Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 26 § lagen den 12 maj 1917
1945-11-06 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 3,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1945:81, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 26 § lagen den 12 maj 1917
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 81.
1
Nr 81.
Ankom till riksdagens kansli den 8 november 1945 kl. 11 fm.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändrad lydelse av 26 § lagen den 12
maj 1917 (nr 189) om expropriation, m. m.
Genom en den 19 oktober 1945 dagtecknad proposition, nr 353, vilken
hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet
hållna protokoll,
dels föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) lag angående ändrad lydelse av 26 § lagen den 12 maj 1917 (nr 189)
om expropriation;
2) lag angående ändrad lydelse av 9 § 2 mom. lagen den 16 maj 1930
(nr 138) örn arbetstidens begränsning;
3) lag örn ändrad lydelse av 9 § alkoholistlagen den 12 juni 1931 (nr 233);
4) lag angående ändrad lydelse av 22 § lagen den 20 juni 1935 (nr 369)
om virkesmätning;
5) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 22 juni 1939 (nr 366)
om medling i hyrestvister;
6) lag angående ändrad lydelse av 15 § lagen den 19 juni 1942 (nr 429)
om hyresreglering m. m.;
7) lag om ändrad lydelse av 46 § 2 mom. civilförsvarslagen den 15 juli
1944 (nr 536);
8) lag angående ändrad lydelse av 12 § 1 mom. lagen den 14 juni 1918
(nr 422) örn fattigvården;
9) lag om ändrad lydelse av 6 § 1 mom. barnavårdslagen den 6 juni 1924
(nr 361);
10) lag angående ändrad lydelse av 12 § 2 mom. lagen den 6 juni 1925
(nr 170) om polisväsendet i riket; samt
11) förordning örn ändrad lydelse av 25 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen
den 30 juni 1942 (nr 521);
dels ock anhållit om riksdagens yttrande över vid propositionen fogade
förslag till
12) förordning om ändrad lydelse av 2 § 4 mom. hälsovårdsstadgan den
19 juni 1919 (nr 566); samt
13) kungörelse örn ändrad lydelse av 10 § 1 mom. byggnadsstadgan den
20 november 1931 (nr 364).
Författningsförslagen äro av följande lydelse:
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 9 sami. 2 avd. Kr 81.
1
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 81.
1) Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 26 § lagen den 12 maj 1917 (nr 189)
om expropriation.
Härigenom förordnas, att 26 §* lagen den 12 maj 1917 om expropriation
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
26 §.
Den, som är bosatt utom länet, eller ej uppnått tjugutre års ålder, eller ej
råder över sig och sin egendom, må ej utses till ordförande eller ersättare
för ordföranden i expropriationsnämnder eller uppföras bland de till ledamöter
i sådana nämnder valbara; dock må för Stockholms stad och län valbara
utses inom såväl staden som länet.
Uppdrag, varom---mottaga uppdraget.
Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
2) Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 9 § 2 mom. lagen den 16 maj 1930 (nr 138)
örn arbetstidens begränsning.
Härigenom förordnas, att 9 § 2 mom. lagen den 16 maj 1930 om arbetstidens
begränsning skall erhålla följande ändrade lydelse.
9§-
2 mom. Ledamot eller suppleant, som i 1 mom. avses, skall vara svensk
medborgare och hava uppnått tjugutre års ålder. Ej må befattningen innehavas
av den, som icke råder över sig och sitt gods.
Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
1 Senaste lydelse se SFS 1918: 324.
Andra lagutskottets utlåtande nr 81.
3
3) Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 9 § alkoholistlagen den 12 juni 1931 (nr 233).
Härigenom förordnas, att 9 alkoholistlagen den 12 juni 1931 skall erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.
9 §•
Länsnykterhetsnämnden skall — — — staden en ledamot.
I län---en ledamot.
För varje---en suppleant.
Ledamöter och suppleanter utses bland inom länet bosatta svenska män
och kvinnor, som fyllt tjugutre år. Beträffande obehörighet---mot
svarande
tillämpning.
Ledamöter och---den avgångne.
Närmare bestämmelser---av Konungen.
Angående bestridandet---särskilt stadgat.
Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
4) Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 22 § lagen den 20 juni 1935 (nr 369)
om virkesmätning.
Härigenom förordnas, att 22 § lagen den 20 juni 1935 om virkesmätning
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
22 §.
Ledamot eller---i konkurstillstånd.
Ledamot eller suppleant skall hava uppnått tjugutre års ålder.
Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
1 Senaste lydelse se SFS 1938: 215.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 81.
5) Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 22 juni 1939 (nr 366)
om medling 1 hyrestvister.
Härigenom förordnas, att 2 § lagen den 22 juni 1939 om medling i hyrestvister
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
2 §•
Nämnden skall---av dem.
Ordföranden och---i sänder.
De båda---ortens hyresförhållanden.
Ordförande, ledamot eller suppleant må ej den vara som icke uppnått
tjugutre års ålder, ej heller den som icke råder över sig och sitt gods. Den
som---myndigheten godkännes.
Om förhållandena---flera suppleanter.
Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
6) Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 15 § lagen den 19 juni 1942 (nr 429)
om hyresreglering m. m.
Härigenom förordnas, att 15 § lagen den 19 juni 1942 om hyresreglering
m. m. skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
15 §.
Ordförande, ledamot eller suppleant i hyresnämnd må ej den vara som
icke uppnått tjugutre års ålder, ej heller den som icke råder över sig och
sitt gods. Den som---myndigheten godkännes.
Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
Andra lagutskottets utlåtande nr 81.
5
7) Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 46 § 2 inom. civilförsvarslagen
den 15 juli 1944 (nr 536).
Härigenom förordnas, att 46 § 2 mom. civilförsvarslagen den 15 juli 1944
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
46 §.
2 mom. Särskild civilförsvarsnämnd---vara kvinna.
Uppdraget att---avgångne återstått.
För varje---en ersättare.
Civilförsvarschef må ej vara ledamot eller ersättare i särskild civilförsvarsnämnd.
Ledamot eller ersättare i dylik nämnd må ej heller vara
a) den som icke uppnått tjugutre års ålder;
b) den som icke råder över sig och sitt gods.
Ledamot eller---myndigheten godkännes.
Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
8) Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 12 § 1 mom. lagen den 14 juni 1918 (nr 422)
om fattigvården.
Härigenom förordnas, att 12 § 1 morn.1 lagen den 14 juni 1918 örn fattigvården
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
12 §.
1 mom. Ledamöter och suppleanter i fattigvårdsstyrelsen utses bland
inom fattigvårdssamhället bosatta svenska män och kvinnor, som fyllt
tjugutre år.
Ledamot eller suppleant må ej den vara som icke råder över sig och
sitt gods.
Hustru vare---är fråga.
Med hänsyn —---samma styrelse.
Beträffande rätt---kommunallagarna stadgat.
Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
1 Senaste lydelse se SFS 1931:178.
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 81.
9) Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 6 § 1 mom. barnavårdslagen den 6 juni 1924 (nr 361).
Härigenom förordnas, att 6 § 1 morn.1 barnavårdslagen den 6 juni 1924
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
6 §.
1 mom. De i 3 § 1 mom. d) omförmälda ledamöter i barnavårdsnämnden
och suppleanter för dem utses bland inom kommunen bosatta svenska män
och kvinnor, som fyllt tjugutre år.
Ledamot eller suppleant må ej den vara som icke råder över sig och sitt
gods.
Hustru vare---är fråga.
Med hänsyn---samma nämnd.
Beträffande rätt —---kommunen godkännes.
Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
10) Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 12 § 2 mom. lagen den 6 juni 1925 (nr 170)
om polisväsendet i riket.
Härigenom förordnas, att 12 § 2 mom. lagen den 6 juni 1925 om polisväsendet
i riket skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
12 §.
2. Poliskollegium skall---i sänder.
Till ordförande---särskilt stadgat.
För varje---ledamoten föreskrivits.
Poliskollegium är ---än häradsrätt.
Polischef eller —--i poliskollegium.
Ledamot eller suppleant i poliskollegium må ej heller den vara, som icke
uppnått 23 års ålder eller icke råder över sig och sitt gods.
Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
1 Senaste lydelse se SFS 1931: 179.
Andra lagutskottets utlåtande nr 81.
7
11) Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 25 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen
den 30 juni 1942 (nr 521).
Härigenom förordnas, att 25 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen
den 30 juni 1942 skall erhålla följande ändrade lydelse.
25 §.
1 mom. Ledamot eller suppleant i särskild familjebidragsnämnd må ej
vara:
a) den, som icke uppnått tjugutre års ålder;
b) den, som icke råder över sig och sitt gods.
Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
12) Förslag
till
Förordning
örn ändrad lydelse av 2 § 4 mom. hälsovårdsstadgan
den 19 juni 1919 (nr 566).
Härigenom förordnas, att 2 § 4 mom. hälsovårdsstadgan den 19 juni 1919
skall erhålla följande ändrade lydelse.
2 §•
4 mom. Ledamot eller suppleant av hälsovårdsnämnd kan ej den vara
som icke uppnått tjugutre års ålder, ej heller den som icke råder över sig
och sitt gods.
Hustru vare ej på den grund att äldre giftermålsbalken är tillämplig i
fråga om makarnas förmögenhetsförhållanden obehörig att utöva uppdrag,
varom nu är fråga.
Denna förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 81.
13) Förslag
till
Kungörelse
om ändrad lydelse av 10 § 1 mom. byggnadsstadgan
den 20 november 1931 (nr 364).
Härigefiom förordnas, att 10 § 1 mom. byggnadsstadgan den 20 november
1931 skall erhålla följande ändrade lydelse.
10 §.
1 mom. Ledamot eller ersättare i byggnadsnämnd kan ej vara:
a) den, som icke uppnått tjugutre års ålder;
b) den, som icke råder över sig och sitt gods.
Denna kungörelse träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
Beträffande de skäl sorn anförts för förslagen får utskottet, i den mån
redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.
Föredragande departementschefen, statsrådet Mossberg, har i propositionen
anfört bland annat följande:
»Sedan sådana ändringar numera genomförts i kommunallagarna, att valbarhetsåldern
för de där reglerade förtroendeuppdragen nedsatts från 25
lill 23 år, synes enahanda jämkning böra vidtagas beträffande sådana kommunala
uppdrag, som reglerats i specialförfattningar och för vilka fortfarande
gäller en valbarhetsålder på 25 år. I några fall skulle det rent av
komma att te sig orimligt att för uppdrag av det senare slaget bibehålla
den högre valbarhetsåldern. Krav på 25 års ålder för ledamotskap i hälsovårdsnämnd
i stad lärer sålunda icke gärna kunna upprätthållas, sedan
valbarhetsåldern till dylik nämnd på landet sänkts till 23 år. Icke heller
kan det vara möjligt att för exempelvis ledamöterna i särskild civilförsvarsnämnd
ha kvar fordran på 25 års ålder, sedan för drätselkammare och
kommunalnämnd, vilka på sina håll fungera såsom civilförsvarsnämnd,
införts lägre valbarhetsålder. överhuvud taget synes den motivering som
lämnats för ålderssänkningen beträffande de i kommunallagarna reglerade
uppdragen med samma styrka tala för en motsvarande sänkning i fråga
örn de uppdrag som reglerats i specialförfattningar. Vid en genomgång
av de särskilda fall, varom här är fråga, har ej heller beträffande något av
dem framkommit bärande skäl som talar mot en dylik revision.
Andra lagutskottets utlåtande nr 81.
9
Det nu sagda har icke omedelbar tillämpning på sådana uppdrag vilkas
innehavare väsentligen utöva rena domarefunktioner eller vilka eljest ha
stark anknytning till rättsväsendet, exempelvis uppdragen såsom nämndeman,
juryman, överförmyndare och god man. Härvidlag göra sig onekligen
krav på en något högre ålder gällande med viss styrka. Emellertid
synes även beträffande dessa uppdrag kunna övervägas, huruvida icke en
jämkning av åldersvillkoret låter sig genomföra. Det slutliga bedömandet
av denna fråga torde likväl böra tills vidare anstå.
Med hänsyn till det sagda förordar jag alltså att snarast möjligt en sänkning
vidtages från 25 till 23 år av valbarhetsåldern för ordförande, ledamot
eller suppleant (ersättare) i följande kommunala representationer, reglerade
i författning tillkommen under riksdagens medverkan, nämligen fattigvårdsstyrelse,
barnavårdsnämnd, kommunal nykterhetsnämnd, länsnykterhetsnämnd,
hälsovårdsnämnd i stad, byggnadsnämnd, civilförsvarsnämnd,
familjebidragsnämnd, poliskollegium, polisnämnd samt medlingsnämnd som
avses i lagen om medling i hyrestvister och hyresnämnd.
Den åsyftade ålderssänkningen kan genomföras antingen genom att de
olika författningar som reglera respektive uppdrag ändras eller genom att
en särskild lag stiftas, innebärande ingrepp i samtliga avsedda lagar. Vad
den senare utvägen beträffar må erinras om att 1941 års utskyldsstreckssakkunniga
i en den 30 december 1943 avgiven promemoria (SOU 1944:4)
framlagt förslag till en lag, innebärande enhetliga allmänna valbarhets- och
behörighetsregler för flertalet kommunala uppdrag. Nämnda lag skulle
givetvis erhållit särskild betydelse för en enhetlig tillämpning av utskyldsstrecket;
berörda diskvalifikationsgrund är emellertid numera avskaffad.
Beträffande de övriga allmänna valbarhetsvillkoren synes angelägenheten
av enhetliga regler icke vara lika påfallande. Vad angår flera uppdrag, för
vilka de nu gällande valbarhetsvillkoren äro lindrigare än de villkor som,
därest den åsyftade enhetligheten skulle kunnat vinnas, bort upptagas i en
för samtliga uppdrag gemensam särskild lag, synes skärpningen olämplig
eller i varje fall icke av omständigheterna påkallad. Detta är icke minst förhållandet
beträffande valbarhetsåldern för en del nämnder och styrelser,
där sagda ålder nu är lägre än 23 år. På grund härav anser jag mig icke
kunna förorda stiftandet av en särskild lag, som enhetligt reglerar vare sig
samtliga allmänna valbarhetsvillkor eller enbart åldersvillkoret. Den av mig
i det föregående ifrågasatta sänkningen av valbarhetsåldern synes i stället
böra genomföras genom ändring av de olika specialförfattningarna.
I de kommunala organen ingå icke sällan såväl ledamöter, vilka valts av
kommunens beslutande organ (stämma, fullmäktige etc.), som ledamöter,
utsedda av statlig myndighet eller annat organ eller jämlikt vederbörande
författningsbestämmelse självskrivna. I sådana fall, där det nu föreskrivna
åldersvillkoret uppställts att gälla även i fråga örn uppdrag hörande till den
senare kategorien, bör givetvis ålderssänkningen beröra även dem.
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 9 sami. 2 avd. Nr 81.
2
10
Andra lagutskottets utlåtande nr 81.
Utskottet.
Åldersgränsen torde i förevarande sammanhang böra sänkas från 25 till
23 år jämväl vad beträffar ledamotskap i expropriationsnämnd och virkesmätningsnämnd
samt i arbetsrådet.»
Lagrådet, vars utlåtande inhämtats över de ovan under 1)—7) upptagna
lagförslagen, har lämnat desamma utan erinran.
Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot de genom propositionen
framlagda författningsförslagen och får därför hemställa,
A. att riksdagen måtte bifalla de genom propositionen framlagda förslagen
till
1) lag angående ändrad lydelse av 26 § lagen den 12 maj 1917 (nr 189)
örn expropriation;
2) lag angående ändrad lydelse av 9 § 2 mom. lagen den 16 maj 1930
(nr 138) om arbetstidens begränsning;
3) lag om ändrad lydelse av 9 § alkoholistlagen den 12 juni 1931 (nr 233);
4) lag angående ändrad lydelse av 22 § lagen den 20 juni 1935 (nr 369)
om virkesmätning;
5) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 22 juni 1939 (nr 366)
om medling i hyrestvister;
6) lag angående ändrad lydelse av 15 § lagen den 19 juni 1942 (nr 429)
örn hyresreglering m. m.;
7) lag om ändrad lydelse av 46 § 2 mom. civilförsvarslagen den 15 juli
1944 (nr 536);
8) lag angående ändrad lydelse av 12 § 1 mom. lagen den 14 juni 1918
(nr 422) örn fattigvården;
9) lag örn ändrad lydelse av 6 § 1 mom. bamavårdslagen den 6 juni 1924
(nr 361);
10) lag angående ändrad lydelse av 12 § 2 mom. lagen den 6 juni 1925
(nr 170) om polisväsendet i riket; samt
11) förordning örn ändrad lydelse av 25 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen
den 30 juni 1942 (nr 521); ävensom
B. att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anmäla, att riksdagen
icke funnit anledning till erinran mot de vid propositionen fogade förslagen
till
1) förordning om ändrad lydelse av 2 § 4 mom. hälsovårdsstadgan den
19 juni 1919 (nr 566); och
2) kungörelse örn ändrad lydelse av 10 § 1 mom. byggnadsstadgan den
20 november 1931 (nr 364).
Stockholm den 6 november 1945.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Andra lagutskottets utlåtande nr 81.
11
Vid ärendets behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Linder, Forslund, Löfvander,
Olof Carlsson, Björkman och Carl Eric Ericsson;
från andra kammaren: herr Olovson i Västerås, fröken Andersson, herrar
Hellbacken, Ryberg, Hermansson, Holm, Larsson i Östersund och Johnsson i Stockholm.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1945:550 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 26 § lagen den 12 maj 1917 s. 12 i texten