Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående utsträckt tillämpning av lagen den 15 december 1939

1945-04-06 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1945:25, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående utsträckt tillämpning av lagen den 15 december 1939

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 25-

1

Nr 25.

Ankom till riksdagens kansli den 6 april 1945 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med

förslag till lag angående utsträckt tillämpning av lagen

den 15 december 1939 (nr 856) örn utbetalande

av krigsriskersåttning till sjömän, dels ock en i

ämnet väckt motion.

Genom en den 23 februari 1945 dagtecknad proposition, nr 92, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

angående utsträckt tillämpning av lagen den 15 december 1939 (nr 856)

örn utbetalande av krigsriskersåttning till sjömän.

Härigenom förordnas, att lagen den 15 december 1939 om utbetalande av

krigsriskersättning till sjömän1 skall gälla krigsriskersättning som belöper å

tiden till och med den 30 juni 1946.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft en

i anledning av densamma inom andra kammaren väckt motion, nr 485 av

herr Dahlgren m. fl., vari hemställts, att propositionen måtte avslås.

Beträffande de skäl, som utöver vad nedan anföres åberopats till stöd

för lagförslaget, ävensom i fråga om de skäl motionärerna anfört för sitt

yrkande får utskottet hänvisa till propositionen och motionen.

I lagen den 15 december 1939 (nr 856) om utbetalande av krigsriskersättning

till sjömän stadgas, att krigsriskersättning skall, i den mån Konungen

därom förordnar, av redaren insättas hos postsparbanken för den ersättningsberättigades

räkning. Enligt lagen äger Konungen förordna, att av krigsriskersättning,

som skall insättas hos postsparbanken, högst hälften skall under

villkor som Konungen bestämmer innestå viss tid, ej över två år.

'' jrr SFS 1944: 113.

Bihang lill riksdagens protokoll 1915. 9 sami. 2 avd. Nr 25. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andia lagutskottets utlåtande nr So
-

lhagen gällde ursprungligen krigsriskersättning som belöpte å tiden till och

med den 31 mars 1941. Sedermera har lagens tillämplighet successivt utsträckts,

först genom lagen den 14 mars 1941 (nr 143) att avse krigsriskersättning

som belöpte å tiden till och med den 30 juni 1942 och därefter genom

lagarna den 30 juni 1942 (nr 528), den 30 juni 1943 (nr 463) och den 24

mars 1944 (nr 113) att avse sådan ersättning som belöper å tiden till och

med den 30 juni 1945.

Genom kungörelse den 15 december 1939 (nr 857) lia föreskrifter meddelats

angående lagens tillämpning. Även för dessa föreskrifter har giltighetstiden

utsträckts i den omfattning som nyss angivits.

I kungörelsens 1 § meddelas bestämmelser om insättning av krigsriskersättning

hos postsparbanken. Dessa bestämmelser gälla endast krigsriskersättning

till befälhavare och besättning på svenskt handelsfartyg örn minst 80

registertons nettodräktighet. Enligt bestämmelsernas ursprungliga lydelse föreskrevs,

att om krigsriskersättning för en och samma kalendermånad — efter

avdrag för hyresavgift — uppginge till mer än 50 kronor, överskjutande belopp,

på visst sätt avrundat, skulle av redaren insättas hos postsparbanken

för den ersättningsberättigades räkning. Den nu återgivna paragrafen har

ändrats genom kungörelser den 14 mars 1941 (nr 153) och den 19 juli samma

år (nr 661). Båda ändringarna inneburo uppmjukningar av insättningstvånget.

Enligt paragrafens nuvarande lydelse är det fria månatliga beloppet av krigsriskersättning

utöver hyran höjt till 150 kronor. Där sjömannen så begär,

skall från insättning undantagas ytterligare högst 100 kronor, örn och i den

mån motsvarande belopp av hyran skall på grund av dragsedel utbetalas till

person här i riket eller insättas i svensk bank.

Enligt 6 § i kungörelsens ursprungliga lydelse skulle av belopp, som insattes

hos postsparbanken, hälften regelmässigt innestå intill dess två år förflutit

från insättningsdagen. Denna paragraf upphävdes genom kungörelse

den 15 mars 1940 (nr 149). Därefter ha sålunda sjömännen varit berättigade

att omedelbart lyfta hela beloppet av den krigsriskersättning som insatts hos

postsparbanken.

I 7 § av kungörelsen stadgades ursprungligen, att postsparbanken allenast

såframt synnerliga skäl förelåge finge avsända medel, som enligt kungörelsen

insatts hos banken, till plats utom riket. Genom kungörelse den 30 juni

1943 (nr 464) uppmjukades detta stadgande så att för medlens avsändande

till plats utom riket numera endast erfordras skälig anledning (ej synnerliga

skäl). I fråga om översändande av medel till plats, där sjömannen har sitt

hemvist, gäller överhuvud ej någon inskränkning.

Enligt 14 § i kungörelsen må framställning göras hos Konungen om undantag

från vad som stadgats i 1 g, när särskilda skäl därtill äro. 1 fråga om den

som har hemvist utom riket må enligt 3 § befälhavaren medgiva undantag

från vad i 1 § stadgas, såframt det finnes kunna ske utan menlig inverkan

på förhållandena ombord.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 25• 3

Föredragande departementschefen, statsrådet Bergquist, har i propositionen

anfört följande:

»De skäl, som föranlett tillkomsten av ifrågavarande lagstiftning, torde

alltjämt vara för handen. Anledning till ändring i lagstiftningen synes icke

föreligga. Lagen torde därför böra utsträckas att gälla jämväl krigsriskersättning,

som belöper på tiden den 1 juli 1945—den 30 juni 1946. Därest under

denna tid väsentligt ändrade förhållanden inträda, torde Kungl. Majit

böra taga under övervägande huruvida förordnande enligt lagen alltjämt bör

gälla.»

Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.

1939 års lag om utbetalande av krigsriskersättning till sjömän, vilken för

närvarande gäller i fråga om dylik ersättning för tiden till och med den

30 juni 1945, har varit till stor fördel för sjömännen. De skäl av företrädesvis

social natur, som åberopats för lagen vid dess tillkomst, torde alltjämt vara

förhanden. Med den utformning tillämpningsföreskrifterna — efter verkställda

uppmjukningar — numera ha, torde lagstiftningen icke förorsaka

sjömännen några olägenheter. En lagstiftning av ifrågavarande innehåll synes

sålunda alltjämt böra bibehållas. Utskottet får därför tillstyrka, att lagen

såsom Kungl. Majit föreslagit utsträckes till att gälla krigsriskersättning som

belöper å tiden till och med den 30 juni 1946.

På grund av vad nu anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte bifalla propositionen nr 92; samt

B. att motionen 11:485 icke måtte föranleda till någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 april 1945.

På andra lagutskottets vägnar:

ÅKE HOLMBÄCK.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Holmbäck, Forslund, Olof Carlsson, Hage, Carl Eric

Ericsson*, Hallagård, Hagman* och Uhlén;

från andra kammaren: fröken Andersson, herrar Pettersson i Hällbacken, Ryberg*,

Nilson i Eskilstuna, Larsson i Östersund, Andersson i Eskilstuna*, Lundberg i Uppsala

och Andersson i Alfredshem.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:130 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majcts proposition med förslag till lag angående utsträckt tillämpning av lagen den 15 december 1939 a1 i texten