Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 16

1945-03-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1945:16, Andra lagutskottets utlåtande nr 16

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

1

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 15 mars 1945 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning au Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående ändrad lydelse au 3 § rekvisitionslagen

den 30 juni 1942 (nr 583), m. m.

Genom en den 16 februari 1945 dagtecknad proposition, nr 95, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj;t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag

till

1) Lag

angående ändrad lydelse av 3 § rekvisitionslagen den 30 juni 1942 (nr 583).

Härigenom förordnas, att 3 § rekvisitionslagen den 30 juni 1942 skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

3 §.

Redan under fredstid skall vidtagas förberedelse till rekvisition (uttagning)

av de hästar, hundar, hästfordon, motorfordon, släpfordon, motorredskap

och fartyg samt, därest Konungen finner erforderligt, jämväl

de luftfartyg, vilka utöver dem, som förut stå till krigsmaktens förfogande,

erfordras för dennas ställande på krigsfot (krigsmaktens första behov). Konungen

må ålägga ägare eller innehavare av sådan förnödenhet skyldighet

att lämna uppgifter örn förnödenheten samt att låta densamma undergå besiktning

och transportera densamma till plats för besiktning. Sådan skyldighet

skall, där ej Konungen annorlunda förordnar, fullgöras utan ersättning.

Kommun har att genom för ändamålet utsedd nämnd lämna erforderlig

medverkan vid uttagningen av hästar och hästfordon. Kommun, municipalsamhälle

samt köping, som icke utgör egen kommun, äro jämväl skyldiga att

pa därom gjord framställning lämna sådana utdrag ur vederbörliga hundskatteregister,

som äro för krigsmakten nödvändiga för verkställande av uttagning

av hundar.

Vad nu---på krigsfot.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1946.

Bihang till riksdagens protokoll 7945. 9 sami. 2 avd. Nr 16.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

2) Förordning

om ändrad lydelse av 5 § förordningen den 17 maj 1923 (nr 116)

angående skatt för hundar.

Härigenom förordnas, att 5 § förordningen den 17 maj 1923 angående

skatt för hundar skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

5 §.

Under januari månad varje år skall skattskyldig till vederbörande kommunala

uppbördsmyndighet skriftligen anmäla de hundar, för vilka skatteplikt

vid ingången av året förelegat, med angivande tillika av hundarnas ras,

ålder, kön och färg ävensom deras militära registerbeteckning, därest sådan

är åsatt.

Inträder skatteplikt----sätt anmäla.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1946.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de genom propositionen

framlagda författningsförslagen, får utskottet, i den mån redogörelse därför

ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

I 1943 års krigsorganisation ingår ett väsentligt större antal hundar än i

tidigare organisation. Ur administrativ synpunkt och redovisningssynpunkt

uppdelas dessa i tre kategorier, stam-, reserv- och beredskapshundar. Stamhundarna,

som ägas av kronan, äro med undantag av vissa permanent utplacerade

vakthundar utackorderade till privata personer under den tid

hundarna icke tjänstgöra. Stamhundarna äro skattefria. Reservhundarna,

som äro i enskild ägo, äro knutna till försvaret medelst tjänstgöringskontrakt.

De undergå specialutbildning vid armén under omkring ett år och få efter

godkänd sådan utbildning arméeertifikat, vilket berättigar till skattefrihet

så länge de stå till försvarets förfogande. De äro efter respektive ägares

bostadsort fördelade på olika truppförband. Stam- och reservhundarna äro

försedda med särskilda s. k. militära hundskattemärken, som upptaga bland

annat deras militära registerbeteckning. Beredskapshundarna utgöras av

alla återstående, för militärtjänst lämpade hundar. De kunna antingen vara

kontrakterade med arméhundväsendet, s. k. frivilliga beredskapshundar,

eller tvångsvis uttagna med stöd av rekvisitions- eller beredskapsförfogandelagen,

uttagna beredskapshundar. De frivilliga beredskapshundarna uppdelas

i allmänna beredskapshundar och hemvärnets beredskapshundar. Av

riksvärderingsnämnden har fastställts en hyresersättning av 10 öre per dygn

för ianspråktagen beredskapshund. För frivilliga beredskapshundar återbäres

därjämte efter vissa grunder utlagd skatt för tid, då hundarna varit inkallade.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

3

Anskaffningen och fördelningen av hundar har li i 11 ilis ombesörjts genom

arméhundväsendets centrala expedition i Sollefteå. Med hänsyn till det

avsevärt ökade antalet hundar i krigsorganisationen samt behovet av att

snabbt kunna rekvirera beredskapshundar för vakt- och bevakningstjänst

bär det emellertid visat sig erforderligt att decentralisera hundanskaffningen

och redovisningen av hundar. Från och med den 1 juli 1944 ombesörjes

därför inom varje inskrivningsområde uttagningen av beredskapshundar av

en hunddetalj, som upprättats vid varje infanteridepå samt vid Södermanlands

och Skaraborgs pansarregementen. Inskrivningsområdena bilda lokala

hundregistreringsområden. Vid omorganisationen har även förutsatts, att

arméhundcliefen skall från kommunernas hundskatteregister erhålla uppgifter

på ägare till hundar, som äro lämpliga för militär tjänst samt förse

de lokala militära hundregistreringsmyndigheterna med adressuppgifter till

lämpligt antal sådana hundägare. Sistnämnda myndigheter skola sedan

vända sig till hundägarna med förfrågningar angående hundarna, varefter

uttagning — frivillig eller tvångsvis — äger rum. Därvid erhålla hundarna

militär registerbeteckning.

Chefen för armén har i skrivelse den 25 november 1943 framhållit, att

nu nämnda uttagningssystem förutsatte, att redan under fredstid förberedelse

för rekvisition (uttagning) av hundar kunde äga rum och att åläggande

kunde meddelas dels kommun att till arméhundchefen lämna begärda

utdrag ur hundskatteregistren, dels ock ägare eller innehavare av hund att

lämna vissa erforderliga uppgifter. I skrivelsen har hemställts, att rekvisitionslagen

måtte ändras så, att de för planläggningsarbetet erforderliga uppgifterna

kunde erhållas. Sedermera har arméchefen i skrivelse den 4 oktober

1944 hemställt bl. a. om sådan ändring i hundskatteförordningen, att skattepliktig

hundägare vid anmälan enligt 5 § i förordningen skulle vara pliktig

uppgiva hundens militära registerbeteckning, därest sådan vore åsatt.

Föredragande departementschefen, statsrådet Sköld, har i propositionen

anfört följande:

»Vad först beträffar frågan om sådant tillägg till 3 § rekvisitionslagen att

vederbörande militärmyndigheter beredas möjligheter att infordra utdrag

ur kommunernas hundskatteregister samt uppgifter från hundägare angående

deras hundar finner jag behovet därav styrkt. Det torde vara erforderligt,

att utdragen ur hundskatteregistren omfatta alla hundar av för militär

tjänst lämpliga raser. Skulle utdragen endast omfatta nytillkomna hundar

av dessa raser, skulle nämligen arméhundväsendet icke erhålla kännedom

örn avgången bland hundarna. I praktiken torde de mera omfattande utdragen

som regel icke bereda kommunerna nämnvärt större arbete än utdrag

över endast nytillkomna hundar. I själva verket lia kommunerna efter

anmaning från arméhundchefen vid två tillfällen frivilligt avgivit sådana

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskoltels utlåtande nr 16.

Utskottet.

registerutdrag. Hinder synes ej böra möta mot att uppgifter lämnas genom

tillhandahållande av kopior av hundskatteregistret i dess helhet i sådana

fall, då detta tillvägagångssätt i enlighet med vad stadsförbundets styrelse

framhållit kan innebära en lättnad för kommunerna. Jag förutsätter, att

ett samarbete i hithörande avseenden etableras mellan de militära hundregistreringsmyndigheterna

och kommunerna. Då ifrågavarande arbete med

utdrag ur liundskatteregistren torde få anses ingå i den skyldighet till medverkan

vid förberedelser till rekvisition, som det redan nu åligger kommun

att fullgöra utan ersättning, anser jag icke anledning föreligga för statsverket

att särskilt gottgöra kommunerna för berörda arbete. Vad nu är sagt

om kommun bör äga motsvax''ande tillämpning i fråga örn municipalsamhälle

ävensom köping, som icke utgör egen kommun, för vilka i följd av

12 § hundskatteförordningen särskilt hundskatteregister föres.

Förslaget att skattepliktig hundägare vid anmälan enligt 5 § hundskatteförordningen

skall uppgiva hundens militära registerbeteckning, därest sådan

är åsatt, synes innebära en ändamålsenlig anordning. Denna skyldighet innebär

ju icke något mera betydande extra besvär för hundägaren men underlättar

högst väsentligt hundregistreringsmyndigheternas arbete. Därigenom

erhålla dessa en säkrare identifieringsgrund än hittillsvarande uppgifter

örn ras, ålder, kön och färg kunna giva, varigenom snabbare kan konstateras

vilka förändringar som inträffat beträffande de registrerade hundarna.

Härigenom undvikes även besväret att i alla tveksamma fall inhämta

upplysningar direkt från hundägarna, ett förfarande som förorsakar såväl

de militära myndigheterna som de enskilda hundägarna avsevärt större

extra arbete än den föreslagna anordningen.»

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot de genom propositionen

framlagda förslagen och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 13 mars 1945.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Linder, Wistrand, Olof

Carlsson, Björkman, Hage och Hallagård;

från andra kammaren: fröken Andersson, herrar Ryberg, Nilson i Eskilstuna,

Hermansson, Cruse, fru Johansson, herrar Larsson i Östersund och Andersson i

Eskilstuna.

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1945

461119

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:112 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Martts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 3 § rekvisitionslagen den 30 juni 1942 a1 i texten