Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående redovisning av statens utgifter för de kungl, slotten m. m.
1944-04-18 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1944:88, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående redovisning av statens utgifter för de kungl, slotten m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 88.
1
Nr 88.
Ankom till riksdagens kansli den 18 april 1944 kl. 1 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående redovisning
av statens utgifter för de kungl, slotten m. m.
(lia avd.)
I propositionen nr 228 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 10 mars 1944, föreslagit
riksdagen godkänna de allmänna grunder för uppställning av riksstatens
första huvudtitel samt för ordnande av fastighetsredovisningen och fastighetsförvaltningen
för de kungl, slotten, som departementschefen i berörda statsrådsprotokoll
förordat.
Genom riksdagens skrivelse av den 1 december 1809 är Konungen tillförsäkrad
dels ett årligt anslag till bestridande av kostnaderna för Kungl. Majits
hovhållning, dels dispositionsrätten till vissa slott med tillhörande parker och
trädgårdar. Samtidigt därmed har riksdagen åtagit sig att bestå erforderliga
medel för slottens underhåll och vård samt för avlöning lill den för slottens
skötsel erforderliga personalen. Den budgetmässiga redovisningen av sistberörda
kostnader sker fortfarande i huvudsak enligt de riktlinjer som fastställdes
vid 1844/45 års riksdag, bortsett från att anslagen till de s. k. lustslotten
numera sammanförts till ett anslag. Det är uppenbart, framhåller departementschefen,
att de för hundra år sedan för slottsstaten fastställda redovisningsprinciperna
numera äro föråldrade.
Departementschefen har härefter meddelat, att inom finansdepartementet
för närvarande pågår en utredning rörande dessa spörsmål. I avsikt att, med
iakttagande av de vid 1809/10 års riksdag för första huvudtitelns uppställning
fastställda grundreglerna, åstadkomma en klarare redovisning och en efter
nutida förhållanden bättre avpassad förvaltningsorganisation ha därvid framlagts
följande principförslag:
1) Anslaget till ved och kol för de kungl, hoven föreslås skola överföras
till huvudtitelns andra avdelning, slottsstaten, samt för varje år beräknas med
utgångspunkt från medelsbehovet. Detta innebär, att nuvarande för detta
ändamål avsedda ordinarie anslag och förstärkningsanslag sammanföras till
ett anslag samt att för detta anslag skall tillämpas samma redovisningsskyldighet
som för övriga anslag under slottsstaten.
2) Underhållskostnaderna för Strömsholms och Rosersbergs slott förutsättas
skola bestridas av försvarsväsendets fasliglietsfond, vilket bör ske utan
rubbning av Hans Majit Konungens dispositionsrätt lill slotten under Dess
livstid.
Bihang till riksdagens protokoll 0 sami. Nr SS.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
^ Statsutskottets utlåtande nr 88.
3) De under slotten lydande skogs- och jordbruksegendomarna föreslås
i enlighet med bestämmelserna i 1809 års beslut skola överföras till domänfonden.
Undantag göres dock för Drottningholms kungsgård, som fortfarande
anses böra i sin helhet lyda under slottsförvaltningen vid Drottningholm;
härvid förutsäites, att kungsgårdens kapitalvärde kan upptagas till redovisning
a domänfonden, vilken härvid skulle tillföras en ersättning motsvarande
ränta å samma kapitalvärde. Förslaget förutsätter, att anslagen till slottsstaten
höjas med ett belopp motsvarande ifrågavarande egendomars avkastning.
4) Fastighetsredovisningen vid slotten förutsättes skola ske enligt de för
statens allmänna fastighetsfond gällande reglerna, vilket innebär, att slotten
med tillhörande byggnader och markområden komma att redovisas som tillgångar
i statsbokföringen samt att medel till slottens reparation och underhåll
anvisas under statens allmänna fastighetsfond. Underhållsmedlen böra
i så fall äskas efter förslag av byggnadsstyrelsen.
_ **) Överskottsmedlen från dels djurgårdskassan, dels hyresverksamheten
vid slotten böra såsom inkomster tillföras fastighetsfonden.
6) För de kungl, slottens uppvärmning, belysning, renhållning och bevakning
samt för slottsförvaltningarnas avlöningar och övriga omkostnader föreslås
särskilda anslag skola anvisas under första huvudtitelns andra avdelning.
Dessa anslag böra disponeras av ståthållarämbetena.
7) De byggnadstekniska fragorna böra handläggas av byggnadsstyrelsen
i samråd med riksmarskalksämbetet. Byggnadsstyrelsen bör fastställa generalplan
samt bestrida kostnaderna för byggnadsunderhållet. Förhållandet mellan
byggnadsstyrelsen och stathallarämbetena kommer i så fall att bliva reglerat
på samma sätt som förhållandet mellan byggnadsstyrelsen och länsstyrelserna
nu är ordnat i fråga om länsresidensen.
8) Den nuvarande djurgårdsförvaltningen påverkas icke av dessa förslag
i vidare mån än att dess överskottsmedel skulle inlevereras till byggnadsstyrelsen
i stället för till statskontoret.
9) Haga och Ulriksdals slotts försäljningsmedelsfonder föreslås skola tills
vidare reserveras för tillgodoseende av vissa eftersatta underhållsarbeten.
Eftei att hava kommenterat ifrågavarande förslag har departementschefen
anfört följande.
Sedan riksmarskalksämbetet förklarat sig i princip icke hava något att
erinra mot en sådan omläggning av riksstatens första huvudtitel som den här
loreslagna och da de framlagda förslagen synas vara ägnade att i flera hänseenden
medföra avsevärda fördelar, finner jag önskvärt, att den ifrågasatta
omläggningen snarast genomföres. Detta torde förutsätta, att riksdagen redan
nu beredes tillfälle taga ställning till de här berörda principfrågorna. Slutligt
1 ärendet torde i så fall kunna föreläggas 1945 års riksdag i anslutning
tili askandet av de under första huvudtiteln uppförda anslagen. Därvid få till
provning upptagas även de frågor rörande byggnadsstyrelsens personalbehov,
till vilka omläggningen eventuellt kan ge upphov.
De spörsmål som uppkomma vid den närmare utformningen av här framlagda
ledovismngsförslag torde böra bliva föremål för ytterligare övervägande
i samband med den fortsatta utredningen i ärendet. Jag förutsätter
givetvis, att ingen rubbning av de personliga rättigheter och förmåner som
Statsutskottets utlåtande nr 88.
3
tillkomma Hans Maj:t Konungen skall ske vid genomförandet av förslagen.
De löner och pensioner, som nu utbetalas från anslagen till de kungl, slotten,
torde böra likställas med nämnda rättigheter och förmåner.
Till frågan huruvida Strömsholms och Rosersbergs slott skola hänföras till
statens allmänna fastighetsfond eller försvarsväsendets fastighetsfond, är jag
icke nu beredd att taga ställning.
Jag anser mig i detta sammanhang böra erinra om att förutom de kungl,
slotten även sådana kulturhistoriskt betydelsefulla byggnader som Riddarholmskyrkan
och de kungl, teatrarna hittills icke upptagits till redovisning å
fastighetsfonden. Därest redovisningen av slotten nu ordnas i enlighet med
var jag här förordat, bör även frågan om redovisningen av nämnda byggnader
upptagas till förnyad prövning.
Vid handläggningen av dessa spörsmål har jag samråd, förutom med riksmarskalksämbetet,
jämväl med representanter för byggnadsstyrelsen, riksräkenskapsverket
och domänstyrelsen.
Utskottet är ense med departementschefen om att de för slottsstaten fastställda
redovisningsprinciperna numera måste anses vara föråldrade. I syfte
att bringa de för slottsstaten avsedda anslagen i närmare överensstämmelse
med i övrigt tillämpad budgetteknik lia inom finansdepartementet utarbetats
vissa av departementschefen förordade förslag till omläggning av första huvudtiteln.
Utskottet, som vill erinra att nämnda huvudtitel icke berörts av
de budgetomläggningar, som förekommit under senare år, får framhålla, att
utskottet icke haft något att erinra mot de i propositionen angivna principiella
riktlinjerna för huvudtitelns uppställning m. m.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må godkänna de allmänna grunder för uppställning
av riksstatens första huvudtitel samt för ordnande
av fastighetsredovisningen och fastighetsförvaltningen för de
kungl, slotten, som departementschefen i statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 10 mars 1944 förordat.
Stockholm den 18 april 1944.
På statsutskottets vägnar:
J. R. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ihava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Beinhard Johansson, Joli. Nilsson i Malmö,
Oscar Olsson, Pauli, Sven Larsson, Bäcklund, Holmström, Heiding, Gustaf Karlsson, Carlström,
von Heland och Emil Petersson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,
Bergström, Danielsson, Pettersson i Dahl, Holmdahl, Wallentheim, Viklund, Staxäng,
Lindholm och Åkerström.
Utskottet.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1944:248 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående redovisning av statens utgifter för de kungl, slotten m. m. a1 i texten