Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1942

1945-11-23 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1945:82, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1942

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

1

Nr 82.

Ankom till riksdagens kansli den 23 november 1945 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1942 (nr

430) om kontioll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt

m. m. ''

Genom en den 19 oktober 1945 dagtecknad proposition, nr 371, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Majit,

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag

till

1) lag angående ändring i lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om kontroll av

upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.;

2) lag angående ändrad lydelse av 3 och 23 §§ lagen den 19 juni 1942

(nr 429) om hyresreglering m. m.; samt

3) lag angående ändrad lydelse av 14 § lagen den 25 april 1930 (nr 115)

om bostadsrättsföreningar.

Lagförslagen äro av följande lydelse

1) Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om kontroll av

upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.

Härigenom förordnas, att 4, 11, 16 och 17 §§ lagen den 19 juni 1942 om

kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m. skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

4 §•

Ej må någon för upplåtelse av bostadsrätt mottaga eller träffa avtal om

ersättning utöver vad som följer av de för föreningen gällande stadgarna eller

eljest såsom villkor för sådan upplåtelse taga utfästelse som ej följer av

stadgarna.

Innan bostadsrätt blivit upplåten i den ordning som angives i lagen örn

bostadsrättsföreningar, må ej någon utan hyresnämndens tillstånd uppbära

förskott å avgift eller annat vederlag för bostadsrätt.

För meddelande av tillstånd som avses i andra stycket må uppställas de

villkor som hyresnämnden finner erforderliga. Det må ock föreskrivas, att

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 9 sami. 2 avd. Nr 82.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

sökanden till nämnden eller kontrollant som nämnden utser skall lämna de

uppgifter som erfordras för granskning av företagets ekonomiska grunder.

Tillstånd att uppbära förskott må återkallas, örn den som innehar tillståndet

bryter mot vad däri föreskrivits eller eljest synnerliga skäl föreligga; och skall

i sådant fall förskott som mottagits genast återbetalas.

11 §•

Förening, som ej är bostadsrättsförening, eller aktiebolag må ej utan hyresnämndens

tillstånd upplåta andelsrätt, varmed följer rätt att besitta eller hyra

lägenhet. Träffas i strid mot vad nu sagts vid upplåtelse av lägenhet förbehåll

om förvärv av sådan andelsrätt, må förbehållet ej göras gällande mot

den, till vilken lägenheten upplåtits.

Vad i 4 § första stycket och 5—10 §§ stadgas om bostadsrätt skall äga motsvarande

tillämpning med avseende å annan andelsrätt i förening eller aktiebolag,

varmed följer rätt att besitta eller hyra lägenhet.

16 §.

Den som, utan att tillstånd meddelats enligt 11 § första stycket, åt annan

upplåter andelsrätt som där avses eller föranleder sådan upplåtelse, straffes

med dagsböter eller fängelse.

Till enahanda straff dömes den som bryter mot 4 § första eller andra

stycket, 7 §, 11 § andra stycket i vad det hänför sig till 4 § första stycket eller

7 §, eller mot 12 §. Vad i nämnda bestämmelser stadgas skall gälla ändå

att ersättningen eller förskottet givits annan beteckning än där sägs.

Den som underlåter att lämna uppgift, varom föreskrift meddelats enligt 4 §

tredje stycket, eller mot bättre vetande lämnar oriktig sådan uppgift eller

som underlåter att göra anmälan enligt vad i 5 § andra stycket föreskrives,

straffes ock med dagsböter eller fängelse.

Styrelseledamot, som---med dagsböter.

17 §.

Där någon i strid mot vad i denna lag stadgas mottagit ersättning eller

förskott, vare han pliktig att återgälda vad sålunda uppburits.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1946.

Vad i 11 § första stycket stadgas skall ej utgöra hinder för förening eller

aktiebolag, som, före nya lagens ikraftträdande i orten, upplåtit andelsrätt,

varmed följer rätt att besitta eller hyra lägenhet i föreningen eller bolaget

tillhörigt hus, att upplåta andelsrätter, avseende lägenheter i huset, därest

upplåtaren ej betingar sig större eller andra förmåner än förut, dock att hyresnämnden,

om synnerliga skäl äro därtill, äger meddela förbud mot ytterligare

upplåtelser.

Jämväl i annat fall må förening eller bolag, som, före nya lagens ikraftträdande

i orten, drivit verksamhet, vari ingår upplåtelse av sådana andels
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

3

rätter som avses i 11 § första stycket, efter tillstånd av statens hyresråd utan

hinder av nämnda stadgande fortsätta sin verksamhet; och må föreningen

eller bolaget, om ansökan ingivits före ikraftträdandet, fortsätta verksamheten

i avvaktan på beslutet.

Förbehåll, som träffats i strid mot 11 § första stycket, må ej göras gällande

efter lagens giltighetstid i vidare mån än så kunnat ske under denna tid.

2) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 3 och 23 §§ lagen den 19 juni 1942 (nr 429)

om hyresreglering m. ni.

Härigenom förordnas, att 3 och 23 §§ lagen den 19 juni 1942 om hyresreglering

m. m. skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

3 §.

Hyresvärden må---finnes skäligt.

Var hyran---skäligt belopp.

Höjning av---parterna avtalat.

Hyresvärden må ej utan nämndens tillstånd såsom villkor för uthyrning

träffa avtal om försträckning eller borgensförbindelse av hyresgästen eller av

denne taga annan liknande utfästelse. Med avseende å avtal örn upplåtelse av

andelsrätt i förening eller aktiebolag, varmed följer rätt att besitta eller hyra

lägenhet, gäller vad i lagen örn kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt

m. m. är stadgat.

23 §. .

Den som bryter mot vad i 3 § första eller fjärde stycket, 9 § första stycket

eller 11 § sägs eller mot förbud, som meddelats med stöd av 9 § andra stycket,

straffes med dagsböter eller fängelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1946.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

3) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 14 § lagen den 25 april 1930 (nr 115)

om bostadsrättsföreningar.

Härigenom förordnas, att 14 § lagen den 25 april 1930 om bostadsrättsföreningar

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

14 §.

Den ekonomiska---bevittnade namnunderskrifter.

Å planen skall vara tecknat intyg av två trovärdiga män, att planen enligt

deras omdöme vilar å tillförlitliga grunder. De huvudsakliga omständigheter,

varå de grunda sitt omdöme, skola ock vara angivna i intyget. Intygsgivarna

skola äga insikt och erfarenhet i fråga örn fastighetsförvaltning och byggnadsverksamhet.

Den ene skall av Konungen eller den myndighet Konungen bestämmer

hava förklarats behörig att utfärda intyg som här avses.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1946.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för de genom propositionen framlagda

lagförslagen får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas

här nedan, hänvisa till propositionen.

Inledning.

Hyresrådet har i skrivelse till Kungl. Majit den 31 januari 1945 — i samband

med att hyresrådet hemställde örn förlängd giltighet av lagen om hyresreglering

och lagen örn kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt

m. m. till och med den 30 september 1946 — föreslagit vissa ändringar

i de båda lagarna bl. a. i syfte att skapa en effektivare kontroll över bildandet

av bostadsrättsföreningar, över hyresrådets framställning ha efter

remiss yttranden avgivits av socialstyrelsen, Sveriges fastighetsägareförbund,

hyresgästernas riksförbund, Stockholms bostadsföreningars centralförening

u. p. a., svenska riksbyggen, förening u. p. a., och hyresgästernas sparkasseoch

byggnadsföreningars riksförbund u. p. a. Stockholms kooperativa bostadsförening

u. p. a. och svenska folkbyggen, förening u. p. a., ha vidare

inkommit med skrivelser i anledning av hyresrådets framställning.

Därjämte har hyresgästernas riksförbund i en den 8 december 1944 dagtecknad

skrivelse påkallat åtgärder mot vissa missförhållanden vid bildandet

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

5

av s. k. bostadsföreningar, vilka till skillnad från bostadsrättsföreningar upplåta

nyttjanderätt till bostad för begränsad tid. Över denna framställning har

hyresrådet avgivit yttrande.

I samband med anmälan av frågan om fortsatt giltighet av hyresregleringslagen

och kontrollagen i statsrådet den 23 februari 1945 har dåvarande

chefen för justitiedepartementet anfört, att han på angivna skäl fann sig

icke böra tillstyrka ett genomförande i nyssnämnda delar av de lagändringar

hyresrådet föreslagit, men att en skyndsam utredning rörande lämpligaste

sättet att komma till rätta med de anmärkta missförhållandena borde verkställas

inom justitiedepartementet, därvid företrädare för de berörda bostadskooperativa

organisationerna borde få tillfälle att framlägga sina synpunkter.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 mars 1945 har departementschefen

därefter såsom sakkunniga för samråd inom justitiedepartementet

vid utredning angående de ifrågasatta lagändringarna tillkallat ordföranden

i hyresgästernas riksförbund ombudsmannen O. Bengtsson, byggmästaren

A. Dios, riksgäldsfullmäktigen E. Eriksson, advokaten C. von Plomgren

och avdelningschefen A. J. Rosén.

I samråd med dessa sakkunniga har inom justitiedepartementet utarbetats

en promemoria med förslag om åtgärder mot vissa missförhållanden med

avseende å bostadsrätts- och bostadsföreningar m. m.

över promemorian ha efter remiss yttranden avgivits av socialstyrelsen,

hyresrådet, Överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala,

Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län, Stockholms hyresnämnders

ordförandekollegium, hyresnämnderna i Göteborg och Uppsala,

Sveriges fastighetsägareförbund, hyresgästernas riksförbund, Stockholms

bostadsföreningars centralförening u. p. a., hyresgästernas sparkasse- och

byggnadsföreningars riksförbund u. p. a., svenska riksbyggen, förening

u. p. a., svenska folkbyggen, förening u. p. a. samt Stockholms kooperativa

bostadsförening u. p. a. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har vid sitt

yttrande fogat ett utlåtande av hyresnämnden i Sundsvall. Yttranden övei

promemorian, såvitt denna angår fråga om särskilt auktoriserade intygsgivare

för bostadsföreningarnas ekonomiska planer, ha även, efter remiss,

avgivits av Sveriges allmänna hypoteksbank, konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

svenska stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund,

svenska kommunaltekniska föreningen, svenska byggnadsindustriförbundet,

Stockholms stads fastighetskontor och Göteborgs stads drätselkammare.

Gällande bestämmelser.

Lagen den 25 april 1930 (nr 115) om bostadsrättsföreningar äger enligt 1 §

i lagen tillämpning å ekonomisk förening nied ändamål att i föreningens hus

åt medlemmarna upplåta bostäder eller andra lägenheter under nyttjanderätt

för obegränsad tid, varjämte i paragrafen stadgas förbud för annan

än bostadsrättsförening att bedriva verksamhet med ändamål motsvarande

det nu nämnda. I en bostadsrättsförening kunna enligt 4 g av lagen före
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

komma bl. a. följande slag av avgifter: grundavgift för bostadsrätt, ersättning

för rätten att teckna bostadsrätt, årsavgift för bostadsrätt (till bestridande

av löpande utgifter, såsom räntor och amorteringar å lån, skatter, försäkringspremier,

kostnader för fastighetens förvaltning, underhåll och uppvärmning

samt för vatten, elektrisk kraft, renhållning med mera, så ock för avsättning

till reparationsfond och reservfond) och särskilt tillskott till täckande av opåräknade

utgifter. Jämlikt 11 § skall, innan bostadsrätt må upplåtas, en ekonomisk

plan för föreningens verksamhet ha upprättats av föreningens styrelse

och mottagits av länsstyrelsen. Denna plan skall enligt 12 § hänföra sig

till föreningens samtliga hus och innehålla upplysning i alla de avseenden,

vilka äro av betydelse för bedömandet av föreningens verksamhet. I planen

skall också lämnas uppgift om de ekonomiska förpliktelser, som kunna

komma att åligga envar bostadsrättshavare. För varje lägenhet skall i planen

angivas det belopp, vartill lägenhetens värde uppskattas i förhållande till

värdet å alla lägenheterna (lägenhetens andelsvärde). I 13 § givas vissa bestämmelser

om upprättande av ny ekonomisk plan. Å ekonomisk plan skall

jämlikt 14 § vara tecknat intyg av två trovärdiga män — med insikt och

erfarenhet i fråga om fastighetsförvaltning samt, åtminstone för den enes del,

i fråga om byggnadsverksamhet — att planen enligt deras omdöme vilar

på tillförlitliga grunder. De huvudsakliga omständigheter, varå de grunda sitt

omdöme, skola ock vara angivna i intyget. Planen skall ingivas till länsstyrelsen,

som enligt 16 § skall kontrollera, att den är upprättad i behörig ordning

och äger föreskrivet innehåll samt är försedd med vederbörligt intyg. I

annat fall må planen ej mottagas. Jämlikt 17 § må bostadsrätt upplåtas allenast

åt medlem i föreningen samt upplåtelse ej ske i annan ordning än genom

teckning å en av styrelsen utfärdad teckningslista. Därest upplåtelse under bostadsrätt

skett i strid med bestämmelse ill eller 17 §, är avtalet enligt 22 §

ogiltigt. I 63 § stadgas straff för det fall att annan än bostadsrättsförening

driver verksamhet med ändamål motsvarande det i 1 § angivna samt för

styrelseledamot som uppsåtligen i strid med bestämmelse i 11 eller 17 § upplåtit

bostadsrätt.

Den formella granskning av den ekonomiska planen, som enligt bostadsrättsföreningslagen

skall utövas av länsstyrelse, har genom lagen den 19

juni 19A2 om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.

(kontrollagen) kompletterats med en av hyresnämnd verkställd granskning,

vilken särskilt tager sikte på avgiftsbeloppens skälighet. Länsstyrelsen får

enligt 2 § kontrollagen icke mottaga ekonomisk plan förrän den godkänts av

hyresnämnden. Vid granskning av planen skall hyresnämnden enligt 3 §

iakttaga följande. Har huset förut varit avsett för uthyrning, må årsavgift

för lägenhet och särskilt tillskott för visst år jämte ett belopp, motsvarande

ett efter lägenhetens beskaffenhet och övriga omständigheter lämpat procenttal

av grundavgiften, ej tillhopa överstiga vad som kunnat betingas i hyra

enligt lagen om hyresreglering m. m. jämte skälig ersättning för värme- och

varmvattenskostnader, dock med skälig nedsättning på grund av bostadsrättshavarens

förpliktelser i fråga om underhåll och dylikt. Andra avgifter

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 82. ”

eller tillskott eller särskilda villkor, som till sin innebörd äro jämförliga med

föreskrift om avgift eller tillskott, må ej stadgas. Avser planen hus, som

ej förut varit avsett för uthyrning (alltså bl. a. nybyggt hus), må planen godkännas,

örn avgifterna för lägenheterna och villkoren i övrigt med hänsyn till

byggnadskostnaderna och andra omständigheter prövas skäliga. Samma regel

gäller, där planen avser hus som förut varit avsett för uthyrning men därefter

undergått väsentlig ombyggnad. Föreningens stadgar må ej innehålla

bestämmelse, vilken till men för bostadsrättshavaren avviker från plan som

godkänts av nämnden. Ar detta förhållandet, må registrering ej äga rum och

bestämmelsen är utan verkan. I 4 § har stadgats förbud mot att för upplåtelse

av bostadsrätt mottaga eller träffa avtal örn ersättning utöver vad som

följer av föreningsstadgarna. Jämlikt 11 § skall vad i 4 § stadgas om bostadsrätt

äga motsvarande tillämpning med avseende å annan andelsrätt i förening

(s. k. bostadsförening) eller aktiebolag, varmed följer rätt att besitta

eller hyra lägenhet. Slutligen stadgas i 16 § straff för den som bryter mot

bestämmelsen i 4 §.

Kontrollagen är tillämplig i städer och större samhällen, vilka ha hyresreglering,

samt gäller till och med den 30 september 1946.

Framställningar om lagstiftningsåtgärder.

Hyresrådet anförde i sin ovannämnda framställning bl. a. följande. Prövningen

av ekonomiska planer för bostadsrättsföreningar kunde enligt gällande

regler fullbordas först på ett mycket sent stadium och detta utgjorde en

olägenhet. Sådan plan finge enligt kontrollagen mottagas av länsstyrelse först

sedan hyresnämnden godkänt den och först därefter finge bostadsrätt upplåtas.

Det förelåge emellertid ett intresse både för de blivande bostadsrättshavarna

och för den som byggt huset eller sålt det till föreningen att lagliga

bostadsrättsupplåtelser så snart som möjligt konime till stånd. Under nuvarande

bostadsbrist torde vanligen på ett mycket tidigt stadium ske förhandsteckning

och inbetalning i förskott av grundavgiften eller en del därav, i avvaktan

på att en formellt giltig teckning av bostadsrätt skulle kunna äga rum.

Det vore emellertid en öppen fråga, vilka rättsverkningar en sådan förhandsteckning

hade. Bland bostadsrättsföreningarna syntes det vara en utbredd

mening, att en förhandsteckning kunde ryggas, så att den som tecknat sig

kunde utträda ur föreningen och återkräva sin insats. Antingen denna mening

vore riktig eller ej, utgjorde den ett moment av otrygghet. I lagen om bostadsrättsföreningar

hade den ekonomiska planen och därtill knutna formaliteter

ursprungligen konstruerats så att något längre uppskov med upplåtande av

bostadsrätt icke behövde befaras. Den utgjorde en plan i ordets egentliga

mening. För att kunna pröva planen behövde hyresnämnden upplysning om

byggnadskostnader och andra omständigheter. Hyresregleringen hade medfört

förskjutning av prövningen till dess huset blivit färdigt och förändring

av planens innebörd. Planen utgjorde nu ej längre så mycket ett projekt på

papperet som cn redogörelse över föreningens faktiska ekonomiska ställning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

Två omständigheter hade medverkat härtill, nämligen dels att det vore svårt

att under nuvarande förhallanden beräkna byggnadskostnader förrän huset

blivit färdigt, och dels att det först på ett sent stadium bleve klart, hur stor

statlig subvention i form av tertiär- och tilläggslån som ett byggnadsföretag

kunde påräkna. Det hände därför ofta att ett eller ett par år förflöte från förhandsteckningen

till dess bostadsrätt slutligen kunde upplåtas. Detta vore uppenbailigen

ett missförhållande. Det förekomme därför i stor utsträckning att

bostadsrättsföreningar uppgjorde s. k. preliminära ekonomiska planer till

vilka förhandsteckningen anslöte sig. Godkännande av sådana preliminära

planer hade begärts och i stor utsträckning lämnats av hyresnämnderna, varefter

planerna i regel mottagits av länsstyrelsen. Hyresrådet ansåge emellertid,

att denna praxis icke stöde i överensstämmelse med hyresregleringslagens och

kontrollagens grundsatser. Vissa hyresnämnder och vissa länsstyrelser hade

även vägrat att behandla en preliminär plan såsom en ekonomisk plan i lagens

mening, vilket föranlett två av de största företagen på detta område att hos

hyresrådet begära åtgärder för att få till stånd en enhetlig praxis.

Hyresrådet framhöll vidare, att en synnerligen allvarlig följd av kontrollens

försening vore att hyresnämnderna ofta ej kunde förhindra att priserna på

föreningshus drevos upp. Om den som uppförde ett bostadshus ville överlåta

detta med användning av bostadsrättsformen, läte han vanligen själv bilda

en förening och upprättade ett köp eller ett entreprenadavtal mellan sig själv

och föreningen. Han kunde därvid uppenbarligen helt ensidigt bestämma

köpe- eller entreprenadsumman. Först därefter vidtoge teckningen av bostadsrätt,

och så småningom övertoge bostadsrättshavarna skötseln av föreningen.

Då fråga örn godkännande av ekonomisk plan för föreningen uppkomme

hos hyresnämnden, hände det ofta att avtalet vore definitivt och den kontanta

delen av köpeskillingen redan erlagd med användande av de förskott

på grundavgifterna, som inbetalats vid förhandsteckningen. I sådana fall

Morarne priskontrollen på detta område uppenbarligen för sent. Det vore

alldeles meningslöst att pa detta sena stadium förbjuda föreningen att av

sina medlemmar uttaga de avgifter som fordrades för att täcka och förränta

en för hög köpeskilling.

Det nu beskrivna tillvägagångssättet hade — anförde hyresrådet vidare —

iakttagits icke endast i fråga örn bostadsrättsföreningar, utan även i fråga örn

vanliga ekonomiska föreningar. Att låta bilda en sammanslutning av något

slag, sälja fastigheter för överpris till denna sammanslutning och härför taga

i anspråk alla kontanter, vilka inbetalades som förskott på andelar däri, samt

därefter draga sig ur affären och låta sammanslutningen sköta sig själv, kunde

med framgång tillämpas med ekonomiska föreningar i allmänhet eller

aktiebolag. Möjligen kunde även andra former användas härför. Det hade

förekommit fall där den som uppfört huset på detta sätt tillgodogjort sig överpris

på hundratusentals kronor för ett enda hus, utan att hyresnämnden effektivt

kunnat göra något at saken. I praxis hade iakttagits en tendens att vid

bildande av sammanslutningar för att bereda medlemmarna bostäder undvika

bostadsrättsformen och i stället använda andra former. Sålunda bildades för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

9

närvarande i Stockholm vanliga ekonomiska föreningar, oftast med ordet »bostadsförening»

i firman, och dessa uppläte lägenheter åt medlemmar på begränsad,

vanligen mycket lång tid, t. ex. 25 år. Härigenom undginge man bostadsrättslagen,

vilken endast avsåge upplåtelser på obegränsad tid. I vissa fall

hade dylika former uppenbarligen valts för att kringgå priskontrollen på bostadsmarknaden.

Hyresrådet föreslog åtgärder mot dessa missförhållanden efter i huvudsak

två linjer.

Å ena sidan skulle hyresnämndernas granskning enligt kontrollagen så

effektiviseras att det påtalade missbruket vid upplåtelse av bostadsrätt omöjliggjordes.

I detta syfte skulle i kontrollagen införas bestämmelser, enligt vilka

upptagande av förskott på avgift eller annan ersättning för bostadsrätt

skulle förbjudas. Hyresnämnds prövning av ekonomisk plan för bostadsrättsförening

skulle kunna uppdelas i två repriser. Hyresnämnden skulle

först, på ett tidigt stadium av byggnadsföretaget, kunna pröva och godkänna

en preliminär ekonomisk plan, på grundval av vilken därefter upplåtande

av bostadsrätt och inbetalning av grundavgifter skulle kunna ske. Förutsättning

för godkännande av en preliminär ekonomisk plan skulle dock

vara, att avgifterna däri upptagits med förbehåll att de skulle utgå med

lägre belopp, om nämnden så bestämde vid en senare definitiv prövning av

ekonomisk plan för föreningens verksamhet. Med hänsyn till detta förbehåll

skulle ställas säkerhet för återbetalning av vad som erlades för mycket.

Å andra sidan ansåg hyresrådet bostadsrätt i princip böra göras till den,

jämte vanligt hyresavtal, enda tillåtna formen för bostadsupplåtelse (bortsett

från upplåtelse genom tjänsteavtal, födoråd m. m.); lägenhetsförhyrning

i samband med andelsteckning i bostadsförening m. m. avsågs följaktligen —

med dispensmöjlighet dock för otvivelaktigt lojala företag — skola upphöra.

I hyresrådets framställning föreslogs slutligen, att hyresnämndernas granskning

av de ekonomiska planerna skulle utvidgas att avse jämväl planernas allmänna

hållbarhet och således icke avse enbart de föreslagna avgifternas skälighet.

Detta önskemål ansågs emellertid icke kräva lagändring.

I promemorian framhålles, att då de av hyresrådet föreslagna åtgärderna

mött kritik i yttrandena samt av departementschefen ansetts icke

kunna i oförändrat skick genomföras, försök hade gjorts att finna en modifierad

lösning av ifrågavarande problem. Denna lösning skulle i huvudsak

gå ut på en reglering av bostadsrättsföreningarnas rätt

att upptaga förskott p-å grundavgifter m. m. samt förbud,

i viss utsträckning, mot bostadsföreningar och

därmed jämförliga företag, vilka båda åtgärder skulle gälla för

de platser som hade hyresreglering och under den tid hyresregleringen bleve

bestående. Därjämte föreslås i promemorian en mera permanent ändring i

lagen om bostadsrättsföreningar, innebärande att i lagen förutsatt intyg örn

hållbarheten av sådan förenings ekonomiska plan skulle tecknas av åtminstone

en auktoriserad intygsgivare.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

Föredragande departementschfen, statsrådet Zetterberg, har i propositionen

anfört:

»Av hyresrådets och hyresgästernas riksförbunds framställningar i ärendet

och den verkställda utredningen framgår, att i fråga om den verksamhet som

bedrives av bostadsrättsföreningar och andra för liknande ändamål bildade

ekonomiska föreningar förekomma allvarliga missförhållanden på vissa orter,

särskilt i Stockholm. Jag finner det synnerligen angeläget att ett skyndsamt

ingripande mot dessa missförhållanden, som sammanhänga med den rådande

bostadsbristen, äger mm. Det synes icke vara möjligt att inom ramen för

nu gällande lagstiftning komma till rätta därmed. I likhet med vad i promemorian

föreslagits synes ett sådant ingripande för närvarande böra i huvudsak

begränsas till ändringar i den provisoriska lagstiftning som innehålles

i 1942 års hyresregleringslag och den s. k. kontrollagen. Det har visserligen i

ärendet framhållits att även under normala tider kräves en bättre kontroll för

bevakande av de bostadssökandes intressen gentemot dem som bilda sådana

föreningar som nu avses. En allmän översyn av bostadsrättföreningslagen kräver

emellertid ingående utredning som skulle föranleda avsevärt uppskov med

erforderliga åtgärder mot de nu aktuella missförhållandena. Den ändring som

i promemorian föreslås rörande sådan in tygsgivare som avses i 14 § sistnämnda

lag finner jag dock kunna genomföras redan nu.»

Upptagande av förskott å grundavgifter samt därmed sammanhängande

spörsmål.

Beträffande hyresrådets förslag, vilket innefattade förbud mot förskottsbetalning

och möjlighet för hyresnämnd att godkänna en preliminär ekonomisk

plan, framhålles i promemorian, att fog icke syntes saknas för de uttalade

farhågorna, att endast i undantagsfall en tillräckligt tidig prövning av

dessa ärenden skulle kunna komma till stånd. Då det i så fall kunde befaras

inträffa antingen att bostadsproduktionen hämmades eller att lagstiftningen

ånyo kringginges, syntes det vara nödvändigt att söka gå fram en

annan väg. Härvid hade det, såsom inledningsvis blivit antytt, ansetts lämpligt

att för den tid priskontrollen å bostadsmarknaden gällde skapa en legal

möjlighet att upptaga förskott å avgift för bostadsrätt, men

att samtidigt göra ett visst företags rätt att utnyttja denna möjlighet beroende

på hyresnämndens tillstånd. Mot denna ordning syntes icke kunna invändas,

att hyresnämndens prövning skulle behöva draga för långt ut på tiden.

I samband med meddelande av tillstånd borde hyresnämnden kunna

föreskriva, att sökanden ställde viss säkerhet för återbetalning

av förskottsbelopp liksom att sökanden lämnade uppgifter, som

erfordrades för granskning av företagets finansiering,

till nämnden eller till särskild kontrollant som nämnden utsåge.

I promemorian uttalas, att om tillstånd att uppbära förskott meddelats, den

som erlagt förskottet givetvis ej kunde återkräva detta på den grund att förfarandet

strede mot bostadsrättsföreningslagens bestämmelser. Däremot före
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

11

slås, att hyresnämnden får befogenhet att återkalla givet tillstånd

att uppbära förskott, därest den som innehar tillståndet bryter mot

vad som föreskrivits i detta eller örn eljest synnerliga skäl därtill äro.

Örn innebörden av ett sådant återkallande anföres i promemorian, att om

tillståndet återkallades, föreningen borde vara skyldig att genast återbetala

vad som redan uppburits i förskott. I sådant fall kunde nämligen bliva nödvändigt

att förvandla huset i fråga till hyreshus.

Föredragande departementschefen har i denna del — efter en redogörelse

för hyresrådets förslag och det i promemorian framlagda förslaget såvitt

nu är i fråga — anfört följande:

»Till förmån för hyresrådets förslag talar, att det kan sägas bättre än promemorieförslaget

tillgodose önskemålet, att en definitiv upplåtelse av bostadsrätt

skall kunna genomföras tidigare än nu kan ske. Upplåtelse av

bostadsrätt skulle nämligen kunna äga rum redan efter det den preliminära

ekonomiska planen godkänts. Man synes dock kunna befara att även prövningen

av en preliminär ekonomisk plan kan komma att draga ut på tiden

hos hyresnämnderna till följd av ärendenas natur och hyresnämndernas arbetsbelastning,

med påföljd att antingen bostadsproduktionen hämmades eller

förskott alltjämt komme att upptagas. Vad härefter angår hyresrådets förslag

att alltid kräva säkerhet för återbetalning för att upptagande av avgifter

för bostadsrätt på ett förberedande stadium skall tillåtas, synes en sådan

ovillkorlig bestämmelse icke vara av behovet påkallad. De missförhållanden

som påtalats hänföra sig väsentligen till Stockholm. De under utredningen

påvisade fall, då uppenbara överpris uttagits, ha sålunda förekommit uteslutande

i huvudstaden och det är främst där som en strängare kontroll i

allmänhet av bostadsrättsföreningarnas avgifter kan vara erforderlig. Såsom

framgår av redogörelsen för de avgivna yttrandena, finner t. ex. hyresnämnden

i Göteborg de föreslagna åtgärderna icke vara erforderliga för Göteborgs

vidkommande. Härtill kommer att det icke synes nödvändigt att ingripa med

stränga kontrollåtgärder mot bostadsrättsföreningar som bildas under medverkan

av vissa större, välkända bostadskooperativa organisationer eller av

andra företagare, vilka gjort sig kända för en strävan att upprätthålla ett

gott anseende. En väsentlig fördel med det i promemorian framlagda förslaget

är, att den där förutsatta prövningen av ärenden om tillstånd att uppbära

förskott säkerligen i de flesta fall kan ske utan omgång. Med hänsyn

till det anförda synes den väg som anvisats i promemorian kunna i huvudsak

godtagas.»

Departementschefen har vidare anfört, att förslaget i promemorian utginge

från den förutsättningen att upptagande av förskott på avgift eller

annat vederlag för bostadsrätt enligt stadgande i lagen örn bostadsrättsföreningar

vore förbjudet. I vissa yttranden hade en annan mening kommit

lill uttryck på denna punkt. För att undanröja den ovisshet som förelåge

och som även kommit till synes i rättstillämpningen syntes det motiverat

att i kontrollagen införa ett uttryckligt förbud mot uppbärande av förskott

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

eller annat vederlag för bostadsrätt, innan bostadsrätt blivit upplåten i den

ordning som angåves i bostadsrättsföreningslagen.

Vidare har departementschefen yttrat:

»Vad härefter beträffar de grundsatser, enligt vilka hyresnämnden har att

pröva huruvida tillstånd att uppbära förskott skall meddelas, må följande

framhållas. Såsom i promemorian anförts, bör vid ansökan om tillstånd fogas

en kalkyl över anskaffningskostnaden och företagets finansiering. Denna

kalkyl bör vara så utförlig, att lägenheternas antal och beskaffenhet samt

de på varje lägenhet belöpande avgifterna åtminstone i huvudsak framgå av

kalkylen. Det torde i regel icke vara någon svårighet att framlägga en dylik

kalkyl, då en sådan i allt fall måste upprättas för att läggas till grund för

förhandsteckning av bostäder. Särskilt gäller detta för större bostadskooperativa

organisationer och andra större företagare, vilka igångsätta byggnadsföretag

först efter noggranna beräkningar.

Framgår det omedelbart av kalkylen att anskaffningskostnaden icke håller

sig inom rimliga gränser och att därför avgifterna kunna väntas bli högre

än hyresnämnden kan godkänna, bör tillstånd att uppbära förskott vägras.

Även i andra fall, då anmärkningar förekomma mot den företagare som står

bakom föreningsbildningen eller denne icke är tillräckligt känd, bör hyresnämnden

kunna helt vägra tillstånd att uppbära förskott. Om tillstånd

ej vägras, har hyresnämnden att bedöma, huruvida tillstånd att uppbära förskott

skall meddelas utan villkor eller i förening med krav på säkerhet eller

kontrolluppgifter eller med båda dessa villkor. Såsom praktisk riktpunkt vid

denna prövning torde kunna tjäna, att säkerhet eller särskild kontroll kan

anses överflödig i sådana fall, då företagets ekonomiska plan granskas av

statens byggnadslånebyrå i samband med låneansökan. Detta är för närvarande

fallet bl. a. med de företag som igångsättas av vissa större bostadskooperativa

organisationer. När garanti sålunda föreligger att den ekonomiska

planen blir slutligt granskad av byggnadslånebyrån, bör hyresnämnden

alltså kunna lämna villkorslöst tillstånd att uppbära förskott. Även andra

fall kunna tänkas, då syftet med säkerheten eller den särskilda kontrollen

kan anses uppfyllt utan sådant villkor.

Det torde böra tillkomma hyresrådet att meddela hyresnämnderna

närmare föreskrifter rörande ärenden om tillstånd att uppbära förskott

samt att därvid särskilt klargöra i vilken utsträckning tillstånd bör lämnas

utan villkor.»

Lagrådet hemställde i sitt yttrande, att bestämmelsen att tillstånd kunde

förbindas med föreskrift örn skyldighet för sökanden att ställa säkerhet

måtte ersättas med ett stadgande, att för meddelande av tillstånd finge uppställas

de villkor som hyresnämnden funne erforderliga. Lagrådet har vidare,

såvitt rörer nu berörda delar av förslaget till ändring av kontrollagen,

framställt vissa erinringar av övervägande formell natur. Det genom propositionen

framlagda förslaget är utformat i enlighet med vad lagrådet sålunda

förordat.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

13

De bestämmelser, som erfordras för genomförande av nu berörda förslag,

ha upptagits i 4 § andra och tredje styckena förslaget till ändring av kontrollagen.

Härtill ansluter sig förslag till ändringar i 11, 16 och 17 §§ i samma

lag.

Förbud mot bostadsföreningar ni. m.

Rörande behovet av lagstiftningsåtgärder i fråga om s. k. bostadsföreningar

anföres i promemorian i huvudsak följande.

Vid bostadsrättsföreningslagens ikraftträdande den 1 juli 1930 funnos ett

flertal föreningar som uppläto hyresrätt till sina medlemmar, vanligtvis för

obegränsad tid. Lagen erhöll icke retroaktiv verkan, varför äldre dylika

föreningar kunde fortsätta sin verksamhet under de gamla formerna, såvitt

det gällde hus som föreningarna ägde vid lagens ikraftträdande. Utvidgade

föreningen sin rörelse till att omfatta annat hus, blevo lagens bestämmelser

däremot tillämpliga. Sådana gamla föreningar funnes ännu kvar. Dessutom

funnes vissa äldre föreningar som uppläte lägenheter till sina medlemmar

för bestämd tid, högst 25 år. Vissa av dem befunne sig i ständig tillväxt.

Vid sidan av dessa äldre föreningar hade på hyresmarknaden uppträtt en

del nya bostadsföreningar, vilka vore konstruerade på ett sätt liknande bostadsrättsföreningarna,

dock med den skillnaden att lägenheterna upplätes till

medlemmarna på begränsad tid. I en del fall hade bostadsföreningens form

uppenbarligen valts för att kringgå priskontrollen på bostadsmarknaden,

men det kunde också tänkas att den valts på grund av de nuvarande praktiska

svårigheterna vid genomförandet av bostadsrättsföreningar, bland annat

dröjsmålet med godkännande av ekonomiska planer. I de fall då bostadsföreningsformen

använts för att kringgå priskontrollen på bostadsmarknaden,

torde det i allmänhet ha tillgått så att den byggmästare som uppfört

huset själv bildat föreningen och upprättat ett köpe- eller entreprenadavtal

mellan sig själv och föreningen, därvid han helt ensidigt kunnat bestämma

köpe- eller entreprenadsumman. I vissa fall som uppmärksammats av hyresrådet

och hyresnämnderna hade denna kommit att betydligt överstiga en

skälig anskaffningskostnad för fastigheten. Sedan huset blivit uppfört och föreningen

godkänt detsamma, hade utbjudande av lägenhetsandelarna ägt rum.

Därvid hade driftskostnaderna i den kalkyl, som framlagts för eventuella spekulanter,

i allmänhet beräknats lågt, med påföljd att de s. k. årsavgifterna,

trots den höga anskaffningskostnaden, kunnat sättas låga. De grundavgifter

som influtit hade använts för att lill byggmästaren erlägga den kontanta delen

av köpesumman eller entreprenadsumman, varefter denne kunnat draga

sig ur föreningen och låta »lägenhetsköparna» ensamma övertaga skötseln

av denna.

I promemorian anföres vidare, att det syntes svårt att komma till rätta

med berörda missförhållanden på annat sätt än genom att meddela ett mer

eller mindre omfattande förbud mot bostadsförenings formen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

Det föreslagna förbudet har upptagits i 11 § i det vid promemorian fogade

förslaget till lag angående ändrad lydelse av kontrollagen. Förbudet

skall även drabba vissa former av aktiebolag. Tillägget till 11 § innehåller

sålunda, att ej någon må, annorledes än med bostadsrätt, utan hyresnämndens

tillstånd till annan för nyttjande upplåta lägenhet under villkor att

han skall förvärva andelsrätt i förening eller aktiebolag samt att, örn förbehåll

träffas i strid mot vad nu sagts, det ej må göras gällande mot den, till

vilken lägenhet upplåtits. I fråga om hyresnämndens rätt att giva dispens

från det föreslagna förbudet anföres, att denna dispens vore avsedd för undantagsfall.

Till det föreslagna förbudet i 11 § kontrollagen ansluta sig vissa övergångsbestämmelser.

För att hindra att förbudet i 11 § kontrollagen skulle kunna kringgås

genom att en hyresgäst föranledes ikläda sig extraordinära förpliktelser av

något slag har i ett i promemorian upptaget förslag till lag angående ändrad

lydelse av 3 och 23 §§ hyresregleringslagen under 3 § införts en bestämmelse

innehållande, att hyresvärden ej må utan hyresnämndens tillstånd

såsom villkor för uthyrning träffa avtal om försträckning av penningar,

borgensförbindelser eller annan liknande utfästelse från hyresgästens

sida samt att vad nu sagts ej skall gälla med avseende å upplåtelse av

andelsrätt i förening eller aktiebolag, varmed följer rätt att besitta eller

hyra lägenhet i enlighet med vad därom är särskilt stadgat.

Vidare upptager promemorieförslaget ett tillägg till 4 § kontrollagen,

vilken nu innehåller, att ej någon må för upplåtelse av bostadsrätt mottaga

eller träffa avtal om ersättning utöver vad som följer av de för föreningen

gällande stadgarna. Härtill ha fogats orden »eller eljest för sådan upplåtelse

träffa avtal örn förpliktelse som ej följer av stadgarna».

Slutligen ha i promemorieförslaget straffbestämmelserna i 16 § kontrolllagen

och 23 § hyresregleringslagen kompletterats.

Föredragande departementschefen har anslutit sig till det i promemorian

upptagna förslaget i denna del.

Inom lagrådet ha framställts vissa anmärkningar av i huvudsak formell

natur mot den föreslagna ändrade lydelsen av 11 och 16 §§ samt övergångsbestämmelserna

till kontrollagen. Dessa anmärkningar ha föranlett

jämkningar av förslaget i förevarande delar.

Auktorisation av intygsgivare.

I promemorian framhålles, att de ekonomiska planer som avsåges i lagen

om bostadsrättsföreningar lämnade åtskilligt övrigt att önska i fråga örn

hållbarhet. Från statens byggnadslånebyrå hade sålunda framhållits, att de

ekonomiska planerna i de fall, byrån kommit i beröring med, ofta ej varit

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

15

hållbara. Det vore därför ett viktigt önskemål att skapa en bättre garanti

för planens hållbarhet än den som erhölles genom den nu gällande bestämmelsen

örn intyget av de två trovärdiga männen.

I promemorian anföres vidare, att 3 § kontrollagen tydligen gåve rum folden

tolkningen, att hyresnämnder från priskontrollsynpunkt ägde granska

den ekonomiska planens hållbarhet. Dock vore denna kontrollmöjlighet måhända

i realiteten icke så mycket värd. Hyresnämnderna vore ofta tungt arbetsbelastade,

och det syntes vara förenat med vissa svårigheter för dem

att utvidga sin verksamhet mera avsevärt på förevarande område. De över

hyresrådets förslag avgivna yttrandena syntes också visa, att man från byggnadsföretagarnas

sida hyste farhågor för dröjsmål och andra olägenheter

av hyresrådets förslag att utvidga hyresnämndernas granskning av den ekonomiska

planen till att avse planens allmänna hållbarhet. En tänkbar väg att

erhålla bättre garanti för planens hållbarhet syntes vara att kräva, att den

ene av de båda trovärdiga män som skulle utfärda intyg beträffande planen

skulle vara på särskilt sätt auktoriserad för uppgiften i fråga.

Härom anföres vidare:

Bristen hos de nuvarande intygen är väl närmast den att de i många fall

ha tillkommit på ett något slentrianmässigt sätt. Ofta torde det gå till på det

sättet att en byggmästare, som bygger ett hus åt en bostadsrättsförening,

vidtalar ett par kolleger att utfärda intyget i fråga, varvid dessa ej taga

alltför grundligt på uppgiften. Genom att fordra, att den ene av intygsgivarna

tages ur en krets av personer, vilka utvalts med tanke på att de äro särskilt

skickade för uppgiften, bör man kunna vinna avsevärt större säkerhet för att

den ekonomiska planen är hållbar. En lagändring i nu antydd riktning

kan genomföras utan avvaktan på en eventuell framtida översyn av hela bostadsrättsföreningslagen.

Beträffande den närmare utformningen av bestämmelsen örn auktorisation

framhålles i promemorian, att flera skäl talade för att denna meddelades av

Kungl. Maj:t, men att dock en möjlighet borde öppnas för Kungl. Majit att

delegera prövningsrätten.

I promemorian framhålles vidare, att det syntes lämpligt att båda inlygsgivarna,

och således även den som föreningen ägde utse utanför de särskilt

auktoriserades krets, ägde insikt och erfarenhet både i fråga om fastighetsförvaltning

och i fråga örn byggnadsverksamhet.

I det vid promemorian fogade förslaget till lag angående ändrad lydelse av

14 § lagen om bostadsrättsföreningar upptages på grund av det anförda ett

stadgande av innehåll, att å den ekonomiska planen skall vara tecknat intyg av

två trovärdiga män, att planen enligt deras omdöme vilar å tillförlitliga grunder,

att de huvudsakliga omständigheter, varå de grunda sitt omdöme, skola

vara angivna i intyget, att intygsgivarna skola äga insikt och erfarenhet i

fråga örn fastighetsförvaltning och byggnadsverksamhet samt att den ene

skall av Konungen eller den myndighet Konungen bestämmer hava förklarats

behörig att utfärda intyg sorn här avses.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

Utskottet.

Föredragande departementschefen har biträtt det i promemorian framlagda

förslaget till ändring av lagen om bostadsrättsföreningar.

Lagrådet har lämnat nämnda lagförslag utan erinran.

Enligt 11 § lagen om bostadsrättsföreningar må bostadsrätt upplåtas först

sedan en ekonomisk plan för föreningens verksamhet upprättats av föreningens

styrelse och mottagits av länsstyrelsen. Länsstyrelsen skall granska, att

planen är upprättad i enlighet med i lagen närmare angivna föreskrifter och

försedd med intyg av beskaffenhet som i lagen omförmäles. Den formella

granskning, som länsstyrelsen sålunda har att verkställa av planen enligt

bostadsrättsföreningslagen, har i lagen om kontroll av upplåtelse och överlåtelse

av bostadsrätt — vilken lag äger tillämpning i orter där hyresreglering

finnes —- kompletterats med en av hyresnämnd verkställd granskning,

vilken skall taga sikte på skäligheten av de avgifter som medlemmarna ha

att erlägga till föreningen. Länsstyrelsen får enligt kontrollagen icke mottaga

ekonomisk plan, innan den godkänts av hyresnämnden.

Hyresnämndens granskning av den ekonomiska planen har medverkat till

att fördröja upplåtandet av bostadsrätt i nybyggda eller väsentligen ombyggda

hus till en tidpunkt långt efter det husen blivit färdiga och lägenheterna tagits

i anspråk som bostäder. Föreningarna ha härigenom föranletts att, i

strid mot vad som var avsett vid lillkomsten av lagen om bostadsrättsföreningar,

upptaga förskott på avgifter för bostadsrätt. Detta har i sin tur medfört,

att hyresnämnderna ofta ej kunna förhindra att priserna på föreningshus

drivas upp. Om den som uppför ett bostadshus låter bilda en bostadsrättsförening

och försäljer huset till föreningen, kan han uppenbarligen helt

ensidigt bestämma köpeskillingen. Efter köpeavtalets upprättande sker förhandsteckning

av bostadsrätt och i samband därmed inbetalande av förskott

å grundavgifterna. Vid hyresnämndens prövning är köpeavtalet redan definitivt

och den kontanta delen av köpeskillingen erlagd med användande av

förskotten. I ett dylikt fall är det tydligen meningslöst, att hyresnämnden

förbjuder föreningen att av sina medlemmar uttaga de avgifter som erfordras

för att täcka en högre köpeskilling än som kan anses skälig. Föreningen

skulle då bli insolvent, vilket skulle gå ut över föreningsmedlemmarna.

För att råda bot på dessa missförhållanden har Kungl. Maj:t genom propositionen

föreslagit ett tillägg till 4 § kontrollagen, i vilket tillägg föreskrives,

alt förskott å avgift eller annat vederlag för bostadsrätt ej må uppbäras

utan hyresnämndens tillstånd, innan bostadsrätt blivit upplåten i den ordning

som angives i bostadsrättsföreningslagen. För meddelande av sådant

tillstånd skall hyresnämnden kunna uppställa de villkor, som befinnas erforderliga,

samt ålägga sökanden att lämna de uppgifter, som erfordras för

granskning av företagets ekonomiska grunder. Tillståndet skall under vissa

förutsättningar kunna återkallas. Överträdelse av förbudet att uppbära förskott,

underlåtenhet att lämna föreskriven uppgift eller lämnande av medvetet

felaktig uppgift skall enligt 16 § i förslaget till ändring av kontroll
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

17

lagen medföra straffpåföljd. Det föreslagna förbudet föranleder formella

ändringar i 11 och 17 §§ samma lag.

Utmärkande för en bostadsrättsförening är enligt bostadsrättsföreningslagen,

att den har till ändamål att i föreningens hus åt medlemmarna upplåta

bostäder eller andra lägenheter under nyttjanderätt för obegränsad tid.

Vid sidan av bostadsrättsföreningarna förekomma emellertid å hyresmarknaden

en del föreningar, som äro konstruerade på ett sätt liknande bostadsrättsföreningarna,

dock med den skillnaden att lägenheterna upplåtas till

medlemmarna på begränsad tid. Ä dessa s. k. bostadsföreningar äro icke

bostadsrättsföreningslagens bestämmelser och följaktligen icke heller konIrollagens

stadganden om granskning av ekonomisk plan tillämpliga. Upplåtelse

från föreningens sida av bostadslägenheter åt medlemmarna är sålunda

icke underkastad kontroll. Det har visat sig, att bostadsföreningens form i

åtskilliga fall valts för att priskontrollen å hyresmarknaden skall kunna

kringgås.

Av nu anförda skäl har i propositionen föreslagits införande av förbud

för förening som ej är bostadsrättsförening att upplåta andelsrätt, varmed

följer rätt att besitta eller hyra lägenhet. Hyresnämnden skall emellertid

kunna meddela dispens från förbudet. Vad sålunda föreslagits beträffande

förening som ej är bostadsrättsförening skall även gälla aktiebolag. Förbehåll

i strid mot förbudet skall ej få göras gällande mot den till vilken lägenheten

upplåtits. Bestämmelser i enlighet med vad sålunda föreslagits ha

upptagits i 11 § första stycket i förslaget till ändring av kontrollagen. Förbudet

skall sålunda gälla endast där hyresregleringslagen tillämpas, överträdelse

av förbudet skall enligt 16 § medföra straffpåföljd. Till förbudet

ansluta sig vissa övergångsbestämmelser som huvudsakligen innebära avvikelser

från bestämmelserna i 11 § första stycket, såvitt angår förening eller

bolag som börjat sin verksamhet före lagändringens ikraftträdande. För att

det föreslagna förbudet icke skall kunna kringgås ha föreslagits dels en

jämkning av 4 § kontrollagen och dels ett tillägg till 3 § hyresregleringslagen

med en redaktionell följdändring i 23 § sistnämnda lag.

Enligt 14 § andra stycket lagen om bostadsrättsföreningar skall ekonomisk

plan för sådan förenings verksamhet vara försedd med intyg av två

trovärdiga män, att planen enligt deras omdöme vilar på tillförlitliga grunder.

Intygsgivarna skola äga insikt och erfarenhet i fråga örn fastighetsförvaltning

och åtminstone den ene därjämte i fråga om byggnadsverksamhet. I

propositionen har nu föreslagits sådan ändring av nämnda lagrum, att båda

intygsgivarna skola äga insikt och erfarenhet i fråga örn såväl fastighetsförvaltning

som byggnadsverksamhet samt att den ene skall vara auktoriserad

för uppgiften att utfärda intyg av nu angiven ari. Auktorisation skall meddelas

av Konungen eller den myndighet Konungen bestämmer. Förslaget i

denna del syftar till åstadkommande av en bättre garanti för de ekonomiska

planernas hållbarhet.

bihang till riksdagens protokoll 1945. 9 sami. 2 avd. Nr 82. a

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande nr 82.

Utskottet har intet att erinra mot de genom propositionen framlagda lagförslagen

och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 23 november 1945.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck*, Olof Carlsson, Hage*, Söderkvist,

Hagman, Uhlén och Gunnar Andersson*;

från andra kammaren: fröken Andersson, herrar Hellbacken*, Ryberg, Larsson i

Östersund, Johnsson i Stockholm, Andersson i Eskilstuna*, Lundberg i Uppsala och Andersson

i Alfredshem.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1945. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

464298

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:572 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1942 a1 i texten