Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i 7, 10 och 11 kap. vattenlagen.

1945-05-04 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1945:40, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i 7, 10 och 11 kap. vattenlagen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 40.

1

Nr 40.

Ankom till riksdagens kansli den 4 maj 1945 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till

lag om ändring i 7, 10 och 11 kap. vattenlagen.

Genom en den 9 mars 1945 dagtecknad proposition, nr 226, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Majit,

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om ändring i 1, 10 och 11 kap. vattenlagen.

Härigenom förordnas, att 7 kap. 22 och 41 §§, 10 kap. 33, 68 och 74 §§

samt 11 kap. 17 § 42 vattenlagen1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

7 KAP.

22 §.

Med avseende---nu sagts.

Med båtnad---nämnda djup.

Till båtnad av marks torrläggning skall ock hänföras förmån av förbättrade

betingelser för marks brukning eller användning för annat ändamål;

och skall därvid båtnad i avseende å marks brukning anses som jordförbättring.

Ej må--— eljest förändras.

41 §.

Å företag---motsvarande tillämpning.

Visas efter det vattenavledningsföretag blivit utfört, att därigenom vinnes

stadigvarande minskning i kostnaderna för flottningen i allmän flottled eller

för flottledens underhåll, må de flottande på talan av deltagarna förpliktas

att erlägga högst så stor del av det belopp, vartill kostnadsminskningen kan

skattas, som svarar mot förhållandet mellan å ena sidan företagets anläggningskostnad

och å den andra den beräknade båtnaden därav för mark, som

beröres av företaget; och skall flottledens bidrag av de flottande betalas i den

ordning, som finnes stadgad beträffande allmän flottleds anläggningskostnad.

Å oguldet kapitalbelopp skall gäldas riinta efter den räntefot, som fin
1

Senaste lydelse av 7 kap. 22 och 41 §§ se SFS 1920: 459, av 10 kap. 33, 68 och 74 §§ se

SFS 1941: 614 samt av 11 kap. 17 § se SFS 1944: 87.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 9 sami. 2 avd. Nr 40.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 40.

nes skälig. För bidrag, som nu nämnts, förvärvas ej delaktighet i företaget,

och vare förty de flottande ej skyldiga att taga del i framtida kostnad för

detta.

10 KAP.

33 §.

Förordnande, som---ersättning därför.

Vad i 2 § stadgas örn ställande av säkerhet för förrättningskostnaden

åge tillämpning jämväl i fråga örn förordnande enligt denna §.

Beträffande företag, som avser torrläggning av mark, äger Konungen förordna,

att ansökan, som i första stycket sägs, skall ingivas till annan myndighet

än Konungens befallningshavande.

68 §.

Har i---angående företaget.

Har fiskeritjänsteman enligt 43 § förordnats att avgiva yttrande angående

företaget, skall avskrift av förslaget till utlåtande utan dröjsmål översändas

till honom, såframt han haft något att erinra med anledning av företaget.

I fråga---till fisketillsynsmyndigheten.

74 §.

Avskrift av---nämnda ställen.

I andra---avskrift därav.

Har fiskeritjänsteman enligt 43 § förordnats att avgiva yttrande angående

företaget, skall avskrift av utlåtandet eller ock meddelande jämte underrättelse,

som i första stycket sägs, inom samma tid översändas till honom, såframt

han haft något att erinra med anledning av företaget.

I fråga örn företag enligt 8 kap. skall avskrift av utlåtandet eller meddelande

jämte underrättelse, som i första stycket sägs, översändas till fisketillsynsmyndigheten.

11 KAP.

17 §.

42. talan jämlikt 7 kap. 29 § om skyldighet för ägare av mark att deltaga

i kostnaden för diknings-, vattena vlednings- eller invallningsf öretag eller

om sådan jämkning av bidragsskyldigheten, som i nämnda lagrum omförmäles,

så ock talan jämlikt 7 kap. 41 § andra stycket om bidrag med

anledning av båtnad, som genom vattenavledning eller invallning tillskyndas

allmän flottled;

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1945.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 40.

3

I fråga om ärende, däri utlåtande av synemän eller utslag av vattendomstol

meddelats före nya lagens ikraftträdande, skall 7 kap. 22 § nya lagen ej äga

tillämpning.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för förslaget, får utskottet, i den

mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 september 1942 tillkallade

statsrådet Domö samma dag sakkunniga för att verkställa utredning och

avgiva förslag angående den statsunderstödda torrläggningsverksamheten

jämte därmed sammanhängande frågor. De sakkunniga, som antagit benämningen

1942 års torrläggningssakkunniga, ha i betänkande den 28 november

1944 (SOU 1944: 56) framlagt bland annat förslag till lag örn ändring i vissa

delar av vattenlagen.

Förslaget avser införande av sådana ändrade grunder för bedömande av

båtnaden av marks torrläggning för jordbruksdrift att hänsyn komme att

tagas även till förbättrade brukningsförhållanden, skyldighet för flottande att

i vissa fall bidraga till kostnad för torrläggningsföretag, ändrat förfarande i

vissa fall vid förordnande av förrättningsman enligt 10 kap. 32 § vattenlagen

och förbättrat tillgodoseende av fiskets intressen vid planläggande av torrläggningsföretag.

över de sakkunnigas betänkande ha yttranden avgivits av ett flertal myndigheter

och sammanslutningar. För innehållet i de avgivna yttrandena, såvitt

nu är i fråga, hänvisas till s. 11, 12, 17, 18, 20, 21 och 23 i propositionen.

1. Grunderna för bedömande av båtnad av marks torrläggning

för jordbruksdrift.

d&llande bestämmelser.

I 7 kap. vattenlagen meddelas bestämmelser örn torrläggning av mark

genom dikning, vattenavledning eller ^vallning.

Den som vill genomföra ett torrläggningsföretag kan gentemot annan jordägare

som har nytta av företaget göra gällande skyldighet att deltaga i företaget.

I detta hänseende stadgas beträffande dikning — vilket stadgande äger

motsvarande tillämpning i fråga örn vattenavledning och invallning — att

örn dike som någon vill upptaga är till båtnad jämväl för annans mark, denne

är skyldig att taga del i dikningen. Vidare gäller, att all mark, för vilken

torrläggningen medför båtnad och vars ägare skola däri taga del, skall utgöra

en samfällighet i avseende å företaget. Till grund för kostnadernas fördelning

mellan de i samfälligheten delaktiga verkställes en båtnadsberäkning.

Som allmän regel gäller nämligen, att delägare i torrläggningssamfällighet

är skyldig att taga del i kostnaden för torrläggningen i mån av värdet å den

båtnad som därigenom herodes hans mark. Beträffande sjösänkning och in
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 40.

vallning stadgas dock, att föreskriften om tvångsdelaktighet icke äger tillämpning

med mindre den beräknade båtnaden av företaget med mer än hälften

faller å egendom, tillhörig den som sökt företaget eller honom och andra

vilka förenat sig med honom därom.

Båtnadsberäkningen är emellertid av betydelse även i vissa andra avseenden.

Sålunda gäller i fråga om vattenavledning och invallning att, om för

sådant ändamål erfordras att annan tillhörigt strömfall borttages eller dess

fallhöjd minskas eller att till men för annans egendom vattenförhållandena

ändras i vattendrag, sjö eller annan vattensamling, sådan åtgärd ej är tilllåten

utan att nyttan därav efter avdrag av kostnaden för dess verkställande

finnes överstiga skadan och intrånget å annans egendom.

Båtnadsberäkningen har därjämte enligt nu gällande bestämmelser ett avgörande

inflytande på frågan om ett torrläggningsföretag skall anses berättigat

till statsunderstöd i form av bidrag från statens avdikningsanslag eller

lån från statens avdikningslånefond.

Beträffande det rättsliga förfarandet vid genomförandet av ett dikningsföretag

med tvångsdelaktighet gäller, att besked skall på förhand inhämtas

huru och under vilka villkor arbetet må göras. I fråga örn vattenavledningsoch

invallningsföretag skall sådant besked inhämtas även då sannolika skäl

föreligga att allmän eller enskild rätt förnärmas eller så snart två eller flera

skola med särskilda andelar taga del i företaget. Ansökan om tillstånd till

torrläggningsföretag skall ingivas till länsstyrelsen, varefter frågan prövas

vid syneförrättning enligt bestämmelserna i 10 kap. Till förrättningsman

skall förordnas statens lantbruksingenjör eller annan som förklarats därtill

behörig. Sedan alla vid syneförrättningen förefallande frågor blivit utredda,

skall utlåtande upprättas angående företaget. I vissa fall skall utlåtandet underställas

vattendomstolens prövning. Besvär över utlåtandet anföres hos

vattendomstolen.

Vad som vid syneförrättning skall betraktas som båtnad av marks torrläggning

bestämmes i 7 kap. 22 § vattenlagen. Med avseende å mark, vars

nytta av torrläggning består i höjning av dess alstringsförmåga, d. v. s. mark

som torrlägges för jordbruksändamål, skall såsom båtnad (jordförbättring)

anses den genom det ökade torrläggningsdjupet åstadkomna eller möjliggjorda

höjningen i alstringsförmågan. Med båtnad av marks torrläggning i

andra fall förstås den värdeökning marken vinner genom torrläggningen. Enligt

10 kap. 60 § skola synemännen för utrönande av värdet å båtnaden efter

undersökning uppskatta marken såväl i dess skick före företaget som ock i

det skick, vari den antages komma efter företagets fullbordan.

1912 års torrläggningssakkunniga.

Enligt de sakkunnigas mening borde i vattenlagen införas en bestämmelse

att såsom båtnad av torrläggning skulle anses även förbättrade brukningsförhållanden,

s. k. brukningsbåtnad.

De sakkunniga ha till utveckling av denna sin mening anfört bland annat

följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 40.

Brukningsbåtnad kan i samband med eif torrläggningsföretag vinnas antingen

genom själva torrläggningen eller ock till följd av det särskilda sätt,

på vilket denna utföres. Den vanligaste fördelen i brukningshänseende i följd

av själva torrläggningen är, att de genom denna förbättrade områdena kunna

brukas tillsammans med angränsande högre belägna områden i större

skiften, varvid brukning, sådd och skörd kunna ske vid samma tid över hela

skiftet. Brukningsbåtnad av detta slag kan uppenbarligen inträda icke endast

för markområden som torrläggas utan även för angränsande mindre ägofigurer,

om nämligen dessa till läge, storlek eller form äro sådana att de icke

lämpa sig för brukning annat än tillsammans med den vattenskadade marken

och fördenskull, innan torrläggningsföretaget utföres, icke kunna brukas

rationellt.

Under senare år har användandet av täckta avloppsledningar blivit allt

vanligare och därmed har ytterligare ett slag av brukningsbåtnad trätt ^förgrunden.

Sålunda genomföres ofta i samband med torrläggning en sådan

rationalisering i brukningshänseende som att förut befintliga öppna avloppsdiken,

som delat sönder för enhetlig brukning lämpliga skiften, göras täckta.

En likartad brukningsbåtnad är den som vinnes genom att öppna diken flyttas

till lämpligare läge och förläggas t. ex. vid sidan av den odlade jorden

eller i råskillnad. De nu senast berörda fördelarna i brukningshänseende

följa icke av själva torrläggningen som sådan utan vinnas genom att denna

utföres på ett särskilt sätt. Understundom kan även brukningsbåtnad av

sistnämnda slag uppkomma för mark, som icke vinner torrläggning. Så är

fallet om ett öppet dike utan att fördjupas lägges igen till täckt ledning.

—

Vid avfattningen av vattenlagens stadganden örn torrläggningsbåtnad torde

endast ha avsetts båtnad av det skadliga vattnets undanskaffande.

Departementschefen.

Föredragande departementschefen, statsrådet Bergqiust, har i denna del

anfört:

»I likhet med de sakkunniga finner jag den s. k. brukningsbåtnad som

kan vinnas genom torrläggningsföretag vara av sådan betydelse att den

bör tagas i beaktande vid båtnadsuppskattningen. Jag vill därför förorda,

att ett tillägg göres till bestämmelserna om båtnad genom torrläggningsföretag

så att dit kommer att räknas, förutom vunnen eller möjliggjord

ökning av alstringsförmågan, även förbättrade betingelser för brukning av

den mark som torrlägges eller eljest beröres av torrläggningsföretaget. De

sakkunnigas uttalanden och förslag taga uteslutande sikte på brukningsbåtnad,

som kan uppkomma vid torrläggning för jordbruksändamål. Emellertid

torde lagändringen böra givas en mera allmän räckvidd, så att gällande

bestämmelser örn båtnad genom marks torrläggning bliva tillämpliga även

på bruknings- eller motsvarande båtnad, som vinnes vid företag lör annat

ändamål eller tillskyndas annan jord än sådan som avses för jordbruksdrift.

En sådan ändring torde lämpligen böra ske genom att såsom tredje stycke

i 7 kap. 22 § upptages föreskrift, att vad i vattenlagen stadgas om båtnad

genom marks torrläggning skall äga motsvarande tillämpning nied avseende

å förbättrade betingelser som vinnas för marks brukning eller användning

för annat ändamål. Detta medför till exempel, att i fråga örn kloaklednings
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra lagutskottets utlåtande nr 40.

företag skyldighet enligt 8 kap. 19 § att taga del i kostnaderna för företaget

kan åläggas ägare av tomtmark på grund av båtnad, som tillskyndas

hans mark genom att ett öppet dike ersättes med en täckt kloakledning.

Enligt 3 kap. 6 § och 7 kap. 29 § gäller inskränkning i skyldigheten att

taga del i kostnaden för torrläggningsföretag för det fall att båtnad som vinnes

genom företaget utgöres av annat än jordförbättring eller värdeökning av

tomtmark m. m. Då enhetliga regler i förevarande avseende böra gälla för

all till jordbruksdrift avsedd jord, oavsett om båtnaden består i ökad alstringsförmåga

eller förbättrade brukningsbetingelser, torde böra uttryckligen

föreskrivas, att båtnad i avseende å marks brukning skall anses som jordförbättring.

»

2. Skyldighet för flottande att i vissa fall bidraga till kostnad

för torrläggningsföretag.

V attenavledning med ändamål att förbättra jords torrläggning verkställes

i allmänhet genom att ett förut befintligt vattendrag fördjupas, utvidgas

och rätas. Stundom gräves för en bäck eller å en hell ny fåra på sträckor,

där den naturliga befinnes alltför krokig eller eljest olämplig att bibehålla.

Sålunda vidtagen fördjupning, vidgning eller uträtning kan uppenbarligen i

större eller mindre grad underlätta flottning, som bedrives i vattendraget.

Ehuru flottled alltså kan vinna båtnad av en vattenavledning, har i vattenlagen

icke föreskrivits skyldighet för de flottande att bidraga till kostnad för

vattenavledning.

Vad angår vattenregleringsföretag har däremot i 3 kap. 9 § vattenlagen

föreskrivits bidragsskyldighet för åtskilliga utomstående intressen, som av

vattenregleringen kunna vinna nytta, bland annat flottningen. Örn vattenregleringen

blivit utförd och det därefter visas att den länder till nytta för allmän

flottled genom att stadigvarande minskning vinnes i kostnaderna för

flottningen eller för flottledens underhåll, kunna sålunda de flottande förpliktas

att erlägga gottgörelse därför. Denna skall uppgå till så stor del av

den på flottleden belöpande nyttan, som svarar mot förhållandet mellan företagets

anläggningskostnad och båtnaden för regleringsintressenterna. Flottledens

bidrag skall av de flottande betalas i den ordning som gäller om allmän

flottleds anläggningskostnad.

1942 års torrläggning ssakkunniga ha anfört, att det syntes uppenbart, att

den nuvarande frånvaron av en mot stadgandet örn flottandes skyldighet

enligt 3 kap. 9 § vattenlagen svarande bestämmelse rörande skyldighet för

flottande att i mån av båtnad bidraga till kostnader för utförande av vattenav - ledningsföretag icke kunde anses tillfredsställande. De skäl som läge till grund

för flottandes skyldighet att bidraga till anläggningskostnad för vattenreglering

syntes med samma styrka tala för bidragsskyldighet även i fråga om

kostnad för vattenavledning. De sakkunniga ville därför förorda, att sådan

skyldighet infördes.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 40.

7

Föredragande departementschefen har beträffande detta avsnitt yttrat:

»Enligt min mening föreligga fullgoda skäl att föreskriva skyldighet för

flottande att i mån av båtnad lämna bidrag till kostnad för utfört vattenavlednings-

eller invallningsföretag i huvudsaklig överensstämmelse med vad

som redan gäller i fråga om flottandes bidragsskyldighet till kostnad för vattenreglering.

Härigenom förringas icke möjligheten att före torrläggningsföretagets

utförande träffa avtal om de flottandes bidrag. Att helt lita till frivilliga

överenskommelser synes däremot icke vara tillfyllest. Tillräcklig anledning

att, på sätt svenska flottledsförbundet och Dalelfvarnes flottningsförening

ifrågasatt, införa en bestämmelse, enligt vilken jordägare skulle

kunna på talan av de flottande förpliktas att deltaga i kostnaden för allmän

flottled, torde icke föreligga.

Bestämmelse örn bidragsskyldigheten torde böra intagas i 7 kap. 41 §. Av

densamma föranledes en ändring av 11 kap. 17 § 42., varigenom till stämningsmål

hänföres talan om bidrag enligt 7 kap. 41 §.»

3. Förfarandet vid förordnande av förrättningsman enligt 10 kap.

32 § vattenlagen.

Enligt 10 kap. 33 § skall ansökan om förordnande för vederbörlig förrättningsman

att handlägga syneförrättning för torrläggning av mark ingivas

till länsstyrelsen. Underrättelse örn förordnandet skall genast tillställas vattenrättsdomaren.

Enligt torrläggningssakkunnigas förslag skulle viss ändring vidtagas i den

statsunderstödda torrläggningsverksamhetens organisation. Sålunda skulle inrättas

lokala nämnder, kallade torrläggningsnämnder, en för varje hushållningssällskaps

verksamhetsområde. Nämndernas viktigaste uppgift skulle enligt

förslaget vara att bära en väsentlig del av ansvaret för den statliga understödsverksamheten

på torrläggningens område samt utöva enhetlig ledning

av torTläggningsverksamheten och samordna förrättningsmännens arbete.

De sakkunniga ha i betänkandet uttalat, att torrläggningsnämnd måste för

att kunna leda och övervaka torrläggningsverksamheten redan på ett tidigt

stadium få kännedom om varje inom dess område förekommande torrläggningsärende.

Detta syntes, då fråga vore örn företag som skulle planläggas

vid syneförrättning, lämpligast kunna ske genom att ansökan örn förordnande

av förrättningsman ingåves till nämnden, vilken sedan finge vidarebefordra

den till länsstyrelsen.

Föredragande departementschefen har i förevarande hänseende yttrat:

»Föreskrift örn att ansökan rörande förordnande för förrättningsman att

handlägga syneförättning i vissa fall skall ingivas till annan myndighet än

länsstyrelsen torde böra lämnas i administrativ ordning. Fördenskull vill

iag föreslå ett tillägg till 10 kap. 33 8- varigenom Kungl. Maj:t bemyndigas alt

meddela förordnande härom.

Såsom vattenrättsdomaren vid Västerbygdens vattendomstol anfort torde

bestämmelsen i 10 kan. 33 8 andra stycket örn skyldighet för länsstyrelse att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 40.

tillställa vattenrättsdomaren underrättelse om förordnande av förrättningsman

kunna upphävas.»

4. Tillgodoseende av fiskets intressen vid planläggande av

torrläggningsföretag.

Genom åtskilliga stadganden i vattenlagen har fisket bereus skydd vid sådana

ingrepp i vatten som kunna inverka menligt därå. I fråga örn vattenavledning

och invallning gäller att uppkommande skada å fiske skall tagas i

beräkning vid bedömande örn företaget skall få komma till stånd. Sålunda är

enligt 7 kap. 38 § föreskrivet, att örn ändring av vattenförhållandena i vattendrag,

sjö eller annan vattensamling föranleder skada å annans fiske, åtgärden

ej är tillåten med mindre nyttan därav efter avdrag av kostnaden för

dess verkställande överstiger skadan och intrånget å annans egendom. Härvid

skall i kostnaden för åtgärden inräknas det belopp, vartill skadan och

intrånget å egendom tillhörig den, för vars räkning företaget sker, må

skattas.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 september 1944 har lantbruksstyrelsen

anfört bland annat, att det i praktiken visat sig, att fisket stundom värderats

ytterligt lågt, trots att det enligt vederbörande fiskeritjänstemans yttrande

varit av ganska stor betydelse. Detsamma gällde de genom företaget på fisket

och fiskbeståndet orsakade skadorna. Det syntes mången gång som örn

fiskeriintendentens yttrande icke tillmättes någon större betydelse. För närvarande

vore förrättningsmannen i fråga örn i 7 kap. avsedda företag icke

skyldig att översända syneutlåtandet till fiskeriintendenten, lantbruksstyrelsen

eller kammarkollegiet. De, som ur det allmännas synpunkt skulle bevaka

fiskeintressena, hade därför i regel icke möjlighet att göra detta. Det skulle

i hög grad underlätta möjligheten för fiskeriintendenten att hos kammarkollegiet

göra framställning om anförande av besvär, därest förrättningsmannen

vore skyldig att översända utdrag ur syneutlåtandet till vederbörande fiskeriintendent.

1942 års torrlåggningssakkunniga ha förklarat sig vilja vitsorda, att möjligheten

att i underställningsmål hävda fiskets intressen vid målets behandling

i vattendomstolen nu icke vore väl tillgodosedd. Tillfället för fiskeintresset

att låta sig företrädas vid domstolen syntes sålunda icke sällan försittas

till följd av att vederbörande fiskeritjänsteman icke i tid erhölle kännedom

örn synemännens utlåtande. För att de berörda olägenheterna skulle

undanröjas föreslogo de sakkunniga ett tillägg till 10 kap. 74 § vattenlagen.

Föredragande departementschefen har i denna del anfört.

»I likhet med de sakkunniga finner jag det angeläget, att synemännens utlåtande

rörande torrläggningsföretag, som anses kunna inverka menligt på

fisket, utan dröjsmål bringas till fiskerimyndighets kännedom så att möjlighet

icke försittes att bevaka fiskets intressen. Vad nu sagts gäller även vat
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 40. y

t enrey krings företag, som handläggas av synemän. I fråga om förslag till utlåtande,

där sådant avgives, torde den erforderliga lagändringen böra vidtagas

genom att i 10 kap. 68 § intages föreskrift, att där fiskeritjänsteman enligt

43 § förordnats att avgiva yttrande angående företaget, avskrift av förslaget

skall sändas till honom, örn han haft något att erinra med anledning av

företaget. Med avseende å själva utlåtandet bör i 74 § intagas motsvarande

bestämmelse, därvid dock tillika bör föreskrivas, att örn ändring ej gjorts

i avgivet förslag till utlåtande, endast skall sändas meddelande härom jämte

underrättelse angående fullföljd av talan mot förrättningen. Sist angivna begränsning

av skyldigheten att översända avskrift av utlåtandet torde böra

införas även med avseende på gällande föreskrift i 74 § om underrättelse till

fisketillsynsmyndigheten rörande kloakledningsföretag m. m.»

Lagrådet har mot det till lagrådet remitterade förslaget framställt en anmärkning

av formell art, som beaktats vid utformningen av det genom propositionen

framlagda förslaget.

I 7 kap. vattenlagen meddelas bestämmelser örn torrläggning av mark Utskottet.

genom dikning, vattenavledning eller invallning. Vid tillämpning av kapitlet

bar båtnadsbegreppet stor betydelse. Sålunda stadgas beträffande dikning,

att om dike som någon vill upptaga är till båtnad jämväl för armans mark,

denne är skyldig taga del i dikningen. Detta stadgande äger motsvarande

tillämpning i fråga om vattenavledning och invallning. All mark, för vilken

torrläggningen medför båtnad och vars ägare skola däri taga del, skall utgöra

en samfällighet i avseende å företaget. Delägare i samfälligheten är i

regel skyldig att taga del i kostnaden för torrläggningen i män av värdet å

den båtnad, som därigenom beredes hans mark. Båtnadsberäkningen är

även av betydelse i vissa fall för avgörande av tillåtligheten av ett ifrågasatt

vattena vlednings- eller torrläggningsföretag.

Vad som skall betraktas som båtnad av marks torrläggning bestämmes i

7 kap. 22 § vattenlagen. Med avseende å mark, vars nytta av torrläggning

består i höjning av dess alstringsförmåga, d. v. s. mark som torrlägges för

jordbruksändamål, skall såsom båtnad (jordförbättring) anses den genom

det ökade torrläggningsdjupet åstadkomna eller möjliggjorda höjningen^ i

alstringsförmågan. Med båtnad av marks torrläggning i andra fall förstås

den värdeökning marken vinner genom torrläggningen.

1 propositionen föreslås nu sådant tillägg till 7 kap. 22 §, alt till båtnad

även skall hänföras förmån av förbättrade betingelser för marks brukning

(''Iler användning för annat ändamål. Härmed avses exempelvis värdeökning,

som vid torrläggningsföretag tillskyndas jämväl sådana förut tillräckligt

lorrlagda ägofigurer, vilka på grund av läge, storlek eller torin mäste brukas

gemensamt med vattenskadad mark och som på grund därav före torrläggningen

av sistnämnda mark icke kunnat giva full avkastning. Värdeökning

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 9 sorni. 2 avd. Nr 40.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 40.

av här avsedd art kan även uppkomma genom att förut befintliga öppna avloppsdiken

ersättas med täckta avloppsledningar eller flyttas till lämpligare

läge till exempel vid sidan av den odlade jorden.

Ehuru ett vattenavlednings- eller invallningsföretag ofta kan medföra avsevärda

fördelar för allmän flottled genom att kostnaderna för flottningen

eller för flottledens underhåll minskas, finnes för närvarande ingen skyldighet

stadgad för de flottande att bidraga till kostnaderna för företaget. I propositionen

har nu föreslagits ett tillägg till 7 kap. 41 § av innehåll att, därest

stadigvarande kostnadsminskning uppstår för flottleden, de flottande må

kunna förpliktas att till vattenavlednings- eller invallningsföretaget erlägga en

på visst sätt bestämd anpart av det belopp vartill kostnadsminskningen kan

skattas.

Beträffande det rättsliga genomförandet av torrläggningsföretag gäller, att

i ett flertal fall besked på förhand skall inhämtas, huru och under vilka

villkor arbetet må göras. Ansökan om sådant tillstånd skall ingivas till länsstyrelsen,

varefter frågan prövas vid syneförrättning enligt 10 kap. vattenlagen.

I propositionen nr 122 till innevarande års riksdag angående den

statsunderstödda torrläggningsverksamheten har förordats inrättande av lokala

nämnder, kallade t orri äggn i n gsnä m n der, en för varje hushållningssällskaps

verksamhetsområde, vilka nämnder skola ha till uppgift att leda och

övervaka torrläggningsverksamheten. För att nämnderna skola kunna fullgöra

denna uppgift anses det vara av vikt, att de redan på ett tidigt stadium

få kännedom örn varje förekommande to rrl äggn i n "särén de. Detta syfte har

ansetts kunna uppnås genom att ansökan av nyss omförmäld ari skall kunna

ingivas även till vederbörande torrläggningsnämnd, som sedan vidarebefordrar

ansökningen till länsstyrelsen. Kungl. Majit har av anförda skäl i den

nu till behandling föreliggande propositionen föreslagit sådan ändring av

10 kap. 33 §, att dylik ansökan skall, därest Konungen så förordnar, ingivas

till annan myndighet än länsstyrelsen.

Slutligen ha i propositionen föreslagits vissa ändringar i 10 kap. 68 och

74 §§ för åstadkommande av förbättrat tillgodoseende av fiskets intressen

vid planläggande av torrläggnings- och vattenregleringsföretag, som handläggas

vid syneförrättning. Ändringarna innebära, att fiskeritjänsteman, som

i laga ordning förordnats att avgiva yttrande angående företaget, skall, så

framt han haft något att erinra i anledning av företaget, utan dröjsmål erhålla

en avskrift av det förslag till utlåtande, som förrättningsmannen i vissa

tall har att framlägga, samt att fiskeritjänstemannen under samma förutsättning

så snart ske kan och sist inom trettio dagar efter förrättningens avslutande

skall tillställas en avskrift av själva utlåtandet eller, örn ändring

ej gjorts i avgivet förslag, meddelande härom jämte underrättelse angående

fullföljd av talan mot förrättningen. Genom de föreslagna ändringarna

underlättas möjligheten för vederbörande fiskerimyndighet att bevaka fiskets

intressen vid ifrågavarande företag.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 40.

11

Vid sin granskning av elei framlagda lagförslaget har utskottet icke funnit

anledning till erinran mot detsamma. Utskottet får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 4 maj 1945.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvä it

från första kammaren: herrar Norman, Björkman*, Hage*, Sten, Hallagård, Söderkvist*,

Englund och Gunnar Andersson*,

från andra kammaren: herrar Pettersson i Hällbacken*, Ryberg, Holm*, Larsson

i Östersund*, Andersson i Gisselås, Andersson i Alfredshem och Osterman.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:273 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till jordbrukstekniskt institut m. m. s. 8 i texten