Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 5 § lagen den 21 juni 1940

1945-03-20 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1945:21, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 5 § lagen den 21 juni 1940

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 21.

1

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1915 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag angående ändrad lydelse av 5 § lagen den 21

juni 1940 (nr 540) om krigsskadeersåttning.

Genom en den 23 februari 1945 dagtecknad proposition, nr 86, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

angående ändrad lydelse av 5 § lagen den 21 juni 1940 (nr 540)

om krigsskadeersåttning.

Härigenom förordnas, att 5 § lagen den 21 juni 1940 om ^^skadeersättning1

skall erhålla följande ändrade lydelse.

5 §.

Med fastighet förstås i detta kapitel egendom, som omedelbart på grund

av lagen den 24 maj 1895 angående vad till fast egendom är att hänföra

skall betraktas såsom sådan egendom, så ock byggnad samt för stadigvarande

bruk avsedd elektrisk anläggning, även örn byggnaden eller anläggningen

icke enligt samma lag är hänförlig till fast egendom, dock att, därest

värdet av byggnad eller med varandra sammanhängande byggnader, som

äro uppförda å mark för vilken byggnadsägaren enligt kommunalskattelagen

icke är skattskyldig, understiger 500 kronor, sådan byggnad ej anses

som fastighet.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Vad i lagen stadgas örn elektrisk anläggning skall äga tillämpning å skada,

som inträffat efter den 31 augusti 1939. Anmälan örn skada, som å sådan

anläggning inträffat före lagens ikraftträdande, skall hava inkommit till

krigsskadenämnden inom sex månader från dagen för lagens ikraftträdande,

vid äventyr att rätten till ersättning eljest är förlorad.

1 Senaste lydelse se SFS 1940: 980.

lii han;/ lill riksdagens protokoll 19 45. 9 saini. 2 avel. nr 21.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 21.

Beträffande skälen för lagförslaget får utskottet, i den mån redogörelse

för desamma ej lämnats här nedan, hänvisa till propositionen.

Enligt lagen om krigsskadeersättning skall, i den mån skada å egendom

här i riket i följd av krig, vari riket kommit, icke gottgöres i annan ordning,

för sådan krigsskada beredas ersättning genom statlig krigsförsäkring i den

omfattning och på de villkor, som i lagen stadgas. Lagen omfattade ursprungligen

tre skilda egendomsgrupper, nämligen 1) fastigheter jämte vissa inventarier

och produkter därå, 2) varor, huvudsakligen handelsvaror, och 3)

maskiner. Genom lag den 6 december 1940 (nr 980) lades härtill ytterligare

en egendomsgrupp, nämligen 4) personligt lösöre och annan lösegendom.

Slutligen föreskrevs genom lag den 3 december 1943 (nr 808), att ersättning

genom krigsförsäkring skulle beredas jämväl för skada å egendom här

i riket i följd av krig, vari riket icke indragits (krigsskada under neutralitetstid),

i den mån skadan icke i annan ordning goltgjordes.

Envar av de nämnda egendomsgrupperna utgör enligt lagen ett i förhållande

till annan egendom fullt fristående försäkringskollektiv. Beträffande

varu-, maskin- och lösörekollektiven gäller såsom förutsättning för krigsskadeskydd

bland annat, att egendomen är brandförsäkrad (sjöförsäkrad) i

svenskt försäkringsbolag eller i utländsk försäkringsanstalt med rätt att driva

försäkringsrörelse här i riket. Fast egendom skyddas däremot oavsett huruvida

egendomen är brandförsäkrad eller ej. Mot förmånen av krigsskadeersättning

svarar en skyldighet för ägaren att med avgift för egendomen bidraga

till finansieringen av försäkringsskyddet. I fråga om fast egendom

har storleken av denna avgift ställts i viss relation till fastighetens värde, varmed

avses taxeringsvärdet eller, om sådant saknas, ett i den ordning Konungen

bestämmer fastställt värde. Lagen äger icke tillämpning å staten tillhörig

egendom.

Omfattningen av fastighetskollektivet bestämmes av 5 §, som för närvarande

har följande lydelse: »Med fastighet förstås i detta kapitel egendom,

som omedelbart på grund av lagen den 24 maj 1895 angående vad till fast

egendom är att hänföra skall betraktas såsom sådan egendom, så ock byggnad,

som icke enligt samma lag är hänförlig till fast egendom, dock att,

därest värdet av byggnad eller med varandra sammanhängande byggnader,

som äro uppförda å mark för vilken byggnadsägaren enligt kommunalskattelagen

icke är skattskyldig, understiger 500 kronor, sådan byggnad ej

anses som fastighet.»

Elektrisk ledning tillhör krigsskadelagens fastighetskollektiv allenast i den

mån den framgår över mark tillhörig ledningens ägare. I övrigt är elektrisk

ledning, dock endast i den mån den är brandförsäkrad, att hänföra under

krigsskadelagens lösörekollektiv eller, därest ledningen tillhör fabrik, annan

industriell inrättning eller hantverk, under maskinkollektivet. Ej brandförsäkrad

elektrisk ledning, som är framdragen över mark tillhörig annan än

ledningens ägare, omfattas ej av försäkringsskyddet enligt lagen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 21.

3

Den nu föreslagna lagändringen, som angår frågan om skydd enligt krigsskadelagen

för elektriska anläggningar, har föranletts av en framställning

från Svenska vattenkraftföreningen. Rörande innehållet i framställningen

och de över densamma avgivna yttrandena hänvisas till propositionen.

Föredragande departementschefen, statsrådet Ohlin, har i propostionen

anfört följande:

»Elektrisk ledning hänföres till krigsskadelagens fastighetskollektiv endast

i den mån ledningen framgår över mark, tillhörig ledningens ägare. De

elektriska distributionsföretagens ledningar gå emellertid i utomordentligt

ringa omfattning över företagens egen mark. Till den del ledning framgår

över annan mark än ledningsägarens är ledningen, om den är brandförsäkrad,

att hänföra till krigsskadelagens lösöre- eller maskinkollektiv. Av naturliga

skäl bruka emellertid elektriska ledningar icke försäkras mot brand.

Följaktligen åtnjuta sådana ledningar endast i undantagsfall skydd enligt

krigsskadelagens bestämmelser.

Under tiden sedan krigsutbrottet den 1 september 1939 ha elektriska ledningar

i åtskilliga fall skadats genom vinddrivna spärrballonger. Risk finnes

uppenbarligen för att nya sådana skador inträffa. Med hänsyn härtill måste

det anses rimligt att frågan om krigsskadeskydd för elektriska ledningar upptages

till omprövning. Att hänvisa ledningarnas ägare till att genom brandförsäkring

av ledningarna erhålla krigsskadeskydd enligt bestämmelserna för

maskin- eller lösörekollektivet bör enligt min mening icke komma i fråga.

Den närmast till hands liggande lösningen är att ledningarna tillföras krigsskadelagens

fastighetskollektiv. Denna lösning har också föreslagits av vattenkraftföreningen

och tillstyrkts av samtliga i ärendet hörda myndigheter.

Att ledningarna icke åsatts taxeringsvärde är visserligen i detta sammanhang

en olägenhet, men särskild värdering kan, enligt vad av utredningen framgår,

ske utan svårighet. Jag förordar därför sådan ändring av krigsskadelagen,

att elektriska ledningar hänföras under lagens fastighetskollektiv i den

mån så icke redan är förhållandet.

Behovet av lagändring har visat sig främst såvitt angår elektriska starkströmsledningar.

Av de elektriska svagströmsledningar, vilka icke såsom

exempelvis ringledningar äro tillbehör till byggnad, tillhöra de flesta staten

(telegrafverket) och omfattas därför icke av krigsskadelagens bestämmelser.

Övriga svagströmsledningar böra emellertid erhålla samma krigsskadeskydd

som starkströmsledningarna. Det torde vidare icke vara lämpligt att inskränka

den föreslagna lagändringen till att avse allenast själva ledningarna. Även

transformatorstationer och andra liknande anordningar böra, i den mån icke

redan så är fallet, skyddas enligt krigsskadelagen. Av skäl, som kommerskollegium

anfört, bör icke skyddet omfatta endast registrerade anläggningar.

Lagen bör därför enligt min mening ändras till att gälla i fråga örn alla för

stadigvarande bruk utförda elektriska anläggningar, i den män de icke redan

äro att hänföra lill lagens fastighetskollektiv. Lagändringen bör träda i

kraft så snart som möjligt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 21.

Viskottet.

Starka billighetsskäl tala för att lagändringen erhåller tillämpning å alla

skador, som uppstått sedan det nu pågående världskrigets utbrott. Synpunkter

av principiell art kunna visserligen anföras mot att lagändringen erhåller

retroaktiv giltighet. Statsmakterna ha emellertid nyligen i ett liknande fall,

nämligen då krigsskadelagen år 1943 utsträcktes till att omfatta även krigsskada

under neutralitetstid, godtagit principen örn ersättning för redan timade

skador. Enligt 1943 års lagstiftning bereddes nämligen ersättning för krigsskada,

som inträffat efter den 31 augusti 1939. Vad den nu ifrågasatta lagändringen

beträffar synes anledning icke föreligga att i fråga om ersättning

för redan inträffade skador intaga annan principiell ståndpunkt än år 1943.

Ej heller ur praktisk synpunkt föreligga skäl mot att lagändringen erhåller

retroaktiv verkan. Härvid är särskilt att märka, att fullständig utredning och

värdering av de redan inträffade skadorna torde föreligga i det övervägande

antalet fall. Jag förordar sålunda, att lagändringen erhåller tillämpning å

krigsskador, som inträffat efter den 31 augusti 1939. Härtill bör knytas en

föreskrift, att anmälan om skada, som inträffat före lagens ikraftträdande,

skall hava inkommit till statens krigsskadenämnd inom sex månader från

den dag då lagen träder i kraft, vid äventyr att rätten till ersättning eljest

är förlorad.»

Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det genom propositionen

framlagda lagförslaget och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 20 mars 1945.

På andra lagutskottets vägnar:

ÅKE HOLMBÄCK.

Vid ärendets behandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Holmbäck, Wistrand, Forslund, Olof Carlsson, Hage,

Hallagård, Hagman och Uhlén;

från andra kammaren: fröken Andersson, herrar Pettersson i Hällbacken, Hyberg,

Nilson i Eskilstuna, Larsson i Östersund, Andersson i Eskilstuna, Lundberg i Uppsala och

Andersson i Alfredshem.

457577. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:128 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 5 § lagen den 21 juni 1940 a1 i texten