Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av krigsfamiljebidragsför ordningen den 30 juni 1942

1945-06-08 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1945:63, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av krigsfamiljebidragsför ordningen den 30 juni 1942

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 63.

1

Nr 68.

Ankom till riksdagens kansli den 8 juni 1945 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till förordning angående ändring i vissa

delar av krigsfamiljebidragsför ordningen den 30 juni

1942 (nr 521), dels ock en i ämnet väckt motion.

Genom en den 16 februari 1945 dagtecknad proposition, nr 106, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden, föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen

fogat förslag till förordning angående ändring i vissa delar av krigsfamiljebidragsförordningen

den 30 juni 1942 (nr 521).

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft en i

anledning av densamma väckt motion, nr 486 i andra kammaren av herr Persson

i Landafors m. fl.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för det genom propositionen framlagda

förslaget får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här

nedan, hänvisa till propositionen.

Motionärernas yrkanden återgivas i det följande (s. 12 och 14).

PROPOSITIONEN.

Familjebidrag till värnpliktiga, som uttagits till befälsutbildning, m. fl.

Gällande bestämmelser.

Enligt 27 § 1 mom. vämpliktslagen den 30 december 1941 (nr 967 med

ändring nr 158/1943) är den sammanlagda utbildningstiden för huvuddelen

av de värnpliktiga 450 dagar.

Vissa värnpliktiga åläggas emellertid enligt bestämmelserna i 27 § 1 mom.

P—D värnpliktslagen en längre utbildningstid än den för flertalet bestämda.

Sålunda är värnpliktig, som uttagits för utbildning till officer eller underofficer

vid armén eller kustartilleriet eller till underofficer vid flygvapnet,

skyldig att, utöver tjänstgöringstiden örn 450 dagar, efter första tjänstgöringens

slut fullgöra fortsatt tjänstgöring, för utbildning till officer under

högst 360 dagar och för utbildning till underofficer under högst 180 dagar.

Marinen tilldelade värnpliktiga, vilka vid navigationsskola avlagt sjökaptens-

eller styrmansexamen eller övermaskinistexamen eller maskinistexamen

av andra klass, få sin tjänstgöringstid förlängd med 120 dagar, vilka

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 9 sami. 2 avd. Nr 63.

1256 46

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 63.

fullgöras i form av två repetitionsövningar om vardera 60 dagar senast under

adertonde året efter inskrivningsåret.

Slutligen kunna värnpliktiga läkare, tandläkare, apotekare, veterinärer,

ingenjörer m. fl. åläggas en fortsatt tjänstgöring örn högst 180 dagar, fördelade

i omgångar på hela värnpliktstiden. I den förut angivna tjänstgöringen

örn 450 dagar skall för dessa värnpliktiga avbrott ske för studierna.

På grund av frivilligt åtagande kommer tjänstgöringen även för vissa

värnpliktiga vid flygvapnet att väsentligen förlängas. Sålunda få värnpliktiga,

vilka uttagas till utbildning såsom flygförare eller bombfällare och navigatörer,

fullgöra fortsatt tjänstgöring under högst 360 dagar samt värnpliktiga,

som uttagas till utbildning såsom flygskyttar, fortsatt tjänstgöring under

högst 180 dagar.

Då de såsom befäl lämpligaste värnpliktiga och de värnpliktiga, vilka på

grund av sin yrkesinriktning äro skickade att fullgöra specialtjänstgöring,

jämlikt 1941 års värnpliktslag i långt högre grad än övriga värnpliktiga

tagas i anspråk i försvarets tjänst har det ur olika synpunkter befunnits

angeläget att såvitt möjligt avlägsna de olägenheter, som härigenom för dessa

värnpliktiga uppkomma i deras civila gärning.

I sådant syfte ha vissa av ifrågavarande värnpliktiga genom beslut av

riksdagen — senast i anledning av propositionen 1944:149 — tillerkänts

särskild ersättning i form av förhöjda penningbidrag under värnpliktstjänstgöringen

och i form av särskilda premier. De tills vidare provisoriskt

gällande bestämmelserna rörande penningbidrag och premier äro meddelade

i kungörelse den 30 juni 1942 (nr 527 med ändring nr 123/1943 och 498/1944).

Vidare har Kungl. Majit i syfte att undanröja olägenheterna av den förlängda

tjänstgöringstiden för befälsutbildade värnpliktiga m. fl. genom kungörelse

den 9 juni 1944 (nr 407) meddelat provisoriska bestämmelser angående

meritberäkning för befälsutbildad värnpliktig m. m. och genom cirkulär

till statsmyndigheterna samma dag (nr 408) även meddelat vissa bestämmelser

angående handläggningen av anställningsfrågor rörande arbetare.

Liksom för övriga värnpliktiga gäller, att värnpliktiga, vilka uttagits till

befälsutbildning eller specialtjänstgöring, äro berättigade att erhålla familjebidrag

enligt krigs- eller fredsfamiljebidragsförordningen enligt de i vederbörlig

förordning meddelade bestämmelserna,

Krigsfamiljebidragsförordningen den 30 juni 1942 (nr 521 med

ändringar nris 125/1943 och 322/1944) är enligt 1 § 1 mom. i allmänhet tilllämplig

å värnpliktiga, som inkallats till tjänstgöring jämlikt 28 § 1 mom.

värnpliktslagen. Enligt 4 mom. samma paragraf skall förordningen, med

undantag av 20 § — örn hemortslön — samt med de inskränkningar i övrigt,

som av Konungen föreskrivas, äga tillämpning även å värnpliktiga, som det

år de fylla 26 år eller senare fullgöra tjänstgöring jämlikt 27 § värnpliktslagen,

alltså fredstjänstgöring.

Enligt förordningen utgående förmåner äro familjebidrag och hemortslön.

Familjebidrag kan utgå i form av familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag,

sjukbidrag och begravningsbidrag. Familjebidrag utgår efter behovs
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 63. 3

prövning. Familjepenningen är avsedd för den värnpliktiges familjemedlemmars

livsuppehälle. Bostadsbidrag utgår för beredande av bostad åt familjemedlem

ävensom i visst fall för ensamstående värnpliktigs bostadskostnad.

T stället för familj epenning och bostadsbidrag kan närings- eller rörelseidkare

erhålla näringsbidrag enligt 14 § för näringens eller rörelsens upprätthållande.

Enligt 15 § kan näringsbidrag utgå för återupptagande av rörelse, som måst

nedläggas under innehavarens militärtjänstgöring. Sistnämnda form av

näringsbidrag utesluter icke familjepenning och bostadsbidrag. Näringsbidrag

kan utgå såväl till familjeförsörjare som till ensamstående. Sjukbidrag

och begravningsbidrag utgå för täckande av de särskilda behov, som uppkomma

vid familjemedlems sjukdom eller frånfälle. Hemortslön utgår enligt

20 § till värnpliktig, som efter fullgjord eller tillgodoräknad fredstjänstgöring

fullgjort 90 dagars beredskapstjänst.

Familjebidrag och hemortslön utbetalas av kommunala familjebidragsnämnder.

Kostnaderna för familjebidrag och hemortslön bestridas till större

delen av statsmedel. Viss mindre del av kostnaderna för utgivna familjebidrag

stannar dock å kommunen. Enligt 4 § förordnar Konungen viss myndighet

att öva viss tillsyn å förordningens tillämpning (tillsynsmyndigheten).

Fredsfamiljebidragsförordningen den 30 juni 1942 (nr 524) är

tillämplig i den mån krigsfamiljebidragsförordningen icke skall tillämpas.

Familjebidrag enligt denna förordning utgår allenast i form av familjepenning

och begravningsbidrag. Familjebidrag fastställes efter behovsprövning

av vederbörande länsstyrelse. Ansökan örn familjebidrag skall dock ingivas

till i krigsfamiljebidragsförordningen avsedda familjebidragsnämnder, vilka

skola avgiva yttrande över ansökningen.

Enär för närvarande samtliga värnpliktiga inkallas jämlikt 28 § 1 mom.

värnpliktslagen, äro alla nu tjänstgörande värnpliktiga hänförliga under krigsf

amil j ebidragsf örordningen. 1942 års f redsfamiljebidragsförordning har

överhuvud taget ännu icke varit i tillämpning.

1944 års riksdagsbeslut.

I förenämnda proposition 1944:149 angående penningbidrag och premier

åt värnpliktiga upptogs till behandling jämväl frågan örn familjebidrag och

värnpliktslån åt värnpliktiga, vilka uttagas till befälsutbildning eller specialtjänstgöring.

I det av särskilt tillkallade utredningsmän den 20 december 1943 avgivna

betänkandet (statens offentliga utredningar 1943:47) med förslag rörande

meritberäkning m. m. för befälsutbiklade värnpliktiga, vilket låg till grund

för propositionen i fråga, hade utredningsmännen föreslagit, att i fredsfamiljebidragsförordningen

skulle införas en ny paragraf, innebärande att näringsbidrag

enligt 14 eller 15 § krigsfamiljebidragsförordningen skulle kunna beviljas

värnpliktig, som fullgör i 27 § 1 mom. B—D värnpliktslagen föreskriven

fortsatt tjänstgöring, med vilken tjänstgöring skulle likställas fortsatt

tjänstgöring vid flygvapnet för utbildning till flygförare, bombfällare och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 63.

navigatör eller flygskytt ävensom utbildning till reservofficer i vad denna

överstege tjänstgöringen enligt 27 § 1 mom. A värnpliktslagen.

I de över utredningsmännens förslag avgivna utlåtandena hade försvarets

civilförvaltning och statens arbetsmarknadskommission särskilt berört frågan

örn familjebidrag till nu ifrågavarande värnpliktiga. Sistnämnda myndighet

påpekade, att förevarande spörsmål -—- såsom också utredningsmännen framhållit

— i första hand gällde värnpliktiga, vilka redan vid tiden för befälsutbildningen

vore egna företagare. Även om utredningsmännens förslag att

införa bidragsformen näringsbidrag i fredsfamiljebidragsförordningen kunde

godtagas, syntes det kunna ifrågasättas, huruvida det icke vore en lämpligare

lösning av förevarande spörsmål, att krigsfamiljebidragsförordningen i den

omfattning, som angåves i förordningens 1 § 4 morn., gjordes tillämplig

under den fortsatta tjänstgöring, varom i sammanhanget vore fråga. Till

stöd för en dylik uppfattning kunde anföras, att värnpliktiga, varom här vore

fråga, borde kunna komma i åtnjutande av jämväl bostadsbidrag och sjukbidrag,

vilka förmåner i likhet med näringsbidrag ej utginge enligt fredsfamiljebidragsförordningen.

Föredragande departementschefen, statsrådet Sköld, anförde i detta ämne

vid anmälan av förslag till propositionen 1944:149, att han funne det följdriktigast,

att ifrågavarande värnpliktiga komme i åtnjutande av en dylik utvidgning

av rätten till familjebidrag. På denna väg syntes det möjligt att i

någon mån bereda lättnad för dem av ifrågavarande värnpliktiga, vilka såsom

fria näringsidkare icke finge fördel av de bestämmelser, som kunde

komma att meddelas rörande tillgodoräknande av värnpliktstjänstgöring i

merit- och lönehänseende och som av naturliga skäl finge sin största betydelse

för anställda. I princip vore departementschefen därför beredd att förorda

en utvidgning av familj ebidragsförmånerna, anslutande sig till det av

honom jämväl förordade förslaget om införande av rätt till värnpliktslån för

sådana värnpliktiga. Emellertid borde det övervägas, örn icke en lämpligare

lösning vore att göra krigsfamiljebidragsförordningen i den omfattning, som

angives i förordningens 1 § 4 morn., tillämplig under den fortsatta tjänstgöring,

varom här vore fråga. Härigenom skulle ernås en bättre anpassning

av förmånerna efter förhållandena i det särskilda fallet. Då emellertid förevarande

spörsmål borde upptagas till ytterligare övervägande, vore departementschefen

för det dåvarande icke beredd att framlägga förslag i ämnet.

Riksdagen (skrivelse 1944:274) uttalade beträffande frågan örn familjebidrag

till befälselever m. fl. följande.

Frågan örn att under tiden för den förlängda värnpliktstjänstgöringen göra

värnpliktiga berättigade till familjebidrag i vidare mån än som enligt nu

gällande fredsfamiljebidragsförordning vore möjligt, syntes, på sätt departementschefen

framhållit, böra bliva föremål för närmare övervägande. Förslag

i ämnet borde därefter föreläggas riksdagen. För egen del hade riksdagen

såsom sin uppfattning velat uttala, att skäl för rätt till familjebidrag

utöver fredsfamiljebidragsförordningens nuvarande ram syntes förefinnas

under den nu ifrågavarande tjänstgöringstiden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 63.

5

Föreliggande förslag.

Kungl. Majit uppdrog den 30 juni 1944 åt statens arbetsmarknadskommission

att i samråd med försvarets civilförvaltning, med beaktande av vad

som anförts i propositionen 1944:149 och i riksdagens skrivelse 1944: 274

rörande näringsbidrag och vidgad tillämpning av krigsfamiljebidragsförordningen,

inkomma med förslag i ämnet.

Till åtlydnad bärav bar statens arbetsmarknadskommission, i samråd med

försvarets civilförvaltning, med skrivelse den 28 september 1944 överlämnat

förslag till förordning örn ändrad lydelse av 1 § 4 mom. krigsfamiljebidragsförordningen

den 30 juni 1942.

I sin skrivelse har arbetsmarknadskommissionen uttalat i huvudsak följande.

Vad angår den form, i vilken befälselever m. fl. borde beredas vidgad

rätt till familjebidrag, hade kommissionen vid förnyat övervägande

icke funnit anledning frångå sin tidigare uttalade uppfattning, att dylik

vidgad rätt borde åstadkommas genom att krigsfamiljebidragsförordningen

gjordes tillämplig å ifrågavarande värnpliktiga. Förutom de skäl härför, som

kommissionen förut anfört, har kommissionen framhållit, att därest krigsfamiljebidragsförordningen

gjordes tillämplig jämväl å värnpliktiga, som fullgöra

fortsatt tjänstgöring, familj ebidragsnämnderna syntes bliva mera

skickade att på ett tillfredsställande sätt handlägga ärenden angående bidrag

enligt krigsfamiljebidragsförordningen. Detta hade sin betydelse icke blott

i fråga örn bidrag till i 1 § 4 mom. krigsfamiljebidragsförordningen avsedda

värnpliktiga utan framför allt därest förordningen på grund av inkallelser

enligt 28 § värnpliktslagen skulle bliva tillämplig å ett mycket stort antal

värnpliktiga.

I förevarande sammanhang ville kommissionen även framhålla, att den begränsade

tillämpning av krigsfamiljebidragsförordningen, varom i nu gällande

lydelse av 1 § 4 mom. stadgades, kunde komma att medföra, att läkare m. fl.,

som mot slutet av det år de fylla 25 år inkallats till fortsatt tjänstgöring

under en tjänstgöringsperiod, som sträckte sig in på följande år, skulle

komma att intill årsskiftet erhålla bidrag enligt fredsfamiljebidragsförordningen

men efter denna tidpunkt enligt krigsfamiljebidragsförordningen.

En dylik ordning vore ur skilda synpunkter olämplig.

Den utvidgade rätten till familjebidrag borde tillkomma förutom de kategorier

värnpliktiga som utredningsmännen föreslagit jämväl värnpliktig, som

underginge utbildning till fänrik vid sjövärnskåren.

Tidpunkten för förordningens ikraftträdande ävensom eventuella övergångsbestämmelser

syntes böra bliva beroende av när beredskapen komme

att avvecklas och formerna för denna avveckling.

llemi ssu tidt anden.

I anledning av arbetsmarknadskommissionens förevarande i samråd med

försvarets civilförvaltning avgivna förslag ha utlåtanden inhämtats av chefen

för försvarsstaben, statskontoret, riksräkenskapsverket, Överståthållarämbetet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 63.

och länsstyrelserna i Uppsala, Västerbottens, Västmanlands samt Göteborgs

och Bohus län. Innehållet i dessa yttranden återgives å s. 15—18 i propositionen.

Departementschefen.

Föredragande departementschefen, statsrådet Sköld, har i propositionen

anfört:

»Av den lämnade redogörelsen framgår, att samtliga i ärendet hörda myndigheter

funnit skäl vara för handen att värnpliktiga, som uttagas till befälsutbildning

eller special tjänstgöring, under tiden för den förlängda tjänstgöringen

erhålla de bättre familj ebidragsförmåner, som innefattas i krigsfamiljebidragsförordningen.

För egen del ansluter jag mig till samma uppfattning.

I sitt utlåtande har riksräkenskapsverket ifrågasatt lämpligheten av att

såväl krigs- som fredsfamiljebidragsförordningen tillämpas i fredstid. Enligt

ämbetsverkets mening vore det lämpligare att i fredsfamiljebidragsförordningen

intaga de bestämmelser örn familjebidrag, som nu äro meddelade

i krigsfamiljebidragsförordningen och som anses böra vara gällande i

fredstid dels för nu ifrågavarande värnpliktiga dels ock för de värnpliktiga,

vilka redan med nuvarande lydelse av krigsfamiljebidragsförordningen skola

hänföras under denna förordning under fredstjänstgöring, som fullgöres senare

än det år, varunder 25 års ålder uppnås. En dylik ordning skulle enligt

ämbetsverkets mening förenkla handläggningen av familjebidragsärendena

i fredstid, och kommunerna skulle också undgå att behöva bära en del

av kostnaderna för de familjebidrag, som i fredstid böra utgå enligt krigsf

amiljebidragsregler.

Att bestämmelser ha meddelats av innebörd att krigsfamiljebidragsförordningen

skall i viss utsträckning tillämpas även i fredstid har icke enbart sin

grund däri, att det befunnits befogat att bereda de värnpliktiga, som äro äldre

än 25 år och som i allmänhet kunna antagas vara familjeförsörjare, bättre

familjebidragsförmåner än som kunna utgå inom ramen för fredsfamiljebidragsförordningen.

Av stor betydelse har därutöver ansetts vara att man på denna väg

kan bereda militära myndigheter och familjebidragsnämnder tillfälle att i fredstid

tillämpa bestämmelser, som i händelse av krigstillstånd skola gälla. Med

hänsyn till värdet av denna anordning i beredskapshänseende synes det mig

icke böra ifrågakomma att härutinnan vidtaga ändring. Någon egentlig förenkling

av familj ebidragsärendenas handläggning torde heller icke kunna ernås

vid genomförande av riksräkenskapsverkets ifrågavarande förslag. Jag håller

sålunda före, att arbetsmarknadskommissionens förslag, att krigsfamiljebidragsförordningen

skall i viss utsträckning vara gällande å dessa värnpliktiga,

är att föredraga. Mot detaljerna i detta förslag har jag intet att erinra.

De nya bestämmelserna synas icke böra träda i kraft förrän i samband med

en avveckling av den förstärkta försvarsberedskapen. Med hänsyn härtill

torde det böra ankomma på Kungl. Maj :t att besluta örn ikraftträdandet. Huruvida

särskilda övergångsbestämmelser kunna bliva erforderliga blir, såsom

arbetsmarknadskommissionen anfört, beroende av formerna för beredskapens

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 63. 7

avveckling. Den föreslagna lydelsen av 1 § 4 mom. krigsfamiljebidragsförordningen

torde inrymma befogenhet för Kungl. Maj:t att meddela dylika bestämmelser.

Itiksräkenskapsverket har framhållit, att vid genomförande av dess förslag

kommunerna skulle undgå att behöva bära någon del av kostnaderna för

familjebidrag i fredstid jämlikt krigsfamiljebidragsförordningen. Såsom

framgår av propositionen 1942: 339 (s. 58) har kommunerna ålagts dylik bidragsskyldighet

på den grund, att kommunerna inom ramen för författningarna

kunna bestämma örn rätten till familjebidrag och om bidragens belopp.

Detta skäl äger även för fredstid bärkraft i den mån familjebidrag då utgår

enligt krigsfamiljebidragsförordningen. Någon anledning att vid en utvidgning

av bidragsmöjligheterna vidtaga ändring i de av 1942 års riksdag beslutade

grunderna för kostnadernas fördelning synes mig icke föreligga. Jag

utgår emellertid från att frågan fortsättningsvis beaktas. Ännu saknas nämligen

erfarenhet rörande omfattningen av den blivande bidragsverksamheten

i fred. Möjlighet föreligger ej heller att nu beräkna huru många värnpliktiga

av olika kategorier, som under fredstjänstgöring kunna komma att bliva berättigade

till familjebidrag enligt krigsfamiljebidragsförordningen.»

Enligt 1 § krigsfamiljebidragsförordningen äger förordningen i princip tilllämpning

— förutom å värnpliktiga som inkallats till tjänstgöring jämlikt 28 §

1 mom. värnpliktslagen — jämväl å värnpliktiga, som det år de fylla 26 år eller

senare fullgöra tjänstgöring jämlikt 27 § värnpliktslagen. I propositionen har

nu föreslagits sådan ändring av 1 § i förordningen, att värnpliktiga, som fullgöra

tjänstgöring jämlikt sistnämnda lagrum och därvid undergå utbildning

till officer eller underofficer eller viss annan befäls- eller specialutbildning,

skola erhålla rätt till familjebidrag enligt förordningen även vid tjänstgöring

före det år de fylla 26 år. Förslaget ingår såsom ett led i strävandena

att ifrågavarande värnpliktiga, vilka ha att fullgöra en avsevärt längre tjänstgöring

än övriga värnpliktiga, skola erhålla kompensation för de olägenheter

som härigenom uppkomma för dem i deras civila gärning.

Mot vad sålunda föreslagits har utskottet intet att erinra.

Inarbetande av värnpliktigas nuvarande månadslön i liemortslönen.

Gällande bestämmelser.

Enligt 4 § 1 mom. första stycket gällande krigsavlöningsreglemente utgår

krigslön till värnpliktiga, vilka innehava lägst korprals (motsvarande) tjänstegrad

eller tjänsteställning, d. v. s. tillhöra lägst 4:e krigslöneklassen, i form av

månadslön och terminslön. Månadslönen utbetalas numera liksom terminslönen

av de militära myndigheterna men har tidigare genom försorg av krigskassaavdelningen,

där den värnpliktige är truppregistrerad, utbetalats med anlitande

av postverket. Beträffande månadslönebeloppens storlek hänvisas

till nuvarande krigsavlöningsreglemente. Här må allenast erinras örn,

att månadslönen utgör lägst 15 kronor i 4:e krigslöneklassen (korpral, kon
-

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 63.

stapel, musikkorpral, musikkonstapel) och högst 105 kronor i Ilie krigslöneklassen

(major, kommendörkapten av 2:a graden).

I 20 § krigsfamiljebidragsförordningen stadgas, att till värnpliktig, vilken

uppbär avlöning enligt krigsavlöningsreglementet, skall efter en tjänstgöringstid

örn sammanlagt 90 dagar såsom hemortslön utgå ett belopp av en krona

örn dagen. Sedan tjänstgöringen varat 360 dagar, höjes hemortslönen till en

krona 50 öre örn dagen och efter femhundrafyrtio dagar till två kronor örn

dagen. Såsom tjänstgöringstid räknas allenast krigs-(beredskaps-) tjänstgöring

och en förutsättning för att värnpliktig skall få räkna kvalifikationstid för

rätt till hemortslön är vidare, att han dessförinnan fullgjort tjänstgöring av

viss varaktighet bestämd med hänsyn till honom enligt fredsbestämmelser

åliggande tjänstgöring. Vissa särskilda bestämmelser gälla därjämte beträffande

värnpliktiga, som fullgöra tjänstgöring efter eget åtagande och beträffande

värnpliktiga, som tidigare innehaft fast anställning m. fl. Hemortslönen

utbetalas av familjebidragsnämnd, efter ansökan av den värnpliktige, vars

tjänstgöringsuppgifter granskas och bestyrkas av vederbörande truppregistreringsmyndighet.

Föreliggande förslag.

Vid anmälan av Kungl. Maj:ts proposition nr 65 till innevarande års riksdag

med förslag till nytt krigsavlöningsreglemente har föredragande departementschefen

tillstyrkt ett av såväl 1942 års krigsavlöningssakkunniga som de

hösten 1943 inom försvarsdepartementet tillkallade särskilda utredningsmännen

för fortsatt handläggning av frågan örn revision av krigsavlöningsreglementet

— i det följande benämnda utredningsmännen — framlagt förslag

till viss omläggning av de värnpliktigas avlöning, innebärande att den

nu till vissa värnpliktiga utgående till krigslönen hörande månadslönen i

stället skall inräknas i hemortslönen. Därvid har departementschefen dock

med avsteg från utredningsmännens förslag förutsatt, att under flygtjänstgöring

till värnpliktiga utgående särskilda förmåner av flygtillägg, mekanikertillägg

och elevtillägg alltjämt skola hänföras till krigslönen och alltså utbetalas

av de militära myndigheterna, enär det av praktiska skäl måste anses

olämpligt att belasta familjebidragsnämnderna med utbetalning av dessa

förmåner, som också ingå i månadslönen. I enlighet med departementschefens

sålunda framlagda förslag ha i det vid nyssnämnda proposition fogade reglementsförslaget

uteslutits nu gällande bestämmelser örn månadslön till vissa

värnpliktiga.

I anslutning till ifrågavarande förslag till krigsavlöningsreglemente erfordras

vissa ändringar i krigsfamiljebidragsförordningen den

30 juni 1942 och jämväl i krigsfamiljebidragskungörelsen den 31

december 1942. Utredningsmännen ha framlagt förslag till ändringar i

krigsfamiljebidragsförordningen och ha i samband därmed, efter att ha

erinrat örn att det av dem framlagda förslaget till krigsavlöningsreglemente

utgått från förutsättningen, att månadslönen för värnpliktiga skall

inarbetas i hemortslönen, anfört i huvudsak följande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 63.

I fråga om beloppen förutsättas härvid icke någon annan ändring än att

månadslönebeloppet i 6:e krigslöneklassen, för närvarande 35 kronor eller således

1 krona 17 öre för dag, synes böra jämkas så att beloppet för dag uppgår

till 1 krona 25 öre. 6:e krigslöneklassens belopp kommer härigenom att

ligga mitt emellan de nuvarande månadslönebeloppen i 5:e och 7:e krigslöneklasserna.

Den på dylikt sätt i hemortslönen inarbetade månadslönen

förutsättes utgå från tjänstgöringens början, respektive från det att värnpliktig

— varmed enligt 1 § krigsfamiljebidragsförordningen avses den, som

avlönas såsom värnpliktig enligt krigsavlöningsreglementet —- uppnått härför

erforderlig tjänstegrad, lägst korpral eller motsvarande, eller däremot svarande

tjänsteställning. I fråga örn den nuvarande hemortslönen torde anledning

saknas att frångå gällande regler beträffande kvalifikationstid för erhållande

av denna förmån. Beloppet av den nya hemortslönen kommer sålunda

att bliva beroende till viss del av tjänstgöringstidens längd och till

viss del av vederbörandes tjänstegrad eller tjänsteställning. Med hänsyn härtill

torde, på sätt 1942 års krigsavlöningssakkunniga föreslagit, den nya hemortslönen

böra uppdelas i tvenne delar, varvid den från krigsavlöningsreglementet

överflyttade månadslönen synes kunna benämnas befälslön och den

nuvarande hemortslönen långtidslön.

Utredningsmännen ha i anslutning härtill föreslagit, att sista meningen i

2 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen, som nu har lydelsen: »Hem
ortslönen

utgår kontant efter viss tids krigstjänstgöring», skall givas följande

ändrade lydelse: »Hemortslön utgår kontant såsom befälslön och lång
tidslön.

» Vidare ha utredningsmännen föreslagit ändrad lydelse av 20 § i

förordningen. Deras förslag i denna del överensstämmer i huvudsak med

det genom propositionen framlagda förslaget.

Item issutld tanden.

I sina utlåtanden över utredningsmännens förslag ha myndigheterna praktiskt

taget samstämmigt tillstyrkt förslagen till ändringar i 2 och 20 §§

krigsfamiljebidragsförordningen. Vissa myndigheter ha emellertid i

samband härmed framfört vissa ytterligare ändringsförslag, som icke äga

direkt samband med nu förevarande förslag. För innehållet i de avgivna yttrandena

redogöres å s. 27-—30 i propositionen.

Departementschefen.

Föredragande departementschefen har i denna del anfört:

»Det av utredningsmännen framlagda förslaget till ändring i 20 § krigsfamiljebidragsförordningen

jämte därav betingad jämkning i 2 § 1 mom.

samma förordning har av de hörda myndigheterna i huvudsak lämnats utan

erinran. Förslaget innebär, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, att

hemortslönen skall uppdelas i två skilda delar, den ena benämnd befälslön

och motsvarande hittills till vissa värnpliktiga såsom krigslön utgående månadslön

och den andra långtidslön, som närmast motsvarar den nuvarande

hemortslönen.

Jag har redan i samband med anmälan av förslag till nytt krigsavlöningsreglemente

i princip förordat utredningsmännens förslag, och nu föreliggande

förslag till författningsbestämmelser i ämnet giver mig icke anledning till

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 63.

någon väsentligare erinran. I anslutning till i förutnämnda proposition angående

nytt krigsavlöningsreglemente föreslagen uppflyttning av flaggkorpral från

6:e till 7:e krigslöneklassen bör emellertid flaggkorpral upptagas bland de

värnpliktiga, för vilka befälslönen utgör 1 krona 50 öre. I sina förslag

till kungörelser rörande det nya krigsavlöningsreglementets tillämpning

under tid då riket icke befinner sig i krig respektive under krigstid

ha utredningsmännen föreslagit, att de medlemmar av sjövärnskåren och

av svenska röda korsets sjukvårdstrupper, som nu på grund av enligt

fredsbestämmelser meddelade förordnanden till officerare eller underofficerare

äga uppbära lön enligt för fast anställd personal gällande grunder,

i stället skola överföras till att åtnjuta lön såsom värnpliktiga.

Då jag avser att senare förorda detta förslag, bör nu i förslaget till ny lydelse

av 20 § 2 mom. krigsfamiljebidragsförordningen — i anslutning till vad

chefen för marinen och försvarets civilförvaltning framhållit — intagas bestämmelse

därom, att nämnda medlemmar efter överföringen till värnpliktslön

skola äga tillgodoräkna tid, varunder de fullgjort tjänstgöring i den tidigare

egenskapen efter tidpunkt, som av Konungen bestämmes. Detta innebär,

att de i förevarande hänseende komma att jämställas med förutvarande

landstormsofficerare, vilka tidigare överförts till åtnjutande av värnpliktslön.

I likhet med försvarets civilförvaltning finner jag skäligt, att den som

hålles internerad i neutralt land medgives bibehålla rätt till hemortslön.

Bestämmelse härom bör intagas i 5 mom. c) av utredningsmännens förslag till

ny lydelse av 20 § krigsfamiljebidragsförordningen.

Däremot kan jag icke tillstyrka det av chefen för försvarsstaben framlagda

förslaget örn vidgad rätt till hemortslön till värnpliktig, som efter eget

åtagande fullgör tjänstgöring vid luftbevakningsförband, organiserat av annan

än den värnpliktiges egen truppregistreringsmyndighet. Fråga härom har

också i anledning av annan framställning varit uppe. Förslag i ämnet avstyrktes

då av arbetsmarknadskommissionen med hänvisning till beräknade

svårigheter att vid beredskapens upphörande till den civila arbetsmarknaden

återföra vissa av de krigsfrivilliga och frivilligt tjänstgörande värnpliktiga,

som under längre tid varit i militär tjänstgöring. Denna synpunkt har synts

mig böra beaktas.

Ej heller kan jag tillstyrka försvarsstabschefens förslag örn att saknad

bör få uppbära hemortslön enligt samma regler som dem, vilka gälla för

familjebidrag. I dylikt fall bör hemortslön utgå för samma tid som krigslön,

då ju hemortslönen till sin karaktär är en löneförmån, ehuru vissa skäl ansetts

motivera dess hänförande till krigsfamiljebidragsförordningen. I anslutning

till vad jag vid anmälan av propositionen med förslag till nytt krigsavlöningsreglemente

anfört i fråga örn rätt för saknad att bibehålla månadslön, föreslår

jag därför, att den tid varunder saknad må äga rätt till hemortslön bestämmes

till två månader. I likhet med utredningsmännen finner jag rätten till hemortslön

böra begränsas till fall, då behov föreligger, d. v. s. då familjebidrag

beviljats. Enär familjebidrag emellertid kan ha beviljats även i annan form

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 63. 11

än som familj epenning, har jag dock funnit stadgandet böra givas en formulering,

som nära överensstämmer med vad som gäller i fråga örn begravningsbidrag.

»

Enligt 4 § 1 mom. första stycket krigsavlöningsreglementet den 15 juni 1939

utgår krigslön i form av månadslön och terminslön till värnpliktiga, vilka innehava

lägst korprals (motsvarande) tjänstegrad eller tjänsteställning. De förmåner

som utgå jämlikt krigsfamiljebidragsförordningen utgöras enligt 2 §

i förordningen av familjebidrag och hemortslön. Genom propositionen nr 65

till innevarande års riksdag har Kungl. Majit framlagt förslag till nytt krigsavlöningsreglemente.

Förslaget innebär bland annat att månadslönen avskaffas.

Härvid har förutsatts, att den hemortslön som utgår enligt krigsfamiljebidragsförordningen

skall utökas med belopp motsvarande den förmån

som utgått i form av månadslön. Propositionen nr 65 har med viss ändring,

varom nedan förmäles, tillstyrkts av statsutskottet i dess utlåtande nr 137.

Utlåtandet har godkänts av riksdagen.

Genom den nu till behandling föreliggande propositionen framlägges förslag

till sådana ändringar av 2 och 20 §§ krigsfamilj ebidragsf örordningen som

föranledas av omläggningen av krigsavlöningsbestämmelserna i förenämnda

hänseende. I 2 § har sålunda upptagits en bestämmelse, att hemortslönen skall

utgå såsom befälslön och långtidslön. Befälslönen motsvarar månadslönen.

Långtidslönen utgör motsvarighet till den hemortslön som hittills utgått. Närmare

bestämmelser örn förutsättningarna för åtnjutande av befälslön och långtidslön

samt örn förmånernas storlek upptagas i 20 §.

I propositionen nr 65 hade Kungl. Majit föreslagit, att det nya krigsavlöningsreglementet

skulle träda i kraft den 1 juli 1945. Samma ikraftträdandebestämmelse

har i propositionen nr 106 föreslagits beträffande ändringarna

i 2 och 20 §§ krigsfamiljebidragsförordningen. I enlighet med statsutskottets

hemställan har riksdagen funnit den ändringen böra vidtagas i det genom

förstnämnda proposition framlagda förslaget, att reglementets ikrafttiädande

skall anstå till tidpunkt efter den 1 juli 1945 som av Kungl. Majit bestämmes.

Med hänsyn härtill torde böra föreskrivas, att ändringarna i 2 och 20 §§ krigsfamiljebidragsförordningen

— i likhet med vad som föreslagits beträffande

ändringen i 1 § i förordningen —- skola träda i kraft vid tidpunkt som av

Kungl. Majit bestämmes.

Propositionen i denna del föranleder i övrigt ingen erinran från utskottets

sida.

MOTIONEN II: 486.

Familjepenningens storlek i visst fall.

Enligt 6 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen är familjepenmngen

maximerad till så stort belopp för dag, som framgår av följande tariff:

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 63.

Ortsgrupp

1

2

3

För hustru och frånskild

hustru ävensom — därest

värnpliktig icke samman- lever med hustru eller

hustrun, med vilken han

sammanlever, är arbetsoför- mögen — för annan familje- medlem, som förestår

hemmet åt värnpliktig med

hemmavarande familje- medlem under 16 år

kronor

För annan familje- medlem över 16 år

än som avses i

kol. 1

kron oi

För annan familje- medlem under 16 år

än som avses

kol. 1

kronor

i ..

2''75

1*4 0

Ilo

II ..............

3 —

1''65

1*20

in ..........

3*25

Iso

1*30

I 3 § krigsfamiljebidragsförordningen stadgas, att såsom medlem av den

värnpliktiges familj skall anses en var av följande personer, nämligen:

a) den värnpliktiges hustru, med vilken han sammanlever, samt hans barn

och adoptivbarn under sexton år, som äro under hans vårdnad;

b) den värnpliktiges hustru, barn och adoptivbarn i annat fall än under

a) sägs, hans föräldrar och adoptant, hans hustrus barn och adoptivbarn samt

hans frånskilda hustru, en var under förutsättning, dels att den värnpliktige

är underhållsskyldig gentemot vederbörande och dels att antingen den värnpliktige

före inkallelsen i väsentlig män bidrog till vederbörandes underhåll

eller det eljest kan antagas, att han skulle hava i väsentlig mån bidragit till

underhållet, örn inkallelsen ej mellankommit; samt

c) den värnpliktiges husföreståndarinna under förutsättning, att den värnpliktige

sammanbor med egna eller hustrus barn eller adoptivbarn under

sexton år samt, därest han sammanbor jämväl med hustru, att hustrun är

oförmögen till arbete.

Annan anhörig till den värnpliktige än i a) och b) här ovan sägs samt husföreståndarinna

i andra fall än som avses i c) kan, när synnerliga skäl därtill

äro, på ansökan av familjebidragsnämnd genom beslut av arbetsmarknadskommissionen

jämställas med familjemedlem.

Beträffande familjepenning för familjemedlem, som avses i b), gäller enligt

7 § 2 mom. utöver den i 6 § 1 mom. fastslagna maximeringen, att bidraget

ej får överstiga värdet av det underhållsbidrag som den värnpliktige lämnat

före inkallelsen eller eljest kan antagas skola ha lämnat, örn inkallelsen ej

kommit emellan.

I motionen har yrkats, att texten i kolumn 1 i 6 § måtte ändras så att den

erhåller följande lydelse: »För hustru och frånskild hustru samt för moder,

vilken förestår värnpliktigs hem ävensom — därest värnpliktig icke sammanlever

med hustru eller hustrun, med vilken han sammanlever, är arbetsoförmögen

— för annan familjemedlem, som förestår hemmet åt värnpliktig med

hemmavarande familjemedlem under 16 år, kronor»

Beträffande skälen för detta yrkande får utskottet hänvisa till motionen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Andra lagutskottets utlåtande nr 63.

I utskottets utlåtande nr 16 vid 1944 års riksdag har lämnats en redogörelse

för förarbetena till 6 § krigsfamiljebidragsförordningen. Utskottet får hänvisa

till denna redogörelse.

Vid nämnda års riksdag hemställde herrar Persson i Stockholm och Hagberg

i Luleå i en inom andra kammaren väckt motion, nr 404, att texten i

kolumn 1 i 6 § måtte ändras till »För hustru och frånskild hustru ävensom för

annan familjemedlem, som förestår hemmet åt den värnpliktige».

Andra lagutskottet yttrade i nyssnämnda, över motionen avgivna utlåtande:

Motionärerna åsyfta enligt motiveringen till motionen huvudsakligen en

förbättring av familjepenningen för moder, som förestår en ogift sons hushåll.

Yrkandet innebär emellertid, att icke blott moder utan även varje

annan husföreståndarinna skulle under alla förhållanden hänföras under

kolumn 1 i tariffen. Såsom förutsättning för rätt till familj epenning för husföreståndarinna

gäller enligt kolumn 1, att den värnpliktige icke sammanlever

med hustru eller att hustrun, örn han sammanlever med henne, är

arbetsoförmögen. Då denna förutsättning ej medtagits i den av motionärerna

föreslagna lydelsen, skulle enligt denna familj epenning utgå för husföreståndarinna

även i det fall att den värnpliktige sammanlever med hustru,

som är fullt arbetsför. Sistnämnda ändring torde ej vara avsedd.

Beträffande förarbetena till den gällande tariffen har redogörelse lämnats

här ovan. Bestämmelsen att husföreståndarinna skall hänföras under kolumn

1 endast i det fall, att den värnpliktige har hemmavarande familjemedlem

under sexton år, motiverades därmed att avsevärda svårigheter skulle uppstå

att fastställa, huruvida exempelvis moder, med vilken den värnpliktige sammanbor,

är att anse som den värnpliktiges husföreståndarinna eller örn i stället

den värnpliktige skall anses innebo hos modern.

Otvivelaktigt tala vissa skäl för en förbättring av familjepenningen för

husföreståndarinna. Örn det kan fastställas, att exempelvis en moder, som

bor tillsammans med en ogift son, åtnjuter sin huvudsakliga försörjning av

sonen, borde hon enligt utskottets åsikt med avseende å familj epenning jämställas

med hustru. De farhågor som vid förordningens tillkomst uttalades

beträffande möjligheten att konstatera, under vilka förhållanden och villkor

en moder och son ha gemensamt hem, torde emellertid, enligt vad utskottet

erfarit, ha besannats. Enligt inhämtade upplysningar lia svårigheter ej sällan

uppstått att kontrollera, huruvida och i vad mån en till beredskapstjänstgöring

inkallad verkligen bidragit till sin moders underhåll. Verkställd kontroll har

ibland visat, att den bidragssökandes uppgifter härom varit otillförlitliga.

Med hänsyn härtill anser sig utskottet ej kunna föreslå en generell höjning av

maximibeloppet för familjepenning till husföreståndarinna.

All bidragsverksamhet, som regleras av författningsnormer, måste ju enligt

sakens natur bli schematisk och därför i många fall bristfällig. För avhjälpande

härav ha vad angår familjebidragen sedan åtskilliga år till landshövdingarnas

förfogande ställts medel för hjälpverksamhet till förmån för

de till militärtjänstgöring inkallades familjer. Dessa medel äro avsedda att

användas för en i fria former bedriven hjälpverksamhet, ämnad som ett

komplement till den genom författningar reglerade bidragsverksamheten.

Medlen hava förutsatts kunna komma till användning även för att i särskilt

behjärtansvärda fall tillgodose behov av förstärkning av familjepenningen.

Enligt utskottets åsikt bör sådan förstärkning i fall av behov lämnas exempelvis

till moder, som förestår en ogift sons hem, om det kan klarläggas, att

hon åtnjuter sin huvudsakliga försörjning av sonen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

14 Andra lagutskottets utlåtande nr 63.

Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställde utskottet, att motionen

icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd. Denna hemställan bifölls.

Såsom ovan framhållits kan en värnpliktigs moder, som förestår hemmet åt

denne, hänföras under kolumn 1 i 6 § endast under den förutsättningen, att

han har hemmavarande familjemedlem under 16 år. Motionärernas yrkande

innebär, att nämnda förutsättning skall slopas. Denna framställning har motiverats

med önskvärdheten att åstadkomma en förbättring av familj epenningen

för moder, som förestår en ogift sons hushåll.

Jämväl 1944 års riksdag hade att taga ställning till en motion med i huvudsak

samma yrkande. Denna motion avslogs efter hemställan av andra lagutskottet.

Anledningen till att nyssnämnda förutsättning för att en moder skall

hänföras under kolumn 1 uppställts hade, anförde utskottet i sitt utlåtande,

varit, att avsevärda svårigheter skulle uppstå att fastställa, huruvida moder

med vilken den värnpliktige sammanbodde vore att anse såsom hans husföreståndarinna

eller örn han i stället skulle anses innebo hos modern. Utskottet

framhöll vidare, att de farhågor, som sålunda uttalats beträffande möjligheten

att träffa ett dylikt avgörande, enligt vad utskottet erfarit torde ha besannats.

Yad sålunda anförts utgör enligt utskottets mening ett starkt skäl för bibehållande

av den nuvarande regeln oförändrad. Den omständigheten, att värnpliktig,

som bor tillsammans med sin moder, har hemmavarande familjemedlem

under 16 år, torde så gott som alltid vara ett kriterium på att modern förestår

hemmet och att den värnpliktige ej kan anses innebo hos henne.

På grund av vad sålunda anförts och på i förenämnda utskottsutlåtande i

övrigt angivna skäl kan utskottet icke tillstyrka bifall till motionärernas yrkande.

Utskottet vill slutligen påpeka det förhållandet, att den förestående avvecklingen

av den förstärkta försvarsberedskapen medför, att frågan örn ändring

av krigsfamiljebidragsförordningen i förevarande hänseende i stor utsträckning

kommer att förlora sin praktiska betydelse.

Ifrågasatt utmätningsfrihet för rätt till långtidslön.

Enligt 36 § krigsfamiljebidragsförordningen kan rätt till familjebidrag icke

överlåtas och må förty ej för gäld tagas i mät.

I motionen har hemställts, att paragrafen erhåller följande ändrade lydelse:

»Rätt till familjebidrag och långtidslön enligt denna förordning kan icke

överlåtas och må förty ej för gäld tagas i mät.»

I fråga örn skälen för denna hemställan hänvisas till motionen.

Den genom motionen väckta frågan berördes i den proposition, nr 339,

varigenom förslag till ny krigsfamiljebidragsförordning förelädes 1942 års

riksdag. Överståthållarämbetet hade i sitt remissyttrande ifrågasatt, huruvida

icke jämväl hemortslon borde undantagas från exekutiva åtgärder, enär

densamma icke blott skulle ersätta förmånerna av långtidstillägg, semesterrätt

och skatteavdrag utan även utgöra en förstärkning av familj epenningen.

Med hänsyn till att den föreslagna hemortslönen närmast hade karaktären av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 63. 15

en löneförmån ansåg emellertid föredragande departementschefen, att tillräckliga

skäl ej funnes att undantaga densamma från exekutiva åtgärder.

Frågan berördes ej närmare under riksdagsbehandlingen.

Vid 1943 års riksdag hemställde herrar Persson i Stockholm och Hagberg

i Luleå i en inom andra kammaren väckt motion, nr 260, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn sådan ändring av 36 § krigsfamiljebidragsförordningen

att hemortslön ej må kunna tagas i mät för gäld. I motiveringen

till sin hemställan uppehöllo sig motionärerna endast vid frågan

örn utmätningsfrihet för skatter.

Andra lagutskottet, som behandlade motionen, anförde i sitt i ärendet avgivna

utlåtande, nr 40, att åt särskilda sakkunniga uppdragits att verkställa

en allsidig översyn av gällande bestämmelser angående anstånd med indrivning

av utskylder hos värnpliktiga m. m. Eftersom frågan, huruvida rätt till

hemortslön borde kunna tagas i mät, torde bliva föremål för förnyat övervägande

vid denna utredning, ansåge utskottet skäl ej föreligga att för det

dåvarande till prövning upptaga det i motionen framställda yrkandet. Utskottet

hemställde därför, att motionen icke måtte föranleda till någon riksdagens

åtgärd, vilken hemställan bifölls.

De i nämnda utskottsutlåtande omförmälda sakkunniga, den s. k. militära

moratorieutredningen, avgåvo den 30 oktober 1943 betänkande med förslag

till militär moratorielag m. m. (SOU 1943:42). De sakkunniga, som i betänkandet

(s. 84—87) behandlade vissa spörsmål rörande hemortslönens ianspråktagande

för utskyldsbetalning, framlade icke något förslag örn utmätningsfrihet

för hemortslön.

Förevarande fråga, som i likhet med ovan behandlade i övrigt i motionen

upptagna spörsmål kommer att i stor utsträckning förlora sin betydelse i och

med den förstärkta försvarsberedskapens upphörande, var såsom framgår av

vad ovan anförts föremål för övervägande vid tillkomsten av 1942 års krigsfamiljebidragsförordning.

Till stöd för ståndpunkten att rätt till hemortslön

skulle kunna tagas i mät åberopade föredragande departementschefen, att

hemortslönen närmast hade karaktären av en löneförmån. Detta skäl äger

enligt utskottets mening alltjämt giltighet. Sådana förhållanden ha icke inträffat,

att karaktären av förevarande förmån undergått förändring i riktning

mot ett av sociala skäl betingat understöd. På grund av vad nu anförts kan

utskottet ej heller tillstyrka motionen i denna del.

Utskottets hemställan.

På grund av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen, med förklaring, att riksdagen funnit viss

ändring böra vidtagas i det genom propositionen framlagda forta

ttningsförslaget, måtte för sin del antaga följande förslag till

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande nr 63.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Förordning

angående ändring i vissa delar ar krigsfamiljebidragsförordningen

den 30 juni 1942 (nr 521).

Härigenom förordnas att 1 § 4 morn., 2 § 1 mom. samt 20 §‘ krigsfamiljebidragsförordningen

den 30 juni 1942 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

1 §•

4 mom. Denna förordning skall med undantag av 20 § samt med de inskränkningar

i övrigt, som av Konungen föreskrivas, äga tillämpning å den,

som undergår befälsutbildning, ävensom å den, som eljest det år han fyller

tjugusex år eller senare fullgör tjänstgöring jämlikt 27 § värnpliktslagen.

Med befälsutbildning förstås i detta moment följande militära tjänstgöring,

i den mån den icke inbegripes i den tjänstgöring, som jämlikt 27 § 1 mom. A

värnpliktslagen åligger värnpliktiga i allmänhet, nämligen

1) utbildning enligt 27 § 1 mom. B—D värnpliktslagen;

2) utbildning till flygförare, bombfällare och navigatör eller flygskytt; samt

3) utbildning till reservofficer eller till fänrik vid sjövämskåren.

2 §•

1 mom. Värnpliktig är —- --och hemortslön.

Familjebidrag utgår kontant såsom familj epenning, bostadsbidrag, näringsbidrag,

sjukbidrag och begravningsbidrag; dock må, i den ordning Konungen

föreskriver, kunna bestämmas, att familjebidrag skall helt eller delvis utgå in

natura. Hemortslön utgår kontant såsom befälslön och långtidslön.

20 §.

1 mom. Värnpliktig är---och hemortslön.

pliktig, vilken innehar någon av nedan angivna tjänstegrader eller motsvarande

tjänsteställning, med för dag räknat följande belopp: Kronor

Korpral, konstapel, musikkorpral, musikkonstapel ........................... 0: 50

Furir, musikfurir ........................................................................ 1: —

Överfurir, högbåtsman .................................................................. 1: 25

Sergeant, musiksergeant, underofficer av 2. graden, flaggkorpral, flagg
kadett

.................................................................................... 1:50

Fänrik, fanjunkare, musikfanjunkare, styckjunkare, musikstyckjunkare,

flaggunderofficer, regementskassör av 2. klassen, flottiljkassör av 2.

klassen.................................................................................... 2: —

Löjtnant, flygstationsmästare, förvaltare, förrådsförvaltare, förvaltningsunderofficer,

regementskassör av 1. klassen, flottiljkassör av 1.

klassen.................................................................................... 2: 50

Kapten, ryttmästare ..................................................................... 3: —

Major, kommendörkapten av 2. graden .......................................... 3: 50

1 Senaste lydelse av 20 § 1 mom. se 1944: 322, av 20 § 2 mom. se 1943: 125.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Andra lagutskottets utlåtande nr 63.

(Kungl. May.ts förslag:) (Utskottets förslag:)

2 mom. Långtidslön utgår, där ej Konungen annorlunda förordnar, till

värnpliktig, oberoende av tjänstegrad eller tjänsteställning, efter en tjänstgöringstid

om sammanlagt nittio dagar med en krona örn dagen.

Sedan tjänstgöringen varat trehundrasextio dagar utgår en krona 50 öre

örn dagen och efter femhundrafyrtio dagar två kronor örn dagen. Vid beräkning

av nämnda tjänstgöringstid må endast komma i betraktande den tid,

under vilken den värnpliktige efter tidpunkt, som Konungen bestämmer, mot

åtnjutande av värnpliktigs avlöningsförmåner fullgjort honom åliggande

tjänstgöring enligt § 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2 i 1936 års värnpliktslag

eller enligt 28 § 1 mom. i 1941 års värnpliktslag eller tjänstgöring efter eget

åtagande, i sistnämnda fall dock endast örn tjänstgöringen fullgjorts vid förband,

organiserat av den myndighet, vid vilken den värnpliktige är truppregistrerad,

eller vad gäller värnpliktig, som är truppregistrerad vid central

myndighet, enligt av Konungen i kommandoväg meddelade föreskrifter. Med

tjänstgöring vid eget förband likställes i nämnda avseende kommendering

till skola eller utbildningskurs, som är gemensam för flera förband. Har den

värnpliktige innehaft anställning över stat, såsom officer, underofficer eller

underbefäl i krigsmaktens reserver, såsom i fredstid konstituerad landstormsofficer

eller såsom i fredstid till officers eller underofficers tjänsteställning

konstituerad (förordnad) medlem av frivilliga automobilkåren, sjövärnskåren

eller svenska röda korsets frivilliga sjukvårdstrupper, skall vid beräkning av

tjänstgöringstiden hänsyn tagas även till tjänstgöring, som han under sådan

anställning fullgjort efter tidpunkt, som Konungen bestämmer.

3 mom. Vad i 2 mom. stadgas skall icke äga tillämpning med mindre den

värnpliktige — utöver den i samma moment omförmälda tjänstgöringen —

fullgjort värnpliktstjänstgöring under sammanlagt trehundrasextio dagar,

därest han hänförts till årsklass 1940 eller 1941 eller årsgrupp 1941 eller inskrivits

efter år 1941, samt i annat fall under sammanlagt etthundraåttio

dagar, dock att nämnda tjänstgöringstider skola förlängas med etthundratjugu

dagar för vapenfri värnpliktig.

Tjänstgöring som i första stycket av detta moment sägs anses i förevarande

hänseende såsom helt fullgjord, därest den värnpliktige tidigare blivit i vederbörlig

ordning helt eller delvis befriad från dylik tjänstgöring eller frikallad

från värnpliktens fullgörande eller ock enligt för honom gällande bestämmelser

haft att fullgöra tjänstgöring under kortare tid än i samma stycke sägs.

Vad i 2 mom. sägs skall ej heller äga tillämpning å sådan värnpliktig, vilken

undergår utbildning för vinnande av fast anställning vid krigsmakten, såvitt

avser tid efter det han förordnats (konstituerats) till högre tjänstegrad än

furirs eller tilldelats motsvarande högre tjänsteklass.

4 mom. Den, som blivit berättigad till långtidslön, skall under krigstjänstgöring,

som han därefter, mot åtnjutande av värnpliktigs avlöningsförmåner,

fullgör efter eget åtagande eller såsom krigsfrivillig efter värnpliktens upphörande,

vara bibehållen vid sin rätt till långtidslön.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. .9 sami. 2 avd. Nr 63.

1260 45 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande nr 63.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

5 mom. I fråga om rätt till hemortslön för tid, varunder tjänstgöring ej

fullgöres, skall gälla följande.

a) Vid ledighet på grund av sjukdom samt vid annan krigsledighet bibehålles

rätt till hemortslön, i den mån vederbörande under ledigheten äger

uppbära krigslön.

b) Vid undergående av arreststraff bibehålies rätt till hemortslön.

c) Under krigsfångenskap och internering hos främmande makt bibehålies

rätt till hemortslön.

d) Vid uteblivande utan känd anledning från tjänstgöring bibehålies rätt

till hemortslön till och med den dag, då två månader förflutit från det vederbörande

anmälts såsom saknad, under förutsättning att vederbörande omedelbart

före uteblivandet hade familjemedlem och åtnjöt familjepenning eller

näringsbidrag, som i 14 § sägs.

Konungen äger bestämma, i vad mån befälslön må utgå till avliden värnpliktigs

dödsbo under viss tid efter dödsfallet.

Denna förordning träder i kraft så- Denna förordning träder i kraft

vitt angår 1 § vid tidpunkt som av vid tidpunkt som av Kungl. Maj:t

Kungl. Maj:t bestämmes och i övrigt bestämmes.

den 1 juli 1945.

B. att motionen II: 486 icke måtte föranleda till någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 8 juni 1945.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Linder*, Wistrand, Olof

Carlsson*, Hage*, Carl Eric Ericsson och Hallagård;

från andra kammaren: herrar Pettersson i Hällbacken*, Ryberg, Cruse och

Håstad, fru Västberg* samt herrar Lundberg i Uppsala, Andersson i Alfredshem

och Osterman.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:416 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ds proposition med anhållan örn riksdagens yttrande angående de av internationella arbetsorganisationens konfe s. 9 i texten