Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i arbetstidslagen för hotell, restauranger och kaféer.

1945-04-26 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1945:36, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i arbetstidslagen för hotell, restauranger och kaféer.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 36.

1

Nr 36.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1945 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i arbetstidslagen

för hotell, restauranger och kaféer.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 319, vilken hänvisats till

lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, hava herr Henriksson och

fru Ekendahl hemställt, att riksdagen måtte för sin del besluta sådan ändring

av 11 § 2 mom. ovannämnda lag, att momentet erhåller följande lydelse:

Å arbetsställe skall på lämplig plats finnas anslaget arbetstidsschema,

som för varje arbetstagare eller grupp av arbetstagare med

samma arbetstidsindelning angiver tiderna för arbetets början och

slut samt de tider, som äro anslagna för arbetstagarnas måltider,

och längden av den tid, över vilken varje arbetstagare härför förfogar.

Arbetsrådet må, när skäl därtill äro, medgiva befrielse för viss

arbetsgivare från den i detta moment stadgade skyldigheten. Arbetsrådet

må även, när arbetsgivare och arbetstagarorganisation eller

arbetsgivarorganisation och arbetstagarorganisation därom äro ense,

medgiva befrielse från skyldigheten att å arbet stidsschema angiva

tidpunkterna för arbetstagarnas måltidsuppehåll.

Den föreslagna ändringen har av utskottet kursiverats.

Beträffande motiveringen för ändringsförslaget får utskottet, i den mån

redogörelse för densamma ej lämnas här nedan, hänvisa till motionen.

över motionen har utskottet i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttrande från arbetsrådet. Det huvudsakliga innehållet i

yttrandet återgives i det följande.

Arbetstidslagen för hotell, restauranger och kaféer utarbetades på grundval

av ett av socialstyrelsen avgivet förslag. Med hänsyn till betydelsen av

arbetstidsschema för vinnande av ordnade arbetstidsförhållanden och för

möjliggörande av kontroll å lagens efterlevnad ansåg socialstyrelsen det påkallat,

att i lagen upptoges ett stadgande beträffande skyldighet för arbetsgivare

att anslå arbetstidsschema. Beträffande angivande av raster i sådant

schema föreslog socialstyrelsen med hänsyn till de betänkligheter som kunde

resas mot fixerade raster inom hotell-, restaurang- och kaférörelsen en be
Bihang

till riksdagens protokoll 19A5. 9 sami. 2 avd. Nr 36.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 36.

stämmelse, enligt vilken rasterna skulle kunna angivas ha viss varaktighet

och infalla inom en viss tidrymd, som vore längre än rasten. Enligt socialstyrelsens

lagförslag skulle rasterna angivas i arbetstidsschema endast »såvitt»

detta vöre »möjligt». Förslaget innehöll ej någon bestämmelse, enligt

vilken dispens skulle kunna meddelas från skyldigheten att anslå arbetstidsschema.

I sitt yttrande över socialstyrelsens förslag anmärkte arbetsrådet, att det

vöre länkbart, att i vissa företag arbetstid och raster vore så ordnade, att

särskilt arbetstidsschema vore överflödigt och skyldighet att upprätta sådant

skulle bliva onödigt betungande. Med hänsyn härtill föreslog arbetsrådet,

att stadgandet kompletterades med en bestämmelse av innehåll att arbetsrådet,

därest skäl därtill förelåge, ägde medgiva undantag från skyldigheten

för arbetsgivare att upprätta och anslå arbetstidsschema.

Landsorganisationen i Sverige vitsordade, att enligt visst gällande kollektivavtal

en sådan anordning godkänts av parterna att på arbetstidsschema

endast behövde föreskrivas de tidrymder, under vilka måltid skulle intagas,

med angivande tillika av den tidslängd i följd, som disponerades för måltiden.

Denna föreskrift hade arbetarparten emellertid vid olika tillfällen

sökt få ersatt med en regel om att schemat skulle upptaga fixerade raster.

Landsorganisationen kunde under sådana förhållanden icke tillstyrka, att

i den föreslagna lagen gjordes någon avvikelse i denna del från den i allmänna

arbetstidslagen stadgade ordningen, enligt vilken »såvitt möjligt början

och slut för varje rast» skulle angivas i arbetstidsschema. I detta uttalande

instämde Sverges hotell- och restaurangpersonals förbund.

I det förslag till arbetstidslag för hotell, restauranger och kaféer, som

genom propositionen nr 218 förelädes 1944 års riksdag, hade 11 § 2 mom.

den sedermera av riksdagen antagna lydelsen. I propositionen uttalade

föredragande departementschefen beträffande angivande av raster i arbetstidsschema,

att den avvikelse stadgandet i denna del innefattade, i jämförelse

med allmänna arbetstidslagens motsvarande bestämmelse, syntes motiverad

av hänsyn till att förevarande stadgande omfattade även småföretagen,

vilket ej vore fallet i allmänna arbetstidslagen.

Propositionen behandlades av andra lagutskottet (utlåtande nr 49; jämför

memorial nr 52), som icke gjorde något uttalande i det avseende varom nu

är fråga. Utskottets utlåtande godkändes i denna del av riksdagen.

I motionen framhålles, att bestämmelsen i 11 § 2 mom. första stycket beträffande

angivande av måltidsuppehåll lett till betydande svårigheter för

de mindre företagen och deras anställda. Detta vöre framför allt fallet

under tid då endast en person av varje personalkategori befunne sig i tjänstgöring.

Enligt andra stycket kunde visserligen arbetsrådet medgiva undantag

från bestämmelsen, men denna möjlighet medförde en onödigt omständ
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 36.

3

lig procedur, emedan dispens kunde beviljas endast för viss angiven arbetsgivare.

En smidigare och fullt tillfredsställande lösning kunde erhållas, örn

arbetsrådet medgåves rätt att bevilja kollektiv dispens, då arbetsgivare och

arbetstagare inom viss företagskategori genom sina organisationer förklarade

sig ense därom.

I sitt yttrande över motionen har arbetsrådet anfört bl. a.:

Arbetsrådet har i vissa av rådet handlagda ärenden, vari de nämnda svårigheterna

påtalats, hänvisat till att vederbörande arbetsgivare ägde att jämlikt

11 § 2 mom. andra stycket i lagen söka dispens från bestämmelserna

örn arbetstidsschema i första stycket. Rådet har även på därom av innehavaren

av ett kaféföretag gjord framställning, vilken tillstyrkts av vederbörande

arbetstagarorganisation, medgivit denne rätt att i stället för vad i

första stycket av nyssnämnda paragraf sägs beträffande anteckning å

arbetstidsschema om förläggningen av raster eller måltidsuppehåll å dylikt

schema allenast göra anteckning om att i därå angivna tider ingå måltidsuppehåll

med sammanlagt nio timmar under en period av tre veckor.

Arbetsrådet äger jämlikt 11 § 2 mom. andra stycket medgiva undantag

för »viss arbetsgivare». Arbetsrådet anser sig på grund härav förhindrat

att meddela generell dispens för visst verksamhetsområde eller för vissa slag

av företag. Däremot föreligger ej hinder att på framställning av arbetsgivarorganisation

medgiva kollektivt undantag för samtliga eller vissa till

organisationen anslutna medlemmar, upptagna å särskild förteckning. Liksom

i övriga fall, då arbetsrådet meddelar dispens, får här avsett undantag

formen av individuella dispenser, som sändas till respektive arbetsgivare.

Med hänsyn till att arbetsrådet sålunda med stöd av gällande lag äger

medgiva dispenser av det innehåll, som avses i motionen, synes någon lagändring

icke vara erforderlig.

Enligt 11 § 2 mom. arbetstidslagen för hotell, restauranger och kaféer Utskottet.

åligger det arbetsgivare att å arbetsställe på lämplig plats anslå arbetstidsschema,

som bl. a. skall angiva de tider, som äro anslagna för arbetstagarnas

måltider, och längden av den tid, över vilken varje arbetstagare härför

förfogar. Arbetsrådet äger emellertid, när skäl därtill äro, medgiva befrielse

för viss arbetsgivare från denna skyldighet. I motionen har yrkats,

att riksdagen måtte för sin del besluta sådan ändring av lagrummet, att

arbetsrådet skulle äga meddela dispens från bestämmelsen om angivande

av måltidsuppehåll icke blott för viss arbetsgivare utan även, då arbetsgivar-

och arbetstagarorganisationerna vore därom ense, kollektivt för viss

företagskategori.

I sitt yttrande över motionen har arbetsrådet förklarat hinder icke möta

att på framställning av arbetsgivarorganisation meddela kollektiv dispens

för särskilt förtecknade medlemmar. Med hänsyn härtill synes lagändring

ej erforderlig för uppnående av det av motionärerna avsedda syftet. På

grund härav får utskottet hemställa,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 36.

att förevarande motion icke måtte föranleda till någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 april 1945.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck*, Linder*, Forslund*, Olof

Carlsson, Hallagård, Hagman* och Gunnar Andersson;

från andra kammaren: fröken Andersson, herrar Pettersson i Hällbacken, Ryberg,

Hermansson*, Holm, fru Johansson, herrar Larsson i Östersund och Osterman.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Idun? tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1945

516959

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.