Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 11 § lagen den 17 juni 1916
1945-05-03 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1945:38, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 11 § lagen den 17 juni 1916
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 38.
1
Nr 38.
Ankom till riksdagens kansli den 4 maj 1945 kl. 10 fm.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändrad lydelse av 11 § lagen den 17
juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete.
Genom en den 2 mars 1945 dagtecknad proposition, nr 161, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda
protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till
Lag
angående ändrad lydelse av 11 § lagen den 17 juni 1916 (nr 235)
om försäkring för olycksfall i arbete.
Härigenom förordnas, att 11 § lagen den 17 juni 1916 om försäkring för
olycksfall i arbete1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
11 §■
Är arbetsgivaren —--denna lag.
Såsom understöd---genom anställningstiden.
Avdrag må---örn blindhetsersättning.
Innehar eller erhåller den skadade anställning med lön, bestämd i författning
eller eljest fastställd av statlig myndighet utan att därvid angivits,
att å lönen avdrag må göras för livränta i anledning av olycksfall i arbetet,
skall vid tillämpningen av första stycket lönen till den del densamma motsvarar
den skadade tillerkänd dylik livränta anses utgöra understöd på
grund av olycksfallet; dock må livräntan utgå örn och i den mån särskilda
förhållanden därtill föranleda.
Beredes den ----finnas tillämpliga.
Finnas i ----äga rum.
Denna lag träder i kraft dagen efter den då lagen, enligt därå meddelad
uppgift, utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Lagen äger
tillämpning även om olycksfallet inträffat före lagens ikraftträdande, dock
1 Senaste lydelse se SFS 1936:383.
Bihang till riksdagens protokoll 1!H5. 9 sand. 2 avd. Nr 38.
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 38.
Utskottet.
att i fråga om den som före sistnämnda tidpunkt erhållit anställning varom
i 11 § fjärde stycket sägs äldre lag skall tillämpas, så länge han innehar
samma anställning.
Beträffande de skäl som åberopats till stöd för lagförslaget får utskottet,
i den män redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.
Enligt lagen den 17 juni 1916 örn försäkring för olycksfall i arbete skall
i regel varje arbetare vara försäkrad för skada till följd av sådant olycksfall.
I kungörelse den 30 juni 1942 ha särskilda bestämmelser meddelats i fråga
om lagens tillämpning å arbetare, som användas till arbete för statens räkning.
Kungörelsen innebär att staten såsom arbetsgivare, utan erläggande av
försäkringsavgifter, direkt utgiver ersättning enligt bestämmelserna i olycksfallsförsäkringslagen,
i den mån ej i anledning av olycksfallet på grund av
eljest gällande bestämmelser sådant understöd utgår, som enligt 11 § i lagen
må avdragas från ersättningen enligt lagen.
I 11 § första stycket olycksfallsförsäkringslagen stadgas bl. a., att örn
arbetsgivaren enligt annan lag eller särskild författning eller på grund av
egen utfästelse är skyldig att vid skada till följd av olycksfall i arbete utgiva
avlöning, pension eller annan ersättning, som helt eller delvis utgör understöd
på grund av olycksfallet, vad sålunda i anledning av olycksfallet utgives
av arbetsgivaren skall avdragas från livränta enligt olycksfallsförsäkringslagen.
Avdrag må dock endast äga rum om arbetsgivaren, på grund av
understödet, enligt 15 § andra stycket av lagen erhållit lindring i försäkringsavgiften.
I fjärde stycket av 11 § behandlas det fall att för den skadade lön är
bestämd i författning eller eljest fastställd av statlig myndighet utan att
därvid angivits, att å lönen avdrag må göras för livränta i anledning av
olycksfall i arbetet. I detta fall skall vid tillämpningen av första stycket
lönen till den del densamma motsvarar den skadade tillerkänd dylik livränta
regelmässigt anses utgöra understöd på grund av olycksfallet, i följd
varav livräntan helt eller delvis icke kommer att utgå.
Enligt riksförsäkringsanstaltens av försäkringsrådet fastställda praxis
har fjärde stycket i 11 § olycksfallsförsäkringslagen ansetts tillämpligt
endast örn befattningshavaren vid olyckstillfället redan innehaft befattningen
i fråga. Därest anställningen erhålles efter olyckstillfället, kommer
därför livräntan att, enligt huvudregeln, utgå jämsides med lönen.
Med hänsyn till den sålunda uppkommande överkompensationen ha vederbörande
myndigheter — i ärendet är närmast fråga om järnvägsstyrelsen
— dragit sig för att befordra tillfällig personal, som åsamkats invaliditet
genom olycksfall i tjänsten, till aspirant eller till extra ordinarie och ordinarie
befattningar, även örn eljest skäl talat för en sådan åtgärd. Bemärkas
Andra lagutskottets utlåtande nr 38.
3
bör härvidlag att, på grund av stadgande i 30 § i lagen, möjlighet icke föreligger
för den skadade att eftergiva rätten att uppbära jämväl livräntan.
Det genom propositionen framlagda förslaget, som föranletts av en framställning
från riksförsäkringsanstalten, avser att undanröja de nu berörda
olägenheterna. I propositionen har sålunda föreslagits en sådan omredigering
av 11 § fjärde stycket, att av lagtexten tydligt framgår, att vad där är
stadgat skall gälla, även örn befattningen tillträdes efter olycksfallet. Den
skadade skall naturligtvis själv fritt äga avgöra, om han vill behålla livräntan
eller tillträda befattningen. I övergångsbestämmelserna har föreslagits,
att den nya regeln skall tillämpas även i fall, då skada inträffat före
lagändringens ikraftträdande. Vidare bär i övergångsbestämmelserna upptagits
en föreskrift, att lagändringen icke medför minskning av eventuellt
redan uppkommen rätt att uppbära livränta vid sidan av lön i befattning
varom här är fråga, dock att även i sistnämnda fall lagändringen skall träda
i tillämpning vid framtida befordran till annan tjänst av förevarande slag.
Mot vad sålunda föreslagits har utskottet intet att erinra. Utskottet får
därför hemställa,
att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.
Stockholm den 3 maj 1945.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Wistrand, Forslund, Olof
Carlsson, Björkman, Hage och Wahlund;
från andra kammaren: fröken Andersson, herrar Cruse, Hedlund i Rådom*,
Larsson i Östersund, Lundberg i Uppsala, Andersson i Alfredshem och Osterman.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1945:239 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förordning om upphävande i viss del av förordningen den 31 oktober 1939 s. 13 i texten