Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1944/ 45 i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk, jämte i ämnet väckt motion.
1944-02-29 · 25 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 23 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1944:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1944/ 45 i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk, jämte i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 9.
1
Nr 9.
Ankom till riksdagens kansli den 29 februari 1944 kl. 5 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder
gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1944/
45 i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar
och statens vattenfallsverk, jämte i ämnet
väckt motion.
(4:e avd.)
Postverket.
l:o) Inköp av inventarier för postverkets behov. I propositionen nr 1
har Kungl. Majit å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder (bilaga 4,
punkt 1, s. 2 och 3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 4 januari 1944) föreslagit riksdagen att till Inköp av
inventarier för postverkets behov för budgetaret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av 1 600 000 kronor.
Anslaget till inköp av inventarier för postverkets behov har för budgetåren
1937/38—1943/44 anvisats med respektive 700 000 kronor, 975 000 kronor,
1 250 000 kronor, 700 000 kronor, 500 000 kronor, 700 000 kronor och
1 400 000 kronor.
Generalpoststyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1943 beräknat behovet
av anslagsmedel för budgetåret 1944/45 till 1 600 000 kronor.
Departementschefen har framhållit, att inventarieanskaffningarna under
åren från krigsutbrottet fram till nu löpande budgetår av besparingsskäl i
stor utsträckning skjutits på framtiden. Det vore nu icke längre möjligt att
utan olägenhet hålla tillbaka anskaffningen av åtskilliga för postverkets
rationella drift erforderliga inventarier. Departementschefen ansåge sig därför
böra biträda generalpoststyrelsens förslag.
Utskottet tillstyrker Kungl. Majits förslag och får alltså hemställa,
att riksdagen må till Inköp av inventarier för postverkets
behov för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av 1 600 000 kronor.
2:o) Nytt bangårdspostkontor i Stockholm. Kungl. Majit har (punkt 2,
s. 4—6) föreslagit riksdagen att till Nytt bangårdspostkontor i Stockholm
för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 1 726 000 kronor.
Till ifrågavarande ändamål lia för budgetåret 1941/42 anvisats 1 250 000
kronor och för budgetåret 1942/43 1 500 000 kronor å riksstaten samt un
fiihanq
lill riksdagens protokoll 19M. 0 sami. Nr 9.
Utskotta.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Utskottet.
Utskottet.
der innevarande budgetår 674 000 kronor av förnyelsefondsmedel, eller tillhopa
3 424 000 kronor.
Totalkostnaden för byggnadsföretaget har ursprungligen uppskattats till
4 400 000 kronor.
Generalpoststyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1943 meddelat, att arbetet
med uppförande av det nya hangårdspostkontoret, sedan detsamma
förklarats äga företrädesrätt till arbetskraft, igångsatts i januari 1943 samt
att tillstånd till arbetets fortsättande lämnats. Enligt av byggnadsstyrelsen
på generalpoststyrelsens hemställan verkställd utredning rörande anslagsbehovet
har totalkostnaden för byggnadsföretaget numera beräknats till
5 650 000 kronor, varav på första byggnadsetappen, som avsåges kunna färdigställas
senast till den 1 oktober 1944, 4 000 000 kronor och på andra etappen
1 650 000 kronor. Det för budgetåret 1944/45 erforderliga beloppet har
av byggnadsstyrelsen angivits till 1 726 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och får alltså hemställa,
att riksdagen må till Nytt bangårdspostkontor i Stockholm
för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av
1 726 000 kronor.
3:o) Posthusbyggnad i Borås. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 6 och 7) föreslagit
riksdagen att till Posthusbyggnad i Borås för budgetåret 1944/45 anvisa
ett investeringsanslag av 1 250 000 kronor.
Till ifrågavarande ändamål ha för budgetåret 1942/43 anvisats 965 000
kronor.
Enligt under senare delen av år 1941 gjorda kostnadsberäkningar skulle
totalkostnaden för posthusbyggnaden komma att uppgå till 2 150 000 kronor.
Då emellertid under den tid, som förflutit sedan beräkningarna gjordes,
priserna på byggnadsmarknaden stigit, har byggnadsstyrelsen på anmodan
av generalpoststyrelsen verkställt ny beräkning av kostnaderna och
där\id funnit dessa böra upptagas till 2 375 000 kronor eller 225 000 kronor
högre än vad tidigare antagits.
Generalpoststyrelsen har hemställt, att till uppförande av posthusbyggnad
i Borås måtte för budgetåret 1944/45 anvisas ett investeringsanslag av
1 410 000 kronor.
Departementschefen har anfört, att Kungl. Maj:t, med hänsyn till det alltmer
trängande behovet av ökade och förbättrade lokaler för postkontoret,
den 5 november 1943 lämnat tillstånd till byggnadsföretagets igångsättande
samt ställt det hittills beviljade anslagsbeloppet till förfogande. Då arbetena
icke torde hinna helt fullbordas under budgetåret 1944/45, torde ett investeringsanslag
av 1 250 000 kronor vara tillfyllest för nämnda budgetår.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och får alltså hemställa,
att riksdagen må till Posthusbyggnad i Borås för budgetåret
1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 1 250 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
3
4:o) Posthusbyggnad i Göteborg. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 8—12)
föreslagit riksdagen att till Posthusbyggnad i Göteborg för budgetåret 1944/
45 anvisa ett investeringsanslag av 840 000 kronor.
Generalpoststyrelsen har hemställt, att för uppförande av ett posthus å den
för ifrågavarande ändamål redan förvärvade tomten nr 12 i 41 kvarteret
Jaegerdorff i Majornas första rote i Göteborg måtte för budgetåret 1944/45
anvisas ett investeringsanslag av 850 000 kronor.
1940 års civila byggnadsutredning har den 29 oktober 1943 avgivit infordrat
utlåtande i ärendet. Utredningen har därvid anfört, att den granskning,
som utredningen ägnat förslaget, givit vid handen, att detta i stort sett vore
planlagt med nödig ekonomisk omsorg beträffande såväl rumsytor som våningshöjder.
Utredningen ville endast erinra om att postmästarens arbetsrum
givits en yta av 18 kvadratmeter, vilket måste betecknas som alltför
spatiöst, så mycket mer som en till detta rum ansluten, dagsbelyst förrådslokal
anordnats. Ehuru en minskning av ifrågavarande rum i det föreliggande
fallet icke kunde föranleda en omedelbar besparing, hade utredningen
icke velat lämna förhållandet oanmärkt.
Beträffande den byggnadstekniska standarden har utredningen ansett vissa
erinringar kunna göras. Sålunda måste fönstren betecknas såsom onödigt
komplicerade och kostnadskrävande. En icke oväsentlig besparing kunde
enligt utredningens mening uppnås genom att fönster av gängse typ anordnades.
Takrännan borde utbytas mot den ur konstruktiv synpunkt lämpligare
och ekonomiskt fördelaktigare anordningen med hängränna och vanligt
taksprång. Slutligen borde de i fasaderna angivna smidesjärnsgallren utgå
samt viss del av sockeln mot gården utföx-as av betong.
Vad kostnadsberäkningen angår, har byggnadsutredningen funnit denna
icke erbjuda några hållpunkter för ett närmare bedömande. De av utredningen
föreslagna besparingsåtgärderna kunde emellertid uppskattas medföra
en kostnadsminskning av 10 000 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
Av vad generalpoststyrelsen anfört torde framgå, alt ett nytt brevbärarpostkontor
är av behovet påkallat i stadsdelen Majorna i Göteborg. Erforderligt
tomtområde har redan tidigare förvärvats vid Jxegerdorffsplatsen.
På detta område bör för ändamålet uppföras en posthusbyggnad, så snart
förhållandena det möjliggöra. Anslag till byggnadsföretaget synes böra äskas
å riksstaten för nästkommande budgetår.
Enligt vad jag under hand erfarit, kommer i och med färdigställandet av
den föreslagna posthusbyggnaden den närbelägna postexpeditionen Göteborg
15, för vilken lokaler förhyras, att bliva överflödig och kunna nedläggas
eller utbytas mot en poststation.
Det av generalpoststyrelsen framlagda byggnadsförslaget har granskats av
1940 års civila byggnadsutredning, som därvid funnit förslaget i stort sett vara
planlagt med nödig ekonomisk omsorg. I fråga örn den byggnadstekniska
standarden har emellertid utredningen gjort vissa erinringar. Dessa synas
mig böra beaktas, dock att avgörande i fråga örn material för byggnadens
sockel torde få träffas efter vad som finnes lämpligast med hänsyn till materialläget
vid tidpunkten för byggnadens utförande.
Utskottet.
4 Statsutskottets utlåtande nr 9.
Generalpoststyrelsen har beräknat kostnaderna för byggnadsföretaget till
850 000 kronor. Då emellertid en viss kostnadsbesparing torde kunna ernas
genom förenklingar i den byggnadstekniska standarden, tarer beloppet ku - na enligt civila byggnadsulredningens förslag jamkas nedåt till 840 000
kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Majds förslag örn anvisande av medel till nytt
brevbärarpostkontor i Göteborg. .
Med avseende på planen för byggnadens utförande vill utskottet gentemot
1940 års civila byggnadsutrednings i ärendet hävdade uppfattning framhålla
att särskilt med hänsyn till byggnadsföretagets belägenhet i närheten
av de bohuslänska stendistrikten granit i detta fall torde bora genomgaen le
komma till användning för sockeln. I anledning av det papekande som utredningen
därutöver gjort i fråga örn storleken av postmastarens tjänsterum
vill utskottet endast hava uttalat, att man i detta avseende självfallet mäste
taga i betraktande dennes speciella tjänsteuppgifter, bland vilka ingar att i
stor utsträckning mottaga besök av allmänheten.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Posthusbyggnad i Göteborg for budgetåret
1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 840 000 kronor.
5 o) Om- och tillbyggnad av posthuset i Umeå. Kungl. Majit har (punkt
5 s'' 12_14) föreslagit riksdagen att till Örn- och tillbyggnad av posthuset i
Umeå för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 586 000 kronor.
Till ifrågavarande ändamål ha anvisats för budgetåret 1939/40 327 500 kronor
å riksstaten samt för budgetåret 1940/41 187 500 kronor a td.aggsstat II
till riksstaten. , , , „
Generalpoststyrelsen har funnit, att de beslutade byggnadsarbetena, som
på grund av den fortsatta bristen på arbetskraft annu ej kunnat paborjas,
snarast borde igångsättas. Då det emellertid knappast syntes möjligt ali fa
arbetena avslutade under innevarande budgetår, borde for andamalet uppföras
ett nytt anslag, motsvarande vad som återstode av de redan anvisade
medlen eller 491 000 kronor. Enligt vad byggnadsstyrelsen upplyst finge emellertid
kostnaderna för byggnadsföretaget på grund av de prisstegringar, som
ägt rum efter den senaste medelsanvisningen, numera beraknas till 610 000
kronor mot tidigare 515 000 kronor. För ombyggnadsföretagets genomforande
erfordrades alltså ytterligare 95 000 kronor. Det nya anslaget borde salunda
bestämmas till sammanlagt (491 000 + 95 000) 586 000 kronor
Departementschefen har, då behovet av förbättrade lokaler för postkontoret
i Umeå blivit alltmera framträdande, ansett medel böra hållas disponibla
för att möjliggöra erforderlig örn- och tillbyggnad av posthuset under nasta
budgetår, örn byggnadstillstånd kan meddelas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Med åberopande av vad departementschefen anfört får utskottet tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Örn- och tillbyggnad av posthuset i
Umeå för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av
586 000 kronor.
6:o) Garagebyggnad för postdiligenser i Umeå. Kungl. Maj:t har (punkt 6,
s 14_16) föreslagit riksdagen att till Garagebyggnad för postdiligenser i
Umeå för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 134 000 kronor.
I skrivelse den 22 oktober 1943 har generalpoststyrelsen hemställt om
134 000 kronor för uppförande av en garagebyggnad för postdiligenser a en
till postkontoret angränsande, för postverket inköpt tomt.
Departementschefen har biträtt generalpoststyrelsens förslag under framhållande
att, då Umeå vore en viktig knutpunkt för postverkets diligensrorelse
i Västerbotten, det vore önskvärt att tillfredsställande uppställnings- och
garageringsmöjligheter bereddes.
Med tillstyrkande av förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Garagebyggnad för postdiligenser i
Umeå för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av
134 000 kronor.
7:o) Posthusbyggnad i Kalmar. Förevarande förslag (punkt 7, s. 16—18),
som närmast är föranlett därav att tidigare anvisade medel på grund av gällande
bestämmelser om tiden för dispositionsrätt till reservationsanslag icke
längre stå till förfogande, anser sig utskottet böra tillstyrka. Utskottet hemställer
alltså,
att riksdagen må till Posthusbyggnad i Kalmar för budgetåret
1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 855 000 kronor.
*
8:o) Örn- och tillbyggnad av posthuset i Uddevalla. Förevarande förslag
(punkt 8, s. 19 och 20), som — med hänsyn tagen jämväl till en genom prisstegringen
uppkommen merkostnad av 35 000 kronor — närmast föranledes
därav att tidigare anvisade medel på grund av gällande bestämmelser om tiden
för dispositionsrätt till reservationsanslag icke längre stå till förfogande,
anser sig utskottet böra tillstyrka. Utskottet hemställer alltså,
Utskottet.
Utskottet.
6 Statsutskottets utlåtande nr 9.
att riksdagen må till Örn- och tillbyggnad av posthuset i
Uddevalla för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av 225 000 kronor.
9:o) Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten. Beträffande ifrågavarande
anslag (punkt 9, s. 20) avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed
anmäles.
Telegrafverket.
10 :o) Telefonstationsbyggnad i kvarteret Jericho i Stockholm. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 21) och under erinran, att
beslut om ifrågavarande byggnad fattats vid 1943 års riksdag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i kvarteret
Jericho i Stockholm för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av 400 000 kronor.
ll:o) Tillbyggnad av telegrafverkets stationsfastigliet i Borås. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, s. 21—23) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tillbyggnad av telegrafverkets stationsfastighet
i Borås för budgetåret 1944/45 anvisa ett-investeringsanslag
av 110 000 kronor.
12 :o) Telefonstationsbyggnad i Lidköping. Förevarande förslag (punkt 12,
s. 23 och 24) om anvisande av 500 000 kronor, utgörande totala kostnaden för
uppförande av en automatstationsbyggnad i Lidköping, till vilken erforderlig
tomtmark förvärvats av telegrafstyrelsen, anser sig utskottet böra tillstyrka.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Lidköping
för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av
500 000 kronor.
*
13:o) Nybyggnad för post- och telegrafverken i Sveg. Förevarande förslag
(punkt 13, s. 24 och 25), som avser beredande av tillfredsställande lokaler
i Sveg för telegrafverket och postverket, anser sig utskottet böra tillstyrka.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Nybyggnad för post- och telegrafverken
i Sveg för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av 300 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
7
14:o) Förrådsbyggnad i Nynäshamn. Förevarande förslag (punkt 14, s.
26), som avser att bereda medel för uppförande av förrådsbyggnad i syfte
att ernå en tillfredsställande lagerorganisation vid telegrafverkets verkstad
i Nynäshamn, anser sig utskottet böra tillstyrka. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Förrådsbyggnad i Nynäshamn för
budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 260 000
kronor.
l5:o) Inköp för telegrafverkets räkning av fastigheter. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15, s. 26—29) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Inköp för telegrafverkets räkning av
fastigheter för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av 300 000 kronor.
16:o) Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Kungl.
Maj :t har (punkt 16, s. 29—34) föreslagit riksdagen att till Fortsatt utveckling
av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1944/45 anvisa ett
investeringsanslag av 40 050 000 kronor.
I en inom andra kammaren av herr U. R. Jacobson väckt motion (II: 50)
har hemställts, att riksdagen vid behandling av förevarande punkt måtte
framhålla önskvärdheten av att Kungl. Maj:t måtte taga under förnyat övervägande,
huruvida icke utbyggnad av någon av de norrländska radiostationerna
borde gå före den föreslagna nybyggnaden i Göteborg.
Anslaget till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende har
för de senaste fem budgetåren anvisats med följande belopp:
Budgetår
Kronor
1939/40 ...........
.......... 32 200 000
1940/41 ...........
.......... 15 000 000
1941/42 ...........
.......... 26 000 000
1942/43 ...........
.......... 25 000 000
1943/44 ...........
.......... 28 000 000
Dessutom lia å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisats
4 395 000 kronor, avsedda för en av militära skäl förestavad komplettering
av det permanenta trådtelegrafnätet samt för visst rikskabelarbete.
Den förhållandevis låga medelsanvisningen för budgetåret 1940/41 berodde
därpå, att enligt särskilt beslut av Kungl. Maj:t ett belopp av 10 000 000 kronor
av anslaget för budgetåret 1939/40 icke fick disponeras under budgetåret
utan förutsattes skola få tagas i anspråk först under budgetåret 1940/41.
I skrivelse den 16 november 1943 har telegrafstyrelsen hemställt, att till
fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende måtte anvisas
dels å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1943/44 ett investeringsanslag
8
Statsutskottets utlåtande nr 9.
av 4 000 000 kronor, dels å riksstaten för budgetåret 1944/45 ett investeringsanslag
av 38 000 000 kronor. Enligt uppgjord plan skulle under år 1944
bland annat utläggas kablar för riksledningar mellan Uppsala och Enköping
samt mellan Karlstad och Filipstad. Av kostnaden härför borde 2 050 000
kronor belasta telegrafverkets förnyelsefond.
Av statens industrikommissioins utlåtande den 8 december 1943 framgår,
att erforderliga behov av koppar, bly och andra metaller liksom ock gummi
syntes kunna tillgodoses, därest försörjningsläget icke försämrades.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Vid avvägningen av anslaget för innevarande budgetår till fortsatt utveckling
av statens telefon- och telegrafväsende utgick man bland annat från att
den höjning av inträdesavgifterna för telefonabonnemang, som beslutats i början
av augusti 1942, skulle medföra, afl antalet nya telefonabonnenter för år
1943 icke skulle nå upp till 1942 års siffra — nära 55 000 nya abonnenter —
utan stanna vid 40 000 å 45 000.
Under år 1943 har emellertid abonnenttillströmningen — som efter taxehöjningen
till en början nedgått — ånyo stigit. Telegrafstyrelsen räknar nu med
en ökning av ungefär 60 000 apparater för år 1943. Kostnaden för nya abonnenter
kommer härigenom att ökas från ursprungligen beräknade 13 000 000
kronor till 18 000 000 kronor. Det tilläggsanslag, som erfordras för innevarade
budgetår, kan emellertid enligt styrelsens beräkningar begränsas till
4 000 000 kronor.
Jag har för egen del intet att erinra mot dessa beräkningar och anmäler
i annat sammanhang denna dag förslag om anvisande av det erforderliga beloppet
å tilläggsstat för nu löpande budgetår.
Vad angår abonnentökningen under år 1944, saknas anledning att jäva telegrafstyrelsens
antagande, att antalet nya abonnenter kommer att bliva lika
stort som under år 1943. Med denna utgångspunkt torde det — såvitt man ej
vill tillgripa restriktioner i avseende å rätten att teckna nya telefonabonnemang
eller i övrigt beträffande telefontrafiken — bliva nödvändigt att för
kabelarbeten, blanka riksledningar och utvidgning av lokalnäten anvisa medel
av ungefär den storleksordning, som telegrafstyrelsen beräknat.
För uppförande av en ny rundradiostation i Göteborg äskar styrelsen ett
belopp av 2 400 000 kronor. Önskemålet örn denna radiostation har föranletts
av mottagningssvårigheter inom området i fråga. Jag har icke något att erinra
mot storleken av det äskade beloppet i och för sig och biträder därför
styrelsens förslag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t alt efter ytterligare
övervägande meddela beslut i fråga om arbetenas igångsättande.
Av vad här anförts följer, att jag ansett mig icke böra framställa erinran
mot telegrafstyrelsens anslagsäskande å 38 000 000 kronor.
I anslutning till de ändrade grunder för kapitalbudgetens uppställning, som
i annat sammanhang förordas av chefen för finansdepartementet, torde emellertid
i förevarande anslag böra inräknas det belopp, som av telegrafstyrelsen
förutsatts skola bestridas av förnyelsefondsmedel. Enligt vad jag under hand
inhämtat har styrelsen avsett, att telegrafverkets förnyelsefond skulle belastas
med 2 050 000 kronor till kablar för riksledningar mellan Uppsala och Enköping
samt mellan Karlstad och Filipstad. Det belopp örn 300 000 kronor,
vilket ansetts böra tagas i anspråk av förnyelsefondsmedel för kabelarbeten
i samband med borttagandet av telegrafverkets blanka ledningar utmed järnvägslinjen
Östersund—Storlien, har däremot redan år 1943 ställts till telegrafstyrelsens
förfogande.
I enlighet med vad sålunda anförts bör det av telegrafstyrelsen äskade
Statsutskottets utlåtande nr 9. 9
beloppet ökas med 2 050 000 kronor och anslaget sålunda upptagas med
40 050 000 kronor.
Huruvida det tillstyrkta arbetsprogrammet till fullo kan komma till utförande
blir i sista hand beroende på försör.jningslägets utveckling i vad
avser vissa metaller samt på arbetsmarknadsförtiållandena. Jag förutsätter,
att telegrafstyrelsen, i enlighet med vad industrikommissionen anfört, inhämtar
fortlöpande yttranden från kommissionen rörande materialförsörjningen,
innan arbeten av här ifrågavarande slag igångsättas.
Utskottet får, under erinran emellertid örn den inverkan, som ifrågavarande
anläggningsarbeten alltjämt kunna röna av försörjnings- och arbetsmarknadsförhållandena,
tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag örn anvisande av
40 050 000 kronor för nästkommande budgetår till fortsatt utveckling av statens
telefon- och telegrafväsende. Rörande förslaget örn anvisande av ett
tilläggsanslag av 4 000 000 kronor för samma ändamål för innevarande budgetår
avgiver utskottet utlåtande i annat sammanhang.
Det i förstnämnda anslag ingående beloppet av 2 400 000 kronor för en
ny rundradiostation i Göteborg har utskottet således ansett sig böra tillstyrka.
Gentemot de i motionen II: 50 uttalade önskemålen om att en utbyggnad
av de norrländska radiostationerna måtte gå före den i propositionen angivna
ombyggnaden av radiostationen i Göteborg vill utskottet erinra, att den
planerade förstärkningen av Göteborgs rundradiostalion framtvungits som en
försvarsåtgärd mot störningar från radiostationen i Alger. Dessa störningar
äro redan nu allvarliga och måste befaras bli än mer framträdande efter en
beslutad avsevärd utbyggnad av Algerstationen. Ombyggnaden av Göteborgsstationen
får alltså anses vara av brådskande art. Den är dessutom angelägen
på grund av den talrika befolkning, som stationen betjänar. Utskottet underskattar
ingalunda den alldeles särskilt stora betydelse goda avlyssningsmöjligheter
ha för Norrland och särskilt för därvarande i ofta ganska kännbar
isolering levande landsbygds- eller ödemarksbefolkning. Att åstadkomma nya
lokala radiostationer låter sig emellertid icke göra med hänsyn till den starka
internationella konkurrensen örn våglängdsområdena. I den mån de redan
påbörjade försöken med trådradio lyckas, kunna dock utsikterna att även
för Norrlands del förbättra mottagningsmöjligheterna förväntas öka. Enligt
vad utskottet inhämtat har 1943 års rundradioutredning sin uppmärksamhet
riktad på de i lyssnaravseende särskilt vanlottade landsändarna. Omnämnas
må vidare, att planer föreligga att snarast möjligt avsevärt förstärka även
Sundsvalls för utländska störningar rätt kännbart utsatta rundradiostation.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet avstyrka bifall till
motionen II: 50.
Slutligen anser sig utskottet böra framhålla, alt rundradioanläggningarna
synas vara ganska artskilda från övriga utgiftsändamål, som behandlas under
förevarande punkt. Utan att nu härutinnan vidtaga någon ändring vill
utskottet därför uttala lämpligheten av att utgifterna för rundradion framdeles
utbrytas från anslaget till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
samt upptagas under en eller flera fristående punkter.
Utskottet.
10
Statsutskottets utlåtande nr 9.
U tskottet.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
a) att riksdagen må till Fortsatt utveckling av statens telefon-
och telegrafväsende för budgetåret 1944/45 anvisa ett
investeringsanslag av 40 050 000 kronor,
b) att motionen II: 50 ej må av riksdagen bifallas.
17:o) Markradiostation för Karlstads flygplats. Kungl. Majit har (punkt
17, s. 34 och 35) föreslagit riksdagen att till Markradiostation för Karlstads
flygplats för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 195 000
kronor.
I skrivelse den 12 november 1943 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt om anvisande å tilläggsstat för budgetåret 1943/44 av ett investeringsanslag
av 195 000 kronor till markradiostation för Karlstads flygplats.
Departementschefen har funnit sig böra tillstyrka, att medel beräknades
för ifrågavarande ändamål. Förhållandena nödvändiggjorde dock icke medelsanvisning
redan under innevarande budgetår. Mot de av styrelsen beräknade
kostnaderna hade departementschefen intet att erinra. Enligt tillämpad
praxis torde medelsanvisning för ändamålet böra ske i form av kapitalinvestering
i telegrafverkets fond under statens affärsverksfonder.
Utskottet, som ansluter sig till vad departementschefen sålunda uttalat,
hemställer,
att riksdagen må till Markradiostation för Karlstads flygplats
för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av
195 000 kronor.
18:o) Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten. Beträffande ifrågavarande
anslag (punkt 18, s. 35) avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,
vilket härmed
anmäles.
Statens järnvägar.
19:o) Gångbroar och gångtunnlar. Kungl. Majit har (punkt 19, s. 38 och 39)
föreslagit riksdagen att till Gångbroar och gångtunnlar för budgetåret 1944/
45 anvisa ett investeringsanslag av 150 000 kronor.
Till ifrågavarande ändamål ha under budgetåret 1943/44 anvisats 200 000
kronor. Detta anslag ersatte reservationer å ungefär samma belopp, vilka
på grund av gällande bestämmelser örn disposition av äldre reservationsanslag
reglerats såsom besparing inom riksgäldsfonden.
Järnvägsstyrelsen har i skrivelse den 18 september 1943 beräknat, att
en viss reservation skulle komma att uppstå å det för innevarande budgetår
Statsutskottets utlåtande nr 9.
11
anvisade anslaget. Denna reservation beräknades dock icke räcka till täckande
av de på budgetåret 1944/45 belöpande utgifterna för vissa mycket önskvärda,
till utförande ifrågasatta anläggningar.
Departementschefen har i likhet med järnvägsstyrelsen funnit önskvärt,
att den vid ingången av budgetåret 1944/45 beräkneliga reservationen å anslaget
till gångbroar och gångtunnlar förstärktes.
Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gångbroar och gångtunnlar för budgetåret
1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 150 000
kronor.
20:o) Fortsatt anläggning av dubbelspår. Beträffande ifrågavarande anslag
(punkt 20, s. 39—41) avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,
vilket härmed
anmäles.
21 :o) Ny godstågsförbindelse i Göteborg. Kungl. Majit har (punkt 21, s.
41—43) föreslagit riksdagen att till Ny godstågsförbindelse i Göteborg för
budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 1 200 000 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
Det är min avsikt att föreslå Kungl. Majit att föranstalta om en utredning
rörande hamnbyggnadspolitiken efter kriget. Oberoende av det resultat, vartill
denna utredning må leda, står det enligt min mening klart, att det för
landet i dess helhet måste vara av stor betydelse att transportförbindelserna
till och från Götborgs hamn göras i möjligaste mån effektiva. Den nuvarande
ordningen, enligt vilken godsvagnarna till och från hamnanläggningarna
på Göta älvs norra strand på sin väg till rangerbangården vid Sävenäs
måste passera Olskrokens station, medför vissa svårigheter att avveckla trafiken,
vilka vid toppbelastningar kunna bliva till verkligt hinder. Vikten av
att lastning och lossning i hamnen kan ske utan försening till följd av järnvägstekniska
svårigheter att framföra godsvagnarna ligger i öppen dag. Jag
finner det därför angeläget, att medel ställas till förfogande så att arbetena
må kunna påbörjas, så snart tillgången till material och arbetskraft kan
medgiva beviljande av arbetstillstånd. Investeringsanslag för ändamålet torde
därför böra uppföras för nästkommande budgetår.
Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må lill Ny godstågsförbindelse i Göteborg för
budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 1 200 000
kronor.
22:o) Rälsutbyten ni. m. Kungl. Majit har (punkt 22, s. 43—45) föreslagit
riksdagen att till Rälsutbyten m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av 8 000 000 kronor.
Utskottet.
U tskoltet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utskottet.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Till rälsutbyten
belopp, nämligen
m. m.
ha under de senare
åren anvisats
följande anslags
å riksstaten
av förnyelse- fondsmedel
Summa
1937/38
resp.
1937 ..
............ 3 800 000
2 600 000
6 400 000
1938/39
»
1938 ..
............ 4 200 000
1 500 000
5 700 000
1939/40
1939..
............ 4 200 000
1 500 000
5 700 000
1940/41
1940..
............ 3 200 000
2 400 000
5 600 000
1941/42
»
1941 ..
............ 4 400 000
2 600 000
7 000 000
1942 43
1942 ..
............ 3 7C0 0C0
6 300 000
10 000 000
1943/44
1943 ..
............ 3 000 000
7 000 000
10 000 000
Den under förstnämnda fem år tillämpade fördelningen mellan riksstatsoch
förnyelsefondsanslag har — såsom departementschefen erinrat — i viss
mån påverkats därav, att förnyelsefonden under åren fram till år 1932 belastats
även med den merkostnad, som vid verkställda rälsutbyten uppkommit
genom användning av tyngre spårmateriel, som ökade banans kapacitet,
och att nämnda, till något över 7 miljoner kronor beräknade merkostnad under
en femårsperiod, räknat från budgetåret 1937/38 respektive år 1937, ansetts
böra omföras från fömyelsefondsmedel till riksstatsmedel. De angivna
medelsanvisningarna hava på grund härav i vad gäller fömyelsefondsmedel
varit 1,4 miljoner kronor lägre och i fråga om anslagen å riksstaten lika mycket
högre per år än de eljest skulle ha varit.
Järnvägsstyrelsen har i sin skrivelse den 18 september 1943 beräknat anslagsbehovet
för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1944/45 lill 8 000 000
kronor. Med förmälan att styrelsen hade för avsikt att i sitt förslag till förnyelsefondsstat
för år 1944 under förevarande rubrik upptaga ett belopp av
5 500 000 kronor, har styrelsen hemställt, att till rälsutbyte m. m. för nästa
budgetår måtte anvisas ett anslag av 2 500 000 kronor.
Departementschefen har biträtt järnvägsstyrelsens förslag i fråga örn förevarande
anslagsbehov för budgetåret 1944/45. I anslutning till de ändrade
grunder för kapitalbudgetens uppställning, som i annat sammanhang förordats
av chefen för finansdepartementet, torde i förevarande anslag böra inräknas
det belopp, som av järnvägsstyrelsen förutsatts skola bestridas av
fömyelsefondsmedel. Anslaget borde sålunda upptagas med 8 000 000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Rälsutbyten m. m. för budgetåret
1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 8 000 000 kronor.
23 :o) Diverse åtgärder för spårförstärkning. Förevarande förslag (punkt
23, s. 45 och 46), som avser att bereda medel för ett fortsättande av ett av järnvägsstyrelsen
år 1938 framlagt program för utförande av spårförstärkningsarbeten
m. m., anser sig utskottet böra tillstyrka. Utskottet hemställer alltså,
Statsutskottets utlåtande nr 9.
13
att riksdagen må till Diverse åtgärder för spårförstärkning
för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av
200 000 kronor.
24:o) Skenfria vägkorsningar m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Majlis
förslag (punkt 24, s. 46) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skenfria vägkorsningar m. m. för
budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 200 000
kronor.
25:o) Växel- och signalsäkerhetsanläggningar. Kungl. Majit har (punkt 25,
s. 47 och 48) föreslagit riksdagen att till Växel- och signalsäkerhetsanläggningar
för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor.
Till ifrågavarande ändamål ha anvisats för vartdera av budgetåren 1937/38
och 1938/39 1 000 000 kronor, för budgetåret 1939/40 500 000 kronor, för
budgetåret 1942/43 2 000 000 kronor och för budgetåret 1943/44 3 200 000
kronor. Å förnyelsefondsstat ha därjämte anvisats för år 1942 2 000 000 kronor
och för år 1943 1 000 000 kronor.
I skrivelse hösten 1941 om anslag för budgetåret 1942/43 framlade järnvägsstyrelsen
ett förslag till arbetsprogram för växel- och signalsäkerhetsanläggningar.
Enligt detta program skulle dylika anläggningar utföras
på ett flertal större stationer, som saknade sådana, och automatisk linjeblockering
anordnas å vissa starkt trafikerade linjesträckor för att möjliggöra
en tätare tågföljd å dessa, varjämte ombyggnad skulle ske av vissa
större säkerhetsanläggningar, som vore i behov av modernisering.
Kostnaden för programmets genomförande beräknades av järnvägsstyrelsen
till 9 450 000 kronor och avsågs skola bestridas dels med anslag å riksstatens
kapitalbudget, dels med förnyelsefondsmedel. Enligt uppgjort tidsschema
skulle programmet slutföras under budgetåret 1945/46 och utgifterna
sålunda fördelas på 4 år med ett anslagsbehov av omkring 2 500 000 kronor
per år.
I sin skrivelse den 18 september 1943 har järnvägsstyrelsen beräknat anslagsbehovet
i enlighet med programmet för budgetåret 1944/45 till 2 500 000
kronor, varav 1 500 000 kronor ansetts böra anvisas å riksstaten och 1 000 000
kronor av förnyelsefondsmedel. Dessutom har styrelsen för utförande av
smärre nyanläggningar utöver nämnda belopp beräknat ytterligare 500 000
kronor bliva erforderliga.
Departementschefen har anfört, att i anslutning till de ändrade grunder för
kapitalbudgetens uppställning, som i annat sammanhang förordades av chefen
för finansdepartementet, i anslaget borde inräknas det belopp, som av
järnvägsstyrelsen förutsatts skola bestridas av förnyelsefondsmedel.
14
Statsutskottets utlåtande nr 9.
utskottet. Under erinran om den betydelse, som ifrågavarande anläggningar lia för trafiksäkerheten,
får utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Växel- och signalsäkerhetsanläggningar
för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av
3 000 000 kronor.
26:o) Tele ion anlägga ängar och kabclarbeten. Kungl. Maj:t har (punkt 26,
s. 48—52) föreslagit riksdagen att till Telefonanläggningar och kabelarbeten
för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 2 040 000 kronor.
För fortsatt utbyggnad och modernisering av statens järnvägars telefonnät
bär riksdagen under en följd av år anvisat medel. För budgetåren 1939/40—
1943/44 har anslaget anvisats med respektive 300 000 kronor, 220 000 kronor,
700 000 kronor, 1 500 000 kronor och 1 500 000 kronor.
Därjämte har riksdagen å tilläggsstat I för budgetåret 1941/42 under rubriken
Telefonanläggningar m. m. anvisat ett reservationsanslag av 300 000 kronor
för utförande av särskilda skyddsrum för vissa telefonväxlar och förstärkaranläggningar.
Kostnaden för dessa skyddsrum skulle enligt uppgjord
plan belöpa sig till 1 200 000 kronor. Återstoden av de erforderliga medlen
lia inräknats i nyssnämnda, för budgetåret 1942/43 anvisade anslag av
1 500 000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår äskat ett anslag av 2 265 000 kronor
till förevarande ändamål, därav 200 000 kronor till ett fortsatt utbyggande
av telefonnätet å de förstatligade järnvägarna i Skåne och Småland,
415 000 kronor till automatiska telefonväxlar, 220 000 kronor till högtalaranläggningar,
500 000 kronor till bärfrekvensanläggningar, 630 000 kronor till
dels anordnande av skyddsrum för vissa ömtåliga och svårersättliga telefonanordningar,
dels anordnande av förvaringsrum för vissa detaljer, avsedda
för telefonberedskapen, dels ock vissa beredskapsåigärder i samband med
nya telefoninstallationer i Stockholm samt 300 000 kronor till diverse telefonanläggningar.
Dessutom har styrelsen ansett ett belopp av 130 000 kronor
för automatiska telefonväxlar i Norrköping, Borås, Växjö och Kalmar böra
bestridas av förnyelsefondsmedel.
Departementschefen har, under framhållande särskilt att, örn det pågående
förstatligandet av enskilda järnvägar skulle medföra avsedda fördelar,
en samordning måste ske av järnvägsnätets olika delar till en enhetligt ledd
trafikapparat, tillstyrkt järnvägsstyrelsens förslag. Ett belopp örn 355 000
kronor, utgörande kostnader för åtgärder, som betingats uteslutande av militära
skäl, har dock ansetts böra anvisas under rubriken Försvarsberedskap
vid statens järnvägar.
Utskottet. Förevarande förslag till enhetliggörande och modernisering av statens järnvägars
telefonnät anser sig utskottet böra tillstyrka. Utskottet hemställer,
Statsutskottets utlåtande nr 9.
15
att riksdagen må till Telefonanläggningar och kabelarbetcn
för budgetåret 1944/45 anvisa eif investeringsanslag av
2 040 000 kronor.
27 :o) Elektriska bclysningsanläggningar. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 27, s. 52), som avser beviljande av medel för utförande
av elektriska belysningsanläggningar såväl å bangårdar och i allmänna
tjänstelokaler som i personalbostäder, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Elektriska b elg stang sanläggningar för
budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 150 000
kronor.
28:o) Anläggningar för elektrisk tågdrift. Beträffande ifrågavarande anslag
(punkt 28, s. 52—55) avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,
vilket härmed
anmäles.
29:o) Om- och tillbyggnad av huvudverkstaden i Örebro. Kungl. Majit
har (punkt 29, s. 55 och 56) föreslagit riksdagen att till Örn- och tillbyggnad
av huvudverkstaden i Örebro för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av 330 000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har i sin skrivelse den 18 september 1943 hemställt
örn ett anslag av 180 000 kronor för budgetåret 1944/45 till ifrågavarande
ändamål. Därjämte erfordrades 150 000 kronor av förnyelsefondsmedel.
Departementschefen har uttalat, att i anslutning till de förutsatta ändrade
grunderna för kapitalbudgetens uppställning även i förevarande anslag
borde inräknas det belopp, som av järnvägsstyrelsen förutsatts skola
bestridas av förnyelsefondsmedel.
Förevarande anslag är avsett för en modernisering av driften vid huvudverkstaden
i örebro. Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer
utskottet,
alt riksdagen må till Om- och tillbyggnad av huvudverkstaden
i Örebro för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av 330 000 kronor.
30 :o) Elektrifiering av linjen Östersund—Storlien. Förevarande förslag
(punkt 30, s. 56 och 57), som avser anvisande av medel till fortsättandet av
ifrågavarande eleklrifieringsarbete, anser sig utskottet böra tillstyrka. Utskottet
hemställer alltså,
att riksdagen må till Elektrifiering av linjen Östersund—- Storlien för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av 8 500 000 kronor.
Utskotta.
16
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Utskottet.
31 :o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Beträffande ifrågavarande
anslag (punkt 31, s. 57 och 58) avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,
vilket härmed
anmäles.
32 :o) Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. Under erinran
att förevarande anslag (punkt 32, s. 58 och 59) är avsett för utförande
av den mängd av mindre arbeten och anordningar av skilda slag, som för
trafikens avveckling alltid påfordras vid ett så stort företag som statens järnvägar
eller som eljest äro motiverade och önskvärda ur driftsekonomisk
synpunkt, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Dispositionsanslag för oförutsedda
och mindre arbeten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
investeringsanslag av 1 500 000 kronor.
33:o) Elektriska lokomotiv. Kungl. Maj:t har (punkt 33, s. 59—61) föreslagit
riksdagen att till Elektriska lokomotiv för budgetåret 1944/45 anvisa ett
investeringsanslag av 1 800 000 kronor.
I skrivelse den 18 september 1943 har järnvägsstyrelsen meddelat, att
12 i en redan verkställd större beställning ingående elektriska lok visat sig betinga
ett pris av omkring 700 000 kronor per styck i stället för, såsom i den
ursprungliga kostnadsuppgiften beräknats, ''550 000 kronor per styck. Styrelsen
har i anledning härav hemställt om anvisande av ytterligare 1 800 000
kronor.
Departementschefen har anfört följande.
Såsom järnvägsstyrelsen framhållit är bristen på elektrolok för närvarande
besvärande. Även sedan de nu beställda loken kunnat insättas i trafik,
beräknas antalet elektrolok vara otillräckligt för att tillfredsställande avveckla
en trafik av nuvarande storleksordning. Trots de uppenbara olägenheter,
som äro förenade med knappheten på elektrolok, torde det emellertid,
på av järnvägsstyrelsen anförda skäl, icke vara lämpligt att nu göra ytterligare
beställningar.
Det nu föreliggande anslagsäskandet avser att bereda järnvägsstyrelsen
möjlighet att täcka en å 12 F-lok av ny snälltågstyp uppkommen, delvis
redan föregående år förutsedd merkostnad av sammanlagt 1 800 000 kronor.
Ehuru denna kostnadsstegring — från 550 000 till 700 000 kronor per lok
—• är mycket avsevärd, finner jag mig icke kunna motsätta mig, att medel
för ändamålet anvisas.
Rådande högtrafik kunde i och för sig motivera en större anskaffning av
elektriska lok än som tidigare skett. Med hänsyn till nuvarande höga tillverk - ningspriser ävensom till en efter ett fredsslut ej osannolik nedgång i trafiken
torde emellertid såsom järnvägsstyrelsen framhållit en begränsning av beställningarna
vara motiverad. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag — av
-
Statsutskottets utlåtande nr 9.
17
seende ett tilläggsanslag av 1 800 000 kronor på grund av uppkomna merkostnader
på viss tidigare beställning — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Elektriska lokomotiv för budgetåret
1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 1 800 000 kronor.
34:o) Elektromotorvagnar. Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förslag
(punkt 34, s. 61 och 62) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Elektromotorvagnar för budgetåret
1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 1 860 000 kronor.
35:o) Rälsbussar. Kungl. Majit har (punkt 35, s. 62 och 63) föreslagit riksdagen
att till Rälsbussar för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av 2 000 000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har i sin skrivelse den 18 september 1943 beräknat medelsbehovet
för budgetåret 1944/45 till ifrågavarande ändamål till 2 000 000
kronor. Under förmälan att styrelsen hade för avsikt att i sitt förslag till
förnyelsefondsstat för år 1944 under förevarande rubrik upptaga ett belopp
av 1 000 000 kronor, har styrelsen hemställt att till rälsbussar för budgetåret
1944/45 måtte anvisas ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.
Departementschefen har, under erinran om de fördelar ur drift- och underhållskostnadssynpunkt,
som förevarande trafikform visat sig erbjuda,
tillstyrkt, att det äskade anslaget anvisas. Med hänsyn till omläggningen av
kapitalbudgetens uppställning torde i anslaget böra inräknas det belopp, som
av järnvägsstyrelsen förutsatts skola bestridas av förnyelsefondsmedel.
Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Rälsbussar för budgetåret 1944/45 anvisa
ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.
36:o) Person- och resgodsvagnar. Kungl. Majit har (punkt 36, s. 63—66)
föreslagit riksdagen att till Person- och resgodsvagnar för budgetåret 1944/45
anvisa ett investeringsanslag av 11 000 000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har i sin skrivelse den 18 september 1943 beräknat ifrågavarande
medelsbehov för budgetåret 1944/45 till 11 000 000 kronor. Därav
borde 7 000 000 kronor bestridas av förnyelsefondsmedel, medan återstående
4 000 000 kronor skulle behöva anvisas å riksstaten.
Departementschefen har anfört följande.
För vartdera av budgetåren 1942/43 oell 1943/44 begärde järnvägsstyrelsen
till anskaffning av person- och resgodsvagnar anvisande av samma belopp,
som styrelsen nu förklarat sig finna önskvärt för budgetperioden 1944/45 eller
12 000 000 kronor. Anslagen nedsattes emellertid till 7 500 000 kronor för
Bihang till riksdagens protokoll 1VM. Ii sami. Nr 9■ 2
Utskottet.
18
Statsutskottets utlåtande nr 9.
U tskottet.
budgetåret 1942/43 och till 11 000 000 kronor för budgetåret 1943/44. Såsom
skäl till denna nedskärning anfördes, förutom skärpta krav på inskränkning
av statliga investeringar, att det syntes antagligt, att trafiken efter en återgång
till fredsförhållanden skulle komma att avsevärt nedgå. Vid anmälan
av 1943 års statsverksproposition underströk jag särskilt, att de olägenheter
för allmänheten, som en något minskad vagnanskaffning komme att medföra,
enligt min uppfattning i dåvarande läge icke borde tillmätas alltför stor
betydelse. För en viss begränsning av anskaffningsprogrammet talade vidare
den inverkan, som tillkomsten från och med den 1 juli 1942 av trafikskatten
kunde väntas få på trafikens omfattning.
Någon trafikminskande inverkan av trafikskattens införande har emellertid
icke framträtt. Persontrafiken å järnvägarna har tvärtom fortsatt att öka.
Att bedöma storleken av den persontrafik, som statens järnvägar efter ett
fredsslut komma att få avveckla, är givetvis vanskligt. Även om det, såsom
järnvägsstyrelsen antagit, förefaller sannolikt, att den civila trafiken kommer
att åtminstone så småningom ytterligare ökas, torde dock den sammanlagda
persontrafiken, i varje fall under en viss övergångsperiod, kunna väntas bliva
mindre än för närvarande, då de militära transporterna i hög grad bidraga
till dess rekordartade omfattning.
Jag har tidigare givit uttryck för den meningen, att de nuvarande besvärligheter,
vilka sammanhänga bland annat med bristen på moderna personvagnar,
måste tagas med jämnmod i dagens läge. Med hänsyn till de svårigheter,
med vilka exempelvis busstrafiken har att kämpa, har den skedda begränsningen
i vagnanskaffningen uppenbarligen icke medfört någon minskning
av järnvägarnas konkurrenskraft. Efter återgång till fredsförhållanden
kommer dock saken i ett annat läge. Järnvägarna torde efter kriget få vidkännas
en hårdare konkurrens från andra trafikmedels sida, och ökad möjlighet
måste då beredas dem att upptaga tävlan med andra trafikmedel,
bland annat genom att erbjuda större bekvämlighet. Härför erfordras, jämte
andra åtgärder, en fortgående modernisering och förbättring av vagnbeståndet.
En ökad anskaffning av moderna sittvagnar är därför att betrakta såsom
ett led i en önskvärd fredsberedskap för järnvägarna.
I nuvarande läge kan det icke undvikas att vagnar, som ur strängt företagsekonomisk
synpunkt borde slopas, enär de draga för höga underhållskostnader,
behållas i trafik. Vid återgång till normala förhållanden blir läget
även i detta hänseende ett annat, vilket i sin tur bidrager till att nödvändiggöra
avsevärda nyanskaffningar för ersättande av vagnar, vilka komma att
utrangeras.
Ur här antydda synpunkter finner jag i likhet med järnvägsstyrelsen i och
för sig önskvärt att avsevärt öka nyanskaffningen av personvagnar. Det statsfinansiella
läget och materialsvårigheterna påkalla dock alltjämt en begränsning
av medelsanvisningen, vartill även järnvägsstyrelsen tagit hänsyn. Jag
finner mig därför böra tillstyrka, att för ändamålet äskas det av styrelsen
begärda beloppet.
Med hänsyn till omläggningen av kapitalbudgetens uppställning torde i
anslaget böra inräknas det belopp, som av järnvägsstyrelsen förutsatts skola
bestridas av förnyelsefondsmedel. Anslaget bör sålunda upptagas med
11 000 000 kronor.
Även beträffande nyanskaffningarna av person- och resgodsvagnar kunde
rådande högtrafik i och för sig motivera större beställningar än de här
ifrågasatta. En stark återhållsamhet har emellertid ansetts befogad med hänsyn
till nuvarande anskaffningssvårigheter och med tanke också på den
Statsutskottets utlåtande nr 9.
19
omkastning i trafikläget, som en övergång till fredsförhållanden väntas medföra.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Person- och resgodsvagnar för budgetåret
1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 11000 000
kronor.
37:o) Godsvagnar. Kungl. Majit har (punkt 37, s. 66—69) föreslagit riksdagen
att till Godsvagnar för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av 9 400 000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har i sin skrivelse den 18 september 1943 beräknat medelsbehovet
för ifrågavarande ändamål till 9 400 000 kronor, varav 7 000 000
kronor borde bestridas av förnyelsefondsmedel och återstoden 2 400 000
kronor med anslag å riksstaten. Styrelsen har därvid framhållit, att godstrafiken,
som sedan krigsutbrottet våldsamt stegrats, under första halvåret
1943 ökat med, mätt i tontal, 13 °/o i förhållande till samma tid 1942. Den
normalspåriga godsvagnsparken vöre alltjämt otillräcklig, särskilt med hän»
syn därtill att omkring 2 700 av dessa vagnar vore äldre och småbäriga. Sålunda
behövdes under budgetåret 1944/45 600 nya vagnar, avsedda såsom
ersättning i första hand för redan nedskrotade vagnar och i andra hand för
sådana mindervärdiga vagnar, vilka borde avställas så snart trafiksituationen
det medgåve. Vidare syntes en ersättningsanskaffning av 30 smal spår sv agnar
icke kunna uppskjutas. Även vöre erforderligt att anskaffa 10 s. k. överföringsvagnar.
Departementschefen har, under framhållande av att de åtgärder för minskning
av godstransporterna på landsväg, vilka närmast på grund av bristen
på bilgummi blivit ofrånkomliga, givetvis vore ägnade att ytterligare öka anspråken
på statens järnvägar, förordat bifall till järnvägsstyrelsens anslagsäskande.
Med hänsyn till omläggningen av kapitalbudgetens uppställning
torde dock även i förevarande anslag böra inräknas det belopp, som av styrelsen
förutsatts skola bestridas av förnyelsefondsmedel.
Utskottet tillstyrker förevarande anslag å 9 400 000 kronor. Huvudparten
av beloppet eller 8 800 000 kronor är avsedd för inköp av 600 nya godsvagnar.
Till jämförelse kan nämnas, att statens järnvägars hela nuvarande normalspåriga
vagnpark uppgår till inemot 25 000 vagnar.
De nya vagnarna beräknas enligt vad departementschefen anfört förslå
allenast till ersättning för redan nedskrotade vagnar samt för en mindre del
av sådana vagnar, som böra avställas sa snart förhallandena det medgiva.
Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Godsvagnar för budgetåret 1944/45
anvisa ett investeringsanslag av 9 400 000 kronor.
38:o) Anläggningar och förlag för automobiltraflk. Kungl. Majit bar (punkt
38, s. 69 och 70) föreslagit riksdagen att lill Anläggningar och förlag för auto
-
CJtskoltet.
t skot t et.
20 Statsutskottets utlåtande nr 9.
mobiltrafik för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 500 000
kronor.
Departementschefen har anfört följande.
Enligt vad jag inhämtat, är det järnvägsstyrelsens avsikt att använda en
del av det begärda anslaget till inköp av vissa omnibusföretag, som bedriva
trafik å kortare sträckor, belägna mellan omnibuslinjer vilka redan nu trafikeras
av statens järnvägar. Härigenom skulle en del i statens järnvägars
hand befintliga, från varandra åtskilda linjer kunna sammanföras till större
nät. Detta skulle underlätta ett bättre utnyttjande av personal och materiel
samt överhuvud bidraga till rationalisering av driften. Ett genomförande av
dylika planer — vilka icke sällan motiveras av ett trafikläge, som uppstått
i samband med statsförvärv av till enskilda järnvägar anknuten omnibusrörelse
— synes mig vara lämpligt.
Däremot anser jag mig icke böra tillstyrka, att medel nu anvisas till förvärv
i större utsträckning av med järnvägsdriften konkurrerande bilföretag
i fall, då omständigheter av nyss angiven art icke föreligga. Jag finner därför
en väsentlig begränsning av det begärda anslagsbeloppet böra ske och
förordar, att anslaget bestämmes till 500 000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Anläggningar och förlag för automobiltrcifik
för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av 500 000 kronor.
39: o) Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten. Beträffande ifrågavarande
anslag (punkt 39, s. 70) avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed
anmäles.
Statens vattenfalls verk.
40:o) Inledande översikt m. m. Departementschefen har inledningsvis
(s. 71—81), med hänvisning till skrivelse från vattenfallsstyrelsen den 30 september
1943, lämnat en översikt rörande landets kraftproduktion samt därvid
anfört bland annat följande.
Att nu ställa någon prognos tor det framtida kraftbehovet är synnerligen
vanskligt. Jag delar emellertid vattenfallsstyrelsens mening, att man — eventuellt
efter en tillfällig nedgång efter kriget — har anledning räkna med en
fortsatt stegring av kraftbehovet. Vissa omständigheter kunna — även bortsett
från det fall, att tillgången på importerat fossilt bränsle skulle under
en kris i samband med krigets avslutande för en tid minskas eller bortfalla
— i själva verket tala för möjligheten av att kraftbehovet kan komma att
ökas med mer än de 200 MkWh per år, med vilka vattenfallsstyrelsen räknat.
Den tendens till ökad användning av elektrisk kraft inom industrien,
?om„ framträtt under kriget, torde vid gynnsam prisutveckling komma att
bestå i betydande utsträckning och måhända ytterligare stegras. Om knapp
-
Statsutskottets utlåtande nr 9.
21
heten på arbetskraft inom jordbruket skulle fortfara, kan detta — sedan
tillgången på högklassigt ledningsmaterial ökats — antagas komma att leda
till en fortsatt rationalisering av arbetsmetoderna bland annat genom ökad
användning av elektrisk kraft. Förbrukningen av kraft för allmän distribution
lärer ännu icke hava nått gränsen för vad som är önskvärt och uppnåeligt.
En viss fortsatt elektrifiering av järnvägar är ock att förutse.
Tillgång på elektrisk kraft till skäliga fasta taxor torde vara en av de viktigaste
förutsättningarna för en konkurrensduglig industri liksom en mäktig
hävstång för den samhälleliga utvecklingen i allmänhet. Ett fortsatt utbyggande
av statens vattenfall, i den mån så erfordras för att kunna helt
tillgodose efterfrågan på kraft, är därför ett allmänt intresse. A andra sidan
är det enligt min mening ur företagsekonomisk synpunkt riktigt att nu intaga
en avvaktande hållning med avseende på den fortsatta utbyggnaden.
Redan ovissheten örn utvecklingen av kraftbehovet under de närmaste åren
manar till en viss försiktighet. Härtill kommer önskvärdheten av att avvakta
gynnsammare förutsättningar att verkställa fortsatta utbyggnader
med mindre kostnad och sålunda ernå större möjlighet att hålla krafttaxorna
nere än vad en fortsatt forcering skulle medföra. Med dessa utgångspunkter
synes ett utbyggnadsprogram, som tager sikte på en ökning av
krafttillgången från statliga kraftverk med 200 MkWh per år under 1945
och 1946, vara väl avvägt. I betraktande av vad nyss anförts om möjligheten
av en större stegring i kraftbehovet synes det emellertid välbetänkt att i
god tid vidtaga förberedelser för skyndsamma ytterligare utbyggnader, därest
sådana skulle befinnas påkallade. Frågan örn planläggning av kraftverksbyggnader
att utföras såsom led i arbetsmarknadspolitiska åtgärder
till mötande av en efterkrigskris är för närvarande under behandling inom
investeringsutredningen. Det blir i detta sammanhang anledning att överväga
olika möjligheter att förbättra de företagsekonomiska förutsättningarna
för ytterligare utbyggnad av vattenkraft i syfte bland annat att underlätta
ökade enskilda investeringar i industri.
Såsom av vattenfallsstyrelsens redogörelse framgår, har styrelsen föreslagit
påbörjande av nya kraftanläggningar i Nämforsen och Forsmoforsen,
vilka båda äro belägna inom Ångermanälvens flodområde. Eventuellt har
viss ytterligare utvidgning av kraftstationen i Porjus ansetts böra komma
till stånd. Härjämte har ifrågasatts påbörjande av regleringsåtgärder inom
Ångermanälvens flodområde. För dessa ändamål har preliminärt beräknats
ett anslagsbehov under nästa budgetår av tillhopa 11 000 000 kronor.
Innan närmare utredning föreligger, kan jag icke taga ställning till frågorna,
huruvida Nämforsen och Forsmoforsen äro de lämpligaste fallen att
nu utbygga eller örn Porjusverket bör utvidgas. Då emellertid ett belopp av
11 000 000 kronor torde erfordras för fortsatt utbyggnad av vattenfall samt
för nya vattenregleringar under nästa budgetår, kommer jag i det följande
att föreslå att för nämnda ändamål i avbidan på vidare utredning beräknas
ett investeringsanslag å 11 000 000 kronor.
Beträffande det av vattenfallsstyrelsen berörda spörsmålet om utbyggnad
av Harsprånget får jag hänvisa till den redogörelse härutinnan, som lämnades
i samband med framläggandet av 1942 års statsverksproposition (kapitalbudgeten,
bil. 4, s. 62—68).
.Tåg övergår härefter till behandlingen av dc särskilda anslagsäskandena.
Därvid kommer jag, med hänsyn till vad vattenfallsstyrelsen anfört beträffande
behovet av medel till inköp av vattenfall och fastigheter, icke att
föreslå Kungl. Majit alt äska något anslag för budgetåret 1944/45 för detta
ändamål. Jag utgår från att, därest riksdagen icke häremot framställer nå
-
22
Statsutskottets utlåtande nr 9.
U tskottet.
gon erinran, liela det å nämnda anslag disponibla beloppet skall få tagas i
anspråk för därmed avsedda ändamål oavsett att, såsom förut erinrats,
Kungl. Majit genom visst beslut godkänt ett valtenkraftsförvärv, för vilket
vederlaget bestämts att utgå enbart i form av kraftleverans till ett beräknat
värde av 230 000 kronor. Jag förutsätter också att, därest framdeles på
liknande sätt uppgörelser örn förvärv av vattenrätt träffas mot vederlag av
kraftleveranser, detta icke skall medföra någon inskränkning i rätten till
disposition av anslaget för de fall, där vederlag utgår i form av kontant
ersättning. Härmed avses självfallet icke att göra någon ändring i den nuvarande
regel, enligt vilken förvärv av vattenrätt till ett värde överstigande
100 000 kronor under tid, då riksdagen är samlad, icke må ske utan riksdagens
hörande, vare sig ersättningen utgår kontant eller helt eller delvis i
form av kraftleverans.
Såsom redan före krigsutbrottet förutsågs har förbrukningen av elektrisk
kraft under krigsåren starkt tilltagit. Särskilt framträdande är denna ökning
för statens vattenfalisverks del. År 1938 uppgick den elektriska kraftförbrukningen
inom landet (inklusive förluster och ånggenereringskraft) till 8 162
miljoner kWh (kilowattimmar), varav för statens vattenfallsverk 2 761 miljoner
kWh. Motsvarande siffror för 1942 och 1943 äro 9 793 och 11 000 miljoner
kWh respektive 3 837 och 4 270 miljoner kWh.
Trots delvis osedvanligt ogynnsamma nederbördsförhållanden och trots
nödvändigheten att anlita kraftverkens ångreserver långt mindre än som normalt
ekonomiskt bör ske, ha energibehoven kunnat praktiskt taget helt tillgodoses.
Statens vattenfallsverk, som till ungefär en tredjedel omhänderhar
rikets kraftförsörjning, har ej endast haft att leverera kraft till de egna konsumenterna
utan har därutöver fått bistå andra av landets kraftproducenter,
något som varit tekniskt möjligt tack vare det stamlinjenät, som sammanknyter
landets olika kraftcentraler oavsett deras ägare. I administrativt avseende
värdefull har visat sig vara den gemensamma, även de kommunala och enskilda
företagen omfattande driftsledning, som, förlagd till vattenfallsstyrelsen,
trädde i verksamhet i och med krigsutbrottet.
Då det nu gäller att bedöma de kommande årens utveckling, har man väl
först och främst att taga i betraktande, hurusom vissa kraftbehov i samband
med en kommande fred sannolikt bortfalla. Hit höra exempelvis en del industriell
krigsproduktion och vissa andra extraordinära behov, beroende av
nuvarande synnerligen framträdande brist på ej endast kol utan även brännoljor,
liksom också vissa behov av järnvägskraft, framkallade av nuvarande
högkonjunktur inom järnvägsväsendet. Att en del nya såväl statliga som enskilda
till krigsårens uppdrivna priser utbyggda kraftverk under de närmaste
åren beräknas bliva driftfärdiga kan också bidraga att framkalla kraftöverskott.
Å andra sidan torde i och med att exportindustrierna åter kunna komma
i gång rätt väsentliga nya kraftbehov åter uppstå, vartill kommer att, enligt
vad man på sakkunnigt håll räknar med, importsvårigheterna för bränsle
måhända få befaras fortbestå även under de första efterkrigsåren.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
23
För antagandet om en gynnsam framtidsutveckling talar också det kända,
redan tidigare av utskottet konstaterade förhållandet att inom den elektriska
kraftproduktionen en förbrukningsnivå, som en gäng uppnåtts, visat sig ej
endast bestå utan också kunna bilda utgångsläge för nya stegringar och därav
föranlett behov av nya utbyggnader. Den ökning i energiåtgång, som ägde
rum under världskrigsåren 1914—1918, åtföljdes sålunda, efter en tillfällig
tillbakagång under år 1921 och en viss stagnation under 1920-talet, av en
ny kraftig uppgång av landets energiförbrukning.
Då det gäller att utforma de närmaste årens fortsatta utbyggnadsprogram,
måste enligt utskottets mening största hänsyn också fästas vid det förhållandet
att riklig tillgång till elektrisk energi till lågt pris är en av de viktigaste
grundförutsättningarna för utvecklingen av landets hela näringsliv.
Från dessa utgångspunkter anser sig utskottet kunna uttala sin anslutning
till den av departementschefen i statsverkspropositionen framlagda planen
för de närmaste årens byggnadsverksamhet, innebärande i huvudsak att nu
pågående kraftverksbyggnader skyndsamt slutföras samt att därutöver vissa
nya arbeten ganska omedelbart igångsättas. Till de närmare detaljerna i denna
plan får utskottet tillfälle att taga ståndpunkt i samband med de olika i
statsverkspropositionen och propositionen nr 2 framställda anslagsäskandena
liksom ock framdeles i samband med propositionen nr 93 angående anslag
till vissa nya kraftstationer m. m. samt två motioner (I: 3 och II: 20) om anslag
till utbyggnad av Harsprånget och till utvidgning av Porjus kraftverk.
Vad departementschefen i detta sammanhang anfört rörande Kungl. Maj:ts
dispositionsrätt över anslaget till inköp av vattenfall och fastigheter har
ej givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t giva
till känna vad utskottet ovan anfört.
41 :o) Kraftstation i Midskogsforsen. Kungl. Majit har (punkt 40, s. 81—
83) föreslagit riksdagen att till Kraftstation i Midskogsforsen för budgetåret
1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 6 500 000 kronor.
Till förevarande ändamål har riksdagen hittills beviljat 35 000 000 kronor,
därav 6 000 000 kronor å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42,
12 000 000 kronor å riksstaten för budgetåret 1942/43 samt 17 000 000 kronor
å riksstaten för budgetåret 1943/44.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Utöver det belopp av 2 000 000 kronor, som enligt tidigare beräkningar
skulle återstå att anvisa för kraftstationen vid Midskogsforsen, erfordras enligt
vattenfallsstyrelsens nu föreliggande utredning ytterligare 6 500 000 kronor.
Delvis hänför sig kostnadsstegringen till att det i samband med planering
för ytterligare kraftstationer i Indalsälven befunnits ändamålsenligt
att vid Midskogsstationen uttaga en ytterligare fallhöjd av omkring 0,5 meter.
Kostnaden härför har beräknats till 1 000 000 kronor. I övrigt hänför sig
kostnadsstegringen dels till vissa oförutsedda förhållanden, vilka samman
-
24
Statsutskottets utlåtande nr 9.
U Iskottet.
hänga med berggrundens beskaffenhet och en under byggnadsarbetenas bedrivande
inträffad osedvanligt hög vårflod, och dels till fördyringar som
betingats av de nuvarande extraordinära förhållandena, kännetecknade bland
annat av stora transportsvårigheter.
Jag anser det vara av vikt att den pågående utbyggnaden utan uppskov
fullföljes. Härigenom skulle landets kraftförsörjning inom en relativt nära
framtid erhålla ett mycket väsentligt tillskott. Jag tillstyrker därför, alt de
begärda beloppen anvisas. I annat sammanhang gör jag framställning om
anvisande av ett belopp av 2 000 000 kronor å tilläggsstat för budgetåret
1943/44. För budgetåret 1944/45 torde böra anvisas återstoden eller 6 500 000
kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kraftstation i Midskogsforsén för budgetåret
1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 6 500 000 kronor.
42 :o) Kraftstation vid Leringsforsén. I enlighet nied Kungl. Majits förslag
(punkt 41, s. 83 och 84), vilket avser fortsatt anslag för slutförande av arbetena
å en mindre med Torpshammaranläggningen sammanhängande kraftstation,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kraftstation vid Leringsforscn för budgetåret
1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 700 000 kronor.
43:o) Reglering av sjöar inom Indalsälvens flodområde. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42, s. 84—86) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Reglering av sjöar inom Indalsälvens
flodområde för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av 2 000 000 kronor.
44:o) Vissa nya kraftstationer in. m. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt
43, s. 86) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till Vissa nya kraftstationer
m. m. — i vilket avseende särskild proposition nr 93 numera avlåtits — avgiver
utskottet utlåtande senare under riksdagen, vilket härmed
anmäles.
45:o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk. Kungl. Majit har (punkt 44, s. 86 —92) föreslagit riksdagen
att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av 17 000 000 kronor.
Till förevarande ändamål har riksdagen anvisat för budgetåren 1938/39—
1943/44 respektive 9 000 000, 10 700 000, 12 500 000, 10 000 000, 21 000 000
och 22 000 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
25
I skrivelse den 23 september 1943 har vattenfallsstyrelsen hemställt om
anvisande för samma ändamål av 15 OOO 000 kronor för nästkommande budgetår.
Statens industrikommission har den 27 oktober 1943 avgivit infordrat utlåtande.
Departementschefen har anfört bland annat följande.
Enligt vad jag inhämtat, har vattenfallsstyrelsen vid sin anslagsberäkning
förutsatt, att visst belopp för här avsedda ändamål skulle bestridas av förnyelsefondsmedel.
I anslutning till de ändrade grunder för kapitalbudgetens
uppställning, som i annat sammanhang förordas av chefen för finansdepartementet,
torde emellertid nämnda belopp böra inräknas i anslaget. I anledning
härav bör enligt införskaffade uppgifter en uppräkning av anslaget
ske till 17 000 000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Distributionsanlåggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret
1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 17 000 000 kronor.
46:o) Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten. Beträffande ifrågavarande
anslag (punkt 45, s. 92) avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,
vilket härmed
anmäles.
Stockholm den 29 februari 1944.
På statsutskottets vägnar:
.T. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström, Sven Larsson,
Bernhard Nilsson, Bäckström, Holmström, Heiding, Karl Andersson, Gillström, Berling,
Bosenberg och Ivar Persson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,
Danielsson, Persson i Falla, Persson i Tidaholm, Pettersson i Dahl, Andersson i Malmö,
Mårtensson, Staxäng, Lindholm och Åkerström.
Bihang till riksdagens protokoll 1!H''i. 6 sami. Nr !).
Utskottei
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1944:85 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen å kapitalbudgeten under statens af får sverksf onder gjorda framställningar om an s. 1 i texten