Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917

1945-12-04 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1945:84, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 84.

1

Nr 84.

Ankom till riksdagens kansli den 5 december 1945 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr

189) örn expropriation.

Genom en den 19 oktober 1945 dagtecknad proposition, nr 356, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Majit,

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

angående ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om expropriation.

Härigenom förordnas, att 87 och 88 §§ lagen den 12 maj 1917 om expropriation

skola jämte rubrik erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

5. Särskilda bestämmelser örn expropriation för farleder och anläggningar

för luftfart.

87 §.

Skall expropriation äga rum för inrättande eller förändring av farled eller

av anläggning för luftfart, bestämme Konungen visst område för expropriationen.

Prövas anledning---må ske.

88 §.

Vad i 79 § samt 82—85 §§ är stadgat skall tillämpas beträffande expropriation

för farleder och anläggningar för luftfart.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för lagförslaget får utskottet, i

den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

Föredragande departementschefen, statsrådet Zetterberg, har i propositionen

anfört:

»Enligt expropriationslagen gäller som huvudregel, att den egendom som är

föremål för expropriation må tagas i besittning av den exproprierande först

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 9 sami. 2 avd. Nr 84.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 84.

sedan rättens utslag i expropriationsmålet vunnit laga kraft och expropriationsersättningen

nedsatts hos länsstyrelsen. Denna regel, att den slutgiltigt

bestämda ersättningen skall vara betald innan tillträde får ske, har självfallet

tillkommit i markägarens intresse. Emellertid ha vissa undantag från

nämnda regel medgivits. Sålunda äger den exproprierande redan efter det

rätten meddelat utslag i målet men innan detta vunnit laga kraft erhålla tillträde

till fastigheten mot nedsättande av den i utslaget bestämda ersättningen

samt ställande av pant eller borgen för den ytterligare ersättning han på

grund av ändring i utslaget kan bliva skyldig att gälda. Denna möjlighet till

tidigare tillträde torde emellertid sakna större praktisk betydelse. Av större

vikt i detta sammanhang är däremot den vid expropriation för rikets försvar1

samt för vissa kommunikationsanläggningar medgivna rätten för den exproprierande

att under vissa förutsättningar taga marken i besittning redan så

snart stämning i expropriationsmålet utfärdats. Dessa undantagsbestämmelser

om tidigare tillträde vid expropriation för vissa företag äro föranledda av

dessa företags ofta brådskande natur. Till skydd för markägaren äro emellertid

såsom framgår av den föregående redogörelsen åtskilliga föreskrifter

givna.

Jämlikt 1 § 2 expropriationslagen må fastighet tagas i anspråk genom expropriation,

förutom för allmän väg, järnväg, kanal eller annan farled med

flera särskilt angivna ändamål, även för annan anläggning för den allmänna

samfärdselns främjande. Expropriation kan alltså medgivas för flygfält eller

annan anläggning för luftfart som främjar den allmänna samfärdseln. De

särskilda bestämmelserna om tidigare tillträde av exproprierad egendom avse

däremot icke alla kommunikationsanläggningar utan endast vissa särskilt

angivna, till vilka anläggning för luftfart enligt ordalagen knappast torde

kunna hänföras.

Den civila luftfarten är numera av största betydelse och torde gå en fortsatt

snabb utveckling till mötes. Med hänsyn härtill framstår det som uppenbart,

att skyndsamhet ofta är påkallad vid utförandet av anläggningar av betydelse

för luftfarten. Då förberedelserna för inrättande av en flygplats eller

annan anläggning för luftfart fortskridit så långt att expropriationstillstånd

erhållits, kan i många fall även ett kortare uppskov med anläggningens utförande

vålla avsevärt avbräck, ej minst med avseende å de internationella

flygförbindelsema. Såsom förut framhållits kan emellertid mark som exproprieras

för luftfartsändamål icke tagas i besittning förrän utslag meddelats

i expropriationsmålet, såvida icke frivillig överenskommelse träffas med

markägaren. Olägenheterna av denna ordning äro påtagliga med hänsyn till

att avsevärd tid ofta måste förflyta innan expropriationsnämnden uppskattat

ersättningen och rätten meddelat utslag i målet. Luftfartsstyrelsen har i detta

sammanhang särskilt nämnt de svårigheter, som mött och möta vid nu pågående

brådskande utbyggnad av Norrköpings flygplats, där kostsamma överenskommelser

med vissa markägare blivit nödvändiga för att man i tid skulle

komma i besittning av erforderlig mark. Enligt vad jag inhämtat ha även i

andra fall svårigheter uppstått till följd av gällande bestämmelser om tid
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 84.

3

punkten för tillträde av exproprierad egendom. Med hänsyn härtill synes det

angeläget att en lagändring snarast möjligt kommer till stånd som vid expropriation

för luftfartsändamål öppnar möjlighet för den exproprierande att

under ett tidigare skede av expropriationsförfarandet erhålla tillträde till

marken.

Vid expropriation för främjande av luftfart kan expropriationen, när fråga

är örn anläggning av flygplats, avse jämförelsevis betydande markområden,

vilkas avslående utan omedelbar betalning kan medföra viss olägenhet för

ägarna. På grund härav synes det mindre lämpligt att, på sätt stadgas med

avseende å expropriation för allmänna vägar, medgiva den exproprierande

rätt att under alla förhållanden mot ställande av säkerhet för expropriationsersättningen

taga marken i besittning, sedan stämning i expropriationsmålet

utfärdats. Bestämmelserna om rätt till tidigare tillträde vid expropriation för

luftfart synas i stället böra utformas i överensstämmelse med motsvarande

stadganden i fråga om järnvägar och farleder, enligt vilka stadganden såsom

ytterligare förutsättning för tillträdesrätt i de fall, då ägaren finnes ha giltigt

skäl för vägran att låta marken tagas i besittning utan att ersättning

samtidigt gäldas, uppställes, att sökanden hos länsstyrelsen nedsatt tre fjärdedelar

av ett genom sakkunnig uppskattning bestämt ersättningsbelopp. Nämnda

del av ersättningsbeloppet får lyftas av sakägarna utan avvaktan på utslaget

i målet.

Medan vid expropriation i allmänhet expropriationsområdet skall av Kungl.

Maj:t på förhand exakt bestämmas, äger vid expropriation för vissa kommunikationsanläggningar,

däribland farleder, Kungl. Maj:t befogenhet att,

jämte det ett särskilt angivet område fastställes, lämna möjlighet till viss utvidgning

av expropriationsområdet. Enligt 87 § expropriationslagen gäller

sålunda vid expropriation för farleder, att därest anledning prövas förefinnas

att på grund av förhållanden, som icke kunna med säkerhet bedömas på förhand,

under anläggningens utförande skall bliva av nöden att taga i anspråk

jämväl mark utanför det bestämda området, Kungl. Majit må bestämma, i

vilken omfattning och under vilka förutsättningar sådan expropriation må

ske. Även vid expropriation för luftfartsändamål torde i vissa fall svårigheter

föreligga att på förhand exakt bestämma expropriationsområdets omfattning.

Sålunda kan det t. ex., sedan anläggandet av en flygplats påbörjats, av

flygtekniska skäl, som icke kunnat förutses, under arbetets gång visa sig nödvändigt

att utan dröjsmål kunna taga ytterligare mindre markområden i anspråk.

Men hänsyn härtill torde ifrågavarande bestämmelse böra äga giltighet

även vid expropriation för anläggning för luftfart. Då det torde kunna

förutsättas alt en sådan möjlighet till utvidgning av expropriationen kommer

alt medgivas endast i undantagsfall och under iakttagande av markägarnas

behöriga intressen, synes någon befogad invändning från rättssäkerhetssynpunkt

icke kunna riktas mot en sådan utsträckning av stadgandets tillämpningsområde.

Även i övrigt torde de för farleder meddelade särskilda bestämmelserna

böra erhålla tillämpning vid expropriation för luftfartsändamål.

De föreslagna nya bestämmelserna böra träda i kraft snarast möjligt.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 84.

Utskottet.

Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.

Av 1 § 2 expropriationslagen följer, att fastighet genom expropriation må

tagas i anspråk för flygfält eller annan anläggning för luftfart som främjar

den allmänna samfärdseln.

Mark som genom expropriation tages i anspråk för dylikt ändamål får —

enligt den i expropriationslagen angivna huvudregeln rörande tiden för tillträde

av exproprierad mark —- tagas i besittning av den exproprierande, när

rättens utslag i expropriationsmålet vunnit laga kraft och expropriationsersättningen

nedsatts, eller under viss förutsättning redan efter det utslaget

meddelats. Den i lagen stadgade möjligheten att vid expropriation för vissa

särskilt angivna ändamål taga marken i anspråk redan så snart stämning

i expropriationsmålet utfärdats förefinnes däremot icke vid expropriation för

anläggningar för luftfart. Berörda förhållande har medfört olägenheter,

enär skyndsamhet ofta är påkallad vid utförande av sådana anläggningar.

I propositionen föreslås därför, att möjlighet beredes för expropriationssökanden

att i nu ifrågavarande fall mot ställande av säkerhet för expropriationsersättningen

jämte ränta taga marken i besittning, så snart stämning

i målet utfärdats. Örn ägaren vägrar att låta sökanden tillträda egendomen

och finnes ha giltigt skäl för sin vägran, skall enligt förslaget sökanden

hos länsstyrelsen nedsätta tre fjärdedelar av ett genom sakkunnig

uppskattning bestämt ersättningsbelopp. Nämnda del av ersättningen får

av sakägarna lyftas utan avvaktan på utslaget i målet. De sålunda föreslagna

reglerna överensstämma med dem som nu gälla vid expropriation

för farled eller järnväg.

Vid expropriation för något av sistnämnda ändamål torde mestadels endast

en mindre del av en och samma fastighet tagas i anspråk. Då fråga

är om expropriation för flygfält eller andra anläggningar för luftfart, lärer

emellertid expropriationen kunna komma att avse betydande områden. En

lantbrukare kan exempelvis kanske i dylika fall nödgas avstå hela sin fastighet.

Bestämmelsen, att sökanden mot nedsättande av endast tre fjärdedelar

av fastighetens uppskattade värde i regel har rätt att taga fastigheten

i besittning innan expropriationsmålet avgjorts, kan då uppenbarligen föranleda

olägenheter för fastighetsägaren, särskilt som beloppet i första hand

skall användas till täckning av eventuella inteckningshavares fordringar.

Tydligen är det icke lämpligt att införa ett stadgande, att nedsättning skall

ske av hela det belopp, vartill det med expropriationen avsedda området

värderats vid förenämnda preliminära uppskattning. Expropriationsnämnden

skulle ju sedermera kunna finna, att området hade ett lägre värde, varigenom

ägaren bomme att göra en obehörig vinst. Emellertid skulle det

kunna övervägas, huruvida icke den del av fastighetens uppskattade värde

som skall nedsättas vid expropriation för nu angivna ändamål skall utgöra

ett högre belopp än tre fjärdedelar. Utskottet anser dock, att erfarenheterna

rörande tillämpningen av det föreslagna stadgandet böra avvaktas, innan

ställning tages till frågan, huruvida en annan regel i berörda hänseende bör

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 84.

5

gälla vid expropriation för anläggningar för luftfart än vid expropriation

för farleder och järnvägar. Därvid förutsätter utskottet, att Kungl. Majit i

fortsättningen ägnar uppmärksamhet åt förevarande spörsmål och härutinnan

vidtager de åtgärder, vartill omständigheterna kunna föranleda.

Vid expropriation för anläggningar för luftfart gäller för närvarande liksom

vid expropriation i allmänhet, att Kungl. Majit på förhand skall exakt

bestämma området för expropriationen. Det föreslås nu i propositionen, att

om anledning prövas förefinnas att på grund av förhållanden som icke kunna

med säkerhet bedömas på förhand, under anläggningens utförande skall

bliva av nöden att taga i anspråk jämväl mark utanför det bestämda området,

Kungl. Majit må bestämma, i vilken omfattning och under vilka förutsättningar

sådan expropriation må ske. Vad sålunda föreslagits gäller redan

nu vid expropriation för vissa kommunikationsanläggningar. Utskottet

har intet att erinra mot förslaget i denna del men vill understryka,

att en sådan möjlighet till utvidgning av expropriationen bör medgivas endast

i undantagsfall och under iakttagande av markägarnas behöriga intressen.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 4 december 1945.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Forslund, Hage, Sten, Carl Eric

Ericsson, Hallagård och Nils Elowsson;

från andra kammaren: herr Olovson i Västerås, fröken Andersson, herrar Fyberg,

Hermansson, Holm, Larsson i Östersund, Johnsson i Stockholm och Andersson i Alfredshem.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:593 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917 a1 i texten