Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts ''proposition angående anslag till naturastipendier åt studerande vid universiteten och vissa högskolor m. m. jämte i ämnet väckt motion.

1944-04-18 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1944:93, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts ''proposition angående anslag till naturastipendier åt studerande vid universiteten och vissa högskolor m. m. jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93.

13

Nr 93.

Ankom till riksdagens kansli den 18 april 1944 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts ''proposition angående

anslag till naturastipendier åt studerande vid universiteten

och vissa högskolor m. m. jämte i ämnet

väckt motion.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkt

89) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som bleve

riksdagen förelagd, till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier åt

studerande vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska medikokirurgiska

institutet för budgetåret 1944/45 beräkna ett reservationsanslag

av 184 700 kronor.

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit vidare å kapitalbudgeten (bilaga 6,

punkt 12) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,

som bleve riksdagen förelagd, till Statens lånefond för universitetsstudier

för budgetåret 1944/45 beräkna ett investeringsanslag av 420 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 122, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

18 februari 1944, föreslagit riksdagen att

dels till Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier åt studerande

vid universiteten och vissa högskolor å driftbudgeten under åttonde

huvudtiteln för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av

240 000 kronor;

dels ock till Statens lånefond för universitetsstudier å kapitalbudgeten

under statens utlåningsfonder för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag

av 450 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr H. Hagberg väckt motion (II: 461), vari hemställts, att

riksdagen i anslutning till Kungl. Maj:ts proposition nr 122 måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa om skyndsam utredning och förslag

i syfte att utsträcka de i proposition nr 122 föreslagna åtgärderna till

alla statliga och statsunderstödda högskolor.

Beträffande de skäl som anförts till stöd härför hänvisas till motionen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 93.

Från och med budgetåret 1939/40 har riksdagen anvisat medel till statsstipendier

i form av fri bostad och fri kost åt studerande vid universiteten

i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet. Anslaget

har varit uppfört med följande belopp.

Budgetår: Kronor:

1939/40 ............ 220 700

1940/41 ............ 194 700

1941/44 ............ 184 700.

Enligt gällande reglemente (SFS 148/1939) skola dessa stipendier tilldelas

obemedlade studenter med utpräglad studiebegåvning och företrädesvis

utgå under de första studieåren. Stipendieförmånerna utgå under

åtta månader per år, och stipendium får innehavas under sammanlagt högst

tre år. Utdelningen av stipendierna handhaves av särskilda statsstipendienämnder

vid de tre berörda läroanstalterna. Dessa nämnder bestämma även

de bostäder och matställen, där stipendieförmånerna skola åtnjutas. Ur anslaget

utgå även vissa smärre belopp såsom bokstipendier i form av kurslitteratur

åt studerande vid universiteten i Uppsala och Lund ävensom medel

till bestridande av statsstipendienämndernas verksamhet.

I samband med anordnandet av statsstipendier i form av fri bostad och

fri kost beslöt 1939 års lagtima riksdag inrätta en fond, benämnd statens

lånefond för universitetsstudier, ur vilken ränte- och borgensfria lån skulle

beviljas för studier vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

institutet. Samtidigt därmed undantogos studerande vid de nämnda läroanstalterna

från behörighet att erhålla lån ur studielånefonden, numera benämnd

allmänna studielånefonden. För budgetåret 1939/40 anvisades ett

första anslag av 70 000 kronor till universitetsstudielånefonden, avsett att

utdelas för studier under läsåret 1940/41. Detta belopp fördelades sedermera

av Kungl. Maj:t med 34 000 kronor på Uppsala universitet, 27 500

kronor på Lunds universitet och 8 500 kronor på karolinska institutet. Under

vart och ett av de följande budgetåren har anslaget höjts med 70 000 kronor

och är i riksstaten för budgetåret 1943/44 uppfört med 350 000 kronor. För

fonden gäller särskilt reglemente, SFS 290/1939.

Ifrågavarande studielån beviljas av statsstipendienämnderna, och denna

anordning har visat sig innebära betydande fördelar. Nämnderna ha utan

större tidsutdräkt kunnat inhämta yttranden från de studerandes egna organisationer

och ha därigenom kunnat skaffa sig en god kännedom örn de sökande.

Även i övriga avseenden ha de lokala beslutande organen visat sig vara

ändamålsenliga, så exempelvis då det gällt att snabbt medgiva ändrad disposition

av lån i samband med de senaste årens talrika och ofta oförberedda

inkallelser till militärtjänstgöring.

Till grund för bestämmelserna om naturastipendier och studielån låg ett

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93.

15

av särskilda sakkunniga den 10 december 1937 avgivet betänkande med utredning

och förslag angående understöd i form av fria bostäder och fri kost

åt studerande vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska medikokirurgiska

institutet (SOU 1937:44). I betänkandet hänvisade de sakkunniga

till att utredningen enligt de för densamma meddelade direktiven utgått

från den förutsättningen, att verksamheten, främst av kostnadsskäl, till en

början borde inskränkas till att avse allenast studerande vid de nämnda läroanstalterna.

I ■propositionen nr 61 till 1939 års lagtima riksdag angående stipendier åt

studerande vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska medikokirurgiska

institutet m. m. anförde departementschefen, bland annat, att de

sakkunnigas förslag i vad avsåge statliga stipendier i enlighet med de för

utredningsarbetet lämnade direktiven begränsats att avse universiteten och

karolinska institutet. Från vissa håll hade med styrka framhållits, att åtgärder

från statens sida av denna art borde omfatta samtliga universitet och

högskolor och med dem jämförliga högre utbildningsanstalter. Departementschefen

förklarade sig vara den förste att erkänna, att staten borde i vidare

mån än dittills varit fallet understödja studerande också vid andra statliga

läroanstalter av högskolekaraktär och att skäl även kunde anföras för att

staten borde lämna bidrag till motsvarande verksamhet vid enskilda högskolor.

Den verksamhet, varom i detta sammanhang vore fråga, borde få

karaktär av en försöksanordning, som successivt och i den mån vunnen

erfarenhet inbjöde därtill borde erhålla vidgad omfattning. Departementschefen

ansåg det på grund därav berättigat, att verksamheten till en början

begränsades till att avse de akademiska läroanstalterna, där behovet

av åtgärder av denna art vore särskilt framträdande, och att verksamheten

bland dessa läroanstalter begränsades till de statliga, alltså till universiteten

och karolinska institutet.

Riksdagen, som biföll Kungl. Maj:ts förslag, förklarade sig anse goda skäl

tala för en utvidgning av stipendieverksamheten till att omfatta jämväl andra

läroanstalter av högskolekaraktär, såväl statliga som enskilda. Riksdagen

hade funnit det nödvändigt att genom en närmare utredning få förevarande

fråga prövad i hela dess vidd. Förhållandena vid de enskilda högskolorna i

Stockholm och Göteborg samt vid de tekniska högskolorna vore dock enligt

riksdagens mening så likartade dem vid universiteten och karolinska institutet,

att riksdagen icke kunde finna skäl föreligga att i avvaktan på närmare

erfarenhet av den föreslagna stipendieanordningen skjuta stipendiefrågan för

i vart fall nämnda högskolor på framtiden. Riksdagen ansåge sig böra understryka

angelägenheten av att den föreslagna utredningen snarast lcomme till

stånd och att på resultatet av densamma grundat förslag därefter förelädes

riksdagen.

På grund av det statsfinansiela läget har någon utvidgning av stipendieverksamheten

hittills icke kommit till stånd.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande nr 93.

Departementschefen anför nu i huvudsak följande.

1. Statsstipendier.

I 1943 års statsverksproposition anmälde jag under åttonde huvudtiteln,

punkten 85, att studentkårerna i Stockholm och Göteborg inkommit med

en framställning, vilken syftade till att få till stånd en utvidgning av stipendieinstitutionen

till att omfatta även fackhögskolorna och de fria högskolorna

i Stockholm och Göteborg. Ärendet hade vid denna tidpunkt ännu

icke hunnit färdigberedas, men det syntes likväl klart, att några åtgärder i

den avsedda riktningen icke lämpligen kunde komma till stånd redan från

och med budgetåret 1943/44. Studentkårerna hemställde bland annat, att,

därest ytterligare anslag till naturastipendier icke kunde påräknas, det utgående

anslaget måtte komma även de dittills utelämnade högskolorna

till godo.

I likhet med kanslern för rikets universitet anser jag, att en dylik uppdelning

av det hittillsvarande anslaget på flera läroanstalter icke bör företagas.

Erfarenheterna från universiteten och karolinska institutet ge vid

handen, att de anvisade beloppen icke varit tillräckliga för att understödja

samtliga väl meriterade och behövande sökande. Antalet ansökningar örn

nya stipendier har vid varje ansökningstillfälle varit så stort, att i genomsnitt

endast var femte sökande kunnat tilldelas stipendium. En utvidgning

av stipendieverksamheten synes följaktligen böra komma i fråga endast

under den förutsättningen, att särskilda anslag kunna anvisas för ändamålet.

Då denna understödsform under fem års tillämpning visat sig vara ändamålsenlig,

synes mig tiden vara inne för en utvidgning av verksamheten.

Denna utvidgning bör enligt min mening tills vidare begränsas till de enskilda

högskolorna i Stockholm och Göteborg, vilka för närvarande icke

åtnjuta statliga studiestipendier i någon form. Såsom motivering för denna

begränsning vill jag anföra följande.

I årets statsverksproposition ha under åttonde huvudtiteln till stipendier

åt studerande föreslagits anslag med 11 000 kronor till tekniska högskolan

i Stockholm samt ett från 900 kronor till 5 000 kronor höjt anslag

till Chalmers tekniska högskola, varjämte till stipendier för främjande av

högre studier vid de tekniska högskolorna uppförts ett reservationsanslag

av 45 000 kronor. Under nionde huvudtiteln finnas upptagna anslag till

stipendier med följande belopp: lantbrukshögskolan 8 000 kronor, skogshögskolan

3 000 kronor och veterinärhögskolan 4 000 kronor. Under tionde

huvudtiteln föreslås bidrag till handelshögskolorna i Stockholm och

Göteborg med 45 000 kronor respektive 30 000 kronor under villkor, att för

beredande av friplatser åt elever eller nedsättning i undervisningsavgifter

användes ett belopp av minst 15 000 kronor respektive 9 600 kronor. Slutligen

må erinras om att under femte huvudtiteln uppförts ett från 50 000

kronor till 80 000 kronor höjt anslag till stipendier åt sådana studerande

vid tandläkarinstitutet, vilka förbinda sig att efter vunnen legitimation

under samma antal år, som stipendium innehafts, tjänstgöra inom folktandvården.

Vad beträffar farmaceutiska institutet, utgå där inga stipendier av statsmedel,

och behovet av understöd synes icke heller vara, stort nog att motivera

inrättandet av statsstipendier. Studietiden vid institutet utgör normalt

för farmacie kandidatexamen två terminer och för apotekarexamen ytter
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93.

17

ligare i medeltal fem terminer. För inträde vid institutet fordras en elevutbildning

på apotek under två år, varvid lön utgår med 75 kronor per månad

under första året och 100 kronor per månad under andra året. Före studierna

för apotekarexamen erfordras minst tolv månaders apotekst jaust göring såsom

farmacie kandidat (grundlön 3 500 kronor per år).

Av ovan lämnade uppgifter angående förekomsten av statliga studieunderstöd

vid de högre läroanstalterna av högskolekaraktär synes framgå,

att behovet av nya statsstipendier är störst vid Stockholms högskola och

Göteborgs högskola. Det förefaller mig därför naturligt och befogat att

vidga ramen för statsstipendieinstitutionen till att omfatta även nämnda

högskolor. Till grund för en avvägning av de anslagsbelopp, som skäligen

böra komma dessa läroanstalter till godo, har jag lagt den av kanslern år

1939 företagna utredningen, vilken för detta ändamål i år kompletterats

med aktuella, från respektive studieorter infordrade uppgifter angående de

studerandes sociala och ekonomiska förhållanden.

De faktorer, vilka, i främsta rummet böra vara bestämmande för storleken

av anslagen till stipendier, synas vara det effektiva antalet studerande

vid vederbörande läroanstalt, den nuvarande förekomsten av stipendier

och studiekostnadernas storlek. Vid beräknandet av sistnämnda

kostnader torde hänsyn i första hand böra tagas till utgifterna för kost

och logi. I detta sammanhang bör beaktas, i vilken utsträckning de studerande

ha möjlighet att under studietiden utnyttja förmånen av bostad i

hemmet. Härvid får dock icke förbises, att sådana faktorer som de studerandes

sociala och geografiska härkomst representera rörliga moment,

vilka lätt kunna undergå betydande förändringar under en relativt kort

tid, till exempel genom inrättandet av ett större antal studiestipendier eller

andra liknande åtgärder. Det synes därför angeläget att icke i alltför hög

grad fastlåsa fördelningen av de stipendiemedel, som ställas till förfogande

av statsmedel, på grundval av studentkårernas aktuella sammansättning.

Kanslern erinrade i sin förut åberopade utredning, att även andra faktorer

än de nyss anförda förtjänade att tillmätas en viss betydelse. Sålunda

borde exempelvis förekommande variationer i fråga om läsårets längd och

den genomsnittliga totala studietiden för olika examina beaktas. Vidare

borde uppmärksammas, att en direkt jämförelse mellan antalet nyinskrivna

vid de skilda läroanstalterna kunde bli missvisande av den anledningen, att

vid vissa högskolor åtskilliga studerande inskrivas för kortare tid utan avsikt

att bedriva egentliga examenss tudier. Till belysning av detta förhållande

må anföras, att antalet studerande under höstterminerna 1938—1942

utgjorde i medeltal vid Uppsala universitet 3 709, vid Lunds universitet

2 419, vid karolinska institutet 898, vid Stockholms högskola 1 965 och vid

Göteborgs högskola 502 och att det genomsnittliga nettoantalet nyinskrivna

vid de nämnda läroanstalterna under läsåren 1938/39—1942/43 uppgick

till respektive 417, 380, 96, 433 och 134, motsvarande respektive 11,2,

15,7, 10,7, 22,0 och 26,7 % av nyssnämnda medeltal. Då de vid dessa läroanstalter

förekommande examina icke uppvisa några avsevärda skiljaktigheter

i fråga örn den beräknade studietiden — utom beträffande de medicinska

examina, vilkas antal dock icke på långt när motiverar den stora

disproportionen i förhållandet mellan antalet nyinskrivna och det totala

antalet studerande — synes skälig hänsyn böra tagas till den olika snabba

omsättningen av studerande.

En skälighetsprövning på grundval av det föreliggande materialet och i

Bihang till riksdagens protokoll t! sunil. Nr X!) Hf. L>

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 93.

huvudsak enligt de principer, som pä sin tid följdes av de studentunderstödssakkunniga,

har givit till resultat, att till stipendier åt de studerande

vid de enskilda högskolorna i Stockholm och Göteborg synas tills vidare, i

avvaktan på någon tids erfarenhet, böra utgå anslag med i runt tal 35 000

kronor respektive 15 000 kronor.

Vad den yttre anordningen av de föreslagna nya stipendierna beträffar,

synas för dem i tillämpliga delar böra gälla samma bestämmelser som i

fråga om statsstipendierna vid universiteten och karolinska institutet. Stipendierna

böra alltså utgå under de första studieåren, och behörig att söka

stipendium bör vara såväl den, som redan är inskriven vid vederbörande

högskola, som den, som ämnar nästföljande läsår där inskriva sig. Beträffande

universiteten och karolinska institutet är föreskrivet, att stipendium

som regel icke må första gången tilldelas studerande, som varit närvarande

vid läroanstalten under längre tid än fyra terminer, och denna bestämmelse

synes även böra gälla för stipendier vid högskolorna.

I anslutning till två i ämnet väckta motioner uttalade 1939 års lagtima riksdag

i sin skrivelse nr 200, att statsstipendium i form av fri bostad och fri kost

borde kunna tilldelas även studerande, som har sitt hem å den ort, där studierna

bedrivas. Någon begränsning i detta avseende av behörigheten att

innehava statsstipendium har emellertid aldrig ifrågasatts vare sig av de

studentunderstödssakkunniga eller av de hörda myndigheterna, och icke

heller innehåller gällande reglemente någon föreskrift härom. Statsstipendienämnderna

ha också i de fall, då så prövats skäligt, utdelat helt eller

delat stipendium till studerande med hem på studieorten.

Vid universiteten och karolinska institutet får statsstipendium innehavas

under sammanlagt högst tre läsår, och stipendieförmånerna utgå under de

officiella lästerminerna. Stipendiat, som varit förhindrad att till fullo utnyttja

förmånerna under sagda tid, kan likväl av vederbörande statsstipendienämnd

medgivas rätt att taga i anspråk återstående del under mellantermin,

dock att stipendium i intet fall må tillgodonjutas under längre

tid än sammanlagt åtta månader per år. Vid Stockholms och Göteborgs högskolor

utgör det officiella läsåret liksom vid universiteten och karolinska

institutet åtta månader. För samtliga de berörda läroanstalterna synes därför

kunna gälla den enhetliga bestämmelsen, att stipendieförmånerna må

åtnjutas under högst åtta månader per läsår.

Det officiella läsåret börjar även vid Stockholms och Göteborgs högskolor

den 1 september, varför tiderna för ledigförklarande, ansökning och utdelning

lämpligen synas kunna sammanfalla med motsvarande tider vid universiteten

och karolinska institutet. Enligt för sistnämnda läroanstalter gällande reglemente

skola statsstipendierna av ecklesiastikdepartementet kungöras till ansökning

lediga under december månad närmast före det läsår, under vilket

de avses skola åtnjutas. Sökande, som åtnjuter undervisning vid högre allmänt

läroverk eller därmed jämförlig läroanstalt, skall före nästföljande

januari månads utgång till läroverkets rektor ingiva sin ansökan. Övriga

sökande skola före den 1 mars ingiva sina ansökningar direkt till vederbörande

statsstipendienämnd. Fördelningen av de tillgängliga stipendiemedlen

skei- före utgången av april månad. I likhet med vad som skedde, när naturastipendierna

infördes år 1939, bör, när rätten att åtnjuta dylika stipendier

utsträekes till studerande vid Stockholms och Göteborgs högskolor, övergångsvis

iakttagas, att för omkring en tredjedel av de första stipendiaterna

vid de nämnda högskolorna maximitiden för innehav begränsas till ett år

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93.

19

och för ytterligare ungefär en tredjedel till två år. De stipendiater, vilkas

rätt till prolongation på detta sätt inskränkes, böra utses bland redan inskrivna

studerande, vilka tillbragt i regel högst sex terminer vid vederbörande

högskola. Genom en dylik anordning vinnes också den fördelen, att

gränsen ej blir så markerad mellan de studerande, som påbörja sina akademiska

studier omedelbart före och efter den nu ifrågavarande utvidgningen

av stipendieförmånerna.

Vid de tre läroanstalter, där statsstipendier i form av fri bostad och fri

kost för närvarande förekomma, handhavas alla med stipendieverksamheten

förenade uppgifter av lokala statsstipendienämnder. Varje dylik nämnd

består av fem ledamöter, av vilka en, som tillika är ordförande, utses av

universitetskanslern, två av större akademiska konsistoriet respektive karolinska

institutets lärarkollegium samt två av vederbörande studentkår.

Denna anordning torde även med fördel kunna tillämpas vid högskolorna.

Då det givetvis är angeläget, såväl vid utdelandet av stipendier som vid

den fortlöpande kontrollen under läsåret, att vederbörande nämnd — och

icke minst dess sekreterare — har god personkännedom, synes en gemensam

nämnd för karolinska institutet och Stockholms högskola icke böra

inrättas.

Även förmedlingen av stipendieförmånerna synes böra följa de principer,

som hittills tillämpats vid universiteten och karolinska institutet. I

största möjliga mån böra alltså stipendiaterna hänvisas till sådana bostäder

och matställen, som förvaltas av de studerande själva eller av dem

närstående företag och organ. Då särskilda konviktorier eller därmed jämförliga

matsalar finnas vid samtliga de berörda läroanstalterna utom Uppsala

universitet, torde de nya statsstipendienämndernas arbete därigenom komma

att betydligt underlättas.

Då alltså enahanda bestämmelser böra gälla för naturastipendieverksamheten

vid samtliga de fem berörda läroanstalterna, synes i stället för nu

gällande reglemente för utdelning av statsstipendier böra utfärdas nytt reglemente,

varvid av statsstipendienämnderna hittills vunna erfarenheter böra

beaktas. Likaså torde det böra ankomma på Kungl. Majit att fördela de av

riksdagen anvisade medlen på de särskilda läroanstalterna.

I riksstatsförslaget har till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier

åt studerande vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

medikokirurgiska institutet beräknats ett reservationsanslag av 184 700 kronor.

Detta anslag synes böra erhålla den ändrade benämningen Gemensamma

universitetsändamål: Naturastipendier vid universiteten och vissa

högskolor samt höjas till ett avrundat belopp av 240 000 kronor, vilket innebär

en ökning med 55 300 kronor.

2. Studielån.

Det synes naturligt att i samband med inrättandet av naturastipendier

vid de enskilda högskolorna i Stockholm och Göteborg även vidga möjligheterna

att erhålla lån ur statens lånefond för universitetsstudier på motsvarande

sätt. Vid en skälighetsprövning av storleken av det ytterligare

investeringsanslag, som för detta ändamål bör tillföras fonden, synas de

faktorer, vilka ovan betonats i fråga örn naturastipendierna, böra beaktas

även i detta sammanhang.

Örn de studerande vid de enskilda högskolorna i Stockholm och Göteborg,

vilka hittills varit berättigade silka lån ur allmänna studielånefonden, för

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 98.

Utskottet.

framtiden hänvisas till statens lånefond för universitetsstudier, böra enligt

min mening möjligheterna för dessa studerande att komma i åtnjutande

av denna kreditgivning samtidigt i någon mån utökas. Det förefaller mig

därför skäligt, att till lån för studier under läsåret 1945/46 vid Stockholms

högskola och Göteborgs högskola anvisas anslag av 20 000 kronor respektive

10 000 kronor. Vid bifall härtill skulle investeringsanslaget till statens lånefond

för universitetsstudier komma att höjas från 350 000 kronor för innevarande

budgetår med 100 000 kronor till 450 000 kronor. Sistnämnda belopp överstiger

med 30 000 kronor det i statsverkspropositionen preliminärt beräknade

anslaget.

I och med att universitetsstudielånefonden öppnas för de studerande vid

de fria högskolorna, böra dessa studerande — i likhet med vad som tidigare

skett beträffande de studerande vid universiteten och karolinska institutet

— undantagas från behörighet att erhålla lån ur allmänna studielånefonden.

Även i övrigt böra samma bestämmelser gälla för samtliga

studerande, som kunna erhålla lån ur statens lånefond för universitetsstudier.

Kungl. Majit synes fördenskull i berörda syfte böra omarbeta

nu gällande reglemente för fonden (SFS 290/1939).

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår förordade riksdagen år 1939

i samband med att riksdagen beslöt inrättande vid universiteten i Uppsala

och Lund samt karolinska institutet av statsstipendier i form av fri bostad

och fri kost att en undersökning verkställdes angående behovet av liknande

stipendier vid andra högskolor. Departementschefen har — under erinran

örn att kanslern för rikets universitet redan samma år framlade anbefalld utredning

i ärendet — framhållit, att statsfinansiella skäl hittills lagt hinder i

vägen för en dylik utvidgning av stipendieverksamheten.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att ifrågavarande understödsform

visat sig ändamålsenlig och att tiden nu synes vara inne för en

utsträckning av tillämpningsområdet för verksamheten. I anslutning till vad

i motionen II: 461 anförts vill utskottet framhålla, att det synes utskottet

principiellt riktigt, att de studerande vid olika läroanstalter av högskolekaraktär

komma i åtnjutande av understöd från statens sida enligt i stort sett

likartade grunder. Av statsfinansiella skäl synes det emellertid nödvändigt

att en utvidgning av den här berörda understödsverksamheten sker successivt

och utskottet har liksom departementschefen funnit att bärande skäl

blivit anförda för att utvidgningen nu begränsas till de enskilda högskolorna

i Stockholm och Göteborg, vilka för närvarande icke åtnjuta statliga studiestipendier

i någon form. Utskottet utgår ifrån att Kungl. Majit alltjämt

har sin uppmärksamhet riktad på frågan örn införandet av omförmälda stipendieform

jämväl vid andra högskolor. På grund härav synes det utskottet

icke erforderligt, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit hemställer örn

särskild utredning i ärendet. Med vad sålunda anförts torde motionen

lii 461 få anses besvarad.

För beredande av erforderliga medel för inrättandet av naturastipendier

vid omförmälda tvä enskilda högskolor torde anslaget till naturastipendier för

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93.

21

nästa budgetår i enlighet med departementschefens förslag böra höjas med

55 300 kronor till 240 000 kronor. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t

att fördela dessa anslagsmedel på de särskilda läroanstalterna. Utskottet har

icke funnit något att erinra mot vad departementschefen föreslagit beträffande

grunderna för stipendiernas åtnjutande samt i fråga om inrättandet av särskilda

stipendienämnder för Stockholms och Göteborgs högskolor.

Såsom departementschefen framhållit synes det naturligt att i samband

med inrättandet av naturastipendier vid nyssnämnda enskilda högskolor även

vidga möjligheterna att erhålla lån ur statens lånefond för universitetsstudier

på motsvarande sätt. Utskottet tillstyrker därför, att för lån för studier under

läsåret 1945/46 vid Stockholms högskola och Göteborgs högskola anvisas

anslag av respektive 20 000 kronor och 10 000 kronor eller tillhopa 30 000

kronor. Vidare tillstyrker utskottet, att härutöver ett belopp av 70 000 kronor

anvisas för ökande av anslaget till universitetsstudielånefonden, vilket

alltså för nästa budgetår torde böra uppföras med (350 000 + 30 000 4- 70 000 =) 450 000 kronor.

Vad departementschefen i övrigt anfört har icke givit utskottet anledning

till erinran eller yttrande.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må

a) till Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier

åt studerande vid universiteten och vissa högskolor för

budgetåret 1944/45 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 240 000 kronor;

b) till Statens lånefond för universitetsstudier för budgetåret

1944/45 under statens utlåningsfonder anvisa ett investeringsanslag

av 450 000 kronor;

II. att motionen II: 461 må anses besvarad med vad utskottet

här ovan anfört.

Stockholm den 18 april 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 89.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:234 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till naturastipendier åt studerande vid universiteten och vissa högskolor m. m. s. 8 i texten