Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående viss ändring av 5 § lagen om barnbidrag.

1945-06-12 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1945:70, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående viss ändring av 5 § lagen om barnbidrag.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 70.

Nr 70.

Ankom till riksdagens kansli den 12 juni 1945 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående viss ändring

av 5 § lagen om barnbidrag.

I två inom andra kammaren väckta, till lagutskott hänvisade motioner,

nr 302 av fru Rönn-Ckristiansson m. fl och nr 424 av herr Andersson i

Alfredshem m. fl., vilka motioner behandlats av andra lagutskottet, ha anmärkningar

riktats mot den i 5 § 2 mom. andra stycket lagen om barnbidrag

givna regeln om avdrag i vissa fall från barnbidrags maximibelopp.

Nämnda lagrum har följande lydelse:

överstiger moderns eller den arbetsoförmögnes årsinkomst 750 kronor i

ortsgrupp 1, 1 000 kronor i ortsgrupp 2 och 1 250 kronor i ortsgrupp 3, eller

har den arbetsoförmögne, därest han är gift, tillsammans med sin hustru en

årsinkomst överstigande 900 kronor i ortsgrupp 1, 1 200 kronor i ortsgrupp 2

och 1 500 kronor i ortsgrupp 3, minskas barnbidraget med sex tiondelar av

årsinkomsten, i vad den överstiger sagda belopp.

I motionen 11: 302 har yrkats, att riksdagen imåtte för sin del besluta, att

lagrummet skall erhålla följande ändrade lydelse:

överstiger moderns eller den arbetsoförmögnes årsinkomst 1 500 kronor i

ortsgrupp 1, 2 000 kronor i ortsgrupp 2 och 2 500 kronor i ortsgrupp 3, eller

har den arbetsoförmögne, därest han är gift, tillsammans med sin hustru en

årsinkomst överstigande 1 800 kronor i ortsgrupp 1, 2 400 kronor i ortsgrupp

2 och 3 000 kronor i ortsgrupp 3, minskas barnbidraget med fem tiondelar

av årsinkomsten, i vad den överstiger sagda belopp.

Förslaget innebär, att de i lagrummet angivna beloppen skulle fördubblas

samt att avdragsfaktorn s/io skulle sänkas till 5/io.

I motionen II: A2A har yrkats, att riksdagen måtte för sin del besluta sådan

ändring av lagrummet, att den inkomst, vid vilken barnbidrag skall

börja minskas, höjes med skäligt belopp. I motiveringen hänföra sig motionärerna

endast till de för ensamstående försörjare bestämda beloppen.

Beträffande motiveringen för yrkandena får utskottet hänvisa till motionerna.

Barnbidrag utgår — förutom till föräldralöst barn — i vissa i lagen angivna

fall till barn, vars fader eller adoptivfader avlidit eller vars fader,

styvfader, moder, adoptant eller adoptants make är arbetsoförmögen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 70.

5

l de sist nämnda fallen utgör barnbidragets årliga belopp

Ortsgrupp 1 Ortsgrupp 2

för ett barn .................... 240 kr. 300 kr.

» två » 420 » 525 »

» tre » 600 > 750 >

» varje barn däröver ytterligare . . 120 » 150 »

Ortsgrupp 3

360 kr.

630 >

900 »

180 »

Dessa belopp skola emellertid, då försörjarens eller försörjarnas årsinkomst

överstiger visst belopp, minskas på sätt framgår av det ovan återgivna stadgandet

i 5 § 2 mom. andra stycket. Årsinkomsten uppskattas enligt samma

grunder som gälla för uppskattning av avdragsfri inkomst enligt lagen örn

folkpensionering. Har inkomst, efter vilken barnbidrag blivit bestälmt, sedermera

ökats till sådant belopp, att rätt till barnbidrag ej längre föreligger, indrages

barnbidraget. Sker eljest mera väsentlig ändring i den inkomst, efter

vilken barnbidrag blivit bestämt, må barnbidraget i enlighet därmed ökas

eller minskas.

Till de enligt lagen örn barnbidrag uträknade beloppen kommer dvrtidstiHägg.

Lagen örn barnbidrag antogs 1937. Enligt lagens ursprungliga lydelse var

den avdragsfria inkomsten för ensamstående försörjare 600 kronor i ortsgrupp

1, 800 kronor i ortsgrupp 2 och 1 000 kronor i ortsgrupp 3 samt för

gift försörjare 900 kronor i ortsgrupp 1, 1 125 kronor i ortsgrupp 2 och 1 350

kronor i ortsgrupp 3. Avdragsfaktorn vid högre inkomst var 7/io.

De nuvarande bestämmelserna tillkommo genom lagändring 1942, då alltså

den avdragsfria inkomsten höjdes och avdragsfaktorn sänktes. Det må

anmärkas, att samtidigt genomfördes en .sänkning av avdragsfaktorn för

beräknande av tilläggspension enligt lagen om folkpensionering från 7/io

till 3/io.

Till grund för 19A2 års ändringar i lagarna om folkpensionering och om

barnbidrag låg ett av socialvårdskommittén utarbetat förslag (bilaga.till propositionen

1942/232). Beträffande lagen om barnbidrag framhöll kommittén

bl. a., att de i 5 § 2 mom. andra stycket angivna beloppen för avdragsfri inkomst

syntes även under mera normala ekonomiska förhållanden vara väl

snävt tillmätta. Redan av detta skäl torde en förhöjning vara motiverad. De

ökade arbetslönerna och levnadskostnaderna utgjorde ett ytterligare skäl för

att en revision av lagen komme till stånd. Särskilt gällde detta beträffande

beräknande av inkomst för barnbidrag lill änkors barn. Det torde emellertid

av praktiska skäl vara olämpligt att införa olika inkomstgränser för olika

kategorier av försörjare. Vid övervägande av de olika skäl som kunde anföras

för en större eller mindre förhöjning stannade kommittén vid att föreslå,

att den avdragsfria inkomsten skulle förhöjas med omkring 25 % eller till

respektive 750. 1 000 och 1 250 kronor för ensamstående försörjare samt den

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 70.

avdragsfria inkomsten för gift försörjare bestämjnas till nyss nämnda belopp

förhöjda med 20 % eller till respektive 900, 1 200 och 1 500 kronor.

Om den nuvarande ‘/io-regeln mildrades liksom för tilläggspensionärerna

till J/io-regel, kunde denna ändring, enligt vad socialvårdskommittén vidare

anförde, tillsammans med förhöjningen av den avdragsfria inkomsten komma

att medföra, att barnbidrag bomme att utgå till försörjare med jämförelsevis

stora inkomster. Då lagändringen avsåge att förbättra försörjningsmöjligheten

för de ekonomiskt svagaste änkorna och invaliderna, syntes inga avgörande

invändningar kunna göras mot att avdragsregeln skärptes för dem,

som hade en relativt hög inkomst. Av dessa skäl föresloge kommittén införande

av följande avdragsregel. Överstege moderns eller den arbetsoförmögnes

årsinkomst 750 kronor i ortsgrupp 1, 1 000 kronor i ortsgupp 2 och 1 250

kronor i ortsgrupp 3 eller hade den arbetsoförmögne, därest han vore gift,

tillsammans med sin hustru en årsinkomst överstigande 900 kronor i ortsgrupp

1, 1 200 kronor i ortsgrupp 2 och 1 500 kronor i ortsgrupp 3, skulle

barnbidraget minskas med följande tiondelar av årsinkomsten, i vad den

överstege sagda belopp, nämligen med fem tiondelar av överskjutande beloppet

i den mån det icke överstege 400 kronor, med sex tiondelar i den mån

beloppet överstege 400 men icke 800 kronor och med sju tiondelar i den mån

det överstege 800 kronor.

I propositionen yttrade departementschefen, att det otvivelaktigt förelåge

vissa svårigheter att, innan socialvårdskommitténs mera omfattande förslag

förelåge, taga ställning till de detaljändringar, om vilka vore fråga. Då emellertid

de i 5 § 2 mom. angivna beloppen enligt departementschefens mening

måste anses vara redan för normala ekonomiska förhållanden alltför låga,

då vidare de ändringsförslag därutinnan, som socialvårdskommittén framlagt,

syntes försiktigt avvägda samt då slutligen ändringsförslagen icke torde

föregripa socialvårdskommitténs kommande förslag i ämnet, funne departementschefen

sig kunna tillstyrka, att kommitténs förslag till ändring av de i

nyssnämnda paragraf angivna beloppen genomfördes. I likhet med pensionsstyrelsen

ansåge departementschefen däremot, att socialvårdskommitténs förslag

rörande ändring av avdragsfaktorn icke borde godtagas. Samma faktor

borde gälla för alla inkomstintervaller, och den borde, med hänsyn till inkomstbeloppens

höjd, icke sättas så låg som 5!io utan i enlighet med pensionsstyrelsens

förslag därutinnan fastställas till 6/jo.

Kungl. Maj:ts förslag tillstyrktes av sammansatt stats- och andra lagutskott

(utlåtande nr 2) och antogs av riksdagen.

Till jämförelse må anmärkas, att den avdragsfria inkomsten för beräknande

av bidragsförskott enligt lagen den 11 juni 1943 om förskottering av

underhållsbidrag till barn är högre än den som gäller i fråga om barnbidrag.

Sålunda skall minskning av bidragsförskott icke äga rum med mindre än

att moderns årsinkomst överstiger 1 000 kronor i ortsgrupp 1, 1 250 kronor i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 70.

i

ortsgrupp 2 och 1 500 kronor i ortsgrupp 3 eller, om modern är gift, hon

tillsammans med mannen har en årsinkomst överstigande 1 400 kronor i

ortsgrupp 1, 1 700 i ortsgrupp 2 och 2 000 kronor i ortsgrupp 3. Avdragsfaktorn

är även i bidragsförskottslagen 6/jo.

I den första bidragsförskottslagen av år 1937 voro beloppen för avdragsfri

inkomst desamma som i lagen om barnbidrag i dess ursprungliga lydelse.

I det förslag till ändrad bidragsförskottslag (SOU 1942: 29), som lades till

grund för 1943 års lagstiftning, anförde socialvårdskommittén att man, när

det gällde att bestämma gränsen för avdragsfri inkomst enligt bidragsförskottslagen,

icke syntes kunna stanna vid samma belopp som de i lagen om

barnbidrag upptagna. Härom yttrade kommittén:

Vad först beträffar ensamstående moder, måste hänsyn tagas till

att det här till stor del rör sig örn kvinnliga yrkesutövare med lön huvudsakligen

i form av naturaförmåner. Uppskattas dessa förmåner, såsom sker

vid taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, till ett relativt högt

belopp, utestängas i stor utsträckning denna kategori kvinnor från möjlighet

att erhålla bidragsförskott. Väl har man i gällande lagstiftning sökt avhjälpa

ett sådant förhållande genom att införa en särskild regel örn värdering

av naturaförmåner. Denna regel har emellertid i praktiken ofta visat

sig besvärlig att tillämpa. Den innebär också på sätt och vis en orättvisa i

förhållandet mellan dem som åtnjuta och dem som icke åtnjuta naturaförmåner.

Det synes därför lyckligast, om man kunde helt slopa denna regel

och i stället göra en ytterligare höjning av den avdragsfria inkomsten.

Rent formellt skulle väl därigenom ogifta mödrar och frånskilda eller därmed

jämställda hustrur få en gynnsammare ställning än den änkor intaga

enligt lagen örn barnbidrag. Denna gynnsammare ställning skulle emellertid

i själva verket i stort sett vara endast skenbar, vilket förhållande sammanhänger

därmed, att uppskattningen av änkans årsinkomst sker efter de i

lagen om folkpensionering angivna grunderna. Såsom hennes årsinkomst

anses sålunda vad hon skäligen kan antagas komma att tillsvidare årligen

åtnjuta. Ilar finnes sålunda — i motsats till vad som är förhållandet enligt

bidragsförskoltslagen, där taxeringen av redan uppburen inkomst är helt

avgörande — i allmänhet utrymme för en skälighetsbedömning, vilken i de

flesta fall helt naturligt torde verka därhän att änkans antagna blivande årsinkomst

uppskattas relativt sett ganska lågt. Det må även framhållas, att

värderingen av naturaförmåner jämlikt folkpensioneringslagen sker efter

särskilt fastställda regler, enligt vilka sådana förmåner åsättas förhållandevis

låga värden. En högre avdragsfri inkomst i fråga om bidragsförskottslagen

kan slutligen motiveras därmed, att det här principiellt icke är fråga

om understöd i egentlig mening utan örn förskott, som återkräves av den

underhållsskyldige. De praktiska olägenheter, som kunna uppstå genom

förekomsten av olika inkomstgränser i de båda lagarna, förefalla ej att vara

så betydande, att de böra få hindra en i och för sig lämplig avvägning av

avdragsfria inkomsten i förevarande fall. Med stöd av det anförda föreslår

kommittén, att den avdragsfria inkomsten beträffande ensamstående moder

höjes till resp. 1 000 kronor, 1 250 kronor och 1 500 kronor.

Även beträffande äkta m akar syntes den avdragsfria inkomsten böra

sättas högre än i lagen örn barnbidrag, och höjningen torde böra göras reia
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 70.

Utskottet.

livi sett större än den höjning, som föresloges för ensamstående moder. Skälen

härtill vore följande:

Det är att märka, att när det gäller lagen om barnbidrag den inkomst,

som utgöres av invalids folkpension, icke skall avdragas. Någon motsvarande

lättnad lämnas icke enligt bidragsförskottslagen. Även ur befolkningspolifisk

synpunkt är det önskvärt, att den avdragsfria inkomsten är jämförelsevis

hög, då modern ingått äktenskap med en arbetsför man. En alltför

låg inkomstgräns är nämligen ägnad att motverka sådana i och för sig

önskvärda äktenskaps ingående. Det har från flera håll uppgivits, att bidragsförskottslagen

redan i viss mån haft en mindre lycklig inverkan i angivna

hänseende. Slutligen må påpekas, att i bidragsförskottsfallen mannen

icke är fader till barnet i fråga, något som däremot oftast är händelsen i de

täll. där barnbidrag utgår till barn, vars moder är gift med arbetsoförmögen

man. Mannens underhållsskyldighet gentemot barnet måste anses vara av en

i viss mån annan och högre valör i de fall, där mannen är fader till barnet.

Med hänsyn till det anförda föreslår kommittén, att avdragsfria inkomsten

beträffande makar höjes till resp. 1 400 kronor, 1 700 kronor och 2 000

kronor.

I den proposition (1943/183), varigenom förslag till bidragsförskottslag

förelädes riksdagen, anslöt sig departementschefen till socialvårdskommitténs

förslag.

I två i anledning av propositionen väckta motioner yrkades, att den avdragsfria

inkomsten måtte höjas än mera.

Ärendet behandlades av andra lagutskottet, som i sitt utlåtande (nr 28)

anförde:

Det kan naturligtvis diskuteras, var gränsen för den avdragsfria inkomsten

skall sättas. De i propositionen föreslagna bestämmelserna innebära en väsentlig

förbättring huvudsakligen för mödrar, i vilkas avlöning ej ingå naturaförmåner.

Därmed torde möjlighet till hjälp hava skapats för de mest

behjärtansvärda fallen. Att såsom föreslagits i motionerna höja gränserna

för avdragsfri inkomst än ytterligare synes för närvarande ej vara motiverat.

Därigenom skulle barn, vars moder eller moder och styvfader hava relativt

höga inkomster, i fråga örn bidragsförskottets belopp kunna bliva jämställt

med barn, vars moder eller moder och styvfader lida brist på det nödvändigaste.

Så länge hjälpen åt de sämst ställda är maximerad, är det enligt

utskottets åsikt ej riktigt att i en lag, vars ändamål är att bereda möjlighet

till hjälp i nödlägen, fastställa alltför vida gränser för avdragsfri inkomst.

På grund härav får utskottet avstyrka bifall till motionerna om ytterligare

höjning av dessa gränser.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan. I

I fall då barnbidrag skall utgå för barn, som icke är föräldralöst, skall det

i lagen örn barnbidrag angivna maximibeloppet minskas, då försörjare^ årsinkomst

överstiger visst belopp. Den nu gällande regeln härom har återgivits

ovan å s. 4.

I förevarande motioner har yrkats, att beloppen för den avdragsfria inkomsten

måtte höjas, och i motionen 11:302 därjämte, att avdragsfaktom

måtte sänkas från ®/io till r‘/io.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 70.

9

Jämväl enligt utskottets åsikt äro beloppen för den avdragsfria inkomsten

alltför låga. Detta gäller särskilt beträffande bidrag till barn, vars moder är

ensamstående och har en relativt fast kontant arbetsinkomst. I sådant fall

synes icke finnas något avsevärt utrymme för en skälighetsbedömning, enligt

vilken hennes blivande årsinkomst skulle kunna uppskattas förhållandevis

lågt. Utskottet finner alltså en höjning av beloppen för den avdragsfria

inkomsten påkallad. En sådan höjning skulle få karaktär av provisorium i

avvaktan på en kommande omreglering av hela bambidragssystemet. Med

hänsyn härtill torde höjningen böra avvägas så, att den icke kommer att

föregripa den slutliga utformningen av bestämmelserna angående de förmåner

som de nu bidragsberättigade barnen komma att åtnjuta. Då detta

avvägningsspörsmål kräver närmare utredning, vill utskottet föreslå riksdagen

att hos Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning samt utarbetande

av förslag angående höjning av beloppen för avdragsfri inkomst.

Vad härefter angår frågan örn sänkning av avdragsfaktom må erinras örn

att denna är densamma i lagen örn barnbidrag och i bidragsförskottslagen.

Med hänsyn bland annat härtill torde med en omprövning av detta spörsmål

böra tillsvidare anstå.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen, i anledning av förevarande motioner,

måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit

ville låta föranstalta om skyndsam utredning beträffande

frågan örn höjning av de i lagen om barnbidrag stadgade

beloppen för avdragsfri inkomst samt för riksdagen framlägga

det förslag, vartill utredningen kan föranleda; samt

B. att motionen lii 302, i den mån den icke besvarats genom

vad utskottet under A. hemställt, icke måtte föranleda

till någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 12 juni 1945.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling huva närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Sten*, Carl Eric Ericsson,

Hallagård, Nils Elowsson* och Hagman*;

från andra kammaren: herrar Pettersson i Hällbacken1'', Nilson i Eskilstuna,

Cruse*, fru Johansson, herrar Witzell, Håstad, Carlsson i Bakeröd* och Andersson i

Alfredshem*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 0 sami. 2 avd. Nr 69—71. 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:524 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående viss ändring av 5 § lagen örn barnbidrag. a1 i texten