Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning om speciallagstiftning i syfte att effektivt hjälpa personer, som skadats under militär beredskapstjänstgöring, respektive deras anhöriga. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 9 i första kammaren av herr Lindblom m. fl. och nr 20 i andra kammaren av herr Svensson i Ljungskile m. fl.
1945-06-16 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1945:75, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning om speciallagstiftning i syfte att effektivt hjälpa personer, som skadats under militär beredskapstjänstgöring, respektive deras anhöriga. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 9 i första kammaren av herr Lindblom m. fl. och nr 20 i andra kammaren av herr Svensson i Ljungskile m. fl.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 75.
1
Nr 75.
Ankom till riksdagens kansli den 16 juni 1945 kl. 11 fm.
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning
om speciallagstiftning i syfte att effektivt hjälpa personer,
som skadats under militär beredskapstjänstgöring,
respektive deras anhöriga.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 9 i första kammaren av herr Lindblom
m. fl. och nr 20 i andra kammaren av herr Svensson i Ljungskile m. fl.
I motionerna, vilka äro likalydande, har anförts, att de ersättningar, vilka
för närvarande enligt förordningen den 18 juni 1927 om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring (den s. k. militär - ersättningsförordningen), utginge till personer, som skadats under beredskapstjänstgöring,
eller deras anhöriga, vore i hög grad otillräckliga. Enligt
motionärerna torde det icke vara möjligt att i en generell lagstiftning giva
full rättvisa i fall då skada uppstått under beredskapstjänstgöring. Vid en
sådan lagstiftning kunde man ej bortse från de ersättningsgrunder som angåves
i den allmänna olycksfallsförsäkringslagen. Emellertid syntes det ofrånkomligt,
att statsmakterna hjälpte beredskapsoffren på ett så generöst sätt
att den allmänna rättskänslan bleve tillfredsställd. Detta torde icke kunna
ske genom den översyn av militärersättningsförordningen som enligt propositionen
nr 107 till 1944 års riksdag förutsatts skola äga rum. Ville man på
ett radikalt sätt bringa hjälp åt dem som skadats under beredskapstjänst
torde det bliva nödvändigt att genomföra en speciallagstiftning, som i viss
mån frikopplades från den permanenta lagstiftningen på detta och närgränsande
områden. En sådan speciallagstiftning borde erhålla retroaktiv verkan.
Det vore möjligt, att vissa principiella skäl kunde anföras mot en dylik
lagstiftning. Saken vore emellertid så ofrånkomlig, att principiella och lagtekniska
hinder borde övervinnas. På grund av vad sålunda anförts ha
motionärerna hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla
örn utredning örn och förslag till en speciallagstiftning, som giver statsmakterna
möjlighet att på ett effektivt sätt hjälp dem, som skadats i militär
beredskapstjänst, respektive deras anhöriga.
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 9 sami. 3 avd. Nr 75.
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 75.
Militärersättningsförordningen är tillämplig å värnpliktiga, fast anställt
manskap med vissa undantag, icke ständigt tjänstgörande fast anställd personal
samt vissa frivilliga. Enligt förordningen utgår ersättning av allmänna
medel då någon under militärtjänstgöring skadas till följd av olycksfall eller
annorledes ådrager sig sjukdom. Ersättningsärenden handläggas av riksförsäkringsanstalten
under försäkringsrådets överinseende.
Grunderna för ersättningens bestämmande äro i stort sett lika vid olycksfall
och vid sjukdom, som icke förorsakats av olycksfall. Under sjukdomstid
utgår — förutom läkarvård, läkemedel o. d. — sjukpenning under förutsättning
att arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel. Efter sjukdomstidens
slut erhåller den skadade, om invaliditet kvarstår, en livränta
samt därjämte behandling, som erfordras för arbetsförmågans höjande. Livränta
utgår dock ej, om nedsättningen av arbetsförmågan är mindre än en
tiondel. Har olycksfallet eller sjukdomen medfört döden, utgå begravningshjälp
och livräntor till vissa efterlevande. Såväl sjukpenning som livräntor
äro till storleken beroende av den skadades årliga arbetsförtjänst. Sjukpenning
utgår sålunda vid förlust av arbetsförmågan alltefter arbetsförtjänstens
storlek med olika belopp, lägst en krona 50 öre och högst sju kronor för
dag. Vid fullständig invaliditet utgör livräntan två tredjedelar av arbetsförtjänsten.
Har arbetsförmågan endast delvis nedsatts, minskas sjukpenningens
och invaliditetslivräntans belopp i proportion därtill. Vid dödsfall
utgår i livräntor till änka en fjärdedel, till varje barn under 16 år en sjättedel
och till föräldrar, som varit av den avlidnes arbete väsentligen beroende,
högst en fjärdedel av den avlidnes arbetsförtjänst. Livräntor till efterlevande
få emellertid sammanlagt icke överstiga två tredjedelar av arbetsförtjänsten.
Begravningshjälpen utgör 400 kronor.
Den årliga arbetsförtjänst, som skall ligga till grund för fastställande av
sjukpenning och livräntor, beräknas, såvitt angår värnpliktiga, icke med hänsyn
till vederbörandes verkliga inkomst utan till vissa i förordningen fastslagna
belopp. Den årliga arbetsförtjänsten skall enligt dessa regler antagas
utgöra, för värnpliktig som fullgjort tjänstgöring för utbildning till officer
2 700 kronor, för värnpliktig som fullgjort tjänstgöring för utbildning till
underofficer eller viss annan fortsatt tjänstgöring ävensom för värnpliktig
som tjänstgör efter det år då han fyllt 28 år 2 400 kronor, för värnpliktig
som tjänstgör efter det år då han fyllt 22 år 2 160 kronor samt för annan
värnpliktig 1 764 kronor. Beträffande annan än värnpliktig beräknas arbetsförtjänsten
i stort sett till den verkliga inkomsten under sista året före
olycksfallet eller sjukdomen, dock lägst 450 kronor och högst 3 900 kronor.
Det må anmärkas, att militärersättningsförordningen utformats med lagen
den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete såsom förebild och
att ersättningsreglerna därför i stort sett överensstämma i de båda författningarna.
Den väsentligaste avvikelsen innebär, att olycksfallsförsäkrings
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 75.
3
lagen icke, i motsats till militärersättningsförordningen, medger ersättning
vid sjukdom, som ej förorsakats av olycksfall.
Enligt förordningen den 30 juni 1943 angående dgrtidstillägg åt vissa ersättningstagare
enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete, m. m. utgår
dyrtidstillägg å sjukpenning eller livränta enligt militärersättningsförordningen,
då ersättningen grundas å olycksfall eller sjukdom, som drabbat
värnpliktig, med 40 % av förmånens belopp.
Genom förordningen den 28 juni 1941 om familjebidrag åt värnpliktiga
med flera, vilka drabbats av kroppsskada, berättigades värnpliktiga att erhålla
familjebidrag vid sidan av ersättning enligt militärersättningsförordningen.
Genom en ändring i förstnämnda förordning 1944 utsträcktes denna
rätt även till avliden värnpliktigs änka och barn under 16 år. Förutsättning
för att familjebidrag skall utgå till värnpliktig är, att sjukpenning eller livränta,
vartill den värnpliktige är berättigad, motsvarar förlust av arbetsförmågan
eller nedsättning av densamma med minst en tredjedel. Efterlevande
erhålla familjebidrag under den tid då de äro berättigade till livränta. Värnpliktig
kan erhålla familjebidrag av alla former; efterlevande endast familjepenning.
Krigsfamiljebidragsförordningens bestämmelser gälla i övrigt i tilllämpliga
delar. I en särbestämmelse är emellertid stadgat, att familjebidrag
tillsammans med utgående sjukpenning eller livränta ej må överstiga gängse
arbetsinkomst i den värnpliktiges vanliga yrke eller verksamhet. — Vad i
förevarande förordning stadgas beträffande värnpliktig eller hans efterlevande
äger tillämpning även beträffande annan personal, som är berättigad
till ersättning enligt militärersättningsförordningen.
Enligt förordningen den 28 juni 1941 örn ersättning i anledning av kroppskada,
ådragen under hemvärnstjänstgöring, utgår ersättning, då hemvärnsman
till följd av olycksfall skadats eller annorledes ådragit sig sjukdom.
Därvid gälla med vissa undantag samma regler som stadgas i militärersättningsförordningen.
Till belysande av de sammanlagda förmåner som utgå i olika fall ha
upprättats vissa tablåer, vilka såsom bilaga fogats vid detta utlåtande.
Militärersättningsförordningen och förordningen om familjebidrag åt värnpliktiga
med flera, vilka drabbats av kroppsskada, erhöllo sin nuvarande
lydelse genom ändringar som vidtogos 1944 (se propositionen nr 107 samt
andra lagutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 38). Utskottet yttrade
bl. a.:
Spörsmålet om förbättringar av de ersättningar som utgå vid skada till
följd av militärtjänstgöring bar helt naturligt under beredskapstiden ådragit
sig synnerlig uppmärksamhet. Sedan i särskilda framställningar till Kungl.
Majit frågor väckts örn ändring i olika avseenden av gällande bestämmelser
på området samt liknande spörsmål upptagits till behandling i skilda motio
-
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 75.
ner i riksdagen, uppdrog Kungl. Maj:t den 26 februari 1943 åt riksförsäkringsanstalten
att verkställa översyn av militärersättningsförordningen särskilt
beträffande förordningens tillämpningsområde samt grunderna för beräkning
av värnpliktigs arbetsförtjänst. I sin i anledning härav den 25 september
1943 framlagda utredning har riksförsäkringsanstalten föreslagit åtskilliga
ändringar, avsedda att utgöra en definitiv reglering av de behandlade
problemen.
Militärersättningsförordningen har utformats med lagen örn försäkring för
olycksfall i arbete såsom förebild, varför ersättningsreglerna i stort sett överensstämma
i de båda författningarna. Militärersättningsförordningen medgiver
dock i motsats till olycksfallsförsäkringslagen ersättning även vid sjukdom,
som icke förorsakats av olycksfall. Sambandet mellan de båda författningarna
är icke av allenast formell natur utan betingat av sakliga skäl. Därför
torde frågan om en mera djupgående revision av ersättningsreglerna i
militärersättningsförordningen icke lämpligen kunna lösas fristående från
frågan örn reformering i övrigt av lagstiftningen örn ersättning för olycksfall
i arbete.
Sistnämnda fråga har sedan länge stått på dagordningen. Utredningen
rörande densamma är för närvarande anförtrodd åt socialvårdskommittén,
och kommittén har, enligt vad utskottet inhämtat, påibörjat arbetet därmed.
I likhet med vissa av remissmyndigheterna och departementschefen har
utskottet funnit, att de av riksförsäkringsanstalten föreslagna ändringarna i
militärersättningsförordningen i väsentliga delar skulle föregripa den sålunda
pågående översynen av olycksfallsförsäkringslagen. Anstaltens förslag berör
nämligen även vissa för nämnda författningar gemensamma väsentliga bestämmelser.
På grund av det ovan utvecklade sambandet mellan författningarna
torde ändringar av dylika bestämmelser i militärersättningsförordningen
ej utan synnerligen starka skäl böra genomföras, innan utredningen
beträffande lagstiftningen om olycksfallsförsäkring slutförts. I ett hänseende
anser utskottet sådan ändring böra äga rum utan avvaktan på resultatet
av denna utredning, nämligen i fråga om begravningshjälpens storlek. I
övrigt biträder utskottet departementschefens åsikt, att riksförsäkringsanstaltens
förslag i förevarande avseenden ej nu kunna läggas till grund för lagstiftning.
Jämväl i andra avseenden (såsom beträffande frågan huruvida ersättning
till värnpliktig skall beräknas efter fastslagna belopp eller efter den verkliga
inkomsten med vissa minimibelopp) har departementschefen funnit ytterligare
utredning erforderlig. Överarbetningen av riksförsäkringsanstaltens
förslag och de däröver avgivna remissyttrandena har ansetts böra anförtros
åt socialvårdskommittén. Sedan propositionen avlämnats, har Kungl. Majit
den 3 mars 1944 lämnat kommittén detta uppdrag och därvid anbefallt kommittén
att så snart sig göra låter till Kungl. Majit inkomma med utlåtande
och förslag i ämnet. Utskottet förväntar, att utredningsarbetet bedrives utan
tidsutdräkt.
De nu genom propositionen framlagda ändringsförslagen innebära allenast
ett provisorium i avvaktan på en allsidig prövning av hithörande frågor. De
väsentliga sakliga ändringarna hänföra sig till bestämmelserna örn militär - ersättningsförordningens tillämpningsområde (1 §), tiden då olycksfall skall
ha inträffat för att berättiga till ersättning enligt förordningen (2 §), beräkningen
av värnpliktigas årsförtjänst (8 §), samt familjebidrag vid skada i
Andra lagutskottets utlåtande nr 75.
5
anledning av militärtjänstgöring. De föreslagna ändringarna innebära främst
en avsevärd förbättring av hjälpen till familjeförsörjare och efterlevande.
I fall där enligt gällande bestämmelser icke utgår ersättning eller ersättningen
är otillräcklig, kan hjälp lämnas av Kungafonden Med folket för
fosterlandet. Enligt de av Kungl. Maj:t fastställda stadgarna för denna stiftelse
är Kungafondens ändamål att av insamlade medel utgiva bidrag till
dem som genom olyckshändelse under militärtjänstgöring eller därunder
ådragen sjukdom eller eljest i följd av militära åtgärder förlorat någon nära
anhörig eller åsamkats svår kroppsskada och på grund härav behöver hjälp.
Bidrag lämnas endast till dem som skadats under beredskapstiden. Beslut
om bidrag föregås av behovsprövning. Enligt stadgarna bör bidrag avse, utöver
bistånd under den första tiden efter det skadan inträffade, hjälp till
självhjälp. För efterlämnade barn bör bidraget ha till ändamål att i möjligaste
mån trygga deras framtid genom bistånd till skol- och yrkesutbildning.
Till dem vilkas arbetsförmåga blivit väsentligen nedsatt bör, sedan förefintligt
första hjälpbehov tillgodosetts, bidrag främst avse hjälp till omskolning.
Frågan om förbättring av ersättningarna till dem som skadats under beredskapstjänstgöring
berördes i en interpellationsdebatt i första kammaren
den 28 februari 1945 (prof. 10:4 ff.). Därvid uppgav chefen för försvarsdepartementet
bl. a., att socialvårdskommittén ansett, att den åt kommittén
anförtrodda uppgiften att verkställa översyn av olycksfallsförsäkringslagen
och militärersättningsförordningen kunde fullgöras först sedan ståndpunkt
tagits till det av kommittén framlagda förslaget till lagstiftning av allmän
sjukförsäkring. Departementschefen framhöll, att de ersättningar som utginge
i anledning av skada till följd av olycksfall under militärtjänstgöring
även efter de senaste förbättringarna ofta icke vore tillräckliga, allmänt sett.
Vid de åtgärder som på sistone vidtagits för att förbättra dessa ersättningar
hade man känt sig bunden av de regler som gällde för ersättningar vid andra
olycksfall. Det vore givet, att mera verksamma åtgärder kunde vidtagas först
örn man kunde se bort från detta samband och radikalt förbättra ersättningsförmånerna
för de vid beredskapstjänst skadade utan alt avbida resultatet
av de tidskrävande övervägandena på den allmänna olycksfallsförsäkringslagstiftningens
område. De reformer som hittills vidtagits, särskilt då införandet
av rätt till familjebidrag, torde dock i de mest ömmande fallen lia
inneburit en påtaglig förbättring.
Beträffande beredskapsinvalidernas arbetsförhållanden må erinras om att
statsmakterna i år beslutat åtgärder för omskolning av i militärtjänst skadade
samt anslagit medel för ändamålet (se propositionen nr 120 och statsutskottets
av riksdagen godkända utlåtande nr 65).
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 75.
Utskottet.
Ett viktigt steg till förbättring av beredskapsinvalidernas ställning utgöra
de av statsmakterna i år beslutade åtgärderna för omskolning av personer
som skadats under militärtjänst. Genom sådan omskolning och arbetsanskaffning
sättas invaliderna i stånd att själva, helt eller delvis, försörja sig
och sin familj. Även om denna hjälp till självförsörjning kan sägas i viss
mån minska behovet av penningersättningar, kommer ändå att finnas utrymme
för ett system med kontanthjälp.
Utskottet delar den av chefen för försvarsdepartementet vid årets riksdag
uttalade uppfattningen, att de ersättningar, som utgå till personer som
skadats under militärtjänstgöring eller deras efterlevande, även efter de
senast företagna förbättringarna ofta icke äro tillräckliga. Att ersättningsbestämmelserna
äro i behov av genomgripande revision är allmänt erkänt.
Emellertid har man vi de tillfällen då ändringar vidtagits inskränkt sig
till provisoriska förbättringar av mera trängande natur. Anledningen härtill
har varit att man icke velat föregripa en kommande samtidig översyn av
militärersättningsförordningen och den allmänna olycksfallsförsäkringslagen.
Mot de gällande ersättningsbestämmelserna kan erinras — förutom att
ersättningarna äro knappt tillmätta — att bestämmelserna icke i erforderlig
utsträckning medgiva att hänsyn tages till omständigheterna i varje särskilt
fall. Detta är en anmärkning som kan riktas även mot andra former av samhällelig
understödsverksamhet. All sådan verksamhet, som regleras av författningsnormer,
måste ju enligt sakens natur bli schematisk och därför ofta
bristfällig. Det enda medlet häremot torde vara att det av regler bundna
systemet ersättes eller kompletteras med en i fria former bedriven hjälpverksamhet.
Vad beträffar de inkallades familjer har familjebidragssystemet
kompletterats på nämnda sätt, i det att medel ställts till landshövdingarnas
.förfogande för att användas i särskilt behjärtansvärda fall, som ansetts
icke lämpligen kunna regleras i en allmän författning. Någon av statsmakterna
genomförd motsvarighet härtill finnes icke beträffande de beredskapsskadade.
Här får i stället Kungafonden träda emellan.
Vid bedömandet av motionärernas krav på en speciallagstiftning för de
beredskapsskadade måste ställning tagas till frågan, huruvida man kan se
bort från sambandet mellan militärersättningsförordningen och allmänna
olycksfallsförsäkringslagen och behandla spörsmålet om förbättringar av
ersättningarna till de beredskapsskadade som ett fristående problem. Härutinnan
ha meningarna inom utskottet varit delade. Å ena sidan har hävdats,
att skäl ej funnes att bestämma ersättningen till den som skadats under
beredskapstjänstgöring efter förmånligare grunder än ersättningen till arbetare
som skadats till följd av olycksfall i arbete. Härav följde, att djupgående
ändringar beträffande reglerna om ersättning till de beredsskapsskadade
icke borde ske utan i sammanhang med en reformering av lagstiftningen
örn ersättning för olycksfall i arbete. Å andra sidan har gjorts
Andra lagutskottets utlåtande nr 75.
7
gällande, att staten hade ett alldeles speciellt ansvar såvitt anginge dem som
fått sin skada under beredskapstjänstgöring. Från detta håll har därjämte
uttalats den meningen, att det vore oriktigt att staten helt överläte åt den
genom insamlingar från enskilda grundade och vidmakthållna Kungafonden
att bota bristerna i det nuvarande ersättningssystemet.
Ehuru sålunda meningsskiljaktigheter yppats inom utskottet, ha dock
utskottets ledamöter varit ense om att frågan bör ytterligare belysas, innan
slutlig ställning tages. Utskottet vill alltså föreslå riksdagen att hos Kungl.
Majit anhålla om utredning beträffande frågan, örn och på vad sätt en förbättring
av ersättningarna till personer som skadats under beredskapstjänstgöring
lämpligen kan ske utan samband med en översyn av olycksfallsförsäkringslagen.
En sådan utredning torde kunna verkställas på förhållandevis
kort tid.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen, i anledning av förevarande motioner, måtte i
skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit ville föranstalta
örn skyndsam utredning beträffande frågan, om och
på vad sätt en förbättring av ersättningarna till personer som
skadats under beredskapstjänstgöring lämpligen kan ske utan
samband med en översyn av olycksfallsförsäkringslagen, samt
för riksdagen framlägga det förslag vartill utredningen kan
föranleda.
Stockholm den 16 juni 1945.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Linder, Olof Carlsson, Carl
Eric Ericsson*, Hallagård, Nils Elowsson och Gunnar Andersson;
från andra kammaren: fröken Andersson, herrar Hellbacken*, Ryberg, Nilson
i Eskilstuna, Hermansson, Cruse*, fru Johansson och herr Lundberg i Uppsala.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 75.
Bilaga.
De i exemplen här nedan angivna familjebidragen ha för samtliga kategorier
beräknats efter familjepenningens maximibelopp i dyrortsgrupp II
samt en bostadskostnad av 74 kronor för månad. Familjebidragets belopp
blir givetvis mindre vid lägre bostadskostnad respektive högre vid högre bostadskostnad.
I exemplen har förutsatts att den skadade och hans familjemedlemmar
sakna inkomst utöver sjukpenningen resp. livräntan; i annat fall minskas de
angivna familjebidragsbeloppen.
Det bör uppmärksammas, att familjebidrag ej må bestämmas till högre
belopp än som tillhopa med utgående sjukpenning resp. livränta motsvarar
gängse arbetsinkomst för en person i den skadades resp. avlidnes vanliga
yrke eller verksamhet. Denna föreskrift kan medföra reducering av de inom
parentes under rubriken »Summa maximal ersättning» angivna beloppen,
därest den skadades resp. avlidnes arbetsinkomst icke överstigit den enl.
mil.-ers.-förordn. antagna inkomsten. Vad angår de i tablåerna intagna
exemplen avseende furir och vicekorpral ha ersättningarna maximerats till
dessa kategoriers arbetsinkomst per månad.
I tablå II har förutsatts, att den skadades invaliditet är fullständig. Är
invaliditeten av lägre grad, minskas beloppen.
I tablåerna hava beloppen angivits i kronor per månad.
Tablå I (Sjukpenning).
Exempel på ersättning till skadade, vilka åtnjuta vård å sjukvårdsanstalt på statens
bekostnad och därunder uppbära sjukpenning från riksförsäkringsanstalten.
Kategori och familjemedlemmar
A
Sjuk- penning
(inkl. dyr- tidstillägg,
såvitt angår
vpl)
B
Familje- bidrag
(familj e- penning +
bostads- bidrag)
C
Summa
maximal
ersättning
(sjuk- penning +
familje- bidrag)
Vpl officer (med enl. mil.-ers.-förordn. antagen
årsinkomst av 2 700 kr.):
ogift........................................
210
—
210
gift + 0 barn ..............................
210
6
216
» + 1 » ..............................
210
42
(252)
» +2 » ..............................
210
78
(288)
» +3 » ..............................
210
114
(324)
» +4 » ..............................
210
150
(360)
Andra lagutskottets utlåtande nr 75.
9
Kategori och familjemedlemmar
A
Sjuk- penning
(inkl. dyr- tidstillägg,
såvitt angår
vpl)
B
Familje- bidrag
(familje- penning +
bostads- bidrag)
C
Summa
maximal
ersättning
(sjuk- penning +
familje- bidrag)
Vpl (med enl. mil.-ers.-förordn. antagen årsin- komst av 2 400 kr.):
ogift........................................
189
—
189
gift + 0 barn................................
189
22
(211)
» +1 » ................................
189
58
(247)
» +2 » ................................
189
94
(283)
» +3 » ................................
189
130
(319)
» +4 » ................................
189
166
(355)
Vpl (med enl. mil.-ers.-förordn. antagen årsin- komst av 2 160 kr.):
ogift........................................
168
—
168
gift + 0 barn................................
168
38
(206)
» +1 » ................................
168
74
(242)
» +2 » ................................
168
110
(278)
» “f~3 » ................................
168
146
(314)
» +4 » ................................
168
182
(350)
Vpl (med enl. mil.-ers.-förordn. antagen årsin- komst av 1 764 kr.):
ogift........................................
147
—
147
gift + 0 barn................................
147
53
(200)
» + 1 » ................................
147
89
(236)
» -f* 2 » ................................
147
125
(272)
» + 3 » ................................
147
161
(308)
» +4 » ................................
147
197
(344)
Reservofficer (med 3 900 kr. årsinkomst):
ogift........................................
210
—
210
gift + 0 barn................................
210
6
216
» + 1 » ................................
210
42
252
» +2 » ................................
210
78
288
» +3 » ................................
210
114
324
» +4 » ................................
210
150
(360)
Furir (med 3 000 kr. årsinkomst):
ogift........................................
165
—
165
gift + 0 barn................................
165
40
205
» +1 » ................................
165
76
241
» +2 » ................................
165
85
250
» +3 » ................................
105
85
250
» +4 » ................................
165
85
250
10
Andra lagutskottets utlåtande nr 75.
Kategori och familjemedlemmar
A
Sjuk- penning
(inkl. dyr- tidstillägg,
såvitt angår
vpl)
B
Familje- bidrag
(familj e- penning +
bostads- bidrag)
C
Summa
maximal
ersättning
(sjuk- penning +
familje- bidrag)
Vicekorpral (med 2 400 kr. årsinkomst):
ogift........................................
135
—
135
gift + 0 barn................................
135
62
197
» +1 » ................................
135
65
200
» +2 » ................................
135
65
200
» + 3 » ................................
135
65
200
» +4 » ................................
135
65
200
Tablå II (Invalidlivränta).
Exempel på ersättning till skadade, vilka uppbära invalidlivränta från riksförsäkringsanstalten
på grund av 100 % invaliditet.
Kategori och familjemedlemmar
A
Invalidliv- ränta
(inkl. dyr- tidstillägg,
såvitt angår
vpl)
B
Familje- bidrag
(familje- penning +
bostads- bidrag)
C
Summa
maximal
ersättning
(invalidliv- ränta +
familje- bidrag)
Vpl officer (med enl. mil.-ers.-förordn. antagen
årsinkomst av 2 700 kr.):
ogift........................................
210
—
210
gift + 0 barn ..............................
210
38
(248)
» +1 » ..............................
210
74
(284)
» +2 » ..............................
210
110
(320)
» +3 » ..............................
210
146
(356)
# +4 » ..............................
210
182
(392)
Vpl (med enl. mil.-ers.-förordn. antagen årsin- komst av 2 400 kr.):
ogift........................................
186
—
186
gift + 0 barn................................
186
62
(248)
» +1 » ................................
186
98
(284)
» +2 » ................................
186
134
(320)
» +3 » ................................
186
170
(356)
» +4 » ................................
186
206
(392)
Andra lagutskottets utlåtande nr 75.
11
Kategori och familjemedlemmar
A
Invalidliv- ränta
(inkl. dyr- tidstillägg,
såvitt angår
vpl)
B
Familje- bidrag
(familje- penning +
bostads- bidrag)
C
Summa
maximal
ersättning
(invalidliv- ränta +
familje- bidrag)
Vpl (med enl. mil.-ers.-förordn. antagen årsin- komst av 2160 kr.):
ogift........................................
168
—
168
gift + 0 barn................................
168
80
(248)
» +1 » ................................
168
116
(284)
» H~2 » ................................
168
152
(320)
» +3 » ................................
168
188
(356)
» +4 » ................................
168
224
(392)
Vpl (med enl. mil.-ers.-förordn. antagen årsin- komst av 1764 kr.):
ogift........................................
137
5
142
gift + 0 barn................................
137
95
(232)
» +1 » ................................
137
131
(268)
» + 2 » ................................
137
167
(304)
» +3 » ................................
137
203
(340)
» +4 » ................................
137
239
(376)
Reservofficer (med 3 900 kr. årsinkomst):
ogift........................................
216
—
216
gift + 0 barn................................
216
32
248
» +1 » ................................
216
68
284
» + 2 » ................................
216
104
320
» +3 » ................................
216
140
(356)
» +4 » ................................
216
176
(392)
Furir (med 3 000 kr. årsinkomst):
ogift........................................
166
—
166
gift + 0 barn................................
166
81
247
» +1 » ................................
166
84
250
» +2 » ................................
166
84
250
» +3 » ................................
166
84
250
» +4 » ................................
166
84
250
Vicekorpral (med 2 400 kr. årsinkomst):
ogift........................................
133
7
140
gift + 0 barn................................
133
67
200
» +1 » ................................
133
67
200
» +2 * ................................
133
67
200
» +3 » ................................
133
67
200
» +4 » ................................
133
67
200
12
Andra lagutskottets utlåtande nr 75.
Tablå III (Efterlevandelivränta).
Exempel på ersättning till efterlevande familjemedlemmar.
A
B
C
Kategori och familjemedlemmar
Efterlevande- livränta
(inkl. dyr- tidstillägg,
såvitt angår
vpl)
Familje-
bidrag
(endast
familje-
penning)
Summa
maximal
ersättning
(efterlevande- livränta +
familje- penning)
Vpl officer (med enl. mil.-ers.-förordn. antagen
årsinkomst av 2 700 kr.):
hustru......................................
78
86
164
131
69
200
183
53
(236)
210
62
(272)
210
98
(308)
Vpl (med enl. mil.-ers.-förordn. antagen årsin- komst av 2 400 kr.):
70
90
160
» -j- 1 barn ............................
116
84
200
163
73
(236)
186
86
(272)
186
122
(308)
Vpl (med enl. mil.-ers.-förordn. antagen årsin- komst av 2160 kr.):
hustru......................................
63
90
153
» -f- 1 barn ............................
105
95
(200)
147
89
(236)
168
104
(272)
168
140
(308)
Vpl (med enl. mil.-ers.-förordn. antagen årsin- komst av 1 764 kr.):
51
90
141
85
115
(200)
120
116
(236)
137
135
(272)
137
171
(308)
Reservofficer (med 3 900 kr. årsinkomst):
81
83
164
135
65
200
189
47
236
216
56
272
216
92
308
Andra lagutskottets utlåtande nr 75.
13
Kategori och familjemedlemmar
A
Efterlevande- livränta
(inkl. dyr- tidstillägg,
såvitt angår
vpl)
B
Familje-
bidrag
(endast
familje-
penning)
G
Summa
maximal
ersättning
(efterlevande- livränta +
familje- pennning)
Furir (med 3 000 kr. årsinkomst)
hustru......................................
62
90
152
» +1 barn ............................
104
96
200
» ~i-2 » ............................
145
91
236
» +3 » ............................
166
84
250
» -}- 4 » ............................
166
84
250
Vicekorpral (med 2 400 kr. årsinkomst):
hustru......................................
50
90
140
» +1 barn ............................
83
117
200
» +2 » ............................
116
84
200
» +3 » ............................
133
67
200
» +4 » ............................
133
67
200
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1945:526 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående lagstiftning om rätt i vissa fall för innehavare av en jordbrukets å ofri mark belägen förädling s. 12 i texten