Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser angående gäldande av ersättning enligt allmänna förfogandelagen m. fl. lagar.
1945-04-17 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1945:34, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser angående gäldande av ersättning enligt allmänna förfogandelagen m. fl. lagar.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 34.
1
Nr 34.
Ankom till riksdagens kansli den 18 april 1945 kl. 10 fm.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag med särskilda bestämmelser angående gäldande
av ersättning enligt allmänna förfogandelagen m. fl.
lagar.
Genom en den 2 mars 1945 dagtecknad proposition, nr 115, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Majit,
under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda
protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag lill
Lag
med särskilda bestämmelser angående gäldande av ersättning
enligt allmänna förfogandelagen m. fl. lagar.
Härigenom förordnas som följer.
Konungen äger efter hörande av fullmäktige i riksbanken, i den mån det
finnes erforderligt, förordna att, då kronan jämlikt
a) allmänna förfogandelagen den 22 juni 1939 (nr 293),
b) rekvisitionslagen den 30 juni 1942 (nr 583),
c) beredskapsförfogandelagen den 30 juni 1942 (nr 584) eller
d) civilförsvarslagen den 15 juli 1944 (nr 536)
tager i anspråk förnödenhet av något slag, som angives i förordnandet,
eller då myndighet jämlikt civilförsvarslagen tager i anspråk sådan förnödenhet
för kommuns räkning, vad kronan eller kommunen har att utgiva i
ersättning härför skall, i fall där beloppet överstiger 1 000 kronor, utan hinder
av vad eljest finnes stadgat insättas å kapitalräkning i riksbanken eller
å särskilt konto i postgirorörelsen för den ersättningsberättigades räkning
att mot ränta innestå intill dess viss i förordnandet bestämd tid, högst sex
månader, förflutit efter insättningen.
I fråga om ersättningsbelopp, som kronan eller kommunen enligt någon av
förenämnda lagar har att gälda för annat än förnödenheter, som omfattas
av förordnande jämlikt första stycket, äger Konungen eller den Konungen
därtill bemyndigat, där det med hänsyn till beloppets storlek finnes erforderligt,
efter prövning i varje särskilt fall föreskriva, att beloppet skall erläggas
på sätt i första stycket sägs.
Bihang lill riksdagens protokoll 1945. 9 sami. 2 aud. Nr 34—35.
1
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 34.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och gäller till
och med den 30 juni 1946. Vid ikraftträdandet av denna lag upphör lagen
den 14 maj 1943 (nr 245) med särskilda bestämmelser angående gäldande av
ersättning enligt allmänna förfogandelagen m. fl. lagar att gälla.
Bestämmelse, som meddelats med stöd av denna lag, skall ej gälla längre
än lagen äger giltighet; dock må Konungen förordna, att sålunda meddelad
bestämmelse skall även efter utgången av lagens giltighetstid tillämpas i
fråga örn ersättningsbelopp, som dessförinnan insatts å räkning eller konto
som i lagen avses.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det genom propositionen
framlagda förslaget, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas
här nedan, hänvisa till propositionen.
Genom lagen den 14 maj 1943 (nr 245) med särskilda bestämmelser angående
gäldande av ersättning enligt allmänna förfogandelagen m. fl. lagar
har Konungen bemyndigats att för vissa fall förordna örn uppskov under
högst sex månader med betalning i kontanter av ersättningsbelopp, som det
åligger kronan att utgiva. Sådant uppskov må äga rum där ersättningen avser
förnödenhet, som kronan tagit i anspråk jämlikt lagen den 31 mars 1938
(nr 90) om förfoganderätt för luftskyddets behov, allmänna förfogandelagen
den 22 juni 1939 (nr 293), rekvisitionslagen den 30 juni 1942 (nr 583) eller
beredskapsförfogandelagen den 30 juni 1942 (nr 584). Uppskov må vidare
äga rum i fråga om ersättningsbelopp, som kronan eljest har att gälda enligt
någon av nyssnämnda lagar.
Ifrågavarande fullmaktslag, som ersatt en år 1939 utfärdad författning i
samma ämne, ingår såsom ett led i den penningpolitiska beredskapslagstiftningen
och har motiverats med önskemålet att förhindra en sådan plötslig
ansvällning av köpkraften, som kan befaras få ogynnsamma återverkningar
på prisutvecklingen. Lagen trädde i kraft den 1 juli 1943 och gällde ursprungligen
till och med den 30 juni 1944 men har därefter genom lag den
31 mars 1944 (nr 152) erhållit fortsatt giltighet till och med den 30 juni
1945.
Förordnande, som avses i fullmaktslagen, har av Kungl. Majit meddelats
genom kungörelse den 14 maj 1943 (nr 246). Kungörelsen trädde i kraft den
1 juli 1943 och gällde ursprungligen till och med den 30 juni 1944 men har
därefter genom kungörelse den 31 mars 1944 (nr 153) erhållit fortsatt giltighet
till och med den 30 juni 1945.
I skrivelse den 24 januari 1945 ha fullmäktige i riksbanken hemställt, att
då under nuvarande förhållanden här avsedd lagstiftning syntes böra erhålla
fortsatt giltighet, fullmaktslagen den 14 maj 1943 ävensom kungörelsen
samma dag måtte förlänas giltighet förslagsvis under ytterligare ett år eller
alltså till utgången av juni 1946. Fullmäktige i riksgäldskontoret ha i ett den
Andra lagutskottets utlåtande nr 34.
3
1 februari 1945 dagtecknat, efter remiss avgivet utlåtande i ärendet meddelat,
att fullmäktige icke hade något att erinra mot att bankofullmäktiges
framställning bifölles.
Föredragande departementschefen, statsrådet Wigforss, har i propositionen
anfört följande:
»Jämväl för tiden efter den 30 juni 1945 torde behov föreligga av sådant
bemyndigande, som avses med fullmaktslagen den 14 maj 1943. Jag tillstyrker
därför bankofullmäktiges framställning, att lagstiftningen på förevarande område
erhåller förlängd giltighet under ytterligare ett år eller alltså till och
med den 30 juni 1946.
1938 års lag örn förfoganderätt för luftskyddets behov har upphävts genom
civilförsvarslagen. Detta bör föranleda sådan ändring av fullmaktslagen
deni 14 maj 1943, att hänvisningen till 1938 års lag om förfoganderätt
för luftskyddets behov i stället kommer att avse civilförsvarslagen. Samtidigt
torde Konungen böra erhålla bemyndigande att meddela föreskrifter om anstånd
även med avseende å sådana ersättningsbelopp, som det jämlikt sistnämnda
lag åligger kommun att utgiva.
I övrigt torde någon ändring av fullmaktslagen den 14 maj 1943 icke
vara erforderlig. Det förut sagda torde emellertid böra föranleda, att 1943
års lag ersättes med en helt ny lag i ämnet.
Med hänsyn till önskvärdheten att snarast kunna meddela förordnande
örn anstånd även beträffande ersättningsbelopp, som det åligger kommun
att utgiva, torde den nya lagen böra träda i kraft redan dagen efter den, då
lagen utkommit från trycket i Svensk författningssamling. I samband med
ikraftträdandet bör kungörelsen den 14 maj 1943 upphävas och ersättas med
en ny kungörelse i samma ämne, utfärdad med stöd av den nya lagen.»
Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det genom propositionen
framlagda lagförslaget och får därför hemställa,
att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.
Stockholm den 17 april 1945.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Linder, Björkman, Hage, Carl
Eric Ericsson, Nils Elowsson och Wahlund;
från andra kammaren: fröken Andersson, herrar Pettersson i Hällbacken, Ryberg,
Hermansson, fru Johansson, herrar Larsson i Östersund, Lundberg i Uppsala och Osterman.
Utskottet.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1945:167 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser angående gäldande av ersättning enligt allmänna a1 i texten