Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av krigsfamiljebidragsför ordningen den 30 juni 1942
1945-06-08 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1945:63, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av krigsfamiljebidragsför ordningen den 30 juni 1942
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 63.
1
Nr 68.
Ankom till riksdagens kansli den 8 juni 1945 kl. 1 em.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning angående ändring i vissa
delar av krigsfamiljebidragsför ordningen den 30 juni
1942 (nr 521), dels ock en i ämnet väckt motion.
Genom en den 16 februari 1945 dagtecknad proposition, nr 106, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden, föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen
fogat förslag till förordning angående ändring i vissa delar av krigsfamiljebidragsförordningen
den 30 juni 1942 (nr 521).
I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft en i
anledning av densamma väckt motion, nr 486 i andra kammaren av herr Persson
i Landafors m. fl.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för det genom propositionen framlagda
förslaget får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här
nedan, hänvisa till propositionen.
Motionärernas yrkanden återgivas i det följande (s. 12 och 14).
PROPOSITIONEN.
Familjebidrag till värnpliktiga, som uttagits till befälsutbildning, m. fl.
Gällande bestämmelser.
Enligt 27 § 1 mom. vämpliktslagen den 30 december 1941 (nr 967 med
ändring nr 158/1943) är den sammanlagda utbildningstiden för huvuddelen
av de värnpliktiga 450 dagar.
Vissa värnpliktiga åläggas emellertid enligt bestämmelserna i 27 § 1 mom.
P—D värnpliktslagen en längre utbildningstid än den för flertalet bestämda.
Sålunda är värnpliktig, som uttagits för utbildning till officer eller underofficer
vid armén eller kustartilleriet eller till underofficer vid flygvapnet,
skyldig att, utöver tjänstgöringstiden örn 450 dagar, efter första tjänstgöringens
slut fullgöra fortsatt tjänstgöring, för utbildning till officer under
högst 360 dagar och för utbildning till underofficer under högst 180 dagar.
Marinen tilldelade värnpliktiga, vilka vid navigationsskola avlagt sjökaptens-
eller styrmansexamen eller övermaskinistexamen eller maskinistexamen
av andra klass, få sin tjänstgöringstid förlängd med 120 dagar, vilka
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 9 sami. 2 avd. Nr 63.
1256 46
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 63.
fullgöras i form av två repetitionsövningar om vardera 60 dagar senast under
adertonde året efter inskrivningsåret.
Slutligen kunna värnpliktiga läkare, tandläkare, apotekare, veterinärer,
ingenjörer m. fl. åläggas en fortsatt tjänstgöring örn högst 180 dagar, fördelade
i omgångar på hela värnpliktstiden. I den förut angivna tjänstgöringen
örn 450 dagar skall för dessa värnpliktiga avbrott ske för studierna.
På grund av frivilligt åtagande kommer tjänstgöringen även för vissa
värnpliktiga vid flygvapnet att väsentligen förlängas. Sålunda få värnpliktiga,
vilka uttagas till utbildning såsom flygförare eller bombfällare och navigatörer,
fullgöra fortsatt tjänstgöring under högst 360 dagar samt värnpliktiga,
som uttagas till utbildning såsom flygskyttar, fortsatt tjänstgöring under
högst 180 dagar.
Då de såsom befäl lämpligaste värnpliktiga och de värnpliktiga, vilka på
grund av sin yrkesinriktning äro skickade att fullgöra specialtjänstgöring,
jämlikt 1941 års värnpliktslag i långt högre grad än övriga värnpliktiga
tagas i anspråk i försvarets tjänst har det ur olika synpunkter befunnits
angeläget att såvitt möjligt avlägsna de olägenheter, som härigenom för dessa
värnpliktiga uppkomma i deras civila gärning.
I sådant syfte ha vissa av ifrågavarande värnpliktiga genom beslut av
riksdagen — senast i anledning av propositionen 1944:149 — tillerkänts
särskild ersättning i form av förhöjda penningbidrag under värnpliktstjänstgöringen
och i form av särskilda premier. De tills vidare provisoriskt
gällande bestämmelserna rörande penningbidrag och premier äro meddelade
i kungörelse den 30 juni 1942 (nr 527 med ändring nr 123/1943 och 498/1944).
Vidare har Kungl. Majit i syfte att undanröja olägenheterna av den förlängda
tjänstgöringstiden för befälsutbildade värnpliktiga m. fl. genom kungörelse
den 9 juni 1944 (nr 407) meddelat provisoriska bestämmelser angående
meritberäkning för befälsutbildad värnpliktig m. m. och genom cirkulär
till statsmyndigheterna samma dag (nr 408) även meddelat vissa bestämmelser
angående handläggningen av anställningsfrågor rörande arbetare.
Liksom för övriga värnpliktiga gäller, att värnpliktiga, vilka uttagits till
befälsutbildning eller specialtjänstgöring, äro berättigade att erhålla familjebidrag
enligt krigs- eller fredsfamiljebidragsförordningen enligt de i vederbörlig
förordning meddelade bestämmelserna,
Krigsfamiljebidragsförordningen den 30 juni 1942 (nr 521 med
ändringar nris 125/1943 och 322/1944) är enligt 1 § 1 mom. i allmänhet tilllämplig
å värnpliktiga, som inkallats till tjänstgöring jämlikt 28 § 1 mom.
värnpliktslagen. Enligt 4 mom. samma paragraf skall förordningen, med
undantag av 20 § — örn hemortslön — samt med de inskränkningar i övrigt,
som av Konungen föreskrivas, äga tillämpning även å värnpliktiga, som det
år de fylla 26 år eller senare fullgöra tjänstgöring jämlikt 27 § värnpliktslagen,
alltså fredstjänstgöring.
Enligt förordningen utgående förmåner äro familjebidrag och hemortslön.
Familjebidrag kan utgå i form av familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag,
sjukbidrag och begravningsbidrag. Familjebidrag utgår efter behovs
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 63. 3
prövning. Familjepenningen är avsedd för den värnpliktiges familjemedlemmars
livsuppehälle. Bostadsbidrag utgår för beredande av bostad åt familjemedlem
ävensom i visst fall för ensamstående värnpliktigs bostadskostnad.
T stället för familj epenning och bostadsbidrag kan närings- eller rörelseidkare
erhålla näringsbidrag enligt 14 § för näringens eller rörelsens upprätthållande.
Enligt 15 § kan näringsbidrag utgå för återupptagande av rörelse, som måst
nedläggas under innehavarens militärtjänstgöring. Sistnämnda form av
näringsbidrag utesluter icke familjepenning och bostadsbidrag. Näringsbidrag
kan utgå såväl till familjeförsörjare som till ensamstående. Sjukbidrag
och begravningsbidrag utgå för täckande av de särskilda behov, som uppkomma
vid familjemedlems sjukdom eller frånfälle. Hemortslön utgår enligt
20 § till värnpliktig, som efter fullgjord eller tillgodoräknad fredstjänstgöring
fullgjort 90 dagars beredskapstjänst.
Familjebidrag och hemortslön utbetalas av kommunala familjebidragsnämnder.
Kostnaderna för familjebidrag och hemortslön bestridas till större
delen av statsmedel. Viss mindre del av kostnaderna för utgivna familjebidrag
stannar dock å kommunen. Enligt 4 § förordnar Konungen viss myndighet
att öva viss tillsyn å förordningens tillämpning (tillsynsmyndigheten).
Fredsfamiljebidragsförordningen den 30 juni 1942 (nr 524) är
tillämplig i den mån krigsfamiljebidragsförordningen icke skall tillämpas.
Familjebidrag enligt denna förordning utgår allenast i form av familjepenning
och begravningsbidrag. Familjebidrag fastställes efter behovsprövning
av vederbörande länsstyrelse. Ansökan örn familjebidrag skall dock ingivas
till i krigsfamiljebidragsförordningen avsedda familjebidragsnämnder, vilka
skola avgiva yttrande över ansökningen.
Enär för närvarande samtliga värnpliktiga inkallas jämlikt 28 § 1 mom.
värnpliktslagen, äro alla nu tjänstgörande värnpliktiga hänförliga under krigsf
amil j ebidragsf örordningen. 1942 års f redsfamiljebidragsförordning har
överhuvud taget ännu icke varit i tillämpning.
1944 års riksdagsbeslut.
I förenämnda proposition 1944:149 angående penningbidrag och premier
åt värnpliktiga upptogs till behandling jämväl frågan örn familjebidrag och
värnpliktslån åt värnpliktiga, vilka uttagas till befälsutbildning eller specialtjänstgöring.
I det av särskilt tillkallade utredningsmän den 20 december 1943 avgivna
betänkandet (statens offentliga utredningar 1943:47) med förslag rörande
meritberäkning m. m. för befälsutbiklade värnpliktiga, vilket låg till grund
för propositionen i fråga, hade utredningsmännen föreslagit, att i fredsfamiljebidragsförordningen
skulle införas en ny paragraf, innebärande att näringsbidrag
enligt 14 eller 15 § krigsfamiljebidragsförordningen skulle kunna beviljas
värnpliktig, som fullgör i 27 § 1 mom. B—D värnpliktslagen föreskriven
fortsatt tjänstgöring, med vilken tjänstgöring skulle likställas fortsatt
tjänstgöring vid flygvapnet för utbildning till flygförare, bombfällare och
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 63.
navigatör eller flygskytt ävensom utbildning till reservofficer i vad denna
överstege tjänstgöringen enligt 27 § 1 mom. A värnpliktslagen.
I de över utredningsmännens förslag avgivna utlåtandena hade försvarets
civilförvaltning och statens arbetsmarknadskommission särskilt berört frågan
örn familjebidrag till nu ifrågavarande värnpliktiga. Sistnämnda myndighet
påpekade, att förevarande spörsmål -—- såsom också utredningsmännen framhållit
— i första hand gällde värnpliktiga, vilka redan vid tiden för befälsutbildningen
vore egna företagare. Även om utredningsmännens förslag att
införa bidragsformen näringsbidrag i fredsfamiljebidragsförordningen kunde
godtagas, syntes det kunna ifrågasättas, huruvida det icke vore en lämpligare
lösning av förevarande spörsmål, att krigsfamiljebidragsförordningen i den
omfattning, som angåves i förordningens 1 § 4 morn., gjordes tillämplig
under den fortsatta tjänstgöring, varom i sammanhanget vore fråga. Till
stöd för en dylik uppfattning kunde anföras, att värnpliktiga, varom här vore
fråga, borde kunna komma i åtnjutande av jämväl bostadsbidrag och sjukbidrag,
vilka förmåner i likhet med näringsbidrag ej utginge enligt fredsfamiljebidragsförordningen.
Föredragande departementschefen, statsrådet Sköld, anförde i detta ämne
vid anmälan av förslag till propositionen 1944:149, att han funne det följdriktigast,
att ifrågavarande värnpliktiga komme i åtnjutande av en dylik utvidgning
av rätten till familjebidrag. På denna väg syntes det möjligt att i
någon mån bereda lättnad för dem av ifrågavarande värnpliktiga, vilka såsom
fria näringsidkare icke finge fördel av de bestämmelser, som kunde
komma att meddelas rörande tillgodoräknande av värnpliktstjänstgöring i
merit- och lönehänseende och som av naturliga skäl finge sin största betydelse
för anställda. I princip vore departementschefen därför beredd att förorda
en utvidgning av familj ebidragsförmånerna, anslutande sig till det av
honom jämväl förordade förslaget om införande av rätt till värnpliktslån för
sådana värnpliktiga. Emellertid borde det övervägas, örn icke en lämpligare
lösning vore att göra krigsfamiljebidragsförordningen i den omfattning, som
angives i förordningens 1 § 4 morn., tillämplig under den fortsatta tjänstgöring,
varom här vore fråga. Härigenom skulle ernås en bättre anpassning
av förmånerna efter förhållandena i det särskilda fallet. Då emellertid förevarande
spörsmål borde upptagas till ytterligare övervägande, vore departementschefen
för det dåvarande icke beredd att framlägga förslag i ämnet.
Riksdagen (skrivelse 1944:274) uttalade beträffande frågan örn familjebidrag
till befälselever m. fl. följande.
Frågan örn att under tiden för den förlängda värnpliktstjänstgöringen göra
värnpliktiga berättigade till familjebidrag i vidare mån än som enligt nu
gällande fredsfamiljebidragsförordning vore möjligt, syntes, på sätt departementschefen
framhållit, böra bliva föremål för närmare övervägande. Förslag
i ämnet borde därefter föreläggas riksdagen. För egen del hade riksdagen
såsom sin uppfattning velat uttala, att skäl för rätt till familjebidrag
utöver fredsfamiljebidragsförordningens nuvarande ram syntes förefinnas
under den nu ifrågavarande tjänstgöringstiden.
Andra lagutskottets utlåtande nr 63.
5
Föreliggande förslag.
Kungl. Majit uppdrog den 30 juni 1944 åt statens arbetsmarknadskommission
att i samråd med försvarets civilförvaltning, med beaktande av vad
som anförts i propositionen 1944:149 och i riksdagens skrivelse 1944: 274
rörande näringsbidrag och vidgad tillämpning av krigsfamiljebidragsförordningen,
inkomma med förslag i ämnet.
Till åtlydnad bärav bar statens arbetsmarknadskommission, i samråd med
försvarets civilförvaltning, med skrivelse den 28 september 1944 överlämnat
förslag till förordning örn ändrad lydelse av 1 § 4 mom. krigsfamiljebidragsförordningen
den 30 juni 1942.
I sin skrivelse har arbetsmarknadskommissionen uttalat i huvudsak följande.
Vad angår den form, i vilken befälselever m. fl. borde beredas vidgad
rätt till familjebidrag, hade kommissionen vid förnyat övervägande
icke funnit anledning frångå sin tidigare uttalade uppfattning, att dylik
vidgad rätt borde åstadkommas genom att krigsfamiljebidragsförordningen
gjordes tillämplig å ifrågavarande värnpliktiga. Förutom de skäl härför, som
kommissionen förut anfört, har kommissionen framhållit, att därest krigsfamiljebidragsförordningen
gjordes tillämplig jämväl å värnpliktiga, som fullgöra
fortsatt tjänstgöring, familj ebidragsnämnderna syntes bliva mera
skickade att på ett tillfredsställande sätt handlägga ärenden angående bidrag
enligt krigsfamiljebidragsförordningen. Detta hade sin betydelse icke blott
i fråga örn bidrag till i 1 § 4 mom. krigsfamiljebidragsförordningen avsedda
värnpliktiga utan framför allt därest förordningen på grund av inkallelser
enligt 28 § värnpliktslagen skulle bliva tillämplig å ett mycket stort antal
värnpliktiga.
I förevarande sammanhang ville kommissionen även framhålla, att den begränsade
tillämpning av krigsfamiljebidragsförordningen, varom i nu gällande
lydelse av 1 § 4 mom. stadgades, kunde komma att medföra, att läkare m. fl.,
som mot slutet av det år de fylla 25 år inkallats till fortsatt tjänstgöring
under en tjänstgöringsperiod, som sträckte sig in på följande år, skulle
komma att intill årsskiftet erhålla bidrag enligt fredsfamiljebidragsförordningen
men efter denna tidpunkt enligt krigsfamiljebidragsförordningen.
En dylik ordning vore ur skilda synpunkter olämplig.
Den utvidgade rätten till familjebidrag borde tillkomma förutom de kategorier
värnpliktiga som utredningsmännen föreslagit jämväl värnpliktig, som
underginge utbildning till fänrik vid sjövärnskåren.
Tidpunkten för förordningens ikraftträdande ävensom eventuella övergångsbestämmelser
syntes böra bliva beroende av när beredskapen komme
att avvecklas och formerna för denna avveckling.
llemi ssu tidt anden.
I anledning av arbetsmarknadskommissionens förevarande i samråd med
försvarets civilförvaltning avgivna förslag ha utlåtanden inhämtats av chefen
för försvarsstaben, statskontoret, riksräkenskapsverket, Överståthållarämbetet
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 63.
och länsstyrelserna i Uppsala, Västerbottens, Västmanlands samt Göteborgs
och Bohus län. Innehållet i dessa yttranden återgives å s. 15—18 i propositionen.
Departementschefen.
Föredragande departementschefen, statsrådet Sköld, har i propositionen
anfört:
»Av den lämnade redogörelsen framgår, att samtliga i ärendet hörda myndigheter
funnit skäl vara för handen att värnpliktiga, som uttagas till befälsutbildning
eller special tjänstgöring, under tiden för den förlängda tjänstgöringen
erhålla de bättre familj ebidragsförmåner, som innefattas i krigsfamiljebidragsförordningen.
För egen del ansluter jag mig till samma uppfattning.
I sitt utlåtande har riksräkenskapsverket ifrågasatt lämpligheten av att
såväl krigs- som fredsfamiljebidragsförordningen tillämpas i fredstid. Enligt
ämbetsverkets mening vore det lämpligare att i fredsfamiljebidragsförordningen
intaga de bestämmelser örn familjebidrag, som nu äro meddelade
i krigsfamiljebidragsförordningen och som anses böra vara gällande i
fredstid dels för nu ifrågavarande värnpliktiga dels ock för de värnpliktiga,
vilka redan med nuvarande lydelse av krigsfamiljebidragsförordningen skola
hänföras under denna förordning under fredstjänstgöring, som fullgöres senare
än det år, varunder 25 års ålder uppnås. En dylik ordning skulle enligt
ämbetsverkets mening förenkla handläggningen av familjebidragsärendena
i fredstid, och kommunerna skulle också undgå att behöva bära en del
av kostnaderna för de familjebidrag, som i fredstid böra utgå enligt krigsf
amiljebidragsregler.
Att bestämmelser ha meddelats av innebörd att krigsfamiljebidragsförordningen
skall i viss utsträckning tillämpas även i fredstid har icke enbart sin
grund däri, att det befunnits befogat att bereda de värnpliktiga, som äro äldre
än 25 år och som i allmänhet kunna antagas vara familjeförsörjare, bättre
familjebidragsförmåner än som kunna utgå inom ramen för fredsfamiljebidragsförordningen.
Av stor betydelse har därutöver ansetts vara att man på denna väg
kan bereda militära myndigheter och familjebidragsnämnder tillfälle att i fredstid
tillämpa bestämmelser, som i händelse av krigstillstånd skola gälla. Med
hänsyn till värdet av denna anordning i beredskapshänseende synes det mig
icke böra ifrågakomma att härutinnan vidtaga ändring. Någon egentlig förenkling
av familj ebidragsärendenas handläggning torde heller icke kunna ernås
vid genomförande av riksräkenskapsverkets ifrågavarande förslag. Jag håller
sålunda före, att arbetsmarknadskommissionens förslag, att krigsfamiljebidragsförordningen
skall i viss utsträckning vara gällande å dessa värnpliktiga,
är att föredraga. Mot detaljerna i detta förslag har jag intet att erinra.
De nya bestämmelserna synas icke böra träda i kraft förrän i samband med
en avveckling av den förstärkta försvarsberedskapen. Med hänsyn härtill
torde det böra ankomma på Kungl. Maj :t att besluta örn ikraftträdandet. Huruvida
särskilda övergångsbestämmelser kunna bliva erforderliga blir, såsom
arbetsmarknadskommissionen anfört, beroende av formerna för beredskapens
Andra lagutskottets utlåtande nr 63. 7
avveckling. Den föreslagna lydelsen av 1 § 4 mom. krigsfamiljebidragsförordningen
torde inrymma befogenhet för Kungl. Maj:t att meddela dylika bestämmelser.
Itiksräkenskapsverket har framhållit, att vid genomförande av dess förslag
kommunerna skulle undgå att behöva bära någon del av kostnaderna för
familjebidrag i fredstid jämlikt krigsfamiljebidragsförordningen. Såsom
framgår av propositionen 1942: 339 (s. 58) har kommunerna ålagts dylik bidragsskyldighet
på den grund, att kommunerna inom ramen för författningarna
kunna bestämma örn rätten till familjebidrag och om bidragens belopp.
Detta skäl äger även för fredstid bärkraft i den mån familjebidrag då utgår
enligt krigsfamiljebidragsförordningen. Någon anledning att vid en utvidgning
av bidragsmöjligheterna vidtaga ändring i de av 1942 års riksdag beslutade
grunderna för kostnadernas fördelning synes mig icke föreligga. Jag
utgår emellertid från att frågan fortsättningsvis beaktas. Ännu saknas nämligen
erfarenhet rörande omfattningen av den blivande bidragsverksamheten
i fred. Möjlighet föreligger ej heller att nu beräkna huru många värnpliktiga
av olika kategorier, som under fredstjänstgöring kunna komma att bliva berättigade
till familjebidrag enligt krigsfamiljebidragsförordningen.»
Enligt 1 § krigsfamiljebidragsförordningen äger förordningen i princip tilllämpning
— förutom å värnpliktiga som inkallats till tjänstgöring jämlikt 28 §
1 mom. värnpliktslagen — jämväl å värnpliktiga, som det år de fylla 26 år eller
senare fullgöra tjänstgöring jämlikt 27 § värnpliktslagen. I propositionen har
nu föreslagits sådan ändring av 1 § i förordningen, att värnpliktiga, som fullgöra
tjänstgöring jämlikt sistnämnda lagrum och därvid undergå utbildning
till officer eller underofficer eller viss annan befäls- eller specialutbildning,
skola erhålla rätt till familjebidrag enligt förordningen även vid tjänstgöring
före det år de fylla 26 år. Förslaget ingår såsom ett led i strävandena
att ifrågavarande värnpliktiga, vilka ha att fullgöra en avsevärt längre tjänstgöring
än övriga värnpliktiga, skola erhålla kompensation för de olägenheter
som härigenom uppkomma för dem i deras civila gärning.
Mot vad sålunda föreslagits har utskottet intet att erinra.
Inarbetande av värnpliktigas nuvarande månadslön i liemortslönen.
Gällande bestämmelser.
Enligt 4 § 1 mom. första stycket gällande krigsavlöningsreglemente utgår
krigslön till värnpliktiga, vilka innehava lägst korprals (motsvarande) tjänstegrad
eller tjänsteställning, d. v. s. tillhöra lägst 4:e krigslöneklassen, i form av
månadslön och terminslön. Månadslönen utbetalas numera liksom terminslönen
av de militära myndigheterna men har tidigare genom försorg av krigskassaavdelningen,
där den värnpliktige är truppregistrerad, utbetalats med anlitande
av postverket. Beträffande månadslönebeloppens storlek hänvisas
till nuvarande krigsavlöningsreglemente. Här må allenast erinras örn,
att månadslönen utgör lägst 15 kronor i 4:e krigslöneklassen (korpral, kon
-
Utskottet.
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 63.
stapel, musikkorpral, musikkonstapel) och högst 105 kronor i Ilie krigslöneklassen
(major, kommendörkapten av 2:a graden).
I 20 § krigsfamiljebidragsförordningen stadgas, att till värnpliktig, vilken
uppbär avlöning enligt krigsavlöningsreglementet, skall efter en tjänstgöringstid
örn sammanlagt 90 dagar såsom hemortslön utgå ett belopp av en krona
örn dagen. Sedan tjänstgöringen varat 360 dagar, höjes hemortslönen till en
krona 50 öre örn dagen och efter femhundrafyrtio dagar till två kronor örn
dagen. Såsom tjänstgöringstid räknas allenast krigs-(beredskaps-) tjänstgöring
och en förutsättning för att värnpliktig skall få räkna kvalifikationstid för
rätt till hemortslön är vidare, att han dessförinnan fullgjort tjänstgöring av
viss varaktighet bestämd med hänsyn till honom enligt fredsbestämmelser
åliggande tjänstgöring. Vissa särskilda bestämmelser gälla därjämte beträffande
värnpliktiga, som fullgöra tjänstgöring efter eget åtagande och beträffande
värnpliktiga, som tidigare innehaft fast anställning m. fl. Hemortslönen
utbetalas av familjebidragsnämnd, efter ansökan av den värnpliktige, vars
tjänstgöringsuppgifter granskas och bestyrkas av vederbörande truppregistreringsmyndighet.
Föreliggande förslag.
Vid anmälan av Kungl. Maj:ts proposition nr 65 till innevarande års riksdag
med förslag till nytt krigsavlöningsreglemente har föredragande departementschefen
tillstyrkt ett av såväl 1942 års krigsavlöningssakkunniga som de
hösten 1943 inom försvarsdepartementet tillkallade särskilda utredningsmännen
för fortsatt handläggning av frågan örn revision av krigsavlöningsreglementet
— i det följande benämnda utredningsmännen — framlagt förslag
till viss omläggning av de värnpliktigas avlöning, innebärande att den
nu till vissa värnpliktiga utgående till krigslönen hörande månadslönen i
stället skall inräknas i hemortslönen. Därvid har departementschefen dock
med avsteg från utredningsmännens förslag förutsatt, att under flygtjänstgöring
till värnpliktiga utgående särskilda förmåner av flygtillägg, mekanikertillägg
och elevtillägg alltjämt skola hänföras till krigslönen och alltså utbetalas
av de militära myndigheterna, enär det av praktiska skäl måste anses
olämpligt att belasta familjebidragsnämnderna med utbetalning av dessa
förmåner, som också ingå i månadslönen. I enlighet med departementschefens
sålunda framlagda förslag ha i det vid nyssnämnda proposition fogade reglementsförslaget
uteslutits nu gällande bestämmelser örn månadslön till vissa
värnpliktiga.
I anslutning till ifrågavarande förslag till krigsavlöningsreglemente erfordras
vissa ändringar i krigsfamiljebidragsförordningen den
30 juni 1942 och jämväl i krigsfamiljebidragskungörelsen den 31
december 1942. Utredningsmännen ha framlagt förslag till ändringar i
krigsfamiljebidragsförordningen och ha i samband därmed, efter att ha
erinrat örn att det av dem framlagda förslaget till krigsavlöningsreglemente
utgått från förutsättningen, att månadslönen för värnpliktiga skall
inarbetas i hemortslönen, anfört i huvudsak följande.
9
Andra lagutskottets utlåtande nr 63.
I fråga om beloppen förutsättas härvid icke någon annan ändring än att
månadslönebeloppet i 6:e krigslöneklassen, för närvarande 35 kronor eller således
1 krona 17 öre för dag, synes böra jämkas så att beloppet för dag uppgår
till 1 krona 25 öre. 6:e krigslöneklassens belopp kommer härigenom att
ligga mitt emellan de nuvarande månadslönebeloppen i 5:e och 7:e krigslöneklasserna.
Den på dylikt sätt i hemortslönen inarbetade månadslönen
förutsättes utgå från tjänstgöringens början, respektive från det att värnpliktig
— varmed enligt 1 § krigsfamiljebidragsförordningen avses den, som
avlönas såsom värnpliktig enligt krigsavlöningsreglementet —- uppnått härför
erforderlig tjänstegrad, lägst korpral eller motsvarande, eller däremot svarande
tjänsteställning. I fråga örn den nuvarande hemortslönen torde anledning
saknas att frångå gällande regler beträffande kvalifikationstid för erhållande
av denna förmån. Beloppet av den nya hemortslönen kommer sålunda
att bliva beroende till viss del av tjänstgöringstidens längd och till
viss del av vederbörandes tjänstegrad eller tjänsteställning. Med hänsyn härtill
torde, på sätt 1942 års krigsavlöningssakkunniga föreslagit, den nya hemortslönen
böra uppdelas i tvenne delar, varvid den från krigsavlöningsreglementet
överflyttade månadslönen synes kunna benämnas befälslön och den
nuvarande hemortslönen långtidslön.
Utredningsmännen ha i anslutning härtill föreslagit, att sista meningen i
2 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen, som nu har lydelsen: »Hem
ortslönen
utgår kontant efter viss tids krigstjänstgöring», skall givas följande
ändrade lydelse: »Hemortslön utgår kontant såsom befälslön och lång
tidslön.
» Vidare ha utredningsmännen föreslagit ändrad lydelse av 20 § i
förordningen. Deras förslag i denna del överensstämmer i huvudsak med
det genom propositionen framlagda förslaget.
Item issutld tanden.
I sina utlåtanden över utredningsmännens förslag ha myndigheterna praktiskt
taget samstämmigt tillstyrkt förslagen till ändringar i 2 och 20 §§
krigsfamiljebidragsförordningen. Vissa myndigheter ha emellertid i
samband härmed framfört vissa ytterligare ändringsförslag, som icke äga
direkt samband med nu förevarande förslag. För innehållet i de avgivna yttrandena
redogöres å s. 27-—30 i propositionen.
Departementschefen.
Föredragande departementschefen har i denna del anfört:
»Det av utredningsmännen framlagda förslaget till ändring i 20 § krigsfamiljebidragsförordningen
jämte därav betingad jämkning i 2 § 1 mom.
samma förordning har av de hörda myndigheterna i huvudsak lämnats utan
erinran. Förslaget innebär, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, att
hemortslönen skall uppdelas i två skilda delar, den ena benämnd befälslön
och motsvarande hittills till vissa värnpliktiga såsom krigslön utgående månadslön
och den andra långtidslön, som närmast motsvarar den nuvarande
hemortslönen.
Jag har redan i samband med anmälan av förslag till nytt krigsavlöningsreglemente
i princip förordat utredningsmännens förslag, och nu föreliggande
förslag till författningsbestämmelser i ämnet giver mig icke anledning till
10
Andra lagutskottets utlåtande nr 63.
någon väsentligare erinran. I anslutning till i förutnämnda proposition angående
nytt krigsavlöningsreglemente föreslagen uppflyttning av flaggkorpral från
6:e till 7:e krigslöneklassen bör emellertid flaggkorpral upptagas bland de
värnpliktiga, för vilka befälslönen utgör 1 krona 50 öre. I sina förslag
till kungörelser rörande det nya krigsavlöningsreglementets tillämpning
under tid då riket icke befinner sig i krig respektive under krigstid
ha utredningsmännen föreslagit, att de medlemmar av sjövärnskåren och
av svenska röda korsets sjukvårdstrupper, som nu på grund av enligt
fredsbestämmelser meddelade förordnanden till officerare eller underofficerare
äga uppbära lön enligt för fast anställd personal gällande grunder,
i stället skola överföras till att åtnjuta lön såsom värnpliktiga.
Då jag avser att senare förorda detta förslag, bör nu i förslaget till ny lydelse
av 20 § 2 mom. krigsfamiljebidragsförordningen — i anslutning till vad
chefen för marinen och försvarets civilförvaltning framhållit — intagas bestämmelse
därom, att nämnda medlemmar efter överföringen till värnpliktslön
skola äga tillgodoräkna tid, varunder de fullgjort tjänstgöring i den tidigare
egenskapen efter tidpunkt, som av Konungen bestämmes. Detta innebär,
att de i förevarande hänseende komma att jämställas med förutvarande
landstormsofficerare, vilka tidigare överförts till åtnjutande av värnpliktslön.
I likhet med försvarets civilförvaltning finner jag skäligt, att den som
hålles internerad i neutralt land medgives bibehålla rätt till hemortslön.
Bestämmelse härom bör intagas i 5 mom. c) av utredningsmännens förslag till
ny lydelse av 20 § krigsfamiljebidragsförordningen.
Däremot kan jag icke tillstyrka det av chefen för försvarsstaben framlagda
förslaget örn vidgad rätt till hemortslön till värnpliktig, som efter eget
åtagande fullgör tjänstgöring vid luftbevakningsförband, organiserat av annan
än den värnpliktiges egen truppregistreringsmyndighet. Fråga härom har
också i anledning av annan framställning varit uppe. Förslag i ämnet avstyrktes
då av arbetsmarknadskommissionen med hänvisning till beräknade
svårigheter att vid beredskapens upphörande till den civila arbetsmarknaden
återföra vissa av de krigsfrivilliga och frivilligt tjänstgörande värnpliktiga,
som under längre tid varit i militär tjänstgöring. Denna synpunkt har synts
mig böra beaktas.
Ej heller kan jag tillstyrka försvarsstabschefens förslag örn att saknad
bör få uppbära hemortslön enligt samma regler som dem, vilka gälla för
familjebidrag. I dylikt fall bör hemortslön utgå för samma tid som krigslön,
då ju hemortslönen till sin karaktär är en löneförmån, ehuru vissa skäl ansetts
motivera dess hänförande till krigsfamiljebidragsförordningen. I anslutning
till vad jag vid anmälan av propositionen med förslag till nytt krigsavlöningsreglemente
anfört i fråga örn rätt för saknad att bibehålla månadslön, föreslår
jag därför, att den tid varunder saknad må äga rätt till hemortslön bestämmes
till två månader. I likhet med utredningsmännen finner jag rätten till hemortslön
böra begränsas till fall, då behov föreligger, d. v. s. då familjebidrag
beviljats. Enär familjebidrag emellertid kan ha beviljats även i annan form
Andra lagutskottets utlåtande nr 63. 11
än som familj epenning, har jag dock funnit stadgandet böra givas en formulering,
som nära överensstämmer med vad som gäller i fråga örn begravningsbidrag.
»
Enligt 4 § 1 mom. första stycket krigsavlöningsreglementet den 15 juni 1939
utgår krigslön i form av månadslön och terminslön till värnpliktiga, vilka innehava
lägst korprals (motsvarande) tjänstegrad eller tjänsteställning. De förmåner
som utgå jämlikt krigsfamiljebidragsförordningen utgöras enligt 2 §
i förordningen av familjebidrag och hemortslön. Genom propositionen nr 65
till innevarande års riksdag har Kungl. Majit framlagt förslag till nytt krigsavlöningsreglemente.
Förslaget innebär bland annat att månadslönen avskaffas.
Härvid har förutsatts, att den hemortslön som utgår enligt krigsfamiljebidragsförordningen
skall utökas med belopp motsvarande den förmån
som utgått i form av månadslön. Propositionen nr 65 har med viss ändring,
varom nedan förmäles, tillstyrkts av statsutskottet i dess utlåtande nr 137.
Utlåtandet har godkänts av riksdagen.
Genom den nu till behandling föreliggande propositionen framlägges förslag
till sådana ändringar av 2 och 20 §§ krigsfamilj ebidragsf örordningen som
föranledas av omläggningen av krigsavlöningsbestämmelserna i förenämnda
hänseende. I 2 § har sålunda upptagits en bestämmelse, att hemortslönen skall
utgå såsom befälslön och långtidslön. Befälslönen motsvarar månadslönen.
Långtidslönen utgör motsvarighet till den hemortslön som hittills utgått. Närmare
bestämmelser örn förutsättningarna för åtnjutande av befälslön och långtidslön
samt örn förmånernas storlek upptagas i 20 §.
I propositionen nr 65 hade Kungl. Majit föreslagit, att det nya krigsavlöningsreglementet
skulle träda i kraft den 1 juli 1945. Samma ikraftträdandebestämmelse
har i propositionen nr 106 föreslagits beträffande ändringarna
i 2 och 20 §§ krigsfamiljebidragsförordningen. I enlighet med statsutskottets
hemställan har riksdagen funnit den ändringen böra vidtagas i det genom
förstnämnda proposition framlagda förslaget, att reglementets ikrafttiädande
skall anstå till tidpunkt efter den 1 juli 1945 som av Kungl. Majit bestämmes.
Med hänsyn härtill torde böra föreskrivas, att ändringarna i 2 och 20 §§ krigsfamiljebidragsförordningen
— i likhet med vad som föreslagits beträffande
ändringen i 1 § i förordningen —- skola träda i kraft vid tidpunkt som av
Kungl. Majit bestämmes.
Propositionen i denna del föranleder i övrigt ingen erinran från utskottets
sida.
MOTIONEN II: 486.
Familjepenningens storlek i visst fall.
Enligt 6 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen är familjepenmngen
maximerad till så stort belopp för dag, som framgår av följande tariff:
Utskottet.
12
Andra lagutskottets utlåtande nr 63.
Ortsgrupp
1
2
3
För hustru och frånskild
hustru ävensom — därest
värnpliktig icke samman- lever med hustru eller
hustrun, med vilken han
sammanlever, är arbetsoför- mögen — för annan familje- medlem, som förestår
hemmet åt värnpliktig med
hemmavarande familje- medlem under 16 år
kronor
För annan familje- medlem över 16 år
än som avses i
kol. 1
kron oi
För annan familje- medlem under 16 år
än som avses
kol. 1
kronor
i ..
2''75
1*4 0
Ilo
II ..............
3 —
1''65
1*20
in ..........
3*25
Iso
1*30
I 3 § krigsfamiljebidragsförordningen stadgas, att såsom medlem av den
värnpliktiges familj skall anses en var av följande personer, nämligen:
a) den värnpliktiges hustru, med vilken han sammanlever, samt hans barn
och adoptivbarn under sexton år, som äro under hans vårdnad;
b) den värnpliktiges hustru, barn och adoptivbarn i annat fall än under
a) sägs, hans föräldrar och adoptant, hans hustrus barn och adoptivbarn samt
hans frånskilda hustru, en var under förutsättning, dels att den värnpliktige
är underhållsskyldig gentemot vederbörande och dels att antingen den värnpliktige
före inkallelsen i väsentlig män bidrog till vederbörandes underhåll
eller det eljest kan antagas, att han skulle hava i väsentlig mån bidragit till
underhållet, örn inkallelsen ej mellankommit; samt
c) den värnpliktiges husföreståndarinna under förutsättning, att den värnpliktige
sammanbor med egna eller hustrus barn eller adoptivbarn under
sexton år samt, därest han sammanbor jämväl med hustru, att hustrun är
oförmögen till arbete.
Annan anhörig till den värnpliktige än i a) och b) här ovan sägs samt husföreståndarinna
i andra fall än som avses i c) kan, när synnerliga skäl därtill
äro, på ansökan av familjebidragsnämnd genom beslut av arbetsmarknadskommissionen
jämställas med familjemedlem.
Beträffande familjepenning för familjemedlem, som avses i b), gäller enligt
7 § 2 mom. utöver den i 6 § 1 mom. fastslagna maximeringen, att bidraget
ej får överstiga värdet av det underhållsbidrag som den värnpliktige lämnat
före inkallelsen eller eljest kan antagas skola ha lämnat, örn inkallelsen ej
kommit emellan.
I motionen har yrkats, att texten i kolumn 1 i 6 § måtte ändras så att den
erhåller följande lydelse: »För hustru och frånskild hustru samt för moder,
vilken förestår värnpliktigs hem ävensom — därest värnpliktig icke sammanlever
med hustru eller hustrun, med vilken han sammanlever, är arbetsoförmögen
— för annan familjemedlem, som förestår hemmet åt värnpliktig med
hemmavarande familjemedlem under 16 år, kronor»
Beträffande skälen för detta yrkande får utskottet hänvisa till motionen.
13
Andra lagutskottets utlåtande nr 63.
I utskottets utlåtande nr 16 vid 1944 års riksdag har lämnats en redogörelse
för förarbetena till 6 § krigsfamiljebidragsförordningen. Utskottet får hänvisa
till denna redogörelse.
Vid nämnda års riksdag hemställde herrar Persson i Stockholm och Hagberg
i Luleå i en inom andra kammaren väckt motion, nr 404, att texten i
kolumn 1 i 6 § måtte ändras till »För hustru och frånskild hustru ävensom för
annan familjemedlem, som förestår hemmet åt den värnpliktige».
Andra lagutskottet yttrade i nyssnämnda, över motionen avgivna utlåtande:
Motionärerna åsyfta enligt motiveringen till motionen huvudsakligen en
förbättring av familjepenningen för moder, som förestår en ogift sons hushåll.
Yrkandet innebär emellertid, att icke blott moder utan även varje
annan husföreståndarinna skulle under alla förhållanden hänföras under
kolumn 1 i tariffen. Såsom förutsättning för rätt till familj epenning för husföreståndarinna
gäller enligt kolumn 1, att den värnpliktige icke sammanlever
med hustru eller att hustrun, örn han sammanlever med henne, är
arbetsoförmögen. Då denna förutsättning ej medtagits i den av motionärerna
föreslagna lydelsen, skulle enligt denna familj epenning utgå för husföreståndarinna
även i det fall att den värnpliktige sammanlever med hustru,
som är fullt arbetsför. Sistnämnda ändring torde ej vara avsedd.
Beträffande förarbetena till den gällande tariffen har redogörelse lämnats
här ovan. Bestämmelsen att husföreståndarinna skall hänföras under kolumn
1 endast i det fall, att den värnpliktige har hemmavarande familjemedlem
under sexton år, motiverades därmed att avsevärda svårigheter skulle uppstå
att fastställa, huruvida exempelvis moder, med vilken den värnpliktige sammanbor,
är att anse som den värnpliktiges husföreståndarinna eller örn i stället
den värnpliktige skall anses innebo hos modern.
Otvivelaktigt tala vissa skäl för en förbättring av familjepenningen för
husföreståndarinna. Örn det kan fastställas, att exempelvis en moder, som
bor tillsammans med en ogift son, åtnjuter sin huvudsakliga försörjning av
sonen, borde hon enligt utskottets åsikt med avseende å familj epenning jämställas
med hustru. De farhågor som vid förordningens tillkomst uttalades
beträffande möjligheten att konstatera, under vilka förhållanden och villkor
en moder och son ha gemensamt hem, torde emellertid, enligt vad utskottet
erfarit, ha besannats. Enligt inhämtade upplysningar lia svårigheter ej sällan
uppstått att kontrollera, huruvida och i vad mån en till beredskapstjänstgöring
inkallad verkligen bidragit till sin moders underhåll. Verkställd kontroll har
ibland visat, att den bidragssökandes uppgifter härom varit otillförlitliga.
Med hänsyn härtill anser sig utskottet ej kunna föreslå en generell höjning av
maximibeloppet för familjepenning till husföreståndarinna.
All bidragsverksamhet, som regleras av författningsnormer, måste ju enligt
sakens natur bli schematisk och därför i många fall bristfällig. För avhjälpande
härav ha vad angår familjebidragen sedan åtskilliga år till landshövdingarnas
förfogande ställts medel för hjälpverksamhet till förmån för
de till militärtjänstgöring inkallades familjer. Dessa medel äro avsedda att
användas för en i fria former bedriven hjälpverksamhet, ämnad som ett
komplement till den genom författningar reglerade bidragsverksamheten.
Medlen hava förutsatts kunna komma till användning även för att i särskilt
behjärtansvärda fall tillgodose behov av förstärkning av familjepenningen.
Enligt utskottets åsikt bör sådan förstärkning i fall av behov lämnas exempelvis
till moder, som förestår en ogift sons hem, om det kan klarläggas, att
hon åtnjuter sin huvudsakliga försörjning av sonen.
Utskottet.
14 Andra lagutskottets utlåtande nr 63.
Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställde utskottet, att motionen
icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd. Denna hemställan bifölls.
Såsom ovan framhållits kan en värnpliktigs moder, som förestår hemmet åt
denne, hänföras under kolumn 1 i 6 § endast under den förutsättningen, att
han har hemmavarande familjemedlem under 16 år. Motionärernas yrkande
innebär, att nämnda förutsättning skall slopas. Denna framställning har motiverats
med önskvärdheten att åstadkomma en förbättring av familj epenningen
för moder, som förestår en ogift sons hushåll.
Jämväl 1944 års riksdag hade att taga ställning till en motion med i huvudsak
samma yrkande. Denna motion avslogs efter hemställan av andra lagutskottet.
Anledningen till att nyssnämnda förutsättning för att en moder skall
hänföras under kolumn 1 uppställts hade, anförde utskottet i sitt utlåtande,
varit, att avsevärda svårigheter skulle uppstå att fastställa, huruvida moder
med vilken den värnpliktige sammanbodde vore att anse såsom hans husföreståndarinna
eller örn han i stället skulle anses innebo hos modern. Utskottet
framhöll vidare, att de farhågor, som sålunda uttalats beträffande möjligheten
att träffa ett dylikt avgörande, enligt vad utskottet erfarit torde ha besannats.
Yad sålunda anförts utgör enligt utskottets mening ett starkt skäl för bibehållande
av den nuvarande regeln oförändrad. Den omständigheten, att värnpliktig,
som bor tillsammans med sin moder, har hemmavarande familjemedlem
under 16 år, torde så gott som alltid vara ett kriterium på att modern förestår
hemmet och att den värnpliktige ej kan anses innebo hos henne.
På grund av vad sålunda anförts och på i förenämnda utskottsutlåtande i
övrigt angivna skäl kan utskottet icke tillstyrka bifall till motionärernas yrkande.
Utskottet vill slutligen påpeka det förhållandet, att den förestående avvecklingen
av den förstärkta försvarsberedskapen medför, att frågan örn ändring
av krigsfamiljebidragsförordningen i förevarande hänseende i stor utsträckning
kommer att förlora sin praktiska betydelse.
Ifrågasatt utmätningsfrihet för rätt till långtidslön.
Enligt 36 § krigsfamiljebidragsförordningen kan rätt till familjebidrag icke
överlåtas och må förty ej för gäld tagas i mät.
I motionen har hemställts, att paragrafen erhåller följande ändrade lydelse:
»Rätt till familjebidrag och långtidslön enligt denna förordning kan icke
överlåtas och må förty ej för gäld tagas i mät.»
I fråga örn skälen för denna hemställan hänvisas till motionen.
Den genom motionen väckta frågan berördes i den proposition, nr 339,
varigenom förslag till ny krigsfamiljebidragsförordning förelädes 1942 års
riksdag. Överståthållarämbetet hade i sitt remissyttrande ifrågasatt, huruvida
icke jämväl hemortslon borde undantagas från exekutiva åtgärder, enär
densamma icke blott skulle ersätta förmånerna av långtidstillägg, semesterrätt
och skatteavdrag utan även utgöra en förstärkning av familj epenningen.
Med hänsyn till att den föreslagna hemortslönen närmast hade karaktären av
Andra lagutskottets utlåtande nr 63. 15
en löneförmån ansåg emellertid föredragande departementschefen, att tillräckliga
skäl ej funnes att undantaga densamma från exekutiva åtgärder.
Frågan berördes ej närmare under riksdagsbehandlingen.
Vid 1943 års riksdag hemställde herrar Persson i Stockholm och Hagberg
i Luleå i en inom andra kammaren väckt motion, nr 260, att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn sådan ändring av 36 § krigsfamiljebidragsförordningen
att hemortslön ej må kunna tagas i mät för gäld. I motiveringen
till sin hemställan uppehöllo sig motionärerna endast vid frågan
örn utmätningsfrihet för skatter.
Andra lagutskottet, som behandlade motionen, anförde i sitt i ärendet avgivna
utlåtande, nr 40, att åt särskilda sakkunniga uppdragits att verkställa
en allsidig översyn av gällande bestämmelser angående anstånd med indrivning
av utskylder hos värnpliktiga m. m. Eftersom frågan, huruvida rätt till
hemortslön borde kunna tagas i mät, torde bliva föremål för förnyat övervägande
vid denna utredning, ansåge utskottet skäl ej föreligga att för det
dåvarande till prövning upptaga det i motionen framställda yrkandet. Utskottet
hemställde därför, att motionen icke måtte föranleda till någon riksdagens
åtgärd, vilken hemställan bifölls.
De i nämnda utskottsutlåtande omförmälda sakkunniga, den s. k. militära
moratorieutredningen, avgåvo den 30 oktober 1943 betänkande med förslag
till militär moratorielag m. m. (SOU 1943:42). De sakkunniga, som i betänkandet
(s. 84—87) behandlade vissa spörsmål rörande hemortslönens ianspråktagande
för utskyldsbetalning, framlade icke något förslag örn utmätningsfrihet
för hemortslön.
Förevarande fråga, som i likhet med ovan behandlade i övrigt i motionen
upptagna spörsmål kommer att i stor utsträckning förlora sin betydelse i och
med den förstärkta försvarsberedskapens upphörande, var såsom framgår av
vad ovan anförts föremål för övervägande vid tillkomsten av 1942 års krigsfamiljebidragsförordning.
Till stöd för ståndpunkten att rätt till hemortslön
skulle kunna tagas i mät åberopade föredragande departementschefen, att
hemortslönen närmast hade karaktären av en löneförmån. Detta skäl äger
enligt utskottets mening alltjämt giltighet. Sådana förhållanden ha icke inträffat,
att karaktären av förevarande förmån undergått förändring i riktning
mot ett av sociala skäl betingat understöd. På grund av vad nu anförts kan
utskottet ej heller tillstyrka motionen i denna del.
Utskottets hemställan.
På grund av vad ovan anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen, med förklaring, att riksdagen funnit viss
ändring böra vidtagas i det genom propositionen framlagda forta
ttningsförslaget, måtte för sin del antaga följande förslag till
Utskottet.
16
Andra lagutskottets utlåtande nr 63.
(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)
Förordning
angående ändring i vissa delar ar krigsfamiljebidragsförordningen
den 30 juni 1942 (nr 521).
Härigenom förordnas att 1 § 4 morn., 2 § 1 mom. samt 20 §‘ krigsfamiljebidragsförordningen
den 30 juni 1942 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.
1 §•
4 mom. Denna förordning skall med undantag av 20 § samt med de inskränkningar
i övrigt, som av Konungen föreskrivas, äga tillämpning å den,
som undergår befälsutbildning, ävensom å den, som eljest det år han fyller
tjugusex år eller senare fullgör tjänstgöring jämlikt 27 § värnpliktslagen.
Med befälsutbildning förstås i detta moment följande militära tjänstgöring,
i den mån den icke inbegripes i den tjänstgöring, som jämlikt 27 § 1 mom. A
värnpliktslagen åligger värnpliktiga i allmänhet, nämligen
1) utbildning enligt 27 § 1 mom. B—D värnpliktslagen;
2) utbildning till flygförare, bombfällare och navigatör eller flygskytt; samt
3) utbildning till reservofficer eller till fänrik vid sjövämskåren.
2 §•
1 mom. Värnpliktig är —- --och hemortslön.
Familjebidrag utgår kontant såsom familj epenning, bostadsbidrag, näringsbidrag,
sjukbidrag och begravningsbidrag; dock må, i den ordning Konungen
föreskriver, kunna bestämmas, att familjebidrag skall helt eller delvis utgå in
natura. Hemortslön utgår kontant såsom befälslön och långtidslön.
20 §.
1 mom. Värnpliktig är---och hemortslön.
pliktig, vilken innehar någon av nedan angivna tjänstegrader eller motsvarande
tjänsteställning, med för dag räknat följande belopp: Kronor
Korpral, konstapel, musikkorpral, musikkonstapel ........................... 0: 50
Furir, musikfurir ........................................................................ 1: —
Överfurir, högbåtsman .................................................................. 1: 25
Sergeant, musiksergeant, underofficer av 2. graden, flaggkorpral, flagg
kadett
.................................................................................... 1:50
Fänrik, fanjunkare, musikfanjunkare, styckjunkare, musikstyckjunkare,
flaggunderofficer, regementskassör av 2. klassen, flottiljkassör av 2.
klassen.................................................................................... 2: —
Löjtnant, flygstationsmästare, förvaltare, förrådsförvaltare, förvaltningsunderofficer,
regementskassör av 1. klassen, flottiljkassör av 1.
klassen.................................................................................... 2: 50
Kapten, ryttmästare ..................................................................... 3: —
Major, kommendörkapten av 2. graden .......................................... 3: 50
1 Senaste lydelse av 20 § 1 mom. se 1944: 322, av 20 § 2 mom. se 1943: 125.
17
Andra lagutskottets utlåtande nr 63.
(Kungl. May.ts förslag:) (Utskottets förslag:)
2 mom. Långtidslön utgår, där ej Konungen annorlunda förordnar, till
värnpliktig, oberoende av tjänstegrad eller tjänsteställning, efter en tjänstgöringstid
om sammanlagt nittio dagar med en krona örn dagen.
Sedan tjänstgöringen varat trehundrasextio dagar utgår en krona 50 öre
örn dagen och efter femhundrafyrtio dagar två kronor örn dagen. Vid beräkning
av nämnda tjänstgöringstid må endast komma i betraktande den tid,
under vilken den värnpliktige efter tidpunkt, som Konungen bestämmer, mot
åtnjutande av värnpliktigs avlöningsförmåner fullgjort honom åliggande
tjänstgöring enligt § 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2 i 1936 års värnpliktslag
eller enligt 28 § 1 mom. i 1941 års värnpliktslag eller tjänstgöring efter eget
åtagande, i sistnämnda fall dock endast örn tjänstgöringen fullgjorts vid förband,
organiserat av den myndighet, vid vilken den värnpliktige är truppregistrerad,
eller vad gäller värnpliktig, som är truppregistrerad vid central
myndighet, enligt av Konungen i kommandoväg meddelade föreskrifter. Med
tjänstgöring vid eget förband likställes i nämnda avseende kommendering
till skola eller utbildningskurs, som är gemensam för flera förband. Har den
värnpliktige innehaft anställning över stat, såsom officer, underofficer eller
underbefäl i krigsmaktens reserver, såsom i fredstid konstituerad landstormsofficer
eller såsom i fredstid till officers eller underofficers tjänsteställning
konstituerad (förordnad) medlem av frivilliga automobilkåren, sjövärnskåren
eller svenska röda korsets frivilliga sjukvårdstrupper, skall vid beräkning av
tjänstgöringstiden hänsyn tagas även till tjänstgöring, som han under sådan
anställning fullgjort efter tidpunkt, som Konungen bestämmer.
3 mom. Vad i 2 mom. stadgas skall icke äga tillämpning med mindre den
värnpliktige — utöver den i samma moment omförmälda tjänstgöringen —
fullgjort värnpliktstjänstgöring under sammanlagt trehundrasextio dagar,
därest han hänförts till årsklass 1940 eller 1941 eller årsgrupp 1941 eller inskrivits
efter år 1941, samt i annat fall under sammanlagt etthundraåttio
dagar, dock att nämnda tjänstgöringstider skola förlängas med etthundratjugu
dagar för vapenfri värnpliktig.
Tjänstgöring som i första stycket av detta moment sägs anses i förevarande
hänseende såsom helt fullgjord, därest den värnpliktige tidigare blivit i vederbörlig
ordning helt eller delvis befriad från dylik tjänstgöring eller frikallad
från värnpliktens fullgörande eller ock enligt för honom gällande bestämmelser
haft att fullgöra tjänstgöring under kortare tid än i samma stycke sägs.
Vad i 2 mom. sägs skall ej heller äga tillämpning å sådan värnpliktig, vilken
undergår utbildning för vinnande av fast anställning vid krigsmakten, såvitt
avser tid efter det han förordnats (konstituerats) till högre tjänstegrad än
furirs eller tilldelats motsvarande högre tjänsteklass.
4 mom. Den, som blivit berättigad till långtidslön, skall under krigstjänstgöring,
som han därefter, mot åtnjutande av värnpliktigs avlöningsförmåner,
fullgör efter eget åtagande eller såsom krigsfrivillig efter värnpliktens upphörande,
vara bibehållen vid sin rätt till långtidslön.
Bihang till riksdagens protokoll 1945. .9 sami. 2 avd. Nr 63.
1260 45 2
18
Andra lagutskottets utlåtande nr 63.
(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)
5 mom. I fråga om rätt till hemortslön för tid, varunder tjänstgöring ej
fullgöres, skall gälla följande.
a) Vid ledighet på grund av sjukdom samt vid annan krigsledighet bibehålles
rätt till hemortslön, i den mån vederbörande under ledigheten äger
uppbära krigslön.
b) Vid undergående av arreststraff bibehålies rätt till hemortslön.
c) Under krigsfångenskap och internering hos främmande makt bibehålies
rätt till hemortslön.
d) Vid uteblivande utan känd anledning från tjänstgöring bibehålies rätt
till hemortslön till och med den dag, då två månader förflutit från det vederbörande
anmälts såsom saknad, under förutsättning att vederbörande omedelbart
före uteblivandet hade familjemedlem och åtnjöt familjepenning eller
näringsbidrag, som i 14 § sägs.
Konungen äger bestämma, i vad mån befälslön må utgå till avliden värnpliktigs
dödsbo under viss tid efter dödsfallet.
Denna förordning träder i kraft så- Denna förordning träder i kraft
vitt angår 1 § vid tidpunkt som av vid tidpunkt som av Kungl. Maj:t
Kungl. Maj:t bestämmes och i övrigt bestämmes.
den 1 juli 1945.
B. att motionen II: 486 icke måtte föranleda till någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 8 juni 1945.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Linder*, Wistrand, Olof
Carlsson*, Hage*, Carl Eric Ericsson och Hallagård;
från andra kammaren: herrar Pettersson i Hällbacken*, Ryberg, Cruse och
Håstad, fru Västberg* samt herrar Lundberg i Uppsala, Andersson i Alfredshem
och Osterman.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1945:416 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ds proposition med anhållan örn riksdagens yttrande angående de av internationella arbetsorganisationens konfe s. 9 i texten