Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Majds proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 20 december 1940

1945-02-22 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1945:8, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Majds proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 20 december 1940

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 23 februari 1945 kl. 11 fm.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Majds proposition med

förslag till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen

den 20 december 1940 (nr 1044) örn vissa av landsting

eller kommun drivna sjukhus, dels ock en i ämnet

väckt motion.

Genom en den 4 januari 1945 dagtecknad proposition, nr 18, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Majit,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen

fogat förslag till

Lag

angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 20 december 1940 (nr 1044) om

vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus.

Härigenom förordnas, att 7 § lagen den 20 december 1940 örn vissa av

landsting eller kommun drivna sjukhus skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

7 §■

Vid sjukhus----beredas densamma.

Sjukhus skall----behovet påkallad.

Sjukstuga må —--fyrtio vårdplatser.

Sjukhus, som ----särskilda rum.

Vid beräknande jämlikt tredje och fjärde styckena av antalet vårdplatser

skola platser å barnbördsavdelning medräknas allenast i den mån antalet

sådana platser överstiger femton.

Denna lag träder i kraft dagen efter den då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

[lilläng till riksdagens protokoll 1945. 9 sami. 2 avd. Nr 8.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 8.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft en

i anledning av densamma inom första kammaren väckt motion, nr 292,

av herr Hage.

I motionen har hemställts, att riksdagen måtte bifalla propositionen dock

med den ändringen att 7 § femte stycket i lagförslaget får följande lydelse:

»Vid beräknande jämlikt tredje och fjärde styckena av antalet vårdplatser

skola platser å barnbördsavdelning medräknas allenast i den mån

antalet sådana platser överstiger femton. Samma bestämmelse gäller platser

för tuberkulossjuka och kroniskt sjuka.»

Beträffande de skäl, som utöver vad nedan anföres åberopats till stöd

för det genom propositionen framlagda förslaget, ävensom i fråga örn de

skäl motionären andragit till stöd för sitt yrkande, får utskottet hänvisa till

propositionen och motionen.

Enligt lagen den 20 december 19U0 om vissa av landsting eller kommun

drivna sjukhus gäller att sjukhus, som ej är inrättat uteslutande för vård

av tuberkulossjuka, benämnes lasarett, örn det är avsett för vardbehövande

oberoende av fallets svårare eller lindrigare art, och eljest sjukstuga. Sjukhus,

som är inrättat uteslutande för vård av tuberkulossjuka, benämnes

sanatorium, örn det är avsett för sådana sjuka oberoende av vårdens art,

och eljest tuberkulossjukstuga. För sjukvård ansvarig läkare benämnes,

där fråga ej är örn vissa särskilt angivna läkare, vid lasarett lasarettsläkare,

vid sjukstuga sjukstuguläkare, vid sanatorium sanatorieläkare och vid tuberkulossjukstuga

tuberkulossjukstuguläkare. Beträffande högsta tillåtna antalet

vårdplatser å andra sjukhus än lasarett och sanatorier stadgas — i 7 §

tredje stycket — att sjukstuga ej må vara försedd med mer än 30 vårdplatser;

dock må med medicinalstyrelsens medgivande ytterligare intill 20

vårdplatser inrättas. Tuberkulossjukstuga må ej hava mer än 40 vårdplatser.

I fråga om sjukhus, som har mer än 24 vårdplatser, gäller — enligt

fjärde stycket i 7 § — att detsamma skall för vård av sådana personer, som

må å sjukhuset mottagas och på grund av smittsam sjukdom eller av annan

anledning icke utan olägenhet kunna vårdas å allmän sal, vara försett med

nödigt antal för sjuka å sådan sal avsedda särskilda rum. Bestämmelser om

ordningen för tillsättandet av läkare vid förenämnda sjukhus lämnas i 14 §.

Där stadgas att lasaretts- och sanatorieläkare ävensom sjukstuguläkare vid

sådan sjukstuga beträffande vilken medicinalstyrelsen lämnat medgivande

som nyss sagts (s. k. större sjukstuga) skola utnämnas av Konungen. Sjukstuguläkare

vid annan sjukstuga (s. k. mindre sjukstuga) samt tuberkulossjukstuguläkare

tillsättes av landstingets sjukvårdsberedning efter hörande

av vederbörande direktion genom förordnande på viss tid eller tills vidare,

i senare fallet med ömsesidig rätt till minst sex månaders uppsägningstid.

De bestämmelser i 1940 års sjukhuslag, för vilka ovan redogjorts, ha med

i huvudsak oförändrat innehåll dit överflyttats från lagen den 22 juni 1928

örn vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr S. 3

I utlåtande den 29 oktober 1940, avgivet i samband med tillkomsten av

1940 års sjukhuslag, erinrade medicinalstyrelsen om att styrelsen i skrivelse

den 9 februari 1939 ifrågasatt sådan författningsändring, att i det för sjukstuga

medgivna antalet vårdplatser icke behövde inräknas vårdplatser a tuberkulosavdelningar

och barnbördsavdelningar, varpa medicinalstyrelsen anförde

följande.

Beträffande tuberkulosavdelningar vid sjukstugor torde dessa i regel redan

tidigare av medicinalstyrelsen hava uppfattats och behandlats såsom i

viss mån självständiga vårdanstalter — B-anstalter för tuberkulosvård -- ehuru lokalt anslutna till en sjukstuga. Sålunda har för dessa tuberkulossjukstugor

fordrats en särskilt vald direktion och särskild kontroll Ilai utövats

däröver, att läkaren innehaft föreskriven kompetens att bestrida läkaivården

samt företagit stadgat antal besök å sjukstugan, minst tre gånger i

veckan. Ehuru dessa avdelningar sålunda enligt styrelsens betraktelsesätt

tillhöra en annan kategori av vårdanstalter — tuberkulossjukvårdsanstalter

— synes det styrelsen för undanröjande av varje anledning till tvekan önskvärt,

'' att del i ifrågavarande författningsrum direkt utsägcs, att tuberkulosavdelningens

vårdplatser icke skola inräknas i totalsumman av en sjukstugas

platsantal.

Vad beträffar vårdplatserna å en barnbördsavdelnmg skulle dessa platser

däremot utan tvekan inräknas i platsantalet a en sjukstuga,°för såvitt

icke desamma genom en särskild föreskrift undantogos därifrån. Skulle

dessa platser inräknas i nämnda platsantal, torde, enligt styrelsens mening,

vissa organisatoriska svårigheter komma att uppstå vid en del sjukstugoi.

Man torde kunna säga, att den tid, som åtgår för läkarens arbete å en

till en sjukstuga förlagd barnbördsavdelning, i regel icke är alltför betydande,

och att detta arbete per vårdplats räknat i fråga örn intensiteten icke

kan jämföras med vad läkaren har att utföra a en vårdplats pa den allmänna

avdelningen. I fråga örn den direkta vården av barnaföderskorna uträtta

ju nämligen barnmorskorna vanligen det mest tidsödande arbetet.

Vid några sjukstugor inom Västerbottens och Norrbottens län är antalet

vårdplatser å allmänna avdelningen för närvarande 24 och enligt av medicinalstyrelsen

godkända planer skola vid dessa sjukstugor anordnas barnbördsavdelningar

örn 7 vårdplatser, varför salunda antalet vardplatsei a en

var av dessa sjukstugor kan beräknas komma att uppgå till 31. Under förutsättning

av medicinalstyrelsens medgivande bleve då en dylik sjukstuga

en s. k. större sjukstuga, vid vilken läkaren jämlikt 14 § 2 mom. i förslaget

skall utnämnas av Konungen och sålunda erhålla fullmakt såsom sjukstuguläkare.

Så länge en sjukstuga icke har mer än trettio vårdplatser, har sjukstuguläkartjänsten

därstädes i regel bestritts av vederbörande provinsialläkare.

Den omständigheten, att, sedan barnbördsavdelningen anordnats, en

stor del av barnaföderskorna inom distriktet förlösas å sjukstugan, torde,

även örn provinsialläkaren jämväl tjänstgör som sjukstuguläkare, snarare

minska än öka dennes arbete. Då fullmakt icke lärer kunna tilldelas en och

samma person å två skilda civila befattningar, synes en provinsialläkare

icke jämväl kunna innehava befattning såsom sjukstuguläkare vid en större

sjukstuga.

Den lyckligaste lösningen av ifrågavarande spörsmål synes därför vara,

att föreskrift meddelades därom, att vid fastställande enligt ovanberörda författningsrum

av antalet vårdplatser å en sjukstuga, platserna å dess barnbördsavdelning

icke behövde medräknas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 8.

De av medicinalstyrelsen sålunda föreslagna ändringarna inflöto emellertid

icke i den sedermera utfärdade, av riksdagen redan tidigare antagna

sjukhuslagen.

1 skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 maj 1944 har centrala sjukvårdsberedningen

hemställt om vidtagande av åtgärder, som möjliggjorde att vårdplatser

för barnsbörd icke inräknades i de för s. k. mindre sjukstuga stipulerade

30 vårdplatserna. Till stöd för sitt yrkande anför sjukvårdsberedningen,

bland annat, följande.

Barnbördsvården är för närvarande stadd i stark utveckling. Härvid är

det av intresse ur driftsekonomisk synpunkt, att de avdelningar för barnsbörd,

som tillskapas, såvitt möjligt anslutas till redan befintliga anläggningar

av lasaretts- och sjukstugetyp. Genom en sådan ordning tillförsäkras

även barnaföderskorna ett visst mått av trygghet därigenom, att läkarhjälp

kan lämnas i mera komplicerade fall.

Om det i ett sjukvårdsområde befinnes lämpligt att inrätta en mindre

barnbördsavdelning örn exempelvis 6 platser vid en befintlig sjukstuga med

25 till 30 vårdplatser i stället för att skapa ett fristående förlossningshem,

uppstår fråga örn sjukhusets övergång lill större sjukstuga. Enär i det anförda

fallet endast avses tillfogandet av en vårdenhet, som annars icke

skulle få tillgång till sjukstugans resurser, torde icke några särskilda skäl

föreligga att fordra högre kompetens av sjukstugeläkaren och sjukstugans

överförande till större typen.

Gällande bestämmelser i vad avser storleken av sjukstuga äro ägnade att

försvåra ett rationellt utbyggande av barnbördsvården, då de tvinga till onödiga

ekonomiska uppoffringar från huvudmännensi sida. Inrättandet av

flera större sjukstugor torde dessutom i och för sig i allmänhet icke vara

önskvärt, emedan därigenom embryon skapas till ytterligare odelade lasarett,

vilket kunde vara ägnat att fördröja den delning av de hittillsvarande odelade

lasaretten, som är i så hög grad påkallad inom flertalet sjukvårdsområden.

över centrala sjukvårdsberedningens framställning lia yttranden avgivits

av medicinalstyrelsen och svenska landstingsförbundet. I dessa yttranden

har framställningen tillstyrkts.

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har i propositionen

anfört:

»Såsom framhållits i centrala sjukvårdsberedningens framställning och

understrukits i de över densamma avgivna yttrandena är den i 7 § tredje

stycket av 1940 års sjukhuslag upptagna bestämmelsen angående högsta

tillåtna antalet vårdplatser å sjukstuga ägnad att försvåra ett rationellt utbyggande

av barnbördsvården. Med den utformning nämnda bestämmelse

erhållit kommer nämligen stundom inrättandet av särskild barnbördsavdelning

vid sjukstuga att kunna äga rum endast om sjukstugan övergår till

s. k. större sjukstuga. En dylik övergång synes emellertid med hänsyn till

de därav föranledda konsekvenserna icke önskvärd i andra fall än då den

påkallas ur vårdsynpunkt. Vad nämnda synpunkt beträffar torde böra be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr S.

5

aktas att, såsom medicinalstyrelsen framhållit, den tid som åtgår tor läkarens

arbete å en till sjukstuga förlagd barnbördsavdelning i regel icke är

alltför betydande och att detta arbete, per vårdplats räknat, i fråga om intensiteten

icke kan jämföras med det arbete, som en vårdplats å allmän avdelning

medför för läkaren. Även örn i följd av inrättandet av särskild barnbördsavdelning

sammanlagda antalet vårdplatser vid en sjukstuga kommer

att överstiga trettio, torde därför vården å sjukstugan kunna på ett tillfredsställande

sätt handhavas av den dittillsvarande sjukstuguläkaren. Av liknande

skäl bör en barnbördsavdelning kunna anslutas till en större sjukstuga,

även om det sammanlagda platsantalet, barnbördsavdelningen medräknad,

skulle överstiga femtio. Ej heller då det gäller tillämpningen av

stadgandet i 7 § fjärde stycket örn inrättande å sjukhus, som har mer än

tjugufyra vårdplatser, av särskilda rum för sjuka, som icke utan olägenhet

kunna vårdas å allmän sal, synes barnbördsavdelningen böra medräknas.

På grund härav och med hänsyn till det ökade behovet av vårdplatser å

barnbördsavdelningarna finner jag påkallat, att ifrågavarande bestämmelser

i 7 § sjukhuslagen uppmjukas såtillvida att i det föreskrivna maximiantalet

vårdplatser å sjukstuga ej behöva inräknas vårdplatser å barnbördsavdelning.

Utökningen av antalet platser å barnbördsavdelningen kan emellertid

givetvis icke få ske utan varje begränsning. Ett alltför stort antal dylika platser

å en sjukstuga skulle nämligen förändra dennas karaktär och verka förryckande

å arbetet därstädes. Det synes därför lämpligt att bestämmelsen

avfattas så att vårdplatserna å barnbördsavdelningen skola medräknas allenast

i den mån de överstiga visst antal, förslagsvis femton.

Vårdplatser å sådana tuberkulosavdelningar som finnas inrättade vid

vissa sjukstugor lia icke av medicinalstyrelsen brukat inräknas i sjukstugornas

platsantal. Då dessa avdelningar, såsom ock av styrelsens redogörelse

framgår, torde vara att anse såsom självständiga vårdanstalter, ehuru de av

driftsekonomiska skäl lokalt anslutits till en sjukstuga, lärer någon erinran

icke kunna framställas mot nämnda praxis. Vid sådant förhållande torde den

av styrelsen ifrågasatta lagändringen, att såsom vårdplatser å sjukstuga ej

heller skola räknas vårdplatser å dylika avdelningar, icke vara av behovet

påkallad.»

I 7 § tredje stycket sjukhuslagen stadgas, att sjukstuga ej må vara för- Utskottet.

sedd med mer än 30 vårdplatser, dock att med medicinalstyrelsens medgivande

ytterligare intill 20 vårdplatser må inrättas, samt att tuberkulossjukstuga

ej må lia mer än 40 vårdplatser. Enligt fjärde stycket i samma

paragraf skall sjukhus, som har mer än 24 vårdplatser, för vård av sådana

personer som må å sjukhuset mottagas men av skilda anledningar icke

kunna vårdas å allmän sal, vara försett med nödigt antal för sjuka å sådan

sal avsedda särskilda rum.

Det genom propositionen framlagda förslaget innebär, att platser å barn
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 8.

bördsavdelning vid beräknande jämlikt de nu nämnda stadgandena av antalet

vårdplatser skola medräknas allenast i den mån antalet sådana platser

överstiger 15. Mot detta förslag, som föranletts därav att nämnda stadganden

ansetts ägnade att försvåra ett rationellt utbyggande av barnbördsvården,

har utskottet intet att erinra.

I den i ämnet väckta motionen har yrkats sådant tillägg till Kungl. Maj:ts

förslag, att den föreslagna nya bestämmelsen skall gälla även beträffande

platser för tuberkulossjuka och kroniskt sjuka.

Vad angår platser för tuberkulossjuka har medicinalstyrelsen under förarbetena

till propositionen framlagt ett förslag i samma riktning som

motionärens. Föredragande departementschefen har emellertid beträffande

medicinalstyrelsens förslag i denna del anfört, att vårdplatser å sådana

tuberkulosavdelningar som funnes inrättade vid vissa sjukstugor icke av

medicinalstyrelsen brukat inräknas i sjukstugornas platsantal. Då dessa

avdelningar, såsom medicinalstyrelsen ävenledes framhållit, torde vara att

anse såsom självständiga vårdanstalter, ehuru de av driftsekonomiska skäl

lokalt anslutits till en sjukstuga, ansåge departementschefen att någon

erinran icke kunde framställas mot nämnda praxis. Utskottet, som delar

departementschefens uppfattning härutinnan, finner den av motionären påyrkade

lagändringen såvitt rörer platser för tuberkulossjuka icke vara av

behovet påkallad.

Enligt vad utskottet inhämtat ha ej heller platser för kroniskt sjuka av

medicinalstyrelsen medräknats vid beräkning jämlikt 7 § tredje och fjärde

styckena sjukhuslagen av antalet vårdplatser å sjukstuga. En till sjukstuga

ansluten avdelning för sjuka av nämnda kategori har betraktats såsom

en särskild vårdanstalt. Då sjukhuslagen i princip icke gäller beträffande

anstaltsvård för kroniskt sjuka, saknas enligt utskottets mening anledning

att i förevarande avseende tolka 7 § annorlunda än som sålunda

skett. Ej heller härutinnan synes därför någon ändring böra vidtagas i

Kungl. Maj:ts förslag.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen med avslag å motionen 1:292 måtte bifalla

propositionen oförändrad.

Stockholm den 22 februari 1945.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr S.

7

Vid ärendets behandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Wistrand, Björkman*,

Hage, Sten, Hallagård och Nils Elowsson;

från andra kammaren: herrar Ryberg, Hermansson, fru Johansson, herrar

Larsson i Östersund, Andersson i Eskilstuna, Andersson i Gisselås, Lundberg i Uppsala

och Osterman.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

av herr Hage.

Reservation

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:43 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 20 december 1940 a1 i texten