Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 5 mars 1943

1945-02-06 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1945:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 5 mars 1943

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 6 februari 1945 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 5

mars 1943 (nr 78) örn jämkning av arrendeavtal i vissa

fall, m. m., såvitt propositionen hänvisats till lagutskott.

Genom en den 12 januari 1945 dagtecknad proposition, nr 13, har Kungl.

Majit, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslagit riksdagen att

dels antaga följande förslag till

Lag

angående fortsatt tillämpning av lagen den 5 mars 1943 (nr 78)

örn jämkning av arrendeavtal i vissa fall.

Härigenom förordnas, att vad i lagen den 5 mars 1943 om jämkning av

arrendeavtal i vissa fall stadgas i fråga örn år 1943 skall gälla jämväl beträffande

år 1945.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

dels ock till Kostnader i samband med jämkning av vissa arrendeavtal för

budgetåret 1945/46 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

1 000 kronor.

Propositionen har, såvitt angår anslagsfrågan, hänvisats till jordbruksutskottet

samt i övrigt hänvisats till lagutskott och tilldelats andra lagutskottet.

Genom beslut vid 1942 och 1943 års riksdagar antogos särskilda lagar örn

jämkning av arrendeavtal i vissa fall. Dessa lagar utfärdades den 6 mars

1942 (nr 72) och den 5 mars 1943 (nr 78).

Enligt sistnämnda lag kan arrendator påfordra skälig jämkning i arrendeavtal

under förutsättning att detta slutits före den 1 september 1940 och

arrendatorn däri åtagit sig att utgöra arrendet till minst hälften genom avläm
Bihang

till riksdagens protokoll 1945. 9 sami. 2 avd. Nr 2—3. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 2.

nande av mjölk eller smör. Såsom förutsättning för att jämkning som här

avses skall kunna ske fordras tillika, att arrendevillkoren på grund av rådande

förhållanden befinnas för arrendatorn oskäligt tyngande. Jämkningen

kan endast avse det i mjölk eller smör bestämda arrendet såvitt angår år

1943 (1 §).

I 2 § av lagen stadgas, att, därest arrendator, som skall frånträda den

arrenderade fastigheten under år 1943, enligt arrendeavtalet åtagit sig att vid

frånträdandet avlämna viss myckenhet stråfoder eller annat jordbruksalster,

arrendatorn skall, där brist förefinnes i den fastställda myckenheten på grund

av omständigheter, till vilka han icke varit vållande, äga rätt att i skälig

omfattning vinna befrielse från skyldighet att ersätta bristen. Lagens 3 §

upptager föreskrifter rörande förfarandet, för den händelse jordägaren och arrendatorn

icke kunna enas om den jämkning av arrendet, till vilken arrén

datorn enligt 1 § är berättigad, eller örn det sätt, varpå jämkningen skall

komma arrendatorn till godo, eller, i fall som avses i 2 §, om arrendatorns

befrielse från ersättningsskyldighet gentemot jordägaren eller omfattningen

därav. I dylika fall skall frågan avgöras av en särskild nämnd. Denna

skall bestå av tre personer och tillsättas för område, som Kungl. Majit äger

bestämma. En av ledamöterna, vilken tillika skall vara ordförande i nämnden,

skall utses av Kungl. Majit. För varje hushållningssällskaps verksamhetsområde

skola av länsstyrelsen utses två ledamöter, vilka skola tjänstgöra

i nämnden vid behandling av ärende angående arrendeavtal rörande fastighet

inom det område, för vilket de utsetts. Den ene av dessa ledamöter skall

vara ägare av jordbruksfastighet och den andre arrendera sådan fastighet.

För ordföranden och varje ledamot skall förordnas en suppleant. Vill arrendator

påkalla nämndens prövning av tvist som avses i lagen, skall han

vid äventyr av talans förlust bevisligen därom hava underrättat jordägaren

före utgången av år 1943. Mot nämndens beslut må talan icke förås.

Där ej annorlunda mellan jordägaren och arrendatorn åsämjes, må den

jämkning av arrendet, till vilken arrendatorn enligt 1 § är berättigad, icke

utan synnerliga skäl av nämnden bestämmas på sådant sätt, att därigenom

arrendet i vad det bestämts i mjölk eller smör nedsättes för den tid jämkningen

avser med mer än två tredjedelar av prisstegringen efter den 14 mars

1940 å nämnda produkter. Befrielse från skyldighet att ersätta sådan brist

som avses i 2 § må ej mot jordägarens bestridande utan synnerliga skäl

medgivas till större del än två tredjedelar av bristen (4 §).

Ersättning till nämndens ordförande och ledamöter skall bestämmas enligt

de grunder som Kungl. Majit fastställer. Ersättningen till ordföranden

skall gäldas av allmänna medel (5 §).

Av nämnden meddelad dom skall efter överexekutors förordnande gå i

verkställighet lika med domstols lagakraftägande dom (6 §). Utöver vad i

3—5 §§ stadgats skola beträffande nämnden bestämmelserna i lagen den 14

juni 1929 örn skiljemän i tillämpliga delar lända till efterrättelse (7 §). Kungl.

Majit äger meddela för lagens tillämpning erforderliga föreskrifter (8 §).

I kungörelse den 5 mars 1943 (nr 79) ha upptagits bestämmelser angående

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 2. 3

nämnd, som avses i ifrågavarande lag. Enligt kungörelsen skola finnas fem

nämnder.

Enligt lagen den 10 mars 1944 (nr 71) skall vad i lagen den 5 mars 1943

örn jämkning av arrendeavtal i vissa fall stadgas i fråga om år 1943 gälla

jämväl år 1944.

För att vinna upplysning rörande verkningarna av 1944 års lagstiftning

samt för att erhålla grundval för bedömande av frågan huruvida lagstiftning

av motsvarande innehåll alltjämt erfordras ha utlåtanden infordrats

från ordförandena i de i 3 § av lagen omförmälda nämnderna ävensom lantbruksstyrelsen.

Yttranden ha även inkommit från Sveriges lantbruksförbund

och Riksförbundet landsbygdens folk (RLF). I samtliga yttranden med undantag

av ett har tillstyrkts en ytterligare förlängning av ifrågavarande lagstiftning.

För innehållet i yttrandena redogöres å s. 4-—6 i propositionen.

Föredragande departementschefen, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, har i

propositionen anfört:

»I samtliga de avgivna yttrandena med undantag av ett har en förlängning

av ifrågavarande lagstiftning tillstyrkts. Såsom skäl för avstyrkandet har

bland annat åberopats, att lagen under år 1944 icke kommit i tillämpning och

att behov av förlängning av lagen därför icke förelåge. Enligt mitt förmenande

får emellertid härvidlag icke förbises det förhållandet, att frivilliga

överenskommelser om jämkning av arrende säkerligen i många fall träffats

mellan vederbörande parter utan att frågan hänskjutits till sådan nämnd, som

avses i lagen. Lagen har alltså, såsom också framhållits i ett flertal yttranden,

verkat genom sin blotta tillvaro. Enligt min mening äga samtliga de skäl, som

av mig åberopades i samband med remiss till lagrådet av förslaget till 1943

års lag, alltjämt sin giltighet.

Med hänsyn till det anförda anser jag mig böra förorda, att 1943 års lagstiftning

gives tillämpning ytterligare ett år.»

Lagrådet har lämnat lagförslaget utan erinran.

Utskottet har vid granskning av det genom propositionen framlagda lagförslaget

icke funnit anledning till erinran mot detsamma och får därför

hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande lagförslag.

Stockholm den 6 februari 1945.

På andra lagutskottets vägnar:

Utskottet.

DAVID NORMAN.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 2.

Vid ärendets behandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Linder, Forslund, Olof Carlsson, Björkman,

Englund, Wahlund och Gunnar Andersson;

från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Pettersson i Hällbacken, Ryberg,

Nilson i Eskilstuna, Hermansson, Holm, Hagård och Larsson i Östersund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:25 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 5 mars 1943 a1 i texten