Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om val av borgmästare och lagfaren rådman.

1945-03-15 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1945:21, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om val av borgmästare och lagfaren rådman.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 21.

1

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 15 mars 1945 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om val av borgmästare och lagfaren rådman.

Genom en den 26 januari 1945 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,

nr 28, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Majit under

åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet förda protokoll föreslagit

riksdagen att, under förutsättning att av riksdagen såsom vilande antaget

förslag till ändrad lydelse av § 31 regeringsformen varder slutligen

godkänt, antaga följande vid propositionen fogade förslag till

Lag

om val av borgmästare och lagfaren rådman.

I anledning av § 31 regeringsformen förordnas som följer.

Inledande bestämmelser.

1 §•

När befattning som borgmästare eller lagfaren rådman blivit ledig, skall

för upprättande av förslag till befattningens besättande förrättas val enligt

vad nedan stadgas.

Konungen äger förordna om uppskov med befattningens besättande. Väckes

i stad fråga om uppskov och sökes sådant inom en månad från det befattningen

blev ledig, eller skall efter vad särskilt är stadgat anmälan örn ledigheten

göras hos Konungen, skall med åtgärd för befattningens tillsättande

anstå till dess Konungen förordnat att befattningen skall besättas eller tiden för

meddelat uppskov gått till ända.

Förberedande åtgärder.

2 §•

Där ej med besättande av ledigbliven befattning skall anstå, har magistraten

att ofördröjligen i allmänna tidningarna och medelst anslag å rådhuset

kungöra ledigheten, med tillkännagivande att till Konungen ställd

ansökan till befattningen, åtföljd av tjänsteförteckning, skall hava inkommit

till magistraten inom en månad från det kungörelsen blivit införd i allmänna

tidningarna.

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 9 sami. 1 avd. Nr 21.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande nr 21.

3 §•

Efter ansökningstidens utgång skall magistraten överlämna ansökningshandlingarna

till hovrätten, som har att avgiva yttrande rörande sökandena

och ordningen mellan de tre vilka enligt hovrättens mening med hänsyn till

förtjänst och skicklighet böra främst ifrågakomma, med anmärkande tilllika

om hovrätten finner någon av sökandena icke vara behörig till befattningen.

Då fråga är örn rådmanstjänst, skall magistraten vid ansökningshandlingarnas

överlämnande till hovrätten avgiva eget utlåtande i ärendet.

Sedan handlingarna i ärendet återställts, har magistraten, då borgmästartjänst

skall tillsättas, att omedelbart föranstalta om val enligt vad nedan sägs;

är fråga om rådmanstjänst, skall magistraten överlämna handlingarna jämte

hovrättens yttrande till stadsfullmäktige.

Val av borgmästare.

4 §.

För val av borgmästare gäde med de undantag som föranledas av föreskrifterna

i denna lag i tillämpliga delar vad om val av stadsfullmäktige är

stadgat.

5 §.

Magistraten skall utsätta dag, tider och ställen för valet.

Kungörelse om valet skall minst två veckor förut anslås å rådhuset och

därjämte inom samma tid införas i den eller de tidningar, vari kommunala

meddelanden för staden intagas. I kungörelsen skall meddelas uppgift å

sökandena till befattningen och ordningen mellan de tre i hovrättens yttrande

främst upptagna, med anmärkande tillika om någon av sökandena enligt

hovrättens mening icke är behörig till befattningen. I kungörelsen skall tillkännagivas

dag, tider och ställen för valet samt varest ansökningshandlingarna

och hovrättens yttrande under tiden till valet tillhandahållas de röstberättigade.

6 §.

För valet utgör staden en valkrets, vilken dock, där så för rösternas uppsamlande

anses nödigt, må av magistraten delas i lämpligt antal valdistrikt.

Vid sådana skilda förrättningar äger magistraten låta sig företrädas av deputerade,

tre i varje valdistrikt, av vilka en av magistraten förordnas till

ordförande. Till deputerad må i händelse av behov utses den som eljest ej

tillhör magistraten. I den män suppleanter för valförrä harna eller särskilda

protokollförare anses erforderliga må sådana av magistraten förordnas.

Valsedel må avlämnas endast vid förrättning som avses i första stycket;

och skall förty vad i kommunala vallagen stadgas örn rätt att i vissa fall

avlämna valsedel å postanstalt, beskickning eller konsulat icke äga tillämpning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första lagutskottets utlåtande nr 21.

7 §•

Valsedel må ej förses med partibeteckning. Valsedel skall innehålla namn

å en, två eller tre till befattningen behöriga personer. Namnen skola å valsedeln

uppföras i följd, det ena under det andra.

Är något namn å valsedel överstruket, eller framgår med avseende å något

där förekommande namn ej fullt otvetydigt vem därmed åsyftas, eller

upptager valsedel namn å någon som är obehörig, anses sådant namn såsom

obefintligt. Äro å valsedel upptagna flera giltiga namn än tre, anses det

eller de sista övertaliga namnen såsom obefintliga.

8 §•

Sammanräkning av valsedlarna skall påbörjas inom sju dagar efter valdagen.

Särskild sammanräkning skall ske för besättande av vart och ett av

de tre förslagsrummen.

Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel röst för det

första, såsom halv röst för det andra och såsom tredjedels röst för det tredje

å densamma upptagna namnet. Det namn som fått högsta rösttalet erhåller

första förslagsrummet.

Vid andra sammanräkningen gäller valsedel, vilken icke upptager det

namn som erhållit första förslagsrummet, på det sätt som för första sammanräkningen

stadgats. Valsedel, vilken innehåller det namn som uppförts

i första förslagsrummet, gäller såsom halv röst för det första och såsom

tredjedels röst för det andra av de återstående namnen. Det namn som vid

sammanräkningen fått högsta rösttalet erhåller andra förslagsrummet.

Vid tredje sammanräkningen gäller valsedel, som icke upptager något av

de redan på förslaget uppförda namnen, på det sätt som för första sammanräkningen

stadgats. Valsedel, som upptager ett av dessa namn, gäller såsom

halv röst för det första och såsom tredjedels röst för det andra av de återstående

namnen. Valsedel, som upptager båda de uppförda namnen, gäller

såsom tredjedels röst för det återstående namnet. Det namn som vid tredje

sammanräkningen fått högsta rösttalet erhåller tredje förslagsrummet.

Mellan lika rösttal skiljes genom lottning.

Därest vid sammanräkningen av rösterna befinnes, att någon som ej är

sökande till befattningen skulle enligt ovan upptagna bestämmelser ifrågakomma

till ett av förslagsrummen, har magistraten att inhämta uppgift av

honom huruvida han är villig att mottaga kallelsen. Förklarar han sig ej

vara villig alt mottaga densamma, eller avgiver han icke svar å magistratens

förfrågan inom två veckor efter det meddelandet blivit honom i rekommenderat

brev tillsänt, betraktas hans namn såsom obefintligt och företages

med iakttagande härav i nödig utsträckning ny sammanräkning av rösterna.

9 §.

Så snart efter slutförd sammanräkning av rösterna kan ske skall magistraten,

med ledning av ovan lämnade föreskrifter, upprätta förslag till besät
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande nr 21.

tande av befattningen. Å tid, som meddelas genom anslag å rådhuset och

medelst införande av kungörelse i den eller de tidningar, vari kommunala

meddelanden för staden intagas, skall valets utgång offentligen tillkännagivas

å rådhuset genom uppläsning av de vid sammanräkningen och förslagets

upprättande förda protokollen, och skall därvid jämväl besvärshänvisning

lämnas. Valförrättningen anses därmed avslutad.

10 §.

över valet må anföras besvär vilka, ställda till Konungen, skola inom

tjugu dagar efter valförrättningens avslutande hava inkommit till länsstyrelsen,

som efter inhämtande av vederbörandes förklaringar har att med

eget yttrande insända besvärshandlingarna till Konungen. Ej må klagan över

något av magistraten på grund av denna lag meddelat beslut föras annorledes

än i sammanhang med klagan över valet.

Val av lagfaren rådman.

11 §•

Val av lagfaren rådman förrättas av stadsfullmäktige med iakttagande av

vad nedan stadgas.

12 §.

Valet skall förrättas med enkla, slutna och omärkta sedlar.

I övrigt gäde i fråga om valet vad i 7 och 8 §§ är stadgat; dock må å valsedel

ej upptagas namn å någon som ej inom föreskriven tid sökt tjänsten.

Förekommer å valsedel sådant namn, anses det såsom obefintligt.

13 §.

Så snart efter slutförd sammanräkning av rösterna kan ske skola stadsfullmäktige,

med ledning av ovan lämnade föreskrifter, upprätta förslag till

besättande av befattningen. Protokoll över sammanräkningen och förslagets

upprättande skall jämte handlingarna i ärendet tillställas magistraten.

14 §.

Vill någon klaga över valet, gäde därom vad i fråga om besvär över stadsfullmäktiges

beslut i allmänhet är stadgat.

Gemensamma bestämmelser.

15 §.

Avlämnade valsedlar skola, sedan de uppräknats och protokollförts, förvaras

under försegling till dess valet vunnit laga kraft eller i händelse av besvär

dessa blivit avgjorda.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 21. 5

16 §.

Protokollet över valförrättningen skall jämte övriga handlingar i ärendet

av magistraten insändas till länsstyrelsen, som efter det valet vunnit laga

kraft ofördröjligen översänder handlingarna till Konungen.

Denna lag träder i kraft den dag, då Konungen låter i riksdagen uppläsa

öppet brev att kungörelse utfärdats om ändrad lydelse av § 31 regeringsformen.

Genom lagen upphävas lagen den 14 mars 1921 (nr 89) om val av borgmästare

i stad med magistrat samt av rådmän och magistratssekreterare i

Stockholm så ock vad i lag eller särskild författning eljest finnes mot denna

lag stridande.

I § 31 regeringsformen i dess gällande lydelse föreskrives, att då fråga uppkommer

om utseende av borgmästare i stad med egen jurisdiktion, stadens

röstberättigade män och kvinnor äga föreslå tre behörige personer, varefter

Konungen bland de föreslagna utnämner en till innehavare av befattningen.

På samma sätt skall förhållas med rådmans- och magistratssekreteraresysslorna

i Stockholm. Närmare bestämmelser örn val för upprättande av förslag

till ifrågavarande befattningar skola meddelas genom särskild, av Konungen

och riksdagen samfällt stiftad lag. Med stöd av sistnämnda stadgande har utfärdats

lagen den 14 mars 1921 om val av borgmästare i stad med magistrat

samt av rådmän och magistratssekreterare i Stockholm. I fråga örn rådmanstjänsterna

i andra städer än Stockholm gäller på grund av äldre författningar,

att rådman utses av stadsfullmäktige, varefter länsstyrelsen utfärdar fullmakt

för den valde.

Enligt 4 kap. 2 § nya rättegångsbalken skola borgmästare och rådman utnämnas

av Kungl. Maj:!. Därvid förutsättes, att val dessförinnan skall äga

rum. Några bestämmelser om valet ha ej upptagits i paragrafen, utan detta

ämne har hänvisats till särskild lagstiftning.

Med skrivelse den 17 mars 1944 överlämnade processlagberedningen betänkande

med förslag till lag örn införande av nya rättegångsbalken m. m. (SOU

1944: 9 och 10). Betänkandet innehöll bland annat utkast till viss ändring av

§ 31 regeringsformen. Ett med detta utkast överensstämmande förslag till

grundlagsändring framlades därefter genom proposition, nr 246, för 1944 års

riksdag och antogs efter hemställan av konstitutionsutskottet av riksdagen

som vilande. Förslaget innebär icke någon ändring i fråga om reglerna för

tillsättning av borgmäslartjänst. Stadgandet att samma regler som för borgmästartjänst

skola tillämpas med avseende å rådmän och magistratssekreterare

i Stockholm har däremot ersatts med en för alla städer gällande föreskrift

att, då lagfaren rådman skall tillsättas, staden äger föreslå tre behörige

personer, av vilka Konungen utnämner en till befattningen. Det har förutsatts,

att stadens förslagsrätt i detta fall skall utövas av stadsfullmäktige. Vad angår

valproceduren hänvisas liksom beträffande borgmästartjänst till särskild, av

Konungen och riksdagen samfällt stiftad lag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande nr 21.

Innehållet av § 31 regeringsformen enligt dess alltjämt gällande lydelse

och enligt den lydelse, som antagits som vilande av 1944 års riksdag, framgår

av följande uppställning:

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

§

Till borgmästaretjänst i stad åge

där bosatta och i stadens allmänna

angelägenheter röstberättigade män

och kvinnor föreslå tre behörige personer.

Varje röstberättigad äger en

röst. Bland de föreslagne utnämner

Konungen en till borgmästare. På

samma sätt förhålles med rådmansoch

magistratssekreteraresysslorna i

Stockholm.

Närmare bestämmelser om val för

nu sagts, meddelas genom särskild,

stiftad lag.

31.

Till borgmästaretjänst i stad åge

där bosatta och i stadens allmänna

angelägenheter röstberättigade män

och kvinnor föreslå tre behörige personer.

Varje röstberättigad äger en

röst. Till tjänst som lagfaren rådman

i stad åge staden föreslå tre behörige

personer. Bland de sålunda föreslagne

utnämner Konungen en till innehavare

av den ifrågavarande tjänsten.

upprättande av förslag till de tjänster,

av Konungen och riksdagen samfällt

I anslutning till de nya stadgandena i § 31 regeringsformen har processlagberedningen,

som ansett att bestämmelserna örn borgmästarval och rådmansval

borde sammanföras i en gemensam lag, utarbetat ett förslag till

lag örn val av borgmästare och lagfaren rådman i stad, vilket förslag ligger

till grund för det genom förevarande proposition framlagda lagförslaget.

Om utformningen av och motiveringen till beredningens förslag må följande

nämnas.

I 1 § meddelas bestämmelser om kungörande av ledighet å borgmästareller

rådmanstjänst samt örn ordningen för sökande av sådan tjänst. Paragrafen

ansluter sig nära till motsvarande stadganden i 1921 års lag örn val av

borgmästare m. m.

Första stycket av 2 § innehåller en allmän föreskrift alt för val av borgmästare

i tillämpliga delar skall gälla vad om val av stadsfullmäktige är

stadgat. Från denna regel, som hämtats från 6 § i 1921 års lag, ha dock av

praktiska skäl gjorts vissa undantag, vilka likaledes äga motsvarighet i gällande

rätt.

I andra stycket har upptagits bestämmelse att val av rådman skall förrättas

av stadsfullmäktige. Detta innebär, i överensstämmelse med det förslag till

grundlagsändring som framlagts vid 1944 års riksdag, att rådman i Stockholm

icke längre skall väljas av de röstberättigade direkt.

Under 3—5 §§ givas regler om vad magistraten efter ansökningstidens utgång

har att iakttaga med avseende å valets förberedande och verkställande.

I denna del innefatta de föreslagna stadgandena den nyheten, att inkomna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 21.

7

ansökningshandlingar före valet skola översändas till hovrätten för inhämtande

av hovrättens yttrande angående sökandenas kvalifikationer för befattningen.

Enligt beredningens mening vore en dylik prövning av offentlig

myndighet ägnad att underlätta valmännens ställningstagande och därigenom

bereda ökad trygghet för ett lämpligt val. Beredningen erinrar i detta sammanhang

om att förslag i sådan riktning framlagts redan tidigare i ett av

särskilda sakkunniga den 8 november 1933 avgivet betänkande angående

ordningen för stadsdomartjänsternas tillsättande m. m. (SOU 1933:31). I

5 § av beredningens förslag har dessutom upptagits föreskrift att, då fråga

är om rådmansval, magistraten skall vid ansökningshandlingarnas översändande

till hovrätten bifoga eget yttrande.

Vad angår den närmare innebörden av hovrättens uppgift förordades i 1933

års betänkande, att hovrätten skulle upprätta förslag å de tre sökande som

med hänsyn till förtjänst och skicklighet främst borde ifrågakomma till befattningen.

Beredningen har, för att starkare framhålla att hovrätten har att

beakta alla de omständigheter som äro av betydelse, förordat att som kvaiifikationsgrund

uttryckligen omnämnes, jämte förtjänst och skicklighet,

även lämplighet för befattningen. I överensstämmelse därmed har i beredningens

text hovrättens uppgift angivits vara att avgiva yttrande rörande de

sökande samt ordningen mellan de tre som enligt hovrättens mening med

hänsyn till förtjänst och skicklighet samt lämplighet i övrigt för befattningen

borde främst ifrå*gakomma vid valet. Härjämte skall hovrätten anmärka, örn

hovrätten finner någon av de sökande icke vara till befattningen behörig.

Sedan hovrättens yttrande avgivits, skall det enligt förslaget åligga magistraten

att bringa yttrandet till valmännens kännedom. Vid borgmästarval

skall sålunda i valkungörelsen angivas, förutom sökandenas namn, även ordningen

mellan de tre som hovrätten satt främst samt varest hovrättens yttrande

under tiden till valet hålles tillgängligt för de röstberättigade. Har hovrätten

funnit någon av sökandena obehörig, skall jämväl detta anmärkas i

kungörelsen. Vid rådmansval skall magistraten överlämna hovrättens yttrande

till stadsfullmäktige.

I 6—8 §§ i förslaget lia upptagits bestämmelser om valsättet samt angående

valsedlarnas innehåll och röstberäkningen m. m.

Liksom enligt gällande rätt skall enligt förslaget vid val av borgmästare

å valsedel kunna upptagas namn å person som icke sökt befattningen. Om

röstsammanräkningen ger till resultat att sådan person ifrågakommer till

förslagsrum, skall det åligga magistraten att inhämta uppgift av honom huruvida

han är villig att mottaga kallelsen. Förklarar han sig ej vara villig eller

svarar han icke på magistratens förfrågan inom viss tid, betraktas hans

namn som obefintligt och ny sammanräkning verkställes.

Beredningen har övervägt, örn icke rätten att rösta på personer utom sökandenas

krets borde upphöra. Som framgår av beredningens betänkande

framställdes under förarbetena till 1921 års lag från flera håll yrkanden i

sådan riktning. Föredragande departementschefen erinrade emellertid, att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första lagutskottets utlåtande nr 21.

exempel kunde anföras på att personer som varit synnerligen lämpliga som

borgmästare icke velat anmäla sig som sökande men sedermera då röstningen

medfört att de kunnat uppföras på förslag ställt sig till förfogande

och även blivit utnämnda till befattningen. Då rätten att rösta även å annan

än sökande alltså i vissa fall varit till fördel, fann departementschefen

valrätten i fråga örn borgmästartjänst icke böra begränsas till de sökande.

Även beredningen har, under hänvisning till vad sålunda yttrades, ansett övervägande

skäl tala för att den gällande ordningen på denna punkt bibehålies.

I fråga om rådmansval har beredningen däremot ansett, att valrätten borde

begränsas på sätt som nyss angivits. I förslaget stadgas därför, i anslutning

till vad nu gäller om val av rådman i Stockholm, att valsedel vid rådmansval

icke må upptaga någon som ej anmält sig som sökande till befattningen.

Även beträffande valsedlarnas innehåll i övrigt samt sättet för röstberäkningen

överensstämmer förslaget med 1921 års lag.

Under 9—11 §§ innehåller förslaget slutligen vissa stadganden angående

protokoll över valförrättning samt örn klagorätt m. m. Dessa stadganden

ansluta sig såvitt angår val av borgmästare till motsvarande föreskrifter i

1921 års lag och beträffande rådmansval till bestämmelserna i lagen den

6 juni 1930 örn kommunalstyrelse i stad.

Över processlagberedningens förslag ha utlåtanden infordrats från rikets

hovrätter och samtliga länsstyrelser. Genom länsstyrelserna ha magistraterna

och stadsfullmäktige i vissa städer, vilkas hörande kunde anses vara av

särskilt intresse, erhållit tillfälle att yttra sig i ärendet. Av denna möjlighet

ha vederbörande i allmänhet begagnat sig. Härjämte föreligga yttranden

från styrelserna för svenska stadsförbundet och föreningen Sveriges stadsdomare.

En översiktlig redogörelse för innehållet i de avgivna yttrandena finnes intagen

å s. 10—16 i propositionen.

I propositionen anför föredragande departementschefen, statsrådet Bergquist,

följande:

»I nya rättegångsbalken förutsättes, såsom förut nämnts, att borgmästare

och rådmän skola utnämnas av Kungl. Majit sedan val dessförinnan ägt

rum. I överensstämmelse härmed har processlagberedningen upprättat det

förslag till ändrad lydelse av § 31 regeringsformen som av 1944 års riksdag

antagits såsom vilande.

I fråga örn förfarandet vid valet upptager nya rättegångsbalken icke några

bestämmelser utan hänvisar allenast till särskild lagstiftning. Beträffande

borgmästarval meddelas för närvarande sådana föreskrifter i lagen den

14 mars 1921 om val av borgmästare i stad med magistrat m. m. Det torde,

såsom beredningen framhållit, vara lämpligt, att de erforderliga reglerna

om rådmansval förenas med dessa föreskrifter i en gemensam lag om städernas

domarval. Det förslag till sådan lag som beredningen utarbetat är

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 21.

9

upprättat i överensstämmelse med de allmänna principer beträffande tillsättning

av stadsdomartjänst, vilka legat till grund för nyssnämnda förslag

om ändrad lydelse av § 31 regeringsformen. I vissa yttranden ha erinringar

med anledning av nu föreliggande förslag framställts mot att domartjänster,

på sätt förslaget om ändring i regeringsformen förutsätter, skola tillsättas

efter val. Någon anledning att på grund av vad sålunda anförts nu överväga

en ändring av denna princip synes emellertid icke föreligga. Ej heller lärer

det böra ifrågakomma att avvika från föreskriften i nya rättegångsbalken,

att rådman tillsättes av Kungl. Maj :t, eller att låta städernas förslagsrätt även

beträffande borgmästartjänst utövas av stadsfullmäktige. De allmänna grunder

på vilka förslaget till lag om val av borgmästare och lagfaren rådman

i stad vilar torde därför böra godtagas.

Vad angår de särskilda bestämmelserna i förslaget synes föreskriften att

ansökningar till stadsdomar tjänster skola underställas hovrätten för yttrande

ägnad att tillgodose önskemålet örn bättre garantier för en tillfredsställande

rekrytering av dessa tjänster, utan att därigenom städernas självbestämningsrätt

trädes för nära. I vissa remissyttranden har förordats, att hovrättens

medverkan skulle begränsas till borgmästarval och att vid rådmansval

motsvarande uppgift i stället skulle anförtros åt magistraten. I likhet

med beredningen finner jag emellertid övervägande skäl tala för att hovrätten

avger yttrande även vid rådmansval. Det särskilda intresse, som kan

åberopas för att vid sådant val inhämta magistratens mening, torde lämpligast

tillgodoses genom att magistraten, på sätt beredningen föreslagit, får

tillkännagiva sina synpunkter i utlåtande till hovrätten. Visserligen har häremot

erinrats, att svårigheter kunde uppstå, om hovrätten och magistraten

vore av olika mening, men avgörande vikt torde ej böra fästas vid denna omständighet.

Jag vill framhålla, att magistraten icke bör anses pliktig att

i fråga om samtliga kandidater angiva den ordning, i vilken magistraten anser

dem böra ifrågakomma.

I ett av de inkomna yttrandena har uttalats, att det vore önskvärt, att

magistraten avgåve utlåtande till hovrätten även vid val av borgmästare. Som

beredningen närmare utvecklat tala dock särskilda skäl mot en sådan ordning,

och jag har därför icke ansett mig böra upptaga detta förslag.

Anledning torde icke föreligga att, såsom ifrågasatts av Stockholms magistrat,

meddela bestämmelser om rätt för Kungl. Maj:t att förordna om nytt

val, därest stadsfullmäktige vid rådmansval på samtliga förslagsrum uppfört

sökande, som varken förordats av magistraten eller av hovrätten uppförts

bland de tre främsta.

Beträffande innehållet i hovrättens yttrande, som icke skall kunna överklagas,

har beredningen erinrat, att ett tidigare sakkunnigförslag, enligt vilket

hovrätten skulle upprätta förslag å de tre sökande sorn med hänsyn till förtjänst

och skicklighet främst borde ifrågakomma till befattningen, framkallat

farhåga att fragan örn sökandenas kompetens från administrativa och

kommunala synpunkter icke komme att bliva tillbörligt beaktad. För att starkare

framhålla att även dessa synpunkter borde komma till sin rätt har be
Bihang

till riksdagens protokoll 1945. 9 sami. 1 avd. Nr 21. a

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första lagutskottets utlåtande nr 21.

redningen givit sitt förslag den avfattningen, att hovrätten skall avgiva yttrande

rörande sökandena och ordningen mellan de tre, vilka enligt hovrättens

mening med hänsyn till förtjänst och skicklighet samt lämplighet i övrigt

för befattningen böra främst ifrågakomma vid valet. Häremot har i vissa

remissyttranden erinrats, att omnämnandet av lämplighet såsom särskild befordringsgrund

vid sidan av förtjänst och skicklighet icke stöde i överensstämmelse

med § 28 regeringsformen. Jag finner denna erinran befogad.

Kravet på skicklighet lärer utan något förtydligande tillägg innefatta krav

på förmåga och lämplighet beträffande samtliga de funktioner som äro förknippade

med den sökta befattningen. I de av Svea och Göta hovrätter samt

hovrätten för Övre Norrland avgivna yttrandena har också framhållits, att

särskild föreskrift i detta hänseende icke vöre erforderlig till vägledning för

hovrätterna. Enligt Svea hovrätts mening läge det i sakens natur, att hänsyn

måste tagas även till tjänstemeriter på det administrativa området och

av sökande åberopad särskild förtrogenhet med förhållandena i den stad,

där befattningen skulle tillsättas.

Med anledning av vad Göta hovrätt i övrigt anfört rörande avfattningen av

nu ifrågavarande bestämmelse vill jag framhålla, att det stundom kan vara

önskvärt att hovrätten i en eller annan form uttalar ett omdöme om samtliga

sökande. Med hänsyn härtill och då enligt beredningens förslag möjlighet föreligger

att göra hovrättens uttalande om mindre kvalificerade sökande relativt

summariskt, torde det icke finnas anledning att omredigera stadgandet i

den riktning hovrätten antytt.

Ej heller synes det vara erforderligt att, såsom jämväl ifrågasatts, utfärda

särskilda bestämmelser till vägledning för värdering av meriter i anledning

av tjänstgöring vid skilda slag av domstolar och myndigheter. Jag förutsätter,

att hovrätterna icke skola, med undervärdering av andra meriter, komma att

ensidigt fästa avseende vid tjänstgöring inom den statliga domarkarriären.

I några remissyttranden har såvitt angår borgmästarval erinrats, att värdet

av den garanti, som läge i hovrättens yttrande, ej obetydligt förringades av

att möjlighet bibehållits att rösta även på personer som icke sökt befattningen.

I detta hänseende har framhållits, att den som ansåge sig äga utsikter

vid valet men befarade ett för honom ogynnsamt yttrande av hovrätten, kunde

undandraga sig hovrättens prövning genom att icke uppträda som sökande.

Emellertid laar, såsom beredningen framhållit, rätten att rösta å annan

än sökande i vissa fall visat sig vara till fördel, enär därigenom till borgmästare

kunnat förvärvas personer som varit synnerligen lämpliga för befattningen

men av särskilda skäl icke velat anmäla sig som sökande. Häremot har

invänts att dessa personer måhända skulle öppet framträtt såsom sökande,

om annan utväg att erhålla tjänsten icke stått till buds. De omständigheter

som kunna föranleda vederbörande att intaga en avvaktande hållning kunna

dock stundom för honom vara ganska vägande. Det förtjänar även framhållas,

att det för de röstberättigade av olika anledningar kan bliva betydelsefullt

att vid valet kunna gå utanför de sökandes krets, t. ex. om någon som

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 21.

11

ansetts självskriven avlider, får annan tjänst eller eljest drager sig tillbaka.

Det kan då vara önskvärt, att någon väl kvalificerad domare kan vidtalas

att ställa sig till förfogande. Jag har av dessa skäl icke ansett mig böra frångå

beredningens ståndpunkt, som överensstämmer med gällande lag. Kommer

någon som icke sökt borgmästartjänsten på förslag, torde Kungl. Maj:t icke

underlåta att, om det kan vara av betydelse, inhämta hovrättens yttrande om

honom.

Med anledning av de erinringar som i övrigt framställts i remissyttrandena

vill jag framhålla, att tillräckliga skäl icke torde föreligga att låta förfarandet

för återbesättande av ledigbliven befattning taga sin början tidigare än

nu eller att förkorta ansökningstiden till tjugu dagar. Fråga om anstånd med

befattnings återbesättande kan ofta uppkomma först på ett ganska sent stadium,

och den jämförelsevis långa ansökningstiden torde vara behövlig på

grund av de speciella förhållandena vid borgmästarval. Att föreskriva en särskild,

kortare ansökningstid vid rådmansval torde återigen icke vara motiverat.

Ej heller har jag ansett lämpligt att förorda någon ändring av förslagets

bestämmelser angående röstberäkningen, vilka oförändrade upptagits

från 1921 års lag, eller att meddela föreskrift örn att i kungörelse om borgmästarval

skulle upptagas endast sådana sökande som hovrätten funnit behöriga

till tjänsten.

Även vad beredningen eljest föreslagit har synts mig lämpligt och torde

böra genomföras. I redaktionellt avseende lärer emellertid förslaget böra underkastas

en överarbetning. Bland annat torde för vinnande av större överskådlighet

de närmare bestämmelserna örn förfarandet vid borgmästarval och

vid rådmansval böra upptagas i skilda avdelningar.»

Det genom förevarande proposition framlagda förslaget till lag om val av

borgmästare och lagfaren rådman är grundat på de principer för tillsättning

av städernas domartjänster, som kommit till uttryck i 4 kap. 2 § nya rättegångsbalken

ävensom i det av 1944 års riksdag såsom vilande antagna förslaget

till ny lydelse av § 31 regeringsformen. Dessa principer kunna sägas

innebära en kompromiss mellan å ena sidan önskemålet om ett förstatligande

av städernas domstolsväsen och å andra sidan städernas naturliga önskan

att bibehållas vid ett visst medinflytande vid tillsättningen av ifrågavarande

domartjänster. Vissa av de i förslaget upptagna bestämmelserna innebära

ett fullföljande av nu antydda intresseavvägning. Det i 3 § föreslagna stadgandet

att hovrätten skall avgiva yttrande rörande sökandena och ordningen

mellan de tre, vilka enligt hovrättens mening med hänsyn till förtjänst och

skicklighet böra främst ifrågakomma till den sökta befattningen, kan sålunda

i viss mån komma att medföra en försvagning av städernas fria prövningsrätt.

Ä andra sidan har rätten att vid borgmästarval rösta även på annan

än sökande bibehållits i förslaget.

Utskottet, som i lagstiftningsfrågans nuvarande läge saknat anledning ingå

i förnyad prövning av spörsmålen örn stadsdomstolarnas förstatligande och

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Första lagutskottets utlåtande nr 21.

om själva valprincipen, har vid sin granskning av det genom propositionen

framlagda lagförslaget icke funnit anledning till erinran mot detsamma och

får alltså hemställa,

att förevarande proposition, nr 28, måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 15 mars 1945.

På första lagutskottets vägnar:

K. SCHLYTER.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Schlyter, Gärde, Westman, Linnér, Ahlkvist, Krugel,

Siljeström och Olofsson;

från andra kammaren: herrar Lindqvist och Werner, fru Gustafson samt herrar

Ljungberg, Landgren, Rylander, Andersson i Mölndal* och Skoglund i Umeå.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1945. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

451050

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:104 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn val av borgmästare och lagfaren rådman. s. 1 i texten