Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning om speciallagstiftning i syfte att effektivt hjälpa personer, som skadats under militär beredskapstjänstgöring, respektive deras anhöriga. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 9 i första kammaren av herr Lindblom m. fl. och nr 20 i andra kammaren av herr Svensson i Ljungskile m. fl.

1945-06-16 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1945:75, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning om speciallagstiftning i syfte att effektivt hjälpa personer, som skadats under militär beredskapstjänstgöring, respektive deras anhöriga. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 9 i första kammaren av herr Lindblom m. fl. och nr 20 i andra kammaren av herr Svensson i Ljungskile m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 75.

1

Nr 75.

Ankom till riksdagens kansli den 16 juni 1945 kl. 11 fm.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning

om speciallagstiftning i syfte att effektivt hjälpa personer,

som skadats under militär beredskapstjänstgöring,

respektive deras anhöriga.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 9 i första kammaren av herr Lindblom

m. fl. och nr 20 i andra kammaren av herr Svensson i Ljungskile m. fl.

I motionerna, vilka äro likalydande, har anförts, att de ersättningar, vilka

för närvarande enligt förordningen den 18 juni 1927 om ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring (den s. k. militär - ersättningsförordningen), utginge till personer, som skadats under beredskapstjänstgöring,

eller deras anhöriga, vore i hög grad otillräckliga. Enligt

motionärerna torde det icke vara möjligt att i en generell lagstiftning giva

full rättvisa i fall då skada uppstått under beredskapstjänstgöring. Vid en

sådan lagstiftning kunde man ej bortse från de ersättningsgrunder som angåves

i den allmänna olycksfallsförsäkringslagen. Emellertid syntes det ofrånkomligt,

att statsmakterna hjälpte beredskapsoffren på ett så generöst sätt

att den allmänna rättskänslan bleve tillfredsställd. Detta torde icke kunna

ske genom den översyn av militärersättningsförordningen som enligt propositionen

nr 107 till 1944 års riksdag förutsatts skola äga rum. Ville man på

ett radikalt sätt bringa hjälp åt dem som skadats under beredskapstjänst

torde det bliva nödvändigt att genomföra en speciallagstiftning, som i viss

mån frikopplades från den permanenta lagstiftningen på detta och närgränsande

områden. En sådan speciallagstiftning borde erhålla retroaktiv verkan.

Det vore möjligt, att vissa principiella skäl kunde anföras mot en dylik

lagstiftning. Saken vore emellertid så ofrånkomlig, att principiella och lagtekniska

hinder borde övervinnas. På grund av vad sålunda anförts ha

motionärerna hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla

örn utredning örn och förslag till en speciallagstiftning, som giver statsmakterna

möjlighet att på ett effektivt sätt hjälp dem, som skadats i militär

beredskapstjänst, respektive deras anhöriga.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 9 sami. 3 avd. Nr 75.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 75.

Militärersättningsförordningen är tillämplig å värnpliktiga, fast anställt

manskap med vissa undantag, icke ständigt tjänstgörande fast anställd personal

samt vissa frivilliga. Enligt förordningen utgår ersättning av allmänna

medel då någon under militärtjänstgöring skadas till följd av olycksfall eller

annorledes ådrager sig sjukdom. Ersättningsärenden handläggas av riksförsäkringsanstalten

under försäkringsrådets överinseende.

Grunderna för ersättningens bestämmande äro i stort sett lika vid olycksfall

och vid sjukdom, som icke förorsakats av olycksfall. Under sjukdomstid

utgår — förutom läkarvård, läkemedel o. d. — sjukpenning under förutsättning

att arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel. Efter sjukdomstidens

slut erhåller den skadade, om invaliditet kvarstår, en livränta

samt därjämte behandling, som erfordras för arbetsförmågans höjande. Livränta

utgår dock ej, om nedsättningen av arbetsförmågan är mindre än en

tiondel. Har olycksfallet eller sjukdomen medfört döden, utgå begravningshjälp

och livräntor till vissa efterlevande. Såväl sjukpenning som livräntor

äro till storleken beroende av den skadades årliga arbetsförtjänst. Sjukpenning

utgår sålunda vid förlust av arbetsförmågan alltefter arbetsförtjänstens

storlek med olika belopp, lägst en krona 50 öre och högst sju kronor för

dag. Vid fullständig invaliditet utgör livräntan två tredjedelar av arbetsförtjänsten.

Har arbetsförmågan endast delvis nedsatts, minskas sjukpenningens

och invaliditetslivräntans belopp i proportion därtill. Vid dödsfall

utgår i livräntor till änka en fjärdedel, till varje barn under 16 år en sjättedel

och till föräldrar, som varit av den avlidnes arbete väsentligen beroende,

högst en fjärdedel av den avlidnes arbetsförtjänst. Livräntor till efterlevande

få emellertid sammanlagt icke överstiga två tredjedelar av arbetsförtjänsten.

Begravningshjälpen utgör 400 kronor.

Den årliga arbetsförtjänst, som skall ligga till grund för fastställande av

sjukpenning och livräntor, beräknas, såvitt angår värnpliktiga, icke med hänsyn

till vederbörandes verkliga inkomst utan till vissa i förordningen fastslagna

belopp. Den årliga arbetsförtjänsten skall enligt dessa regler antagas

utgöra, för värnpliktig som fullgjort tjänstgöring för utbildning till officer

2 700 kronor, för värnpliktig som fullgjort tjänstgöring för utbildning till

underofficer eller viss annan fortsatt tjänstgöring ävensom för värnpliktig

som tjänstgör efter det år då han fyllt 28 år 2 400 kronor, för värnpliktig

som tjänstgör efter det år då han fyllt 22 år 2 160 kronor samt för annan

värnpliktig 1 764 kronor. Beträffande annan än värnpliktig beräknas arbetsförtjänsten

i stort sett till den verkliga inkomsten under sista året före

olycksfallet eller sjukdomen, dock lägst 450 kronor och högst 3 900 kronor.

Det må anmärkas, att militärersättningsförordningen utformats med lagen

den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete såsom förebild och

att ersättningsreglerna därför i stort sett överensstämma i de båda författningarna.

Den väsentligaste avvikelsen innebär, att olycksfallsförsäkrings
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 75.

3

lagen icke, i motsats till militärersättningsförordningen, medger ersättning

vid sjukdom, som ej förorsakats av olycksfall.

Enligt förordningen den 30 juni 1943 angående dgrtidstillägg åt vissa ersättningstagare

enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete, m. m. utgår

dyrtidstillägg å sjukpenning eller livränta enligt militärersättningsförordningen,

då ersättningen grundas å olycksfall eller sjukdom, som drabbat

värnpliktig, med 40 % av förmånens belopp.

Genom förordningen den 28 juni 1941 om familjebidrag åt värnpliktiga

med flera, vilka drabbats av kroppsskada, berättigades värnpliktiga att erhålla

familjebidrag vid sidan av ersättning enligt militärersättningsförordningen.

Genom en ändring i förstnämnda förordning 1944 utsträcktes denna

rätt även till avliden värnpliktigs änka och barn under 16 år. Förutsättning

för att familjebidrag skall utgå till värnpliktig är, att sjukpenning eller livränta,

vartill den värnpliktige är berättigad, motsvarar förlust av arbetsförmågan

eller nedsättning av densamma med minst en tredjedel. Efterlevande

erhålla familjebidrag under den tid då de äro berättigade till livränta. Värnpliktig

kan erhålla familjebidrag av alla former; efterlevande endast familjepenning.

Krigsfamiljebidragsförordningens bestämmelser gälla i övrigt i tilllämpliga

delar. I en särbestämmelse är emellertid stadgat, att familjebidrag

tillsammans med utgående sjukpenning eller livränta ej må överstiga gängse

arbetsinkomst i den värnpliktiges vanliga yrke eller verksamhet. — Vad i

förevarande förordning stadgas beträffande värnpliktig eller hans efterlevande

äger tillämpning även beträffande annan personal, som är berättigad

till ersättning enligt militärersättningsförordningen.

Enligt förordningen den 28 juni 1941 örn ersättning i anledning av kroppskada,

ådragen under hemvärnstjänstgöring, utgår ersättning, då hemvärnsman

till följd av olycksfall skadats eller annorledes ådragit sig sjukdom.

Därvid gälla med vissa undantag samma regler som stadgas i militärersättningsförordningen.

Till belysande av de sammanlagda förmåner som utgå i olika fall ha

upprättats vissa tablåer, vilka såsom bilaga fogats vid detta utlåtande.

Militärersättningsförordningen och förordningen om familjebidrag åt värnpliktiga

med flera, vilka drabbats av kroppsskada, erhöllo sin nuvarande

lydelse genom ändringar som vidtogos 1944 (se propositionen nr 107 samt

andra lagutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 38). Utskottet yttrade

bl. a.:

Spörsmålet om förbättringar av de ersättningar som utgå vid skada till

följd av militärtjänstgöring bar helt naturligt under beredskapstiden ådragit

sig synnerlig uppmärksamhet. Sedan i särskilda framställningar till Kungl.

Majit frågor väckts örn ändring i olika avseenden av gällande bestämmelser

på området samt liknande spörsmål upptagits till behandling i skilda motio
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 75.

ner i riksdagen, uppdrog Kungl. Maj:t den 26 februari 1943 åt riksförsäkringsanstalten

att verkställa översyn av militärersättningsförordningen särskilt

beträffande förordningens tillämpningsområde samt grunderna för beräkning

av värnpliktigs arbetsförtjänst. I sin i anledning härav den 25 september

1943 framlagda utredning har riksförsäkringsanstalten föreslagit åtskilliga

ändringar, avsedda att utgöra en definitiv reglering av de behandlade

problemen.

Militärersättningsförordningen har utformats med lagen örn försäkring för

olycksfall i arbete såsom förebild, varför ersättningsreglerna i stort sett överensstämma

i de båda författningarna. Militärersättningsförordningen medgiver

dock i motsats till olycksfallsförsäkringslagen ersättning även vid sjukdom,

som icke förorsakats av olycksfall. Sambandet mellan de båda författningarna

är icke av allenast formell natur utan betingat av sakliga skäl. Därför

torde frågan om en mera djupgående revision av ersättningsreglerna i

militärersättningsförordningen icke lämpligen kunna lösas fristående från

frågan örn reformering i övrigt av lagstiftningen örn ersättning för olycksfall

i arbete.

Sistnämnda fråga har sedan länge stått på dagordningen. Utredningen

rörande densamma är för närvarande anförtrodd åt socialvårdskommittén,

och kommittén har, enligt vad utskottet inhämtat, påibörjat arbetet därmed.

I likhet med vissa av remissmyndigheterna och departementschefen har

utskottet funnit, att de av riksförsäkringsanstalten föreslagna ändringarna i

militärersättningsförordningen i väsentliga delar skulle föregripa den sålunda

pågående översynen av olycksfallsförsäkringslagen. Anstaltens förslag berör

nämligen även vissa för nämnda författningar gemensamma väsentliga bestämmelser.

På grund av det ovan utvecklade sambandet mellan författningarna

torde ändringar av dylika bestämmelser i militärersättningsförordningen

ej utan synnerligen starka skäl böra genomföras, innan utredningen

beträffande lagstiftningen om olycksfallsförsäkring slutförts. I ett hänseende

anser utskottet sådan ändring böra äga rum utan avvaktan på resultatet

av denna utredning, nämligen i fråga om begravningshjälpens storlek. I

övrigt biträder utskottet departementschefens åsikt, att riksförsäkringsanstaltens

förslag i förevarande avseenden ej nu kunna läggas till grund för lagstiftning.

Jämväl i andra avseenden (såsom beträffande frågan huruvida ersättning

till värnpliktig skall beräknas efter fastslagna belopp eller efter den verkliga

inkomsten med vissa minimibelopp) har departementschefen funnit ytterligare

utredning erforderlig. Överarbetningen av riksförsäkringsanstaltens

förslag och de däröver avgivna remissyttrandena har ansetts böra anförtros

åt socialvårdskommittén. Sedan propositionen avlämnats, har Kungl. Majit

den 3 mars 1944 lämnat kommittén detta uppdrag och därvid anbefallt kommittén

att så snart sig göra låter till Kungl. Majit inkomma med utlåtande

och förslag i ämnet. Utskottet förväntar, att utredningsarbetet bedrives utan

tidsutdräkt.

De nu genom propositionen framlagda ändringsförslagen innebära allenast

ett provisorium i avvaktan på en allsidig prövning av hithörande frågor. De

väsentliga sakliga ändringarna hänföra sig till bestämmelserna örn militär - ersättningsförordningens tillämpningsområde (1 §), tiden då olycksfall skall

ha inträffat för att berättiga till ersättning enligt förordningen (2 §), beräkningen

av värnpliktigas årsförtjänst (8 §), samt familjebidrag vid skada i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 75.

5

anledning av militärtjänstgöring. De föreslagna ändringarna innebära främst

en avsevärd förbättring av hjälpen till familjeförsörjare och efterlevande.

I fall där enligt gällande bestämmelser icke utgår ersättning eller ersättningen

är otillräcklig, kan hjälp lämnas av Kungafonden Med folket för

fosterlandet. Enligt de av Kungl. Maj:t fastställda stadgarna för denna stiftelse

är Kungafondens ändamål att av insamlade medel utgiva bidrag till

dem som genom olyckshändelse under militärtjänstgöring eller därunder

ådragen sjukdom eller eljest i följd av militära åtgärder förlorat någon nära

anhörig eller åsamkats svår kroppsskada och på grund härav behöver hjälp.

Bidrag lämnas endast till dem som skadats under beredskapstiden. Beslut

om bidrag föregås av behovsprövning. Enligt stadgarna bör bidrag avse, utöver

bistånd under den första tiden efter det skadan inträffade, hjälp till

självhjälp. För efterlämnade barn bör bidraget ha till ändamål att i möjligaste

mån trygga deras framtid genom bistånd till skol- och yrkesutbildning.

Till dem vilkas arbetsförmåga blivit väsentligen nedsatt bör, sedan förefintligt

första hjälpbehov tillgodosetts, bidrag främst avse hjälp till omskolning.

Frågan om förbättring av ersättningarna till dem som skadats under beredskapstjänstgöring

berördes i en interpellationsdebatt i första kammaren

den 28 februari 1945 (prof. 10:4 ff.). Därvid uppgav chefen för försvarsdepartementet

bl. a., att socialvårdskommittén ansett, att den åt kommittén

anförtrodda uppgiften att verkställa översyn av olycksfallsförsäkringslagen

och militärersättningsförordningen kunde fullgöras först sedan ståndpunkt

tagits till det av kommittén framlagda förslaget till lagstiftning av allmän

sjukförsäkring. Departementschefen framhöll, att de ersättningar som utginge

i anledning av skada till följd av olycksfall under militärtjänstgöring

även efter de senaste förbättringarna ofta icke vore tillräckliga, allmänt sett.

Vid de åtgärder som på sistone vidtagits för att förbättra dessa ersättningar

hade man känt sig bunden av de regler som gällde för ersättningar vid andra

olycksfall. Det vore givet, att mera verksamma åtgärder kunde vidtagas först

örn man kunde se bort från detta samband och radikalt förbättra ersättningsförmånerna

för de vid beredskapstjänst skadade utan alt avbida resultatet

av de tidskrävande övervägandena på den allmänna olycksfallsförsäkringslagstiftningens

område. De reformer som hittills vidtagits, särskilt då införandet

av rätt till familjebidrag, torde dock i de mest ömmande fallen lia

inneburit en påtaglig förbättring.

Beträffande beredskapsinvalidernas arbetsförhållanden må erinras om att

statsmakterna i år beslutat åtgärder för omskolning av i militärtjänst skadade

samt anslagit medel för ändamålet (se propositionen nr 120 och statsutskottets

av riksdagen godkända utlåtande nr 65).

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 75.

Utskottet.

Ett viktigt steg till förbättring av beredskapsinvalidernas ställning utgöra

de av statsmakterna i år beslutade åtgärderna för omskolning av personer

som skadats under militärtjänst. Genom sådan omskolning och arbetsanskaffning

sättas invaliderna i stånd att själva, helt eller delvis, försörja sig

och sin familj. Även om denna hjälp till självförsörjning kan sägas i viss

mån minska behovet av penningersättningar, kommer ändå att finnas utrymme

för ett system med kontanthjälp.

Utskottet delar den av chefen för försvarsdepartementet vid årets riksdag

uttalade uppfattningen, att de ersättningar, som utgå till personer som

skadats under militärtjänstgöring eller deras efterlevande, även efter de

senast företagna förbättringarna ofta icke äro tillräckliga. Att ersättningsbestämmelserna

äro i behov av genomgripande revision är allmänt erkänt.

Emellertid har man vi de tillfällen då ändringar vidtagits inskränkt sig

till provisoriska förbättringar av mera trängande natur. Anledningen härtill

har varit att man icke velat föregripa en kommande samtidig översyn av

militärersättningsförordningen och den allmänna olycksfallsförsäkringslagen.

Mot de gällande ersättningsbestämmelserna kan erinras — förutom att

ersättningarna äro knappt tillmätta — att bestämmelserna icke i erforderlig

utsträckning medgiva att hänsyn tages till omständigheterna i varje särskilt

fall. Detta är en anmärkning som kan riktas även mot andra former av samhällelig

understödsverksamhet. All sådan verksamhet, som regleras av författningsnormer,

måste ju enligt sakens natur bli schematisk och därför ofta

bristfällig. Det enda medlet häremot torde vara att det av regler bundna

systemet ersättes eller kompletteras med en i fria former bedriven hjälpverksamhet.

Vad beträffar de inkallades familjer har familjebidragssystemet

kompletterats på nämnda sätt, i det att medel ställts till landshövdingarnas

.förfogande för att användas i särskilt behjärtansvärda fall, som ansetts

icke lämpligen kunna regleras i en allmän författning. Någon av statsmakterna

genomförd motsvarighet härtill finnes icke beträffande de beredskapsskadade.

Här får i stället Kungafonden träda emellan.

Vid bedömandet av motionärernas krav på en speciallagstiftning för de

beredskapsskadade måste ställning tagas till frågan, huruvida man kan se

bort från sambandet mellan militärersättningsförordningen och allmänna

olycksfallsförsäkringslagen och behandla spörsmålet om förbättringar av

ersättningarna till de beredskapsskadade som ett fristående problem. Härutinnan

ha meningarna inom utskottet varit delade. Å ena sidan har hävdats,

att skäl ej funnes att bestämma ersättningen till den som skadats under

beredskapstjänstgöring efter förmånligare grunder än ersättningen till arbetare

som skadats till följd av olycksfall i arbete. Härav följde, att djupgående

ändringar beträffande reglerna om ersättning till de beredsskapsskadade

icke borde ske utan i sammanhang med en reformering av lagstiftningen

örn ersättning för olycksfall i arbete. Å andra sidan har gjorts

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 75.

7

gällande, att staten hade ett alldeles speciellt ansvar såvitt anginge dem som

fått sin skada under beredskapstjänstgöring. Från detta håll har därjämte

uttalats den meningen, att det vore oriktigt att staten helt överläte åt den

genom insamlingar från enskilda grundade och vidmakthållna Kungafonden

att bota bristerna i det nuvarande ersättningssystemet.

Ehuru sålunda meningsskiljaktigheter yppats inom utskottet, ha dock

utskottets ledamöter varit ense om att frågan bör ytterligare belysas, innan

slutlig ställning tages. Utskottet vill alltså föreslå riksdagen att hos Kungl.

Majit anhålla om utredning beträffande frågan, örn och på vad sätt en förbättring

av ersättningarna till personer som skadats under beredskapstjänstgöring

lämpligen kan ske utan samband med en översyn av olycksfallsförsäkringslagen.

En sådan utredning torde kunna verkställas på förhållandevis

kort tid.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motioner, måtte i

skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit ville föranstalta

örn skyndsam utredning beträffande frågan, om och

på vad sätt en förbättring av ersättningarna till personer som

skadats under beredskapstjänstgöring lämpligen kan ske utan

samband med en översyn av olycksfallsförsäkringslagen, samt

för riksdagen framlägga det förslag vartill utredningen kan

föranleda.

Stockholm den 16 juni 1945.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Linder, Olof Carlsson, Carl

Eric Ericsson*, Hallagård, Nils Elowsson och Gunnar Andersson;

från andra kammaren: fröken Andersson, herrar Hellbacken*, Ryberg, Nilson

i Eskilstuna, Hermansson, Cruse*, fru Johansson och herr Lundberg i Uppsala.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 75.

Bilaga.

De i exemplen här nedan angivna familjebidragen ha för samtliga kategorier

beräknats efter familjepenningens maximibelopp i dyrortsgrupp II

samt en bostadskostnad av 74 kronor för månad. Familjebidragets belopp

blir givetvis mindre vid lägre bostadskostnad respektive högre vid högre bostadskostnad.

I exemplen har förutsatts att den skadade och hans familjemedlemmar

sakna inkomst utöver sjukpenningen resp. livräntan; i annat fall minskas de

angivna familjebidragsbeloppen.

Det bör uppmärksammas, att familjebidrag ej må bestämmas till högre

belopp än som tillhopa med utgående sjukpenning resp. livränta motsvarar

gängse arbetsinkomst för en person i den skadades resp. avlidnes vanliga

yrke eller verksamhet. Denna föreskrift kan medföra reducering av de inom

parentes under rubriken »Summa maximal ersättning» angivna beloppen,

därest den skadades resp. avlidnes arbetsinkomst icke överstigit den enl.

mil.-ers.-förordn. antagna inkomsten. Vad angår de i tablåerna intagna

exemplen avseende furir och vicekorpral ha ersättningarna maximerats till

dessa kategoriers arbetsinkomst per månad.

I tablå II har förutsatts, att den skadades invaliditet är fullständig. Är

invaliditeten av lägre grad, minskas beloppen.

I tablåerna hava beloppen angivits i kronor per månad.

Tablå I (Sjukpenning).

Exempel på ersättning till skadade, vilka åtnjuta vård å sjukvårdsanstalt på statens

bekostnad och därunder uppbära sjukpenning från riksförsäkringsanstalten.

Kategori och familjemedlemmar

A

Sjuk- penning

(inkl. dyr- tidstillägg,

såvitt angår

vpl)

B

Familje- bidrag

(familj e- penning +

bostads- bidrag)

C

Summa

maximal

ersättning

(sjuk- penning +

familje- bidrag)

Vpl officer (med enl. mil.-ers.-förordn. antagen

årsinkomst av 2 700 kr.):

ogift........................................

210

—

210

gift + 0 barn ..............................

210

6

216

» + 1 » ..............................

210

42

(252)

» +2 » ..............................

210

78

(288)

» +3 » ..............................

210

114

(324)

» +4 » ..............................

210

150

(360)

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 75.

9

Kategori och familjemedlemmar

A

Sjuk- penning

(inkl. dyr- tidstillägg,

såvitt angår

vpl)

B

Familje- bidrag

(familje- penning +

bostads- bidrag)

C

Summa

maximal

ersättning

(sjuk- penning +

familje- bidrag)

Vpl (med enl. mil.-ers.-förordn. antagen årsin- komst av 2 400 kr.):

ogift........................................

189

—

189

gift + 0 barn................................

189

22

(211)

» +1 » ................................

189

58

(247)

» +2 » ................................

189

94

(283)

» +3 » ................................

189

130

(319)

» +4 » ................................

189

166

(355)

Vpl (med enl. mil.-ers.-förordn. antagen årsin- komst av 2 160 kr.):

ogift........................................

168

—

168

gift + 0 barn................................

168

38

(206)

» +1 » ................................

168

74

(242)

» +2 » ................................

168

110

(278)

» “f~3 » ................................

168

146

(314)

» +4 » ................................

168

182

(350)

Vpl (med enl. mil.-ers.-förordn. antagen årsin- komst av 1 764 kr.):

ogift........................................

147

—

147

gift + 0 barn................................

147

53

(200)

» + 1 » ................................

147

89

(236)

» -f* 2 » ................................

147

125

(272)

» + 3 » ................................

147

161

(308)

» +4 » ................................

147

197

(344)

Reservofficer (med 3 900 kr. årsinkomst):

ogift........................................

210

—

210

gift + 0 barn................................

210

6

216

» + 1 » ................................

210

42

252

» +2 » ................................

210

78

288

» +3 » ................................

210

114

324

» +4 » ................................

210

150

(360)

Furir (med 3 000 kr. årsinkomst):

ogift........................................

165

—

165

gift + 0 barn................................

165

40

205

» +1 » ................................

165

76

241

» +2 » ................................

165

85

250

» +3 » ................................

105

85

250

» +4 » ................................

165

85

250

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 75.

Kategori och familjemedlemmar

A

Sjuk- penning

(inkl. dyr- tidstillägg,

såvitt angår

vpl)

B

Familje- bidrag

(familj e- penning +

bostads- bidrag)

C

Summa

maximal

ersättning

(sjuk- penning +

familje- bidrag)

Vicekorpral (med 2 400 kr. årsinkomst):

ogift........................................

135

—

135

gift + 0 barn................................

135

62

197

» +1 » ................................

135

65

200

» +2 » ................................

135

65

200

» + 3 » ................................

135

65

200

» +4 » ................................

135

65

200

Tablå II (Invalidlivränta).

Exempel på ersättning till skadade, vilka uppbära invalidlivränta från riksförsäkringsanstalten

på grund av 100 % invaliditet.

Kategori och familjemedlemmar

A

Invalidliv- ränta

(inkl. dyr- tidstillägg,

såvitt angår

vpl)

B

Familje- bidrag

(familje- penning +

bostads- bidrag)

C

Summa

maximal

ersättning

(invalidliv- ränta +

familje- bidrag)

Vpl officer (med enl. mil.-ers.-förordn. antagen

årsinkomst av 2 700 kr.):

ogift........................................

210

—

210

gift + 0 barn ..............................

210

38

(248)

» +1 » ..............................

210

74

(284)

» +2 » ..............................

210

110

(320)

» +3 » ..............................

210

146

(356)

# +4 » ..............................

210

182

(392)

Vpl (med enl. mil.-ers.-förordn. antagen årsin- komst av 2 400 kr.):

ogift........................................

186

—

186

gift + 0 barn................................

186

62

(248)

» +1 » ................................

186

98

(284)

» +2 » ................................

186

134

(320)

» +3 » ................................

186

170

(356)

» +4 » ................................

186

206

(392)

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 75.

11

Kategori och familjemedlemmar

A

Invalidliv- ränta

(inkl. dyr- tidstillägg,

såvitt angår

vpl)

B

Familje- bidrag

(familje- penning +

bostads- bidrag)

C

Summa

maximal

ersättning

(invalidliv- ränta +

familje- bidrag)

Vpl (med enl. mil.-ers.-förordn. antagen årsin- komst av 2160 kr.):

ogift........................................

168

—

168

gift + 0 barn................................

168

80

(248)

» +1 » ................................

168

116

(284)

» H~2 » ................................

168

152

(320)

» +3 » ................................

168

188

(356)

» +4 » ................................

168

224

(392)

Vpl (med enl. mil.-ers.-förordn. antagen årsin- komst av 1764 kr.):

ogift........................................

137

5

142

gift + 0 barn................................

137

95

(232)

» +1 » ................................

137

131

(268)

» + 2 » ................................

137

167

(304)

» +3 » ................................

137

203

(340)

» +4 » ................................

137

239

(376)

Reservofficer (med 3 900 kr. årsinkomst):

ogift........................................

216

—

216

gift + 0 barn................................

216

32

248

» +1 » ................................

216

68

284

» + 2 » ................................

216

104

320

» +3 » ................................

216

140

(356)

» +4 » ................................

216

176

(392)

Furir (med 3 000 kr. årsinkomst):

ogift........................................

166

—

166

gift + 0 barn................................

166

81

247

» +1 » ................................

166

84

250

» +2 » ................................

166

84

250

» +3 » ................................

166

84

250

» +4 » ................................

166

84

250

Vicekorpral (med 2 400 kr. årsinkomst):

ogift........................................

133

7

140

gift + 0 barn................................

133

67

200

» +1 » ................................

133

67

200

» +2 * ................................

133

67

200

» +3 » ................................

133

67

200

» +4 » ................................

133

67

200

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 75.

Tablå III (Efterlevandelivränta).

Exempel på ersättning till efterlevande familjemedlemmar.

A

B

C

Kategori och familjemedlemmar

Efterlevande- livränta

(inkl. dyr- tidstillägg,

såvitt angår

vpl)

Familje-

bidrag

(endast

familje-

penning)

Summa

maximal

ersättning

(efterlevande- livränta +

familje- penning)

Vpl officer (med enl. mil.-ers.-förordn. antagen

årsinkomst av 2 700 kr.):

hustru......................................

78

86

164

131

69

200

183

53

(236)

210

62

(272)

210

98

(308)

Vpl (med enl. mil.-ers.-förordn. antagen årsin- komst av 2 400 kr.):

70

90

160

» -j- 1 barn ............................

116

84

200

163

73

(236)

186

86

(272)

186

122

(308)

Vpl (med enl. mil.-ers.-förordn. antagen årsin- komst av 2160 kr.):

hustru......................................

63

90

153

» -f- 1 barn ............................

105

95

(200)

147

89

(236)

168

104

(272)

168

140

(308)

Vpl (med enl. mil.-ers.-förordn. antagen årsin- komst av 1 764 kr.):

51

90

141

85

115

(200)

120

116

(236)

137

135

(272)

137

171

(308)

Reservofficer (med 3 900 kr. årsinkomst):

81

83

164

135

65

200

189

47

236

216

56

272

216

92

308

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 75.

13

Kategori och familjemedlemmar

A

Efterlevande- livränta

(inkl. dyr- tidstillägg,

såvitt angår

vpl)

B

Familje-

bidrag

(endast

familje-

penning)

G

Summa

maximal

ersättning

(efterlevande- livränta +

familje- pennning)

Furir (med 3 000 kr. årsinkomst)

hustru......................................

62

90

152

» +1 barn ............................

104

96

200

» ~i-2 » ............................

145

91

236

» +3 » ............................

166

84

250

» -}- 4 » ............................

166

84

250

Vicekorpral (med 2 400 kr. årsinkomst):

hustru......................................

50

90

140

» +1 barn ............................

83

117

200

» +2 » ............................

116

84

200

» +3 » ............................

133

67

200

» +4 » ............................

133

67

200

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:526 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående lagstiftning om rätt i vissa fall för innehavare av en jordbrukets å ofri mark belägen förädling s. 12 i texten