Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts ''proposition angående anslag till naturastipendier åt studerande vid universiteten och vissa högskolor m. m. jämte i ämnet väckt motion.
1944-04-18 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1944:93, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts ''proposition angående anslag till naturastipendier åt studerande vid universiteten och vissa högskolor m. m. jämte i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 93.
13
Nr 93.
Ankom till riksdagens kansli den 18 april 1944 kl. 1 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts ''proposition angående
anslag till naturastipendier åt studerande vid universiteten
och vissa högskolor m. m. jämte i ämnet
väckt motion.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkt
89) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som bleve
riksdagen förelagd, till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier åt
studerande vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska medikokirurgiska
institutet för budgetåret 1944/45 beräkna ett reservationsanslag
av 184 700 kronor.
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit vidare å kapitalbudgeten (bilaga 6,
punkt 12) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,
som bleve riksdagen förelagd, till Statens lånefond för universitetsstudier
för budgetåret 1944/45 beräkna ett investeringsanslag av 420 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 122, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
18 februari 1944, föreslagit riksdagen att
dels till Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier åt studerande
vid universiteten och vissa högskolor å driftbudgeten under åttonde
huvudtiteln för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av
240 000 kronor;
dels ock till Statens lånefond för universitetsstudier å kapitalbudgeten
under statens utlåningsfonder för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av 450 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr H. Hagberg väckt motion (II: 461), vari hemställts, att
riksdagen i anslutning till Kungl. Maj:ts proposition nr 122 måtte besluta
att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa om skyndsam utredning och förslag
i syfte att utsträcka de i proposition nr 122 föreslagna åtgärderna till
alla statliga och statsunderstödda högskolor.
Beträffande de skäl som anförts till stöd härför hänvisas till motionen.
14
Statsutskottets utlåtande nr 93.
Från och med budgetåret 1939/40 har riksdagen anvisat medel till statsstipendier
i form av fri bostad och fri kost åt studerande vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet. Anslaget
har varit uppfört med följande belopp.
Budgetår: Kronor:
1939/40 ............ 220 700
1940/41 ............ 194 700
1941/44 ............ 184 700.
Enligt gällande reglemente (SFS 148/1939) skola dessa stipendier tilldelas
obemedlade studenter med utpräglad studiebegåvning och företrädesvis
utgå under de första studieåren. Stipendieförmånerna utgå under
åtta månader per år, och stipendium får innehavas under sammanlagt högst
tre år. Utdelningen av stipendierna handhaves av särskilda statsstipendienämnder
vid de tre berörda läroanstalterna. Dessa nämnder bestämma även
de bostäder och matställen, där stipendieförmånerna skola åtnjutas. Ur anslaget
utgå även vissa smärre belopp såsom bokstipendier i form av kurslitteratur
åt studerande vid universiteten i Uppsala och Lund ävensom medel
till bestridande av statsstipendienämndernas verksamhet.
I samband med anordnandet av statsstipendier i form av fri bostad och
fri kost beslöt 1939 års lagtima riksdag inrätta en fond, benämnd statens
lånefond för universitetsstudier, ur vilken ränte- och borgensfria lån skulle
beviljas för studier vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
institutet. Samtidigt därmed undantogos studerande vid de nämnda läroanstalterna
från behörighet att erhålla lån ur studielånefonden, numera benämnd
allmänna studielånefonden. För budgetåret 1939/40 anvisades ett
första anslag av 70 000 kronor till universitetsstudielånefonden, avsett att
utdelas för studier under läsåret 1940/41. Detta belopp fördelades sedermera
av Kungl. Maj:t med 34 000 kronor på Uppsala universitet, 27 500
kronor på Lunds universitet och 8 500 kronor på karolinska institutet. Under
vart och ett av de följande budgetåren har anslaget höjts med 70 000 kronor
och är i riksstaten för budgetåret 1943/44 uppfört med 350 000 kronor. För
fonden gäller särskilt reglemente, SFS 290/1939.
Ifrågavarande studielån beviljas av statsstipendienämnderna, och denna
anordning har visat sig innebära betydande fördelar. Nämnderna ha utan
större tidsutdräkt kunnat inhämta yttranden från de studerandes egna organisationer
och ha därigenom kunnat skaffa sig en god kännedom örn de sökande.
Även i övriga avseenden ha de lokala beslutande organen visat sig vara
ändamålsenliga, så exempelvis då det gällt att snabbt medgiva ändrad disposition
av lån i samband med de senaste årens talrika och ofta oförberedda
inkallelser till militärtjänstgöring.
Till grund för bestämmelserna om naturastipendier och studielån låg ett
Statsutskottets utlåtande nr 93.
15
av särskilda sakkunniga den 10 december 1937 avgivet betänkande med utredning
och förslag angående understöd i form av fria bostäder och fri kost
åt studerande vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska medikokirurgiska
institutet (SOU 1937:44). I betänkandet hänvisade de sakkunniga
till att utredningen enligt de för densamma meddelade direktiven utgått
från den förutsättningen, att verksamheten, främst av kostnadsskäl, till en
början borde inskränkas till att avse allenast studerande vid de nämnda läroanstalterna.
I ■propositionen nr 61 till 1939 års lagtima riksdag angående stipendier åt
studerande vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska medikokirurgiska
institutet m. m. anförde departementschefen, bland annat, att de
sakkunnigas förslag i vad avsåge statliga stipendier i enlighet med de för
utredningsarbetet lämnade direktiven begränsats att avse universiteten och
karolinska institutet. Från vissa håll hade med styrka framhållits, att åtgärder
från statens sida av denna art borde omfatta samtliga universitet och
högskolor och med dem jämförliga högre utbildningsanstalter. Departementschefen
förklarade sig vara den förste att erkänna, att staten borde i vidare
mån än dittills varit fallet understödja studerande också vid andra statliga
läroanstalter av högskolekaraktär och att skäl även kunde anföras för att
staten borde lämna bidrag till motsvarande verksamhet vid enskilda högskolor.
Den verksamhet, varom i detta sammanhang vore fråga, borde få
karaktär av en försöksanordning, som successivt och i den mån vunnen
erfarenhet inbjöde därtill borde erhålla vidgad omfattning. Departementschefen
ansåg det på grund därav berättigat, att verksamheten till en början
begränsades till att avse de akademiska läroanstalterna, där behovet
av åtgärder av denna art vore särskilt framträdande, och att verksamheten
bland dessa läroanstalter begränsades till de statliga, alltså till universiteten
och karolinska institutet.
Riksdagen, som biföll Kungl. Maj:ts förslag, förklarade sig anse goda skäl
tala för en utvidgning av stipendieverksamheten till att omfatta jämväl andra
läroanstalter av högskolekaraktär, såväl statliga som enskilda. Riksdagen
hade funnit det nödvändigt att genom en närmare utredning få förevarande
fråga prövad i hela dess vidd. Förhållandena vid de enskilda högskolorna i
Stockholm och Göteborg samt vid de tekniska högskolorna vore dock enligt
riksdagens mening så likartade dem vid universiteten och karolinska institutet,
att riksdagen icke kunde finna skäl föreligga att i avvaktan på närmare
erfarenhet av den föreslagna stipendieanordningen skjuta stipendiefrågan för
i vart fall nämnda högskolor på framtiden. Riksdagen ansåge sig böra understryka
angelägenheten av att den föreslagna utredningen snarast lcomme till
stånd och att på resultatet av densamma grundat förslag därefter förelädes
riksdagen.
På grund av det statsfinansiela läget har någon utvidgning av stipendieverksamheten
hittills icke kommit till stånd.
16 Statsutskottets utlåtande nr 93.
Departementschefen anför nu i huvudsak följande.
1. Statsstipendier.
I 1943 års statsverksproposition anmälde jag under åttonde huvudtiteln,
punkten 85, att studentkårerna i Stockholm och Göteborg inkommit med
en framställning, vilken syftade till att få till stånd en utvidgning av stipendieinstitutionen
till att omfatta även fackhögskolorna och de fria högskolorna
i Stockholm och Göteborg. Ärendet hade vid denna tidpunkt ännu
icke hunnit färdigberedas, men det syntes likväl klart, att några åtgärder i
den avsedda riktningen icke lämpligen kunde komma till stånd redan från
och med budgetåret 1943/44. Studentkårerna hemställde bland annat, att,
därest ytterligare anslag till naturastipendier icke kunde påräknas, det utgående
anslaget måtte komma även de dittills utelämnade högskolorna
till godo.
I likhet med kanslern för rikets universitet anser jag, att en dylik uppdelning
av det hittillsvarande anslaget på flera läroanstalter icke bör företagas.
Erfarenheterna från universiteten och karolinska institutet ge vid
handen, att de anvisade beloppen icke varit tillräckliga för att understödja
samtliga väl meriterade och behövande sökande. Antalet ansökningar örn
nya stipendier har vid varje ansökningstillfälle varit så stort, att i genomsnitt
endast var femte sökande kunnat tilldelas stipendium. En utvidgning
av stipendieverksamheten synes följaktligen böra komma i fråga endast
under den förutsättningen, att särskilda anslag kunna anvisas för ändamålet.
Då denna understödsform under fem års tillämpning visat sig vara ändamålsenlig,
synes mig tiden vara inne för en utvidgning av verksamheten.
Denna utvidgning bör enligt min mening tills vidare begränsas till de enskilda
högskolorna i Stockholm och Göteborg, vilka för närvarande icke
åtnjuta statliga studiestipendier i någon form. Såsom motivering för denna
begränsning vill jag anföra följande.
I årets statsverksproposition ha under åttonde huvudtiteln till stipendier
åt studerande föreslagits anslag med 11 000 kronor till tekniska högskolan
i Stockholm samt ett från 900 kronor till 5 000 kronor höjt anslag
till Chalmers tekniska högskola, varjämte till stipendier för främjande av
högre studier vid de tekniska högskolorna uppförts ett reservationsanslag
av 45 000 kronor. Under nionde huvudtiteln finnas upptagna anslag till
stipendier med följande belopp: lantbrukshögskolan 8 000 kronor, skogshögskolan
3 000 kronor och veterinärhögskolan 4 000 kronor. Under tionde
huvudtiteln föreslås bidrag till handelshögskolorna i Stockholm och
Göteborg med 45 000 kronor respektive 30 000 kronor under villkor, att för
beredande av friplatser åt elever eller nedsättning i undervisningsavgifter
användes ett belopp av minst 15 000 kronor respektive 9 600 kronor. Slutligen
må erinras om att under femte huvudtiteln uppförts ett från 50 000
kronor till 80 000 kronor höjt anslag till stipendier åt sådana studerande
vid tandläkarinstitutet, vilka förbinda sig att efter vunnen legitimation
under samma antal år, som stipendium innehafts, tjänstgöra inom folktandvården.
Vad beträffar farmaceutiska institutet, utgå där inga stipendier av statsmedel,
och behovet av understöd synes icke heller vara, stort nog att motivera
inrättandet av statsstipendier. Studietiden vid institutet utgör normalt
för farmacie kandidatexamen två terminer och för apotekarexamen ytter
-
Statsutskottets utlåtande nr 93.
17
ligare i medeltal fem terminer. För inträde vid institutet fordras en elevutbildning
på apotek under två år, varvid lön utgår med 75 kronor per månad
under första året och 100 kronor per månad under andra året. Före studierna
för apotekarexamen erfordras minst tolv månaders apotekst jaust göring såsom
farmacie kandidat (grundlön 3 500 kronor per år).
Av ovan lämnade uppgifter angående förekomsten av statliga studieunderstöd
vid de högre läroanstalterna av högskolekaraktär synes framgå,
att behovet av nya statsstipendier är störst vid Stockholms högskola och
Göteborgs högskola. Det förefaller mig därför naturligt och befogat att
vidga ramen för statsstipendieinstitutionen till att omfatta även nämnda
högskolor. Till grund för en avvägning av de anslagsbelopp, som skäligen
böra komma dessa läroanstalter till godo, har jag lagt den av kanslern år
1939 företagna utredningen, vilken för detta ändamål i år kompletterats
med aktuella, från respektive studieorter infordrade uppgifter angående de
studerandes sociala och ekonomiska förhållanden.
De faktorer, vilka, i främsta rummet böra vara bestämmande för storleken
av anslagen till stipendier, synas vara det effektiva antalet studerande
vid vederbörande läroanstalt, den nuvarande förekomsten av stipendier
och studiekostnadernas storlek. Vid beräknandet av sistnämnda
kostnader torde hänsyn i första hand böra tagas till utgifterna för kost
och logi. I detta sammanhang bör beaktas, i vilken utsträckning de studerande
ha möjlighet att under studietiden utnyttja förmånen av bostad i
hemmet. Härvid får dock icke förbises, att sådana faktorer som de studerandes
sociala och geografiska härkomst representera rörliga moment,
vilka lätt kunna undergå betydande förändringar under en relativt kort
tid, till exempel genom inrättandet av ett större antal studiestipendier eller
andra liknande åtgärder. Det synes därför angeläget att icke i alltför hög
grad fastlåsa fördelningen av de stipendiemedel, som ställas till förfogande
av statsmedel, på grundval av studentkårernas aktuella sammansättning.
Kanslern erinrade i sin förut åberopade utredning, att även andra faktorer
än de nyss anförda förtjänade att tillmätas en viss betydelse. Sålunda
borde exempelvis förekommande variationer i fråga om läsårets längd och
den genomsnittliga totala studietiden för olika examina beaktas. Vidare
borde uppmärksammas, att en direkt jämförelse mellan antalet nyinskrivna
vid de skilda läroanstalterna kunde bli missvisande av den anledningen, att
vid vissa högskolor åtskilliga studerande inskrivas för kortare tid utan avsikt
att bedriva egentliga examenss tudier. Till belysning av detta förhållande
må anföras, att antalet studerande under höstterminerna 1938—1942
utgjorde i medeltal vid Uppsala universitet 3 709, vid Lunds universitet
2 419, vid karolinska institutet 898, vid Stockholms högskola 1 965 och vid
Göteborgs högskola 502 och att det genomsnittliga nettoantalet nyinskrivna
vid de nämnda läroanstalterna under läsåren 1938/39—1942/43 uppgick
till respektive 417, 380, 96, 433 och 134, motsvarande respektive 11,2,
15,7, 10,7, 22,0 och 26,7 % av nyssnämnda medeltal. Då de vid dessa läroanstalter
förekommande examina icke uppvisa några avsevärda skiljaktigheter
i fråga örn den beräknade studietiden — utom beträffande de medicinska
examina, vilkas antal dock icke på långt när motiverar den stora
disproportionen i förhållandet mellan antalet nyinskrivna och det totala
antalet studerande — synes skälig hänsyn böra tagas till den olika snabba
omsättningen av studerande.
En skälighetsprövning på grundval av det föreliggande materialet och i
Bihang till riksdagens protokoll t! sunil. Nr X!) Hf. L>
18
Statsutskottets utlåtande nr 93.
huvudsak enligt de principer, som pä sin tid följdes av de studentunderstödssakkunniga,
har givit till resultat, att till stipendier åt de studerande
vid de enskilda högskolorna i Stockholm och Göteborg synas tills vidare, i
avvaktan på någon tids erfarenhet, böra utgå anslag med i runt tal 35 000
kronor respektive 15 000 kronor.
Vad den yttre anordningen av de föreslagna nya stipendierna beträffar,
synas för dem i tillämpliga delar böra gälla samma bestämmelser som i
fråga om statsstipendierna vid universiteten och karolinska institutet. Stipendierna
böra alltså utgå under de första studieåren, och behörig att söka
stipendium bör vara såväl den, som redan är inskriven vid vederbörande
högskola, som den, som ämnar nästföljande läsår där inskriva sig. Beträffande
universiteten och karolinska institutet är föreskrivet, att stipendium
som regel icke må första gången tilldelas studerande, som varit närvarande
vid läroanstalten under längre tid än fyra terminer, och denna bestämmelse
synes även böra gälla för stipendier vid högskolorna.
I anslutning till två i ämnet väckta motioner uttalade 1939 års lagtima riksdag
i sin skrivelse nr 200, att statsstipendium i form av fri bostad och fri kost
borde kunna tilldelas även studerande, som har sitt hem å den ort, där studierna
bedrivas. Någon begränsning i detta avseende av behörigheten att
innehava statsstipendium har emellertid aldrig ifrågasatts vare sig av de
studentunderstödssakkunniga eller av de hörda myndigheterna, och icke
heller innehåller gällande reglemente någon föreskrift härom. Statsstipendienämnderna
ha också i de fall, då så prövats skäligt, utdelat helt eller
delat stipendium till studerande med hem på studieorten.
Vid universiteten och karolinska institutet får statsstipendium innehavas
under sammanlagt högst tre läsår, och stipendieförmånerna utgå under de
officiella lästerminerna. Stipendiat, som varit förhindrad att till fullo utnyttja
förmånerna under sagda tid, kan likväl av vederbörande statsstipendienämnd
medgivas rätt att taga i anspråk återstående del under mellantermin,
dock att stipendium i intet fall må tillgodonjutas under längre
tid än sammanlagt åtta månader per år. Vid Stockholms och Göteborgs högskolor
utgör det officiella läsåret liksom vid universiteten och karolinska
institutet åtta månader. För samtliga de berörda läroanstalterna synes därför
kunna gälla den enhetliga bestämmelsen, att stipendieförmånerna må
åtnjutas under högst åtta månader per läsår.
Det officiella läsåret börjar även vid Stockholms och Göteborgs högskolor
den 1 september, varför tiderna för ledigförklarande, ansökning och utdelning
lämpligen synas kunna sammanfalla med motsvarande tider vid universiteten
och karolinska institutet. Enligt för sistnämnda läroanstalter gällande reglemente
skola statsstipendierna av ecklesiastikdepartementet kungöras till ansökning
lediga under december månad närmast före det läsår, under vilket
de avses skola åtnjutas. Sökande, som åtnjuter undervisning vid högre allmänt
läroverk eller därmed jämförlig läroanstalt, skall före nästföljande
januari månads utgång till läroverkets rektor ingiva sin ansökan. Övriga
sökande skola före den 1 mars ingiva sina ansökningar direkt till vederbörande
statsstipendienämnd. Fördelningen av de tillgängliga stipendiemedlen
skei- före utgången av april månad. I likhet med vad som skedde, när naturastipendierna
infördes år 1939, bör, när rätten att åtnjuta dylika stipendier
utsträekes till studerande vid Stockholms och Göteborgs högskolor, övergångsvis
iakttagas, att för omkring en tredjedel av de första stipendiaterna
vid de nämnda högskolorna maximitiden för innehav begränsas till ett år
Statsutskottets utlåtande nr 93.
19
och för ytterligare ungefär en tredjedel till två år. De stipendiater, vilkas
rätt till prolongation på detta sätt inskränkes, böra utses bland redan inskrivna
studerande, vilka tillbragt i regel högst sex terminer vid vederbörande
högskola. Genom en dylik anordning vinnes också den fördelen, att
gränsen ej blir så markerad mellan de studerande, som påbörja sina akademiska
studier omedelbart före och efter den nu ifrågavarande utvidgningen
av stipendieförmånerna.
Vid de tre läroanstalter, där statsstipendier i form av fri bostad och fri
kost för närvarande förekomma, handhavas alla med stipendieverksamheten
förenade uppgifter av lokala statsstipendienämnder. Varje dylik nämnd
består av fem ledamöter, av vilka en, som tillika är ordförande, utses av
universitetskanslern, två av större akademiska konsistoriet respektive karolinska
institutets lärarkollegium samt två av vederbörande studentkår.
Denna anordning torde även med fördel kunna tillämpas vid högskolorna.
Då det givetvis är angeläget, såväl vid utdelandet av stipendier som vid
den fortlöpande kontrollen under läsåret, att vederbörande nämnd — och
icke minst dess sekreterare — har god personkännedom, synes en gemensam
nämnd för karolinska institutet och Stockholms högskola icke böra
inrättas.
Även förmedlingen av stipendieförmånerna synes böra följa de principer,
som hittills tillämpats vid universiteten och karolinska institutet. I
största möjliga mån böra alltså stipendiaterna hänvisas till sådana bostäder
och matställen, som förvaltas av de studerande själva eller av dem
närstående företag och organ. Då särskilda konviktorier eller därmed jämförliga
matsalar finnas vid samtliga de berörda läroanstalterna utom Uppsala
universitet, torde de nya statsstipendienämndernas arbete därigenom komma
att betydligt underlättas.
Då alltså enahanda bestämmelser böra gälla för naturastipendieverksamheten
vid samtliga de fem berörda läroanstalterna, synes i stället för nu
gällande reglemente för utdelning av statsstipendier böra utfärdas nytt reglemente,
varvid av statsstipendienämnderna hittills vunna erfarenheter böra
beaktas. Likaså torde det böra ankomma på Kungl. Majit att fördela de av
riksdagen anvisade medlen på de särskilda läroanstalterna.
I riksstatsförslaget har till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier
åt studerande vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
medikokirurgiska institutet beräknats ett reservationsanslag av 184 700 kronor.
Detta anslag synes böra erhålla den ändrade benämningen Gemensamma
universitetsändamål: Naturastipendier vid universiteten och vissa
högskolor samt höjas till ett avrundat belopp av 240 000 kronor, vilket innebär
en ökning med 55 300 kronor.
2. Studielån.
Det synes naturligt att i samband med inrättandet av naturastipendier
vid de enskilda högskolorna i Stockholm och Göteborg även vidga möjligheterna
att erhålla lån ur statens lånefond för universitetsstudier på motsvarande
sätt. Vid en skälighetsprövning av storleken av det ytterligare
investeringsanslag, som för detta ändamål bör tillföras fonden, synas de
faktorer, vilka ovan betonats i fråga örn naturastipendierna, böra beaktas
även i detta sammanhang.
Örn de studerande vid de enskilda högskolorna i Stockholm och Göteborg,
vilka hittills varit berättigade silka lån ur allmänna studielånefonden, för
20
Statsutskottets utlåtande nr 98.
Utskottet.
framtiden hänvisas till statens lånefond för universitetsstudier, böra enligt
min mening möjligheterna för dessa studerande att komma i åtnjutande
av denna kreditgivning samtidigt i någon mån utökas. Det förefaller mig
därför skäligt, att till lån för studier under läsåret 1945/46 vid Stockholms
högskola och Göteborgs högskola anvisas anslag av 20 000 kronor respektive
10 000 kronor. Vid bifall härtill skulle investeringsanslaget till statens lånefond
för universitetsstudier komma att höjas från 350 000 kronor för innevarande
budgetår med 100 000 kronor till 450 000 kronor. Sistnämnda belopp överstiger
med 30 000 kronor det i statsverkspropositionen preliminärt beräknade
anslaget.
I och med att universitetsstudielånefonden öppnas för de studerande vid
de fria högskolorna, böra dessa studerande — i likhet med vad som tidigare
skett beträffande de studerande vid universiteten och karolinska institutet
— undantagas från behörighet att erhålla lån ur allmänna studielånefonden.
Även i övrigt böra samma bestämmelser gälla för samtliga
studerande, som kunna erhålla lån ur statens lånefond för universitetsstudier.
Kungl. Majit synes fördenskull i berörda syfte böra omarbeta
nu gällande reglemente för fonden (SFS 290/1939).
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår förordade riksdagen år 1939
i samband med att riksdagen beslöt inrättande vid universiteten i Uppsala
och Lund samt karolinska institutet av statsstipendier i form av fri bostad
och fri kost att en undersökning verkställdes angående behovet av liknande
stipendier vid andra högskolor. Departementschefen har — under erinran
örn att kanslern för rikets universitet redan samma år framlade anbefalld utredning
i ärendet — framhållit, att statsfinansiella skäl hittills lagt hinder i
vägen för en dylik utvidgning av stipendieverksamheten.
I likhet med departementschefen anser utskottet, att ifrågavarande understödsform
visat sig ändamålsenlig och att tiden nu synes vara inne för en
utsträckning av tillämpningsområdet för verksamheten. I anslutning till vad
i motionen II: 461 anförts vill utskottet framhålla, att det synes utskottet
principiellt riktigt, att de studerande vid olika läroanstalter av högskolekaraktär
komma i åtnjutande av understöd från statens sida enligt i stort sett
likartade grunder. Av statsfinansiella skäl synes det emellertid nödvändigt
att en utvidgning av den här berörda understödsverksamheten sker successivt
och utskottet har liksom departementschefen funnit att bärande skäl
blivit anförda för att utvidgningen nu begränsas till de enskilda högskolorna
i Stockholm och Göteborg, vilka för närvarande icke åtnjuta statliga studiestipendier
i någon form. Utskottet utgår ifrån att Kungl. Majit alltjämt
har sin uppmärksamhet riktad på frågan örn införandet av omförmälda stipendieform
jämväl vid andra högskolor. På grund härav synes det utskottet
icke erforderligt, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit hemställer örn
särskild utredning i ärendet. Med vad sålunda anförts torde motionen
lii 461 få anses besvarad.
För beredande av erforderliga medel för inrättandet av naturastipendier
vid omförmälda tvä enskilda högskolor torde anslaget till naturastipendier för
Statsutskottets utlåtande nr 93.
21
nästa budgetår i enlighet med departementschefens förslag böra höjas med
55 300 kronor till 240 000 kronor. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t
att fördela dessa anslagsmedel på de särskilda läroanstalterna. Utskottet har
icke funnit något att erinra mot vad departementschefen föreslagit beträffande
grunderna för stipendiernas åtnjutande samt i fråga om inrättandet av särskilda
stipendienämnder för Stockholms och Göteborgs högskolor.
Såsom departementschefen framhållit synes det naturligt att i samband
med inrättandet av naturastipendier vid nyssnämnda enskilda högskolor även
vidga möjligheterna att erhålla lån ur statens lånefond för universitetsstudier
på motsvarande sätt. Utskottet tillstyrker därför, att för lån för studier under
läsåret 1945/46 vid Stockholms högskola och Göteborgs högskola anvisas
anslag av respektive 20 000 kronor och 10 000 kronor eller tillhopa 30 000
kronor. Vidare tillstyrker utskottet, att härutöver ett belopp av 70 000 kronor
anvisas för ökande av anslaget till universitetsstudielånefonden, vilket
alltså för nästa budgetår torde böra uppföras med (350 000 + 30 000 4- 70 000 =) 450 000 kronor.
Vad departementschefen i övrigt anfört har icke givit utskottet anledning
till erinran eller yttrande.
Utskottet hemställer alltså,
I. att riksdagen må
a) till Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier
åt studerande vid universiteten och vissa högskolor för
budgetåret 1944/45 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 240 000 kronor;
b) till Statens lånefond för universitetsstudier för budgetåret
1944/45 under statens utlåningsfonder anvisa ett investeringsanslag
av 450 000 kronor;
II. att motionen II: 461 må anses besvarad med vad utskottet
här ovan anfört.
Stockholm den 18 april 1944.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 89.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1944:234 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till naturastipendier åt studerande vid universiteten och vissa högskolor m. m. s. 8 i texten