Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § lagen den 25 juni 1909
1945-05-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1945:51, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § lagen den 25 juni 1909
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 51.
1
Nr 51.
Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1945 kl 5 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändrad lydelse av 3 § lagen den 25 juni 1909
(nr 56 s. 7) angående nationalparker.
Genom en den 27 april 1945 dagtecknad proposition, nr 284, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Majit,
under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda
protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till
•I
Lag
om ändrad lydelse av 3 § lagen den 25 juni 1909 (nr 56 s. 7)
angående nationalparker.
Härigenom förordnas, att 3 § lagen den 25 juni 1909 angående nationalparker
skall erhålla följande ändrade lydelse.
3 §.
Med avseende å varje särskild nationalpark må Konungen i särskilt reglemente
eller annorledes föreskriva de undantag från vad i 1 § stadgats, som
må finnas nödiga för parkens bevakning och skyddande mot fara, för vetenskapliga
forskningar, för resors underlättande och resandes härbärgerande
samt för utövande av den jakt och det fiske, som prövas utan olägenhet kunna
medgivas, så ock för annat ändamål, om det är förenligt med det med
nationalparken avsedda syfte eller synnerliga skäl därtill äro.
ji
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Beträffande de skäl som åberopats till stöd för förslaget får utskottet, i
den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.
Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 0 sami. 2 avd. Nr 51. 1
2
Andra lagutskottets utlåtande nr öl.
Enligt 1 § lagen den 25 juni 1909 Inr 56 s. 7) angående nationalparker är
inom kronan tillhörigt område, som blivit avsatt till nationalpark, förbjudet
att förstöra eller skada fast naturföremål eller inbildning samt att bearbeta
mineralfyndighet eller bortföra mineral. Det är vidare förbjudet att inom
sådant område fälla eller skada växande träd eller borttaga växter elier växtdelar-
av annan beskaffenhet än bär, som användas till omedelbar förtäring.
Ej heller är inom dylikt område tillåtet att jaga, fånga eller avsiktligt döda
djur av vad slag det vara må, då det ej sker till försvar- mot angrepp å person
eller egendom, eller att från ort till annan föra dödat eller fångat djur
eiler att skada eller bortföra ägg, rom eller bo. Hund må icke medföras inom
nationalpark. Förbjudet är också alt inom sådant område uppföra byggnad
eller stadigvarande bostad, verkställa odling eller beta kreatur. Tavla, plakat,
inskrift elier annan störande anordning må icke uppsättas eller anbringas i
axmonseringssyfte inom nationalpark.
Vad sålunda stadgats skall enligt 2 § samma lag ej leda till inskränkning
i enskild rätt, som må vara uppkommen då området avsättes till nationalpark,
eller i de rättigheter till bete, skogsfång, jakt och fiske, som äro medgivna
lapparna, dock att jakt efter björn, lo, älg eller örn ej må äga rum.
Lapparna må även medföra för bevakning av deras renhjordar nödiga hundar.
Med avseende å varje särskild nationalpark må Kungl. Maj:t enligt 3 §
i särskilt reglemente föreskriva de undantag från bestämmelserna i 1 §, som
må finnas nödiga för parkens bevakning och skyddande mot fara, för vetenskapliga
forskningar, för resors underlättande och resandes härbärgerande
samt för utövande av den jakt och det fiske, som prövas kunna utan olägenhet
medgivas, ävensom för annat ändamål som är förenligt med det med
nationalparken avsedda syftet. I 4 § stadgas, att Kungl. Majit må, där så
finnes lämpligt, meddela förbud mot nationalparks beträdande. Redan uppkommen
enskild rätt får dock icke därigenom kränkas. Sådant förbud äger
ej tillämpning mot lapparna.
Överträdelse av lagen angående nationalparker eller i enlighet därmed utfärdat
förbud straffes enligt 5 § med böter.
I en den 26 mars 1945 dagtecknad skrivelse har statens industrikommission
hemställt, att sådana åtgärder måtte vidtagas, att Höganäs-Billesholms
aktiebolag erhölle möjlighet att företaga brytning av magnesit vid Äpartjåkko
inom Sarjeks nationalpark. Framställningen har tillstyrkts av vetenskapsakademien
i ett den 29 mars 1945 avgivet yttrande, vid vilket fogats ett utlåtande
av akademiens naturskyddskommitté.
Föredraganden, statsrådet Rubbestad, har i propositionen anfört:
»Såsom statens industrikommission i sin ifrågavarande skrivelse framhållit,
har landets försörjningsläge beträffande den för järnhanteringen och kopparframställningen
nödvändiga råvaran magnesittegel i hög grad försämrats
sedan importen därav till följd av rådande förhållanden numera helt upphört.
Huruvida import i erforderlig utsträckning åter kan igångsättas, innan
Andra lagutskottets utlåtande nr öl.
3
landets förråd av magnesittegel uttömts, låter sig icke nu bedömas. Det synes
därför erforderligt att åtgärder vidtagas i syfte att främja brytning av
inagnesit inom landet.
Den största av de hittills kända magnesitfyndiglieterna i Sverige är belägen
inom Sarjeks nationalpark vid foten av Äpartjåkkos högsta topp Perikpakte
pä södra sidan av sjön Perikluoppal. Denna fyndighet torde innehålla
högvärdig magnesit och är den ur såväl brytnings- som transportsynpunkter
bäst belägna. Med hänsyn till transportkostnaderna har på magnesit från
denna fyndighet baserad tegeltillverkning tidigare ansetts icke kunna ifrågasättas.
1 nuvarande läge torde det emellertid vara nödvändigt att begagna
sig av densamma därest tegeltillverkningen skall kunna upprätthållas. Enligt
vad industrikommissionen upplyst föreligger numera även möjlighet att
transportera magnesit medelst flygmaskin från Perikluoppal till Stora Sjöfallet,
varifrån den kan fraktas båtledes till järnvägsstation vid Inlandsbanan.
Enär ifrågavarande fyndighet såsom nämnts är belägen inom Sarjeks nationalpark,
är bearbetning av fyndigheten på grund av bestämmelserna i lagen
den 25 juni 1909 (nr 56 s. 7) angående nationalparker icke tillåten. Då
det emellertid såsom jag nyss antytt torde vara ytterst angeläget att brytning
av magnesit medgives, synes en ändring av lagstiftningen angående nationalparker
böra ske. En sådan ändring torde emellertid icke böra ha avseende
allenast å det nu föreliggande fallet utan synes, då liknande spörsmål
kunna uppkomma i framtiden, böra givas en mer allmän räckvidd.
Jag förordar därför, att i ifrågavarande lag införes en föreskrift av innehåll,
att Kungl. Majit må medgiva undantag från vad i 1 § nämnda lag stadgats
icke blott i de fall, som nu avses i 3 §, utan även eljest då det av andra
orsaker finnes vara av synnerlig vikt.
Den av mig föreslagna nya bestämmelsen synes böra intagas i 3 § förevarande
lag och träda i kraft omedelbart efter lagens utfärdande.»
Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.
Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot det framlagda lagförslaget
och får därför hemställa,
att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.
Stockholm den 18 maj 1945.
På andra lagutskottets vägnar:
Utskottet.
DAVID NORMAN.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 51.
Vid ärendets behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Wistrand, Sten, Carl Eric Ericsson,
Hallagård, Nils Elowsson och Söderkvist;
från andra kammaren: fröken Andersson, herrar Ryberg, Nilson i Eskilstuna, Holm,
fru Johansson, herrar Johnsson i Stockholm, Andersson i Eskilstuna och Osterman.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
458010. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1945:341 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nied förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § lagen den 25 juni 1909 a1 i texten