Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 26 § lagen den 12 maj 1917

1945-11-06 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1945:81, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 26 § lagen den 12 maj 1917

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 81.

1

Nr 81.

Ankom till riksdagens kansli den 8 november 1945 kl. 11 fm.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående ändrad lydelse av 26 § lagen den 12

maj 1917 (nr 189) om expropriation, m. m.

Genom en den 19 oktober 1945 dagtecknad proposition, nr 353, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet

hållna protokoll,

dels föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 26 § lagen den 12 maj 1917 (nr 189)

om expropriation;

2) lag angående ändrad lydelse av 9 § 2 mom. lagen den 16 maj 1930

(nr 138) örn arbetstidens begränsning;

3) lag örn ändrad lydelse av 9 § alkoholistlagen den 12 juni 1931 (nr 233);

4) lag angående ändrad lydelse av 22 § lagen den 20 juni 1935 (nr 369)

om virkesmätning;

5) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 22 juni 1939 (nr 366)

om medling i hyrestvister;

6) lag angående ändrad lydelse av 15 § lagen den 19 juni 1942 (nr 429)

om hyresreglering m. m.;

7) lag om ändrad lydelse av 46 § 2 mom. civilförsvarslagen den 15 juli

1944 (nr 536);

8) lag angående ändrad lydelse av 12 § 1 mom. lagen den 14 juni 1918

(nr 422) örn fattigvården;

9) lag om ändrad lydelse av 6 § 1 mom. barnavårdslagen den 6 juni 1924

(nr 361);

10) lag angående ändrad lydelse av 12 § 2 mom. lagen den 6 juni 1925

(nr 170) om polisväsendet i riket; samt

11) förordning örn ändrad lydelse av 25 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen

den 30 juni 1942 (nr 521);

dels ock anhållit om riksdagens yttrande över vid propositionen fogade

förslag till

12) förordning om ändrad lydelse av 2 § 4 mom. hälsovårdsstadgan den

19 juni 1919 (nr 566); samt

13) kungörelse örn ändrad lydelse av 10 § 1 mom. byggnadsstadgan den

20 november 1931 (nr 364).

Författningsförslagen äro av följande lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 9 sami. 2 avd. Kr 81.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 81.

1) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 26 § lagen den 12 maj 1917 (nr 189)

om expropriation.

Härigenom förordnas, att 26 §* lagen den 12 maj 1917 om expropriation

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

26 §.

Den, som är bosatt utom länet, eller ej uppnått tjugutre års ålder, eller ej

råder över sig och sin egendom, må ej utses till ordförande eller ersättare

för ordföranden i expropriationsnämnder eller uppföras bland de till ledamöter

i sådana nämnder valbara; dock må för Stockholms stad och län valbara

utses inom såväl staden som länet.

Uppdrag, varom---mottaga uppdraget.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

2) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 9 § 2 mom. lagen den 16 maj 1930 (nr 138)

örn arbetstidens begränsning.

Härigenom förordnas, att 9 § 2 mom. lagen den 16 maj 1930 om arbetstidens

begränsning skall erhålla följande ändrade lydelse.

9§-

2 mom. Ledamot eller suppleant, som i 1 mom. avses, skall vara svensk

medborgare och hava uppnått tjugutre års ålder. Ej må befattningen innehavas

av den, som icke råder över sig och sitt gods.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

1 Senaste lydelse se SFS 1918: 324.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 81.

3

3) Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 9 § alkoholistlagen den 12 juni 1931 (nr 233).

Härigenom förordnas, att 9 alkoholistlagen den 12 juni 1931 skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

9 §•

Länsnykterhetsnämnden skall — — — staden en ledamot.

I län---en ledamot.

För varje---en suppleant.

Ledamöter och suppleanter utses bland inom länet bosatta svenska män

och kvinnor, som fyllt tjugutre år. Beträffande obehörighet---mot
svarande

tillämpning.

Ledamöter och---den avgångne.

Närmare bestämmelser---av Konungen.

Angående bestridandet---särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

4) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 22 § lagen den 20 juni 1935 (nr 369)

om virkesmätning.

Härigenom förordnas, att 22 § lagen den 20 juni 1935 om virkesmätning

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

22 §.

Ledamot eller---i konkurstillstånd.

Ledamot eller suppleant skall hava uppnått tjugutre års ålder.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

1 Senaste lydelse se SFS 1938: 215.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 81.

5) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 22 juni 1939 (nr 366)

om medling 1 hyrestvister.

Härigenom förordnas, att 2 § lagen den 22 juni 1939 om medling i hyrestvister

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

2 §•

Nämnden skall---av dem.

Ordföranden och---i sänder.

De båda---ortens hyresförhållanden.

Ordförande, ledamot eller suppleant må ej den vara som icke uppnått

tjugutre års ålder, ej heller den som icke råder över sig och sitt gods. Den

som---myndigheten godkännes.

Om förhållandena---flera suppleanter.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

6) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 15 § lagen den 19 juni 1942 (nr 429)

om hyresreglering m. m.

Härigenom förordnas, att 15 § lagen den 19 juni 1942 om hyresreglering

m. m. skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

15 §.

Ordförande, ledamot eller suppleant i hyresnämnd må ej den vara som

icke uppnått tjugutre års ålder, ej heller den som icke råder över sig och

sitt gods. Den som---myndigheten godkännes.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 81.

5

7) Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 46 § 2 inom. civilförsvarslagen

den 15 juli 1944 (nr 536).

Härigenom förordnas, att 46 § 2 mom. civilförsvarslagen den 15 juli 1944

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

46 §.

2 mom. Särskild civilförsvarsnämnd---vara kvinna.

Uppdraget att---avgångne återstått.

För varje---en ersättare.

Civilförsvarschef må ej vara ledamot eller ersättare i särskild civilförsvarsnämnd.

Ledamot eller ersättare i dylik nämnd må ej heller vara

a) den som icke uppnått tjugutre års ålder;

b) den som icke råder över sig och sitt gods.

Ledamot eller---myndigheten godkännes.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

8) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 12 § 1 mom. lagen den 14 juni 1918 (nr 422)

om fattigvården.

Härigenom förordnas, att 12 § 1 morn.1 lagen den 14 juni 1918 örn fattigvården

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

12 §.

1 mom. Ledamöter och suppleanter i fattigvårdsstyrelsen utses bland

inom fattigvårdssamhället bosatta svenska män och kvinnor, som fyllt

tjugutre år.

Ledamot eller suppleant må ej den vara som icke råder över sig och

sitt gods.

Hustru vare---är fråga.

Med hänsyn —---samma styrelse.

Beträffande rätt---kommunallagarna stadgat.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

1 Senaste lydelse se SFS 1931:178.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 81.

9) Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 6 § 1 mom. barnavårdslagen den 6 juni 1924 (nr 361).

Härigenom förordnas, att 6 § 1 morn.1 barnavårdslagen den 6 juni 1924

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

6 §.

1 mom. De i 3 § 1 mom. d) omförmälda ledamöter i barnavårdsnämnden

och suppleanter för dem utses bland inom kommunen bosatta svenska män

och kvinnor, som fyllt tjugutre år.

Ledamot eller suppleant må ej den vara som icke råder över sig och sitt

gods.

Hustru vare---är fråga.

Med hänsyn---samma nämnd.

Beträffande rätt —---kommunen godkännes.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

10) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 12 § 2 mom. lagen den 6 juni 1925 (nr 170)

om polisväsendet i riket.

Härigenom förordnas, att 12 § 2 mom. lagen den 6 juni 1925 om polisväsendet

i riket skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

12 §.

2. Poliskollegium skall---i sänder.

Till ordförande---särskilt stadgat.

För varje---ledamoten föreskrivits.

Poliskollegium är ---än häradsrätt.

Polischef eller —--i poliskollegium.

Ledamot eller suppleant i poliskollegium må ej heller den vara, som icke

uppnått 23 års ålder eller icke råder över sig och sitt gods.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

1 Senaste lydelse se SFS 1931: 179.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 81.

7

11) Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 25 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen

den 30 juni 1942 (nr 521).

Härigenom förordnas, att 25 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen

den 30 juni 1942 skall erhålla följande ändrade lydelse.

25 §.

1 mom. Ledamot eller suppleant i särskild familjebidragsnämnd må ej

vara:

a) den, som icke uppnått tjugutre års ålder;

b) den, som icke råder över sig och sitt gods.

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

12) Förslag

till

Förordning

örn ändrad lydelse av 2 § 4 mom. hälsovårdsstadgan

den 19 juni 1919 (nr 566).

Härigenom förordnas, att 2 § 4 mom. hälsovårdsstadgan den 19 juni 1919

skall erhålla följande ändrade lydelse.

2 §•

4 mom. Ledamot eller suppleant av hälsovårdsnämnd kan ej den vara

som icke uppnått tjugutre års ålder, ej heller den som icke råder över sig

och sitt gods.

Hustru vare ej på den grund att äldre giftermålsbalken är tillämplig i

fråga om makarnas förmögenhetsförhållanden obehörig att utöva uppdrag,

varom nu är fråga.

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 81.

13) Förslag

till

Kungörelse

om ändrad lydelse av 10 § 1 mom. byggnadsstadgan

den 20 november 1931 (nr 364).

Härigefiom förordnas, att 10 § 1 mom. byggnadsstadgan den 20 november

1931 skall erhålla följande ändrade lydelse.

10 §.

1 mom. Ledamot eller ersättare i byggnadsnämnd kan ej vara:

a) den, som icke uppnått tjugutre års ålder;

b) den, som icke råder över sig och sitt gods.

Denna kungörelse träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Beträffande de skäl sorn anförts för förslagen får utskottet, i den mån

redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

Föredragande departementschefen, statsrådet Mossberg, har i propositionen

anfört bland annat följande:

»Sedan sådana ändringar numera genomförts i kommunallagarna, att valbarhetsåldern

för de där reglerade förtroendeuppdragen nedsatts från 25

lill 23 år, synes enahanda jämkning böra vidtagas beträffande sådana kommunala

uppdrag, som reglerats i specialförfattningar och för vilka fortfarande

gäller en valbarhetsålder på 25 år. I några fall skulle det rent av

komma att te sig orimligt att för uppdrag av det senare slaget bibehålla

den högre valbarhetsåldern. Krav på 25 års ålder för ledamotskap i hälsovårdsnämnd

i stad lärer sålunda icke gärna kunna upprätthållas, sedan

valbarhetsåldern till dylik nämnd på landet sänkts till 23 år. Icke heller

kan det vara möjligt att för exempelvis ledamöterna i särskild civilförsvarsnämnd

ha kvar fordran på 25 års ålder, sedan för drätselkammare och

kommunalnämnd, vilka på sina håll fungera såsom civilförsvarsnämnd,

införts lägre valbarhetsålder. överhuvud taget synes den motivering som

lämnats för ålderssänkningen beträffande de i kommunallagarna reglerade

uppdragen med samma styrka tala för en motsvarande sänkning i fråga

örn de uppdrag som reglerats i specialförfattningar. Vid en genomgång

av de särskilda fall, varom här är fråga, har ej heller beträffande något av

dem framkommit bärande skäl som talar mot en dylik revision.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 81.

9

Det nu sagda har icke omedelbar tillämpning på sådana uppdrag vilkas

innehavare väsentligen utöva rena domarefunktioner eller vilka eljest ha

stark anknytning till rättsväsendet, exempelvis uppdragen såsom nämndeman,

juryman, överförmyndare och god man. Härvidlag göra sig onekligen

krav på en något högre ålder gällande med viss styrka. Emellertid

synes även beträffande dessa uppdrag kunna övervägas, huruvida icke en

jämkning av åldersvillkoret låter sig genomföra. Det slutliga bedömandet

av denna fråga torde likväl böra tills vidare anstå.

Med hänsyn till det sagda förordar jag alltså att snarast möjligt en sänkning

vidtages från 25 till 23 år av valbarhetsåldern för ordförande, ledamot

eller suppleant (ersättare) i följande kommunala representationer, reglerade

i författning tillkommen under riksdagens medverkan, nämligen fattigvårdsstyrelse,

barnavårdsnämnd, kommunal nykterhetsnämnd, länsnykterhetsnämnd,

hälsovårdsnämnd i stad, byggnadsnämnd, civilförsvarsnämnd,

familjebidragsnämnd, poliskollegium, polisnämnd samt medlingsnämnd som

avses i lagen om medling i hyrestvister och hyresnämnd.

Den åsyftade ålderssänkningen kan genomföras antingen genom att de

olika författningar som reglera respektive uppdrag ändras eller genom att

en särskild lag stiftas, innebärande ingrepp i samtliga avsedda lagar. Vad

den senare utvägen beträffar må erinras om att 1941 års utskyldsstreckssakkunniga

i en den 30 december 1943 avgiven promemoria (SOU 1944:4)

framlagt förslag till en lag, innebärande enhetliga allmänna valbarhets- och

behörighetsregler för flertalet kommunala uppdrag. Nämnda lag skulle

givetvis erhållit särskild betydelse för en enhetlig tillämpning av utskyldsstrecket;

berörda diskvalifikationsgrund är emellertid numera avskaffad.

Beträffande de övriga allmänna valbarhetsvillkoren synes angelägenheten

av enhetliga regler icke vara lika påfallande. Vad angår flera uppdrag, för

vilka de nu gällande valbarhetsvillkoren äro lindrigare än de villkor som,

därest den åsyftade enhetligheten skulle kunnat vinnas, bort upptagas i en

för samtliga uppdrag gemensam särskild lag, synes skärpningen olämplig

eller i varje fall icke av omständigheterna påkallad. Detta är icke minst förhållandet

beträffande valbarhetsåldern för en del nämnder och styrelser,

där sagda ålder nu är lägre än 23 år. På grund härav anser jag mig icke

kunna förorda stiftandet av en särskild lag, som enhetligt reglerar vare sig

samtliga allmänna valbarhetsvillkor eller enbart åldersvillkoret. Den av mig

i det föregående ifrågasatta sänkningen av valbarhetsåldern synes i stället

böra genomföras genom ändring av de olika specialförfattningarna.

I de kommunala organen ingå icke sällan såväl ledamöter, vilka valts av

kommunens beslutande organ (stämma, fullmäktige etc.), som ledamöter,

utsedda av statlig myndighet eller annat organ eller jämlikt vederbörande

författningsbestämmelse självskrivna. I sådana fall, där det nu föreskrivna

åldersvillkoret uppställts att gälla även i fråga örn uppdrag hörande till den

senare kategorien, bör givetvis ålderssänkningen beröra även dem.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 9 sami. 2 avd. Nr 81.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 81.

Utskottet.

Åldersgränsen torde i förevarande sammanhang böra sänkas från 25 till

23 år jämväl vad beträffar ledamotskap i expropriationsnämnd och virkesmätningsnämnd

samt i arbetsrådet.»

Lagrådet, vars utlåtande inhämtats över de ovan under 1)—7) upptagna

lagförslagen, har lämnat desamma utan erinran.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot de genom propositionen

framlagda författningsförslagen och får därför hemställa,

A. att riksdagen måtte bifalla de genom propositionen framlagda förslagen

till

1) lag angående ändrad lydelse av 26 § lagen den 12 maj 1917 (nr 189)

örn expropriation;

2) lag angående ändrad lydelse av 9 § 2 mom. lagen den 16 maj 1930

(nr 138) om arbetstidens begränsning;

3) lag om ändrad lydelse av 9 § alkoholistlagen den 12 juni 1931 (nr 233);

4) lag angående ändrad lydelse av 22 § lagen den 20 juni 1935 (nr 369)

om virkesmätning;

5) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 22 juni 1939 (nr 366)

om medling i hyrestvister;

6) lag angående ändrad lydelse av 15 § lagen den 19 juni 1942 (nr 429)

örn hyresreglering m. m.;

7) lag om ändrad lydelse av 46 § 2 mom. civilförsvarslagen den 15 juli

1944 (nr 536);

8) lag angående ändrad lydelse av 12 § 1 mom. lagen den 14 juni 1918

(nr 422) örn fattigvården;

9) lag örn ändrad lydelse av 6 § 1 mom. bamavårdslagen den 6 juni 1924

(nr 361);

10) lag angående ändrad lydelse av 12 § 2 mom. lagen den 6 juni 1925

(nr 170) om polisväsendet i riket; samt

11) förordning örn ändrad lydelse av 25 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen

den 30 juni 1942 (nr 521); ävensom

B. att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anmäla, att riksdagen

icke funnit anledning till erinran mot de vid propositionen fogade förslagen

till

1) förordning om ändrad lydelse av 2 § 4 mom. hälsovårdsstadgan den

19 juni 1919 (nr 566); och

2) kungörelse örn ändrad lydelse av 10 § 1 mom. byggnadsstadgan den

20 november 1931 (nr 364).

Stockholm den 6 november 1945.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 81.

11

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Linder, Forslund, Löfvander,

Olof Carlsson, Björkman och Carl Eric Ericsson;

från andra kammaren: herr Olovson i Västerås, fröken Andersson, herrar

Hellbacken, Ryberg, Hermansson, Holm, Larsson i Östersund och Johnsson i Stockholm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:550 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 26 § lagen den 12 maj 1917 s. 12 i texten