Toni Schmids löneställning finner jag mig böra

förorda, att åt doktor Schmid från och med den 1 juli 1944 beredes en personlig,

med pensionsrätt förenad tjänst i lönegraden Eo 16. Med hänsyn till

vad allmänna lönenämnden anfört tillstyrker jag vidare, att doktor Schmid

vid tillträdandet av tjänsten erhåller placering i 19 löneklassen.

I detta sammanhang må nämnas, att, såsom av punkten 3 i 1943 års åttonde

huvudtitel framgår, de av doktor Schmid bedrivna vetenskapliga undersökningarna

draga vissa kostnader, avseende bland annat anskaffandet av speciallitteratur

och framställandet av fotostatkopior. Dessa kostnader ha hittills

bestritts av doktor Schmid själv. Med hänsyn till vad i detta ärende

förekommit finner jag i likhet med allmänna lönenämnden det böra ankomma

på statsverket att lämna bidrag till bestridande av dessa kostnader. Jag förordar

därför, att för ändamålet anvisas ett belopp av 500 kronor, varav 300

kronor såsom ett engångsanslag för anskaffande av ett handbibliotek och 200

kronor för löpande utgifter. Ifrågavarande medel torde dock böra beräknas

under omkostnadsanslaget.

Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet har anförts i huvudsak följande.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

Sorn känt pågår sedan en följd av år en undersökning och katalogisering

av de medeltida pergamentsomslag, som utgöra band till 1500- och 1600- talsräkenskaper i riksarkivet och kammararkivet. Detta arbete är av synnerlig

betydelse för bland annat vår medeltida historia, belysande Sveriges

förbindelser med utlandet under medeltiden och av vikt för kännedomen örn

de svenska institutionernas liv under denna tid. Undersökningen i fråga hade

varit anförtrodd åt doktor Schmid, som, på sätt en sakkunnig myndighet anfört,

»genom vetenskapliga studier, under många år förvärvad rutin och ihärdig

flit visat sig äga alldeles särskilda förutsättningar att genomföra arbetet».

Doktor Schmid har avlagt disputationsprov i historia och besitter docentkompetens.

Hon har varit sysselsatt med ifrågavarande undersökningar sedan

år 1930.

Genom den föreslagna regleringen av anställningsförhållandena för de lärda

verkens amanuenser skulle dessa efter viss tid automatiskt uppflyttas till

lönegraden Eo 20, medan doktor Schmid erhållit en missgynnad undantagsställning

med placering i lönegraden Eo 16. Såväl arbetets art som doktor

Schmids vetenskapliga kompetens synes emellertid föranleda till en placering

i samma löneställning som tillkommer övriga mera kvalificerade amanuenser

vid de lärda verken, varvid en uppflyttning omedelbart till högsta

förekommande lönegrad med hänsyn till längden av doktor Schmids föregående

tjänstgöring synes välmotiverad.

I anslutning till vad utskottet i det föregående under punkten 3:o) föreslagit

torde dels i personalförteckningen för riksantikvarieämbetet och statens

historiska museum böra uppföras två extra ordinarie befattningar i lönegraden

Eo21, dels ock anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal böra å ena sidan minskas med i runt tal 12 900 kronor, motsvarande

avlöning till två amanuenser, å andra sidan ökas med i runt tal 13 600 kronor,

motsvarande avlöning till två extra ordinarie befattningar, eller sålunda höjas

med 700 kronor till 153 920 kronor.

Det i motionen I: 86 framställda yrkandet med avseende å filosofie doktorn

Toni Schmids löneställning har utskottet funnit skäligt tillmötesgå på

så sätt, att utskottet föreslår att doktor Schmid från och med den 1 juli 1944

erhåller placering såsom extra ordinarie tjänsteman i 18 lönegraden, 19 löneklassen

och att hon i likhet med övriga amanuenser vid de lärda verken efter

en treårig anställningstid i 18 lönegraden erhåller uppflyttning till lönegraden

Eo 20. Detta innebär i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag icke någon kostnadsökning

för nästa budgetår.

Utskottet har i övrigt icke funnit något att erinra mot vad Kungl. Majit

under denna punkt föreslagit.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 183 och II: 262 ävensom motionen I: 86,

a) besluta, att i personalförteckningen för riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m. under rubrik

riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

33

skall från och med budgetåret 1944/45 uppföras två befattningar

i lönegraden Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m., att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................... kronor 225 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............ » 6 280

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.............................. » 153 920

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 58 000

Summa kronor 443 200;

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. to.:

Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 443 200 kronor.

48:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, s. lil och 112), vilket innebär en

anslagshöjning med 20 500 kronor, huvudsakligen avseende utgifterna för

bränsle, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

to. to.: Omkostnader för budgetåret 1944/45 anvisa ett

förslagsanslag av 127 500 kronor.

49:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Inredning och utrustning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 112—114), vilket

innebär ett återupptagande av medelsanvisningen för detta ändamål, vilken

varit inställd sedan krigsutbrottet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum to. to.: Inredning och utrustning för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

50:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens historiska

museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet

Bihang till riksdagens protokoll 19lh. G sami. Nr 8.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 8.

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, s. 114—116), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Statens historiska museum m. m.: Underhåll och

ökande av samlingarna för budgetåret 1944/45 anvisa ett

reservationsanslag av 11 500 kronor.

51 :o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, s. 116—118), vilket

innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, avseende den pågående

fornminnesinventeringen genom fotografering från flygplan, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av

fornlämningar och byggnadsminnesmärken för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

52:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Avlöningar. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, s. 118 och 119), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Avlöningar ett anslag av

22 400 kronor;

b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Östasiatiska

arkeologiska samlingarna: Omkostnader ett förslagsanslag

av 5 900 kronor.

53:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, s. 119), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa

ett förslagsanslag av 178 800 kronor.

54:o) Akademien för de fria konsterna nied konsthögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s. 119 och 120),

vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, avseende anslagsmedlen

till övriga expenser, hemställer utskottet,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

35

att riksdagen må till Alcademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1944/45 anvisa

ett förslagsanslag av 48 600 kronor.

55:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54,

s. 120), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

56:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55, s. 120), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret 1944/45

anvisa ett reservationsanslag av 4 900 kronor.

57:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar.

Kungl. Majit har (punkt 56, s. 120—126) föreslagit riksdagen att dels godkänna

av departementschefen angiven avlöningsstat för musikaliska akademien

med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45; dels ock till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 anvisa

ett förslagsanslag av 269 700 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 2 500 kronor, väsentligen

av automatisk natur. Departementschefen har i detta sammanhang erinrat

om att akademien gjort framställning dels om förändring av vissa med

arvoden förenade lärarbefattningar till extra ordinarie, dels ock om vidtagande

av utredning rörande de ordinarie lärarnas löneställning. Beträffande dessa

spörsmål har departementschefen anfört.

Innan frågan om löneställningen för de icke-ordinarie lärarna vid musikhögskolan

upptages till närmare övervägande, synes ytterligare utredning erforderlig.

Frågan synes nämligen stå i visst samband med den pågående utredningen

om anställnings- och avlöningsförhållandena för Övningslärare vid statliga

och statsunderstödda undervisningsanstalter. Jag anser mig således icke

beredd att redan för nästa budgetår förorda genomförande av akademiens förslag

rörande omreglering av vissa med arvoden förenade lärarbefattningar, vilket

förslag utformats i nära anslutning till gällande avlöningsbestämmelser

för lärare i övningsämnen vid de allmänna läroverken m. fl. undervisningsanstalter.

Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att avgöra, huruvida i

samband med den ytterligare utredning rörande de icke-ordinarie lärarnas löneförhållanden,

som sålunda torde böra komma till stånd, även frågan om de

ordinarie lärarnas löneförhållanden bör komma under prövning.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen funnit

ytterligare utredning erforderlig, innan frågan om löneställningen för de

icke-ordinarie lärarna vid musikhögskolan upptages till närmare övervägande.

Departementschefen har vidare ansett det böra ankomma på Kungl. Maj:t

att avgöra, huruvida i samband därmed även frågan om de ordinarie lärarnas

löneförhållanden borde komma under omprövning. Enligt utskottets förmenande

torde goda skäl tala för att ifrågavarande två utredningsfrågor samordnas.

Med tillstyrkande av vad Kungl. Majit under förevarande punkt föreslagit

får utskottet hemställa,

att riksdagen må,

a) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien

med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......................... kronor 117 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis ... » 86 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.............................. » 45 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 20 600

Summa kronor 269 700;

b) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av

269 700 kronor.

58:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 57, s. 126 och 127), vilket innebär

en anslagsminskning med 7 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Omkostnader för budgetåret 1944/45 anvisa ett.

förslagsanslag av 17 500 kronor.

59:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och bindning

av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 58 s. 127), vilket innebär en

anslagshöjning med 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Inköp och bindning av böcker och musikalier samt

underhåll och vård av instrument för budgetåret 1944/45

anvisa ett reservationsanslag av 4 600 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

37

60:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, s. 127 och 128), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Stipendier m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa

ett anslag av 6 500 kronor.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

61:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. Universitetskanslersämbetet:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60,

s. 129), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 51 400 kronor;

b) till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 2 600 kronor.

62:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 61,

s. 129—152) föreslagit riksdagen att dels besluta, att avlöningsstaten för

Uppsala universitet skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1944/45, erhålla ändrad lydelse på sätt av departementschefen angivits;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i den till avdelning I.

av nämnda avlöningsstat hörande särskilda avlöningsstaten för professorer

m. fl., som föranledas av vad departementschefen anfört; dels ock till Uppsala

universitet: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 2 083 200 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr F. Ström väckt motion (I: 236), vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att vid universitetet i Uppsala skall

inrättas en professur i nordisk folkminnesforskning, och för detta ändamål

anvisa erforderliga medel för budgetåret 1944/45;

dels en inom första kammaren av herr Å. Holmbäck väckt motion (T: 185),

vari hemställts, att riksdagen ville vid behandlingen av åttonde huvudtiteln

i årets statsverksproposition l:o besluta en höjning av arvodena åt de vid

universitetens och karolinska institutets teoretiska institutioner anställda

amanuenserna och assistenterna med 10 procent på sätt kanslern för rikets

universitet föreslagit samt 2:o i anledning härav heija de av Kungl. Majit

föreslagna avlöningsstaterna för Uppsala och Lunds universitet och karolinska

institutet med respektive 11 600, 12 200 och 3 300 kronor;

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 8.

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herrar S. Linner och R. Lindström (I: 122) och den andra inom andra kammaren

av herr H. Lundh (II: 258), vari gjorts hemställan av samma innebörd

som i den nyssnämnda motionen I: 185;

dels ock de två härovan under punkten 3:o) omnämnda, likalydande motionerna

1:183 och II: 262, vari — i den mån de däri framställda yrkandena

icke framgå av den under punkten 3:o) lämnade redogörelsen — hemställts,

att riksdagen ville besluta, att de amanuenser vid universitetsbiblioteken, som

den 1 juli 1944 sammanlagt minst tre år varit placerade i lönegrad Eo 18 eller

såsom arvodestagare enligt Kungl. Maj:ts beslut innehaft ställning motsvarande

befattning i lönegrad 20, löneklass 18, uppflyttas i lönegrad Eo21,

respektive Eo 20.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas — i den mån desamma ej framgå av den i det följande lämnade

redogörelsen — till motionerna I: 236, I: 185,1: 122 och I: 183.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak följande.

a) upphävande av den i avlöningsstaten intagna bestämmelsen om avdrag

med 800 kronor om året å den till director musices utgående lönen, därest han

åtnjuter boställsrum;

b) inrättande av en befattning som klinisk laborator med ett arvode av

8 000 kronor;

c) anvisande av medel till fyllnadsarvoden åt de på universitetets stat uppförda

underläkarna och amanuenserna vid akademiska sjukhuset i syfte att

bereda dem i huvudsak samma löneförmåner som tillkomma motsvarande

läkare vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet (anslagshöjning 9 000

kronor);

d) inrättande av en ny amanuenstjänst vid pediatriska kliniken och polikliniken

(anslagshöjning 2 000 kronor);

e) inrättande av en befattning i lönegraden Ex 5 såsom eldare vid universitetsbiblioteket

(anslagshöjning 2 900 kronor);

f) anvisande av 2 000 kronor till extra arbetshjälp vid universitetsbiblioteket;
g)

överflyttning till avlöningsanslaget av de till 40 000 kronor beräknade,

nu från materielanslaget utgående avlöningskostnaderna för arbetarna vid

botaniska trädgården.

Departementschefen har i detta sammanhang erinrat om att framställning

gjorts om höjning med 10 procent av arvodena åt

assistenter och amanuenser vid universitetens och

karolinska institutets teoretiska institutioner, vilken

framställning departementschefen ej biträtt. Beträffande detta spörsmål inhämtas

av statsrådsprotokollet i huvudsak följande.

Vid 1939 års lagtima riksdag verkställdes en reglering i viss utsträckning

av arvodesbelopp, på vilka utgick dyrtidstillägg. Regleringen innebar, att dyrtidstilläggen

i motsvarande mån avvecklades. Vid 1941 års riksdag fullföljdes

arvodesregleringen inom den civila statsförvaltningen sålunda, att dyrtidstilläggen

regelmässigt avvecklades i vad angick arvoden i egentlig bemärkelse.

I fråga om universiteten, karolinska institutet och tandläkarinstitutet verk
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

39

ställdes arvodesreglering vid 1941 års riksdag. Kungl. Maj:ts förslag i detta

hänseende innebar (se 1941 års åttonde huvudtitel, sid. 08 och 09), att s. k.

huvudsysslearvoden — dit hänfördes bland annat ifrågavarande assistentoch

amanuensarvoden — uppräknades med omkring 20 procent, d. v. s. det

procenttal, vartill det s. k. reglerade dyrtidstillägget maximerats, och s. k.

bisysslearvoden med omkring 20 procent. Från arvodesregleringen skulle enligt

Kungl. Majlis förslag undantagas underläkare och amanuenser vid universitetens

och karolinska institutets kliniker och polikliniker. Riksdagen (skrivelsen

nr 280) godtog Kungl. Maj:ts förslag med den ändringen, att riksdagen

beslöt bibehålla dyrtidstillägg för innehavare av docent- och forskarstipendier

(samt för biblioteksamanuenser; dessa ha dock sedermera lönereglerats).

Den år 1941 vidtagna arvodesregleringen innebar, att arvodisterna erhöllo

kompensation för den levnadskostnadsstegring, som inträtt intill den 1 juli

1940.

På förslag av Kungl. Majit beslöt sedermera 1942 års riksdag att höja de

s. k. huvudsysslearvodena i syfte att kompensera arvodestagama för den levnadskostnadsstegring,

som inträtt efter den 1 juli 1940. Arvodeshöj ningen,

som beräknades efter 5 procent med lämplig a vindning uppåt, kom även

de arvodestagare vid universiteten, karolinska institutet och tandläkarinstitutet

till del, vilka ansetts inneha s. k. huvudsysslor.

Vid anmälan i 1943 års statsverksproposition av anslagsbehoven under

åttonde huvudtiteln hade jag att taga ställning bland annat till en av vederbörande

universitetsmyndigheter gjord anhållan örn en ytterligare höjning

med 10 procent av huvudsysslearvodena vid ifrågavarande institutioner. Jag

nödgades avstyrka denna framställning under hänvisning till att någon allmän

arvodesreglering för budgetåret 1943/44 icke ansetts böra äga rum.

Amanuensföreningen vid Uppsala universitet har i skrivelse till större akademiska

konsistoriet anfört i huvudsak följande.

Under läsåret 1942/43 har en utredning av det mindre akademiska konsistoriet

företagits rörande tjänstgörings- och avlöningsförhållandena för assistenterna

och amanuenserna vid universitetsinstitutionerna. I det avgivna

yttrandet uttalades, att med nuvarande löneförmåner en arbetstid av 600

timmar per år för amanuens och 1,000 timmar per år för assistent syntes böra

vara den normala. Av utredningen framgick emellertid att denna normalarbetstid

för närvarande väsentligt överskrides av mer än 60 procent av befattningshavarna.

Då detta särskilt var fallet vid den m atenia t isk-n atil rvetenskapliga

sektionen, anhöll mindre akademiska konsistoriet att vid denna

sektion måtte inrättas ett antal nya befattningar i syfte att möjliggöra en

sänkning av befattningshavarnas arbetstid. Vidare framhölls, att assistenterna

och amanuenserna borde erhålla större kompensation för den inträffade

levnadskostnadsstegringen än som hittills varit fallet. Löntagarna lia sålunda

sedan andra kvartalet 1940 genom kristillägget erhållit en löneökning av

16 procent, medan assistenternas och amanuensernas arvoden under samma

tid undergått en höjning med endast cirka 5 procent. Da indexstegringen

under denna tidrymd utgjort nära 28 procent, lia dessa befattningshavares

reallöner under de senaste åren sjunkit med mer lin två månadslöner per år.

Med hänsyn till den av utredningen ådagalagda ogynnsamma relationen

mellan arbetsbörda och löneförmåner för flertalet assistenter och amanuenser

synes det amanuensföreningen skäligt att dessa befattningshavare så hinge

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 8.

missförhållandena ifraga åro radande erhålla största möjliga kompensation

för levnadskostnadernas stegring. Det må framhållas att i ett liknande fall

domsagonotarierna i avvaktan på slutgiltig arvodesreglering av 1942 års

riksdag tillerkändes ett mot kristillägget svarande arvodestillägg. Föreningen

får därför anhålla, att större akademiska konsistoriet vid äskande av anslag

för budgetåret 1944/45 måtte hemställa, att assistenterna och amanuenserna

vid universitetsinstitutionerna i avvaktan på de åtgärder, vartill den företagna

utredningen kan ge anledning, tillerkännas sådana tillägg till de nuvarande

arvodena, att de totala arvodesbeloppen bil lika med vad de skulle varit, därest

kristillägg utgått på grundarvodena.

Stone akademist™ konsistoriet och universitetskanslern ha understött amanuensföreningens

framställning. Kanslern har därvid anfört:

I skrivelse den 6 oktober 1942 hemställde jag, att de arvodestagare vid

universiteten, karolinska institutet och tandläkarinstitutet för vilka arvodesbefattningen

utgör den huvudsakliga sysselsättningen och inkomstkällan,

matte för budgetåret 1943/44 erhålla — utöver den för budgetåret 1942/43

beviljade höjningen med cirka 5 procent — en ytterligare höjning av arvodena

om cirka 10 procent med lämplig avrundning.

Statskontoret, vars yttrande infordrades över min framställning, ansåg, att

ifrågavarande befattningshavare endast i samband med en allmän omreglering

av arvodena vid s. k. huvudsysslor borde tillerkännas ytterligare kompensation

för levnadskostnadsstegringen. Allmänna lönenämnden uttalade, att

därest icke en reglering av dessa befattningshavares avlöningsförhållanden

funnes böra ske på sådant sätt, att arvodesbeloppen automatiskt komme att

anpassa sig efter levnadskostnadernas växling — en anordning som lönenämnden

för sin del ansåge lämplig — lönenämnden instämde i statskontorets

förntberörda yttrande.

Med hänsyn till den ståndpunkt departementschefen intog, vill jag — som

förutsätter att en allmän arvodesreglering icke ifrågasättes för instundande

budgetår — ej nu upprepa mitt förslag från förra året. I fråga om vissa befattningshavare,

som omfattas av mitt tidigare förslag, föreligga emellertid

särskilda förhållanden, som göra att jag anser mig böra för dem begära arvodeshöjning,

även örn den allmänna arvodesregleringen icke skulle komma till

ständ.

De vid universitetens teoretiska institutioner anställda assistenterna och

amanuenserna fylla en dubbel uppgift. De biträda vid den akademiska undervisningen

och äro i denna sin egenskap oumbärliga medhjälpare åt de ordinarie

lärarna. Denna undervisningsverksamhet tar emellertid ej hela deras

tid i anspråk, och de lia därför tillfälle att under återstoden av dagen å institutionerna

utföra vetenskapliga undersökningar och bedriva annat vetenskapligt

arbete. Assistent- och amanuensbefattningarna bereda således möjlighet

för vetenskapligt begåvade studerande, som sakna egna tillgångar, att

öva sig i vetenskaplig forskningsteknik och lösa mindre forskningsuppgifter.

I många fall erhålla blivande doktorer uppslaget till sina avhandlingar under

amanuenstjänstgöring å institutionerna och ej sällan utföras undersökningarna

till större eller mindre del samtidigt med nämnda tjänstgöring.

Ur kretsen av förutvarande amanuenser och assistenter rekryteras, vad beträffar

här ifrågavarande ämnen, i talrika fall docentkåren. Assistent- och

amanuensarvodena fylla således på ett lägre akademiskt stadium i viss män

samma uppgift som docentstipendierna och äro liksom dessa sistnämnda av

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

41

stor betydelse för rekryteringen av de ordinarie akademiska lärarbefattningarna.

Det är fördenskull angeläget, att deras realvärde icke minskas till följd

av levnadskostnadernas stegring.

Såsom framgår av det ovan anförda, måste man — elium vissa övergångsformer

givetvis äro för handen — anse, att det förefinnes en viss artskillnad

mellan assistent- och amanuensbefattningarna å ena sidan och övriga akademiska

arvodesbefattningar av huvudsysslekaraktär å den andra. Jag anser

därför motiverat, att redan före en allmän arvodesreglering söka tillgodose

innehavarna av förstnämnda arvodesbefattningar, ifråga om vilka befattningshavare

särskilda skäl för höjning av arvodet synas kunna åberopas.

Kostnaderna för den ifrågasatta arvodesregleringen ha beräknats på

följande sätt.

Uppsala universitet .................................. kronor 11 600

Lunds » .................................. » 12 200

Karolinska institutet .......................... » 3 300

Summa kronor 27 100.

Departementschefen har ansett sig icke kunna för närvarande tillstyrka

kanslerns förslag. Vad detta förslag beträffar, yttrar departementschefen, bör

ytterligare utredning i lämpligt sammanhang komma till stånd rörande eventuellt

ändrade grunder för arvodessättningen, varvid en detaljerad undersökning

bör verkställas rörande tjänstgöringens omfattning och karaktär i de

särskilda fallen.

I motionen 1:185 anföres följande.

Ecklesiastikministerns åsikt, att en närmare utredning bör äga rum i fråga

örn amanuensernas och assistenternas tjänstgöring,_ är utan fråga riktig.

Redan den redogörelse för amanuensföreningens skrivelse, som förefinnes i

statsverkspropositionen, visar detta med full tydlighet. En dylik utredning

torde icke kunna giva annat resultat än att antingen arvodena böra höjas

eller också arbetsbördan lättas genom inrättande av nya tjänster. Men att

en dylik undersökning bör ske torde icke vara något skäl att på nytt avböja

en blygsam provisorisk förbättring av arvodena för att kompensera dyrtiden

i huvudsak i samma mån som skett för andra statstjänstemän. Det enda

skälet mot att nu giva en höjning åt amanuenserna och assistenterna torde

i själva verket vara, att arvodestagare överhuvud icke fått kompensation för

dyrtiden. Som universitetskanslern övertygande visat, intaga emellertid amanuenserna

och assistenterna en särställning bland arvodestagarna. De äro,

låt vara på ett lägre plan, närmast jämförliga med docentstipendiaterna.

För den akademiska undervisningen äro amanuenserna och assistenterna oumbärliga.

I motionerna 1:122 och 11: 258 framhållas liknande synpunkter.

Beträffande biblioteksamanuensernas löneställnijng

anför departementschefen.

Såsom jag under punkten 3 erinrat, torde lärdaverkssakkunnigas förslag icke

i dess helhet komma att föranleda förslag till innevarande års riksdag. Däremot

har jag med anledning av detta förslag tillstyrkt en reglering av anställ
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

42 Statsutskottets utlåtande nr 8.

ningsförhållandena för amanuenserna vid bland annat universitetsbiblioteken.

Dessa amanuenser kommo från och med budgetåret 1942/43 i åtnjutande av

en lönereglering, varigenom de inplacerades i lönegraden Eo 18; dessförinnan

hade de varit arvodister med nedsatt tjänstgöringsskyldighet. Med hänsyn

till att de nått placering i lönegraden Eo 18 den 1 juli 1942, komma de i enlighet

med vad jag förordat att bli berättigade till uppfattning i lönegraden

Eo 20 tidigast den 1 juli 1945. Med hänsyn härtill påverkas icke anslagsberäkningen

för nästa budgetår vid bifall till vad jag förordat beträffande ifrågavarande

personal.

Det i motionerna 1:183 och 11:262 beträffande dessa amanuenser framställda

särskilda yrkandet synes innebära, att dessa skulle få tillgodoräkna

sig sin tjänstgöring såsom arvodister före den 1 juli 1942 såsom örn den fullgjorts

efter den nämnda dag ikraftträdda löneregleringen för dem.

I anledning av vad i motionen I: 236 anförts och hemställts vill utskottet

framhålla, att utskottet — såsom av punkten 68:o) i det följande närmare framgår

— delar departementschefens uppfattning därom att för närvarande icke

mer än en ordinarie professur i folklivsforskning synes kunna inrättas. Utskottet

har i likhet med departementschefen funnit övervägande skäl tala för att

denna professur knytes till universitetet i Lund och att etnologien tillmätes

särskild vikt i denna professurs ämnesområde. Departementschefen har framhållit,

att därest en professur i folklivsforskning i sinom tid komme att inrättas

även i Uppsala — vilket departementschefen hoppades skulle kunna

bliva fallet — tyngdpunkten för professurens ämnesområde lämpligen kunde

läggas på folkminnesforskningen. Även utskottet hyser den förhoppningen,

att det skall visa sig möjligt att inom rimlig tid tillgodose universitetet i Uppsala

med en professur, uppbyggd på sätt departementschefen sålunda angivit.

Det i motionen I: 236 framställda förslaget om inrättandet redan från och med

nästa budgetår av sistnämnda professur kan utskottet emellertid icke biträda.

Utskottet föreslår därför, att motionen icke må av riksdagen bifallas.

Departementschefen har — såsom av den lämnade redogörelsen framgår —

ansett sig för närvarande icke kunna tillstyrka det av kanslern för rikets universitet

framställda förslaget örn en allmän höjning av arvodena till assistenter och

amanuenser vid universitetens och karolinska mediko-kirurgiska institutets

teoretiska institutioner. I stället har departementschefen ansett ytterligare utredning

i lämpligt sammanhang böra komma till stånd rörande eventuellt ändrade

grunder för arvodessättningen, varvid en detaljerad undersökning borde

verkställas beträffande tjänstgöringens omfattning och karaktär i de särskilda

fallen. I motionerna I: 185 samt I: 122 och II: 258 har i anslutning till kanslerns

ovannämnda förslag hemställts, att ifrågavarande befattningshavare

skulle erhålla en arvodesreglering, motsvarande en höjning av arvodena med

omkring 10 procent. Utskottet är ense med universitetskanslern därom, att en

viss artskillnad förefinnes mellan assistent- och amanuensbefattningarna å ena

sidan och övriga akademiska arvodesbefattningar av huvudsysslekaraktär å den

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

43

andra. Såsom kanslern framhållit fylla nämligen assistent- och amanuensarvodena

på ett lägre akademiskt stadium i viss mån samma uppgift som docentstipendierna

och äro liksom dessa sistnämnda av stor betydelse för rekryteringen

av de ordinarie akademiska lärarbefattningarna. Enligt kanslerns uppfattning

synes det därför angeläget att arvodenas realvärde icke minskas till

följd av levnadskostnadernas stegring. Utskottet finner för sin del önskvärt,

att den av departementschefen i utsikt ställda utredningen snarast kommer till

stånd så att förslag i ämnet kan underställas nästkommande års riksdag. I

motionerna 1:122 och II: 258 har framhållits, att för Uppsala universitets

vidkommande redan verkställts en utredning genom det mindre akademiska

konsistoriets försorg rörande assistenternas och amanuensernas vid universitetsinstitutionerna

tjänstgörings- och avlöningsförhållanden.

Utskottet har emellertid funnit förhållandena påkalla, att åtgärder redan

för nästa budgetår vidtagas för att i någon mån förbättra ställningen för ifrågavarande

befattningshavare. Detta synes utskottet kunna ske — utan att det

resultat, vartill utredningen må giva anledning, föregripes — genom en provisorisk

höjning av arvodesbeloppen med 5 procent. Kostnaderna härför beräknas

uppgå till i avrundade tal följande belopp

för Uppsala universitet ............................... kronor 5 800

» Lunds universitet................................. » 6 100

» karolinska institutet ...................... » 1 700

Summa kronor 13 600.

Utskottet tillstyrker alltså för sin del, att medel anvisas för budgetåret

1944/45 för genomförande av denna arvodesjustering.

I anslutning till vad utskottet under punkten 3:o) i det föregående föreslagit

torde i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Uppsala universitets

samlingar och inrättningar m. m. böra uppföras två extra ordinarie andre

bibliotekarier i lönegraden Eo 21 ävensom medel i avlöningsstaten beräknas

för dessa befattningar, samtidigt som vederbörande anslagspost bör minskas

med kostnaderna för två amanuenser vid universitetsbiblioteket.

I detta sammanhang vill utskottet framhålla, att utskottet icke ansett sig

kunna tillstyrka bifall till vad i motionerna I: 183 och II: 262 yrkats med avseende

å amanuensernas vid universitetsbiblioteken tillgodoräknande av den

tid, de tjänstgjort såsom arvodestagare, för uppflyttning i lönegrad. Att märka

är nämligen, att dessa befattningshavare vid sin inplacering i lönegraden Eo 18

från och med den 1 juli 1942 blevo i viss mån kompenserade för sin tidigare

tjänstgöring i arvodesbefattning. Utskottet ställer sig alltså avvisande till

ovannämnda motioner i nu angivna del.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna punkt har icke givit utskottet

anledning till erinran.

På grund av vad utskottet här ovan förordat bör avlöningsanslaget

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statmtskottets utlåtande nr 8.

till Uppsala universitet i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag höjas med

(5 800 + 700 =) 6 500 kronor till (2 083 200 + 6 500 =) 2 089 700 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 185 samt I: 122 och II: 258 ävensom I: 183

och II: 262, sistnämnda två motioner i vad de avse befordringsgång

och inrättande av nya befattningar,

a) besluta att i personalförteckningen för vissa tjänstemän

vid Uppsala universitets samlingar och inrättningar

m. m. skola från och med budgetåret 1944/45 uppföras två

andre bibliotekariebefattningar i lönegraden Eo 21;

b) besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet

skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1944/45, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön- och tjänstgöringspenningar.

.. kronor 861 400

Avgå pensionsav
drag

» 56 000 kronor 805 400

Avlöning sstater.

b. Ålderstillägg, förslagsvis

..........kronor 44 400

c. Ersättningar till vikarierande

akademiska

lärare, förslags
v^s

.......... 8_10 000 kronor 859 800

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis . . kronor 531 700

5. Särskilda löneförmåner till icke-ordina
rie

tjänstemän, förslagsvis......... » 11 000

Summa kronor 1 442 800.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statmtskottets utlåtande nr 8.

Anmärkningar till avdelning I. av avlöning sstaten.

45

II. Vissa tj äns teman vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 397 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit....... » 25 650

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska

trädgården, förslagsvis........ » 40 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal...................... » 136 600

5. Rörligt tillägg, förslagsvis . ....... »__74 016

Summa kronor 673 766

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl......kronor 1 442 800

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m. . »_673 766

Summa kronor 2 116 566

Särskilda uppbördsmedel:

— —--—--------- kronor 26 866

Nettoutgift kronor 2 089 700;

c) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i den

till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda

avlöningsstaten för professorer m. fl., som föranledas av vad

departementschefen anfört;

d) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 2 089 700 kronor;

II. att motionen I: 236 icke må av riksdagen bifallas;

III. att motionerna I: 183 och lii 262, i vad de avse viss

tillgodoräkning av tjänstetid, icke må av riksdagen bifallas.

63:o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 62, s. 152 och 153), vilket innebär en anslagshöjning med

69 000 kronor, helt föranledd av höjda bränslekostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 325 000

kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 8.

64:o) Uppsala universitet: Materiel m„ m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 63, s. 153—157), vilket innebär en anslagsminskning med

40 000 kronor, föranledd av en överflyttning till universitetets avlöningsanslag

av botaniska trädgårdens lönekostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Materiel m. m.

för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av

390 000 kronor.

65:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64, s. 157 och

158), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Bokinköp och

bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret 1944/

45 anvisa ett reservationsanslag av 115 000 kronor.

66:o) Uppsala universitet: Inredningsarbeten m. m. för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65, s. 158 och 159),

vilket innebär anvisande av ett slutanslag för ifrågavarande ändamål, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Inredningsarbeten

m. m. för universitetsbiblioteket för budgetåret 1944/45

anvisa ett reservationsanslag av 18 000 kronor.

67:o) Uppsala universitet: Inredning och utrustning av nybyggnaden

för medicinsk-kemiska och farmakologiska institutionerna. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, s. 159—161), får utskottet, under erinran

örn att totalkostnaden för ifrågavarande ändamål beräknats till 402 000

kronor, hemställa,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Inredning och

utrustning av nybyggnaden för medicinsk-kemiska och farmakologiska

institutionerna för budgetåret 1944/45 anvisa

ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

68:o) Lunds universitet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 67, s.

161—178) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att vid Lunds universitet må

— i stället för den nu befintliga personliga professuren i nordisk och jämförande

folkkulturforskning — från och med den 1 juli 1944 inrättas en professur

i nordisk och jämförande folklivsforskning, särskilt etnologisk; dels

besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet skall, med tillämpning tills

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

47

vidare från och med budgetåret 1944/45, erhålla av departementschefen angiven

lydelse; dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i den

till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda avlöningsstaten

för professorer m. fl., som föranledas av vad departementschefen anfört; dels

ock till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 1 811 700 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels de ovan under punkten 62:o) omnämnda motionerna I: 185 samt I: 122

och II: 258, såvitt desamma avse förevarande anslag;

dels ock de ovan under punkterna 3:o) och 62: o) omförmälda, likalydande

motionerna I: 183 och II: 262, såvitt desamma avse förevarande anslag.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak följande:

a) inrättande av en ordinarie professur vid Lunds universitet i nordisk

och jämförande folklivsforskning, särskilt etnologisk, i stället för den nuvarande

personliga professuren i nordisk och jämförande folkkulturforskning för

C. W. von Sydow;

b) inrättande av biträdande lärarbefattningar i histologi, allmän patologi,

bakteriologi och farmakologi (anslagshöjning 7 500 kronor);

c) höjning från 600 kronor till 3 000 kronor av arvodet till universitetets

instrumentmakare;

d) överflyttning till förevarande anslag från universitetets materielanslag av

botaniska trädgårdens till 23 000 kronor beräknade avlöningskostnader.

Beträffande det under a) omnämnda förslaget anför departementschefen

inledningsvis bland annat följande. I

I 1943 års åttonde huvudtitel (sid. 112 ff.) redogjordes för ett av

kanslern då framlagt förslag örn inrättande vid Lunds universitet från

och med den 1 juli 1944 av en ordinarie professur i nordisk och jämförande

folkkulturforskning i stället för den personliga professur i ämnet,

som av 1940 års lagtima riksdag inrättades åt professorn C. W. von

Sydow, vilken är född den 21 december 1878. Statskontoret hade avstyrkt

förslaget. För egen del framhöll jag, att det syntes mig icke utan vidare

klart, att den första ordinarie professuren inom detta ämnesområde borde

förläggas till Lunds universitet. Såsom statskontoret framhållit torde det till

stor del ha varit hänsyn till professorn von Sydows personliga förhållanden,

som föranlett riksdagen att anknyta den för honom inrättade professuren

i nordisk och jämförande folkkulturforskning till Lunds universitet. Skäl

kunde emellertid anföras och hade även anförts för en förläggning av den

ifrågasatta första ordinarie professuren till Uppsala. Det syntes icke vara tillfyllest

utrett, vilka ekonomiska och andra konsekvenser en sådan förläggning

skulle komma att medföra. Det torde exempelvis böra förutsättas, att professuren

i så fall skulle förenas med någon av befattningarna vid landsmålsoch

folkminnesarkivet i Uppsala; detta arkivs ställning till en eventuell professur

i folkkullurforskning torde sålunda böra klargöras. Utredning i nämnda

hänseende torde kunna föreligga i så god tid, att frågan örn den föreslagna

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr S.

ordinarie professuren och dess förläggning kunde underställas 1944 års riksdag.

Jag förordade ett uppskov på ett år med frågans avgörande i avbidan

på resultatet av denna utredning. Under tiden torde böra förebringas utredning

även angående den närmare anknytningen av Hyltén-Cavalliusstiftelsen

för svensk folkminnesforskning till Lunds universitet, för den händelse professuren

funnes böra förläggas till detta universitet, samt rörande det närmare

samarbetet med kulturhistoriska museet i Lund ävensom utredning beträffande

den av kanslern berörda frågan örn sammanslagning av de för närvarande

åtskilda examensämnena folkminnesforskning och nordisk etnologi. Jag

ansåg mig därför icke kunna tillstyrka, att principbeslut rörande kanslerns

ifrågavarande förslag skulle fattas redan vid 1943 års riksdag. — Riksdagen

fann icke anledning till erinran mot vad jag sålunda anfört.

Genom beslut den 21 april 1943 uppdrog Kungl. Majit åt kanslern att

verkställa ovan omförmälda utredning samt bemyndigade kanslern att för

verkställande av den grundläggande utredningen av ifrågavarande spörsmål

anlita biträde av högst två av kanslern utsedda sakkunniga.

De av kanslern med stöd av ovannämnda bemyndigande tillkallade sakkunniga,

professor emeritus vid Lunds universitet Martin P:son Nilsson och

professorn vid nordiska museet Sigurd Erixon ha i ett till kanslern överlämnat

betänkande framlagt förslag dels om sammanslagning av de båda examensämnena

folkminnesforskning och nordisk etnologi till ett gemensamt examensämne,

benämnt nordisk och jämförande folklivsforskning, dels om den

av von Sydow innehavda personliga professurens förändring till en ordinarie

professur i nyss angivna ämne.

De sakkunnigas förslag har avstyrkts av vederbörande vid universitetet i

Uppsala men tillstyrkts av vederbörande vid universitetet i Lund samt av

kanslern för rikets universitet.

Departementschefen har för egen del anfört.

Beträffande förslaget om inrättande vid Lunds universitet av en ordinarie

professur i nordisk och jämförande folkkulturforskning ha, såsom av den

lämnade redogörelsen framgår, ytterst skiftande meningar uttalats av myndigheterna.

Kanslern och vederbörande vid Lunds universitet anse sålunda,

att nordisk etnologi och folkminnesforskning under föreliggande förhållanden

borde sammanslås till ett examensämne, benämnt nordisk och jämförande

folkkulturforskning, samt att professuren i detta ämne skulle förläggas

till Lunds universitet. Vederbörande myndigheter vid Uppsala universitet

åter göra gällande, att med hänsyn till olikheterna i såväl metod som forskningsobjekt

mellan etnologi och folkminnesforskning de båda ämnena fortfarande

borde hållas åtskilda. Lunds universitet vore därvid mest betjänt av

en professur i etnologi, medan däremot Uppsala universitet borde erhålla en

professur i folkminnesforskning.

Enligt min mening ha goda skäl anförts för såväl den av kanslern och

Lunds universitet som den av Uppsala universitet intagna ståndpunkten. Den

ur universitetens synpunkt lyckligaste lösningen av frågan vore måhända, att

professurer inrättades både i folkminnesforskning och i etnologi, men en sådan

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Statsutskottets utlåtande nr 8.

anordning är under nu rådande förhållanden icke tänkbar. Det synes icke

möjligt att för närvarande reflektera på mer än cn ordinarie professur i

stället för den personliga professur, vars innehavare med utgången av år

1943 inträtt i pensionsåldern. Vid sådant förhållande anser jag, att vad kanslern

anfört rörande det praktiska behovet av undervisning bör tillmätas avgörande

betydelse. Kanslern har nämligen hävdat, att det med hänsyn till

personalrekryteringen för de kulturminnesvårdande organisationerna är ändamålsenligt

att sammanslå de båda examensämnena till ett. Då jag finner

denna synpunkt riktig, tillstyrker jag förslaget örn en sådan sammanslagning.

Vid sådant förhållande torde även den ifrågasatta ordinarie professuren

böra representera folldivsforskningens båda huvudgrenar. I likhet med de sakkunniga

anser jag det sammanslagna ämnet böra benämnas nordisk och jämförande

folklivsforskning. Den första ordinarie professuren inom detta ämnesområde

bör enligt min mening förläggas till Lunds universitet, där en personlig

professur, i ämnet redan finnes inrättad sedan flera år tillbaka och

där kulturhistoriska museets samlingar vid sidan av folkminnesarkivet (Hyltén-Cavalliusstiftelsen)

erbjuda ett värdefullt museimaterial inom etnologiens

område. Av det av styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige

avgivna yttrandet framgår, att föreningen är villig att ställa kulturhistoriska

museets, samlingar till förfogande för den blivande professorns undervisning

och övningar. I likhet med kanslern anser jag vidare, att de studerande vid

Uppsala universitet ha större möjligheter än de studerande vid Lunds universitet

att såsom komplement till den undervisning i etnologi, som för närvarande

är anordnad vid förstnämnda universitet, bedriva studier vid nordiska

museet och deltaga i övningar vid institutet för folklivsforskning i

Stockholm.

Med hänsyn till vad från Uppsala universitets sida anförts till förmån för

en differentiering av folklivsforskningen i två från varandra skilda ämnesområden,

torde, inom ämnesområdet för den av mig förordade professuren

i Lund etnologien böra tillmätas ett något större utrymme än folkminnesforskningen.

Jag föreslår därför, att professurens ämnesområde preciseras till

att avse »nordisk och jämförande folklivsforskning, särskilt etnologisk».

Härmed markeras, att en blivande innehavare av professuren måste styrka

sin professorskompetens inom ämnesgrenen etnologi, men att, om denna

förutsättning är fylld, speciminering inom folkminnesforskningens område räknas

likvärdig med speciminering inom ämnet etnologi. Skulle i sinom tid —

vilket jag hoppas skall kunna bli fallet — en professur i folklivsforskning

komma att inrättas även i Uppsala, kunde då tyngdpunkten för den senare

professurens ämnesområde lämpligen läggas på folkminnesforskningen. Härigenom

skulle de förvisso berättigade önskemålen, att bearbetningen och

kompletteringen av de rika folkminnessamlingarna i Uppsala skola få stöd

i en professur, kunna tillgodoses på ett enligt min mening tillfredsställande

sätt.

Vid bifall till vad nu föreslagits bör den under avdelning I. i avlöningsstaten

uppförda delposten till lön och tjiinstgöringpenningar till ordinarie

tjänstemän ökas med den med vederbörliga pensionsavdrag minskade avlöningen

till professorn i folklivsforskning eller med (12,000 — 900 =) 11,100

kronor samt delposten till ålderstilliigg med 1,000 kronor. Samtidigt bortfaller

emellertid den under samma avdelning uppförda anslagsposten örn 12,100

kronor till avlöning till tjänsteman på indragningsstat. Någon anslagsökning

blir därför icke erforderlig.

Bihang till riksdagens protokoll 19/t0 sami. iXr H.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

I likhet med kanslern anser jag, att, därest en professur i folklivsforskning

inrättas vid Lunds universitet, avkastningen av Hyltén-Cavalliusstiftelsens

kapital, som redan nu förvaltas av universitetet, för framtiden bör disponeras

av professorn i folklivsforskning för insamlande av material rörande folkkulturen

och att stiftelsens samlingar böra överlämnas till institutionen för

folklivsforskning. Det till stiftelsen utgående statsbidraget torde i stället böra

utgå till nämnda institution. Nya bestämmelser för Hyltén-Cavalliusstiftelsen

torde framdeles böra utfärdas.

Folkminnesarkivets i Lund lokaler äro för närvarande inrymda i en universitetet

tillhörig, tidigare som prefektbostad för fysiska institutionen använd

villabyggnad, för vilken Hyltén-Cavalliusstiftelsen erlägger hyra till

universitetet. Kostnaderna för institutionens för folklivsforskning lokaler torde

emellertid i fortsättningen böra bestridas av fastighetsfonden. Kanslern torde

böra verkställa utredning rörande denna fråga.

Utskottet anser i likhet med departementschefen, att goda skäl blivit anförda

för att professurer vid våra universitet inrättas både i folkminnesforskning

och i etnologi. Under rådande förhållanden torde emellertid endast en ordinarie

professur kunna inrättas i stället för den personliga professur, vars innehavare

med utgången av år 1943 inträtt i pensionsåldern. Av den utredning,

som i förevarande ärende verkställts, har utskottet blivit övertygat örn lämpligheten

av att den nya professuren bör representera folklivsforskningens båda

huvudgrenar, att det sålunda sammanslagna ämnet bör benämnas nordisk och

jämförande folklivsforskning samt att professuren bör förläggas till Lunds universitet,

där ett värdefullt museimaterial inom etnologiens område kan erbjudas

för den blivande professorns undervisning och övningar. Utskottet är vidare

ense med departementschefen därom, att etnologien bör inom ämnesområdet

för sagda professur tillmätas särskild vikt och att professurens ämnesområde

därför preciseras att avse nordisk och jämförande folklivsforskning, särskilt

etnologisk.

Utskottet får, i anslutning till vad departementschefen anfört i fråga om en

framdeles blivande professur i folklivsforskning i Uppsala och under erinran

örn vad utskottet i det föregående under punkten 62:o) uttalat, här ytterligare

understryka förhoppningen örn att även detta universitet inom rimlig tid

skall kunna tillgodoses med en professur på området, med tyngdpunkten likväl

förlagd på folkminnesforskningen.

Emot de åtgärder av organisatorisk natur departementschefen föreslagit i

samband med den nya professurens i Lund inrättande har utskottet icke funnit

något att erinra.

Utskottet har i övrigt icke funnit annat att invända mot Kungl. Maj:ts

förslag under denna punkt än vad som framgår av utskottets under punkterna

3:o) och 62:o) i det föregående intagna ståndpunkt. I överensstämmelse härmed

bör dels i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Lunds universitets

samlingar och inrättningar m. m. uppföras en extra ordinarie andre bibliotekarie

i lönegraden Eo 21, dels medel beräknas för denna befattning, samtidigt

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 51

som vederbörande anslagspost bör minskas med kostnaderna för en amanuens

vid universitetsbiblioteket, dels ock avlöningsanslaget höjas med 6 100

kronor för beredande av provisorisk avlöningsförstärkning åt assistenter och

amanuenser vid universitetsinstitutionerna i Lund. Med anledning härav bör

avlöningsanslaget till Lunds universitet i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag

höjas med (300 + 6 100 =) 6 400 kronor till (1 811 700 -f- 6 400 =)

1 818 100 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionerna 1:185 samt 1:122 och II: 258 ävensom I: 183

och II: 262, sistnämnda två motioner i vad de avse befordringsgång

och inrättande av nya befattningar,

a) godkänna följande tillägg i personalförteckningen för

vissa tjänstemän vid Lunds universitets samlingar och inrättningar

m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad

än den 20:e.

1 andre bibliotekarie...........................Eo 21;

b) medgiva, att vid Lunds universitet må — i stället för

den nu befintliga personliga professuren i nordisk och jämförande

folkkulturforskning — från och med den 1 juli 1944

inrättas en professur i nordisk och jämförande folklivsforskning,

särskilt etnologisk;

c) besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet skall,

med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1944/45,

i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

Avlöningsstat.

Utgijter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön och tjänstgöringspenningar

kronor 830 000

Avgå pensionsav
drag

m. m. »____65 400 kronor 764 600

Avlöning sstater.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 8.

b. Ålderstillägg, förslagsvis

...............kronor 43 800

c. Ersättningar till vikarierande

akademiska

lärare, förslagsvis.... » 10 000 kronor 818 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis kronor 540 900

Summa kronor 1 359 300

Anmärkning till avdelning I. av avlöningsstaten.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................... kronor 285 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit.............. » 16 500

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska

trädgården, förslagsvis................. » 23 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ............................. > 90 700

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 48 561

Summa kronor 464 561

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl.........kronor 1 359 300

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m..... »_464 561

Summa kronor 1 823 861

Särskilda uppbördsmedel:

-------------kronor 5 761

Nettoutgift kronor 1 818 100;

d) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i

den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda

avlöningsstaten för professorer m. fl., som föranledas

av vad departementschefen anfört;

e) MålLunds universitet:Avlöningar för budgetåret 1944/45

anvisa ett förslagsanslag av 1 818 100 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

53

69:o) Lunds universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 68, s. 178), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 154 300

kronor.

70:o) Lunds universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 69, s. 178 och 179), vilket innebär en anslagshöjning med

19 000 kronor, uppkommen genom överföring av nämnda belopp från annat

anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Materiel m. m. för

budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 285,000

kronor.

71 :o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 179), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning

för universitetsbiblioteket för budgetåret 1944/45

anvisa ett reservationsanslag av 106 000 kronor.

72:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. Kungl.

Maj:t har (punkt 71, s. 180—193) föreslagit riksdagen att dels besluta, att

avlöningsstaten för karolinska mediko-kirurgiska institutet skall, med tilllämpning

tills vidare från och med budgetåret 1944/45, erhålla av departementschefen

angiven lydelse; dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de

ändringar i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda

avlöningsstaten för professorer m. fl., som föranledas av vad departementschefen

anfört; dels ock till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 841 300 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herrar II. Hagberg i Luleå och S. Persson

i Stockholm väckt motion (II: 370), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Majit anhåller örn skyndsam utredning och förslag i syfte att ett

institut för socialmedicinsk forskning inrättas under chefskap av en professor

i ämnet samt att denna nyinrättade professur anknytes till karolinska institutet

och ges en bestämd funktion i läkarutbildningen;

dels ock de ovan under punkten 62:o) omförmälda motionerna I: 185 samt

I: 122 och lii 258, såvitt desamma avse förevarande anslag.

Beträffande de skid, som anförts till stöd för det i motionen gjorda yrkandet,

hänvisas till motionen.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Kungl. Maj:ts förslag innebär dels inrättande från och med nästa budgetår

av en personlig professur i medicinsk cellforskning för docenten T. O. Caspersson,

dels ändrad benämning av professuren i dermatologi och syfilidologi,

dels anställande av en extra laborator i stället för en biträdande lärare i histologi,

dels inrättande av en ny underläkartjänst på dermato-syfilidologiska kliniken,

dels ock anvisande av medel till fyllnadsarvoden åt de underordnade

läkarna på de av institutets kliniker, som icke äro förlagda till karolinska

sjukhuset eller serafimerlasarettet, i syfte att höja deras arvoden till i stort

sett samma nivå som lönerna för motsvarande läkare vid nyssnämnda två

sjukhus.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag tillstyrker utskottet, att åt docenten

T. O. Caspersson inrättas en personlig professur i medicinsk cellforskning.

På grund av den provisoriska avlöningsförstärkning, utskottet under punkten

62:o) föreslagit för assistenter och amanuenser vid universitetens och karolinska

institutets teoretiska institutioner torde den i avlöningsstaten under

rubrik II Vissa tjänstemän vid institutet och dess institutioner m. m. uppförda

anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, böra höjas med ett belopp av 1 700 kronor.

Från nyssnämnda anslagspost utgår för närvarande ett belopp av 7 900

kronor till arvoden å 3 950 kronor till två arbetsbiträden vid institutets bibliotek.

Vidare utgår från den under ovannämnda rubrik II upptagna anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, vilken post kanslern för

rikets universitet bemyndigats fördela, ett belopp av 2 400 kronor till extra

arbetshjälp vid biblioteket. Biblioteket disponerar alltså för arbetshjälp ett

sammanlagt belopp av 10 300 kronor. Emellertid har utskottet under hand

erfarit, att svårigheter föreligga för biblioteket, att till följd av det sätt, varpå

ifrågavarande anslagsmedel nu äro disponerade, tillgodose sitt behov av erforderliga

arbetskrafter, varför en friare dispositionsrätt till medlen vore

önskvärd. Med hänsyn härtill har utskottet funnit lämpligt föreslå, att nämnda

belopp å 7 900 kronor överflyttas från arvodesposten till posten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal. Utskottet vill dock samtidigt framhålla,

att de härigenom under sistnämnda post för biblioteket disponibla medlen

med hänsyn till den planerade överflyttningen av biblioteket till Norrbackaområdet

icke böra få användas för anställande av personal i extra ordinarie

ställning.

Utskottet biträder vad Kungl. Majit i övrigt under denna punkt föreslagit.

Vad i motionen lii 370 anförts har icke synts utskottet motivera, att riksdagen

skulle i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om utredning i motionens

syfte. Frågan om läkarutbildningens ordnande har för övrigt nyligen varit

föremål för utredning och är för närvarande beroende på Kungl. Majits prövning.

Utskottet ställer sig alltså avvisande till ifrågavarande motion.

På grund av vad utskottet ovan förordat torde den under omförmälda

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Statsutskottets utlåtande nr 8.

rubrik II i avlöningsstaten upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, nu 17 400 kronor, böra å ena sidan

ökas med 1 700 kronor och å andra sidan minskas med 7 900 kronor och

alltså uppföras med (17 400 + 1 700 — 7 900 =) 11 200 kronor ävensom den

under samma rubrik uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal, nu 47 900 kronor, ökas med 7 900 kronor och sålunda uppföras

med (47 900 + 7 900 =) 55 800 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom motionerna 1:185 samt I: 122 och II: 258,

a) besluta, att avlöningsstaten för karolinska mediko-kirurgiska

institutet skall, med tillämpning tills vidare från och

med budgetåret 1944/45, i nedan angivna delar erhålla följande

lydelse:

Avlöningsstat.

I. Professorer och lärare m. fl.

2. Avlöning till tjänstemän på indragningsstat:
Olivecrona,

A. H., professor i neurokirurgi,

personligen:

Lön . . . kronor 8 000

Ålders
tillägg.

. » 1000

Tjänst
görings
penning
ar

.... » 4 000 kronor 13 000

Caspersson, T. O., professor

i medicinsk cellforskning,

personligen:

Lön . . . kronor 8 000

Ålders
tillägg.

. » 1 000

Tjänst
görings
penning
ar

. . . . » 4 000 » 13 000

kronor 26 000

Avgå pensionsavdrag »__1 800 kronor 24 200

Anni. Innehavare av personlig professur ager

att efter 5 års tjänstgöring uppbära ålderstilllägg

å lönen med 1,000 kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 8.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, be
-

stämda av Kungl. Majit, förslagsvis . . kronor 231 500

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie

tjänstemän, förslagsvis....... » 33 600

Summa kronor 635 000

II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess

institutioner m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 120 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit........ » n 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

Personal ...................... » 55 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis......... » 21 000

Summa kronor 208 000.

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 635 000

II. Vissa tjänstemän vid institutet och

dess institutioner m. m........... » 208 000

Summa kronor 843 000;

b) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i

den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda

avlöningsstaten för professorer m. fl., som föranledas

av vad departementschefen anfört;

c) till Karolinska mediko-lcirurgiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 843 000

kronor;

II. att motionen lii 370 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

73:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet; Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Majlis förslag (punkt 72, s. 193), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Omkostnader för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 64 000 kronor.

74:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 73, s. 193), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

57

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Materiel m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 101 000 kronor.

75:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning

för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, s.

193), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

76 :o) Tandläkarinstitutet: Avlöningar. Tandläkarinstitutet: Omkostnader.

Tandläkarinstitutet: Utrustning. Beträffande vad Kungl. Majit

(punkt 75) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål

ävensom beträffande motionerna 1:4-5 och 11:85 avgiver utskottet senare

under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

77:o) Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar. Kungl.

Majit har (punkt 76, s. 194—207) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Majit att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1944/45, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för karolinska sjukhuset,

som föranledas av vad departementschefen anfört; dels godkänna av

departementschefen angiven avlöningsstat för karolinska sjukhuset, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1944/45; dels ock till Universitetssjukhus:

Karolinska sjukhuset: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa

ett förslagsanslag av 4 196 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr E. A. Lindblom m. fl. (I: 187) och den andra inom andra kammaren av

fru Hanna Rydh Munck af Rosenschöld m. fl. (11:290), vari, såvitt nu är

i fråga, hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Majits förslag om utbyte

av 8 ordinarie sjuksköterskebefattningar i 7 lönegraden mot extra ordinarie

assistentsköterskebefattningar i 5 lönegraden samt i samband därmed höja

förevarande anslag med 5 500 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr R. Wagnsson (I: 82) och den andra inom andra kammaren av herrar

T. Ekdahl och B. von Friesen (lii 91), vari hemställts, att riksdagen för sin

del måtte besluta, att till de vikarierande underordnade läkarna vid statens

kroppssjukhus må utbetalas lönetillägg, uppgående högst till belopp, motsvarande

enligt gällande grunder utgående kristillägg till ordinarie och ickeordinarie

befattningshavare i statens tjänst i analogi med vad som nu gäller

för vikarier inom så gott som alla övriga personalgrupper vid samma sjukhus;

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 8.

dels en inom andra kammaren av herrar B. von Friesen och F. Ryling väckt

motion (II: 374), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att upphäva

det för statens kroppssjukhus sedan budgetåret 1939/40 gällande provisoriet

beträffande ersättningarna för intyg och utlåtanden rörande patienter, å vilka

lagen om olycksfall i arbete äger tillämpning, så ock för intyg inom annan

socialförsäkringsgren eller enligt förordningen av den 18 juni 1927 om ersättning

i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, ävensom

att ersättningarna för sagda intyg må i fortsättningen tills vidare uppbäras

och i sin helhet tillfalla vederbörande läkare;

dels ock en inom andra kammaren av fru Hanna Rydh Munck af Rosenschöld

rrv. fl. väckt motion (II: 362), vari hemställts, att riksdagen måtte, med

ogillande av den lönegrad som i statförslaget givits de kvinnliga portvakterna

vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, uppflytta dem i samma lönegrad

som motsvarande manliga befattningshavare samt att riksdagen måtte

bevilja därtill erforderligt tilläggsanslag med 5 515 kronor 20 öre.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,

hänvisas, i den mån desamma ej framgå av redogörelsen i det följande,

till motionerna II: 290, II: 91, II: 374 och II: 362.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 63 000 kronor. Bland

de förändringar i personalorganisationen, som av departementschefen tillstyrkts,

märkas bland annat följande:

indragning av 8 sjuksköterskebefattningar i lönegraden A 7 och deras ersättande

med assistentsköterskebefattningar i lönegraden Eo 5;

placering av vakansvikarien å förste byråingenjörsbefattningen i lönegraden

A 26 vid radiofysiska institutionen, vilken för närvarande åtnjuter ett

arvode av 7 600 kronor, i lönegraden Ex 22 samt av biträdande byråingenjören

vid samma institutionen (f. n. arvode 6 300 kronor) i lönegraden Ex 18;

inrättande av en personalläkarbefattning i lönegraden Eo 26 i stället för

motsvarande befattning i lönegraden Ex 23;

nyanställning av 4 assistentsköterskor.

Beträffande det ifrågasatta utbytet av ordinarie sjuksköterskor mot assistentsköterskor

inhämtas av statsrådsprotokollet bland annat.

Vid karolinska sjukhuset ha de senaste åren bedrivits besparings- och

rationaliseringsundersökningar, vilka delvis lett till åtgärder i detta syfte

men ännu icke avslutats. Direktionen för karolinska sjukhuset har i sina anslagsäskanden

för nästa budgetår meddelat, att besparingsutredningen alltjämt

pågår. I ett hänseende framlägges redan nu ett resultat av undersökningarna,

i det att direktionen föreslår utbyte av åtta ordinarie sjuksköterskebefattningar

mot extra ordinarie assistentskötersketjänster. Direktionen har

anfört i huvudsak följande.

Direktionen har igångsatt utredning örn möjligheten att uppnå besparingar

genom att ersätta vårdavdelningarnas nattsköterskor med sköterskebiträden.

Enligt en preliminär undersökning torde ingen större besparing kunna uppnås

härigenom men direktionen ämnar företaga vissa mera ingående undersökningar

av frågan och kan först därefter framlägga förslag i ämnet. I samman
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

59

hang med detta spörsmål har direktionen haft anledning överväga lämpligheten

av att vissa assistentsköterskor äga ordinarie anställning i lönegraden

A 7. Direktionen har funnit, att ordinarie anställning i lönegraden A 7 borde

— i överensstämmelse med vad fallet är vid flertalet andra sjukhus — i regel

förbehållas de sjuksköterskor, som fullgöra tjänstgöring i mera självständig

ansvarsställning, såsom avdelnings-, operations-, röntgen-, laboratorie- och

polikliniksköterskor. I överensstämmelse härmed anser direktionen, att ordinarie

sjuksköterskebefattningar, som innehafts eller innehavas av assistentsköterskor,

böra vid uppkommen eller uppkommande ledighet ersättas med

befattningar i femte lönegraden. För närvarande äro åtta dylika sjuksköterskebefattningar

i lönegraden A 7 vid karolinska sjukhuset vakanta. Direktionen

föreslår, att antalet ordinarie sköterskebefattningar vid nämnda sjukhus

minskas från 155 till 147, och att antalet extra ordinarie assistentsköterskebefattningar

i femte lönegraden ökas i motsvarande grad. Härigenom skulle

omedelbart vinnas en besparing av omkring 5,500 kronor. I den mån dylika

ordinarie assistentsköterskebefattningar framdeles bli vakanta, kunna ytterligare

besparingar motses.

Svensk sjuksköterskeförenings centralstyrelse har anhållit, att direktionens

förslag örn utbyte av åtta skötersketjänster mot befattningar i lägre lönegrad

icke måtte föranleda någon åtgärd. Styrelsen har anfört bland annat:

Att ett antal assistentskötersketjänster hänförts till 7 lönegraden berodde

på att befordringsutsikterna för dessa sköterskor eljest skulle bli för ogynnsamma

och att omsättningen på befattningarna skulle bli för stor. De synpunkter,

som föranlett befattningarnas inrättande, äga alltjämt giltighet.

Ansvaret för de sjuka är icke mindre på nätterna, då assistentsköterskor

tjänstgöra, än på dagarna. Ett sjukhus med elevskola och därtill ett kliniskt

undervisningssjukhus är beroende av en tränad sköterskekår. Att assistentsköterskorna

med deras höga utbildning och ansvarsfulla arbete placeras i 5

lönegraden är i jämförelse med andra befattningshavares löneställning, arbetsuppgifter

och arbetstid orimligt.

Departementschefen har tillstyrkt direktionens förslag.

I motionerna 1:1S7 och II: 290, vari hemställts örn avslag på ifrågavarande

förslag, anföres bland annat följande.

Efter flera års undersökningar har detta besparingsförslag framförts av

nuvarande direktionen för karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. När

förslaget till personalstat för karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

framfördes år 1938 framhåller dåvarande direktion i skrivelse av den 20 oktober,

att befordringsmöjligheterna för assistentsköterskorna i annat fall skulle

bliva ytterst ogynnsamma varjämte kunde befaras, att rekryteringen skulle

försvåras och i varje fall omsättningen kunna bliva så stor, att den inverkar

menligt för sjukvården. Vidare syntes det direktionen obilligt, att personer

med här ifrågavarande utbildning (mer än 3-årig sjuksköterskeutbildning)

skulle behöva vänta 15—20 år, innan de kunde erhålla löneställning som sjuksköterska

vid sjukhuset.

Det här framförda förslaget skulle, örn det till sina konsekvenser fullföljdes

innebära, att cirka 50 procent av vid karolinska sjukhuset anställda

sjuksköterskor skulle avlönas enligt 5 lönegraden. Från sjukvårdens synpunkt

är detta så mycket betänkligare, som besparingssträvandena redan tidigare

föranlett indragning av de på natten tjänstgörande sjuksköterskorna i lönegrad

7.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Sjuksköterskorna äro redan med nuvarande löneförmåner synnerligen

ogynnsamt inplacerade med hänsynstagande till deras utbildning, arbetsuppgift

och ansvarsställning. Det är förklarligt, att besparingsförslag åsyfta stora

tjänstemannagrupper, men det är beklagligt och i längden föga rationellt,

att dessa förslag gå ut över redan tidigare underbetalda befattningshavare.

Bland de av direktionen framförda anslagsäskanden, vilka icke av departementschefen

för närvarande tillstyrkts, märkes ett förslag om löneförbättring

för vissa reparatörer och eldare. Beträffande denna fråga inhämtas av statsrådsprotokollet:
Direktionen

har anfört,att de sakkunniga, vilka verkställt översyn av tjänsteförteckningen

för statens sinnessjukhus, yttrat sig även beträffande lönegradsplaceringen

för viss ekonomipersonal vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.

Bland annat ha de sakkunniga tillstyrkt, att de extra ordinarie

eldarna av andra klass vid dessa sjukhus erhålla ordinarie ställning. I utlåtande

över de sakkunnigas förslag har direktionen även förordat, att reparatörerna

vid de båda sjukhusen uppflyttats i 8 lönegraden.

Då direktionen förutsätter, att de förslag om förhöjd lönegradsplacering

för befattningar vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, som kunna

anses stå i samband med de sakkunnigas förslag örn uppfattning av motsvarande

befattningar vid sinnessjukhusen, böra prövas samtidigt med sakkunnigförslaget,

anser sig direktionen nu böra upptaga endast de ovan angivna

förslag till lönegradsuppflyttning för befattningshavare vid nämnda två sjukhus,

vilka allenast innebära beredande av samma löneställning för dessa befattningshavare,

som för närvarande föreligger för motsvarande befattningshavare

vid sinnessjukhusen. Direktionen får sålunda föreslå, dels att reparatörerna

vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet måtte placeras i åttonde

lönegraden i likhet med de hantverksföreståndare av andra klass vid

sinnessjukhusen, vilka tjänstgöra såsom reparatörer eller elektriker, och dels

att vissa eldare av andra klass — tre vid karolinska sjukhuset och fyra vid

serafimerlasarettet — måtte erhålla ordinarie anställning i lönegraden A 5

såsom fallet är med viss del av sinnessjukhusens eldare av andra klass.

Statskontoret har avstyrkt förbättrad ställning för eldarna och ansett frågan

örn uppflyttning av reparatörstjänsterna i högre lönegrad böra prövas i

sammanhang med de sakkunnigas förslag beträffande sinnessjukhusens personal.

Departementschefen har förklarat sig icke kunna tillstyrka ifrågavarande

förslag med hänsyn till de allmänna principerna för årets budgetarbete.

Av statsrådsprotokollet inhämtas vidare, att Kungl. Majit den 5 mars

1943 medgivit, att vissa vikarier och annan tillfälligt anställd arbetskraft räknat

från och med den 1 januari 1943 i den omfattning förhållandena påkalla

må av direktionen tillerkännas lönetillägg uppgående högst till belopp motsvarande

kristillägg till ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare (jfr propositionen

1943: 175, sid. 21 ff.). För innevarande budgetår har anslaget av

denna anledning höjts med 45 000 kronor. 1943 års riksdag (skrivelse nr 281)

framhöll i denna fråga, att det måhända kunde befinnas påkallat att utsträcka

detta medgivande även till andra kategorier av vikarierande personal vid

karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Direktionen har anfört, att i händelse

en dylik utsträckning skulle ske, direktionen för sådant ändamål upptagit

ett belopp av ytterligare 45 000 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

61

Beträffande detta spörsmål har departementschefen anfört följande.

I propositionen 1943:175 anmäldes, att Kungl. Majit funnit sig böra medgiva,

att viss vikarierande personal tillerkändes dyrtidskompensation, motsvarande

kristillägget. Riksdagen (skrivelsen nr 281) framhöll, att en utsträckning

av detta medgivande till att omfatta även andra vikarier kunde

befinnas påkallad. För det fall, att en dylik utsträckning skulle ske, har

direktionen beräknat ett belopp av 45 000 kronor. Med hänsyn till ovissheten

örn huruvida och i vad mån kristillägg kan komma att tillerkännas

ytterligare vikariegrupper anser jag något belopp härför icke böra nu beräknas

men förutsätter, i enlighet med den av riksdagen i fjol intagna ståndpunkten,

att Kungl. Majit skall äga medgiva det överskridande av vederbörande

anslagspost, som kan komma att bli erforderligt för nämnda ändamål.

I motionerna 1:82 och II: 91 anföres bland annat.

Undersöker man, vilka kategorier av personal som återstå utöver de i ovan

nämnda kungliga brev uppräknade, finner man egentligen endast en, läkarnas.

Vikarierna inom läkargruppen äro således undantagna från den rätt att erhålla

kristillägg till sina arvoden, som tillerkänts så gott som alla övriga befattningshavare

vid sjukhusen i fråga. Förhållandet synes vara anmärkningsvärt.

Föreningen läkare i underordnad ställning, förordnade av karolinska sjukhusets

direktion, delar naturligt nog denna uppfattning. I skrivelse till

Konungen av den 8 september 1943 påtalas de vikarierande läkarnas undantagsställning

och betecknas som ett missförhållande. Vikarierna — legitimerade

läkare, ofta väl utbildade — utföra alldeles samma arbete som de

ordinarie läkarna, och dem åvilar samma arbetsbörda. Deras ställning är

dock ur många synpunkter mindre tillfredsställande. Vid ofta förekommande

militärinkallelser förlora de hela sin civila lön, oberoende av vikariatets längd

och dess eventuella fortsättande efter inkallelsens slut, och full semesterersättning

utbetalas icke, örn semester på grund av bristande tillgång pa arbetskraft

icke kan få åtnjutas. Till dessa synpunkter kunna ytterligare fogas följande.

De vikarierande läkarna föra en synnerligen osäker tillvaro, där

arbetslöshet spelar en ganska framträdande roll även under dessa tider, då

militärinkallelsema bereda många av dem en periodisk sysselsättning, om ock

knappast ett levebröd. Vid kortvarigare vikariat betyda de vid tillträdet till

och avgången från förordnandet alltid uppkommande kostnaderna för resor

och dylikt oproportionerligt mycket och medföra förhållandevis stora avbränningar

på de intjänade medlen, vilkas knapphet också av denna anledning

blir kännbar. För de obemedlade och med större skuldbördor belastade läkarna

blir det omöjligt att uppehålla ur utbildningssynpunkt värdefulla vikariat vid

de ifrågavarande universitetssjukhusen, örn ersättningarna där bliva väsentligt

sämre än vid andra sjukvårdsanstalter. Och slutligen, övriga befattningshavare

vid statens kroppssjukhus äro tillerkända kompensation för den uppkomna

dyrtiden, även örn dc befinna sig i vikaries ställning.

I ämbetsskrivelse av den 3 december 1943 meddelades emellertid direktionen

för karolinska sjukhuset, att de underordnade läkarnas framställning icke

föranledde någon Kungl. Majits åtgärd.

Motivet till detta ställningstagande angives icke, men torde få sökas i de

utlåtanden, som avgivits, den 14 september av vederbörande sjukhusdirektion,

den 16 november av medicinalstyrelsen.

Direktionen, som med sitt utlåtande vidarebefordrade skrivelsen till

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Konungen, tillstyrker den däri gjorda hemställan, men tillägger i omedelbar

anslutning härtill, att ett bifall skulle innebära behov av höjning av anslagsposterna

för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal med 45 000 kronor

för karolinska sjukhusets del och 19 000 kronor för serafimerlasarettets, allt

räknat per budgetår.

Medicinalstyrelsen ingår på jämförelser med vikariatsersättningarna vid

statens sinnessjukhus, vilka ersättningar liro av samma storleksordning som

de vid statens kroppssjukhus utgående, och framhåller att underläkarna vid

karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet i regel torde erhålla icke oväsentliga

extra inkomster genom arbete i öppen sjukvård och utfärdande av

intyg. Med anledning härav anser sig medicinalstyrelsen synbarligen böra

avstyrka bifall till de underordnade läkarnas framställning, ehuru den icke

bestämt yttrar sig i vare sig den ena eller andra riktningen.

Det kan med hänsyn till det just anförda icke underlåtas att något närmare

undersöka bärkraften av de skäl, som andragits emot utbetalandet av

kristillägg till de underordnade vikarierande läkarna, enär ju synnerligen starka

skäl anförts för att en kriskompensation borde komma till stånd även för

dem.

Vad då först beträffar direktionens kostnadsuppgifter, skall framhållas, att

de anförda siffrorna i och för sig äro missvisande så till vida, som de hämtats

från budgetåret 1941/42, under vilket militärinkallelserna ännu icke

voro organiserade i samma utsträckning som nu och därför delvis mycket

långvariga. Därjämte voro flera tjänster vakanta under lång tid av annan

anledning. Speciellt beträffande karolinska sjukhuset är sålunda den anförda

siffran för hög. Senare beräkningar, giltiga för det just lilländalupna kalenderåret,

antyda, att ifrågavarande kostnader nu skulle stanna vid omkring

30—35 000 kronor. Härvid bör emellertid uppmärksammas ett förhållande,

som icke framgår av direktionens sifferuppgifter. Mot den kostnadsökning,

som bifall till de underordnade läkarnas hemställan skulle komma att medföra

för angivet konto, svarar en redan nu befintlig, lika stor kostnadsminskning

på andra konton, som referera sig till de fast anställda läkarna.

Beträffande medicinalstyrelsens ovan anförda synpunkter bör helt kort

följande framhållas. Styrelsen ingår på jämförelser mellan vikarieersättningarna

vid statens kroppssjukhus och den vid sinnessjukhusen och finner på

grund av jämförelsens utfall förhållandena vid statens kroppssjukhus skäliga.

Förutsättningen för att en sådan slutsats skall kunna dragas är givetvis,

att jämförelsematerialet i och för sig fyller måttet i fråga om skälighet och

kan tilläggas karaktären av invändningsfri norm. Tyvärr torde så icke vara

fallet. Vikarierna på jämförliga befattningar vid sinnessjukhusen åtnjuta en

kontant avlöning av 600 kronor per månad, vartill kommer en bostadsförmån,

som räknas till cirka 60 kronor. På statens kroppssjukhus äro motsvarande

belopp 693, 653 och 512 kronor för vikariat på respektive Ira, 2:a och

3:e underläkarbefattningar. De senaste årens undersökningar ha i allmänhet

icke ansett sig kunna tillämpa skälighetsbegreppet på läkarlöner av denna

storleksordning. Behovslönen för en med normala studiekostnader belastad,

nybliven medicine licentiat anges på basen av till synes tillförlitliga beräkningar

till omkring 1 000 kronor per månad.

I fråga åter örn de underordnade läkarnas extrainkomster av öppen vård

och intygsutfärdande, vilka tilläggas väsentligt värde ur kompensationssynpunkt,

måste framhållas, att inkomster av öppen vård för underordnade

läkare överhuvudtaget icke förekomma på statens kroppssjukhus. Beträf
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 63

fande intygsersättningsinkomsterna visar det sig, enligt beräkning härav för

år 1942, omfattande 113 läkare-inkomsttagare vid karolinska sjukhuset, att

cirka 40 procent av dessa uppnå en månatlig inkomst som ligger mellan 0

och 4 kronor, cirka 20 procent tillföra sig en inkomst mellan 4 och 8 kronor

månatligen, ytterligare 20 procent ligga mellan 8 och 16 kronor, 7 procent

mellan 16 och 25 kronor och 3,6 procent mellan 25 och 33 kronor. 80 procent

av de underordnade läkarna vid karolinska sjukhuset uppvisa sålunda en

månatlig medelinkomst av intygsutfärdande, som uppgår till mindre än

6 kronor.

I sina anslagsäskanden att föreläggas 1939 års riksdag föreslog direktionen

för karolinska sjukhuset, att i personalstaterna för nämnda sjukhus och för

serafimerlasarettet skulle upptagas befattningar i lönegraden A 7 dels för

sjuksköterskor som fullgjorde tjänstgöring i mera självständig ansvarsställning

såsom avdelnings-, operations-, röntgen-, laboratorie- och polikliniksköterskor,

dels ock för ett visst antal assistentsköterskor. Assistentsköterskoma

i övrigt skulle enligt direktionens förslag hänföras till lönegraden Eo 5. Att

vissa ordinarie befattningar i lönegraden A 7 uppfördes för assistentsköterskor

motiverades av direktionen med att befordringsmöjlighetema för dessa sköterskor

i annat fall skulle bliva ytterst ogynnsamma samt att man till följd

härav kunde befara, att rekryteringen skulle försvåras och i varje fall omsättningen

kunna bliva så stor, att den komme att inverka menligt för sjukvården.

Vidare framhölls, att det f dref olle obilligt, att personer med den utbildning,

som assistentsköterskorna innehade (mer än treårig sköterskeutbildning),

skulle behöva vänta 15 till 20 år, innan de kunde erhålla ordinarie

anställning. I propositionen nr 206 år 1939 biträdde departementschefen

direktionens omförmälda förslag, vilket även av riksdagen lämnades utan

erinran.

Direktionen har nu såsom ett led i de vid sjukhusen igångsatta besparingsoch

rationaliseringsundersökningarna ansett sig böra överväga lämpligheten

av att vissa assistentsköterskor ägde ordinarie anställning i lönegraden A 7.

Direktionen har därvid funnit, att ordinarie anställning i nämnda lönegrad

borde i regel förbehållas allenast de sjuksköterskor, som fullgjorde tjänstgöring

i mera självständig ansvarsställning, varför ordinarie sjuksköterskebefattningar,

som innehafts eller innehades av assistentsköterskor, enligt direktionens

mening borde vid uppkommen eller uppkommande ledighet ersättas

med befattningar i 5 lönegraden. Vid karolinska sjukhuset vore åtta och vid

serafimerlasarettet tre assistentsköterskebefattningar i lönegraden A 7 vakanta.

Direktionen har föreslagit att dessa befattningar skola utbytas mot

extra ordinarie assistentsköterskebefattningar i 5 lönegraden, och departementschefen

har anslutit sig till detta förslag. I motionerna 1:187 och

II: 290 har yrkats, att riksdagen måtte avslå förslaget.

Utskottet har vid den prövning, utskottet ägnat denna fråga, visserligen

Utskottet.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 8.

å ena sidan funnit skäl kunna åberopas för att avdelningssköterskor och med

dem jämställda placeras i en högre löneställning än assistentsköterskor, men

å andra sidan — med beaktande av de synpunkter, som år 1939 voro vägledande

för statsmakterna vid dessa frågors bedömande — icke kunnat finna

det tillfredsställande, att assistentsköterskorna vid ifrågavarande sjukhus

skulle helt berövas befordringsmöjligheterna inom assistentsköterskegraden.

Att märka är, att åtskilliga assistentsköterskor — särskilt vid nattjänstgöring

— hava ett betydande ansvar och att assistentsköterskorna hava samma

utbildning som avdelningssköterskorna m. fl. Skillnaden i löneställning mellan

lönegraden A 7 och lönegraden Eo 5, i vilken vid ett bifall till departementschefens

förslag samtliga assistentsköterskor vid ifrågavarande sjukhus

successivt skulle placeras, synes utskottet väl stor. Utskottet har ansett sig

böra ifrågasätta, huruvida icke ett visst antal ordinarie befattningar alltjämt

böra finnas för assistentsköterskoma, avsedda i första hand för de assistentsköterskor,

som hava en mera ansvarsbetonad tjänstgöring. Utskottet vill i

detta sammanhang erinra därom, att vid dövstumskoloma sjuksköterskorna

äro placerade i lönegraden A 6. Förevarande lönespörsmål synes enligt utskottets

mening böra genom Kungl. Maj:ts försorg bliva föremål för närmare

utredning. I avvaktan på att resultatet av denna utredning föreligger föreslår

utskottet, att de nu lediga assistentsköterskebefattningarna vid karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet i lönegraden A 7 tills vidare hållas vakanta.

Departementschefen har — såsom av den lämnade redogörelsen framgår

— med hänsyn till de allmänna principerna för årets budgetarbete funnit sig

icke kunna tillstyrka det av direktionen framställda förslaget om uppflyttning

i högre lönegrad av vissa reparatörstjänster och om överföring av ett

antal eldarebefattningar från extra ordinarie till ordinarie stat. Utskottet

vill i anledning härav framhålla, att dessa lönefrågor synas böra komma under

omprövning i sammanhang med bedömandet av den av särskilda sakkunniga

verkställda översynen av tjänsteförteckningen vid statens sinnessjukhus,

i syfte att ernå så vitt möjligt enhetliga grunder för lönesättningen

för motsvarande personal vid ifrågavarande kroppssjukhus och sinnessjukhusen.

Med anledning av vad i motionerna I: 82 och II: 91 anförts och hemställts

vill utskottet framhålla, att departementschefen med hänsyn till ovissheten

om huruvida och i vad mån kristillägg kunde komma att tillerkännas ytterligare

vikariegrupper vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet icke

ansett sig böra beräkna några medel för ändamålet men förutsatt att Kungl.

Majit skulle äga medgiva det överskridande av vederbörande anslagspost,

som kunde komma att bliva erforderligt för ifrågavarande ändamål. Prövningen

av förevarande spörsmål i enlighet med den av fjolårets riksdag intagna

ståndpunkten har lagts i Kungl. Maj:ts hand.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

65

Utskottet har emellertid för sin del icke kunnat undgå att finna vissa skäl

tala för att även de vikarierande underläkarna vid nämnda sjukhus inbegripas

bland de personalgrupper, som komma i åtnjutande av kristillägg, och

utskottet vill därför ifrågasätta, att Kungl. Majit tager denna fråga under

förnyad omprövning. Med vad sålunda anförts torde motionerna I: 82 och

II: 91 få anses besvarade.

Såsom i motionen II: 374 erinrats gälla för närvarande provisoriska bestämmelser

angående ersättning för utfärdande av vissa intyg och utlåtanden

vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Frågan örn ändring av dessa

bestämmelser torde enligt utskottets mening i första hand böra bliva föremål

för Kungl. Maj:ts prövning, varvid givetvis de utredningar komma att beaktas,

som verkställts av läkarintygssakkunniga och av 1938 års hälso- och

sjukvårdssakkunniga. Med hänsyn härtill anser sig utskottet icke kunna tillstyrka

bifall till det i nämnda motion gjorda yrkandet.

Vad i motionen II: 362 anförts har icke givit utskottet anledning frångå

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om de kvinnliga portvakternas vid karolinska

sjukhuset löneställning. Utskottet ställer sig alltså, så vitt nu är i fråga, avvisande

till det i motionen framställda yrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts och med biträdande av Kungl.

Maj:ts här framställda förslag — frånsett utbytande av åtta sjukskötersketjänster

i lönegraden A 7 mot assistentsköterskebefattningar i lönegraden

Eo 5 — hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna 1:187 och II: 290,

a) bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1944/45, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för karolinska sjukhuset, som

föranledas av vad utskottet i det föregående anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

-Avlöningsstat.

I. Radiofysiska och radiopatologiska institutionerna.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... kronor 59 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit ......... » 3 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ......................... » 30 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 11 000

Summa kronor 104 000

Bihang till rilcsdagens protokoll 19U. G sami. Nr 8. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 8.

II. Sjukhuset i övrigt.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... kronor 820 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis » 214 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis ............... » 2 657 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 401 000

Summa kronor 4 092 000

III. Sammanfattning.

I. Radiofysiska och radiopatologiska institutionerna

.................... kronor 104 000

II. Sjukhuset i övrigt................ » 4 092 000

Summa kronor 4 196 000;

c) till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av

4 196 000 kronor;

II. att motionerna I: 82 och II: 91 må anses besvarade

med vad utskottet ovan anfört;

III. att motionen II: 374, så vitt nu är i fråga, icke må av

riksdagen bifallas;

IV. att motionen II: 362, så vitt nu är i fråga, icke må av

riksdagen bifallas.

78:o) Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77, s. 207 och 208), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset:

Omkostnader för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 3 100 000 kronor.

79 :o) Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar. Kungl.

Majit har (punkt 78, s. 208—214) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Majit att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1944/

45, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för serafimerlasarettet, som

föranledas av vad departementschefen anfört; dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för serafimerlasarettet, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1944/45; dels ock till Universitetssjukhus: Serafi
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 67

merlasarettet: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslagav

1 898 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels de två under punkten 77:o) här ovan omnämnda likalydande motionerna

I: 187 och II: 290, vari, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag örn utbyte av 3 ordinarie sjuksköterskebefattningar

i 7 lönegraden mot extra ordinarie assistentsköterskebefattningar i

5 lönegraden samt i samband därmed höja förevarande anslag med 2 000

kronor;

dels de två under punkten 77:o) här ovan omnämnda likalydande motionerna

1:82 och II: 91, såvitt desamma avse förevarande anslag;

dels den under punkten 77:o) här ovan omförmälda motionen II: 374, så vitt

densamma avser förevarande anslag;

dels ock den under punkten 77:o) här ovan omnämnda motionen 11:362,

såvitt densamma avser förevarande anslag.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 31 000 kronor. Bland

de av departementschefen tillstyrkta förändringarna beträffande personalorganisationen

märkas bland annat följande:

utbyte av tre ordinarie sjukskötersketjänster i lönegraden A 7 mot extra

ordinarie assistentsköterskebefattningar i lönegraden Eo 5;

nyanställning av en kvinnlig portvakt, en städerska, två sköterskeelever

och ett skrivbiträde;

nyanställning av en tredje underläkare, avsedd för neuro-kirurgiska kliniken;

samt

utbyte av arvodesbefattningen som specialist i plastisk kirurgi (arvode

5 000 kronor) mot en överläkarbefattning i lönegraden Eo 26 i samma ämne.

Departementschefen har beträffande ett av direktionen framlagt förslag

örn beräknande av ett belopp av 20 700 kronor till dyrtidskompensation åt

viss vikarierande personal hänvisat till vad han anfört beträffande motsvarande

fråga vid karolinska sjukhuset.

Med åberopande av vad utskottet under punkten 77:o) anfört anser utskottet,

att de tre sjuksköterskebefattningarna i lönegraden A 7, som departementschefen

föreslagit ersatta med assistentsköterskebefattningar i lönegraden

Eo 5, böra bibehållas på personalförteckningen, men tills vidare hållas

vakanta.

I övrigt har utskottet icke funnit annat att erinra mot vad Kungl. Maj:t

under förevarande punkt föreslagit än att med anledning av inrättandet av

en särskild överläkarbefattning i plastisk kirurgi i lönegraden Eo 26 det till en

specialist i plastisk kirurgi nu utgående arvodet å 5 000 kronor bör bortfalla.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, bör alltså i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag minskas med 5 000

kronor till (143 800 — 5 000 =) 138 800 kronor och anslagets slutsumma

uppf (irås med (1 898 000 — 5 000 =) 1 893 000 kronor.

Utskottet.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet har icke funnit skäl tillstyrka det i motionen II: 362 — så vitt

nu är i fråga — gjorda yrkandet om anställandet av en kvinnlig portvakt i

lönegraden A 5.

Beträffande frågan örn löneförbättring för reparatörer och vissa eldare hänvisar

utskottet till vad utskottet i samma fråga anfört beträffande karolinska

sjukhuset.

Vidkommande de i motionerna I: 82 och II: 91 samt II: 374 gjorda yrkandena

— såvitt de avse serafimerlasarettet — får utskottet hänvisa till den

ståndpunkt utskottet intagit till dessa spörsmål vid behandlingen av karolinska

sjukhusets avlöningsanslag.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna 1:187 och II: 290,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1944/45, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för serafimerlasarettet, som

föranledas av vad utskottet i det föregående anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... kronor 376 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 138 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.................. » 1 177 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .. ......... » 201 200

Summa kronor 1 893 000;

c) till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av

1 893 000 kronor;

II. att motionerna I: 82 och II: 91 må anses besvarade med

vad utskottet ovan anfört;

III. att motionen II: 374, så vitt nu är i fråga, icke må av

riksdagen bifallas;

IV. att motionen II: 362, så vitt nu är i fråga, icke må av

riksdagen bifallas.

80:o) Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, s. 214—216), vilket innebär en

anslagsminskning med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

69

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:

Omkostnader för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 1 505 000 kronor.

81 :o) Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80, s. 216—218), vilket

innebär en anslagshöjning med 37 000 kronor av automatisk natur, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska

sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1944/45 anvisa

ett förslagsanslag av 527 000 kronor.

82:o) Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, s.

218—220), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, får utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot

vad departementschefen i detta sammanhang anfört, hemställa,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret

1944/45 anvisa ett anslag av 190 000 kronor.

83:o) Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset i

Stockholm. Kungl. Majit har (punkt 82, s. 220—230) föreslagit riksdagen

att till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av

500 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 20 000 kronor,

uppkommen å ena sidan genom bland annat bortfallande av vissa engångsutgifter

och minskning av de beräknade utgifterna för kosthåll, å andra sidan

genom viss ökning av utgifterna för avlöningar. I sistnämnda hänseende har

departementschefen tillstyrkt en viss ökning av den underordnade läkarpersonalen

och en förbättring av dess lönest åkning samt förklarat sig icke motsätta

sig en reglering av anställningsförhållandena för viss biträdespersonal.

Beträffande de ökade kostnaderna för avlöning åt läkare framhåller departementschefen,

att enligt hittills gällande avtal mellan staten, Stockholms stad

och Stockholms läns landsting angående bestridande av barnbördshusets

driftskostnader, vilka avtal ligga till grund för anslagsberäkningen för nästa

budgetår, har statsverket att i princip ensamt svara för dessa kostnader.

Den ifrågasatta ökningen av kostnaderna för läkarpersonalens avlöning borde

därför helt bäras av statsverket.

Departementschefen har framhållit, att enligt hittills gällande avtal mellan

staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting angående bidrag till

driftskostnaderna vid allmänna barnbördshuset, vilka avtal skola ligga till

Utskottet.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 8.

grund för anslagsberäkningen för nästa budgetår, har statsverket att i princip

svara för kostnaderna för avlönande av läkarpersonalen vid barnbördshuset.

Med hänsyn härtill har utskottet icke velat motsätta sig bifall till Kungl.

Maj:ts förslag, att statsverket kommer att svara för den av direktionen över

barnbördshuset föreslagna utökningen av och löneförbättringen åt den underordnade

läkarpersonalen. I enlighet med vad departementschefen förordat anser

utskottet att, för åtnjutande av löneförbättringen bör uppställas villkor

av innebörd, att ifrågavarande läkare icke i vidare mån än motsvarande läkare

vid karolinska sjukhuset skola äga uppbära särskild avgift för intyg, poliklinikavgifter

m. m.

Med biträdande även i övrigt av Kungl. Maj:ts föreliggande förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna

barnbördshuset i Stockholm för budgetåret 1944/45

anvisa ett anslag av 500 000 kronor.

84:o) Universitetssjukhus: Bidrag- till pediatrisk klinik och poliklinik

i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s. 230),

vilket innebär en anslagshöjning med 2 800 kronor, avsedd till förbättring av

arvodet för amanuensen vid nämnda poliklinik, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till

pediatrisk klinik och poliklinik i Stockholm för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 71 100 kronor.

85:o) Universitetssjukhus: Nedsättning- i vissa fall av vårdavgifterna

vid S:t Görans sjukhus i Stockholm. Kungl. Majit har (punkt 84, s. 230

och 231) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1944/45 anvisa ett anslag av 4 000 kronor.

Till detta ändamål beviljades anslag första gången av 1942 års riksdag.

Syftet med anslaget är, såsom framgår av den i 1942 års åttonde huvudtitel,

punkten 80 (s. 202 f.), lämnade redogörelsen, att säkerställa tillgången till

för undervisningen erforderligt patientmaterial vid karolinska institutets klinik

för hudsjukdomar, där den enda undervisningen inom landet i detta ämne

bedrives. Anslaget användes enligt klinikchefens bestämmande till nedsättande

av legosängsavgiften för obemedlade och mindre bemedlade sjuka med

hemort utom Stockholm.

Kanslern för rikets universitet har hemställt, att anslaget måtte uppföras

med oförändrat belopp för nästa budgetår. Departementschefen har biträtt

kanslerns förslag.

Av handlingarna i detta ärende inhämtas, att professorn i dermatologi

och syfilidologi vid karolinska institutet, tillika överläkare och poliklinikföreståndare

vid S:t Görans sjukhus, Sven Hellerström för sin del föreslagit,

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

71

att anslaget till ifrågavarande ändamål måtte höjas till 10 000 kronor. Till

stöd härför anförde Hellerström i huvudsak följande.

En väsentlig del av den dermato-syfilidologiska klinikens hudklientel hade

bestått av icke-stoekholmare, i allmänhet svårtolkade och svårbehandlade

utredningsfall, vilka varit av största värde ur undervisningssynpunkt. På

grund av bristen på specialutbildade läkare och vårdmöjligheter för hudpatienter

utanför Stockholm hade detta klientel inremitterats eller självt sökt

sig till S:t Görans specialklinik. Under åren 1940—1942 hade, tydligen av

ekonomiska skäl, enär dagavgiften för vård å allmän sal av icke-stockholmare

höjts till 10 kronor, en nedåtgående tendens beträffande detta klientel gjort

sig gällande. Det av riksdagen beviljade anslaget på 4 000 kronor för budgetåret

1942/43 till nedsättning efter klinikchefens bestämmande i vissa fall av

ovannämnda vårdavgifter hade visat sig fylla ett synnerligen stort behov

och varit ett oskattbart värde för undervisningen och forskningen samt givetvis

även för de patienter med hemort utanför Stockholm, vilka vore i behov

av specialvård å omförmälda klinik.

Av anslaget som först den 1 oktober 1942 kunde börja anlitas hade i början

av april 1943 endast återstått omkring 400 kronor, trots att den största sparsamhet

med medlen iakttagits. Till början av april 1943 hade 28 patienter

erhållit nedsättning i vårdavgiften. I flera fall hade det varit önskvärt, att

vederbörande patient kunnat få större nedsättning av avgiften än som nu

varit möjligt, för att patienten icke på grund av sina egna ekonomiska förhållanden

skulle behöva utskrivas för tidigt. Det hade även visat sig nödvändigt

att begränsa hjälpen till sådana mindre bemedlade patienter, som

ej velat anlita fattigvården. Det vore sålunda i mycket begränsad utsträckning,

som det beviljade anslaget räckt till att berika undervisningsmaterialet.

På sex månader hade 90 procent av medlen förbrukats och ändå hade den

största sparsamhet iakttagits och sovring av klientelet företagits.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Med hänsyn till vad av vederbörande överläkare vid S:t Görans sjukhus

anförts i fråga om behovet av ökade medel för nedsättning i vissa fall av

avgifterna för vård å sjukhusets dermato-syfilidologiska klinik anser utskottet

att till ett kommande år bör tagas under övervägande huruvida icke förevarande

anslag är alltför knappt utmätt.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Nedsättning i

vissa fall av vårdavgifterna vid S:t Görans sjukhus i Stockholm

för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 4 000

kronor.

8(i:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare

vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi åt

medicine kandidater. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, s.

231), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

Utskottet.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk

undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater för budgetåret

1944/45 anvisa ett anslag av 12 600 kronor.

87:o) Gemensamma universitetsändamål: Kurser i krigskirurgi m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 231), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Kurser i krigskirurgi m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa

ett anslag av 7 500 kronor.

88:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av

doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, s.

231 och 232), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret

1944/45 anvisa ett anslag av 18 000 kronor.

89:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt sakkunniga i

akademiska befordringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 88, s. 232), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt sakkunniga i akademiska befordringsärenden

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 15 000

kronor.

90:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier åt studerande

vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 89) föreslagit riksdagen

i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare

under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

91 :o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande

av högre juridiska studier vid universiteten i Uppsala och Lund. Gemensamma

universitetsändamål: Forskarstipendier för docenter vid universiteten

i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet.

I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 90, s. 233), vilka innebära

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

73

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för

främjande av högre juridiska studier vid universiteten i Uppsala

och Lund ett anslag av 10 000 kronor;

b) till Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier

för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt

karolinska mediko-kimrgiska institutet ett anslag av 35 000

kronor.

92:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 91, s. 233 och 234), vilket innebär en anslagshöjning

med 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska institutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman (institutets

chef, tillika professor i rasbiologi vid

universitetet i Uppsala):

a. Lön och tjänstgörings
penningar

.......... kronor 12 000

Anm.: Av detta belopp utgöra

8,000 kronor lön och 4,000 kronor

tj änstgöringspenningar.

b. Ålderstillägg ........ » 1 000

Anm.: Ålderstillägget utgår

efter 5 års tjänstgöring.

Summa kronor 13 000

Avgår: pensionsavdrag,

förslagsvis.......... » 800 kronor 12 200

2. Arvode och särskild ersättning bestämd

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... » 10 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.............................. » 20 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 3 000

Summa kronor 46 000;

b) till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 46 000 kronor.

93:o) Rasbiologiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 92, s. 234 och 235), vilket innebär en höjning med

800 kronor av anslagsmedlen till övriga expenser, hemställer utskottet,

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Omkostnader

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 8 600

kronor.

94:o) Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 93, s. 235—237), vilket innebär en anslagshöjning med

3 000 kronor i syfte att bereda ökade medel till insamling av ytterligare

arbetsmaterial, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Materiel

m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 20 000 kronor.

95:o) Farmaceutiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 94, s. 237 och 238), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 400 kronor i syfte att bereda medel till heltidsanställning av institutets

skrivbiträde, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) höja den i avlöningsstaten för farmaceutiska institutet

uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal med 1 400 kronor till 36 600 kronor samt avlöningsstatens

slutsumma med likaledes 1 400 kronor till

95 700 kronor;

b) till Farmaceutiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 95 700 kronor.

96 :o) Farmaceutiska institutet: Omkostnader. Farmaceutiska institutet:

Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95, s.

238), vilka innebära anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Farmaceutiska institutet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 18 500 kronor;

b) till Farmaceutiska institutet: Materiel m. m. ett reservationsanslag

av 2 500 kronor.

97:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 96, s. 239), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Avlöningar

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 26 100

kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

75

98:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 97, s. 239 och 240), vilket innebär en anslagshöjning

med 6 000 kronor, belöpande med 1 000 kronor på anslagsmedlen till övriga

expenser och i övrigt på en engångsanvisning för anskaffande av förvaringsskåp,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av

10 000 kronor.

99:o) Ortnaninskomniissionen: Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 98, s. 240),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling

och bearbetning av vetenskapligt matenal för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 12 000 kronor.

100:o) Bidrag till sammanslutningar, som bedriva ortnamnsundersökningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 99, s. 241), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till sammanslutningar, som

bedriva ortnamnsundersökningar, för budgetåret 1944/45 anvisa

ett anslag av 2 000 kronor.

101:o) Landsmålsarkiven: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 100, s.

241—243) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven personalförteckning och avlöningsstat för landsmålsarkiven, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1944/45, dels ock till Landsmålsarkiven:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

114 800 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 8 300 kronor, väsentligen

föranledd av att det förutsatts, att en för närvarande vakanssatt arkivarietjänst

i lönegraden Eo 21 vid Uppsala-arkivet skulle få återbesättas.

Beträffande denna fråga har styrelsen jör landsmåls- och jolkminnesarkivet i

Oppsala anfört följande.

När dåvarande arkivarien och expeditionsföreståndaren i lönegraden Eo 21

filosofie licentiaten Manne Eriksson förordnades att från och med den 1 januari

1941 vara medarbetare i lönegraden Eo 26, bestämdes samtidigt, att den ledigblivna

arkivarietjänsten tills vidare skulle vakanssättas utan vikarie. Eriksson

måste därför trots sin befordran fortsätta att sköta arkivariens och

expeditionsföreståndarens åligganden och har följaktligen icke kunnat taga

itu med den arbetsuppgift, som arkivledningen avsett just för honom, nämligen

Upplandsundersökningen. Eriksson, som är född upplänning, är utom
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

ordentligt väl förtrogen med uppländska folkmål och folktraditioner samt

har utgivit flera arbeten i detta ämne.

Uppland hör till de språk- och kulturområden, som just nu kanske alka

mest påfordra en grundligare undersökning. Provundersökningar ha visat,

att traditionsupplösningen där är mycket långt hunnen och att läget starkt

försämrats bara under de allra sista åren. Ytterligare dröjsmål måste medföra,

att åtminstone i de sydliga, centrala och västliga delarna av Uppland —

där den språkliga nivelleringen gått fortast — inga dialektundersökningar

längre kunna företagas.

Erikssons sakkunskap kan ej användas för denna utomordentligt viktiga

och brådskande Upplandsundersökning, om ej en särskild arkivarie och

expeditionsföreståndare förordnas. Med hänsyn till det sagda samt jämväl

till den omständigheten, att just under år 1944 en med arkivets administrativa

arbeten, dess grammofonupptagningar, skivarkiv och tekniska apparater

sällsynt väl förtrogen kraft finnes att tillgå, hemställer styrelsen, att befattningen

i lönegraden Eo 21 som arkivarie och expeditionsföreståndare måtte få

återbesättas.

Kanslern för rikets universitet och statskontoret ha ansett sig icke böra

tillstyrka ändring av beslutet om vakanssättning av ovannämnda arkivarietjänst.

Departementschefen har för egen del anfört.

Behovet av att kunna undersöka landsmål och folktraditioner i vissa delar

av Uppland, innan traditionsresterna där helt försvinna, synes vara så stort,

att åtgärder böra vidtagas för möjliggörande av en dylik undersökning. För

att den för en sådan uppgift särskilt kvalificerade tjänstemannen vid Uppsalaarkivet

skall kunna ägna sig åt undersökningen i fråga, har föreslagits, att

den vakanssatta tjänsten som arkivarie-expeditionsföreståndare — vars benämning

bör ändras till enbart arkivarie — i lönegraden Eo 21 vid arkivet

skall få återbesättas. Jag anser mig böra tillstyrka detta förslag.

I fråga om personalförteckningen innebär Kungl. Maj:ts förslag ändrad

benämning av de därå uppförda befattningarna.

Utskottet anser liksom departementschefen att behovet av att kunna undersöka

landsmål och folktraditioner i vissa delar av Uppland, innan traditionsrestema

där helt försvinna, torde vara så stort, att åtgärder synas böra vidtagas

för möjliggörande av en dylik undersökning. Utskottet biträder därför

departementschefens förslag att den nu vakanssatta tjänsten som arkivarieexpeditionsföreståndare

i lönegraden Eo 21 vid Uppsalaarkivet får återbesättas,

i syfte att lösgöra den för ovannämnda uppgift särskilt kvalificerade

tjänstemannen därstädes.

Med biträdande även i övrigt av vad departementschefen under denna

punkt förordat, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

a) godkänna följande personalförteckning för landsmålsarkiven,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 77

Personalförteckning.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala.

Befattning. Lönegrad.

1 arkivchef................................... Eo 30

3 förste arkivarier............................. Eo 26

3 arkivarier .................................. Eo 21

Landsmålsarkivet i Lund.

1 arkivchef...................... Eo 28

1 arkivarie ................................... Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . kronor 99 600

2. Rörligt tillägg, förslag snis............ » 15 200

Summa kronor 114 800;

c) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 114 800 kronor.

102:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 101, s. 243), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 9 000 kronor.

103:o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material. Kungl. Majit har (punkt 102, s. 243—246) föreslagit riksdagen

att till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 42 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr F. Ström väckt motion (I: 235), vari hemställts, att riksdagen

måtte höja ifrågavarande anslag med 12 500 kronor utöver föreslagna

42 000 kronor till 54 500 kronor.

Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, varav

3 000 kronor för att möjliggöra ökad upptagning på grammofon av folkminnes-

och dialektmaterial och 7 000 kronor för inlösen av framlidne pro
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

78 Statsutskottets utlåtande nr 8.

fessorn H. Geijers efterlämnade samlingar av äldre språkligt och folkloristiskt

material.

I detta sammanhang har departementschefen erinrat, att nordiska museet,

Hyltén-Cavallius-stiftelsen i Lund, institutet för folkminnesforskning vid

Göteborgs högskola samt institutet för folklivsforskning i Stockholm i gemensam

framställning, under åberopande av innehållet i den vid 1943 års

riksdag av herr F. Ström väckta motionen I: 160, anhållit om ett anslag av

12 500 kronor för folkminnesinsamling genom s. k. ortsmeddelare, att fördelas

mellan ifrågavarande fyra institutioner. Under hänvisning till att departementschefen

i annat sammanhang (se ovan) tillstyrkt anvisande av ökade

medel till folkminnes- och landsmålsforskningen, har departementschefen dock

sett sig nödsakad att för närvarande avstyrka ifrågavarande framställning.

I motionen I: 235 hemställes om bifall till nyssnämnda framställning.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag, varigenom förevarande anslag

för nästa budgetår kommer att höjas med ett belopp av 10 000 kronor. Att

härutöver i enlighet med vad i motionen I: 235 yrkats under anslaget anvisa

12 500 kronor för folkminnesinsamling genom s. k. ortsmeddelare kan utskottet

för närvarande icke tillstyrka.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen I: 235, till Landsmålsarkiven: Insamling

och bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 42 000 kronor.

104:o) Bidrag till dialektforskningar vid institutet för ortnamns- och

dialektforskning vid Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 103, s. 246), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till dialektforskningar vid

institutet för ortsnamns- och dialektforskning vid Göteborgs

högskola för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 5 000

kronor.

105:o) Bidrag till institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs

högskola. Kungl. Maj:t har (punkt 104, s. 246 och 247) föreslagit riksdagen

att till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av

9 600 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr F. Ström väckt motion (I: 237), vari hemställts, att riksdagen

måtte höja ifrågavarande anslag med 1 400 kronor till 11 000 kronor.

Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

79

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår till ifrågavarande institut.

Utskottet anser sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

har icke funnit skäl föreligga att biträda det i motionen 1:237 framställda

yrkandet. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen I: 237, såsom Bidrag till institutet

för folkminnesforskning vid Göteborgs högskola för budgetåret

1944/45 anvisa ett anslag av 9 600 kronor.

106:o) Bidrag till undervisning i meteorologi vid Stockholms högskola.

Bidrag till institutet för socialpolitisk och kommunal utbildning

och forskning. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkterna 105 och 106) föreslagit

riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Tekniska högskolor.

Departementschefen har inledningsvis anfört följande.

Innan jag närmare ingår på de tekniska högskolornas anslagsäskanden för

nästa budgetår, erinrar jag, att 1940 års sakkunniga för den högre tekniska

undervisningen den 25 oktober 1943 avlämnat betänkande med utredning och

förslag angående den högre tekniska undervisningen (statens offentliga utredningar

1943:34—37). Förslaget, vilket syftar till en vittgående omorganisation

och utbyggnad av den tekniska högskoleundervisningen, avsedd att genomföras

successivt med början från och med nästa budgetår, befinner sig för

närvarande under remissbehandling. Remissbehandlingen och den därpå följande

beredningen av detta omfattande ärende kunna emellertid icke beräknas

bli avslutade i så god tid, att förslag i ämnet skulle kunna föreläggas

riksdagen under dess nu inledda session. När jag haft att taga ställning till

de tekniska högskolornas anslagsäskanden för nästa budgetår, vilka i stor

utsträckning bygga på de sakkunnigas förslag, har jag därför nödgats skjuta

på framtiden de framställningar från högskolornas sida, vilka synts mig böra

upptagas till närmare prövning först i samband med de sakkunnigas förslag.

107:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Majit

har (punkt 107, s. 249—261) föreslagit riksdagen att dels besluta, att personalförteckningen

för tekniska högskolan i Stockholm skall från och med

budgetåret 1944/45 utökas med två professurer i lönegraden A 30; dels bemyndiga

Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i den till nämnda personalförteckning

hörande anmärkningen, som föranledas av vad departementschefen

förordat; dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för

Utskottet.

s. 80 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

80 Statsutskottets utlåtande nr 8.

tekniska högskolan i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45; dels ock till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 1 301 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr R. Lindström väckt motion (I: 188), vari hemställts, att

riksdagen matte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära inrättande

av en professur i stadsbyggnad vid tekniska högskolan i Stockholm.

Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak följande:

a) uppdelning av professuren i kemisk teknologi i två professurer, omfattande

teknisk oorganisk, respektive teknisk organisk kemi;

b) inrättande av en speciallärarbefattning i elektrotekniska mätmetoder

(arvode 6 500 kronor);

c) omreglering av de fyra docentstipendierna på så sätt, att de komma att

utgå efter samma grunder som docentstipendierna vid universiteten och karolinska

institutet;

d) ökning med 50 000 kronor av anslagsmedlen till avlönande av tillfälliga

lärarbiträden och assistenter;

e) anvisande av 5 000 kronor till extra arbetshjälp på högskolans kansli;

samt

f) inrättande av en maskinteknikerbefattning och en ny laboratorievaktmästartjänst,

båda i lönegraden Ex 7.

I anslagshänseende innebär Kungl. Maj:ts förslag en höjning med 76 100

kronor.

Vad Kungl. Majit under förevarande punkt föreslagit har icke givit utskottet

anledning till erinran eller uttalande.

Vidkommande det i motionen I: 188 framställda yrkandet får utskottet

erinra därom, att 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen

i sitt den 9 oktober 1943 avgivna betänkande föreslagit, att den nuvarande

speciallärarbefattningen i stadsbyggnad vid tekniska högskolan i Stockholm

skall ersättas med en professur i ämnet. Ifrågavarande betänkande är för närvarande

föremål för remissbehandling. Frågan om inrättandet av nämnda professur

synes utskottet i första hand böra prövas av Kungl. Majit, sedan berörda

remissförfarande slutförts. Utskottet anser fördenskull icke, att riksdagen,

innan frågan blivit vederbörligen färdigberedd, bör i skrivelse till

Kungl. Majit påyrka professurens inrättande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må,

a) besluta, att personalförteckningen för tekniska högskolan

i Stockholm skall från och med budgetåret 1944/45 utökas

med två professurer i lönegraden A 30;

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

81

b) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i

den till nämnda personalförteckning hörande anmärkningen,

som föranledas av vad departementschefen förordat;

c) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... kronor 641000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit........... » 252 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................ » 658 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 99 800

Summa kronor 1 651 500

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande ........... kronor 350 000

Nettoutgift kronor 1 301 500;

d) till Tekniska, högskolan i Stockholm: Avlöningar för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 1 301 500

kronor;

II. att motionen I: 188 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

108:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 108, s. 261—264), vilket innebär en anslagshöjning

med 22 700 kronor, varav 15 200 kronor avses för vissa engångsutgifter,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Omkostnader för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 449 700 kronor.

109:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 109, s. 264—266), vilket innebär en anslagshöjning

med 80 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Materiel m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 575 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 19H. 6 sami. Nr 8.

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

82 Statsutskottets utlåtande nr 8.

110:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110,

s. 266), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 40 000

kronor.

lilio) Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier. Kungl. Majit har

(punkt lil, s. 267) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret

1944/45 anvisa ett anslag av 11 000 kronor.

Kungl. Marits förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår.

För budgetåret 1940/41 var detta anslag uppfört med 16 000 kronor, varav

11 000 kronor disponerades till stipendier åt mindre bemedlade eller medellösa

studerande vid högskolan och 5 000 kronor till resebidrag åt studerande för

deltagande i obligatoriska exkursioner och fältövningar i anslutning till undervisningen

inom vissa avdelningar (väg- och vattenbyggnad, bergsvetenskap

och lantmäteri). Från och med budgetåret 1941/42 har sistnämnda anslagspost

indragits, varför anslaget sänkts till 11 000 kronor.

Högskolans lärarkollegium har hemställt om en anslagshöjning med 18 000

kronor. Av detta belopp skulle 1 000 kronor avses till förstärkning av anslagsmedlen

för stipendier åt studerande, 5 000 kronor till resebidrag åt studerande

för deltagande i exkursioner och 12 000 kronor till resestipendier

åt lärare för utrikes studieresor. Departementschefen har emellertid icke ansett

sig för närvarande kunna tillstyrka en höjning av ifrågavarande anslagsmedel.

Utskottet, som biträder Kungl. Majits förevarande förslag, vill allenast

framhålla önskvärdheten av att, så snart det statsfinansiella läget medgiver,

medel åter måtte anvisas till resebidrag åt studerande för deltagande i obligatoriska

exkursioner och fältövningar i anslutning till undervisningen inom

vissa avdelningar.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier

för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 11 000

kronor.

112:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning

av nya lokaler. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 112, s. 267

269) och under framhållande av, att enligt utskottets mening medel ur ifrågavarande

anslag torde böra utgå även för inredning och utrustning av de

lokaler, som iordningställas för institutionen för järnets bearbetning och behandling,

hemställer utskottet,

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

83

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning

och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1944/45

anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kronor.

113:o) Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 113, s. 269—279) föreslagit riksdagen att dels besluta, att personalförteckningen

för Chalmers tekniska högskola skall från och med budgetåret

1944/45 utökas med en professur i lönegraden A 30; dels bemyndiga Kungl.

Majit att vidtaga den ändring i den till nämnda personalförteckning hörande

anmärkningen, som föranledes av vad departementschefen förordat; dels godkänna

av departementschefen angiven avlöningsstat för Chalmers tekniska

högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45; dels

ock till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa

ett förslagsanslag av 491 200 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak följande:

a) inrättande av en professur i elektrisk anläggningsteknik i stället för

den nuvarande speciallärartjänsten i samma ämne;

b) anvisande av medel till speciallärartjänster i kemisk textilteknologi (arvode

2 400 kronor) och textil materiallära (arvode 1 800 kronor);

c) omreglering av docentstipendierna på samma sätt som föreslagits beträffande

docentstipendiema vid tekniska högskolan i Stockholm;

d) förstärkning av anslagsmedlen till assistenter och lärarbiträden med

20 000 kronor;

e) anställande av två skrivbiträden i lönegraden Ex 2 vid högskolans kansli

och 2 laboratorievaktmästare i lönegraden Ex 7;

f) anvisande av 3 000 kronor till extra arbetshjälp vid biblioteket.

I anslagshänseende innebär Kungl. Maj:ts förslag en höjning med 42 900

kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag, får hemställa,

att riksdagen må,

a) besluta, att personalförteckningen för Chalmers tekniska

högskola skall från och med budgetåret 1944/45 utökas

med en professur i lönegraden A 30;

b) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga den ändring i

den till nämnda personalförteckning hörande anmärkningen,

som föranledes av vad departementschefen förordat;

c) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska

högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

Utskottet.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......................... kronor 236 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............. » 90 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 282 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 42 000

Summa kronor 651 200

Särskilda uppbördsmedel:

Elevavgifter ......................... kronor 160 000

Nettoutgift kronor 491 200;

d) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 491 200 kronor.

114:o) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader.I enlighet medKungl.

Majits förslag (punkt 114, s. 279—281), vilket innebär en anslagshöjning med

27 700 kronor, huvudsakligen avseende anslagsmedlen till övriga expenser,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av

153 000 kronor.

115:o) Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 115, s. 281—283), vilket innebär en anslagshöjning

med 50 000 kronor, huvudsakligen avseende vissa nyanskaffningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Materiel

m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 215 000 kronor.

116:o) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för

högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 116, s.

283), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp

och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

117:o) Chalmers tekniska högskola: Stipendier. Kungl. Majit har

(punkt 117, s. 283 och 284) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 5 000 kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 85

Detta anslag är för närvarande uppfört nied 900 kronor, varför Kungl.

Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning nied 4 100 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att högskolans styrelse begärt en höjning

till 6 000 kronor och till stöd därför anfört.

Högskolans stipendiefonder ha- under det senaste årtiondet starkt minskat

i betydelse genom den allmänna nedgången i räntesatserna. Högskolan är

därför i behov av att detta anslag blir ett stipendieanslag i ordets verkliga

mening. Vid tekniska högskolan i Stockholm har anslag utgått med 11,000

kronor årligen till stipendier åt mindre bemedlade eller medellösa elever. Elevantalet

vid Chalmers tekniska högskola är något över hälften av det vid tekniska

högskolan i Stockholm. På grund härav hemställer styrelsen om höjning

av anslaget till stipendier till 6,000 kronor, att utgå till mindre bemedlade

eller medellösa studerande.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Av det betänkande, som avgivits av sakkunniga för den högre tekniska

undervisningen, inhämtas, att stipendiefonderna vid Chalmers tekniska högskola

den 30 juni 1938 uppgingo till cirka 423,000 kronor med omkring 12,800

kronor i årlig ränteavkastning och den 30 juni 1942 till cirka 440,000 kronor

med omkring 15,000 kronor i årlig ränteavkastning. Till jämförelse må nämnas,

att motsvarande fonder vid tekniska högskolan under samma tidsperiod

stigit från 2,636,000 kronor till 2,971,000 kronor, medan ränteavkastningen

under samma tid sjunkit från 105,000 kronor till 102,000 kronor.

Av de anförda uppgifterna torde framgå, att Chalmers tekniska högskola

i jämförelse med systerinstitutionen i Stockholm är missgynnad i fråga om

möjligheterna att bereda stipendieförmåner åt de studerande. Detta förhållande

ter sig enligt min mening desto mer obefogat, som terminsavgifterna

vid Chalmers tekniska högskola numera höjts till samma, nivå som vid

Stockholmshögskolan. Jag anser mig därför icke kunna motsätta mig högskolestyrelsens

förslag örn höjning av stipendieanslaget utan tillstyrker, att

detsamma för nästa budgetår höjes med 4,100 kronor till 5,000 kronor.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag, har dock icke

kunnat undgå att finna att, även efter*den av departementschefen förordade

höjningen av anslaget till stipendier vid Chalmers tekniska högskola, denna

högskola i förhållande till tekniska högskolan i Stockholm icke synes hava

blivit proportionsvis fullt rättvist tillgodosedd med anslagsmedel för här ifrågavarande

ändamål.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Stipendier

för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 5 000

kronor.

Utskottet.

118:o) Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av nya

lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118, s. 284), vilket

innebär, att av det belopp av tillhopa 490 000 kronor, som förutsatts skola

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nr 8.

anvisas för maskin- och instrumentutrustning samt möblering av den nya

väg- och vattenbyggnadsinstitutionen, för nästa budgetår anvisas ett slutanslag

av 190 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Inredning

och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1944/45

anvisa ett reservationsanslag av 190 000 kronor.

119:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier

för främjande av högre tekniska studier. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 119, s. 284 och 285), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Stipendier för främjande av högre tekniska

studier för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 45 000 kronor.

120:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag

till främjande av teknisk forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 120, s. 285 och 286), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska,

högskolorna: Bidrag till främjande av teknisk forskning

för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av

150 000 kronor.

121 :o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag

till tryckning av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 121, s. 286), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 3 000 kronor.

122:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning

åt sakkunniga i befordringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 122, s. 286 och 287), vilket innebär en anslagshöjning med

3 000 kronor, föranledd av ökad belastning å anslaget, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av

10 000 kronor.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

87

123:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Extra

undervisningskurser. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123,

s. 287 och 288) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Extra undervisningskurser för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

Skolöverstyrelsen.

124:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 124,

s. 289—307) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven personalförteckning och avlöningsstat för skolöverstyrelsen, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1944/45; dels ock till Skolöverstyrelsen:

Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av

755 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av fru Anna SjöströmBengtsson

(I: 87) och den andra inom andra kammaren av fröken Kerstin

Hesselgren m. fl. (II: 186), vari hemställts, att riksdagen måtte höja förevarande

anslag med 3 000 kronor till 758 500 kronor i syfte att bereda ökade

medel till arvoden åt konsulenten i hushållsgöromål och konsulenten i kvinnlig

slöjd.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet,

hänvisas till motionen I: 87.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak följande:

a) inrättande av en tjänst som administrativ byråchef i lönegraden A 30

med arvode såsom avdelningschef;

b) indragning av en amanuenstjänst vid bifall till förslaget under a);

c) anställande av ett skrivbiträde i lönegraden Ex 2 såsom biträde åt

skolöverläkaren;

d) anställande av en biblioteksamanuens i lönegraden Ex 15;

e) anvisande av 3 000 kronor såsom arvode åt en pedagogisk inspektör över

verksamheten vid statsunderstödda daghem och lekskolor;

f) ändrad benämning av vissa befattningar.

Beträffande förslaget örn inrättande av en tjänst såsom administrativ

byråchef inhämtas av statsrådsprotokollet bland annat följande.

Skolöverstyrelsen har vid sina anslagsberäkningar för nästa budgetår i enlighet

med förslag, som framlagts såsom resultat av en i samråd med besparingsbercdningen

företagen särskild organisationsundersökn

i n g, föreslagit inrättande av en tjänst såsom administrativ byråchef i

lönegraden A 30.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Statsutskottets utlåtande nr 8.

I redogörelsen för nämnda organisationsundersökning anföra utredningsmännen

bland annat.

Allmänna synpunkter på arbetsfördelningen. På

grund av skolöverstyrelsens nuvarande arbetsformer Ilar det kommit att utbildas

en tendens till utjämning av skillnaderna mellan de kvalificerade

kanslitjänstemännens arbetsuppgifter inbördes. Arbetsuppgifterna för en

sekreterare, en notarie och en amanuens kunna vara i princip nästan desamma.

De kvalificerade kanslitjänstemännen få i viss utsträckning utföra

arbeten, som lämpligen borde utföras av kansli- eller kontorsbiträden eller

expeditions vakter. Även undervisningsrådens tid upptages till icke ringa del

av sådana göromål, som måste sägas vara mindre kvalificerade. Denna

mindre rationella och ändamålsenliga arbetsfördelning inom överstyrelsen

torde emellertid icke uteslutande bero på bibehållande av den föråldrade arbetsformen

utan också på en förefintlig markant brist på biträdespersonal i

mindre kvalificerad tjänsteställning.

Enligt vår mening är därför önskemålet örn en ändamålsenligare arbetsfördelning

mellan olika slag av befattningshavare ett av de mest betydelsefulla.

En rationell arbetsfördelning måste bygga på den till synes självklara

principen, att de olika arbetsuppgifterna i görligaste mån uppdelas i grupper,

så att uppdelningen så nära som möjligt motsvarar de olika grupperna

av befattningshavare med hänsyn till dessas tjänsteställning och allmänna kvalifikationer.

Varje tjänsteman bör således i största möjliga utsträckning få

utföra sadant arbete, för vilket han är högst kvalificerad, och i minsta möjliga

utsträckning sådant, som lika bra eller bättre kan utföras av en mindre

kvalificerad tjänsteman. Undervisningsrådens, kanslitjänstemännens, kanslibiträdenas,

leon torsin träd en as och expeditionsvaktemas göromål borde sålunda

skarpare skiljas från varandra än vad nu är fallet.

Det torde vara uppenbart och har också vid flera tillfällen uttalats, att

undervisningsråden tyngas av åtskilliga arbetsuppgifter, vilka icke kräva pedagogisk

sakkunskap och därmed ligga vid sidan av undervisningsrådens

egentliga arbetsområden. Det synes vara i hög grad angeläget, att dylika

ärenden av förvaltningsrättslig eller administrativ art, vilka inom varje rotels

område icke äro så få, i största möjliga utsträckning överlämnas för beredning

och föredragning till kanslitjänstemän med för dessa ärendens handläggning

lämplig utbildning. Det mest rationella synes vara, att dessa administrativa

ärenden sammanföras till en särskild administrativ byrå inom

överstyrelsen, varom också förslag vid flera tillfällen framförts.

En rationell omgruppering av de s. k. notariegöromålen synes icke vara

av mindre genomgripande natur. Såsom ovan framhållits, utföras dessa göromål

nu av alla grader av befattningshavare från sekreterare till tillfälligt

anställd personal och utgöra en heterogen samling. Inom denna samling

kunna särskiljas olika slags göromål, vilka skulle kunna karakteriseras allt

efter sin art såsom. sekreterargöromål, notarie- eller amanuensgöromål,

kansli- eller kontorsbiträdesgöromål eller expeditionsvaktsgöromål. Naturligtvis

äro gränserna mellan de olika grupperna icke skarpa utan tämligen

flytande. En genomgripande uppdelning på detta sätt av göromålen på skilda

befattningshavare efter de senares tjänsteställning och kompetens skulle

utan tvivel medföra en betydande rationalisering. I det hela torde, såsom

ovan antyddes, en dylik omgruppering medföra, att en icke ringa del av det

arbete, som nu utföres av kvalificerade kanslitjänstemän, skulle kunna över
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

89

föras till kansli- och kontorsbiträden. Dels skulle härigenom den kvalificerade

kanslipersonalens arbetskraft kunna frigöras för mer kvalificerade uppgifter

av administrativ art, som nu handhavas av undervisningsråden, vilka

på detta sätt skulle kunna ägna sig mera åt sina egentliga uppgifter. Dels

skulle antalet mer kvalificerade kanslitjänstemän kunna minskas mot det

att biträdespersonalens antal ökades. Såsom ovan nämndes, finnes utan tvivel

inom överstyrelsen en betydande brist på biträdespersonal. En rationalisering

av detta slag skulle enligt vår mening kunna åstadkommas i det väsentliga

inom nuvarande kostnadsram, vartill vi återkomma.

En dylik omläggning skulle emellertid kräva en mycket ingående diskussion

av de särskilda arbetsuppgifterna, mycket mer detaljerad än den vi

kunnat göra. Vår undersökning har icke kuimat gå så i detalj, som skulle

vara nödvändigt för en så genomgripande omläggning. Vi anse dessutom,

att en omläggning icke lämpligen bör ske ejter en undersökning utan successivt

i samband med undersökningen. Detta synes då kräva en enhetlig

ledning av överstyrelsens kansliarbete. Endast under denna förutsättning synes

en undersökning av nämnt slag kunna genomföras.

Även nuvarande sätt för rekrytering av överstyrelsens kanslipersonal torde

utgöra ett icke oväsentligt hinder för genomförandet av en omläggning. Vi

återkomma härtill i annat sammanhang. Här vilja vi endast understryka,

att även från denna synpunkt en enhetlig central ledning av kanslipersonalen

synes vara enda utvägen att avhjälpa ifrågavarande olägenhet.

Behovet av en administrativ byråchef. Frågan om

en administrativ byråchef inom skolöverstyrelsen framträdde redan vid

skolöverstyrelsens uppkomst. Ett preciserat förslag framlades i det utlåtande,

som läroverksöverstyrelsen och skolöverstyrelsen avgåvo den 30 augusti 1919.

Förslaget vann icke bifall och upprepades därför senare. I 1938 års sakkunnigbetänkande

framfördes önskemålen på nytt. »De sakkunniga hava sålunda

kommit till den uppfattningen, att, därest en effektiv lättnad i undervisningsrådens

nuvarande arbetsbörda skall kunna åstadkommas, överstyrelsen

måste förstärkas med administrativa befattningshavare av högre tjänstegrad,

på vilka skulle ankomma att föredraga och handlägga de göromål av i

huvudsak juridisk och administrativ art, vilka nu i stor utsträckning åvila

de pedagogiskt utbildade ledamöterna. De sakkunniga vilja vidare erinra

därom, att överstyrelsen har att i synnerligen stor omfattning utarbeta förslag

till författningar och andra administrativa bestämmelser beträffande

det mångskiftande undervisningsväsendet. Detta arbete är för närvarande

anförtrott åt undervisningsråden, en uppgift, för vilken dessa, i vad avser

förslagens formella bearbetning, givetvis måste på grund av sin föregående

utbildning och verksamhet stå i viss mån främmande.» De sakkunniga föreslogo

två administrativa byråchefsbefattningar.

Bland de ärenden, som skulle hänföras till de administrativa rotlarna må

nämnas: ärenden rörande donationer, fonder och kassor, stipendier, lönereglerings-

och pensionsfrågor, statsbidrag till skolskjutsar och inackordering,

byggnadslån, ärenden rörande avsked och pension, löneklassplacering, tjärn

steförening och flyttningsersättning, ärenden rörande skolöverstyrelsens inre

organisation och arbetsförhållanden, anställande av personal, semester m. m.

Även senare har överstyrelsen i sina riksdagspetita upptagit yrkandet på

åtminstone en administrativ byråchefsbefattning.

Redan av dessa kortfattade antydningar torde framgå, vilken utomordent
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ligt viktig fråga för överstyrelsens organisation frågan om en administrativ

byråchef är. Även för den mer begränsade synvinkel, varunder vi ha att se

överstyrelsens organisation, framträder nämnda fråga som en av de viktigaste.

Det visar sig enligt vår mening, att en administrativ byråchefsbefattning

utgör ett oavvisligt villkor för de kanske betydelsefullaste av de rationaliseringsåtgärder,

som vi föreslå i fråga om arbetet inom överstyrelsen.

De förslag vi avse äro följande: a) rationalisering och centralisering av ärenden

av juridisk-administrativ natur, b) rationalisering och centralisering av

frågor rörande den formella sidan av ärendenas handläggning, c) rationalisering

och centralisering av ärenden rörande överstyrelsens personal, d) rationalisering

av arbetsfördelningen för överstyrelsens kanslipersonal.

Skolöverstyrelsen tillstyrker utredningsmännens förslag och föreslår, att den

administrative byråchefen placeras i lönegraden A 30. Statskontoret avstyrker

förslaget, medan allmänna lönenämnden tillstyrker detsamma. Lönenämnden

anför därvid.

Vad i den föreliggande framställningen anförts ger enligt lönenämndens

mening vid handen, att behov föreligger inom skolöverstyrelsen av en administrativ

befattningshavare i byråchefs ställning. Ur de synpunkter, lönenämnden

närmast har att företräda, framstår det såsom synnerligen önskvärt, att

den brist på enhetlighet i vissa ärendens handläggning, som i organisationsutredningen

omförmäles, så vitt möjligt undanröjes. Ett verksamt medel till

förverkligande av detta syfte är givetvis inrättandet av en för hela skolöverstyrelsen

gemensam administrativ chefstjänst. Lönenämnden tillstyrker därför,

att från och med nästa budgetår inrättas en byråchefstjänst i lönegrad

A 30 inom skolöverstyrelsen.

Lönenämnden har uppmärksammat, att skolöverstyrelsen i sitt i ärendet

framlagda förslag till personalförteckning upptagit beteckningar »ledamöter»

och »administrativ byråchef». Enligt lönenämndens mening bör i detta

sammanhang det av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga i betänkande

del III föreslagna utbytet av tjänstetiteln »ledamot» — som numera med

hänsyn till personalbeståndet icke längre är adekvat — mot »undervisningsråd»

genomföras. Den nya byråchefstjänsten bör vidare endast betecknas

»byråchef».

Departementschefen har för egen del anfört.

Frågan örn en omorganisation av skolöverstyrelsen har sedan åtskilliga år

tillbaka varit aktuell. Sedan år 1938 ligger under Kungl. Maj:ts prövning

ett av särskilda sakkunniga utarbetat förslag i ämnet. Förslaget har emellertid

av olika skäl hittills icke ansetts böra upptagas till avgörande i dess

helhet. Jag är icke heller för närvarande beredd att ingå närmare på detta

förslag. Ett annat sakkunnigförslag har numera lett till, att skolöverstyrelsens

yrkesskolavdelning från och med den 1 januari 1944 utbrutits till ett

särskilt ämbetsverk, överstyrelsen för yrkesutbildning. Besparingsberedningens

statistikkommitté har vidare framlagt förslag om inordnande av överstyrelsens

statistiska avdelning i statistiska centralbyrån; jag utgår emellertid

efter samråd med chefen för finansdepartementet ifrån, att statistiska

avdelningens organisation kommer att bestå oförändrad under nästa budgetår.

Slutligen har på besparingsberedningens initiativ av särskilda utredningsmän

inom överstyrelsen utförts en organisationsundersökning i syfte

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

91

att genom rationalisering av det inre arbetet ernå besparingar och ökad

effektivitet. Resultatet av denna organisationsundersökning föreligger nu till

bedömande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, ha utredningsmännen kommit

till den uppfattningen, att skolöverstyrelsens nuvarande personalorganisation

icke medger en så praktisk arbetsfördelning inom ämbetsverket som vore

önskvärd. En markant brist på biträdespersonal i mindre kvalificerad tjänsteställning

säges ha medfört, bland annat, att högre tjänstemän i icke obetydlig

omfattning nödgas utföra arbeten, som lämpligen borde fullgöras av

kansli- och kontorsbiträden eller annan lägre personal. Enligt utredningsmännens

mening borde undervisningsrådens, kanslitjänstemännens, kanslioch

kontorsbiträdenas samt expeditionsvaktemas göromål skarpare skiljas

från varandra och varje tjänsteman anförtros sådant arbete, för vilket han

med hänsyn till sin utbildning och sina kvalifikationer vore bäst lämpad.

Utredningsmännen framhålla vidare såsom i hög grad angeläget, att undervisningsråden

avlastas från arbetsuppgifter, vilka såsom varande av förvaltningsrättslig

eller administrativ art icke kräva pedagogisk sakkunskap. Det

mest rationella syntes utredningsmännen vara, att ärenden av administrativ

natur sammanfördes till en särskild administrativ byrå under ledning av en

byråchef. En rationell omgruppering av de underordnade tjänstemännens

göromål borde enligt utredningsmännen leda till, att en icke ringa del av

det arbete, som nu utfördes av kvalificerade kanslitjänstemän, kunde överföras

till kansli- och kontorsbiträden, vilket i sin tur borde kunna medföra

dels en ytterligare avlastning av undervisningsrådens arbetsbörda till underordnade

tjänstemän och dels ett utbyte av mera kvalificerade tjänstemän mot

lägre biträdespersonal. En sådan omgruppering av de underordnade tjänstemännens

göromål kräver emellertid, framhålla utredningsmännen, oavvisligen

en enhetlig ledning av överstyrelsens kansliarbete genom en administrativ

byrå.

Utredningsmännen framhålla en rationalisering av arbetsfördelningen på

antytt sätt såsom det kanske betydelsefullaste av de förslag, som framkommit

såsom resultat av organisationsundersökningen. Jag vill för egen del

instämma i detta uttalande. Den personalorganisation, som hittills stått

överstyrelsen till buds, synes icke ha medgivit en ändamålsenlig arbetsfördelning.

Det synes mig därför angeläget, att sådana åtgärder, som inom en

rimlig kostnadsram kunna vidtagas för att sätta skolöverstyrelsen i stånd

att ordna det inre arbetet på det mest praktiska sätt, tagas under allvarligt

övervägande.

Utredningsmännen ha enligt min mening visat, att en rationalisering av

åsyftat slag icke gärna är möjlig, om icke de juridiska och administrativa

ärendena i väsentlig utsträckning sammanföras för central handläggning under

enhetlig ledning. De ärendesgrupper, varom här är fråga, utgöras av exempelvis

avlönings- och pensionsärenden ävensom ärenden rörande överstyrelsens

inre organisation och arbetsförhållanden samt dess personalfrågor. Omfattningen

och arten av dessa ärenden motivera enligt min mening, att en administrativ

avdelning, alltså icke blott en särskild byrå, för ändamålet inrättas inom

överstyrelsen. Jag anser mig böra framhålla vikten av att den administrativa

avdelningen med hänsyn till de betydelsefulla uppgifter, som komma att

åvila denna och särskilt dess chef, inom ämbetsverkets ram erhåller en

i förhållande till de två pedagogiska avdelningarna självständig .ställning.

Av det sagda torde följa, att chefen för avdelningen bör bli järn
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

^2 Statsutskottets utlåtande nr 8.

ställd med cheferna för de båda pedagogiska avdelningarna. Dessa äro för

närvarande placerade i lönegraden A 30 och åtnjuta dessutom såsom avdelningschefer

särskilda arvoden av vardera 500 kronor om året. Även chefen för

den administrativa avdelningen torde därför tills vidare böra placeras i lönegraden

A 30 och därutöver åtnjuta ett avdelningschefsarvode av 500 kronor.

Hans tjänstebeteckning torde tills vidare böra vara »byråchef». Han bör

givetvis bli ledamot av skolöverstyrelsen. Den för de nuvarande ledamöterna

i personalförteckningen upptagna tjänstebeteckningen »ledamot» torde i detta

sammanhang, på sätt allmänna lönenämnden förordat, böra utbytas mot den

mera adekvata beteckningen »undervisningsråd».

Det är givetvis av vikt, att den administrativa avdelningen redan från början

utrustas med erforderlig personal. Sålunda torde det böra övervägas att

placera en av överstyrelsens sekreterare''änster i lönegraden A 26 på denna

avdelning. Även övrig kanslipersonal torde i erforderlig omfattning böra förflyttas

från läroverks- och folkskoleavdelningarna till den administrativa avdelningen.

Utredningsmännen ha ansett, att en amanuenstjänst skulle kunna omedelbart

indragas vid bifall till förslaget örn inrättande av en administrativ chefstjänst.

Jag anser mig därför böra tillstyrka en minskning av icke-ordinarieposten

med i runt tal 5,000 kronor. Merkostnaderna vid bifall till mitt förslag

om inrättande av en administrativ avdelningschefstjänst komma därför under

nästa budgetår att stanna vid i runt tal 7,500 kronor jämte en viss förstärkning

av anslagsmedlen till rörligt tillägg.

Såsom av den föregående redogörelsen framgår har den verkställda organisationsundersökningen

givit vid handen, att skolöverstyrelsens nuvarande

personalorganisation icke medgivit en så praktisk arbetsfördelning som vore

önskvärd samt att det vore i hög grad angeläget att undervisningsråden avlastades

från arbetsuppgifter, vilka såsom varande av förvaltningsrättslig eller

administrativ art icke krävde pedagogisk sakkunskap. Utskottet har i likhet

med departementschefen funnit, att en rationalisering av ämbetsverkets arbetsformer

icke synes möjlig, örn icke de juridiska och administrativa ärendena

i väsentlig utsträckning sammanföras för central handläggning under

enhetlig ledning. Departementschefen har i sådant syfte förordat, att en administrativ

avdelning inrättas inom överstyrelsen, och har ansett, att med hänsyn

till de betydelsefulla uppgifter, som komme att åvila denna avdelning och

särskilt dess chef, avdelningen borde inom ämbetsverkets ram erhålla en i

förhållande till de två pedagogiska avdelningarna självständig ställning. Cheferna

för de två pedagogiska avdelningarna äro för närvarande placerade i

lönegraden A 30 och åtnjuta dessutom såsom avdelningschefer särskilda arvoden

av vardera 500 kronor om året. Departementschefen har föreslagit, att

även chefen för den administrativa avdelningen tills vidare borde placeras i

lönegraden A 30 och därutöver uppbära ett årligt avdelningschefsarvode av

500 kronor. Hans tjänstebeteckning borde enligt departementschefens mening

tills vidare vara byråchef, och han borde givetvis bliva ledamot av skolöverstyrelsen.

Utskottet ansluter sig till vad departementschefen sålunda förordat. I

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

93

detta sammanhang vill utskottet emellertid framhålla önskvärdheten av att

vid organiserandet av den administrativa avdelningen beaktas, att nödig

kontakt kommer att upprätthållas mellan den administrativa byråchefen och

vederbörande pedagogiska avdelningar, i syfte att åt den pedagogiska sakkunskapen

bereda tillfälle att framställa sina synpunkter på sådana frågor

av administrativ natur, för vilkas lösning även erfordras pedagogisk erfarenhet.

Den för de nuvarande ledamöterna i personalförteckningen upptagna tjänstebenämningen

ledamot torde i enlighet med departementschefens förslag

böra utbytas mot benämningen undervisningsråd.

Departementschefen har för att tillgodose behovet av biträdespersonal åt

skolöverläkaren tillstyrkt en höjning av icke-ordinarieposten med 2 400 kronor

för anställande av ett skrivbiträde, tills vidare placerat i lönegraden Ex 2.

Utskottet biträder detta förslag, men har ansett sig böra uttala tveksamhet

om det med denna relativt låga löneplacering låter sig göra att erhålla för

här avsedda göromål kvalificerad personal.

Med anledning av vad i motionerna I: 87 och II: 186 anförts och hemställts

vill utskottet framhålla, att det belopp av 6 000 kronor, som i avlöningsstaten

för skolöverstyrelsen beräknats för nästa budgetår för avlönande

av en konsulent i hushållsgöromål och en konsulent i kvinnlig slöjd, kan förefalla

knappt utmätt. Skolöverstyrelsen har emellertid, såsom i motionerna

erinrats, icke begärt någon höjning av dessa anslagsmedel, emedan överstyrelsen

velat avvakta den erfarenhet, som kunde komma att vinnas, innan

överstyrelsen gjorde framställning om beviljande av ökade medel för ifrågavarande

ändamål. Utskottet delar överstyrelsens uppfattning i nämnda avseende

och utgår från att överstyrelsen framdeles kommer att göra den framställning

i ämnet, vartill omständigheterna kunna giva anledning. Utskottet

anser sig alltså icke böra tillstyrka bifall till det i nämnda motioner gjorda

yrkandet.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda

förslag även i övrigt, hemställer alltså,

I. att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för skolöverstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör ............................ B 3

1 skolöverläkare ............................ C 6

1 byråchef .................................. A 30

11 undervisningsråd ........................... A 30

1 förste bibliotekskonsulent.................... A 27

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Befattning ^ Lönegrad

2 förste byråsekreterare....................... A 26

1 andre bibliotekskonsulent.................... A 21

4 byråsekreterare ............................ A 21

1 registrator ................................. A14

2 kansliskrivare.............................. Ali

1 förste expeditionsvakt ....................... A 7

4 kanslibiträden ............................. A 7

2 expeditionsvakter .......................... A 5

4 kontorsbiträden ............................ A 4

Skolöverstyrelsens statistiska

avdelning.

1 förste aktuarie, tillika chef.................. A 26

1 aktuarie ................................... A21

2 kansliskrivare.............................. Ali

2 kanslibiträden ............................. A 7

1 expeditionsvakt ............................ A 5

3 kontorsbiträden ............................ A 4

1 skrivbiträde ............................... A 2

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än den 20 :e.

1 förste gymnastikkonsulent.................. Eo26

1 andre gymnastikkonsulent.................. Eo21

1 andre bibliotekskonsulent................... Eo 21

1 byråsekreterare ........................... Eo21;

b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......................... kronor 338 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis . » 38 900

3. Arvoden och särskilda ersättningar till

inspektörer och sakkunniga biträden

m. m., förslagsvis .................. » 19 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.............................. » 273 400

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 86 200

Summa kronor 755 500;

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

95

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1944/45

anvisa ett förslagsanslag av 755 500 kronor.

II. att motionerna I: 87 och II: 186 icke må av riksdagen

bifallas.

125:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 125, s. 307—312), vilket innebär en anslagshöjning med 1 600

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 151600

kronor.

Allmänna läroverken m. m.

126:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Beträffande vad Kungl. Majit

(punkt 126) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål

ävensom beträffande motionerna 11:18,1: 59 och 11:88,11:348,1: 241, II-13

samt 1:193 och II: 183 avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

127:o) Allmänna läroverken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 127, s. 313 och 314), vilket innebär en anslagshöjning

av automatisk natur med 22 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Omkostnader

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 152 500

kronor.

128:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 128, s. 314 och 315), vilket innebär en

anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköy och

bokbindning för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor.

129:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129, s. 315), vilket innebär en

anslagshöjning av automatisk natur med 110 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bidrag till Ijusoeli

vedkassorna för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 680 000 kronor.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 8.

130:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130, s. 316), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning för

djäknepenningar m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett

anslag av 8 500 kronor.

131:o) Bidrag till direktionen över Stockholms stads undervisningsverk.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131, s. 316 och 317),

vilket innebär en anslagshöjning med 1 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till direktionen över Stockholms

stads undervisningsverk för budgetåret 1944/45 anvisa

ett anslag av 3 800 kronor.

132:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier.

Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor. Kommunala

läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor. Kommunala läroverk:

Bidrag till praktiska mellanskolor. Privatläroverk: Bidrag till

högre goss- och samskolor. Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor.

Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor. Beträffande

vad Kungl. Majit (punkterna 132—138) föreslagit riksdagen i fråga om

anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande motionerna 1:240 och

II: 358, 1:189 och II: 185 samt 11:260 avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

133:o) Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm. I enlighet

med Kungl. Majlis förslag (punkt 139, s. 328 och 329), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan

i Stockholm för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag

av 30 000 kronor.

134:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas

vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

140, s. 329), vilket innebär en anslagsminskning av automatisk natur med

600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda

enskilda läroanstalternas vikariatskassa för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 3 900 kronor.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

97

135:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

141, s. 329 och 330), vilket innebär en anslagsminskning av automatisk

natur med 7 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa

lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 51 800 kronor.

136:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 142, s. 330 och 331), vilket

innebär en av läroanstaltens pågående omorganisation betingad anslagshöjning

med 4 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skolköksseminarium

och hushållsskola, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................. kronor 45 400

2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit..... » 1 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. » 36 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 10 800

Summa kronor 93 400;

b) till Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av

93 400 kronor.

137:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143, s. 331), vilket innebär en

anslagsminskning med 3 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och hushållsskola:

Omlwstrmder för budgetåret 1944/45 anvisa ett

förslagsanslag av 16 500 kronor.

138:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Stipendier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 144, s. 331 och 332), vilket innebär

en anslagshöjning med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skollcöksseminarium och hushållsskola:

Stipendier för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag

av 1 200 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 19 hh» 6 sami. Nr 8.

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande nr 8.

139:o) Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i

kvinnlig slöjd. Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala.

Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål. Beträffande

vad Kungl. Maj:t (punkterna 145—147) föreslagit riksdagen i fråga

om anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande motionerna II: lil,

291, 292 och 363 avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket

härmed

anmäles.

140:o) Läroboksnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

148, s. 339), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroboksnämnden för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 8 500 kronor.

141 :o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 149, s. 339—341),

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Intagningsnämnder vid vissa allmänna

läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret 1944/45 anvisa

ett anslag av 2 000 kronor.

142:o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.

Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 150) föreslagit riksdagen i

fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

143:o) Bidrag till vissa kostnader för värntjänstutbildning vid de

allmänna läroverken m. fl. läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 151, s. 341 och 342), vilket innebär en anslagshöjning med

5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen, må såsom Bidrag till vissa kostnader för värntjänstutbildning

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter

för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av

110 000 kronor.

144:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, s. 342—350), vilket innebär en anslagshöjning

med 18 000 kronor, delvis av automatisk natur och delvis för att

bereda medel till inrättande av en gransknings- och prövningsnämnd i Malmö

för realexamensprivatister från de s. k. Robertsforsskolorna, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för student- och realexamina

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av

218 000 kronor.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

99

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

145:o) Folkskoleseminarierna: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt

153, s. 351—371) föreslagit riksdagen att dels besluta, att personalförteckningen

för folkskoleseminarierna tills vidare från och med budgetåret 1944/45

skall erhålla av departementschefen angiven ändrad lydelse, dels godkänna

av departementschefen angiven avlöningsstat för folkskoleseminarierna, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45, dels ock till Folkskoleseminarierna:

Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av

2 509 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

Herr Oscar Olsson och fru Anna Sjöström-Bengtsson (I: 57) och den andra inom

andra kammaren av fru Disa Västberg m. fl. (II: 107), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta, l:o att vid seminarierna i Göteborg och Lund

i år lika många kvinnliga som manliga elever skola intagas; 2:o att hos

Kungl. Majit anhålla om införande av bestämmelse, som innebär skyldighet

för skoldistrikten att ej utannonsera lärarplatserna som manliga eller

kvinnliga utan utse lärarna efter förtjänst utan att låta könet fa vara avgörande;
dels

ock en inom första kammaren av herrar J. Friggeråker och B. A. Nilsson

väckt motion (I: 56), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i

skrivelse till Kungl. Majit anhålla om en provisorisk förstärkning av kristendomsundervisningen

vid våra seminarier och folkskolor.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas, i den mån desamma ej framgå av den nedan lämnade redogörelsen,

till motionerna I: 57 och I: 56.

A. Elevintag ni ii gen läsåret 19 44/45.

Den nuvarande organisationen av folkskoleseminarierna är avpassad efter

en normal examination av 384 folkskollärare för år. Med ett antal av 24

elever per klassavdelning — det nuvarande maximiantalet — motsvarar detta

en utexamination av 16 klassavdelningar för år.

Innevarande läsår lia intagits 10 klassavdelningar, vardera med 24 nybörjare.

Av intagningsklasserna kommo 6 på fyraåriga och 4 på tvååriga

linjer.

Skolöverstyrelsen föreslår för nästa läsår en intagning av 18 nybörjarklasser,

vardera om 24 elever, alltså tillhopa (18 X 24 =) 432 elever. På fyra
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100 Statsutskottets utlåtande nr 8.

ånga linjer skulle enligt förslaget intagas 10 klasser, på tvååriga linjer 8

klasser.

Departementschefen, som tillstyrkt skolöverstyrelsens förslag, Ilar för egen

del anfört.

De rationaliseringsåtgärder på folkskoleväsendets område, som vidtogos

åren närmast efter krigsutbrottet, resulterade i uppkomsten av ett överskott

på folkskollärare till ett antal av omkring 400. Överskottet har sedermera

reducerats till följd av bland annat åtgärder för begränsning av examinationen

av nya lärare. Alltjämt finnes dock kvar ett visst överskott, av skolöverstyrelsen

beräknat till omkring 265 ä 300 lärare. Någon arbetslöshet har likväl

icke rått under de gångna åren; tvärtom ha militärinkallelserna mångenstädes

framkallat brist på kompetenta vikarier.

I fjol beräknade skolöverstyrelsen, att läraröverskottet skulle komma att

elimineras under läsåret 1944/45 för att därefter resultera i behov av en nyexamination

av 518 folkskollärare under åren 1945/47. Överstyrelsens nu

gjorda beräkningar ge vid handen, att vid de tidigare verkställda kalkylerna

nyexaminationsbehovet bedömts något för lågt. Sålunda beräknas med ledning

av numera tillgängliga uppgifter, att år 1947 kommer att föreligga ett

behov av icke mindre än 745 nya lärare förutom de 449, som för närvarande

äro seminarieelever och väntas bli utexaminerade åren 1944/47. Detta innebär

ett examinationsbehov av omkring 250—300 lärare utöver vad man i fjol

ansåg sig ha anledning att räkna med. För att fylla hela det beräknade

examina tionsbehovet skulle åren 1944 och 1945 på de tvååriga studentlinjerna

behöva intagas icke mindre än sammanlagt 31 nybörjaravdelningar om 24 elever

(31 X 24 — 744). Situationen skulle ha varit i viss mån oroande, därest

icke, såsom skolöverstyrelsen framhållit, en återgång till fredsförhållanden kan

väntas medföra ökade möjligheter att med anlitande av skolskjutsar centralisera

folkskoleväsendet. Jag är därför ense med skolöverstyrelsen därom, att

några extraordinära åtgärder för att möta den beräknade lärarbristen icke

för närvarande synas vara påkallade. Däremot bör, på sätt skolöverstyrelsen

föreslagit, den nuvarande seminarieorganisationen nu tagas i anspråk till sin

fulla kapacitet.

Mot överstyrelsens förslag beträffande elevintagningen under nästa läsår

har jag icke funnit anledning till erinran. Jag tillstyrker således, att 240

elever — 144 manliga och 96 kvinnliga — intagas på fyraåriga linjer och 192

elever — 120 manliga och 72 kvinnliga — på tvååriga linjer. Då elevantalet

per klassavdelning icke för närvarande torde böra höjas utöver 24, innebär

detta förslag, att sammanlagt 10 klassavdelningar på fyraårig linje och 8 på

tvåårig linje skulle komma att intagas nästa läsår. Skolöverstyrelsens förslag

om provisoriskt utbyte av den s. k. småskollärarinnelinjen i Falun mot en

studentlinje har icke givit mig anledning till erinran. Jag biträder även överstyrelsens

förslag rörande fördelningen av nybörjarklasserna. Jag räknar således

med att under nästa läsår skola intagas en nybör jära vdelning på fyraårig

linje vid vart och ett av de 10 folkskoleseminarierna samt en sådan avdelning

på studentlinje vid alla folkskoleseminarier utom dem i Luleå och

Kalmar.

Skolöverstyrelsens, av departementschefen tillstyrkta förslag beträffande

elevintagningens fördelning åskådliggöres av följande sammanställning:

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

101

Seminarier

Fyraårig linie

Tvåårig linje

Falun...........

24 kv.

24 kv.

Göteborg..........

24 m.

12 m. 12 kv.

Kalmar...........

24 kv.

Karlstad..........

24 m.

24 m.

Linköping.........

24 m.

24 m.

12 m. 12 kv.

Lund............

24 m.

24 m.

Stockholm.........

24 kv.

24 kv.

Umeå............

12 m. 12 kv.

12 m. 12 kv.

Uppsala..........

24 m.

24 m.

144 m. 96 kv.

120 m. 72 kv.

6 avd. 4 avd.

5 avd. 3 avd.

Beträffande proportionen mellan manliga och kvinnliga elever har skolöverstyrelsen

anfört följande.

Då det gäller att avgöra proportionen mellan manliga och kvinnliga elever

i de föreslagna klassavdelningarna, måste beaktas, att ersättningsbehovet är

större i fråga om manliga lärare än i fråga om kvinnliga. I en tidigare utredning

har överstyrelsen visat, att en förskjutning har ägt rum i fråga om proportionen

mellan antalet manliga och kvinnliga tjänster till förmån för de

förra. Denna förskjutning synes fortfarande ske.

Dessutom synes för närvarande finnas betydligt större tillgång på kvinnliga

än på manliga vikarier. Det torde därför vara nödvändigt att vid seminarierna

intaga åtskilligt flera manliga än kvinnliga elever.

I motionerna I: 57 och II: 107 anföres bland annat.

Kungl. Maj:ts skäl för förslagen att endast intaga manliga elever år efter

år till två av landets samseminarier är att skoldistrikten i så stor utsträckning

föredraga att ledigförklara platserna endast för manliga sökande. I 1942

års statsverksproposition anföres, att endast en tredjedel av de ledigförklarade

folkskollärarbefattningarna efter 1938 kunnat sökas av kvinnliga lärare.

Man har tydligen i många skoldistrikt den uppfattningen, att när man kail

få en manlig och kvinnlig befattningshavare för samma betalning, man naturligtvis

väljer den manliga. Men den synpunkten kan inte vara bäng eller giltig

i Sveriges riksdag. 1 och med att bestämmelsen, att folkskolestyrelserna

kunna förklara en lärarplats ledig för manlig sökande eller kvinnlig sökande,

missbrukats på det sättet, borde den naturligtvis ha ändrats. Motiveringen för

ledigförklarandet av manliga tjänster anses ju vara skolans behov av slöjdlärare,

men då borde ju förordningen vara så avfattad, att tjänsten kunde

förklaras ledig med den utannonserade bestämmelsen att tjänsten omfattade

även undervisning i manlig slöjd. Örn en sådan lärarbefattning behöves,

skola de sökande också fylla kompetenskraven. Men det finns också lärarinnor,

som göra det i detta fall. Det riktiga är att det verkligen blir lika

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande nr 8.

behörighet för manliga och kvinnliga lärare och att alla ledigförklarade platser

skola stå öppna för varje kompetent lärare, oavsett kön. En bestämmelse

bör således införas, som innebär skyldighet för skoldistrikten att utse lärare,

manliga och kvinnliga, efter förtjänst och inte som nu med möjlighet att låta

könet vara avgörande.

B. Avlöningsgrupperingen för rektorerna.

För lönegradsplacering av rektor stjänsterna vid folkskoleseminarierna finnas

tre lönegrader tillgängliga, E 13, E 12 och Eli. Dessa lönegrader motsvaras

av tre s. k. avlöningsgrupper, betecknade I, II och III. Under sexårsperioden

1937—43 ha de sex s. k. dubbelseminarierna i Falun, Göteborg,

Linköping, Lund, Umeå och Uppsala varit hänförda till grupp I, enkelseminarierna

i Kalmar, Karlstad och Luleå till grupp III och enkelseminariet i

Stockholm, vilket tillika är provårsanstalt, till mellangruppen II. När det i

fjol gällde att taga ställning till avlöningsgrupperingen för sexårsperioden

1943—49, beslöts att uppskjuta avgörandet i avvaktan på att närmare klarhet

skulle vinnas om seminarieorganisationens omfattning under perioden.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att frågan om avlöningsgrupperingen

under återstoden av sexårsperioden 1943—49 nu upptages till definitivt avgörande.

Överstyrelsen har föreslagit, att de sex dubbelseminarierna liksom nu

hänföras till grupp I, att provårsseminariet i Stockholm uppflyttas från grupp

II till grupp I samt att övriga enkelseminarier fortfarande skola tillhöra

grupp III. Överstyrelsen anför:

De dubbla folkskoleseminarierna böra givetvis liksom hittills hänföras till

grupp I. Till denna grupp bör enligt överstyrelsens åsikt även föras

seminariet i Stockholm. Seminariet är en provårsanstalt, och sådana ha

— vad läroverken beträffar — genomgående placerats i grupp I, oavsett

deras storlek. Till seminariet är förlagd en kurs för utbildande av

hjälpklasslärare, och rektors arbete med denna kurs är av den omfattning,

att enbart detta torde motsvara arbetet med en vanlig provårskurs. Dessutom

skall seminariet enligt organisationsplanen stå till förfogande för mottagande

av parallellavdelningar, då så erfordras. Detta skall ske under läsåret

1944/45 enligt överstyrelsens ovan lämnade förslag, och sannolikt är, att seminariet

under de närmast kommande åren kommer att utnyttjas härför i

sådan utsträckning, att det nästan kan betraktas som ett dubbelseminarium.

Överstyrelsen vill alltså bestämt tillstyrka, att seminariet i Stockholm placeras

i grupp I.

Rörande de övriga seminariernas placering kan större tveksamhet råda.

Från seminarielärarnas sida har föreslagits, att enkelseminarierna skola uppflyttas

i grupp II, och vissa skäl tala onekligen härför. Säkerligen komma

åtminstone ett par av dem att under en stor del av de närmaste åren få

mottaga extra avdelningar, men då det ännu icke kan avgöras, i vilken utsträckning

detta kommer att ske, anser sig överstyrelsen icke kunna påyrka

någon ändring i placeringen. Däremot kan det naturligtvis ifrågasättas, om

icke rektorerna vid dessa anstalter borde tillerkännas en tillfällig ersättning

under de år, då verksamheten tillfälligt utvidgas.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 103

Statskontoret har icke ansett skäl föreligga för någon ändring i fråga om

avlöningsgrupperingen.

Allmänna lönenämnden har anfört.

Den nuvarande placeringen i grupp II av folkskoleseminariet i Stockholm

motiverades med att detta seminarium är pro vårsseminarium; vid tillämpning

av för enkelseminarier i allmänhet gällande grunder skulle seminariet ha hänförts

till grupp III (jämför propositionen 1937: 271, sid. 106). Då särskild hänsyn

sålunda redan en gång tagits till detta seminariums egenskap av provårsseminarium,

bör någon ytterligare uppflyttning av rektorstjänsten icke ske av

denna anledning. Vad vidare beträffar det av skolöverstyrelsen påpekade förhållandet,

att till ifrågavarande seminarium är förlagd en kurs för utbildning

av hjälpklasslärare, får lönenämnden erinra, att den i avlöningsstaten för folkskoleseminariema

ingående anslagsposten till arvoden vid kurser för utbildande

av hjälpklasslärare, 11,600 kronor, beräknats med utgångspunkt från att

arvode skulle utgå jämväl till föreståndare vid kurserna; enligt vad lönenämnden

under hand inhämtat, åtnjuter rektor vid folkskoleseminariet i Stockholm

ett arvode av 600 kronor för år för ledning av den dit förlagda utbildningskursen.

Även i nu nämnt hänseende har således hänsyn redan tagits till de särskilda

förhållandena vid ifrågavarande seminarium. Den tredje och sista av de

av skolöverstyrelsen särskilt åberopade omständigheterna, nämligen att seminariet

skall stå till förfogande för mottagande av parallellavdelningar, kommer

enligt vad överstyrelsen anfört sannolikt att medföra, att seminariet under

de närmast kommande åren nästan kan betraktas som ett dubbelseminarium.

Lönenämnden får för sin del anföra, att viss hänsyn till nämnda förhållande

skäligen synes böra tagas, dock icke på det sättet, att seminariet på denna

grund skulle uppflyttas till högre avlöningsgrupp än den eljest gällande. Såsom

en lämpligare utväg får lönenämnden förorda, att rektor vid folkskoleseminariet

i Stockholm får för sådant läsår, då antalet avdelningar vid seminariet

befinnes mera avsevärt överstiga det enligt normalorganisationen bestämda,

komma i åtnjutande av en särskild gottgörelse å förslagsvis 500 kronor.

Prövningen av frågan, huruvida dylik gottgörelse må för visst läsår utgå,

torde böra åvila Kungl. Maj:t. Lönenämnden vill tillägga, att det föreslagna

förfaringssättet synes i princip kunna tillämpas även beträffande andra folkskoleseminarier,

där likartade förhållanden som vid Stockholmsseminariet

kunna komma att föreligga.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

För egen del har jag i likhet med myndigheterna ansett, att de sex dubbelseminarierna

liksom för närvarande böra hänföras till grupp I och de tre enkelseminarier,

vilka icke äro provårsanstalter, till grupp III. Vad Stockholmsseminariet

angår, har jag i likhet med skolöverstyrelsen ansett övervägande

skill tala för att detta seminarium i egenskap av provårsanstalt hiinföres

till grupp I såsom i fjol var fallet beträffande provårsläroverken (jfr

propositionen 1943: 150, sid. 53 f.). Jag erinrar, att provårsseminariet i Göteborg

redan på grund av sin egenskap av s. k. dubbelseminarium hänförts till

grupp T. Liksom i fjol vill jag understryka vikten av att rektorstjiinsterna

vid provårsanstalterna kunna besättas med personer med höga kvalifikationer.

s. 104 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

104 Statsutskottets utlåtande nr 8.

C. Anslagsberäkningar.

I anslagshänseende innebär Kungl. Maj:ts förslag, att ifrågavarande anslag

skulle höjas nied 395 000 kronor. Härvid har förutsetts, att kostnaderna

för den utbildning av småskollärarinnor vid vissa folkskoleseminarier, som i

annat sammanhang föreslagits, skola bestridas från förevarande anslag, i vad

avser avlöningskostnader.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, giva de av skolöverstyrelsen

gjorda beräkningarna vid handen, att nyexaminationsbehovet vid de tidigare

verkställda kalkylerna bedömts något för lågt. Sålunda beräknas med ledning

av numera tillgängliga uppgifter, att år 1947 kommer att föreligga ett behov

av 745 nya lärare förutom de 449, som för närvarande äro seminarieelever

och väntas bliva utexaminerade åren 1944/47. Detta innebär ett eximanationsbehov

av omkring 250—300 lärare utöver vad man i fjol ansåg sig

hava anledning att räkna med. För att fylla hela det beräknade examinationsbehovet

skulle åren 1944 och 1945 på de tvååriga studentlinjerna behöva

intagas icke mindre än 744 elever. Departementschefen har framhållit,

att situationen skulle i viss mån hava varit oroande, därest icke, såsom skolöverstyrelsen

framhållit, en övergång till fredsförhållanden kunde väntas

medföra ökade möjligheter att med anlitande av skolskjutsar centralisera

folkskoleväsendet. Departementschefen har därför ansett några extraordinära

åtgärder för att möta den beräknade lärarbristen icke för närvarande

påkallade men liksom skolöverstyrelsen förordat, att den nuvarande seminarieorganisationen

nu tages i anspråk till sin fulla kapacitet.

Utskottet, som delar departementschefens uppfattning i sistnämnda avseende,

vill med anledning av vad departementschefen anfört i fråga om

centralisering av folkskoleväsendet hänvisa till att utskottet på grund av ett

motionsvis framställt yrkande funnit sig böra under punkten 157:o) i det följande

förorda, att tillbörlig omsikt och varsamhet iakttages med avseende

å vidtagande av rationaliseringsåtgärder på detta område.

Enligt skolöverstyrelsens förslag skulle under nästa läsår intagas 240 elever

— därav 144 manliga och 96 kvinnliga — på fyraåriga linjer och 192

elever — därav 120 manliga och 72 kvinnliga — på tvååriga linjer. Departementschefen

har anslutit sig härtill och även biträtt överstyrelsens förslag

rörande fördelningen av ny börj arklasserna samt beträffande provisoriskt utbyte

av den s. k. småskollärarinnelinjen i Falun mot en studentlinje.

I motionerna 1:57 och II: 107 har yrkats dels att vid seminarierna i Göteborg

och Lund skulle intagas lika många kvinnliga som manliga elever, dels

ock att riksdagen skulle hos Kungl. Maj:t anhålla om införande av bestämmelser,

innebärande skyldighet för skoldistrikten att icke utannonsera lärarplatserna

som manliga eller kvinnliga utan utse lärarna efter förtjänst utan

att låta vederbörandes kön få vara avgörande.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

105

Då ersättningsbehovet visat sig större beträffande de manliga än beträffande

de kvinnliga lärarna har utskottet icke funnit anledning till erinran

mot den av departementschefen föreslagna proportionen mellan manliga och

kvinnliga elever under nästa läsår. Utskottet anser sig alltså icke böra

tillstyrka bifall till det i ovannämnda motioner framställda förslaget i fråga

om elevintagningen vid seminarierna i Göteborg och Lund. Vad i motionerna

i övrigt hemställts kan utskottet icke heller biträda, då i vissa fall det uppenbarligen

kan ligga i undervisningens och skolans intresse att en lärartjänst

förbehålles manlig och en annan kvinnlig sökande. Därtill kommer, att den i

motionerna åsyftade åtgärden skulle komma att på förevarande område

väsentligt beskära skoldistriktens handlingsfrihet, varigenom en lämplig anpassning

efter i olika fall föreliggande förhållanden skulle försvåras eller

omöjliggöras. Utskottet har emellertid intet att erinra mot att den faktiska

utvecklingen på detta område klargöres genom en närmare undersökning

och förutsätter, att Kungl. Majit har sin uppmärksamhet riktad på denna

fråga.

Utskottet ansluter sig till departementschefens förslag angående fördelningen

av nybörjarklasserna och utbyte av småskollärarinnelinjen i Falun

mot en studentlinje.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att nu gällande föreskrifter

rörande fyllnadstjänstgöring för ordinarie seminarielärare m. m. i enlighet

med vad departementschefen förordat erhålla giltighet även under budgetåret

1944/45.

Beträffande gruppindelningen av rektorstjänsterna anser utskottet i likhet

med departementschefen, att de sex dubbelseminarierna liksom för närvarande

böra hänföras till avlöningsgrupp I och de tre enkelseminarier,

vilka icke äro provårsanstalter, till avlöningsgrupp III. Vad Stockholmsseminariet

beträffar har utskottet på av allmänna lönenämnden anförda

skäl funnit att seminariet bör bibehållas i grupp II. I likhet med lönenämnden

har utskottet emellertid ansett skäligt att seminariets rektor tillerkännes

ett särskilt arvode av 500 kronor för sådant läsår, då antalet avdelningar

vid seminariet befinnes mera avsevärt överstiga det enligt normalorganisationen

bestämda. Med hänsyn härtill böra i personalförteckningen

uppföras 6 rektorer i avlöningsgrupp I, 1 rektor i avlöningsgrupp II samt 3

rektorer i avlöningsgrupp III. Vidare bör anslagsposten till avlöningar till

ordinarie tjänstemän minskas med 500 kronor och under anslagsposten till

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, uppföras en

särskild post å 500 kronor för arvode till rektor vid Stockholmsseminariet.

Kungl. Maj ris förslag i övrigt under denna punkt har icke givit utskottet

anledning till erinran eller ut fell ande.

Vad slutligen angår motionen I: 56 får utskottet framhålla, att frågan örn

kristendomsundervisningen vid folkskolorna ingår i det uppdrag angående

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande nr 8.

revidering av undervisningsplanerna för folkskolorna som skolutredningen

fått sig anförtrott. Enligt vad utskottet inhämtat är arbetet härmed långt

framskridet inom utredningen. Frågan om kristendomsundervisningen vid

seminarierna torde icke utan närmare utredning kunna företagas till avgörande.

Vad beträffar utbildningen vid seminarierna är en eventuell omläggning

av densamma i åtskilliga hänseenden sä nära förbunden med flera

av de frågor som skolutredningen har under övervägande, att det icke torde

vara lämpligt att på detta stadium av utredningens arbete och innan resultatet

av detsamma föreligger till särskild behandling upptaga det i motionen

berörda spörsmålet. På grund av vad sålunda anförts har utskottet

icke funnit skäl föreligga att riksdagen skulle i skrivelse till Kungl. Maj:t

göra framställning i motionens syfte. Utskottet anser sig därför böra hemställa

att motionen icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

a) besluta, att personalförteckningen för folkskoleseminarierna

skall tills vidare från och med budgetåret 1944/45 i

nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

6 rektorer, avlöningsgrupp I ................ E13

1 rektor, » II ................ E12

3 rektorer, » III ................ Eli

74 lektorer .................................. A 27

10 lärare i teckning........................... A 21

Tjänsteman å övergångsstat.

1 lärare i trädgårdsskötsel vid enkelseminarium .. A 14;

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminariema,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 1 889 500

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

107

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt semina- rieläkare m. m., för- slagsvis .........

kronor'' 15 500

b. Arvoden åt semi- nariebibliotekarier

» 9 000

c. Arvoden åt biträ- den på rektors- expeditionerna . . .

» 8 000

d. Särskilda arvoden

vid provårssemina- rier............

» 17 300

e. Tilläggsarvoden åt

lärare vid de vid

vissa seminarier an- ordnade kurserna

för utbildande av

kyrkomusiker, för- slagsvis . . . .......

» 5 600

f. Arvoden vid kurser

för utbildande av

hjälpklasslärare . .

» 11 600

g. Särskilt arvode åt

rektor vid folksko- leseminariet i Stock- holm ...........

500 kronor

67 500

3. Avlöningar till övrig

icke-ordinarie

personal, förslagsvis .

»

212 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........

340 000

Summa kronor 2 509 000;

c) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 2 509 000 kronor.

II. att motionerna 1:57 och 11:107 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

III. att motionen I: 56 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

146:o) Folkskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 154, s. 371 och 372), vilket innebär en anslagshöjning

s. 108 Kontrollera mot PDF

108 Statsutskottets utlåtande nr 8.

med 15 900 kronor, huvudsakligen betingad av den ökade elevintagningen,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Omkostnader

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 310 000

kronor.

147:o) Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155, s. 372 och 373), vilket innebär en av den

ökade elevintagningen betingad anslagshöjning med 14 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker

m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 kronor.

148:o) Folkskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 156, s. 373 och 374), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Utrustning för

budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 20 000

kronor.

149:o) Småskoleseminarierna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

157, s. 374—394) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven personalförteckning och avlöningsstat för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45, dels ock

till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett

förslagsanslag av 882 600 kronor.

A. Elevintagning en läsåret 7Ö44/45.

1943 års riksdag beslöt på förslag av Kungl. Maj:t, att de tre förutvarande

enkelseminariema i Härnösand, Växjö och Lycksele skulle förändras till dubbelseminarier.

Lyckseleseminariet förändrades samtidigt från tre- till tvåårigt.

Av de nuvarande 7 småskoleseminarierna äro därför numera 6 s. k. dubbelseminarier,

d. v. s. organiserade för utexamination av två klassavdelningar

seminarieelever vardera per år. Dubbla äro seminarierna i Härnösand, Landskrona,

Lycksele, Skara, Strängnäs och Växjö. Seminariet i Haparanda har en

enda utbildningslinje, vilken är treårig.

Det normala antalet elever i klasserna är 24. 1943 års riksdag ansåg emellertid,

att med hänsyn till behovet av en ökad examinationskapacitet elevantalet

såsom ett av förhållandena betingat provisorium borde höjas till 26 vid samtliga

tvååriga seminarier utom det i Lycksele. Med hänsyn härtill har Kungl.

Majit medgivit, att elevantalet vid seminarierna i Härnösand, Landskrona,

Skara, Strängnäs och Växjö tills vidare må höjas till 26 per klass.

Småskoleexaminationens examenskapacitet är efter de år 1943 vidtagna för
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

109

ändringarna (2 X 5 X 26 -j- 2 X 24 -f- 24 =) 332 småskollärarinnor för år.

Läsåret 1943/44 intogos dock endast 308 elever, enär av lokala skäl endast

en nybörjaravdelning kunnat intagas vid Lyckseleseminariet.

Skolöverstyrelsen — som förutsätter en höjning till 26 av elevantalet per

klassavdelning även vid seminarierna i Lycksele och Haparanda — har för

nästa budgetår förordat full elevintagning i samtliga småskoleseminarier

(=13 klassavdelningar) samt dessutom att 8 klassavdelningar skola för småskollärarinneutbildning

provisoriskt intagas vid 6 av folkskoleseminarierna.

Sammanlagt skulle alltså 21 klassavdelningar nybörjare intagas.

Styrelsen för Sveriges småskollärarinneförening har hemställt örn en reducering

av skolöverstyrelsens förslag till elevintagning. Statskontoret har

ifrågasatt en utökning av elevantalet i klasserna till 28 i syfte att möjliggöra

en ökad elevintagning.

Departementschefen har för egen del anfört.

Alltsedan år 1933 har examinationen av småskollärarinnor varit betydligt

inskränkt. Tillgången på utexaminerade småskollärarinnor har nämligen hittills

i stort sett varit avsevärt större än efterfrågan. Anledningarna härtill ha

som bekant varit dels en tidigare överproduktion av utexaminerade lärarinnor

och dels en vittgående indragning av tjänster för lärarinnor med småskolekompetens.

Indragningarna ha i sin tur förorsakats av nödvändigheten

att rationalisera småskoleväsendet, bland annat såsom en följd av en minskning

av antalet barn i skolåldern. Förhållandet mellan tillgång och efterfrågan

på lärare med småskolekompetens börjar emellertid numera att utjämnas.

Den ännu för ett par år sedan betydande arbetslösheten inom småskollärarinnekåren

väntas enligt skolöverstyrelsens beräkningar bli hävd redan under de

närmaste åren. I stället inträder behov av en nyexamination av sådan storleksordning,

att de nuvarande småskoleseminariernas examinationskapacitet icke

kommer att förslå ens om deras reservresurser till fullo utnyttjas. År 1944 väntas

47 småskollärarinnor bli utexaminerade och året därpå 330. År 1946 komma

de 24 elever att utexamineras, som år 1943 intagits på den treåriga linjen

i Haparanda, samt dessutom de elever, som år 1944 komma att intagas på

de tvååriga linjerna. För att fylla det väntade behovet av lärarinnor med

småskollärarinnekompetens under tiden t. o. m. år 1946 skulle enligt skolöverstyrelsens

nu företagna beräkningar erfordras en intagning innevarande år

på tvååriga linjer av icke mindre än 714 elever, d. v. s. omkring 30 klassavdelningar

om 24 elever eller 27 å 28 klassavdelningar om 26 elever. Nyintagningsbehovet

överstiger det i fjol beräknade med över 200 elever. Anledningen

härtill torde främst vara att söka i de skärpta svårigheterna att centralisera

folkskoleväsendet med anlitande av skolskjutsar. Även under åren närmast

efter år 1946 och fram emot slutet av 1950-talet torde examinationsbehovet

komma att vara betydande, sannolikt uppgående till 500 å 600 småskollärarinnor

per år. Det är sålunda nu nödvändigt att vidtaga åtgärder för utvidgning

av den nuvarande seminarieorganisationen.

Skolöverstyrelsen har förordat, att det allra närmaste examinationsbehovet

skall tillgodoses dels genom att de nuvarande småskoleseminariernas examinationskapacitet

fullt utnyttjas och dels genom att vissa folkskoleseminarier

provisoriskt anlitas för utexaminering av småskollärarinnor. Härigenom skulle

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Statsutskottets utlåtande nr 8.

under år 1944 bli möjligt att intaga 21 ny börj aravdelningar, därav

2 vid envar av de sex dubbelseminarierna, 1 vid det treåriga enkelseminariet

i Haparanda och 8 vid sex av folkskoleseminarierna (2 i Falun och

Kalmar samt 1 vid vart och ett av seminarierna i Göteborg, Lund, Stockholm

och Umeå). Skulle man strikt bygga elevintagningen på skolöverstyrelsens

prognos rörande examinationsbehovet, borde elevintagningen omfatta ytterligare

ett antal klassavdelningar, vilket skulle kunna ske genom förhyrande av

lokaler vid vissa småskoleseminarier. Överstyrelsen har emellertid anfört enligt

min mening bärande skäl för iakttagande av en viss försiktighet. Sålunda

torde en återgång till fredliga förhållanden möjliggöra en i viss mån ökad takt i

centraliseringsåtgärderna med åtföljande tjänsteindragningar. Vidare torde

finnas en icke obetydlig reservtillgång av kompetenta lärarinnor, villiga att

åtaga sig åtminstone vikariat inom en viss ort eller för viss tid. Jag finner

sålunda befogat att inskränka elevintagningen till det av överstyrelsen förordade

antalet av 21 klassavdelningar och kan alltså å ena sidan icke tillstyrka

den av Sveriges småskollärarinneförening påyrkade ännu längre gående begränsningen

men å andra sidan ej heller förorda den av statskontoret diskuterade

utvägen att öka elevintagningen utöver den av överstyrelsen föreslagna

genom att ytterligare höja maximum i klassavdelningarna. Följaktligen förordar

jag, att elevantalet i klasserna, i enlighet med 1943 års riksdags uttalande,

där så kan ske av lokala skäl, bestämmes till 26. Skolöverstyrelsen torde

böra äga möjlighet att efter prövning av dessa skäl besluta om inskränkning

av elevantalet till 24 i enskilda fall. Elevintagningen torde vid bifall till vad

jag förordat komma att år 1944 omfatta (21 X 26 —) 546 elever eller något

därunder.

Den av överstyrelsen förordade och av mig tillstyrkta anordningen med

utbildning av småskollärarinnor även vid vissa folkskoleseminarier är givetvis

att betrakta endast såsom ett av förhållandena framtvingat provisorium. Jag

har för avsikt att föranstalta örn utredning av frågan örn en utvidgning av

seminarieorganisationen för utbildning av lärarinnor med småskolekompetens

för att möta det framtida examinationsbehovet på längre sikt.

B. Avlöningsgrupperingen för rekt.ore r n a.

Småskoleseminariernas rektorer äro i avlöningshänseende principiellt jämställda

med rektorerna vid statliga realskolor. De senare voro under sexårsperioden

1937—43 fördelade på lönegraderna E9 (— löneklass 33), E8

(= löneklass 32) och E 7 (= löneklass 31). Från och med innevarande budgetår

ha dock realskolerektorernas lönegrader utökats nedåt med lönegraden

E 6 (= löneklass 30), i samband med att de dittillsvarande avlöningsgrupperna

I—III ansetts böra utbyggas nedåt med en grupp IV. I likhet med vad

som skett beträffande avlöningsgrupperingen för rektorerna vid folkskoleseminarierna

har frågan om en översyn av lönegrupperingen för rektorerna vid småskoleseminariema

uppskjutits i avbidan på lösningen av den aktuella frågan

örn en utvidgning av seminarieorganisationen.

Småskoleseminarierna lia liksom folkskoleseminarierna klassificerats i avlöningsgrupper,

varvid

till avlöning sgrupp I (= E9) icke hänförts något seminarium,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

lil

till avlönmgsgrupp II (— E 8) hänförts seminariet i Lycksele samt

till avlönmgsgrupp lil (= E 7) hänförts övriga sex seminarier, d. v. s.

Haparanda, Härnösand, Landskrona, Skara, Strängnäs och Växjö.

De sakkunniga, vilka år 1942 tillkallades för att verkställa en översyn av

lönegrupperingen för rektorerna vid bland annat småskoleseminarierna, ansågo

enligt sitt år 1943 avlämnade betänkande, att vid full utbyggnad av

småskoleseminarieorganisationen följande grunder borde tillämpas.

Tätgruppen avses för 2-åriga seminarier med tre parallellavdelningar, därest

en sådan organisation framdeles skulle komma till stånd. Till grupp II böra

föras dubbelseminarierna, till grupp III det 3-åriga enkelseminariet i Haparanda

och till grupp IV eventuella 2-åriga enkelseminarier. De sakkunnigas

förslag innebär, att seminarierna i Haparanda och Lycksele skulle bibehålla

sin placering, medan samtliga övriga skulle få sin lönegruppsplacering höjd

ett steg.

Skolöverstyrelsen har förordat, att samtliga småskoleseminarier utom

Haparandaseminariet uppflyttas till avlönmgsgrupp I samt att Haparandaseminariet

uppflyttas till grupp II.

Statskontoret har tillstyrkt de sakkunnigas förslag, likaså allmänna lönenämnden.

Departementschejen har för egen del anfört.

Den omprövning av lönegrupperingen för småskoleseminariernas rektorstjänster,

som egentligen borde ha ägt rum i fjol, har uppskjutits i avvaktan på

att större klarhet skulle vinnas rörande seminarieorganisationens omfattning

under tidsperioden 1943—49. Ehuru en utvidgning av organisationen inom

en tämligen nära framtid är att motse, synes ett ytterligare uppskov icke

erforderligt eller önskvärt.

Under tidsperioden 1938—43 ha med hänsyn till den inskränkta verksamheten

vid småskoleseminarierna sex av de sju rektorstjänsterna vid dessa varit

hänförda till den lägsta avlöningsgruppen, grupp III. Rektorstjänsten vid

Lyckseleseminariet har varit hänförd till grupp II, medan grupp I icke utnyttjats.

Rektorerna vid småskoleseminarierna ha hittills ansetts böra vara

jämställda med realskolornas rektorer i avlöningshänseende. Denna princip

synes alltjämt böra upprätthållas. Därav synes böra följa, att antalet avlöningsgrupper

för småskoleseminarierna utökas med en grupp IV såsom i fjol

beslöts i fråga örn antalet avlöningsgrupper för realskolorna. I likhet med de

sakkunniga, statskontoret och allmänna lönenämnden tillstyrker jag sålunda

en indelning i fyra lönegrupper. De sakkunniga och nämnda myndigheter

lia vidare förordat, att grupp I reserveras för tvååriga seminarier med

tre parallellavdelningar, därest en sådan organisation framdeles skulle komma

till stånd, att till grupp II hänföras tvååriga seminarier med dubbla parallellavdelningar

samt att till grupp lil hänföres det treåriga cnkelseminariet i

Haparanda. Den nya gini])]) IV slutligen skulle omfatta tvååriga seminarier

med endast enkla linjer, därest sådana framdeles skulle komma att finnas.

Jag anser mig böra biträda detta förslag, som jag finner innebära en gruppering

efter klara, av organisatoriska olikheter bestämda gränslinjer. Med

tillämpning av denna gränsdragning kommer Haparandaseminariet att bibehållas

i grupp lil, medan övriga seminarier hänföras till grupp II, vilket för

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande nr 8.

fem av dessa innebär uppf lynning ett steg. Jag kan således icke biträda skolöverstyrelsens

förslag, vilket skulle innebära en uppfattning av alla dubbelseminarier

utom Lyckseleseminariet två steg och av seminarierna i Lycksele

och Haparanda ett steg.

C. Nya ordinarie tjänster.

Skolöverstyrelsen framhåller, att då småskoleseminarieorganisationen nu

efter många år av inskränkt verksamhet tages helt i bruk, detta medför ett

rätt betydande behov av ordinarie lärartjänster. Överstyrelsen föreslår, att

följande antal nya tjänster inrättas från och med budgetåret 1944/45:

14 adjunktstjänster

5 lärartjänster i teckning

5 » » musik

3 » » gymnastik med lek och idrott

11 övningsskollärartjänster

5 lärartjänster i kvinnlig slöjd

5 » » hushållsgöromål.

Departementschefen har för egen del anfört.

Den utvidgning av seminarieorganisationen, jag förordat, torde nödvändiggöra

nyinrättande av ordinarie lärartjänster. Jag kan dock icke för närvarande

helt biträda överstyrelsens förslag, enligt vilket icke mindre än 48

nya ordinarie lärartjänster skulle inrättas, varav 14 adjunktstjänster, 11

övningsskollärartjänster och 23 tjänster för lärare i skilda övningsämnen. Statskontoret

har tillstyrkt, att 7 nya adjunktstjänster inrättas, och förutsatt, att

behovet av ny lärarpersonal i övrigt skulle tillgodoses med icke-ordinarie lärarkrafter.

Vid mitt övervägande av frågan har jag funnit, att viktiga pedagogiska

skäl tala för att i första hand de erforderliga nya ämneslärartjänsterna

göras till ordinarie. Det är ju här fråga örn lärarutbildningsanstalter, och det

måste med hänsyn därtill anses angeläget att såsom ämneslärare förvärvas

personer med stadgade examensmeriter och största möjliga praktiska erfarenhet

av pedagogiskt arbete. Jag anser mig därför böra tillstyrka, att det föreslagna

antalet av 14 nya adjunktstjänster inrättas. Starka skäl tala även för

att åtminstone vissa av de 11 nya övningsskollärartjänster, som erfordras,

redan från början inrättas såsom ordinarie. Jag tillstyrker, att 4 nya ordinarie

sådana tjänster inrättas, avsedda för de dubbelseminarier, vilka för närvarande

disponera endast 3 sådana ordinarie tjänster vardera. Övriga 7

tjänster torde tills vidare kunna givas extra ordinarie karaktär. De erforderliga

nya lärartjänsterna i övningsämnen slutligen torde, i den mån undervisningsskyldigheten

beräknas komma att överstiga 20 veckotimmar, böra inrättas

såsom ordinarie. Detta är fallet beträffande 5 lärartjänster i teckning,

5 i musik, 3 i gymnastik och 4 i kvinnlig slöjd. Jag förordar, att dessa tjänster

upptagas på ordinarie stat.

D. Anslagsberäkningar.

I anslagshänseende innebär Kungl. Maj:ts förslag en höjning med 273 600

kronor. Härvid har förutsatts, bland annat, att extra ordinarie anställning

skulle beredas sex extra vaktmästare.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

113

Av den lämnade redogörelsen framgår, att den ännu för ett par år sedan

betydande arbetslösheten inom småskollärarinnekåren enligt skolöverstyrelsens

beräkningar väntas bliva hävd redan under de närmaste åren. I stället

inträder behov av en nyexamination av betydande storleksordning, vilken

skulle kräva en intagning innevarande år på tvååriga linjer av icke mindre

än 714 elever d. v. s. omkring 30 klassavdelningar om 24 elever eller 27 å 28

klassavdelningar örn 26 elever. Detta nyintagningsbehov överstiger det i

fjol beräknade med över 200 elever. Anledningen härtill torde enligt vad

departementschefen anfört främst vara att söka i de skärpta svårigheterna

att centralisera folkskoleväsendet med anlitande av skolskjutsar.

Skolöverstyrelsen har förordat, att det allra närmaste examinationsbehovet

skulle tillgodoses dels genom att de nuvarande småskoleseminariemas examinationskapacitet

fullt utnyttjades, dels ock genom att vissa folkskoleseminarier

provisoriskt anlitades för utexaminering av småskollärarinnor. Härigenom

skulle det under år 1944 bliva möjligt att intaga 21 nybörjaravdelningar.

Departementschefen har framhållit, att därest man strikt skulle bygga på

överstyrelsens prognos rörande examinationsbehovet, borde elevintagningen

omfatta ytterligare ett antal klassavdelningar. Departementschefen har emellertid

ansett att överstyrelsen anfört ett bärande skäl för iakttagande av en

viss försiktighet, nämligen att en återgång till fredliga förhållanden bomme

att möjliggöra en i viss mån ökad takt i centraliseringsåtgärderna med åtföljande

tjänsteindragningar. Departementschefen har biträtt överstyrelsens förslag

om intagande år 1944 av 21 nybörjaravdelningar, omfattande, där så av

lokala skäl kan ske, ett elevantal i klasserna av 26. Skolöverstyrelsen borde

dock enligt departementschefens mening äga besluta om inskränkning i enskilda

fall av elevantalet till 24. Enligt departementschefens förslag skulle

elevintagningen sålunda komma att omfatta (21 X 26 =) 546 elever eller

något därunder.

Utskottet ansluter sig till departementschefens förslag. Utskottet vill dock

med anledning av vad departementschefen anfört i fråga om centraliseringsåtgärderna

framhålla, att dylika åtgärder av naturliga skäl måste ställa sig

svårare att genomföra för småskolebamen än för eleverna i folkskolan. Utskottet

får vidare hänvisa till, att utskottet på grund av ett motionsvis framställt

yrkande funnit sig böra under punkten 157:o) i det följande understryka

vikten av, att tillbörlig omsikt och varsamhet iakttages med avseende

å vidtagande av rationaliseringsåtgärder på detta område.

Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt har i övrigt icke givit utskottet

anledning till erinran eller uttalande. Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

Bihang till riksdagens protokoll 19hi. G sami. Nr 8. 8

Utskottet.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

6 rektorer, avlöningsgrupp II................... E 8

1 rektor, avlöningsgrupp III.................... E 7

25 adjunkter .................................. A 23

6 lärare i teckning ............................ A21

7 » i musik .............................. A 21

7 » i gymnastik med lek och idrott.......... A21

27 övningsskollärare ............................ A 20

6 lärarinnor i kvinnlig slöjd..................... A 18

1 lärarinna i hushållsgöromål.................... A16

7 vaktmästare................................ A 6

Tjänstemän å övergångsstat.

4 ämneslärare ................................ A 20;

b) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 630 000

Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt seminarieläkare

m. m., förslagsvis

..............kronor 7 750

Arvoden åt seminarie
-

1.

2.

b.

100

3.

bibliotekarier...... ''

Arvoden åt biträden

på rektorsexpeditio
nerna.

........... >

Tilläggsarvoden åt lärare

i trädgårdsskötsel i

Arvode åt ett biträde

för matlagningen vid

seminariet i Lycksele ■_

Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis.............. »

Rörligt tillägg, förslagsvis . ....... »

e.

3 400

1050

1300

17 600

125 000

110 000

Summa kronor 882 600;

c) till Småskol eseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 882 600 kronor.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

115

150:o) Småskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 158, s. 394 och 395), vilket innebär en anslagshöjning

med 17 600 kronor, huvudsakligen beroende på elevantalets ökning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Omkostnader

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 96 600

kronor.

151 :o) Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159, s. 395 och 396), vilket innebär en anslagshöjning

med 3 500 kronor, betingad av seminarieorganisationens utvidgning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Materiel, böcker

m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 18 500 kronor.

152:o) Småskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 160, s. 396—398), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Utrustning för

budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 15 000

kronor.

153:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting

uppförda seminarielärare m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 161, s. 398), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat

hos landsting uppförda seminarielärare m. m.

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 19 800

kronor.

154:o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162, s. 398 och 399), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till August Abrahamsons

stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1944/45 anvisa

ett anslag av 8 500 kronor.

155:o) Fortbildningskurser i skolhygien för lärare. Utgivande av

tryckt handledning rörande skolans hälsovårdsarbete. Beträffande vad

Kungl. Majit (punkt 163) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket

härmed

anmäles.

opaginerad Kontrollera mot PDF

lie

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Folkskolinspektionen.

156:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. Folkskolinspektionen: Omkostnader.

Kungl. Majit har (punkt 164, s. 400—412) föreslagit riksdagen

att dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för folkskolinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45, dels

till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 728 000 kronor, dels ock till Folkskolinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 215 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning med 16 800 kronor av avlöningsanslaget

och med 15 000 kronor av omkostnadsanslaget. Sistnämnda höjning

är föranledd av de högre traktaments- och resekostnaderna. Beträffande den

föreslagna höjningen av avlöningsanslaget inhämtas av statsrådsprotokollet

bland annat.

Ur avlöningsanslaget bestridas, förutom lönekostnaderna för de 52 folkskolinspektörerna

och för nomadskolinspektören, även kostnaderna för expensersättning

och expeditionsbiträden åt dessa befattningshavare.

Expensersättningen utgår enligt kungörelsen 1937: 691 med ett fast belopp,

500 kronor för år, åt var och en av folkskolinspektörerna. För nomadskolinspektören

utgör expensersättningen 1 500 kronor för år, varav 1 000 kronor

från ifrågavarande avlöningsanslag och 500 kronor från nomadskolornas omkostnadsanslag.

Årskostnaderna uppgå alltså till (52 X 500 + 1 500 —)

27 500 kronor.

Ersättning utgår vidare till folkskolinspektörerna (men ej till nomadskolinspektören)

för utbetalta arvoden till expeditionsbiträden med belopp, som av

skolöverstyrelsen med beaktande av de olika inspektörernas behov av biträdeshjälp

bestämmes, dock sammanlagt högst 60 000 kronor.

Styrelsen för statens folkskolinspektörers förbund har i skrivelse den 5 april

1943 hemställt, att Kungl. Majit ville snarast vidtaga åtgärder i syfte att ordna

expeditionsförhållandena med avseende på tjänstelokaler och därmed sammanhängande

frågor på ett tillfredsställande sätt. Skrivelsen utmynnar i ett

förslag om vidtagande av sådan anordning, att till varje folkskolinspektör på

statens bekostnad skulle utgå dels hyresersättning, inbegripande jämväl ersättning

för uppvärmning, dels ersättning för belysning och städning av tjänstelokal,

motsvarande verkliga kostnaden, dels ersättning mot företedda kvitton

för telefonavgift samt avgifter för i tjänsten erfordrade rikssamtal, dels

ersättning för anskaffande och underhåll av erforderliga kontorsfömödenheter,

vilka dock alternativt kunde anskaffas direkt genom statens, exempelvis länsstyrelsernas,

försorg, dels slutligen ersättning för tillhandahållande av möbler

och annan inredning.

Skolöverstyrelsen har den 28 september 1943 yttrat sig med anledning av

folkskolinspektörsförbundets framställning. Yttrandet utmynnar i ett förslag,

att den nuvarande fixerade expensersättningen för folkskolinspektörerna och

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

117

nomadskolinspektören skall indragas och ersättas med ett system för utbetalande

av de styrkta verkliga kostnaderna för inspektörernas expensutgifter.

Sammanfattningsvis innebär förslaget, att ersättning skall utgå enligt följande

grunder:

Årskostnader per inspektör

i medeltal,

Lokalbidrag: kronor

Hyresersättning för två tjänsterum, högst........................750

Ersättning för möbler och annan rumsinredning, fixerat årsbidrag..........125

Belysning och städning, ersättning för verkliga kostnader, beräknade till......350

Expenser:

Telefonavgifter, ersättning för verkliga kostnader, beräknade till...........150

Förbrukningsmateriel m. m., ersättning för verkliga kostnader, beräknade till ■ . . 250

Summa kronor 1 625.

Årskostnaderna beräknas i enlighet härmed till [53 X (i avrundat

tal) 1 600 =] 84800 kronor. Merkostnaderna skulle uppgå till

(84 800 — 27 500 =) 57 300 kronor.

Skolöverstyrelsen förutsätter vidare, att staten skall bekosta den första uppsättningen

behövliga kontorsmaskiner respektive inlösa av inspektörerna redan

anskaffade sådana. Dessa engångutgifter beräknar överstyrelsen

till 39 750 kronor, varav för nästa budgetår beräknas åtgå 30 000 kronor.

Överstyrelsen utgår ifrån, att Kungl. Majit skall utfärda närmare föreskrifter

rörande dispositionen av de anslagsposter, som skulle anvisas för lokalbidrag

och expenser. Föreskrifterna skulle avfattas i nära anslutning till de bestämmelser,

som av Kungl. Majit den 5 september 1941 meddelats beträffande

motsvarande anslagsposter i omkostnadsstaten för landsfiskalerna.

Statskontoret har förklarat sig icke kunna på grundval av den föreliggande

utredningen tillstyrka bifall till skolöverstyrelsens förslag.

Allmänna lönenämnden har biträtt skolöverstyrelsens förslag med den

ändringen, att lönenämnden ansett hyresbidrag böra utgå allenast för ett rum

jämte erforderligt arkivutrymme.

Departementschefen har för egen del anfört.

De årliga utgifterna för folkskoleväsendet uppgå till mycket stora belopp.

Statsverkets kostnader under åttonde huvudtiteln för detta ändamål ha för

innevarande budgetår — utgifter för kristillägg inräknade — uppskattats till

icke mindre än i runt tal 180 miljoner kronor. Det ansvar för folkskoleväsendets

rationella ordnande, som åvilar folkskolinspektörerna och nomadskolinspektören,

är därför ur statsfinansiell synpunkt synnerligen stort. Inspektörerna

ha även ytterst betydelsefulla uppgifter att fylla såsom pedagogiska

rådgivare och ledare. Med hänsyn härtill är det ur såväl statsfinansiell som

pedagogisk synpunkt av största vikt, att deras verksamhet som skolledare

och organisatörer icke hämmas av ogynnsamma arbetsförhållanden.

Det föreliggande förslaget avser bland annat att sätta inspektörerna i stånd

att hålla sig med ändamålsenliga expeditionslokaler och modern kontorsutrustning

utan att för ändamålet behöva utfylla den nuvarande expensersättningen

med erforderliga belopp av egna medel. Framställningens syfte synes

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande nr S.

Utskottet.

mig i och för sig behjärtansvärt men löser icke den ur allmän synpunkt viktigare

frågan örn ett rationellt ordnande av biträdeshjälpen på expeditionerna.

En utredning härom bör enligt min mening komma till stånd. I samband härmed

torde en mera ingående undersökning av frågan om bestridande av

expensutgifterna böra äga rum.

Innan en mera allsidig utredning rörande inspektörernas expeditionsförhållanden,

på sätt jag förordat, verkställts, kan jag icke tillstyrka en förändring

av de nuvarande principerna för expensutgifternas bestridande. En viss provisorisk

höjning av den nuvarande expensersättningens belopp synes emellertid

befogad.

Folkskolinspektörernas expensersättning är för närvarande fixerad till 500

kronor för år. För detta belopp skola de svara för alla utgifter för sina expeditioner

med undantag för arvoden åt expeditionsbiträden, för vilket ändamål

särskilda medel äro anvisade. Det synes uppenbart, att expensersättningen,

som under ett tjugutal år utgått med i stort sett oförändrat belopp, i varje

fall numera icke kan räcka till för bestridande av med denna avsedda utgifter.

Jag tillstyrker därför en höjning, vilken lämpligen torde böra bestämmas

till 300 kronor. Höjningen torde böra komma icke blott folkskolinspektören

utan även nomadskolinspektören till godo. Merkostnaderna vid bifall

till vad jag förordat kommer att uppgå till (53 X 300 =) 15,900 kronor

för år.

Vid bifall till vad jag förordat bör den i avlöningsstaten för folkskolinspektionen

uppförda anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

höjas med 15900 kronor till i runt tal 553500 kronor. Då jag icke funnit anledning

till erinran mot att nomadskolinspektören i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag tillerkännes ett anslag av 700 kronor till skrivhjälp, torde icke-ordinarieposten

böra höjas med sistnämnda belopp till (90 000 + 700 =) 91 300 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg torde böra uppföras med oförändrat belopp,

83 100 kronor, eller, för vinnande av lämplig avrundning, 83 200 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet torde därför böra uppföras med (553 500 -f-f-

91 300 -f- 83 200 =)728 000 kronor, vilket innebär en höjning med 16 800

kronor.

Utskottet är ense med departementschefen därom att med hänsyn till det

ur statsfinansiell synpunkt synnerligen stora ansvar för folkskoleväsendets

rationella ordnande, som åvilar folkskoleinspektörerna och nomadskolinspektören,

ävensom på grund av de betydelsefulla uppgifter inspektörerna ha att

fylla såsom pedagogiska rådgivare och ledare det torde vara av största vikt,

att deras verksamhet som skolledare och organisatörer icke hämmas av ogynnsamma

arbetsförhållanden. Det synes därför utskottet angeläget att den av

departementschefen i utsikt ställda utredningen rörande inspektörernas expeditionsförhållanden

kommer till stånd. •

Den provisoriska höjning av den nuvarande expensersättningen, som departementschefen

förordat, har utskottet funnit sig böra tillstyrka, liksom

även förslaget örn att nomadskolinspektören tillerkännes ett anslag av 700

kronor till skrivhjälp.

Emot de av departementschefen verkställda kostnadsberäkningarna beträffande

avlönings- och omkostnadsanslagen till folkskolinspektionen för nästa

budgetår har utskottet icke funnit något att erinra.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

119

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för folkskol inspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................... kronor 553 500

2. Avlöningar- till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ......................... » 91300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 83 200

Summa kronor 728 000;

b) till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 728 000 kronor;

. c) till Folkskolinspektionen: Omkostnader för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 215 000 kronor.

Folkskoleväsendet.

157:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Kungl. Majit har (punkt 165, s. 412—418) föreslagit riksdagen att till förevarande

ändamål för budgetaret 1944/4o anvisa ett förslagsanslag av

136 000 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr Ivar Persson m. fl. (I: 88) och den andra inom andra kammaren av herr

H. R. Nilson i Spånstad m. fl. (II: 137), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Majit måtte hemställa, att åtgärder i syfte att förverkliga

de i motionen framförda önskemålen måtte vidtagas;

dels ock en inom andra kammaren av herr J. Lundberg i Uppsala m. fl.

väckt motion (II: 129), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Majit måtte begära att folkskolestadgans nu gällande bestämmelser ändras,

sä att de lokala skolstyrelserna få rätt att i samråd med folkskolinspektören

även vid bibehållandet av 39 veckors lästid för lärarna medgiva växellov en

dag i veckan när yttre förhållanden såsom långa skolvägar så påkalla.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,

hänvisas, i den mån desamma ej framgå av den nedan lämnade ledogörelsen

till motionerna I: 88 och II: 129.

Kungl. Maj :ts förslag innebär i anslagshänseende en höjning av automatisk

natur med 1 000 000 kronor. Departementschefen har i detta sammanhang

tillstyrkt att statsbidrag må utgå från förevarande anslag med 3 000 kronor

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande nr 8.

till den av svenska missionsstyrelsen upprättade svenska skolan i Kodaikanal

i Sydindien. Av den av missionsstyrelsen i detta hänseende gjorda

framställningen inhämtas beträffande denna skola bland annat:

Skolan äges av missionsstyrelsen, som tillsätter styrelse för skolan och utsänder

lärare från Sverige. Skolan är i främsta rummet avsedd för barn till

svenska kyrkans missionärer, vilka ej erlägga avgift för undervisningen. I sko™

mottagas dock även barn från andra svenska familjer, därvid för barn

tillhörande annan mission än svenska kyrkans erlägges 240 kronor och för

annat barn 480 kronor för år. Skolstyrelsen äger i ömmande fall nedsätta

avgiiten. bor inackordering i skolhemmet erlägges för alla barn ett belopp

motsvarande skolans självkostnadspris för själva hushållet.

I detta sammanhang har departementschefen berört en uppkommen fråga

om dispens från ett statsbidragsvillkor och därom anfört följande.

^ ^ den 1 januari 1938 har för erhållande av statsbidrag varit upp
ställt

det villkoret, att vederbörande skoldistrikt icke utgiver pensionsförmåner

^ * Ji ^ra°e }}^ver Personbgpensionsfyllnad. Denna pensionsfyllnad är maximerad

på så sätt, att den pensionerades sammanlagda pensionsförmåner icke

kunna stiga utöver hans pensionsförmåner omedelbart före den 1 januari 1938.

Enligt 1942 ars tjänstepensionsreglemente för folkskolan ha lärare, som pensionerats

eller pensioneras efter den 30 juni 1939, kommit i åtnjutande av förbättl

ade pensionsförmåner. I Göteborgs skoldistrikt ha de lärare, som pensionerats

före den 1 januari 1938, beviljats kommunala dyrtids- och kristillägg, vilket

enligt äldre bestämmelser var tillåtet. Då alltså såväl sistnämnda lärarkategori

som de efter den 30 juni 1939 pensionerade lärarna fått förbättrade pensionsförmåner,

ha de under mellantiden den 1 januari 1938 — den 30 juni

1939 pensionerade lärarna i skoldistriktet kommit i en missgynnad ställningden

dyrtidskompensation, som utgått enligt statliga bestämmelser, har endast

verkat så, att den personliga pensionsfyllnaden minskats med motsvarande

belopp. Skoldistriktet har därför anhållit om medgivande att till de missgynnade

lärarna utbetala kommunala dyrtids- och kristillägg enligt samma

grunder som för stadens övriga pensionärer, dock att pensionsförmånerna icke

skulle få överstiga de efter den 30 juni 1939 pensionerade lärarnas. Demia

begäran synes icke strida mot avsikten med nämnda förbud och torde därför

laira kunna bifallas. Därest riksdagen icke har något att erinra däremot, torde

således Kungl. Majit få medgiva undantag från här ifrågavarande statsbidragsvillkor

för vinnande av angivna syfte.

Vidare har departementschefen anfört.

Jag erinrar slutligen, att såsom villkor för statsbidrag åt skoldistrikt till

avlöning åt lärare vid distriktets folk- och småskolor gäller, att distriktet tillhandahåller

tjänstebostad åt sådan lärare i det fall, då bostadsförhållandena

på orten icke möjliggöra för honom att i skolans närhet hyra annan tjänlig

bostad än sådan, som tidigare varit upplåten såsom tjänstebostad. På framställningar

av vederbörande lärare har Kungl. Majit under de senaste åren i

åtskilliga fall medgivit, att lärare, som icke av skoldistriktet anvisats tjänstebostad

och icke haft möjlighet att på stationeringsorten förhyra nöjaktig bostad

och som fördenskull måst bosätta sig på annan, till högre ortsgrupp hänförd

ort, får i avlöningshänseende hänföras till för bostadsorten gällande ortsgrupp

och hyresgrupp. Medgivandet har i varje särskilt fall begränsats att

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

121

gälla tills vidare så länge tjänstebostad ej anvisats läraren och enligt vederbörande

folkskolinspektörs beprövande ej heller möjlighet förefinnes för läraren

att erhålla nöjaktig och med hänsyn till tjänstgöringen vid skolan lämpligt

belägen bostad på stationeringsorten. Dessa medgivanden från Kungl. Maj:ts

sida medföra ökade kostnader för statsverket. I de fall, då bostadsorten jämväl

är hänförd till högre hyresgrupp än stationeringsorten, medföra besluten även

ökade kostnader för skoldistrikten. Eftersom emellertid Kungl. Maj:ts medgivanden

ha sin grund i att skoldistrikten icke fullgjort sin skyldighet att tillhandahålla

tjänstebostad, synes riktigast, att hela kostnadsökningen i dylika

fall får bäras av vederbörande skoldistrikt. Detta skulle innebära, att statsbidrag

till lärares avlöning ej finge utgå med större belopp än som skulle ha

utgått, därest läraren anvisats tjänstebostad på stationeringsorten. Jag förordar,

att en sådan begränsning stadgas. Därest riksdagen icke riktar någon

erinran däremot, torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga

bestämmelser härom.

I motionerna 1: 88 och 11:137 anföres.

De senaste årens skolindragningar motiverade av såväl det sjunkande barnantalet

som av sparsamhetsskäl ha medfört många olägenheter och svårigheter

för landsbygdens folk. Trots att såväl regeringen som riksdagen uttalat,

att största varsamhet bör iakttagas, så att försämringarna av skolformerna ej

skola ta för stora proportioner, ha dock även under den senaste tiden sådana

omändringar skett, att B 1-skolor överförts till B 2-typ och skolor av denna

senare typ till den svårskötta och olämpliga B 3-typen. Det är vår förhoppning

att sådana typer av skolor, där en lärare eller lärarinna får sköta undervisningen

i alla klasser, icke ytterligare utvidgas, utan att utvecklingen så

snart som möjligt i stället skall gå i motsatt riktning.

För att i någon mån motverka försämringarna av skolformerna och i övrigt

skapa förutsättningar för ett bättre resultat av undervisningen i de lägre skolformerna

ha på en del platser under senare år tillämpats vissa förstärkningsanordningar

på så sätt, att där flera klasser undervisats gemensamt de

olika klassernas undervisning ordnats var för sig under viss tid. Förstärkningsanordningarna

ha i allmänhet inneburit, att undervisningen för läraren

omfattat fyra timmar i veckan utöver det timantal som undervisningsplanen

upptagit för lärjungarna. I några fall lia förstärkningsanordningarna endast

omfattat två veckotimmar. Dessa extra timmar lia använts till särskild undervisning

för en eller två klasser enskilt.

Givetvis lia lärarna erhållit ersättning för denna utökade tjänstgöringstid,

och på grund av de ekonomiska konsekvenserna lia statsmakterna bestämt,

att ett visst — rätt högt -— antal lärjungar skall finnas (högre ju högre

skolformen är) för att skoldistrikten skola erhålla det högre statsbidrag sorn

behövs för denna extra avlöning. Närmare bestämmelser härom återfinnas i

k. kung. nr 252: 1040.

Där sådana förstärkningsanordningar kunnat tillämpas, lia de haft stor

betydelse, och från alla håll vitsordas, att de haft stort värde för undervisningen

där skolformerna varit svaga. Otvivelaktigt skulle det vara till gagn

för undervisningen i en mängd skoldistrikt pä landsbygden, örn dessa förslärkningsanordningar

kunde tillämpas i större omfattning. Ej minst i sådana

distrikt, där genom mycket flyttning antalet barn avsevärt växlar från ett är

till ett annat och pendlar än (iver än under det föreskrivna minimiantalet

lärjungar, skulle ett medgivande, alf det extra statsbidraget linge ulga även

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande nr 8.

vid ett lägre barnantal, ha sin stora betydelse. 1937 års folkskoleutredning

ansåg att förstärkningsanordningarna hade visat sig vara synnerligen värdefulla

och att det därför var önskvärt, att de även i fortsättningen finge tilllämpas.

Detta borde ske på så sätt, att i likhet med vad som nu är fallet statsbidrag

beviljas till extra lärartimmar vid ifrågavarande skolformer i syfte

att bereda separat undervisning åt vissa klasser under en del av den tid, varunder

klasserna eljest skulle ha undervisats tillsammans med de övriga i

vederbörande undervisningsavdelning ingående klasserna. Vid utarbetandet

av föreskrifter angående det minimiantal elever, som borde finnas i olika

skolformer för att sådana statsbidrag skulle utgå, uppställde utredningen två

olika alternativ. Ur pedagogisk synpunkt ansåg utredningen, att följande

alternativ borde tillämpas:

Vid skolor av B 1-formen ................. 30 elever

» » » B 2-formen ................. 25 »

» » » B 3-formen ................. 20 »

» » » D1-formen ................. 20 »

» » » b -formen ................. 20 »

Ett mindre förmånligt men billigare alternativ genomfördes emellertid.

Enligt vår mening skulle det vara till fördel, om det gynnsammare förslaget

kunde genomföras. Det skulle nämligen medföra en icke oväsentlig förbättring

av undervisningen i en del folkskolor på landsbygden. Visserligen kunna

sparsamhetsskäl tala mot ett förverkligande av förslaget, men värdet av dessa

förstärkningsanordningar har nu prövats med gott resultat. Behovet av dylika

har ytterligare ökats genom den mer omfattande överföring av skolor till

lägre skolformer som skett. Landsbygdens skolväsen har genom de långa

avstånden och sjunkande barnantal stora svårigheter att kämpa mot, varför

en reform av här angivna art skulle vara mycket välkommen.

I första hand bör möjligheten att erhålla statsbidrag för de extra löneförmåner

till lärarna, som dessa förstärkningsanordningar kräva, utsträckas till

att omfatta vad 1937 års folkskoleutredning i sitt ovan angivna alternativföreslagit.

Det torde också kunna ifrågasättas, örn icke föreskrifter om minimiantal

elever helt bör slopas för B-2-skolor med sjunde klass och för B-3 och

jämförliga skolformer. 1937 års skolutredning hade räknat med en utökad

lästid av högst 4 timmar per vecka. Det vore önskvärt, att möjlighet kunde

beredas att vidga denna lästid ytterligare.

Till sist vilja vi uttrycka den förhoppningen, att indragning av skolor på

landsbygden måtte ske med största varsamhet. Skolindragningarna lia motiverats

med det minskade barnantalet, och detta skäl väger givetvis tungt.

vien indragningarna bryta det omedelbara sambandet mellan skolan och bygden.

Denna utveckling har av en känd svensk lini versi letsman skildrats på

följande drastiska sätt: »Skolbyråkrater sitta och räkna och kartlägga och

lägga bondebygderna öde på goda skolor. Så komma bygdernas barn att stå

i regn och kyla vid vägarna för att transporteras bort från sina byar till

industri- och tätorternas fina skolpalats, där A-skoletypen naturligtvis finnes

och där bondebarnen gå som främlingar med sina matväskor och sin hemlöshet.

Sina egna byars skolor få de nedlagda och försämrade, och magistern och

fröken, som förut var en levande verklighet i byn och för hemmen, bli nu

ämbetsmän i ett skolpalats långt bort.» Ordalagen äro bittra och givetvis för

tillspetsade, men ingen kan förneka, att det ligger en mycket god portion

sanning i desamma. Skolindragningar och försämring av skolformer böra inte

få ske i andra fall, än det är oundgängligen nödvändigt.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 123

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att förevarande anslag

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår uppföres med ett

belopp av 136 000 000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt anvisande av ett belopp av 3 000 kronor

såsom bidrag till den svenska skolan i Kodaikanal i Sydindien. Utskottet,

som icke velat motsätta sig detta förslag, får emellertid framhålla, att det

synes utskottet önskvärt, att detta statsbidrag i lämplig utsträckning utnyttjas

för nedsättning i ömmande fall av avgifterna vid skolan.

Departementschefen har vidare föreslagit att vederbörande skoldistrikt

skall bära hela den kostnadsökning, som uppkommer genom att en lärare, som

icke av skoldistrikt anvisats tjänstebostad och icke haft möjlighet att på stationeringsorten

förhyra nöjaktig bostad och till följd därav mast bosätta sig

på annan, till högre ortsgrupp hänförlig ort, enligt Kungl. Maj:ts medgivande

i avlöningshänseende fått hänföras till för bostadsorten gällande ortsgrupp

och hyresgrupp. Den av departementschefen salunda berörda fragan har enligt

utskottets mening en betydande principiell räckvidd. Det är givetvis

angeläget, att vederbörande lärare är bosatt inom skoldistriktet, och den

tendens, som enligt vad utskottet har sig bekant på vissa håll framträtt fran

lärarnas sida att utan tvingande skäl söka sig bostäder i distrikten angränsande

städer och liknande samhällen, synes utskottet böra i möjligaste mån

stävjas. Läraren bör för att på ett riktigt sätt kunna fullgöra sitt kall

hava intim kännedom om den miljö, där han arbetar, vilket icke låter

sig göra om han är bosatt på annan ort. Med hänsyn å andra sidan till den

knapphet, som nu råder på bostadsmarknaden och den av rådande förhållanden

föranledda restriktiva byggnadspolitiken, förekomma givetvis fall, då

andra möjligheter icke stå läraren till buds än en bosättning utanför distriktet.

På grund av dessa frågors stora betydelse för skoldistrikten förutsätter

utskottet, att de ur olika synpunkter bliva föremål för en noggrann prövning

från Kungl. Maj:ts sida och att vid avgörande av de av departementschefen

berörda ärendena i möjligaste mån restriktiva regler komma i tilllämpning.

Departementschefens ovannämnda förslag har utskottet ansett sig

böra biträda.

Vad departementschefen i övrigt under förevarande punkt föreslagit båticke

givit utskottet anledning till erinran.

Beträffande motionerna I: 88 och IT: 137 vill utskottet framhålla, att den

i motionerna berörda frågan örn förstärkningsanordningarna enligt vad utskottet

under hand inhämtat för närvarande är föremål för övervägande inom

skolutredningen, vars förslag i ämnet torde vara att emotse innevarande var.

Härvid kommer denna fråga, vilken är av en ur statsfinansiell synpunkt icke

oväsentlig storleksordning — ett bifall till motionärernas förslag skulle enligt

av 1937 års folkskoleutredning gjorda beräkningar betinga en årlig merkostnad

av omkring 700 000 kronor — att bedömas i samband med övriga

folkskoleväsendet berörande spörsmål och alltså kunna prövas i ett vidare

Utskottet.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets utlåtande nr 8.

sammanhang. Utskottet, som delar motionärernas uppfattning om värdet av

dessa förstärkningsanordningar, har med hänsyn till det läge, vari omförmälda

fråga nu befinner sig, icke funnit skäl föreligga att riksdagen i enlighet med

motionärernas yrkande skulle i skrivelse till Kungl. Majit göra framställning

i ärendet.

Med anledning av vad i samma motioner framhållits i fråga om centraliseringsåtgärdema

på folkskoleväsendets område vill utskottet i likhet med

motionärerna understryka vikten av att dessa åtgärder vidtagas med omsikt

och varsamhet. Det torde härvid böra beaktas att en skola i en avlägsen bygd

icke blott fyller sitt undervisningsändamål utan även för bygden representerar

en betydelsefull kulturell tillgång. Givetvis kan å andra sidan i åtskilliga

fall genom en centralisering av skolväsendet bättre skolformer ernås och större

sociala och hygieniska anordningar erhållas. Vid rationaliseringsåtgärdernas

bedrivande böra därför enligt utskottets mening de olika på frågornas avgörande

inverkande synpunkterna noggrant vägas mot varandra och all möjlig

hänsyn tågås till de olika orternas särskilda förhållanden.

Med vad sålunda anförts torde motionerna I: 88 och II: 137 få anses

besvarade.

Det i motionen II: 129 framställda yrkandet kan utskottet icke biträda,

enär frågor av här berörda slag enligt utskottets uppfattning alltjämt böra

bliva föremål för prövning av central myndighet — i detta fall skolöverstyrelsen

— för ett garanterande av att vid ärendenas avgörande en prövning

efter enhetliga grunder kommer i tillämpning. Utskottet avstyrker alltså bifall

till ifrågavarande motion.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärare vid folkskolor för budgetåret 1944/45 anvisa

ett förslagsanslag av 136 000 000 kronor;

b) att motionerna I: 88 och II: 137 må anses besvarade

med vad utskottet här ovan anfört;

c) att motionen II: 129 icke må av riksdagen bifallas.

158:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid

folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. Kungl. Majit har

(punkt 166, s. 418 och 419) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 2 800 000 kronor. I

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr L. V. Lindén m. fl. (I: 27) och den andra inom andra kammaren av herr

C. Hoppe m. fl. (11:56), vari hemställts, att riksdagen — i anledning av

Kungl. Maj:ts förslag beträffande bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid

folkskolor m. fl. — för sin del måtte besluta sådan ändring av statsbidrags
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

125

villkoren för slöjdundervisningen inom folkskolan att slöjdavdelning må omfatta

minst tre gossar respektive flickor, under förutsättning att samtliga folkskolestadiet

tillhörande gossar respektive flickor, vilka prövas skäligen kunna

deltaga i slöjdundervisningen, tillhöra slöjdavdelningen, samt att en slöjdavdelning

må få uppdelas på två, om antalet i slöjdundervisningen deltagande

elever är minst 20;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr Ivar Persson m. fl. (I: 190) och den andra inom andra kammaren av

herr I. Johansson i Mysinge m. fl. (11:249), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta sådan ändring av statsbidragsvillkoren för slöjdundervisningen

i folkskolan, att slöjdavdelning må omfatta minst tre gossar respektive

flickor.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna I: 27 och I: 190.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att styrelsen för Sveriges småskollärarinneförening

föreslagit, att statsbidrag för slöjdundervisning skulle kunna

erhållas redan när samtliga folkskolestadiet tillhörande gossar respektive

flickor deltaga i slöjdundervisningen och utgöra minst 3. Enligt nuvarande bestämmelse

utgör minimiantalet 6. Styrelsens förslag innebär en återgång till

vad som gällde närmast före den 1 juli 1940. Styrelsen framhåller, att den nu

gällande bestämmelsen medfört, att ett stort antal skolor blivit helt utan slöjdundervisning.

Skolöverstyrelsen förordar en återgång, om de statsfinansiella

förhållandena så medgiva. Statskontoret har avstyrkt bifall till förslaget, vars

genomförande skulle medföra en utgiftsökning av cirka 200,000 kronor för år.

Vidare har styrelsen anhållit om sådan ändring av statsbidragsbestämmelserna,

att statsbidrag må kunna erhållas för två slöjdavdelningar, om antalet

i slöjden deltagande gossar eller flickor uppgår till minst 20. Med nuvarande

minimiantal, 25, bli slöjdavdelningarna enligt styrelsens mening för stora för

att en tillfredsställande undervisning skall kunna bedrivas. Slcolöverstyrelsen

har instämt häri, under framhållande av att en ändring skulle medföra ringa

kostnadsökning. Statskontoret har förklarat sig icke kunna biträda förslaget,

enär samma förslag prövats så sent som vid 1939 års lagtima riksdag utan att

vinna tillmötesgående och skälen däremot nu göra sig gällande med ökad

styrka.

Departementschefen har för egen del anfört.

Det framstår i och för sig såsom önskvärt, att slöjdundervisningen i folkskolan

kunde erhålla en förbättrad ställning. Den av småskollärarinneföreningen

föreslagna sänkningen av det i statsbidragsförfattningen föreskrivna

minimiantalet elever i en slöjdavdelning från 6 till 3 skulle dock medföra så

stor kostnadsökning, att den icke torde kunna ifrågasättas under nuvarande

förhållanden. På de av statskontoret anförda skälen anser jag mig icke heller

kunna biträda föreningens förslag om sänkning av det minimiantal elever,

som fordras för att statsbidrag skall kunna utgå till mer än en avdelning.

I fråga örn förevarande anslags storlek för nästkommande budgetår innebär

Kungl. Maj:ts förslag icke någon förändring i förhållande lill innevarande

budgetår.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Med anledning av vad i motionerna I: 27 och II: 56, I: 190 samt II: 219

anförts och hemställts vill utskottet framhålla önskvärdheten av att så snart

de statsfinansiella förhållandena sådant medgiva det i statsbidragsförfattningen

föreskrivna minimiantalet av 6 elever sänkes till 3 eller det antal, som

gällde närmast före den 1 juli 1940.

Skolöverstyrelsen har framhållit, att en sänkning till minst 20 av det minimiantal

elever, som fordras för att statsbidrag skall kunna utgå till mer än

en slöjdavdelning skulle medföra en ringa kostnadsökning. Med hänsyn härtill

och jämväl till att ett bättre resultat av undervisningen givetvis står att

ernå därest avdelningarna icke äro för stora förutsätter utskottet, att Kungl.

Majit ägnar denna fråga fortsatt uppmärksamhet.

Med vad sålunda anförts torde ifrågavarande motioner få anses besvarade.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller

särskilda slöjdskolor för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 2 800 000 kronor;

b) att motionerna I: 27 och II: 56 ävensom 1:190 samt

II: 249 må anses besvarade med vad utskottet här ovan anfört.

159:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål

vid egentliga folkskolor m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 167, s. 420), vilket innebär en av minskad belastning föranledd

anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärarinnor i hushållsgöromål vid egentliga folkskolor

m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av

350 000 kronor.

160:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i

skolåldern. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 168, s. 420—430)

får utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

i detta sammanhang anfört och föreslagit, hemställa,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och

vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

127

161 :o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets

nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

169, s. 430—435), vilket innebär en anslagshöjning med 120 000 kronor, får

utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

i detta sammanhang anfört och föreslagit, hemställa,

att riksdagen må till Folkskolor rrv. m.: Folkundervisningens

befrämjande i rikets nordligaste gränsorter m. m. för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 250 000

kronor.

162:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning

åt lots- och fyrpersonalens barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 170, s. 435), vilket innebär en anslagssänkning med 3 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa

kostnader för skolundervisning åt lots- och fyr personalens

barn för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av

29 000 kronor.

163:o) Folkskolor in. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och

biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 171, s. 435), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt föieståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid skolhem

och arbetsstugor för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 400 000 kronor.

164:o) Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på grund

av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 172, s. 435 och 436), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till FolJcskolor m. m.: Understöd åt vissa

lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation

förlorat sin anställning, för budgetåret 1944/45 anvisa

ett förslagsanslag av 16 800 kronor.

165:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,

arbetsstugor eller enskilda hem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 173, s. 436), vilket innebär en av stegrade kostnader föranledd anslagshöjning

med 150 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering

av skolbarn i skolhem., arbetsstugor eller enskilda

hem för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av

2 000 000 kronor.

166:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 174, s. 436—439),

vilket innebär en anslagshöjning med 250 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader

och deras inredning för budgetåret 1944/45

anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

167:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för

skolpliktiga barn. Kungl. Majit har (punkt 175, s. 439 och 440) föreslagit

riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 3 300 000 kronor.

Förevarande anslag, som för budgetåret 1942/43 var uppfört med 2 500 000

kronor, är för närvarande uppfört med 2 600 000 kronor. Kungl. Majlis förslag

innebär alltså en anslagshöjning med 700 000 kronor. Beträffande anslagsberäkningen

har skolöverstyrelsen yttrat följande.

Skolskjutsverksamheten fortgick under det senast förflutna läsåret under

i huvudsak samma betingelser som under det närmast föregående. På grund av

gummibristen vidtogos dock vissa inskränkningar beträffande skolskjutsar,

som utförts medelst för ändamålet särskilt insatta omnibusar. I fråga om inrättandet

av nya skolskjutsar iakttages med hänsyn till ovissheten om den

kommande utvecklingen alltjämt en viss återhållsamhet. Den avsevärda ökning

av statsbidragen till skolskjutsar, som förekommit under de senare åren,

beror i högre grad på fördyrade skjutskostnader än på utökning av antalet

skjutsanordningar.

Statens kostnader för de nya skolskjutsarna under budgetåret 1942/43, för

vilkas anordnande överstyrelsen medgivit statsbidrag, torde på grundval av

vederbörande ansökningar kunna beräknas till 276 000 kronor.

För budgetåret 1943/44 har överstyrelsen hittills (augusti 1943) medgivit

statsbidrag till nya skolskjutsar till omkring 104 000 kronor. Kostnadssumman

för nya skolskjutsar under sistnämnda budgetår torde emellertid komma

att ökas, enär under de närmaste månaderna kan antagas inkomma ytterligare

ett antal ansökningar örn dylikt bidrag.

Med ledning av de nu lämnade uppgifterna beräknar överstyrelsen anslagsbehovet

för budgetåret 1944/45 till 3 300 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Anslagsbelastningen under det senast tilländagångna budgetåret har utgjort

cirka 2 918 000 kronor. Detta belopp torde till större delen avse skolskjutsar

under budgetåret 1941/42. Den kraftiga ökningen av medelsåtgången under

de första krigsåren synes mest ha berott på prisstegringar. Vid de nu ifrågavarande

anslagsberäkningarna torde man icke böra räkna med större dylika

kostnadsökningar. Då emellertid nya skolskjutsar tillkommit, synes medels
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

129

behovet för nästa budgetår böra beräknas till 400 000 kronor högre belopp än

under sistförflutna budgetår, d. v. s. till i runt tal 3 300 000 kronor. Detta

belopp, varmed anslaget för nästa budgetår alltså torde böra uppföras, överstiger

det nuvarande anslagsbeloppet med 700 000 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts här föreliggande förslag vill

utskottet understryka det av skolöverstyrelsen i ärendet gjorda uttalandet,

att med hänsyn till ovissheten örn den kommande utvecklingen alltjämt en

viss återhållsamhet synes böra iakttagas i fråga om inrättandet av nya skolskjutsar.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Folkskolor m. to.: Bidrag till anordnande

av skolskjutsar för skolpliktiga barn för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 3 300 000 kronor.

168:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning.

Kungl. Majit har (punkt 176, s. 440—444) föreslagit riksdagen att till

förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslagav

2 250 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår.

I detta sammanhang har departementschefen, på föranledande av en inom

skolöverstyrelsen upprättad, till departementschefen överlämnad promemoria,

berört frågan om statsbidrag till kostnaderna för skolbarnsbespisningslokaler.

I nämnda promemoria har anförts bland annat följande.

Statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet har på grund av vissa uttalanden

vid statsbidragssystemets införande hittills endast i mycket ringa

omfattning utgått för anordnande av lokaler för skolbarnsbespisning. Med

hänsyn till statsmakternas ändrade inställning till skolbamsbespisningen borde

tillämpningen av bestämmelserna om byggnadsbidrag ändras därhän, att

bidrag kunde utgå jämväl för sådana lokaler. Utan statsbidrag till bespisningslokaler

försvårades i hög grad genomförandet av skolbarnsbespisning, framför

allt i sådana skolor, som hade det största behovet av densamma. En ändrad

tillämpning torde komma att medföra jämförelsevis obetydliga merkostnader

för statsverket.

Vid beräkningen av kostnaden för bespisningslokaler av här ifrågavarande

slag synes man kunna utgå från att för varje barn behövs ett utrymme av

cirka 1 m2 och att således i ett rum på 100 m2 golvyta cirka 100 barn samtidigt

skulle kunna utspisas. Nämnda barnantal motsvarar ungefär antalet lärjungar

i en större skola av första B-fonnen eller halva antalet lärjungar i en

A-skola av genomsnittlig storlek. Kostnaden för bespisningslokaler av denna

storlek måste antagas bli högst olika, om det gäller inredning av sådan lokal

i själva byggnadskroppen till en ny skolbyggnad eller örn det endast är fråga

örn breddning av en korridor, utökning av måtten för en skolkökslokal, inredning

av eljest överflödiga vinds- och källarutrymmen, utnyttjande av äldre

undervisningslokaler, som eljest skulle användas för relativt oväsentliga ändamål,

etc. Örn den högsta kostnadssumma, på vilken statsbidrag för anord
Bihang

tiä riksdagens protokoll 19hh» 6 sami. Nr X. 9

Utskottet.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

ilande av bespisningslokaler kunde utgå, maximerades till exempelvis 16,000

kronor, motsvarande ett statsbidrag på 12,000 kronor, synes emellertid även

i fall med relativt höga byggnadskostnader bespisningslokaler kunna för

nämnda kostnad åstadkommas för upp till 100 barn, vilket kan anses täcka

åtminstone det mest angelägna behovet för mindre och medelstora skolor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Vid genomförandet av systemet med statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet

förutsattes, att byggnadsbolag ej skulle utgå för lokaler för

skolbarnsbespisning. På grund härav har Kungl. Majit endast beviljat bidrag

för inredning av s. k. frukostrum och även detta i begränsad utsträckning.

Jag delar emellertid den i ovannämnda promemoria uttalade uppfattningen,

att byggnadsbidrag bör kunna beviljas även för lokaler för skolbarnsbespisning

i här ifrågavarande mening. I fråga örn de principer, som böra tillämpas

beträffande byggnadsbidrag till sådana lokaler, ansluter jag mig i huvudsak

till vad som anförts i promemorian. Såsom däri framhållits, torde byggnadsbidrag

i regel icke böra beräknas för högre kostnad än 16,000 kronor. Med

hänsyn härtill torde den utvidgade bidragstilldelningen icke komma att medföra

någon mera betydande ökning av statsverkets kostnad för byggnadsbidrag

till folkskolebyggnader.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår förutsattes vid genomförandet

av systemet med statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet, att byggnadsbidrag

ej skulle utgå för lokaler för skolbarnsbespisning. På grund härav

har Kungl. Majit allenast beviljat bidrag till inredning av s. k. frukostrum

och även detta i begränsad utsträckning. Utskottet biträder departementschefens

förslag att byggnadsbidrag bör kunna beviljas jämväl för lokaler för

skolbarnsbespisning, varvid emellertid — på sätt departementschefen förordat

— dylikt bidrag i regel icke torde böra beräknas för högre kostnad än

16 000 kronor.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot att anslaget till anordnande

av skolbarnsbespisning i enlighet med Kungl. Majits förslag för nästa budgetår

uppföres med ett belopp av 2 250 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande

av skolbarnsbespisning för budgetåret 1944/45 anvisa

ett reservationsanslag av 2 250 000 kronor.

169:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten. Kungl. Majit

har (punkt 177, s. 444 och 445) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor,

vilket innebär en anslagshöjning med 300 000 kronor, betingad av den ökade

medelsåtgången.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr I. Jansson i Kalix m. fl. väckt motion

(lii 106), vari hemställts, att riksdagen ville besluta om sådant tillägg till

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Kungl. Maj:ts kungörelse angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet

att, under förutsättning att skoldistrikt därom ansöker, kostnaden

för inrättande av biblioteksrum och läsesal för ungdomsorganisationernas

räkning jämväl får inga i den högsta kostnadssumma, a vilken statsbidrag

kan utgå i vad gäller ny- eller ombyggnad av skolhus i vissa mindre samhällen;
dels

ock en inom andra kammaren av hen- I. Jansson i Kalix m. fl. väckt

motion (II: 190), vari hemställts, att riksdagen ville besluta en sådan ändring

av 3 § i Kungl. Maj:ts kungörelse angående statsbidrag till byggnader för

folkskoleväsendet av den 6 mars 1936 sv. förf.-saml. nr 45 med däri senare

vidtagna ändringar (SFS nr 431/1940), att paragrafen får följande lydelse:

Såsom---

I den högsta---må inräknas allenast kostnader för klassrum, gym
nastiksalar,

lokaler för slöjd och hushållsgöromål, skolbarnsbespisning, skolbibliotek,

skolbad, handarbetsrum, omklädnings- och torkrum samt mindre

verkstadsutrymme för vaktmästare, allt med tillhörande biutrymmen avolika

slag.

Efter Kungl. Maj:ts prövning o. s. v. lika med förut.

Till stöd för det i motionen II: 106 väckta yrkandet anföres bland annat:

Bristen på lämpliga lokaler, där ungdomen kan samlas för att bedriva

studiecirkel verksamhet, anordna förevisning av bildningsfilm och åhöra föreläsningar,

har från många håll påtalats. Denna lokalbrist, som gör sig mest

kännbar i de små byarna och samhällena med intill 300 innevånare, måste

avhjälpas, därom äro alla ense. Riksdagen har också beslutat örn anslag till

samlingslokaler, men på grund av det enormt stora behov, som föreligger,

torde det ligga i öppen dag, att man får räkna med att mansåldrar hinna

förgå, innan medborgarhus, folkets hus och bygdegårdar i tillräcklig omfattning

hunnit åstadkommas. Ju mindre en ort är, desto längre torde den

komma att få vänta på att frågan skall lösas för dess vidkommande, såvida

man ej kan finna en enklare lösning än att bygga enbart för detta ändamål.

En möjlighet — och kanske den enda för närvarande — att lösa lokalfrågan

utan större dröjsmål anse vi skulle erbjuda sig vid byggandet av nya skolhus

eller ombyggnad av sådana. Räknade man vid planläggningen av dylika byggen

med utrymmen för biblioteksrum och läsesal, vilka vid behov skulle kunna

sammanslås till en större säl, finge frågan den billigast tänkbara lösningen.

Med tanke på såväl skolans berättigade anspråk på frihet från störande intrång

som organisationernas behov av största möjliga självständighet vid

planerandet av arbetet och lokalernas användning borde lokalerna i fråga

givetvis ha sin ingång skild från skolans egentliga ingång.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen II: 190 gjorda

yrkandet, hänvisas till motionen.

Utskottet tillstyrker i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag att till bidrag

till byggnadsarbeten för folkskoländamål för nästa budgetår anvisas ett anslag

av 1 500 000 kronor.

Utskottet.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I anledning av de i motionerna II: 190 och II: 106 framställda yrkandena

vill utskottet erinra om följande.

I kungörelsen 1936:45, med däri genom kungörelsen 1943:398 gjorda

ändringar, äro grunderna angivna för statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet.

Enligt hittills tillämpad praxis utgår utan särskild prövning, därest lokalerna

äro erforderliga, statsbidrag för klassrum med biutrymmen, såsom kapprum

och materielrum, gymnastiksalar med omklädnads-, tvagnings-, duschoch

i regel redskapsrum, trä- och metallslöjdssalar med virkes- och ytbehandlingsrum,

skolkökslokaler, till vilka höra skafferi, matrum, hemvårdsrum och

tvättstuga, samt toaletter, pann- och bränslerum ävensom förrådsrum.

Efter särskild prövning utgår statsbidrag för lärarrum (med undantag för

B 3- och i vissa fall för B 2-skolor), för expeditionsrum, biblioteksrum (i

mindre skolor ofta kombinerat med lärarrum), naturkunnighetsrum (i enkel

A-skola och större skolor) samt för teckningssal i större skolanläggningar.

Anmärkas må, att handarbetssalar få anordnas endast i större skolor, att

skolkökslokaler icke erfordras i alla skolor samt att gymnastiksalar icke anordnas

i B 3-skolor.

Av den sålunda lämnade redogörelsen framgår, att det i motionen II: 190

angivna syftet redan synes — med undantag för skolbadsanläggningar och

lokaler för skolbarnsbespisning — vara tillgodosett inom de nuvarande statsbidragsbestämmelsernas

ram. Vad beträffar lokaler för skolbarnsbespisning,

vilka torde kunna anordnas utan alltför höga kostnader, får utskottet hänvisa

till att utskottet under nästföregående punkt tillstyrkt Kungl. Maj:ts där

framlagda förslag angående beviljande av byggnadsbolag även för dylika

lokaler. Då emellertid i praktiken statsbidrag i regel utgår till vissa av de

i motionen II: 190 berörda byggnadsändamålen, synes det utskottet icke böra

möta lunder att upptaga dessa ändamål även i statsbidragsbestämmelserna.

Vad beträffar frågan örn skolbad, har utskottet funnit detta spörsmål böra

närmare utredas. Med vad sålunda anförts torde motionen II: 190 få anses

besvarad.

I motionen II: 106 har framhållits, att bristen på lokaler, där ungdomen

kunde samlas för att bedriva studieverksamhet m. m., gjorde sig mest kännbar

i de små byarna och samhällena med intill 300 invånare. Utskottet får

erinra därom, att 1942 års riksdag i anledning av motionsvis gjorda yrkanden

— såsom framgår av riksdagens skrivelse den 12 maj 1942 (nr 206) — beslutat

hos Kungl. Majit anhålla, att såsom villkor för statsbidrag till uppförande

av skolbyggnader uppställes skyldighet för skoldistrikt att i den utsträckning,

som Kungl. Majit äger att närmare angiva, upplåta skolbyggnad

för ortens frivilliga bildningsverksamhet och liknande fostrande verksamhet

bland ungdomen. Riksdagen anförde i detta sammanhang, att riksdagen

förutsatte, att föreskrifter i ämnet från Kungl. Maj:ts sida skulle meddelas

efter prövning av omständigheterna i varje särskilt fall och endast skulle

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

133

ifrågakomma beträffande skoldistrikt, inom vilket tillgången på andra samlingslokaler

vore synnerligen knapp och förhållandena i övrigt vöre av den

art, att sådana föreskrifter bleve särskilt påkallade. Enligt vad utskottet inhämtat,

hava på grund av det uppställda kravet på Kungl. Maj:ts prövning

i varje särskilt fall av ärenden av angivna slag praktiska svårigheter gjort sig

gällande för ett tillämpande av den av riksdagen åsyftade skyldigheten för

skoldistrikten att i viss utsträckning upplåta skolbyggnader för bildningsändamål.

Utskottet har därför för sin del icke något att erinra mot att, med

iakttagande av vad riksdagen i övrigt anförde såsom förutsättning för uppställande

av en dylik skyldighet, generella bestämmelser utfärdas i ämnet.

För de i motionen berörda mindre samhällena torde det av ekonomiska skäl

knappast kunna ifrågakomma att anordna särskilda samlingslokaler, utan

här torde möjligheten att för bildnings- och liknande föreningsändamål erhålla

tillgång till vissa skollokaler böra utnyttjas. Orter av större storleksordning

synas åter kunna få sina behov i nämnda avseende tillgodosedda genom att

medel ur de av riksdagen anvisade anslagen till bidrag, respektive till lån

för anordnande av samlingslokaler ställas till förfogande. På grund av vad

sålunda anförts kan utskottet icke biträda det i motionen II: 106 framställda

yrkandet.

Utskottet hemställer sålunda,

a) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 1 500 000 kronor;

b) att motionen II: 190 må anses besvarad med vad utskottet

ovan anfört;

c) att motionen II: 106, i den mån den icke må anses besvarad

med vad utskottet ovan anfört, icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

170:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178, s. 445 och

446), vilket innebär en anslagsminskning av automatisk natur med 50 000

kronor, får utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

i detta sammanhang anfört, hemställa,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för

vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1944/45 anvisa

ett förslagsanslag av 1 400 000 kronor.

171:o) Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 179, s. 447), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för

undervisningslokaler för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 180 000 kronor.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets utlåtande nr 8.

172:o) Folkskolor m. m.: Underhålls- och materielbidrag. Kungl.

Majit har (punkt 180, s. 447) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär icke någon förändring i förhållande till nuvarande

anslagsbelopp och anslagsgrunder.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr Ivar Persson väckt motion (I: 239),

vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om

åtgärder för att förverkliga i motionen anförda önskemål;

dels ock en inom andra kammaren av herr E. Eriksson i Sandby m. fl. väckt

motion (11:62), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit

ville anhålla om en skyndsam utredning rörande möjligheterna att dels genom

statsbidrag stimulera till och medverka vid inköp av dyrbarare undervisningsoch

åskådningsmateriel, dels ock genom beviljandet av bidrag främja anordnandet

av skol- och studieresor för landsbygdens skolbarn, och att Kungl.

Majit snarast för riksdagen ville framlägga de förslag till vilka utredningen

kan giva anledning.

Till stöd för det i motionen I: 239 framställda yrkandet har anförts följande.

I årets statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, punkt 180, hemställes

örn oförändrat statsbidrag till folkskolor i landet under rubriken underhållsoch

materielbidrag. Detta bidrag, som utgår med 25 kronor per undervisningslokal,

avser att vara en hjälp till skoldistrikten för underhåll av lokalerna

samt anskaffning och underhåll av möbler och undervisningsmateriel. Bidraget

tiar tidigare varit 50 kronor men sänktes av riksdagen 1940 till nuvarande

25 kronor efter förslag av Kungl. Majit. Det torde ej kunna bestridas,

att ett visst eftersättande av underhållet i nuvarande läge är ofrånkomligt,

och jag kritiserar sålunda ej anslagsminskningen i och för sig. Men ser man

på den del av anslaget, som går till inköp och underhåll av undervisningsmateriel,

kan man ej komma ifrån att detsamma fördelas på ett i hög grad

otillfredsställande sätt. Att åskådnings- och undervisningsmateriel i de flesta

ämnen kanske främst de naturvetenskapliga blivit allt mera betydelsefulla

för ett gott resultat av undervisningen torde ej kunna bestridas. Å andra

sidan blir emellertid dylik materiel ganska dyrbar för ett litet skoldistrikt.

Dessa kostnader äro emellertid ej alls eller borde åtminstone ej vara proportionella

mot antalet klassrum. I en B-2- eller B-3-skola med 4 å 5 eller 6 å 7

klasser (3 till 4 vid vartannat års intagning) i en lärosal är givetvis behovet

av dylik materiel betydligt större än i en en- eller tvåklassig skollokal eller i

en större skola med många klassrum, där det är lätt att låna en del materiel

mellan de olika rummen. Det nämnda större behovet har dock ej i allmänhet

kunnat tillgodoses vid de sämre skoltyperna av ekonomiska skäl. Det borde

vara statens plikt att hjälpa till att tillgodose de mindre skolorna av sämre

skoltyper på den glest befolkade delen av landsbygden i detta hänseende lika

bra som de stora skolorna i tätorterna. Enligt min mening vore det ett steg

i rätt riktning att de skolor, som ha särskilt behov därav, finge detta anslag

utökat till vad det var före 1940 eller 50 kronor per undervisningslokal. Jag

tänker här särskilt på B-2 och B-3 eller ännu lägre skolformer, som i regel

måste anses ha ett klart större behov av undervisningsmateriel än bättre

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

135

skoltyper per undervisningslokal räknat. Eventuellt kunde man tänka sig,

att den del av anslaget, som kan beräknas för undervisningsmaterielen, utginge

per klass i stället för per undervisningslokal vid samtliga skolor utom

A-typen. Det torde vara lätt för Kungl. Majit att efter hörande av skolöverstyrelsen

utforma ett nytt system för dessa bidrag med hänsynstagande

till dessa önskemål.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen II: 62 framställda

yrkandet, hänvisas till motionen.

Utskottet tillstyrker, att ifrågavarande anslag i enlighet med Kungl. Majits

förslag uppföres med ett belopp av 900 000 kronor.

Med anledning av vad i motionen I: 239 anförts vill utskottet understryka

vikten av att erforderliga medel stå till förfogande för inköp och underhåll

av undervisningsmateriel. Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Majit

har sin uppmärksamhet riktad på denna fråga och därvid särskilt beaktar de

svagare skolformernas behov. Med vad sålunda anförts torde ifrågavarande

motion få anses besvarad.

Vad angår det i motionen lii 62 framställda yrkandet anser utskottet sig

under nu rådande förhållanden icke böra biträda detsamma. I detta sammanhang

får utskottet emellertid erinra därom, att sedan en följd av år bidrag

av radiolicensmedel jämlikt särskilda beslut av Kungl. Majit utgått för inköp

av radiomottagningsapparater för skolbruk inom skattetyngda kommuner.

Hittills har statsbidrag sålunda tillerkänts 754 skolor, av vilka 674 intill

utgången av februari 1944 uttagit bidrag med ett sammanlagt belopp av i

runt tal 121 000 kronor. Hos Kungl. Majit har telegrafstyrelsen nu gjort

framställning örn att ett belopp av 15 000 kronor måtte av radiolicensmedel

få tagas i anspråk för omförmälda ändamål, att av skolöverstyrelsen fördelas

under år 1944 och av telegrafstyrelsen utbetalas efter hand som inköp av

apparaterna ske. Detta ärende är för närvarande beroende på Kungl. Majlis

prövning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Underhålls- och

materielbidrag för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 900 000 kronor;

b) att motionen I: 239 må anses besvarad med vad utskottet

ovan anfört;

c) att motionen lii 62 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

173:o) Folkskolor m. m.: Tjänstebostadsbidrag. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 181, s. 447—449), vilket innebär, att tjänstebostadsbidraget

för ordinarie kvinnlig folkskollärare höjes till samma belopp som för

Utskottet.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ordinarie manlig lärare samt en huvudsakligen av detta förslag betingad anslagshöjning

med 300 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att tjänstebostadsbidraget för ordinarie kvinnlig

folkskollärare skall, räknat från och med budgetåret

1943/44, utgå med 160 kronor för år;

b) till Folkskolor m. m.: Tjänstebostadsbidrag för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 3 150 000 kronor.

174:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 182, s. 449 och 450), vilket innebär

en anslagshöjning med 2 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska

skolan i Tärna för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 20 800 kronor.

175:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 183, s. 450), vilket innebär en anslagshöjning med 400 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen

angiven ändring i avlöningsstaten för nomadskolorna;

b) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1944/45

anvisa ett förslagsanslag av 145 000 kronor.

176:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 184, s. 450—452), vilket innebär en anslagshöjning med 26 500

kronor, delvis av automatisk natur och delvis föranledd av ett av Kungl.

Majit i annat sammanhang framlagt förslag om statsinköp av nomadskolan i

Änge, hemställer utskottet, /

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 220 700 kronor.

177:o) Nomadskolor: Fortsättningsskol undervisning för nomadbarn.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 185, s. 452 och 453), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning

för nomadbarn för budgetåret 1944/45 anvisa ett

förslagsanslag av 14 000 kronor.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

137

178:o) Nomadskolor: Inredning och utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 186, s. 453 och 454), vilket sammanhänger med, att

anslagen till nybyggnader för nomadskolorna från och med nästa budgetår

redovisas över statens allmänna fastighetsfond, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Inredning och utrustning

för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kronor.

179:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. Beträffande

vad Kungl. Majit (punkt 187) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket

härmed

anmäles.

180:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.

Kungl. Majit har (punkt 188, s. 454—457) föreslagit

riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 500 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr G. Sundelin m. jl. (I: 36) och den andra inom andra kammaren av herr

G. Fröderberg m. jl. (II: 86), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

samma ekonomiska stöd av statsmedel lämnas för centraliseringen av folkskolans

sjunde klass, som enligt svensk författningssamling nr 574 av den 28

juni 1941 lämnas elever i fortsättningsskola;

dels ock en inom andra kammaren av herr T. Ekdahl väckt motion (lii

179), vari hemställts, att riksdagen för sin del måtte besluta, Ilo) att bestämmelserna

i kungörelsen 1941: 574 utsträckas att gälla även barn å folkskolestadiet,

varvid dock minimiavstånden enligt § 3 böra fastställas till 4

km för de yngsta barnen och 5 km för de övriga; samt 2:o) att där skolskjuts

med statsbidrag enligt nuvarande bestämmelser icke kan anordnas, skoldistrikt

erhåller möjlighet att genom utnyttjande av statsbidrag till inackordering

underlätta skolgången jämväl för barn, som föräldrarna önska behålla

boende i hemmet även under skolterminerna.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna lii 86 och lii 179.

Enligt gällande kungörelse om statsbidrag till bestridande av kostnaderna

för centralisering av fortsättningsskolväsendet räknas som skolskjuts icke färd

med fordon, som framföres av barnen själva. I propositionen 1941: 176 (sid.

121 ff.) anmäldes ett av folkskolans besparingssakkunniga framlagt förslag

om statsbidrag även för färd med fordon av denna art. Förslagets genomförande

hade avstyrkts av skolöverstyrelsen och statskontoret men tillstyrkts

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets utlåtande nr 8.

av det övervägande antalet folkskolinspektörer, flertalet länsstyrelser och domkapitel

samt av riksräkenskapsverket. I propositionen intogs den ståndpunkten,

att statsbidrag icke borde utgå i dylika fall. Riksdagen (skrivelsen nr 283,

sid. 13 f.) ansåg däremot, att den föreslagna anordningen borde försöksvis tilllämpas

under exempelvis tre budgetår för att praktisk erfarenhet skulle vinnas

rörande dess ändamålsenlighet.

Med anledning av riksdagens beslut utfärdades bestämmelser i ämnet genom

kungörelsen 1941: 574, vilken försöksvis gäller under redovisningsåren 1941/44.

Kungörelsen innehåller väsentligen följande.

Vid centralisering av fortsättningsskolan kan statsbidrag under vissa omständigheter

utgå till skoldistrikt till bestridande av kostnader för skolskjuts

medelst fordon, som framföres av lärjunge själv (cykel, sparkstötting, skidor,

båt). Den allmänna förutsättningen för bidraget är, att fortsättningsskola i

området i vederbörlig ordning förklarats erforderlig, därest centraliseringsbidrag

ej utginge. Som särskilda villkor stadgas, att annat slag av skolskjuts

eller ock inackordering eller skolhushåll eljest erfordrats samt att färdsättet

prövas lämpligt med hänsyn till lärjungarnas utveckling och krafter, de klimatiska

förhållandena på orten och övriga omständigheter.

Bidraget utgår med högst 450 kronor för varje genom centraliseringen indragen

fortsättningsskola och med visst belopp för varje dag lärjungen besökt

skolan och därvid använt av honom själv framfört fordon, nämligen 50 öre,

om skolvägens längd överstiger 7 kilometer, och 40 öre, om densamma uppgår

till högst 7 kilometer. I kungörelsen stadgas särskilt ansökningsförfarande för

att bidrag skall utgå. I framställningen skall lämnas uppgifter bland annat örn

den genom anordningen beräknade besparingen.

Skolöverstyrelsen har nu inkommit med redogörelse över vunna erfarenheter

rörande behovet och lämpligheten av statsbidrag enligt kungörelsen 1941: 574.

Överstyrelsen har införskaffat uppgifter i ämnet från folkskolinspektörerna,

vilka uppgifter avse de två budgetåren 1941/43. De tidigare uttalade farhågorna

beträffande lämpligheten av ifrågavarande statsbidrag ha enligt överstyrelsens

mening i väsentliga avseenden icke besannats. Överstyrelsen har

dock icke velat föreslå, att anordningen skulle få en mera varaktig karaktär,

väsentligen emedan ytterligare utredningar och erfarenheter synas erforderliga.

Överstyrelsen har därför föreslagit, att de nuvarande bestämmelserna — med

en mindre ändring — tillämpas tills vidare under ytterligare tre budgetår.

Statskontoret har icke velat motsätta sig, att de ifrågavarande bestämmelserna

tillämpas under ytterligare någon tid, dock högst ett år. Överstyrelsens

redogörelse vore icke ägnad att häva de av statskontoret vid frågans tidigare

behandling framförda betänkligheterna. Om och i vad mån verkliga besparingar

för statsverket uppkommit, syntes svårligen kunna bedömas enbart på

grundval av föreliggande material.

Riksräkenskapsverket har tillstyrkt överstyrelsens förslag.

Departementschefen har för egen del biträtt statskontorets förslag, att kungörelsens

giltighetstid begränsas till ytterligare ett budgetår.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

139

Departementschefen har — såsom av den lämnade redogörelsen framgår —

i likhet med skolöverstyrelsen ansett att det ännu vore för tidigt att avgöra,

om anordningen med statsbidrag till s. k. självskjutsar borde göras definitiv.

För sin del har departementschefen förordat, att de nuvarande bestämmelserna

skulle erhålla giltighet under ytterligare ett år, och att frågan borde upptagas

till förnyad prövning nästa år. Utskottet har icke funnit anledning till erinran

mot vad departementschefen sålunda föreslagit.

Med hänsyn till att ifrågavarande anordning för fortsättningsskolans del

ännu befinner sig på försöksstadiet, anser utskottet den i motionen II: 179

väckta frågan om införande av motsvarande anordning för barn på folkskolestadiet

icke kunna bedömas, förrän resultatet av självskjutssystemet vid

fortsättningsskolan kan i full utsträckning överblickas. Utskottet kan därför

icke tillstyrka bifall till det i nämnda motion framställda förslaget.

Av samma skäl anser utskottet att man för närvarande torde böra ställa

sig avvaktande till det i motionerna I: 36 och II: 86 berörda spörsmålet rörande

statsbidrag till självskjutsar för folkskolans sjunde klass, i syfte att härmed

bidraga till en centralisering av densamma. Utskottet delar emellertid

motionärernas uppfattning om värdet av att den sjunde folkskoleklassen

centraliseras. Utskottet, som utgår ifrån, att Kungl. Majit har sin uppmärksamhet

riktad på de i sistnämnda motionerna berörda frågorna, anser sig

icke böra tillstyrka bifall till vad i motionerna hemställts.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag beträffande beräkningen

av här förevarande anslag för nästa budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till

centralisering av jortsättning sskolväsendet för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor;

b) att motionerna 1:36 och 11:86 icke må av riksdagen

bifallas;

c) att motionen II: 179 icke må av riksdagen bifallas.

181 :o) Fortsättningsskolor; Utbildningskurser för lärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189, s. 457—459), vilket innebär, att ifrågavarande

utbildningsverksamhet, som legat nere sedan krigsutbrottet, nu återupptages,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Utbildningskurser

för lärare för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 6 200 kronor.

Högre folkskolor och folkhögskolor.

182:o) Understöd till högre folkskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 190, s. 459), vilket innebär en anslagsminskning med 75 000

kronor, hemställer utskottet,

Utskottet.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Understöd till högre foijesholm för budgetåret

1044/45 anvisa ett förslagsanslag av 1 075 000 kronor.

183:o) Folkhögskolor: Understöd. Kungl. Maj:t har (punkt 191, s. 459

och 460) föreslagit riksdagen att till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 2 300 000 kronor, vilket innebär oförändrad

medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr H. Sten m. jl. (I: 16) och den andra inom andra kammaren av herr E.

Andersson i Hyssna m. jl. (II: 37), vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Majit hemställa örn utredning om vad som kan och bör göras

för folkhögskolans fortsatta utveckling samt till fullföljande av strävandena

att giva de unga medborgarkunskap och orientering i livsåskådningsfrågor;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr B. Ohlin vi. jl. (I: 191) och den andra inom andra kammaren av herr

W. Svensson i Ljungskile m. jl. (II: 284), vari hemställts, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Majit anhålla att Kungl. Majit måtte utfärda sådana

bestämmelser angående statsanslag till folkhögskolorna att dessa få rätt att

parallellt med de s. k. sommarkurserna eller i stället för dessa anordna kortare

fristående kurser av mera speciell karaktär enligt de grunder, som i motionerna

angivits;

dels en inom andra kammaren av herr H. Gustafson i Dädesjö m. jl. väckt

motion (II: 289), vari hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.

Majit begära utredning om under vilka omständigheter och villkor kortare

statsunderstödda kurser skulle kunna anordnas inom den nuvarande folkhögskoleorganisationens

ram jämte möjlighet till statsstipendier för behövande

elever vid dessa kurser;

dels en inom andra kammaren av herr B. Stattin m. jl. väckt motion

(II: 356), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Majit

anhålla om skyndsam utredning angående inrättandet av en hantverksorienterad

folkhögskola för Norrland samt att i avvaktan på denna utredning frågan

om dispositionen av de hittillsvarande lokalerna för norra distriktets upptagningsskola

för dövstumma i Härnösand, i händelse förslaget örn dess indragande

vinner riksdagens bifall, lämnas öppen;

dels och en inom andra kammaren av herr W. Svensson i Ljungskile väckt

motion (11:285), vari hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit begära,

att kungörelsen den 5 september 1942 (nr 801) angående avlöning åt

lärare vid folkhögskola samt statsbidrag till sådan skola, § 10, mom. 6, ändras

så, att 15 procents förhöjning av eljest utgående statsbidrag skall tillkomma

varje folkhögskola, vars kurser pågå minst 3 veckor utöver eljest föreskriven

minsta undervisningstid.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Stats utskottets utlåtande nr S.

141

Beträffande de skäl, sein motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas, i den män desamma ej framgå av den nedan lämnade redogörelsen,

till motionerna I: 16, IT: 284, II: 289, II: 356 och II: 285.

Till stöd för det i motionerna 1: 191 och II: 28.''+ framställda yrkandet har

anförts i huvudsak följande.

Det är helt säkert av stort värde, att möjligheter till kontakt mellan folkhögskolan

och folkrörelserna skapas i allt större utsträckning. En sådan kontakt

kommer att bevara folkhögskolan från de risker, den kan löpa att förlora

sin särkaraktär. Det behov, som gör sig gällande att få goda ledare i

folkrörelserna, skulle förvisso genom vissa anordningar inom folkhögskolan

kunna i någon mån tillfredsställas. Flera av folkhögskolorna lia redan sökt

att med de möjligheter, som förefinnas inom folkhögskolans nuvarande ram,

skapa ledarkurser.

Folkhögskolans vinterkurs har ju alltid varit den bärande kursen. Någon

förändring av dess karaktär är icke påkallad. Däremot skulle en förändring

av sommarkursen av olika skäl vara motiverad. Bristen på kvinnlig arbetskraft

i hemmen och vid lantbruket har gjort att det varit svårare för folkhögskolorna

att få tillräckligt antal lärjungar i sommarkurserna. Dessutom

inverkar det förhållandet, att folkhögskolornas vinterkurser i allt större utsträckning

öppnats även för kvinnliga elever, vilket gjort, att flickorna föredragit

vinterkurserna såsom mera givande. I en utredning, som på Kungl.

Maj: ts uppdrag verkställdes av skolöverstyrelsen 1938, framfördes därför ett

förslag, att folkhögskolorna skulle medgivas rätt att med sina lärarkrafter

anordna kortare folkbildningskurser, som finge inräknas i lärarnas arbetstid.

Dessa kurser skulle pågå antingen 4 eller 8 veckor. Beträffande kursinnehåll

och anordningar skulle stor frihet lämnas skolorna, så att nya uppslag kunde

prövas och anpassning ske efter lokala förhållanden och önskemål. Skolöverstyrelsen

tänkte sig möjligheten av att ordna dessa kurser som ett slags fortbildningskurser

för förutvarande elever eller som speciellt hembygdsbetonade

kurser. Det är oss bekant, att flera folkhögskolor utan anlitande av statsbidrag

ordnat kompletteringskurser till vinterkurserna, så att vinterkursen

givit en allmän teoretisk underbyggnad för en mera specialiserad »efterkurs»,

som följt omedelbart på vinterkursen. Här är enligt vår uppfattning ett uppslag

lämnat för lämpliga ledarkurser, som omfatta dels en kurs i allmänbildande

ämnen, dels en mera specialiserad kurs i anslutning till de krav, som

kunna ställas på ledare i folkrörelsernas lokala organisationer.

Enligt vår mening skulle det ha ett stort värde, örn folkhögskolorna skulle

kunna beredas tillfälle att som alternativ till sommarkursen för flickor ordna

dels sådana kompletteringskurser pä 4 eller 8 veckor, dels fortbildningskurser

för förutvarande elever. Men vi anse också, att folkhögskolan dessutom under

sommaren borde äga rätt att ordna med kortare kurser på exempelvis tvenne

veckor, diir olika folkrörelsers speciella önskemål skulle kunna tillgodoses.

Dessa kurser skulle av skolan kunna ordnas i samarbete med resp. folkrörelser.

Vi tänka då närmast på de ideella, ekonomiska och fackliga rörelserna

samt de politiska partiernas studieförbund.

De ordinarie lärarna samt de vid folkhögskolan anställda timlärarna i

övningsämnen, ex. gymnastik och sång, skulle ilga rätt att tillgodogöra sig

tjänstgöring även vid kurser av denna karaktär. De finge (lii arbetsuppgifter,

som gjorde, att deras löneförmåner icke minskades, örn sommarkursen för

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets utlåtande nr 8.

flickor slopades och ovan nämnda kompletterings- och fortbildningskurser

samt smärre kurser av mera speciell karaktär anordnades. Enligt nuvarande

författning skall en sommarkurs pågå minst 13 veckor, för att författningsenligt

understöd skall utgå. Om en folkhögskola skulle vilja som alternativ

till en sådan sommarkurs anordna sådana kortare fristående kurser, borde

antalet undervisningsveckor minskas till allra högst 12. Smärre kurser föra

nämligen med sig krav på någon dags uppehåll emellan de olika kurserna.

Lärarna borde också äga rätt att som timtjänstgöring tillgodoräkna sig praktiska

uppgifter, som de skulle ha att utföra i samband med sådana kurser.

Det skulle också kunna tänkas, att en folkhögskola inte helt slopade sommarkursen

utan hade tillfälle att anordna sådana kortare kurser parallellt med

denna med samma rätt för lärarna att tillgodoräkna sig tjänstgöringen vid

dessa kortare kurser.

Kursplaner borde för varje särskild kurs vara godkända av skolöverstyrelsen.

Så borde även vara fallet med de kurser, som anordnas i samarbete mellan

folkhögskolan och någon av folkrörelsernas organisationer, under förutsättning

att lärarnas tjänstgöring vid dessa kurser skulle räknas som tjänstgöring

vid folkhögskola.

Till folkhögskolans sommarkurser utgå till eleverna stipendier med högst

45 kronor pr månad. Vi förutsätta, att denna förmån också skulle tillfalla

elever i kortare kurser, varvid dock en begränsning vore lämplig så att endast

de, som besöka kurs på minst fyra veckor, vore stipendieberättigade.

En anordning sådan som den ovan skisserade skulle icke medföra några

högre kostnader för statsverket, då anslagen till dessa alternativa kurser

skulle bliva desamma som till den vanliga sommarkursen. Däremot kunde

kanske en minskning av utgifterna beräknas i fråga om stipendierna.

Till stöd för det i motionen 11:289 framställda yrkandet anföres följande.

Enligt gällande folkhögskolestadga utgår statsanslag till huvudkurs och

kvinnlig kurs jämte förekommande parallellkurser viel folkhögskolan med

belopp, som i huvudsak motsvarar lärarlönerna. Till behövande elever vid

dessa kurser utgå statsstipendier upp till 45 kr. per månad.

Elevfrekvensen vid landets folkhögskolor har under senare år visat en

ständigt stegrad tendens. Folkhögskolan har sålunda numera av den allmänna

uppfattningen erkänts som en nyttig och nödvändig fonn för meddelandet

av den medborgarbildning vårt demokratiska samhälle måste ge åt vår ungdom.

Detta till trots utgöra de ungdomar, som lia tillfälle att genomgå någon

av folkhögskolans ordinarie kurser, blott en ringa procent av alla dem, som

man skulle önska bli delaktiga av denna förmån. Orsakerna härtill skola här

icke diskuteras. De äro företrädesvis av ekonomisk natur. Den knappa tillgången

på arbetskraft inom lanthemmen utesluter ofta en halvårslång bortovaro

från hemmet, särskilt under jordbruksarbetets högsäsong. Förvärvsarbetet

inom industrien eller andra yrken bereder enahanda svårigheter. Det förefaller

oss som om möjligheter borde beredas ett betydligt större antal ån nu

att under kortare kurser, exempelvis på en vecka upp till en månad, korinna

under folkhögskolans fostrande inflytande och där höja sin kunskapsnivå.

Sådana kortare kurser inom den nuvarande organisationens ram skulle utan

större svårigheter kunna anordnas, enär folkhögskolornas lokaler och lärarkrafter

mångenstädes icke på ett fullt effektivt sätt utnyttjas.

Syftet härmed är att bereda större frihet för folkhögskolorna att i egen

regi med statsbidrag till lärarlöner och statsstipendier till behövande elever

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

143

anordna kortare kurser i aktuella ämnen, vilka kurser skulle bidraga till en

mera kontinuerlig undervisning under hela läsåret. Om man lyckas att vid

sådana kurser samla större skaror av ungdom skulle detta säkert medföra en

god propaganda för de ordinarie längre kurserna, samtidigt som de starkt

skulle främja de syften som innefattas i folkhögskolestadgans § 1.

Utskottet tillstyrker, att ifrågavarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag för nästa budgetår uppföres med 2 300 000 kronor.

I motionerna I: 16 och 11:37 har yrkats, att riksdagen hos Kungl. Majit

skulle hemställa om en utredning, syftande icke blott till en utveckling av folkhögskolan

i dess nuvarande verksamhetsformer, utan även till åstadkommande

av åtgärder utöver folkhögskolornas nuvarande ram för främjande av önskemålet

att bibringa all svensk ungdom den allmänt medborgerliga bildning,

som uppställts såsom folkhögskolans bildningsmål. Motionärerna framkasta

bland annat tanken på att anordna folkhögskolor på basis av korrespondensundervisning

eller med kvällskurser. Utskottet delar motionärernas uppfattning

om önskvärdheten av att största möjliga del av den svenska ungdomen

får möjlighet att tillägna sig de kunskaper och den medborgerliga bildning,

som folkhögskolan avser att bibringa. Med hänsyn till folkhögskolans bärande

idé, som avses främjad bland annat genom ifrågavarande läroanstalters anordnande

såsom änternät, kan utskottet emellertid icke ansluta sig till tanken

på att inrätta folkhögskolor, uppbyggda på grundval av korrespondensundervisning.

Överhuvudtaget kan utskottet icke finna att i motionerna förebragts

övertygande skäl för lämpligheten av att för närvarande företaga en så brett

anlagd och så vittsyftande utredning rörande folkhögskoleverksamheten, som

motionärerna synas åsyfta. Utskottet kan sålunda icke tillstyrka bifall till

det i motionerna I: 16 och II: 37 gjorda yrkandet. Utskottet erinrar i detta

sammanhang örn att utskottet i det följande förordar en översyn av grunderna

för statens understödjande av det fria folkbildningsarbetet. I viss mån torde

syftet med förevarande motioner härigenom få anses tillgodosett.

I motionerna II: 289 samt I: 191 och II: 284 förordas åtgärder för att inom

den nuvarande folkhögskoleorganisationens ram giva folkhögskolorna möjlighet

att anordna kortare kurser vid sidan av eller i stället för de nuvarande

statsunderstödda längre kurserna. Utskottet finner goda skäl tala för att

statsbidrag må kunna utgå till kostnaderna för sådana kortare kurser, till en

början lämpligen såsom en försöksanordning, och förutsätter, att Kungl. Majit

föranstaltar örn utredning beträffande detta spörsmål och därmed sammanhängande

frågor. Utredningen torde böra vidtagas så skyndsamt, att på densamma

grundat förslag må kunna underställas nästa års riksdag. Med vad

sålunda anförts torde motionerna II: 289 samt I: 191 och II: 284 få anses

besvarade.

I motionen 11:356 hemställes, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit anhålla

örn skyndsam utredning angående inrättande av en hantverksorienterad

Utskottet

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets utlåtande nr 8.

folkhögskola för Norrland. Utan att ingå på värdet i och för sig av en folkhögskola

av ifrågasatt art vill utskottet framhålla, att det synes komma att

innebära en principiell nyhet, därest staten skulle taga initiativ till bildandet

av en folkhögskola. Utskottet finner desto mindre anledning att i detta fall

förorda ett sådant steg från statsmakternas sida, som utskottet under hand

inhämtat, att från enskilt håll planer äro å bane att inrätta en norrländsk

folkhögskola av det slag, som åsyftas i motionen. Ifrågavarande motion torde

således icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

De nuvarande grunderna för statsbidrag till folkhögskolor bygga på den

principen, att bidragen till kursernas uppehållande skola utgå med belopp,

som i huvudsak motsvarar kostnaden för avlöning åt lärare vid kurser av den

längd, som föreskrivits såsom minimum. I .motionen II: 285 påyrkas en ändring

av statsbidragsbestämmelserna av innebörd, att statsbidrag skulle utgå

även till kostnaderna för förlängning av kurserna utöver föreskrivet minimum.

Utskottet kan för sin del icke biträda detta yrkande, vilket innebär ett avsteg

från de statsbidragsgrunder, som fastställdes så sent som av 1942 års riksdag.

Utskottet avstyrker således den i motionen II: 285 gjorda framställningen.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 2 300 000 kronor;

b) att motionerna I: 191 och II: 284 samt II: 289 må

anses besvarade med vad utskottet i det föregående anfört;

c) att motionerna I: 16 och II: 37, II: 356 samt II: 285

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

184:o) Folkhögskolor: Stipendier åt elever. Kungl. Maj:t har (punkt

192, s. 460 och 461) föreslagit riksdagen att till Folkhögskolor: Stipendier

åt elever för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr L. Svedberg m. fl. (I: 90) och den andra inom andra kammaren av herr

J. N. Jonsson i Fjäle m. fl. (II: 131), vari hemställts, att riksdagen måtte dels

besluta sådan ändring i gällande bestämmelser för tilldelning av stipendier åt

elever vid folkhögskolor, som i motionerna angivits, dels ock för budgetåret

1944/45 höja det av Kungl. Majit för ändamålet föreslagna anslaget till erforderligt

belopp;

dels de två under punkten 214:o) i det följande omnämnda motionerna I: 89

och II: 138, såvitt desamma avse grunder för stipendier åt elever vid kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herrar Ivar Persson och Bror A. Nilsson (I: 192) och den andra inom andra

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

145

kammaren av herr A. Pettersson i Dahl m. fl. (II: 197), vari hemställts, att

riksdagen för budgetåret 1944/45 ville anvisa ett förslagsanslag av 700 000

kronor till stipendier åt elever vid folkhögskolorna.

Nu förevarande anslag har under nedannämnda budgetår utgått med följande

belopp (belastningen enligt budgetredovisningen angives jämväl i avrundade

tal):

Budgetår

Anslag

Belastning

kronor

kronor

1938/39 ..........

.......... 650 000

689 000

1939/40 ..........

.......... 650 000

623 000

1940/41 ..........

.......... 600 000

640 000

1941/42 ..........

.......... 500 000

714 000

1942/43 ..........

.......... 650 000

658 000

1943/44 ..........

.......... 700 000

—

Beträffande anslagsbehovet för nästa budgetår har skolöverstyrelsen anfört.

Den ständiga stegring i elevantalet vid folkhögskolorna, som varit utmärkande

för de senaste tio åren, blev under budgetåret 1942/43, d. v. s. för sommarkursen

1942 och vinterkursema 1942/43, icke så avsevärd som de närmast

föregående åren, och antalet enligt överstyrelsens beslut stipendieberättigade

elever nedgick från 4 180 till 4 020. Dock hänfördes av dessa i det närmaste

tre fjärdedelar till högsta behovsgraden. Den väsentligaste anledningen

till den minskade ökningen i elevfrekvensen torde vara att söka i de hinder,

som de militära inkallelserna utgjort. För kvinnliga sommarkurser år 1943 har

överstyrelsen efter ingående behovsprövning anvisat i runt tal lil 000 kronor

eller 15 000 kronor mindre än för motsvarande kurser 1942. Överstyrelsen

förmodar, att därest icke särskilda omständigheter, såsom en inträffande

arbetslöshet, skulle medföra en oväntad tillströmning av elever till instundande

vinterkurser, det angivna anslaget för innevarande budgetår skall visa

sig tillräckligt.

Överstyrelsen vill framhålla, att, därest de under lantbruksstyrelsen hörande

fackskolorna skulle få elevstipendierna höjda, en likartad höjning även bör

komma folkhögskolorna till del.

Överstyrelsen räknar med att stipendier inom ramen av det äskade anslaget

enligt 1943 års riksdags beslut må kunna utgå till behövande svenska elever

vid de övriga nordiska ländernas folkhögskolor samt även till elever från dessa

länder, allt efter särskild prövning i varje förekommande fall av Kungl. Majit.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Vid bedömande av anslagsbehovet för nästa budgetår torde man böra utgå

från att den stränga behovsprövning, som alltsedan budgetåret 1940/41 tilllämpas

vid stipendietilldelningen, alltjämt måste iakttagas. Anslagsbelastningen

har under de senast förflutna fyra budgetåren, d. v. s. sedan krigsutbrottet,

uppgått till i medeltal 659 000 kronor. Med hänsyn härtill anser

jag anslagsbehovet för budgetåret 1944/45 böra beräknas till i avrundat tal

650 000 kronor, vilket belopp understiger det nuvarande med 50 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 19H. G sami. ,Nr 8. 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Såsom överstyrelsen anfört, böra stipendier till svenska elever vid folkhögskolor

i de övriga nordiska länderna och stipendier till elever från dessa länder

vid svenska folkhögskolor fortfarande få utgå ur anslaget.

Till stöd för det i motionerna 1:90 och 11:131 framställda yrkandet har

anförts följande.

Enligt nu gällande bestämmelser för tilldelning av stipendier åt elever vid

folkhögskolor kan elev av tredje behovsgraden erhålla högst 45 kronor, elev

av andra behovsgraden högst 25 kronor och elev av första behovsgraden högst

15 kronor för varje läsmånad.

I 1940 års åttonde huvudtitel förordade departementschefen en strängare

prövning av stipendiebehovet, vilket förslag riksdagen godkände. Redan denna

strängare behovsprövning har utan tvivel vållat vissa svårigheter bland de

behövande ungdomar, som sökt sig till en folkhögskola. Men ännu svårare

ha förhållandena blivit efter den allmänna prisstegring, som inträffat i anledning

av kriget. Ett mycket stort antal ungdomar hindras helt enkelt från

att genomgå en folkhögskolekurs därför att stipendierna äro för låga. Redan

det förhållandet, att penningvärdet sjunkit så mycket som det verkligen har

gjort, torde därför vara tillräckligt skäl för att stipendierna borde höjas. Men

därtill kommer, att alla tecken tyda på att en betydande försämring av arbetstillfällena

vid olika industrier snart nog kan inträffa. På vissa håll i landet

är för övrigt arbetslösheten omfattande. Ofta drabbas ungdomen hårdast av

arbetslösheten, enär hänsyn icke sällan tages till försörjningsplikt och dylikt

när det gäller att vid företagen permittera arbetare. Vi förmena att inför utsikten

att stora ungdomsskaror riskera bli arbetslösa inom en nära framtid är

det angeläget för statsmakterna att bereda den ungdom, som har lust och

fallenhet för att genomgå folkhögskolekurser, ekonomiska möjligheter att göra

detta. Därest det till elever vid folkhögskolor finge utgå ett understöd av

20 kronor till elev av första behovsgraden, 40 kronor till elev av andra behovsgraden

och 60 kronor till elev av tredje behovsgraden för varje läsmånad

skulle detta förbättra möjligheterna för ungdomen att få genomgå

en kurs vid en folkhögskola, vilket alltid är av betydande värde för såväl

berörda ungdom som för samhället, men alldeles särskilt är det av värde i

tider av arbetslöshet, då de nedbrytande krafter, som arbetslösheten mycket

ofta lösgör, elimineras genom vistelse vid folkhögskola.

I motionerna 1:192 och 11:197 alif öres följande.

Elevantalet och därmed behovet av stipendier kunna under det närmaste

året komma att påverkas av faktorer, vilka det icke är möjligt att nu överblicka.

Under de föregående krigsåren ha de militära inkallelserna utövat ett

hämmande inflytande på tillströmningen till folkhögskolorna. Om kriget

upphör, kan man, åtminstone under vissa förutsättningar, räkna med att inkallelserna

till militärtjänst kraftigt minska. Om krigets slut dessutom följes

av en ekonomisk fredskris — vilket ingalunda ter sig orimligt — kan

en större eller mindre arbetslöshet uppkomma. Bägge dessa omständigheter

tala för att antalet elever vid folkhögskolorna kommer att stegras. Därav

skulle också följa ett större behov av stipendier.

Om emellertid utvecklingen inte skulle bli den ovan skisserade, synes det

dock sannolikt att räkna med ungefär samma elevantal och stipendiebehov

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

147

som under innevarande budgetår. Det måste därför anses riktigt att, som

skolöverstyrelsen gjort, föreslå oförändrat anslag eller 700 000 kronor till

stipendier åt elever vid folkhögskolorna under nästkommande budgetår. Det

av Kungl. Majit begärda anslaget bör således höjas med 50 000 kronor.

Örn de under lantbruksstyrelsen stående fackskolorna skulle få sina elevstipendier

höjda, bör en likartad höjning också komma folkhögskolorna till

del. Under dessa omständigheter bör ovannämnda anslag höjas i motsvarande

män.

Stipendium må jämlikt gällande bestämmelser tilldelas endast obemedlad

och mindre bemedlad elev. Elev hänföres till endera av tre behovsgrader, varvid

till högsta (tredje) behovsgraden endast bör räknas elev, som i synnerlig

grad är i behov av understöd. Skolöverstyrelsen meddelar, särskilt för sommarkurs

och särskilt för vinterkurs, beslut rörande beloppet av det anslag,

som skall tillkomma varje särskild folkhögskola, och skola därvid för elev av

tredje behovsgraden beräknas högst 45 kronor, för elev av andra behovsgraden

högst 25 kronor och för elev av första behovsgraden högst 15 kronor

för varje läsmånad.

Samma grunder som de nu nämnda gälla för tilldelning av stipendier från

anslaget till stipendier åt elever vid kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning.

Under budgetåren 1932/38 utgingo stipendierna åt elever vid såväl folkhögskolor

som nämnda anstalter för yrkesundervisning i de tre behovsgraderna

med lägre belopp, nämligen högst respektive 35 kronor, 20 kronor och

15 kronor.

Intill budgetåret 1940/41 utgingo stipendier i regel, örn hemmets taxerade

inkomst understeg för hemmaboende elev 4 000 kronor och för helinackorderad

elev 4 600 kronor. Från och med nyssnämnda budgetår tillämpar skolöverstyrelsen

beträffande stipendier vid såväl folkhögskolor som yrkesskolor av

nämnda slag följande grunder:

Faderns beskattningsbara

belopp till statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt

Kronor

Stipendiebelopp

per månad

Kronor

0 .................................. 45

1— 250 .................................. 40

251— 500 .................................. 35

501— 750 .................................. 30

751—1 000 ..... 25

1 001—1 500 .................................. 20

1 501—2 000 .................................. 15

För sökande, som bor i hemmet, nedsättas de angivna månadsbeloppen med

5 kronor och för sökande, som intager sina måltider i hemmet, med ytterligare

minst 5 kronor.

Särskild återhållsamhet iakttages, när det gäller stipendier till elever, vilkas

föräldrar ha ett beskattningsbart belopp av 1 500 kronor eller däröver.

Utskottet.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Vid de hittillsvarande, särskilt inrättade verkstadsskolorna för arbetslös

ungdom kunna eleverna erhålla statliga stipendier å upp till 60 kronor för

månad. Beträffande de sedan budgetåret 1942/43 inrättade centrala verkstadsskolorna

gäller, att stipendiegrunderna i princip äro desamma som vid

folkhögskolor och vanliga yrkesskolor. Kungl. Majit har dock av riksdagen

bemyndigats att, där förhållandena med avseende å förefintlig arbetslöshet

eller elevklientelets ekonomiska bärkraft vore likartade vid centrala verkstadsskolor

och arbetslöshetsskolor, medgiva förhöjning av stipendiebeloppen upp

till 60 kronor för månad även vid centrala verkstadsskolor.

I motionerna I: 90 och II: 131 har hemställts om en höjning av maximibeloppen

för stipendier i de tre behovsgraderna till respektive 60, 40 och 20

kronor, såvitt avser jolkhögskolorna. Utskottet erinrar i detta sammanhang

om att i två likalydande motioner, I: 89 och II: 138, påyrkats en höjning

av stipendiemaximum till 60 kronor jämte ett särskilt dyrtidstillägg av 15

kronor, således tillhopa högst 75 kronor, för medellösa elever vid centrala verkstadsskolor,

arbetslöshetsskolor samt kommunala och enskilda verkstadsskolor

av liknande karaktär. Något motionsvis gjort yrkande om höjning av stipendierna

vid kommunala och enskilda yrkesskolor i allmänhet föreligger således

icke i annan mån än såvitt gäller verkstadsskolor av internatkaraktär.

Utskottet ämnar icke i detta sammanhang ingå på frågan om grunderna för

stipendier åt elever vid centrala verkstadsskolor och arbetslöshetsskolor, enär

Kungl. Majit icke i årets statsverksproposition framlagt definitiva förslag

om anslag för dessa ändamål. Med anledning av motionerna I: 90 och II: 131

samt motionerna I: 89 och II: 138, såvitt desamma avse kommunala och enskilda

verkstadsskolor av internatkaraktär, får utskottet framhålla, att skäl

synas tala för en skyndsam översyn av grunderna för stipendier åt elever

icke blott vid de i motionerna åsyftade läroanstalterna utan även vid de kommunala

och enskilda yrkesskolorna i allmänhet. Den nuvarande maximeringen

av stipendiebeloppen har oförändrad varit gällande alltsedan budgetåret

1938/39, trots att levnadskostnaderna som bekant under tiden undergått en

betydande höjning. En särskild anledning att nu företaga en översyn av

stipendiegrunderna föreligger även på grund av den arbetslöshetskris, som

kan befaras inträda efter ett vapenstillestånd. En blivande översyn av bestämmelserna

om tilldelning av stipendier torde böra omfatta såväl en

prövning av stipendiebeloppens lämpliga storlek som ock en granskning i

övrigt av gällande grunder, exempelvis frågan om en differentiering av stipendiegrunderna

för läroanstalter av olika karaktär med avseende å kursernas

längd, förekomsten av internat o. s. v.

Utskottet har uppmärksammat, att överstyrelsen för yrkesutbildning förklarat

sig hava för avsikt att, så snart sig göra låter, upptaga frågan örn

höjda stipendiebelopp för yrkesundervisningen till övervägande i hela dess

vidd. Utskottet vill understryka vikten av att så sker och att överstyrelsen

därvid beaktar vad utskottet i det föregående anfört. För folkhögskolornas

s. 149 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

149

vidkommande torde den av utskottet ifrågasatta översynen närmast ankomma

på skolöverstyrelsen. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla vikten av

att vid den översyn, som ifrågasatts, sambandet mellan stipendiegrunderna

vid å ena sidan yrkesundervisningen och å andra sidan folkhögskolorna liksom

även lantmannaskolorna beaktas.

I motionerna I: 90 och II: 131 samt I: 89 och II: 138, sistnämnda två motioner

så vitt nu är i fråga, har påyrkats, att riksdagen nu måtte fatta beslut i

av motionärerna åsyftad riktning. Såsom av det anförda torde framgå är utskottet

emellertid — icke minst med hänsyn till yrkandenas statsfinansiella

räckvidd — icke berett att tillstyrka, att riksdagen utan föregående utredning

skulle fatta beslut i ämnet.

Med hänsyn till att belastningen å förevarande förslagsanslag under budgetåret

1942/43 uppgått till omkring 658 000 kronor och under de fyra budgetår,

som förflutit sedan krigsutbrottet, utgjort i medeltal 659 000 kronor, har

utskottet icke funnit anledning till erinran mot att anslaget för nästa budgetår

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag uppföres med i avrundat tal

650 000 kronor. Utskottet har således icke funnit tillräckliga skäl föreligga

för ett tillstyrkande av det i motionerna I: 192 och II: 197 framställda yrkandet

om att uppföra anslaget med 700 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:192 och II: 197 till Folkhögskolor: Stipendier

åt elever för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 650 000 kronor;

b) i anledning av motionerna I: 90 och II: 131 samt I: 89

och II: 138, de två sistnämnda motionerna så vitt de avse

grunder för stipendier åt elever vid kommunala och enskilda

anstalter för yrkesundervisning, i skrivelse till Kungl. Majit

anhålla, att Kungl. Majit måtte föranstalta om utredning i

av utskottet ovan angivna avseenden samt för riksdagen

framlägga det förslag, vartill utredningen må giva anledning.

Abnormundervisningen.

185:o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 193, s. 461—463), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

\ att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna för

blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................ kronor 236 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t ............ » 3 100

3. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal,

förslagsvis.................... » 82 600

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.............................. » 9 600

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 42 300

Summa kronor 374 200;

b) till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 374 200 kronor.

186:o) Läroanstalter för blinda: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 194, s. 463 och 464), vilket innebär en anslagshöjning

med 3 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroanstalter för blinda: Omkostnader

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av

204 900 kronor.

187:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195, s. 465), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa

ett förslagsanslag av 216 000 kronor.

188:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196, s. 465), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret 1944/45 anvisa

ett förslagsanslag av 101 700 kronor.

189:o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197, s. 465 och 466), vilket innebär en anslagshöjning

med 5 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever

för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 11 000 kronor.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

151

190:o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, s. 466 och 467), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande

vårdare för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 20 000 kronor.

191 :o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 199, s. 467), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 9 000 kronor.

192:o) Dövstumskolorna: Avlöningar. Beträffande vad Kungl. Maj:t

(punkt 200) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål

ävensom beträffande motionerna 1:194- och 11:269 samt 1: 21$ och 11:368

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

193:o) Dövstumskolorna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj-.ts

förslag (punkt 201, s. 518 och 519), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Omltostnader för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 596 700

kronor.

194:o) Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever jämte åtföljande

vårdare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202, s. 519),

vilket innebär en anslagshöjning med 7 000 kronor, föranledd av resekostnadernas

ökning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever

jämte åtföljande vårdare för budgetåret 1944/45

anvisa ett förslagsanslag av 42 000 kronor.

195:o) Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga

elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203, s. 519), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa

fortsättningsskolpliktiga elever för budgetåret 1944/45 anvisa

ett anslag av 5 000 kronor.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets utlåtande nr 8.

196:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting

uppförda dövstumlärare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 204,

s. 519 och 520), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till avlöning åt vissa på

indragningsstat hos landsting uppförda dövstumlärare för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 14 200

kronor.

197:o) Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205, s. 520), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till förskolor och skolhem

för dövstumma harn för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 18 000 kronor.

198:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 206, s. 520), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:

Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 43 000 kronor.

199:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 207, s. 520 och 521), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:

Omkostnader för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 15 600 kronor.

200:o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 208, s. 521), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till tidning för dövstumma

för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 1 000 kronor.

201 :o) Bidrag till svenska föreningen för dövas väl. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209, s. 522), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska föreningen för

dövas väl för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 8 000

kronor.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

153

Yrkesundervisningen.

202:o) överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar. Överstyrelsen

för yrkesutbildning: Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt

210) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

203:o) Tekniska läroverk: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Marits

förslag (punkt 211, s. 523—537), vilket innebär en anslagshöjning med

123 000 kronor, delvis föranledd av inrättande av en ny parallellavdelning av

första klass vid tekniska läroverket i Örebro samt inrättandet av 7 nya lektors-

och 3 extra ordinarie adjunktstjänster, och delvis av automatisk natur,

hemställer utskottet,

att riksdagen må,

a) medgiva, att tills vidare från och med budgetåret

1944/45 antalet i personalförteckningen för de tekniska läroverken

uppförda lektorstjänster må utgöra 66 samt antalet

i samma personalförteckning uppförda extra ordinarie

adjunktstjänster 12;

b) godkänna följande avlöningsstat för de tekniska läroverken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis...................kronor 800 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt skolläkare kronor 8 415

b. Arvoden åt bibliotekarier

............ » 5110

c. Arvoden åt bokfö
rings-

och skrivbiträden

åt rektorer..... » 10 800 » 24 325

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis ........... » 666 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ » 158 000

Summa kronor 1 648 325

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar m. m. . . . kronor 28 325

Nettoutgift kronor 1 620 000;

c) till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 1 620 000 kronor.

204:o) Tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 212, s. 538), vilket innebär en anslagshöjning med 5 300 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Omkostnader för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 155 500

kronor.

205:o) Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 213, s. 538—541), vilket innebär en anslagshöjning med

20 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Materiel, böcker

m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 118 600 kronor.

206:o) Tekniska läroverk: Laboratorieutrustning m. m. för tekniska

läroverket i Stockholm. Kungl. Majit har (punkt 214, s. 541 och 542) föreslagit

riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 anvisa

ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen, med instämmande

av överstyrelsen för yrkesutbildning, föreslagit anvisande för nästa budgetår

av 100 000 kronor till detta ändamål. Skolöverstyrelsen anför till stöd härför

bland annat följande.

Styrelsen för läroverket anför, att så vitt nu kan bedömas läroverkets nybyggnad

bör uppföras, så att den kan tagas i bruk hösten 1945. Givetvis

kommer anskaffandet av materiel att draga betydande kostnader. Med hänsyn

till de långa leveranstiderna böra beställningar av undervisningsmateriel

göras under läsåret 1944/45 för att leveranser skola kunna göras hösten 1945.

För att kunna planlägga inköpen på ett ändamålsenligt sätt är det nödvändigt

att förfoga över tillräckliga medel. Därför föreligger behov av ett reservationsanslag

av 100 000 kronor att disponeras under läsåret 1944/45. Hittills

anvisade medel ha helt förbrukats.

Överstyrelsen understryker, att sedan stadsfullmäktige i Stockholm beslutat

uppföra en ny byggnad för tekniska läroverket i Stockholm, frågan om utrustning

av laboratorierna aktualiserats. Till laboratorieutrustning har för

budgetåren 1938/44 särskilda reservationsanslag beviljats till sammanlagt

60 000 kronor. I den nya läroverksbyggnaden skola inrymmas institutioner

för maskinteknik, byggnadsteknik, elektroteknik, fysik och kemi, således fem

olika institutioner, av vilka var och en erfordrar betydande belopp för erhållande

av en tidsenlig utrustning. Överstyrelsen vill erinra örn att för de nya

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

155

tekniska gymnasierna i övre Norrland vederbörande landsting anslagit vardera

200 000 kronor till utrustning, alltså sammanlagt 400 000 kronor. Tekniska

läroverket i Stockholm är avsett att bli betydligt större än dessa båda

gymnasier tillsammantagna. Man kan sålunda knappast räkna med att en

fullt ändamålsenlig utrustning för de fem institutionerna vid Stockholmsläroverket

kommer att draga en kostnad, som understiger 500 000 kronor.

Ett belopp av 100,000 kronor under budgetåret 1944/45 för möjliggörande

av beställning av sådan undervisningsmateriel, som måste anses oundgängligen

nödvändig vid tidpunkten för nybyggnadens tagande i bruk såsom

undervisningslokal, kan således icke anses vara för högt tilltaget.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Tekniska läroverket i Stockholm, som har det största elevantalet av de

tekniska läroverken, är nu inhyst i provisoriska lokaler, vilket medför stora

olägenheter. Särskilt är behovet av egna laboratorielokaler trängande. Läroverkets

nybyggnadsfråga har fördröjts av kriget och därmed sammanhängande

förhållanden, men byggnadsplanerna ha nu, enligt vad jag inhämtat,

fortskridit så långt, att nybyggnaden torde komma att påbörjas inom en

tämligen nära framtid, därest icke oförutsedda omständigheter skulle lägga

hinder i vägen. För laboratorieutrustning m. m. har läroverket hittills erhållit

anslag om tillhopa 60,000 kronor. Med hänsyn till de långa leveranstiderna

och önskemålet att kunna ändamålsenligt planlägga inköpen torde

ett större anslag till anskaffande av utrustning för nybyggnaden nu böra

anvisas. Skolöverstyrelsen uppskattar den totala utrustningskostnaden till

minst 500 000 kronor och föreslår för nästa budgetår ett anslag av 100 000

kronor. Med hänsyn till önskvärdheten av att åstadkomma en någorlunda

jämn fördelning av de erforderliga anslagsmedlen över de närmaste budgetåren

anser jag mig för egen del böra förorda, att ett belopp av 200 000 kronor

anvisas för nästa budgetår. De anvisade medlen torde böra ställas till

läroverkets förfogande successivt, i den mån läroverket styrker sig vara i

behov därav. Av praktiska skäl torde anslagsmedlen till ifrågavarande ändamål

böra anvisas under särskild rubrik.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att skolöverstyrelsen uppskattat

den totala utrustningskostnaden till 500 000 kronor samt, med instämmande

av överstyrelsen för yrkesutbildning, föreslagit att för ifrågavarande ändamål

skulle för nästa budgetår anvisas ett anslag av 100 000 kronor. Departementschefen

har med hänsyn till önskvärdheten av att åstadkomma en någorlunda

jämn fördelning av de erforderliga anslagsmedlen över de närmaste budgetåren

förordat anvisande för nästa budgetår av ett belopp av 200 000 kronor.

Utskottet har för sin del funnit anslaget för budgetåret 1944/45 lämpligen

böra fastställas till 150 000 kronor. De anvisade medlen torde såsom departementschefen

föreslagit böra ställas till läroverkets förfogande successivt, i den

mån läroverket styrker sig vara i behov därav.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, till

Tekniska läroverk: Laboratorieutrustning m. m. för tekniska

läroverket i Stockholm för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 150 000 kronor.

Utskottet.

4

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statsutskottets utlåtande nr 8.

m

Utskottet.

207:o) Tekniska läroverk: Stipendier. Kungl. Maj:t Ilar (punkt 215,

s. 542 och 548) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret

1944/45 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

Detta anslag, vilket helt är avsett för de tekniska fackskolorna, är även för

innevarande budgetår uppfört med 10 000 kronor, varför Kungl. Maj:ts

förslag icke innebär någon förändring av beloppets storlek. Av statsrådsprotokollet

inhämtas, att överstyrelsen för yrkesutbildning hemställt om en anslagshöjning

med 20 000 kronor, vilken departementschefen av statsfinansiella

skäl dock ansett sig böra avstyrka. Överstyrelsen hade till stöd för sitt förslag

anfört:

Fackskolorna fordra i regel minst två års praktik för inträde, varigenom

undervisningstiden kan begränsas till två år mot gymnasiernas tre. Man har

nämligen velat underlätta för unga män utan föregående ordnad läroverksutbildning,

vilka nödgats tidigt söka sig förvärvsarbete, att erhålla ingenjörsutbildning

vid något äldre år. Därigenom tillföres industrin ett tillskott

av ingenjörer med särskilda förutsättningar att bli goda arbetsledare. Anordningen

fordrar dock, att ekonomisk hjälp kan beredas denna kategori av

unga arbetare. På grund av anslagets knapphet kunna dock de mest behövande

endast erhålla högst omkring 100 kronor för år. Det stora flertalet

får åtnöjas med långt mindre belopp. Stipendierna lia därför ingen egentlig

inverkan på rekryteringen.

Enligt överstyrelsens mening böra stipendierna utgå med ungefär samma

belopp som stipendierna vid kommunala och enskilda skolor för yrkesundervisning,

där medellösa elever erhålla 45 kronor i månaden. I sina riksdagspetita

för budgetåret 1940/41 redogjorde skolöverstyrelsen för anslagsbehovet,

om de för nämnda yrkesskolor gällande stipendiegrunderna skulle tilllämpats

vid tekniska fackskolorna. Med utgångspunkt från antalet stipendiesökande,

mellan vilka anslaget för budgetåret 1938/39 fördelats, skulle medelsbehovet

ha uppgått till 31 000 kronor. Sedan dess har elevantalet vid fackskolorna

ökat, varför anslagsbehovet nu torde vara åtskilligt större. I varje

fall synes det fullt motiverat att öka anslaget till 30 000 kronor. Skäligheten

härav framstår än klarare i betraktande av det flerdubbelt högre belopp, som

utgår vid ett fåtal kommunala läroanstalter med teknisk undervisning av

liknande art som fackskolornas men på ett lägre stadium.

Utskottet har i likhet med överstyrelsen för yrkesutbildning funnit, att

detta anslag måste anses mycket knappt tillmätt, men har trots detta icke

velat ifrågasätta en anslagshöjning redan för nästa budgetår. Däremot förutsätter

utskottet, som erinrar örn vad utskottet anfört under punkten 184:o)

Edet föregående, att Kungl. Majit tager under omprövning, huruvida icke

anslaget bör undergå höjning till ett följande budgetår.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Stipendier för

budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

s. 157 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

157

208:o) Kurser för utbildning av arbetsstudieingenjörer. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 216, s. 543 och 544), vilket innebär en

anslagsminskning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildning av arbetsstudieingenjörer

för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 8 000

kronor.

209:o) Understöd åt handelsgymnasier. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 217, s. 544), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt handelsgymnasier för

budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 370 000 kronor.

210:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218, s. 544—547), vilket innebär en anslagshöjning

av automatisk natur med 300 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala anstalter

för yrkesundervisning för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 3 000 000 kronor.

211:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. Kungl. Maj:t

har (punkt 219, s. 547—549) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att Kungl.

Majit må under budgetåret 1944/45 bevilja understöd åt enskilda anstalter

för yrkesundervisning med tillhopa 460 000 kronor; dels ock till Kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter

för yrkesundervisning för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av

460 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar Gustaf Karlsson

och B. Ohlin (I: 58) och den andra inom andra kammaren av herrar W. Svensson

i Ljungskile och C. P. Olsson i Mellerud (II: 101), vari hemställts, att

riksdagen måtte bevilja ett understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

under budgetåret 1944/45 med tillhopa 490 000 kronor.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande,

hänvisas, i den mån desamma ej framgå av den nedan lämnade redogörelsen,

till motionen I: 58.

Skolöverstyrelsen har liksom i sina anslagsäskanden för innevarande budgetår

föreslagit höjning av anslaget med 75 000 kronor till 500 000 kronor.

För budgetåret 1943/44 hade sökts understöd till ett sammanlagt belopp av

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

cirka 735 451 kronor, däri inräknade ansökningar från två hemsysterskolor.

De sökta understöden överskredo alltså väsentligt det tillgängliga anslagsbeloppet,

och följaktligen måste starka beskämingar vidtagas.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har tillstyrkt den föreslagna anslagshöjningen.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Med anledning av propositionen nr 332 har 1943 års riksdag vid höstsessionen

medgivit, att ur detta anslag må under innevarande budgetår beviljas

understöd med — utöver tidigare medgivet belopp, 425 000 kronor — ytterligare

högst 25 800 kronor, för att statsunderstöd enligt vissa grunder skulle

kunna utgå till enskilda hemsysterskolor för utbildning av hemvårdarinnor.

Eftersom anslaget är betecknat såsom förslagsanslag, har dock anslagsbeloppet

icke höjts. För nästa budgetår torde emellertid anslaget böra höjas med

nämnda belopp eller i runt tal 26 000 kronor.

I det följande ämnar jag förorda, att ett särskilt anslag uppföres till understöd

för utbildning av elektriska installatörer, vilket bland annat skall avse

en enskild anstalt för yrkesundervisning. Jag anser mig emellertid icke böra

föreslå, att förevarande anslag för den skull minskas. Fastmera synes med

hänsyn till vad överstyrelsen för yrkesutbildning anfört en viss anslagshöjning

erforderlig. Jag tillstyrker, att anslaget höjes med, utöver förutnämnda

belopp av 26 000 kronor, ytterligare 9 000 kronor och således för nästa budgetår

uppräknas med sammanlagt 35 000 kronor till (425 000 -f- 35 000 —)

460 000 kronor.

I motionen I: 58 anföres bland annat följande.

I lika lydande motioner I: 82 och II: lil till förra årets riksdag hemställde

vissa motionärer dels om ökning av understödet för enskilda anstalter för

yrkesundervisning, dels om utredning angående dessa anstalters ställning och

behov. Statsutskottet ansåg sig på grund av statsfinansiella skäl icke kunna

biträda det första yrkandet. I fråga om det andra framhöll utskottet, att

Kungl. Majit redan fått sin uppmärksamhet riktad på denna fråga, varför

utskottet var övertygat om att dessa skolors ställning och behov så snart som

möjligt skulle bli föremål för närmare omprövning från Kungl. Maj:ts sida.

Utskottets hemställan, att motionen därför icke skulle föranleda några åtgärder,

bifölls av riksdagen.

Vi finna det nödvändigt, att denna utredning snarast möjligt kommer till

stånd, och anse, att dessa skolors anslagsbehov, som gång efter annan föranlett

framställningar till Kungl. Majit från olika organisationer och skolor, vari

yrkas på anslagshöjning för att bereda lärarna löneförbättring, redan nu måste,

i den mån det är möjligt, beaktas.

Kungl. Majits här föreliggande förslag innebär en anslagsökning i förhållande

till nu utgående anslag med 35 000 kronor, varav 26 000 kronor avsetts

för understöd till enskilda hemsysterskolor och 9 000 kronor för en allmän

förstärkning av anslagsmedlen till de enskilda yrkesundervisningsanstalterna.

Utskottet, som funnit en höjning av ifrågavarande anslag befogad, biträder

Kungl. Majits förslag och kan icke tillstyrka, att i enlighet med vad i motio
-

s. 159 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 159

nema I: 58 och II: 101 yrkats anslaget skulle härutöver ökas med 30 000

kronor.

Utskottet vill emellertid i anledning av nämnda motioner erinra därom, att

utskottet i fjol på grund av motions vis framställda yrkanden örn utredning

angående de enskilda yrkesundervisningsanstalternas ställning och behov uttalade

(statsutskottets utlåtande 1943: 8, punkt 195), att Kungl. Maj:t redan

fått sin uppmärksamhet riktad på denna fråga och att utskottet vore övertygat

om att nämnda spörsmål så snart som möjligt komme att bliva föremål

för närmare omprövning från Kungl. Maj:ts sida. Utskottet vill nu ifrågasätta

huruvida icke en undersökning av förhållandena på detta område kan

befinnas påkallad, varvid till prövning synes böra icke blott upptagas frågan

örn behovet av en allmän förhöjning av statens understöd till de enskilda

yrkesundervisningsanstalterna utan även de lämpliga fördelningsgrunderna

för understödets utgående.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret

1944/45 bevilja understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

med tillhopa 460 000 kronor;

b) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av

460 000 kronor;

II. att motionerna I: 58 och II: 101, i den mån de icke

må anses besvarade med vad utskottet ovan anfört, icke må

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

212:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. Kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till driften av centrala

verkstadsskolor. Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom.

Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till

inrättande av flygmekanikeravdelningar. Beträffande vad Kungl. Majit

(punkt 220) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

213:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska installatörer.

Kungl. Majit har (punkt 221, s. 550—558) föreslagit riksdagen att

till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av

27 600 kronor.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar L. Franzon och

L. Bondeson (I: 124), och den andra inom andra kammaren av herr A. Andersson

i Falkenberg (II: 195), vari hemställts, att riksdagen må till Kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till anordnande av

kompletteringskurser för utbildning av elektriska installatörer för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 8 400 kronor.

Departementschefen har framhållit, att utbildningen av elektriska installatörer

för närvarande icke är tillfredsställande ordnad i vad avser den teoretiska

utbildningen av sådana installatörer, som ha att utföra installationsarbeten

i städer och stadsliknande samhällen (installatörer med behörighet av

klass B) samt på landsbygden eller inom visst företag (installatörer med behörighet

av klass C). Orsaken till de påtalade bristerna, yttrar departementschefen

vidare, vore framför allt att söka i det förhållandet, att vederbörande

yrkesskolstyrelser icke hade intresse av att anordna utbildningskurser i större

utsträckning än som motsvarade det lokala behovet. Då staten funnit sig

böra i säkerhetssyfte föreskriva viss kompetens för utövande av installatörsyrket,

borde staten tydligen även sörja för att kompetenta yrkesutövare funnes

i behövlig mängd. Den alltmer utbredda elektrifieringen gjorde åtgärder

i detta syfte angelägna.

Beträffande frågan om vilka åtgärder som borde vidtagas för avhjälpande

av de nuvarande bristerna i installatörsutbildningen har departementschefen

i stort sett anslutit sig till en plan, som framlagts av skolöverstyrelsens (numera

överstyrelsens för yrkesutbildning) sakkunnige beträffande den elektrotekniska

undervisningen. I enlighet härmed förordar departementschefen anordnande

årligen av tre s. k. B-kurser om cirka 620 undervisningstimmar, förlagda

till Hässleholm, Stockholm och Härnösand, och fem s. k. C-kurser om

cirka 220 undervisningstimmar, förlagda till Hässleholm, Borås, Karlskoga,

Katrineholm och Härnösand. Kurserna borde kunna mottaga 20 elever vardera.

I detta sammanhang erinrar departementschefen att utexaminering av

installatörer efter genomgången korrespondensundervisning förekomme i viss

omfattning. Denna utbildningsform syntes böra främjas genom lämpliga anordningar

för examensprövningen.

Beträffande kostnaderna, vilka av utredningsmannen angivits till 6 600 kronor

per B-kurs och 2 200 kronor per C-kurs, har departementschefen anfört.

För att utbildningskurser i erforderlig omfattning skola kunna komma till

stånd erfordras uppenbarligen, att statsbidragsgrunderna göras gynnsammare

för kursernas huvudmän än de allmänna grunderna för statsbidrag till kommunala

och enskilda anstalter för yrkesutbildning. Jag delar utredningsmannens

åsikt, att kursernas driftkostnader, i den mån de icke täckas

av elevavgifter, i varje fall tills vidare böra helt bestridas av statsmedel.

Huvudmännen skulle sålunda endast ha att tillhandahålla lokaler

med erforderlig utrustning. Vad elevavgifterna angår, måste det enligt

s. 161 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

161

ulin mening anses riktigt, att här ifrågavarande yrkesutövare erhålla möjlighet

att utan alltför stora ekonomiska uppoffringar förvärva den kompetens,

som ansetts nödvändig för utövande av deras yrke. Elevavgiften

synes därför icke skäligen böra fastställas till högre belopp än 20 kronor per

elev. Därest utredningsmannens kostnadsberäkningar äro riktiga, skulle statens

årliga kostnader för de tre B-kurserna sålunda bli (3 X 6 600 — 60 X

X 20 =) 18 600 kronor och för de fem C-kurserna (5 X 2 200 — 100 X

X 20 ==) Ö 000 kronor, tillhopa alltså 27 600 kronor. Såsom statskontoret

framhållit, torde vissa maximeringsföreskrifter dock erfordras. Statsbidraget

till de tre B-kurserna torde sålunda böra maximeras till sammanlagt högst

18 600 kronor och statsbidraget till de fem C-kurserna till sammanlagt högst

9 000 kronor. Innan närmare erfarenhet vunnits beträffande kostnadsberäkningarnas

hållbarhet, synes dock Kungl. Majit böra äga möjlighet att på

därom gjord framställning medgiva, att nämnda belopp må överskridas med

belopp, som kunna visa sig oundgängligen erforderliga. Kostnaderna för kurserna

synas lämpligen böra bestridas från ett särskilt anslag, vilket med hänsyn

till vad jag anfört tills vidare bör givas förslagsanslags natur.

Närmare föreskrifter angående villkoren för åtnjutande av understöd m. m.

torde böra meddelas av Kungl. Majit efter förslag av överstyrelsen för yrkesutbildning.

Till stöd för det i motionerna gjorda yrkandet har anförts i huvudsak följande.

Enligt en i installatörskungörelsen av år 1939 intagen övergångsbestämmelse

kunde kommerskollegium meddela sådan sökande behörighet såsom

installatör, även om han icke uppfyllde i kungörelsen stadgade villkor, som

vid kungörelsens ikraftträdande den 1 juli 1939 innehade enligt dittills gällande

bestämmelser utfärdat behörighetsbevis. I dylikt fall skulle emellertid

anteckning göras i det nya behörighetsbeviset om meddelad eftergift från kungörelsens

bestämmelser angående teoretisk installatörsutbildning. Behörighet

av klass B med anteckning i beviset om dylik eftergift betecknas i det efterföljande

klass B(d). Det stadgas vidare i kungörelsen, att därest sådan eftergift

meddelats, är strömleverantör icke pliktig tillåta installatör att inom område,

för vilket stadsplanelagens bestämmelser angående stad äga tillämpning,

utföra annat installationsarbete än i 2 § 2 och 3 mom. sägs, d. v. s. enklare

underhålls- och utvidgningsarbeten vid lågspänningsanläggningar. Rätten att

utföra dessa installationsarbeten kallas av vederbörande strömleverantör »reparatörsrättighet».

Att denna begränsning i vederbörande elektriska installatörers

rätt att utföra installationsarbete synnerligen menligt inverkar på deras

förvärvsmöjligheter, torde vara uppenbart.

För dessa yrkesutövare återstår ej annat än att genom kompletterande studier

förskaffa sig felande teoretisk utbildning för att få respektive behörighetsbevis

av klass B(d) ändrade till klass B.

Antalet yrkesutövare av denna kategori är betydande. Den 1 september

1942 voro sålunda ej mindre än 1 184 behörighetsbevis av klass B(d) gällande.

Totala antalet giltiga behörighetsbevis var vid samma tidpunkt nära 4 300

stycken. Förhållandena inom området ha sedan nämnda tidpunkt ej undergått

några nämnvärda förändringar.

Förebild till undervisningsplan för nu ifrågavarande kompletterande undervisning

fastställdes av skolöverstyrelsen den 18 december 1940. Timplanen

omfattar ett timantal av 320.

Bihang till riksdagens protokoll lOhh- G sand. Nr 8.

11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

För att underlätta nu ifrågavarande yrkesutövares möjligheter att förskaffa

sig vidgad teoretisk installatörsutbildning — och sålunda få större existensmöjligheter

— synes det vara påkallat, att dylika kompletteringskurser komma

i åtnjutande av större statsbidrag, än som enligt gällande grunder utgår till

yrkesundervisning. I den mån respektive inträdessökande ej inneha den förberedande

utbildning, som erfordras för inträde i kompletteringskursen, komma

yrkessammanslutningar inom området att träffa erforderliga åtgärder härför.

Kompletteringkurserna synas böra förläggas till kommunala och enskilda

anstalter för yrkesundervisning. Enär dessa kompletteringskurser icke kunna

anses motsvara ett lokalt behov, ha vederbörande yrkesskolestyrelser knappast

något intresse av att anordna desamma. På grund härav och enär staten

funnit sig böra föreskriva viss kompetens för utövande av installatörsyrket

samt den alltmer utbredda elektrifieringen fordrar tillgång på kompetent yrkesutövare,

synes det vara rimligt, att kursernas driftskostnader, i den mån de

icke täckas av elevavgifter, i varje fall tills vidare böra helt bestridas av

statsmedel.

Tills dess närmare erfarenhet vunnits rörande anslutningen till dylika kurser,

synes man under budgetåret 1944/45 böra räkna med endast tre kurser,

förlagda exempelvis till Malmö, Stockholm och Härnösand, eller eventuellt till

någon annan plats, som efter utredning kan befinnas vara mera lämplig än

någon av de nämnda platserna. Elevavgiften synes icke böra fastställas till

högre belopp än 20 kronor per elev och antalet elever per kurs 20. Beräknas

nu den totala kostnaden för en kurs uppgå till omkring 3 200 kronor, så skulle

statens årliga kostnader för de tre kurserna sålunda bli (3 X 3 200 — 60 X

X 20) = 8 400 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran, varför

utskottet tillstyrker bifall till detsamma.

I motionerna har hemställts örn anvisande av ett särskilt förslagsanslag av

8 400 kronor för anordnande under nästa budgetår av tre kompletteringskurser

om 320 veckotimmar, avsedda för sådana redan verksamma elektriska

installatörer, som inneha behörighetsbevis av klass B men med anteckning

om meddelad dispens från installatörskungörelsens fordringar på teoretisk utbildning.

Enligt vad utskottet under hand inhämtat var antalet sådana installatörer

i mitten av februari 1944 icke mindre än 1 139. Det torde förekomma

relativt ofta, att installatörer av ifrågavarande kategori av vederbörande elektricitetsverk

icke godtagas för andra arbeten än sådana av enklaste beskaffenhet,

vilket givetvis, såsom i motionerna framhålles, måste inverka menligt på

deras försörjningsmöjligheter. Det synes därför angeläget, att staten vidtager

åtgärder i syfte att underlätta möjligheterna för ifrågavarande installatörer

att förskaffa sig nödig kompletterande utbildning. Utskottet anser därför, att

goda skäl tala för, att kompletteringskurser av i motionerna angivet slag anordnas

genom statens försorg vid kommunala eller enskilda anstalter för yrkesundervisning

på i huvudsak samma villkor, som förutsatts av departementschefen

beträffande de B- och C-kurser, som åsyftas med det av Kungl. Majit

begärda anslaget. Utan föregående prövning av sakkunnig myndighet anser

sig utskottet dock icke kunna tillstyrka, att för nästa budgetår skulle anvisas

s. 163 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

163

särskilda medel för ändamålet. Utskottet anser dock hinder icke böra möta

för Kungl. Maj:t att efter den ytterligare utredning av frågan, som må befinnas

erforderlig, föranstalta om anordnande under nästa budgetår av högst tre

kompletteringskurser av ifrågavarande slag med anlitande av förslagsanslaget

till understöd åt kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning.

Kungl. Majit torde böra taga under övervägande, huruvida icke antalet kompletteringskurser

av ifrågavarande slag framdeles bör höjas utöver tre.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till anordnande av kurser för

utbildning av elektriska installatörer för budgetåret 1944/45

anvisa ett förslagsanslag av 27 600 kronor;

b) att motionerna 1:124 och II: 195 må anses besvarade

med vad utskottet i det föregående anfört.

214:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning.

Kungl. Majit har (punkt 222, s. 558—560) föreslagit riksdagen

att till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft — såvitt desamma

avse förevarande anslag — två likalydande motioner, väckta, den ena inom

första kammaren av herr Gustaf Karlsson m. fl. (I: 89) och den andra inom

andra kammaren av herr K. G. Viklund m. fl. (II: 138), vari hemställts, att

riksdagen måtte vid fastställande av stipendiegrunder för elever vid såväl centrala

verkstadsskolor som verkstadsskolor för arbetslös ungdom ävensom

övriga kommunala och enskilda verkstadsskolor av liknande karaktär besluta,

att medellösa elever efter företagen behovsprövning skola erhålla månatliga

stipendier å 60 kronor jämte 15 kronor i månaden i särskilt tillägg under

rådande fördyring av levnadskostnaderna samt att anslagen för ändamålet

höjas i proportion härtill.

Beträffande de till stöd för de motionsvis framställda yrkandena anförda

skälen hänvisas till motionen lii 138.

Kungl. Majits förslag innebär, att för nästa budgetår skola gälla oförändrade

grunder för tilldelning av stipendier åt elever vid yrkesskolor av

ifrågavarande slag.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att centralstyrelsen för svenska skollcökslärarinnomas

förening gjort framställning angående ändring av grunderna för

stipendietilldelningen samt att överstyrelsen för yrkesutbildning med anledning

därav anfört:

Det är ostridigt att levnadskostnaderna stigit väsentligt sedan nu gällande

stipendiebelopp fastställdes. I vissa fall, där särskilda förhållanden det på
-

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Statsutskottets utlåtande nr S.

Utskottet.

kallat, kan högre belopp än 45 kronor per månad få utdelas — t. ex. vid

verkstadsskolorna för viss arbetslös ungdom och de centrala verkstadsskolorna

— men denna möjlighet har ännu icke utnyttjats. Ej heller i fråga

örn stipendier vid lantmannaskolor har tidsläget ännu ansetts kräva en höjning.

Det synes överstyrelsen angeläget, att frågan om höjda stipendiebelopp

för yrkesundervisningen upptages till omprövning med det snaraste,

enär man eljest kan befara att för yrkesutbildning lämpliga ungdomar i stor

utsträckning av ekonomiska skäl måste avstå från en ur såväl deras egen

som samhällets synpunkt önskvärd utbildning. Överstyrelsen avser därför

att, så snart sig göra låter, upptaga denna fråga till övervägande i hela dess

vidd och är därför icke beredd att för närvarande t llstyrka den av centralstyrelsen

begärda höjningen av stipendiebeloppen till 60 kronor per månad

genom införande av en fjärde behovsgrad.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp, 1 000 000 kronor.

Utskottet kommer senare under riksdagen att avgiva utlåtande beträffande

motionerna I: 89 och II: 138, såvitt desamma avse stipendier åt elever vid

centrala verkstadsskolor och verkstadsskolor för arbetslös ungdom. Beträffande

det i motionerna framställda yrkandet angående ändrade grunder för

stipendier åt elever vid vissa kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

får utskottet hänvisa till vad utskottet anfört under punkten 184:o) i

det föregående vid behandlingen av frågan örn stipendier åt elever vid folkhögskolor.

Ifrågavarande motioner påkalla således icke i detta sammanhang

något särskilt yttrande från utskottets sida.

Utskottet får sålunda hemställa,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid kommunala och enskilda

anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1944/45

anvisa ett förslaganslag av 1 000 000 kronor.

215:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid centrala verkstadsskolor. Kommunala och enskilda

anstalter för yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid verkstadsskolor

för viss arbetslös ungdom. Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till tekniska skolan i Stockholm. Beträffande vad

Kungl. Majit (punkterna 223 och 224) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag

till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

216:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till grafiska

institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 225, s. 561), hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till grafiska institutet för budgetåret 1944/45

anvisa ett anslag av 3 600 kronor.

s. 165 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

165

217:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan

i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 226,

s. 561 och 562), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. för budgetåret

1944/45 anvisa ett anslag av 25 400 kronor.

218:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet

i Borås. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 227, s. 562),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kronor.

219:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings

textiltekniska institut i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 228, s. 563), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping

för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 23 000 kronor.

220:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till komplettering

av maskinutrustningen vid Lennings textiltekniska institut i

Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 229, s. 563 och

564), vilket innebär anvisande av ett engångsanslag till ifrågavarande ändamål,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till Icomplettering av maskinutrustningen vid

Lenning textiltekniska institut i Norrköping för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 39 000 kronor.

221 :o) Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare.

I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 230, s. 564—566),

vilket innebär, att förevarande anslag överflyttas från tionde till åttonde

huvudtiteln och i samband därmed höjes med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga överstyrelsen

för yrkesutbildning att under budgetåret 1944/45 utdela

lärlingsunderstöd, utlärlingspenningar och statsprcmier med

tillämpning av de för budgetåret 1943/44 i detta avseende

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Statsutskottets utlåtande nr 8.

fastställda grunder och med iakttagande att nya statsunderstöd

må, vart och ett å 400 kronor, beviljas för utbildning

av högst 100 lärlingar;

b) till Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos

hantverksmästare för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 35 000 kronor.

222:o) Resestipendier för yrkesutbildning. Kungl. Majit har (punkt

231, s. 566 och 567) föreslagit riksdagen att till Resestipendier för yrkesutbildning

för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 25 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar L. Franzon och

L. Bondeson (1:125) och den andra inom andra kammaren av herr A. Andersson

i Falkenberg (II: 194), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av ifrågavarande anslag måtte l:o uttala, att hinder ej möter att utbetala

resebidrag och traktamentsersättning ur ovannämnda reservationsanslag åt

sådana personer, vilka avlägga examensprov jämlikt 4 § mom. 1 sista stycket

i kungörelsen den 2 juni 1939 (nr 219) och som för detta ändamål i anslutning

till examensprovet utföra vissa elektrotekniska laboratorieövningar och

genomgå en kortare preparandakurs; 2:o besluta, att reservationsanslaget å

kronor 25 000 till resestipendier för yrkesutbildning för budgetåret 1944/45

måtte höjas med kronor 4 000 till kronor 29 000, varvid beloppet kronor

4 000 i första hand bör användas för här ovan angivet ändamål.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår

överflyttas från tionde till åttonde huvudtiteln och uppföres med oförändrat

belopp.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att antalet under budgetåret 1942/43, då

förutom anslaget av 25 000 kronor en viss reservation stod till förfogande,

sökta och utdelade stipendier var följande:

Studieändamål

Sökta

Utdelade stipendier

stipendier

antal

belopp

Studieresor utomlands . . .

8

—

—

» inom landet . .

3

2

750

Genomgång av yrkesskolor

34

11

2 375

Längre yrkeskurser.....

123

69

8 245

Kortare yrkeskurser:

hantverksinstitutet....

394

184

13 880

övriga...........

102

51

3 045

Summa

664

317

28 295

s. 167 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 167

Till stöd för det i motionerna framställda yrkandena anföres i huvudsak följande.

Enligt kungörelsen den 2 juni 1939 (nr 219) angående behörighet att vid

elektriska starkströmsanläggningar utföra installationsarbete fordras för behörighet

av klass C (avseende installationer på landsbygden eller inom viss

fabriksanläggning) fordras bland annat viss teoretisk utbildning. _

Statsunderstödda yrkeskurser för elektriska installatörer om cirka 220 timmars

undervisningstid anses meddela erforderlig teoretisk utbildning.

För sådana elektriska yrkesmän, vilka icke ha möjlighet att för någon längre

tid avbryta sitt förvärvsarbete för att idka studier vid någon yrkesskola i

syfte att skaffa sig nu ifrågavarande teoretisk utbildning, återstår _ ingen

annan utväg än att genom korrespondensundervisning eller annan enskild undervisning

söka förskaffa sig det teoretiska kunskapsmått, som erfordras för

att kunna avlägga föreskrivet examensprov.

Enligt uppgift har dylikt fristående examensprov hittills avhållits tvenne

gånger inför av kommerskollegium förordnat examensombud, varvid proven

anordnats i Stockholm och lokaler för proven mot ersättning upplåtits av stadens

lärlings- och yrkesskolor.

Det har nu visat sig, att vederbörande elever, innan de kunnat beredas tillträde

till examen, hava att utföra vissa elektrotekniska laboratorieövningar,

vilka de icke kunnat utföra per korrespondens. Vederbörande korrespondensinstitut

lia vidare anordnat kortare preparandakurser omedelbart före examensprovets

början. För att utföra dessa laboratorieövningar m. m. samt för

den egentliga examensförrättningen har hittills åtgått en tid av sex dagar,

vilken tid sannolikt i fortsättningen måste utsträckas med några dagar. Vederbörande

examinander få sålunda antagligen för nu ifrågavarande ändamål

vistas utom hemorten en tid av cirka 10 dagar. Såväl kommerskollegium som

vederbörande korrespondensinstitut och i examen deltagande elever äro av

den uppfattningen, att examensanordningarna hittills förlupit klanderfritt.

Enligt uppgift från respektive korrespondensinstitut begagnar sig för närvarande

ett avsevärt antal personer av korrespondensundervisning i den kurs,

som avser att meddela det kunskapsmått, som fordras för att kunna avlägga

nu ifrågavarande examensprov för C-behörighet. Så lär för närvarande antalet

elever i denna kurs i Brevskolan uppgå till omkring 200 samt vid Hermods

korrespondensinstitut till över 250.

Ur anslaget till resestipendier för yrkesutbildning, varom närmare bestämmelser

finnas meddelade i kungörelsen den 3 oktober 1936 (nr 523), kan medel

tilldelas, bland andra, åt verkmästare, förmän och arbetare för bevistande av

kurs eller genomgående av skola inom landet. Viss tvekan har emellertid

yppats, huruvida rese- och traktamentsersättning (fri resa fram och åter i

''tredje klass jämte kronor 2: 50 per dag) kan utgå ur detta anslag till personer,

som bevista nu ifrågavarande preparandakurs och i samband med denna

utföra vissa laboratorieövningar och i anslutning härtill genomgå kommerskollegii

examensprov för C-behörighet.

Vidare har det visat sig, att reservationsanslaget i fråga är rätt ansträngt,

vilket hade till följd, att under budgetåret 1942/1943 av sökta stipendier ej

ens hälften kunde beviljas.

Skulle nu till de 22 deltagarne i det sommaren 1943 anordnade examensprovet

hava utgått stipendier enligt gällande bestämmelser, hade därvid reseer
-

s. 168 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

168 Statsutskottets utlåtande nr 8.

sättningen uppgått till omkring 920 kronor och traktamentsersättningen till

380 kronor, eller inalles omkring 1 300 kronor. Deltagarantalet vid nästkommande

examensprov kan, såsom förut framhållits, beräknas komma att uppgå

till omkring 100. För att möjliggöra stipendier för nu ifrågavarande ändamål

ur nämnda reservationsanslag synes detta för budgetåret 1944/45 böra höjas

med ett belopp av minst 4 000 kronor, i avvaktan på att lämpliga anordningar

for nu ifrågavarande examensform bliva slutgiltigt utarbetade och fastställda.

Med anledning av vad i motionerna 1:125 och II: 194 anförts får utskottet

framhålla, att hinder ej synes möta mot att ur ifrågavarande reservationsanslag

utbetalas stipendier at sådana personer, som avlägga det i motionerna

åsyftade examensprovet. Såsom i motionerna påpekats, synes anslaget emellertid

vara relativt knappt tillmätt. Det är uppenbart, att något större antal

stipendier icke kan inom det föreslagna anslagets ram utdelas åt sådana yrkesmän,

som avse att efter korrespondensundervisning avlägga examensprov för

vinnande av s. k. C-behörighet såsom elektriska installatörer, utan att samtidigt

antalet stipendier för annan kursverksamhet m. m. därigenom i motsvarande

mån minskas. Enligt vad utskottet under hand inhämtat, är antalet

av sådana personer, som för närvarande genomgå vissa korrespondensinstituts

installatörskurser för s. k. C-behörighet, icke mindre än omkring 900 och av

dessa kunna närmare 100 väntas instundande sommar vara färdiga att avlägga

förutnämnda examensprov. Konkurrensen om ifrågavarande stipendier, vilken

redan nu är hård, kan därför väntas komma att ökas väsentligt under de

närmaste budgetåren. Med hänsyn härtill har utskottet ansett erforderligt,

att förevarande reservationsanslag för nästa budgetår höjes utöver det av

Kungl. Majit äskade beloppet och vill i sådant hänseende föreslå en höjning

med 4 000 kronor till 29 000 kronor. Det synes dock icke lämpligt att, på sätt

i motionerna påyrkats, i första hand reservera nämnda belopp av 4 000 kronor

för stipendier åt deltagare i förutnämnda examensprov.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionerna I: 125 och II: 194, till Resestipendier jör yrkesutbildning

för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 29 000 kronor.

223:o) Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 232, s. 568), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 45 000

kronor.

s. 169 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

169

Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

224:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 233, s. 569—573), vilket innebär en anslagshöjning

med 109 500 kronor, väsentligen av automatisk natur, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd'' åt folkbiblioteksväsendet

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 1 943 500

kronor.

225:o) Åtgärder för civil folkberedskap. Kungl. Majit har (punkt 234,

s. 573—576) föreslagit riksdagen att till Åtgärder för civil folkberedskap för

budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kronor.

Anslagen till verksamheten vid statens informationsstyrelses sektion för

civil folkberedskap ha utgått med följande belopp:

1940/41 (tilläggsstat) ................ 250 000 kronor

1941/42 ............................ 60 000 »

1942/43 ............................ 260 000 »

1943/44 ............................ 200 000 »

Till stöd för Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av ett anslag av 140 000

kronor för nästa budgetår har departementschefen anfört följande.

Åtgärder i det syfte, varom här är fråga, torde såvitt nu kan bedömas vara

behövliga även under budgetåret 1944/45. Vid beräkningen av medelsbehovet

för nästa budgetår måste beaktas, att på anslaget alltjämt förefinnes en betydande

reservation. Enligt vad jag inhämtat, kan behållningen efter frånräknande

av belopp, som äro disponerade för särskilda ändamål, beräknas till omkring

160 000 kronor. Större delen av detta belopp torde emellertid böra stå

till förfogande för att användas för en intensifiering av ifrågavarande verksamhet,

för den händelse ett oförutsett läge så skulle kräva. T runt tal 100 000

kronor torde böra reserveras för sådant ändamål. Återstoden av reservationen,

omkring 60 000 kronor, torde kunna användas för nedsättning av det

löpande anslaget för nästa budgetår. Anslaget torde sålunda kunna sänkas med

60 000 kronor till 140 000 kronor. Det torde liksom förut få ankomma på

Kungl. Majit att meddela bestämmelser rörande anslagets disposition.

Med hänsyn till att på detta anslag förefinnes en reservation av 160 000

kronor har utskottet funnit en starkare beskärning av anslaget än vad departementschefen

förordat kunna för nästa budgetår äga rum. I sådant avseende

föreslår utskottet en minskning av det av Kungl. Majit äskade beloppet med

50 000 kronor, varigenom anslaget således för budgetåret 1944/45 skulle uppföras

med 90 000 kronor.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majlis förslag,

till Åtgärder för civil folkberedskap för budgetåret 1944/45

anvisa ett reservationsanslag av 90 000 kronor.

Utskottet

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Statsutskottets utlåtande nr 8.

226:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar. Kungl. Majit har (punkt 235, s. 577 och 578)

föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45

anvisa ett anslag av 190 000 kronor att i huvudsaklig överensstämmelse med

de för budgetåret 1943/44 gällande grunderna och villkoren utgå i enlighet

med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit må äga meddela.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr I. Sefve m. fl. väckt motion (II: 136),

vari hemställts, att riksdagen måtte med hänsyn till i motionen berörda förhållanden

höja anslaget åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, med 25 000 kronor, av vilka minst två tredjedelar

böra användas för anordnande av föreläsningar antingen på orter, där

lokala föreläsningsanstalter icke finnas, eller genom andra organisationer än

dylika anstalter, och således hela detta anslag till 215 000 kronor;

dels en inom andra kammaren av herr G. Sundqvist m. fl. väckt motion

(lii 187), vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit

anhålla om utredning angående grunderna för statens understödjande av det

frivilliga bildningsarbetet;

dels ock en inom andra kammaren av herr P. L. P:son Orgård m. fl. väckt

motion (11:253), vari, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte

besluta att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte låta

verkställa utredning om formerna och sättet för särskilda stödåtgärder och

anslag till den fria och frivilliga folkbildningsverksamheten på landsbygden,

med särskild hänsyn till skogsbygdernas och andra glest befolkade trakter och

folkhögskolans uppgift i en sålunda vidgad verksamhet, samt inkomma till

riksdagen med förslag härom.

För budgetåret 1942/43 beviljade riksdagen under förevarande anslag ett

belopp av högst 50 000 kronor till föreläsningar i av krigstiden föranledda

aktuella frågor. Beloppet å 50 000 kronor skulle komma till användning för

upplysningsverksamhetens bedrivande även på orter, där föreläsningsanstalter

icke funnes, och utnyttjas av olika bildningsorganisationer i den utsträckning

skolöverstyrelsen efter samråd med informationsstyrelsens sektion för

kulturell folkberedskap ägde bestämma. För innevarande budgetår har sistnämnda

anslagspost minskats till hälften, d. v. s. till 25 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har hemställt örn höjning av anslagsposten till föreläsningar

i av krigstiden föranledda aktuella frågor till dess tidigare belopp,

50 000 kronor. Styrelsen för fördäsningsförbundens riksorganisation har hemställt

örn en anslagshöjning med 50 000 kronor.

Departementschefen har emellertid ansett sig icke kunna tillstyrka den begärda

anslagshöjningen utan har tillstyrkt anvisande av oförändrat belopp,

190 000 kronor.

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Till stöd för det i motionen II: 136 gjorda yrkandet har anförts:

Såsom framgår av ecklesiastikministerns redogörelse å sid. 577—578 i statsverkspropositionen.

åttonde huvudtiteln, ha framställningar nu gjorts om höjning

av anslaget. Skolöverstyrelsen har föreslagit en höjning med 25 000 kronor

av anslaget till krisföreläsningar och framhållit dels den stora betydelsen

av att denna anslagspost kan användas för verksamheten även utom föreläsningsanstaltema,

dels vikten av att bildningsintresset hålles vid liv, tills normala

tider åter inträda, även på orter, som nu sakna föreläsningsf Ören ingar. Styrelsen

för jöreläsnmgsförbundens riksorganisation har hemställt om höjning av

anslaget med dels 25 000 kronor till understöd at nybildade och avlägset belägna

föreningar samt föreläsningsverksamhet utanför föreningarna, dels

25°000 kronor till krisföreläsningar.

Båda framställningarna understryka således betydelsen av att en anslagshöjning

skall kunna tillgodose det stora bildningsintresset i sådana delar av

vårt land, som på grund av det år 1940 sänkta anslaget ej kunnat få några

föreläsningsanstalter. Det är, såsom skolöverstyrelsen framhåller, i högsta grad

önskvärt, att detta bildningsintresse hålles vid liv. Till detta räcker emellertid

ej det nuvarande och av ecklesiastikministern för nästa budgetar föreslagna

anslaget, vilket också framgår av de ansökningar, som inkomma till föreläsningsförbunden

och genom dem till skolöverstyrelsen. Det är därför angeläget,

att en höjning nu kommer till stånd, även örn den av statsfinansiella skäl

mäste bli mindre än önskligt vore.

I motionen II: 187 anföres följande.

Det frivilliga bildningsarbetet har under sista åren genomgått en synnerligen

kraftig utveckling. Det omspänner genom sina organisationer betydande

skikt av vårt folk och har genom effektivisering av sina verksamhetsformer

blivit ett betydelsefullt led i det svenska kulturarbetet.

Sedan många år ha statsmakterna på ett erkännansvärt sätt genom betydande

understöd visat sin uppskattning av detta arbete. Mot bakgrunden

av bildningsarbetets utveckling och de ökade krav, som inte minst under

den innevarande kristiden ställas pa dessa organisationer,. mäste emellertid

dessa understöd anses otillräckliga. Härvid måste särskild uppmärksamhet

ägnas det förhållandet, att alltjämt en av de viktigaste verksamhetsformerna

— studiecirkelarbetet — icke åtnjuter något direkt understöd.

Tidigare gjorda framställningar örn understöd till korrespondenscirklarna ha

icke ännu föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Särskilda bekymmer vållar nedskärningen av anslagen till den populärvetenskapliga

föreläsningsverksamheten. Ett stort antal föreläsningsförenmgar

kämpa av denna anledning med betydande svårigheter. Många ha redan

nödgats nedlägga sin verksamhet. Med kännedom örn den utomordentliga

betydelse denna gren av bildningsarbetet haft och alltjämt har framförallt

i avlägsna bygder måste detta förhållande beaktas.

Till flera riksstudieförbund utgå s. k. administrationsanslag. Under åberopande

av avsevärt ökade egna omkostnader ha dessa hemställt örn ökade

understöd. Av statsfinansiella skäl har departementschefen i statsverkspropositionen

icke ansett sig kunna tillmötesgå dessa krav. Uppenbart är emellertid,

att dessa organisationer härigenom avsevärt hämmas i sin utveckling.

Härtill kommer, att ett av de större studieförbunden, Sveriges kristliga bildningsförbund,

alls icke åtnjuter något statsunderstöd.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Här berörda förhållanden framtvinga önskemålet om en omfattande utredning

rörande det folkliga bildningsarbetets behov. I en sådan utredning böra

grunderna för statsmakternas understödjande av det frivilliga bildningsarbetet

göras till föremål för omprövning.

Tidpunkten för en utredning av här antydd art synes vara mycket lämplig.

Det frivilliga bildningsarbetet kommer nämligen härigenom att infogas

i raden av de frågor kravet på en allmän fredsplanering aktualiserat.

Slutligen anföres i motionen II: 253 bland annat följande.

Landsbygdens problem lia med anledning av kända förhållanden fått en

alldeles särskild aktualitet i den offentliga debatten i vårt land på senare

tid. I det sammanhang av ekonomiska och sociala frågor, som här möter, bör

det också i diskussionen erinras om att det också existerar ett landsbygdens

kulturproblem. Flykten från landsbygden har också sina psykologiska orsaker.

Den bottnar i en felaktig värdering av landsbygdens levnadsförhållanden,

i bristen på bildningsmöjligheter, som gör att i första hand den ambitiösa

ungdomen, den med initiativförmåga och ledaregenskaper, söker sig bort och

åstadkommer en ytterligare andlig utarmning av bygdens liv.

Uppgiften att genom bättre utbildningsmöjligheter även för landsbygdens

ungdom tillvarataga förmågorna och bredda vägen för alla till de intellektuella

yrkena kan det demokratiska samhället ej komma ifrån. Men samtidigt

bör det resas en reaktion mot den ensidiga värdering av dessa s. k.

»högre» yrken, som äger rum. Uppgiften att skapa bildningsmöjligheter

för den ungdom, som stannar kvar på landsbygden och har att, på färre

händer än förut, fortsätta i det hårda, för samhället så nödvändiga arbetet

i skog och mark, är, synes det, ännu nödvändigare. Respekten för det praktiska

arbetet och känslan av trivsel och rotfasthet i bygden äro moment,

som ej böra förbises i diskussionen om landsbygdens bildningsfråga, och

skapandet av möjligheter till ett rikare kulturliv även på landsbygden är

en ofrånkomlig uppgift örn vi skola komma till rätta med densamma. Utifrån

dessa utgångspunkter är det vi anse frågan om ett kraftigare stöd från

statens sida åt folkbildningsarbetet och kultursträvandena på landsbygden

samt särskilda stödåtgärder för skogsbygderna och andra glest befolkade

orter av landet i detta avseende böra tagas under omprövning.

Staten lämnar betydande anslag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetets

olika grenar i vårt land. Men det förutsättes, som rimligt är, motsvarande

prestationer från orten. I stora delar av vårt land, i skogsbygderna

och andra glest befolkade trakter, saknas emellertid förutsättningarna för

att kunna tillgodogöra sig dessa statsanslag. De sämst ställda orterna, där

samhällets stöd för kulturarbetet vore särskilt påkallat, bli därför ställda

utanför, under det att i samhällen och tätorter ungdomen många gånger ej

utnyttjar de rika bildningsmöjligheter som givas.

Hela frågan bör upptagas till en allsidig diskussion och utredning, där

de olika synpunkter, soni kunna anföras, upptagas till prövning. Vi skola

här blott antyda några sådana och framföra förslag, som böra kunna leda

till omedelbara beslut.

Folkbiblioteken ha säkerligen mer än någon annan av folkbildningsarbetets

olika grenar möjlighet att tränga ut på landsbygden och de avlägsna

orterna. I de län, där centralbibliotek finnas, kan genom utlåning av böcker

till cirklar och enskilda och utsändandet av boklador, även de avlägsna

bygdernas behov tillgodoses och vägledning och instruktion givas i biblio
-

s. 173 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

173

teksverksamheten. Vad man på detta område skulle kunna tänka sig vara

behövligt vore ett särskilt anslag för startandet av bibliotek i ekonomiskt

svaga orter.

Folkbildning skurserna eller, som de också kallas, de statsunderstödda

flyttande folkhögskolekurserna, omfattas med allt större intresse och ha

visat sig ha en stor uppgift att fylla framförallt på landsbygden. Dessa kurser

äro ägnade att väcka intresse för studier och bryta mark för att ge vägledning

åt ett mera planmässigt och djupgående bildningsarbete. Ofta blir

resultatet av en sådan kurs att en föreläsningsförening eller hembygdsförening

organiseras på platsen eller ett gemensamt råd bildas, genom vilket

bildningsverksamheten samordnas. Men i bygder, där behovet av sådana

kurser är störst, saknas ofta de ekonomiska förutsättningarna att kunna

ordna sådana. Organisationsväsendet är svagt och kommunerna anse sig ha

mer angelägna uppgifter att lämna anslag till. Ett särskilt tilläggsanslag för

att göra det möjligt för länens bildningsförbund att anordna kurser även i

sådana orter skulle ha den största betydelse.

Tillgången till lärare och ledare för studiearbetet är en av bildningsarbetets

största problem på landsbygden. Radion och korrespondensundervisningen

lia här öppnat nya perspektiv och möjligheter, men ha ej, som man kunnat

förmoda, överflödiggjort eller minskat behovet av personlig kontakt och vägledning

i studiearbetet. Tvärtom har genom det ökade studieintresse, som

härigenom skapats, detta behov ännu starkare gjort sig gödande.

Metoden med lärare för korrespondenskurser håller på att prövas och

kommer säkerligen att få en utomordentligt stor betydelse. Ett uppslag,

som också borde prövas, är anställandet av ambulerande lärare för studiecirklar

och korrespondenskurser, särskilt med tanke på mindre orter, som

ej ha möjlighet att anställa särskilda och för uppgiften kvalificerade lärarkrafter.

En sådan studieverksamhet skulle kunna anknyta till och anpassas

efter folkbildningskurserna i orten och, liksom dessa, lämpligen kunna ledas

från folkhögskolorna.

Folkhögskolorna skulle härigenom i större utsträckning bli de naturliga

centralerna för folkbildnings- och studieverksamheten och dess kontakt med

bygdens kulturliv vidga sig även till mera avlägsna orter. Men för en dylik

mera vidgad uppgift är folkhögskolan ej rustad. Möjligheter ati anställa kvalificerade

lärarkrafter i tillräckligt antal för ledandet av studiearbete ute i

bygderna böra prövas och ekonomiska möjligheer härför beredas folkhögskolorna.

Frågan i stort om folkhögskolans plats i det fria folkbildningsarbetet,

dess utbyggande ekonomiskt och organisatoriskt, så att den i allt högre

grad kan fylla sin viktiga uppgift i det folkliga bildningsarbetet, framför allt

med hänsyn till landsbygdens behov, bör upptagas till diskussion och utredning.

Utskottet finner i likhet med vad i motionen II: 13G uttalats angeläget,

att någon höjning av anslagsmedlen till ifrågavarande ändamål äger rum.

Utskottet vill i sådant avseende förorda, att anslaget för nästa budgetår höjes

till 205 000 kronor, vilket i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag innebär

en anslagsökning med 15 000 kronor. I anslutning till vad i motionen föreslagits

torde enligt utskottets mening av sistnämnda belopp minst två tredjedelar

böra användas för anordnande av föreläsningar på orter, där lokala

föreläsningsanstalter icke finnas, eller genom andra organisationer än dylika

anstalter.

Utskottet.

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Med anledning av vad i motionerna II: 187 och II: 253, sistnämnda motion

så vitt nu är i fråga, anförts vill utskottet framhålla, att det fria och frivilliga

bildningsarbetet numera blivit i allt högre grad differentierat samt att detta

arbete — icke minst studiecirkelverksamheten — utgör en bildningsfaktor,

som har en mycket väsentlig uppgift att fylla. Man kan alltså ifrågasätta

huruvida icke statsbidrag borde utgå jämväl till andra former av detta bildningsarbete

än de som nu åtnjuta sådant. Starka skäl synas enligt utskottets

uppfattning på grund härav tala för, att grunderna för statens understödjande

av det fria och frivilliga bildningsarbetet i dess olika former göras till föremål

för en allmän omprövning. I motsats till vad i motionen II: 253 ifrågasatts

anser utskottet emellertid för sin del, att folkhögskolans ställning och organisation

icke bör beröras av denna omprövning. Utskottet tillstyrker alltså att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om att en utredning i av

utskottet angivna avseenden kommer till stånd.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen II:

136 till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret 1944/45

anvisa ett anslag av 205 000 kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse

med de för budgetåret 1943/44 gällande grunderna

och villkoren samt med iakttagande av vad utskottet

här ovan anfört utgå i enlighet med de närmare bestämmelser

Kungl. Majit må äga meddela;

b) i anledning av motionerna 11:187 och 11:253, sistnämnda

motion såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl.

Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning

angående grunderna för understödjandet av det fria

och frivilliga bildningsarbetet samt för riksdagen framlägga

det förslag, vartill utredningen må giva anledning.

227:o) Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser.

Kungl. Majit har (punkt 236, s. 578 och 579) föreslagit riksdagen att till

förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 70 000

kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under punkten

226:o) här ovan omnämnda motionen II: 253, vari, såvitt nu är i fråga,

hemställts, att riksdagen måtte besluta att till Understöd åt flyttande folkhögskolekurser

ett tilläggsanslag av 5 000 kronor beviljas, att efter grunder,

som Kungl. Majit täckes förordna, användas för stöd åt kurser som anordnas

i skogsbygder och andra glest befolkade trakter av landet.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

175

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts här föreliggande förslag, vilket innebär

en anslagsökning med 5 000 kronor. Utskottet anser sig däremot — med hänvisning

till den av utskottet under nästföregående punkt begärda utredningen

angående grunderna för understödjandet av det fria och frivilliga bildningsarbetet

— icke böra tillstyrka det i motionen II: 253, såvitt nu är i

fråga, framställda yrkandet.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må såsom Understöd för anordnande av

flyttande folkhögskolekurser för budgetåret 1944/45 anvisa

ett anslag av 70 000 kronor;

b) att motionen II: 253, så vitt nu är i fråga, icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

228:o) Bidrag till vissa bildningsförbund för organisations- och administrationskostnader.

Kungl. Maj:t har (punkt 237, s. 579 och 580) föreslagit

riksdagen att såsom Bidrag till vissa bildningsförbund för organisationsoch

administrationskostnader för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av

48 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bror Nilsson och

herr Ivar Persson (I: 91) samt den andra inom andra kammaren av herr A.

Wallentheim (II: 132), vari yrkats, att såsom bidrag till vissa bildningsförbund

för organisations- och administrationskostnader för budgetåret 1944/45 måtte

anvisas ett anslag av 55 500 kronor samt att av detta bidrag 40 000 kronor

måtte tilldelas arbetarnas bildningsförbund, 9 000 kronor svenska landsbygdens

studieförbund och 5 000 kronor tjänstemännens bildningsverksamhet.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 91.

Såsom bidrag till organisations- och administrationskostnader ha för budgetåret

1943/44 beviljats till arbetarnas bildningsförbund 35 000 kronor, till

svenska landsbygdens studieförbund 7 000 kronor, till tjänstemännens bildningsverksamhet

4 500 kronor och till studieförbundet medborgarskolan 1 500

kronor eller sålunda ett sammanlagt anslag av 48 000 kronor.

Bildningsförbunden ha vart för sig hemställt om höjning av bidragen med

respektive 5 000 kronor, 5 000 kronor, 500 kronor och 1 500 kronor.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att anslaget till arbetarnas bildningsförbund

skulle höjas med 5 000 kronor, anslaget till svenska landsbygdens studieförbund

med 1 000 kronor, anslaget till tjänstemännens bildningsverksamhet

med 500 kronor och anslaget till studieförbundet medborgarskolan med

500 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad anslagstilldelning. I

I likhet med skolöverstyrelsen och i anslutning till vad i motionerna I: 91

och II: 132 anförts har utskottet funnit skäl föreligga för någon ökning av

Utskottet.

Utskottet.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Dukottet.

ifrågavarande anslag. I sådant avseende föreslår utskottet en höjning med

8 000 kronor till 56 000 kronor. Anslaget torde böra fördelas sålunda:

arbetarnas bildningsförbund ........................... kronor 40 000

svenska landsbygdens studieförbund..................... » 9 000

tjänstemännens bildningsverksamhet .................... » 5 000

studieförbundet medborgarskolan ....................... » 2 000

Summa kronor 56 000.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionerna I: 91 och II: 132, såsom Bidrag till vissa bildningsförbund

för organisations- och administrationskostnader

för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 56 000 kronor.

229:o) Bidrag till verksamheten vid hemgårdar och studiehem. Kungl.

Maj:t har (punkt 238 s. 580—582) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till

verksamheten vid hemgårdar och studiehem för budgetåret 1944/45 anvisa

ett anslag av 50 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 30 000 kronor.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär en anslagshöjning med

20 000 kronor, varav 10 000 kronor skulle avses för hemgårdarna och 10 000

kronor för studiehemmen.

Departementschefen har — under erinran om att K. F. U. M:s riksförbund

hemställt om bidrag till vissa K. F. U. M.-föreningars hemgårdar och studiehem

— framhållit, att frågan härom torde böra närmare prövas vid anslagsfördelningen.

Utskottet tillstyrker i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, att förevarande

anslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 50 000 kronor.

Departementschefen har ansett, att frågan om understöd åt K. F. U. M.- föreningarna för deras hemgårdar och studiehem torde böra närmare prövas

vid anslagsfördelningen. I anledning härav får utskottet framhålla, att därest

understöd anses böra tilldelas berörda föreningar för ifrågavarande verksamhet,

denna i likhet med verksamheten vid övriga förbund och organisationer, till

vilka understöd utgå från förevarande anslag, bör vara underkastad inspektion

från skolöverstyrelsens sida. Vidare bör fordras, att nämnda föreningars hemgårdar

och studiehem stå öppna även för icke-föreningsmedlemmar samt att

den där bedrivna studieverksamheten gives en mera allmän inriktning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må såsom Bidrag till verksamheten vid hemgårdar

och studiehem för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag

av 50 000 kronor.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

177

230 :o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.

för nykterhetens främjande. Kungl. Maj:t har (punkt 239 s. 582 och 583)

föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande för budgetåret 1944/45 anvisa ett

anslag av 264 400 kronor.

Vederbörande nykterhetsorganisationer ha hemställt om ökning av de till

dem utgående understöden med sammanlagt 49 400 kronor. Skolöverstyrelsens

konsulent för nykterlietsundervisningen och skolöverstyrelsen ha endast

förordat höjning av understödet till centralförbundets för nykterhetsundervisning

föreläsnings- och instruktionsverksamhet, vilket enligt överstyrelsens

förslag bör höjas med 2 300 kronor såsom bidrag till förbundets kostnader för

ordnande av pensionsfrågan för dess direktör.

Departementschefen har biträtt skolöverstyrelsens förslag.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr J. Björck m. fl. väckt motion (I: 174),

vari hemställts, att anslaget till de olika nykterhetsorganisationernas allmänna

verksamhet höjes till 165 000 kronor samt att anslaget till deras instruktörsverksamhet

höjes till 65 625 kronor;

dels en inom andra kammaren av herr E. Gustafsson i Bogla m. fl. väckt

motion (II: 134), vari yrkats, att riksdagen måtte besluta höja det av Kungl.

Majit föreslagna anslaget till järnvägsmännens helnykterhetsförbund för budgetåret

1944/45 från 3 400 kronor till 5 000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr E. Gustafsson i Bogla m. fl. väckt

motion (II: 288), i vilken hemställts,

att anslaget till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för

nykterhetens främjande måtte höjas till............... kronor 100 000

att anslaget till nykterhetsorganisationernas verksamhet

måtte höjas till................................... » 165 000

att anslaget till nykterhetsorganisationernas instruktörsverksamhet

måtte höjas till............................ » 65 625

att anslaget till Internationella byrån i Lausanne för bekämpande

av alkoholismen måtte höjas till...... »_5 500

Summa kronor 336 125.

I motionen II: 134 har anförts huvudsakligen följande.

Trafiksäkerheten är i hög grad beroende av vederbörande personals förmåga

att tänka klart samt handla med snabbhet och precision. I dessa avseenden

har alkoholen, använd även i små mängder, enligt de rön vetenskapen kommit

till, en skadlig och förrädisk inverkan. Att utövarna av en så ansvarsfull tjänst

som järnvägstjansten äga kännedom om alkoholens verkningar på här berörda

område är därför en icke ringa angelägenhet.

Järnvägsmännens helnykterhetsförbund, som bildades för över fyrtio år

sedan, har under sin allmänna verksamhet haft som mål att söka skapa en

Bihang till riksdagens jrrotolcoll 19kh- 0 sami. Nr 8. 12

s. 178 Kontrollera mot PDF

178 Statsutskottets utlåtande nr 8.

helnykter järnvägsmannakår och har därunder sökt sprida så god och vederhäftig

upplysning som möjligt om alkoholbrukets skadeverkningar. I syfte att

aktivisera och effektivisera dessa strävanden anordnade järnvägsmännens helnykterhetsförbund

under åren 1940 och 1941 särskilda upplysningskurser i

alkoholfrågan omfattande tre dagar och med anlitande av de bästa föreläsningskrafter

på detta område, som kunde uppbringas. Kurserna voro mycket

värdefulla och besökta av järnvägsmän från landets olika delar. Förbundet

hade för avsikt att även i fortsättningen anordna dylika kurser årligen. Men

då statens bidrag till nykterhetsändamål kraftigt beskurits kunde förbundet

av ekonomiska skäl icke fortsätta med anordnandet av ovannämnda upplysningskurser.

En höjning av deltagarnas avgifter för att på så sätt möjliggöra

kursernas fortsättande ansågs ej heller möjlig.

Järnvägsmännens helnykterhetsförbund skulle hälsa det med stor tillfredsställelse,

om det erhölle ekonomiska möjligheter att åter få sätta i gång upplysningskurser

i nykterhetsfrågan. De senare åren ha nämligen tillfört järnvägarna

en mycket stor mängd ny personal. Dels har avgången varit ovanligt stor,

och dels har trafikökningen varit mycket omfattande. Även om det icke kan

påvisas, att det allmänna nykterhetstillståndet undergått någon egentlig försämring

trots den stora tillströmningen av nyanställda, så har dock olyckornas

antal i järnvägsdriften ökat avsevärt. Visserligen är det svårt att bevisa, att

alkoholbruket härvidlag varit en bidragande orsak. Men uppenbart är, att den

vane järnvägsmannen har större utsikt att klara av en trafiksituation med en

av alkoholkonsumtion något nedsatt arbetsförmåga än den i tjänsten mindre

rutinerade. Även örn nykterhetstillståndet icke undergått någon mera uppenbar

försämring under krisåren, innebär icke detta förhållande, att läget är så tillfredsställande

som funnes anledning att kräva i en så ansvarsfull tjänst som

järnvägsmannens. Under alla förhållanden torde det säkerligen vara till stort

gagn för trafiksäkerheten, att en god och allsidig kunskap om alkoholens skadeverkningar

meddelas till så många tjänstemän vid järnvägarna som möjligt.

Då de här omnämnda kurserna äro av den art, att de fylla måttet i berörda avseenden,

vore det av den allra största betydelse, att järnvägsmännens helnykterhetsförbund

för denna verksamhet erhölle ett anslag från statsmakterna,

I motionen II: 288 har framhållits bland annat följande.

Omedelbart efter det pågående världskrigets utbrott ansågs nödvändigt att

minska vissa statsutgifter till förmån för ökad militär beredskap. Denna reduktion

gick hårt ut över anslagen till undervisnings- och upplysningsverksamheten

för nykterhetens befrämjande.

För denna betydelsefulla verksamhet ha under nedan angivna budgetår följande

belopp utgått:

1939/40 ............................ kronor 378 300

1940/41 ............................ » 239 800

1941/42 ............................ » 229 800

1942/43 ............................ » 242100

1943/44 ............................ » 262100

För 1944/45 föreslås..................... » 264 400.

Såsom av anförda siffror framgår, har bidraget till nykterhetens främjande

minskat med 116 200 kronor eller 30,7 procent. Denna reduktion av ett redan

från början otillräckligt bidrag har självfallet under kriget hämmat det fria

och frivilliga nykterhetsarbetet.

s. 179 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

179

Samhället står nu inför uppgiften att återställa vad kriget förstört av moraliska

och materiella värden och att skapa ökade förutsättningar för socialt och

kulturellt framstegsarbete. I detta arbete nödgas statsmakterna bygga på de

svenska folkrörelsernas intresserade medverkan, varvid icke minst nykterhetsorganisationerna

ha en betydelsefull insats att göra. Vi våga alltså, oaktat vi

äro medvetna om att stora krav ställas på statskassan, föreslå en ökning av

bidragen till nykterhetsorganisationerna. Vi äro övertygade om att denna åtgärd

skall visa sig vara gynnsam även från statsfinansiell synpunkt. Erfarenheten

säger envar, att det är klokare att förebygga alkoholism och härmed förbundna

vådor än att söka bota redan uppkomna skador.

En höjning av bidraget till organisationernas ungdoms- och studiearbete är

så mycket mera befogad som ungdomsdryckenskapen ökat i oroväckande grad.

I syfte att hejda denna beklagliga utveckling har nykterhetsrörelsen inlett

samarbete med alla mera betydande folkrörelser. Då en verksamhet av så stor

betydelse från det allmännas synpunkter icke i längden kan bedrivas huvudsakligast

med organisationernas egna medel, synes oss även detta tala för ett

ökat bidrag.

Då Kungl. Maj:t i år i viss män frångått sin tidigare restriktiva inställning

till folkrörelsernas bidragskrav, i det att till idrottsrörelsen tillstyrkes ett ökat

anslag av 500 000 kronor till 1 800 000 kronor, anse vi det skäligt att även

bidraget till nykterhetens befrämjande höjes. Vi våga ifrågasätta detta så

mycket mer som envar vid närmare eftertanke skall inse, att det i Kungl.

Maj:ts proposition föreslagna beloppet av 264 400 kronor inte svarar mot den

betydande uppgift, som ligger framför nykterhetsrörelsen.

Vid en närmare översyn av det i Kungl. Maj:ts proposition föreliggande förslaget

till bidrag för nykterhetsbefrämjande åtgärder ha vi funnit en ökning av

anslaget särskilt motiverat på följande poster:

1. Till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande,

vilken verksamhet omhänderhaves av Centralförbundet för nykterhetsundervisning

(CFN), har för budgetåret 1943/44 beviljats ett bidrag av 70 000 kronor

mot 140 000 kronor under åren närmast före kriget.

I relation till minskningen av anslaget har antalet statsunderstödda föreläsningar

nedgått. I stort sett torde en motsvarande inskränkning av den offentliga

nykterhetsupplysningen ha skett, då organisationerna i allmänhet icke ha

sådana ekonomiska tillgångar, att de kunna kompensera den kraftiga beskärningen

av statsanslaget.

Organisationerna lia under de senare åren själva fått påtaga sig betydligt

ökade kostnader för de föreläsningar, som kommit till stånd.

CFN:s föreläsningsverksamhet intar en central ställning i nykterhetsarbetet.

Denna verksamhet tar sikte icke endast på de egentliga nykterhetsorganisationerna

utan även på en råd organisationer och medborgargrupper utanför

nykterhetsrörelsen. Denna form av föreläsningsverksamhet öppnar möjligheter

till ett vitt utgrenat upplysningsarbete i alkoholfrågan.

I samhällets strävan att höja nykterheten inom vårt folk är en objektiv och

vederhäftig upplysningsverksamhet en viktig hörnsten. Efter den utveckling,

som nykterhetstillståndet undergått, anse vi, att man icke bör dröja med att

åtminstone till viss del möjliggöra en återgång av denna betydelsefulla verksamhet

till den omfattning, den normalt har haft.

Vi anse det rimligt att anslaget icke understiger 100 000 kronor.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Statsutskottets utlåtande nr 8.

2. För befrämjande av de olika nykterhetsorganisationemas verksamhet

m. m. — inklusive CFN:s administrationsbidrag — utgår för närvarande ett

bidrag av tillsammans 134 500 kronor mot 170 925 kronor budgetåret 1939/40.

Detta bidrag har sålunda under kriget reducerats med 36 425 kronor eller för

de flesta anslagsposter cirka 30 procent. Om därtill hänsyn tages till penningvärdets

försämring, är reduceringen mycket betydande. Detta har medfört,

att kostnaderna för organisationernas arbete ökats, så att de fått vidtaga kraftiga

åtgärder för att hålla arbetet i gång. I vissa fall har man måst höja medlemsavgifterna

rätt avsevärt, medan man i andra fall måst göra betydande

insamlingar på frivillighetens väg.

Med hänsyn till vad ovan sagts, finna vi det väl motiverat, att nedanstående

nykterhetsorganisationer för stundande budgetår erhålla sina anslag återställda

till samma belopp, som utgick före krigsutbrottet sålunda:

Enl. kungl, skolöverstyrelsens

o.

Kungl. Maj:ts

förslag:

Centralförbundet för nykterhetsunder
visning

........................ 49 300

De kristna samfundens nykterhetsrörelse 3 500

Sveriges storloges av IOGT studie- och

ungdomsverksamhet ............. 22 000

Sveriges blåbandsförenings studie- och

ungdomsverksamhet.............. 6 700

Nationaltemplarordens studie- och ungdomsverksamhet

................. 8 700

Nykterhetsorganisationen Verdandis

studie- och ungdomsverksamhet ... 3 500

Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund

.................. 7 000

Vita bandets upplysnings- och ungdomsverksamhet

..................... 4 000

Sveriges lärares nykterhetsförbund .... 5 700

Svenska läkarnas nykterhetsförening . . 2 000

Järnvägsmännens helnykterhetsförbund 3 400

Sveriges polismäns helnykterhetsförbund 700

Motorförarnas helnykterhetsförbund . . 14 000

Summa kronor 130 500 165 000

Vi hemställa fördenskull, att anslagen till dessa organisationer höjas från av

Kungl. Majit föreslagna 130 500 kronor till 165 000 kronor.

3. a. Till instruktörer för nykterhetsruyyly sväng utgår nu liksom före kriget

ett bidrag av 42 000 kronor, så att sex organisationer erhålla 4 500 kronor

för anställande av en instruktör vardera, en erhåller 9 000 kronor för anställande

av två instruktörer, medan en — Sveriges lärares nykterhetsförbund —

på grund av särskilda skäl erhåller 6 000 kronor för anställande av en instruktör.

Enligt de villkor, som äro knutna till detta bidrag, skall instruktör avlönas

med minst 6 000 kronor per år. Bidraget täcker sålunda tre fjärdedelar av

lönen, medan vederbörande organisation bestrider den återstående fjärdedelen.

Organisationen har emellertid att svara för alla andra kostnader, som äro

förenade med instruktörens verksamhet. Dessa utgifter ha under kriget ökat

i betydande grad, och detta gäller inte minst resekostnaderna. Härvidlag har

Här föreslaget

till följande

belopp:

50 000

5 000

33 000

10 000

11 500

5 000

8 000

6 000

8 500

3 000

5 000

1 000

19 000

s. 181 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

181

man inte minst att räkna med höjda biljettpriser (25 %) utan även med försämrade

kommunikationer.

På grund av de ökade utgifterna för instruktörernas verksamhet ha de mindre

organisationerna icke haft möjlighet att kompensera instruktörerna för dyrtiden.

Instruktörerna ha därför inom dessa organisationer fått vidkännas en

mot dyrtiden svarande lönereduktion.

Med hänvisning till vad ovan anförts anse vi det väl motiverat, att bidraget

för instruktörernas verksamhet höfes med 25 %.

b. Från och med budgetåret 1939/40 åtnjuter Sveriges studerande ungdoms

helnykterhetsförbund ett statsanslag med 4 500 kronor för tillsättande

av en instruktör. Samtidigt erhöll Sveriges lärares nykterhetsförbund ett anslag

av 6 000 kronor för anställande av en instruktör. Detta högre belopp ansågs

erforderligt för att erhålla en med arbetet vid skolor och bland, lärare

förtrogen person. Det har emellertid visat sig, att SSUH:s ställning i detta

avseende och instruktörens arbetsuppgifter äro jämförliga med SLN.

Med hänsyn till den betydelse, som en intensifierad instruktörsverksamhet

skulle ha för SSUH och för den viktiga verksamhet, som av förbundet bedrives

vid rikets högre läroanstalter, få vi hemställa, att SSUII erhåller ett statsbidrag

för sin instruktörsverksamhet med 6 000 kronor jämte det föreslagna

dyrtidstillägget på 25 %.

4. Så långvarig som den innevarande krisen redan varit och alltjämt synes

bli, torde det icke längre vara möjligt att år för år stanna vid 1939 års anslagsposter

och sedan helt förbise även de allra mest välmotiverade krav på anslagsökningar

därefter. .

Det är därvid särskilt två önskemål, som synas oss mest angelägna, varför i

varje fall dessa borde komma i åtnjutande av bifall detta år.

a. Med rätta har man anfört, att De kristna samfundens nykterhetsrörelse

(D. K. S. N.) icke borde jämföras med vart och ett av de mindre nykterhetssällskapen,

som vid instruktörstjänsternas inrättande tillerkändes statsbidrag

till anställandet av en instruktör vardera. D. K. S. N. utgör som bekant den

ena hälften av den svenska nykterhetsrörelsen. D. K. S. N. har för närvarande

åtta fast anställda instruktörer, som i stort sett utföra ett arbete motsvarande

det, som utföres av de statsunderstödda instruktörerna. Det synes då väl motiverat,

att statsbidrag utgår till två av dessa. Det vöre särskilt, önskvärt

att D. K. S. N. bleve i tillfälle att anställa en prästman inom svenska kyrkan

som instruktör, så som den redan har en frikyrklig pastor som instruktör.

Vi hemställa fördenskull örn att ett anslag måtte utgå till de kristna samfundens

nykterhetsrörelse för anställandet av två instruktörer, alltså samma

summa som utgår till godtemplarorden eller 9 000 kronor jämte det enligt

ovan föreslagna dyrtidstillägget av 25 %.

b. Motorförarnas helnykterhetsförbund har allt hitintills — trots skolöverstyrelsens

förord — fått sin under flera år upprepade ansökan örn

statsbidrag till anställande av en instruktör inom förbundet avslagen under

hänvisning till det statsfinansiella. läget.

Automobiltrafiken har under kriget reducerats i betydande grad, men faran

flir alkoholpåverkan har relativt taget ökat. Är 1942 indrogos 1 051 körkort,

varav 797 eller 76 % återkallades på grund av onykterhet. Bekämpandet av

alkoholbruk i samband med trafik kvarstår fortfarande som en betydelsefull

uppgift. Såväl allmänheten som motorförarna måste påverkas genom upplysning.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I den män förståelse för kravet på nykterhet i trafiken vunnit burskap i

vart land är det i hög grad MHF:s förtjänst. Förbundet och dess medlemmar

ha under ca 17 år nedlagt ett i många avseenden banbrytande arbete på detta

område. Med sina nära 10 000 medlemmar och sina 200 avdelningar är förbundet

alltjämt redo att utföra sin uppfostrande gärning. Förbundet är emellertid

för en effektivisering av arbetet beroende av en kvalificerad instruktör,

som kan göra förbundets medlemmar förtrogna med aktuella uppgifter och

stimulera dem till personliga insatser. Detta är icke minst angeläget med tanke

på de uppgifter, som förbundet ställes inför i samband med den förestående

fredskrisens inträdande och den därav följande ökningen av trafiken. Då förbundet

vid flera tillfällen erhållit statsmakternas erkännande, våga vi ifrågasätta

ett sådant bidrag även till motorföramas helnykterhetsförbund.

Vi hemställa sålunda, att statsanslagen till nykterhetsorganisationernas instruktörsverksamhet

måtte utgå med följande belopp:

Eill. skolöversty-

Här föresl. belopp

relsens o. Kungl.

med 25 % dyrtids-

Majas förslag:

tillägg:

Sveriges storloge av IOGT för två instruk-

törer ......................

9 000

11 250

Nationaltemplarorden för en instruktör . .

4 500

5 625

Sveriges blåbandsförening för en instruktör

4 500

5 625

Nykterhetsorganisationen Verdandi för en

instruktör.......................

4 500

5 625

Vita bandet för en instruktör..........

4 500

5 625

De kristna samfundens nykterhetsrörelse

för två instruktörer (förut en) ........

4 500

11 250

Motorförarnas helnykterhetsförbund för en

instruktör......................

_

5 625

Sveriges lärares nykterhetsförbund för en

instruktör....................

6 000

7 500

Sveriges studerande ungdoms helnykter-

hetsförbund för en instruktör........

4 500

7 500

Summa kronor

42 000

65 625

5. Till internationella byrån i Lausanne för bekämpande av alkoholismen

har i statsverkspropositionen föreslagits samma anslag från svenska staten som

tidigare, nämligen 3 500 kronor.

Ifrågavarande byrå, som även inrymmer världsnykterhetsförbundets sekretariat,

har en alldeles påtaglig betydelse för det internationella samarbetet

på alkoholfrågans område. Byrån kommer med säkerhet att spela en betydelsefull

roll bl. a. genom att efter kriget återknyta förbindelserna mellan

olika länders nykterhetsrörelser.

En ökning av bidraget från svenska statens sida skulle i nuvarande läge ha

både materiell och moralisk betydelse och bli mycket uppskattad. Vi vilja

därför föreslå, att bidraget till den internationella byrån tillfälligt höjes med

2 000 kronor till 5 500 kronor.

I den mån redogörelse i det föregående ej lämnats för motionernas innehåll,

får utskottet hänvisa till motionerna.

s. 183 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

183

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår innebär Kungl. Maj:ts förslag

en höjning av understödet till centralförbundets för nykterhetsundervisning

föreläsnings- och instruktionsverksamhet med 2 300 kronor såsom bidrag till

förbundets kostnader för ordnandet av pensionsfrågan för dess direktör. I

övrigt har Kungl. Majit icke ifrågasatt någon höjning av ifrågavarande anslag.

Vad i förevarande motioner 1:174, II: 134 och II: 288 anförts, har övertygat

utskottet om önskvärdheten av att ytterligare medel för vissa med anslaget

avsedda ändamål ställas till förfogande. I sådant avseende får utskottet

tillstyrka en anslagsökning med sammanlagt 20 000 kronor, att disponeras med

14 000 kronor för studie- och ungdomsverksamhet, med 4 500 kronor för anställande

av en instruktör hos motorförarnas helnykterhetsförbund samt med

1 500 kronor för upplysningskurser, anordnade av järnvägsmännens helnykterhetsförbund.

Anslaget bör alltså för nästa budgetår uppföras med

(264 400 + 20 000 =) 284 400 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

motionerna I: 174, II: 134 och II: 288, såsom Bidrag till undervisnings-

och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens

främjande för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag

av 284 400 kronor.

231: o) Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd. Folkliga musikskolan

i Arvika: Stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

240, s. 583), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd ett anslag

av 12 000 kronor;

b) till Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier ett anslag

av 1 500 kronor.

232:o) Statens studielån: Studielånenämnden. Statens studielån:

Ersättning till postverket för dess bestyr med statens studielån. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 241, s. 583 och 584), vilket innebär

en höjning av förstnämnda anslag med 2 500 kronor och i övrigt oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Statens studielån: Studielånenämnden ett anslag av

9 000 kronor:

b) till Statens studielån: Ersättning till postverket för dess

bestyr med statens studielån ett förslagsanslag av 6 000

kronor.

Utskottet.

s. 184 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

184 Statsutskottets utlåtande nr 8.

233:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. Statens biografbyrå: Omkostnader.

Kungl. Majit har (punkt 242, s. 584 och 585), föreslagit riksdagen

att dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för statens

biografbyrå, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45,

dels till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett

förslagsanslag av 63 900 kronor, dels ock till Statens biografbyrå: Omkostnader

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr E. Arrhén (1:126)

och den andra inom andra kammaren av herrar G. Sundqvist och F. Ryling

(II: 184), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte

anhålla, dels om skyndsam utredning rörande modernisering och differentiering

av nu gällande granskningsförordning för statens biografbyrå och i fråga om

organisationen av statens biografbyrå i syfte att göra den starkare rustad för

nuvarande och kommande uppgifter; dels ock att resultatet av denna utredning

måtte underkastas riksdagens prövning.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisar utskottet till motionen

I: 126.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda

förslag och har icke funnit de i motionerna 1:126 och II: 184 anförda skälen

motivera att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit skulle anhålla örn en

utredning i motionernas syfte. Utskottet ställer sig alltså avvisande till det

i motionerna gjorda yrkandet.

Utskottet får hemställa,

I. att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................ kronor 34 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit.............. » 21 220

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

----,.......................... » 3100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 5 580

Summa kronor 63 900;

b) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 63 900 kronor;

s. 185 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

185

c) till Statens biografbyrå: Omkostnader för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 kronor;

II. att motionerna 1:126 och II: 184 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Gymnastiska centralinstitutet.

234:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 243, s. 586—589), vilket innebär en anslagshöjning

med 8 600 kronor, föranledd huvudsakligen av inrättandet vid institutets

fysiologiska institution av en befattning som tekniskt biträde och en

tjänst som vaktmästare, tillika mekaniker, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ........................... kronor 69 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 85 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal .......................... » 13 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 12 100

Summa kronor 180 600;

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 180 600 kronor.

235:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. Gymnastiska

centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 244, s. 589), vilket innebär en höjning av sistnämnda anslag

med 1 000 kronor och i övrigt oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader ett

förslagsanslag av 18 300 kronor;

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker

m. m. ett reservationsanslag av 5 300 kronor.

236:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. Gymnastiska centralinstitutet:

Särskild undervisning i idrott och gymnastik m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 245, s. 589), vilket innebär anvi
-

s. 186 Kontrollera mot PDF

186 Statsutskottets utlåtande nr 8.

sande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier ett anslag

av 3 000 kronor;

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning

i idrott och gymnastik m. m. ett anslag av 4 500 kronor.

237.o) Gymnastiska centralinstitutet; Inredning och utrustning av

institutets nybyggnad. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 246,

s. 590 och 591) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Inredning

och utrustning av institutets nybyggnad för budgetåret

1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 183 000 kronor.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

238:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.

Understöd för utgivande av Svenskt biografiskt lexikon. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 247, s. 592—594), vilket innebär

dels att till förstnämnda ändamål anvisas samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, dels ock att ett särskilt anslag uppföres för sistnämnda

ändamål, för vilket tidigare understöd utgått från anslaget till utgivande

av tidskrifter, lärda verk och läroböcker, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk

och läroböcker ett reservationsanslag av 150 000 kronor;

b) till Understöd för utgivande av Svenskt biografiskt lexikon

ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

239 :o) Understöd at inhemska skönlitterära författare av utmärkt

förtjänst. Kungl. Majit har (punkt 248, s. 594) föreslagit riksdagen att till

Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst för budgetåret

1944/45 anvisa ett anslag av 25 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr F. Ström väckt motion (I: 128), vari hemställts, att riksdagen

måtte för budgetåret 1944/45 höja ifrågavarande anslag med 10 000

kronor eller från 25 000 kronor till 35 000 kronor.

Till stöd för detta yrkande anföres i motionen huvudsakligen följande.

I flertalet länder, som göra anspråk på kulturell nivå, anses skönlitteraturen

utgöra en betydelsefull del av den andliga odlingen. Under gångna tider

s. 187 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

187

lämnade furstarna anslag till skönlitteraturen och dess utövare, sedermera

trädde enskilda förmögna mecenater i furstarnas ställe, varigenom skönlitteraturen

kunde blomstra. Sedan mecenaterna blivit hårt beskattade, försvann

så småningom det skönlitterära mecenatskapet. Emellertid hade skönlitterärt

intresserade donatorer i sina donationer för samhällsnyttiga ändamål

ibland även inrymt stipendier, understöd, premier och andra anslag till gagn

för skönlitteraturen och dess utövare. Under de senare åren ha även dessa

fonder och stiftelser beskattats och detta till en grad, som ofta i verkligheten

betytt konfiskation av donatorernas medel och ett förstörande av donationerna.

När dessa senare frågor, den hårda beskattningen av samhällsnyttiga donationer,

varit under debatt i riksdagen, ha talesmän för bevillningsutskottet

förklarat, att denna beskattning mera var en beskattningsmässig formalitet

än ett angrepp på donationernas syftemål. Jag hänvisar särskilt till bevillningsutskottets

ordförandes uttalanden. Detta skulle således innebära, att

staten vore beredd att som motprestation mot de skattevägen mer eller mindre

konfiskerade donationerna höja sina egna anslag till kulturbefrämjande

ändamål.

Emellertid har under krigstiden i stället kulturbudgeten på många viktiga

punkter ingalunda uppmuntrats med ökade anslag, ja ibland till och med rönt

den tvivelaktiga förmånen av en avmagringskur.

Bland de anslag, som misshandlats trots ödeläggelsen skattevägen av donationerna,

är anslaget till understöd åt inhemska skönlitterära författare av

utmärkt förtjänst. 1938 var detta anslag 30 000 kronor, ett ringa anslag

jämfört med samtida anslag till samma ändamål i övriga nordiska länder.

1940 sänktes detta ringa anslag till 16 000 kronor. Sedan 1942/43 har anslaget

utgått med 25 000 kronor.

Nu skall man emellertid taga hänsyn till att under dessa år penningvärdet

avsevärt sjunkit.

Det är uppenbart, att statsmakternas avoga inställning till skönlitteraturen

och dess utövare uppkallat ett allt starkare missnöje inom författarkretsar,

där man ofta gör sig den frågan, örn i Sverige statsmakterna äro fientligt

inställda till den del av svenska kulturen, som heter skönlitteratur. Otaliga

äro de ändamål och samhällsgrupper, som åtnjuta statsmakternas protektion,

ofta i en grad som väcker tveksamhet och undran. Det är uppenbart att den

liknöjdhet, som Sverige visar en betydelsefull del av sin andliga odlings skapare,

måste sätta spår hos dessa skapare. Under kampen för demokratien i

gångna tider liksom i dessa tider har vårt folk haft ett värdefullt stöd hos

sina diktare och författare. Statsmakterna kunna icke i allvarliga tider undvara

den fond av nationell styrka som ligger innesluten i svenska diktares

verk. Sin nationella gärning komma svenska författare alltid att fullgöra,

oavsett hur de behandlas. Men det skulle självklart kännas lättare för Sveriges

författare att fullgöra sitt värv, örn de rönte ej blott otack utan även någon

gång ett erkännande. Det enda sätt, varpå statsmakterna kunna lämna sitt

erkännande, är genom ett höjande av anslagen till svensk vitterhets utövare.

Utskottet anser sig icke under för närvarande rådande förhållanden kunna

biträda det i motionen 1:128 framställda yrkandet, utan ansluter sig till

Kungl. Maj:ts förslag och hemställer förty,

Utskottet.

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen I: 128, till Understöd åt inhemska

skönlitterära författare av utmärkt förtjänst för budgetåret

1944/45 anvisa ett anslag av 25 000 kronor.

240:o) Understöd åt professorn K. O. Östergren för fortsatt utgivande

av Nusvensk ordbok. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 249,

s. 594 och 595), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt professorn K. O. Östergren

för fortsatt utgivande av Nusvensk ordbok för budgetåret

1944/45 anvisa ett anslag av 12 000 kronor.

241 :o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250, s. 595), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.

Thörnberg för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 3 000

kronor.

242:o) Understöd åt f. d. professorn, docenten P. V. Wieselgren. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 251, s. 595 och 596), vilket innebär,

att Wieselgren för vissa humanistiska forskningar erhåller ett anslag,

motsvarande i huvudsak den sammanlagda ersättning, som tillkommer en

docentstipendiat, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt f. d. professorn, docenten

P. V. Wieselgren för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag

av 8 000 kronor.

243:o) Bidrag till föreningen Pietas. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 252, s. 596—598), vilket innebär en anslagshöjning med 1 500

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till föreningen Pietas för

budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 3 000 kronor.

244 :o) Bidrag till vetenskapliga observationer under den totala solförmörkelsen

i Sverige år 1945. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 253, s. 598—602) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapliga observationer

under den totala solförmörkelsen i Sverige år 1945 för

budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 34 700

kronor.

s. 189 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

189

Diverse.

245 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Lunds universitets delfond. Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Karolinska sjukhusets delfond. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 254, s. 603), vilket innebär en anslagshöjning av de

båda förstnämnda anslagen med respektive 249 000 och 32 000 kronor och

en anslagsminskning av de sistnämnda anslagen med respektive 9 000 och

23 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 4 706 000

kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Uppsala

universitets delfond ett förslagsanslag av 712 000 kronor;

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 317 000

kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Karolinska

sjukhusets delfond ett förslagsanslag av 801 000

kronor.

246:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255, s. 603), vilket innebär en

anslagshöjning med 9 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Ersättning till statens domäners

fond för upplåten mark för budgetåret 1944/45 anvisa ett

förslagsanslag av 12 000 kronor.

247 :o) Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska kommissionen. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256, s. 604), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

_ _ ! l ^

att riksdagen må till Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska

kommissionen för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 2 100 kronor.

248:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257, s.

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Statsutskottets utlåtande nr 8.

604 och 605), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internanationella

vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 3 200 kronor.

249:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 258, s. 605), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska institutet i Rom

m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 37 000

kronor.

250:o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete genom studentutbyte.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 259, s. 605 och

606), vilket innebär en anslagshöjning med 5 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av internationellt-kulturellt

samarbete genom studentutbyte för budgetåret 1944/45

anvisa ett anslag av 12 000 kronor.

251 :o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 260, s. 606—617) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete

för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 kronor.

252:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 261, s. 617), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor.

253:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 262,

s. 617), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgijter för budgetåret 1944/45

anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

254 :o) Provisorisk avlöningsf(^stärkning åt vissa befattningshavare

i statens tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 263, s. 617

och 618), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 191 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

191

att riksdagen må

a) medgiva, att provisorisk avlöningsförstärkning må enligt

hittills tillämpade grunder utgå under budgetåret 1944/45

till innehavare av sådan ordinarie befattning vid universiteten

i Uppsala och Lund eller vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet, på vilken civila avlöningsreglementet icke

äger tillämpning;

b) till Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1944/45 anvisa ett

förslagsanslag av 23 000 kronor.

255:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 264, s. 618), vilket innebär en anslagsminskning

med 75 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 650 000 kronor.

256 :o) Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-

m. fl. anstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 265,

s. 618), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda

undervisnings- m. fl. anstalter för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 1 050 000 kronor.

257:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 266, s. 619), vilket innebär en anslagsminskning

med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 150 000 kronor.

258 :o) Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda kommunala

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 267, s. 619),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda

kommunala läroanstalter för budgetåret 1944/45

anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

259:o) Kristillägg. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 268) föreslagit

riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare

under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Statsutskottets utlåtande nr 8.

260:o) Reglering av vissa kursförluster. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 269, s. 620), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa kursförluster för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 8 000 kronor.

Stockholm den 21 mars 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö, Oscar

Olsson, Pauli, Lindström, Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Holmström, Heiding, Gustaf Karlsson,

Gustav Emil Andersson och Emil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Bergström,

Andersson i Prästbol, Persson i Falla, Holmdahl, Wallentheim, Nilsson i Steneberg, Viklund,

Hoppe och Onsjö;

dock att

vid behandlingen av punkterna 145:o)—260:o) deltagit herr Karl Andersson i stället för

herr Joh. Nilsson i Malmö, herr Carlström i stället för herr Holmström och herr Danielsson

i stället för herr Nilsson i Steneberg; samt

vid behandlingen av punkterna 157:o)—260:o) deltagit herr Ivar Persson i stället för herr

Heiding.

s. 193 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Reservationer:

193

1) vid punkten Wto) (Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna)

av herr Oscar Olsson, som ansett, att utskottet i anledning av

motionen I: 44 bort tillstyrka, att förevarande anslag skulle höjas med

10 000 kronor, att användas för ökande av vissa samlingar av konstföremål,

och alltså hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionen I: 44, till Nationalmuseet: Underhåll och ökande

av samlingarna för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag

av 41 000 kronor;

2) vid punkten 101 to) (Landsmålsarkiven: Avlöningar) av herrar Sven

Larsson, Heiding, Gustaf Karlsson, Gustav Emil Andersson, Törnkvist,

Svensson i Grönvik, Bergström, Andersson i Prästbol och Onsjö, vilka ansett,

att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har kanslern för rikets universitet

icke funnit sig böra tillstyrka, att den sedan den 1 januari 1941

vakanssatta arkivarietjänsten i lönegraden Eo 21 vid landsmålsarkivet i Uppsala

skulle få återbesättas. Icke heller utskottet har funnit tillräckliga skäl

föreligga för en ändring av beslutet örn vakanssättning av nämnda tjänst

och ställer sig alltså avvisande till departementschefens förslag i denna del.

Med hänsyn härtill torde anslagsposterna till avlöningar till icke-ordinarie

personal och till rörligt tillägg böra i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag

minskas med 6 100 kronor respektive 900 kronor eller med sammanlagt 7 000

kronor och alltså uppföras med 93 500 kronor respektive 14 300 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt har icke givit utskottet anledning till erinran,

varför utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

a) godkänna följande---Eo21;

b) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . kronor 93 500

2. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 14 300

Summa kronor 107 800;

c) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret 1944/

45 anvisa ett förslagsanslag av 107 800 kronor»;

3) vid punkten 145to) (Folkskoleseminarierna: Avlöningar)

dels av herr Oscar Olsson, som ansett, att utskottet med biträdande av

vad i motionerna I: 57 och II: 107 hemställts bort dels uttala sig för att

Bihang till riksdagens protokoll 19H. G sami. Nr S.

13

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Statsutskottets utlåtande nr 8.

vid folkskoleseminarierna i Göteborg och Lund skola under nästa läsår

intagas lika många kvinnliga som manliga elever, dels ock hos Kungl.

Majit anhålla om införande av den i motionerna närmare angivna skyldigheten

för skoldistrikten beträffande utannonsering av tjänster och förty

hemställa,

I. att riksdagen---av 2 509 000 kronor;

II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 57 och

II: 107, i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om föreskrifter,

innebärande skyldighet för skoldistrikten att icke utannonsera

lärarplatserna som manliga eller kvinnliga utan utse lärarna

efter förtjänst utan att låta könet få vara avgörande;

lil. att motionen---åtgärd föranleda;

dels ock av herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Lindström, Sven

Larsson, Bernhard Nilsson, Karl Andersson, Carlström, Emil Petersson,

Bergström, Holmdahl och Hoppe, vilka ansett, att utskottets yttrande och

hemställan bort hava följande lydelse:

»Såsom av---budgetåret 1944/45.

Beträffande gruppindelningen---avlöningsgrupp III. Med hänsyn

till att Stockholmsläroverket är provårsanstalt har utskottet funnit goda

skäl tala för departementschefens förslag att detta seminarium hänföres

till grupp I.

Kungl. Majits---åtgärd föranleda.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag,

a) besluta, att personalförteckningen för folkskoleseminariema

skall tills vidare från och med budgetåret 1944/45 i

nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning.

7 rektorer, avlöningsgrupp I ............

3 rektorer, » III ..........

74 lektorer ............................

10 lärare i teckning.....................

Lönegrad.

E 13

Eli

A 27

A 21

Tjänsteman å övergångsstat.

1 lärare i trädgårdsskötsel vid enkelseminarium . . A 14;

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

s. 195 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

195

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 1 890 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

f) Arvoden vid — — —

av hjälpklasslärare kronor 11 600 kronor 67 000

Summa kronor 2 509 000;

c) till Folkskoleseminarierna:---av 2 509 000 kro
nor;
II.

att motionerna---åtgärd föranleda;

III. att motionen---åtgärd föranleda»;

4) vid punkten 157:o) (Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare

vid folkskolor) av herr Ivar Persson;

5) vid punkten 158:o) (Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare

i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor) av herrar

Oscar Olsson, Emil Petersson, Ivar Persson, Danielsson, Viklund, Hoppe

och Onsjö, vilka ansett, att utskottet bort med tillstyrkande av bifall till

motionerna I: 27 och II: 56 samt 1:190 och II: 249 föreslå en anslagsökning

med 200 000 kronor och förty hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med bifall till motionerna I: 27 och II: 56 samt

1:190 och II: 249, till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda

slöjdskolor för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 3 000 000 kronor;

6) vid punkten 172:o) (Folkskolor m. m.: Underhålls- och materielbidrag)
dels

av herrar Oscar Olsson, Karl Andersson, Emil Petersson, Ivar Persson,

Danielsson, Viklund, Hoppe och Onsjö, vilka ansett, att utskottet bort i

anledning av motionen I: 239 tillstyrka en återgång till tidigare tillämpade

bidragsgrunder för lägre former än A- och Bli folkskolan och till följd

härav — med höjning av förevarande anslag med 100 000 kronor — hemställa,

a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majit förslag

och motionen I: 239, till Folkskolor m. m.: Underhålls- och

materielbidrag för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor;

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Statsutskottets utlåtande nr 8.

b) att motionen II: 62 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda;

dels ock av herr Wallentheim;

7) vid punkten 211:o) (Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning) av herr

Gustaf Karlsson;

8) vid punkten 225:o) (Åtgärder för civil folkberedskap) av herrar Oscar

Olsson, Karl Andersson, Törnkvist, Wallentheim och Viklund, vilka ansett,

att utskottet bort minska det av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget för nästa

budgetår med 100 000 kronor och alltså hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till Åtgärder för civil folkberedskap för budgetåret 1944/45

anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor;

9) vid punkten 230:o) (Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande) av herrar Oscar Olsson, Emil

Petersson och Danielsson, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan

bort hava följande lydelse:

»Såsom av---med sammanlagt 40 500 kronor, att disponeras med

34 500 kronor för främjande av de i motionen II: 288 angivna olika nykterhetsorganisationernas

verksamhet, med 4 500 — — — uppföras med

(264 400 + 40 500 =) 304 900 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen---av 304 900 kronor»;

10) vid punkten 239:o) (Understöd åt inhemska skönlitterära författare

av utmärkt förtjänst) av herrar Oscar Olsson, Pauli, Lindström och Hoppe,

vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande

lydelse:

»Vad i motionen 1:128 anförts till stöd för det i motionen framställda yrkandet

om höjning av förevarande anslag har synts utskottet bärande. Med

hänsyn till för närvarande rådande förhållanden anser utskottet sig emellertid

icke kunna förorda en större anslagsökning än med 5 000 kronor, varigenom

anslaget skulle bringas upp till den nivå, anslaget hade före krigsutbrottet.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionen I: 128, till Understöd åt inhemska skörilitterära

författare av utmärkt förtjänst för budgetåret 1944/45

anvisa ett anslag av 30 000 kronor.»

Stockholm 1944 Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

440977

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1944:396 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1944/45 till åtgärder för civil fol a1 i texten
  2. Rskr. 1944:258 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1944/45 till Folkskolor m. m.: Und s. 11 i texten
  3. Rskr. 1944:8 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1944/45 und s. 1 i texten