Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917
1945-12-04 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1945:84, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 84.
1
Nr 84.
Ankom till riksdagens kansli den 5 december 1945 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr
189) örn expropriation.
Genom en den 19 oktober 1945 dagtecknad proposition, nr 356, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Majit,
under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda
protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till
Lag
angående ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om expropriation.
Härigenom förordnas, att 87 och 88 §§ lagen den 12 maj 1917 om expropriation
skola jämte rubrik erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
5. Särskilda bestämmelser örn expropriation för farleder och anläggningar
för luftfart.
87 §.
Skall expropriation äga rum för inrättande eller förändring av farled eller
av anläggning för luftfart, bestämme Konungen visst område för expropriationen.
Prövas anledning---må ske.
88 §.
Vad i 79 § samt 82—85 §§ är stadgat skall tillämpas beträffande expropriation
för farleder och anläggningar för luftfart.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för lagförslaget får utskottet, i
den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.
Föredragande departementschefen, statsrådet Zetterberg, har i propositionen
anfört:
»Enligt expropriationslagen gäller som huvudregel, att den egendom som är
föremål för expropriation må tagas i besittning av den exproprierande först
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 9 sami. 2 avd. Nr 84.
1
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 84.
sedan rättens utslag i expropriationsmålet vunnit laga kraft och expropriationsersättningen
nedsatts hos länsstyrelsen. Denna regel, att den slutgiltigt
bestämda ersättningen skall vara betald innan tillträde får ske, har självfallet
tillkommit i markägarens intresse. Emellertid ha vissa undantag från
nämnda regel medgivits. Sålunda äger den exproprierande redan efter det
rätten meddelat utslag i målet men innan detta vunnit laga kraft erhålla tillträde
till fastigheten mot nedsättande av den i utslaget bestämda ersättningen
samt ställande av pant eller borgen för den ytterligare ersättning han på
grund av ändring i utslaget kan bliva skyldig att gälda. Denna möjlighet till
tidigare tillträde torde emellertid sakna större praktisk betydelse. Av större
vikt i detta sammanhang är däremot den vid expropriation för rikets försvar1
samt för vissa kommunikationsanläggningar medgivna rätten för den exproprierande
att under vissa förutsättningar taga marken i besittning redan så
snart stämning i expropriationsmålet utfärdats. Dessa undantagsbestämmelser
om tidigare tillträde vid expropriation för vissa företag äro föranledda av
dessa företags ofta brådskande natur. Till skydd för markägaren äro emellertid
såsom framgår av den föregående redogörelsen åtskilliga föreskrifter
givna.
Jämlikt 1 § 2 expropriationslagen må fastighet tagas i anspråk genom expropriation,
förutom för allmän väg, järnväg, kanal eller annan farled med
flera särskilt angivna ändamål, även för annan anläggning för den allmänna
samfärdselns främjande. Expropriation kan alltså medgivas för flygfält eller
annan anläggning för luftfart som främjar den allmänna samfärdseln. De
särskilda bestämmelserna om tidigare tillträde av exproprierad egendom avse
däremot icke alla kommunikationsanläggningar utan endast vissa särskilt
angivna, till vilka anläggning för luftfart enligt ordalagen knappast torde
kunna hänföras.
Den civila luftfarten är numera av största betydelse och torde gå en fortsatt
snabb utveckling till mötes. Med hänsyn härtill framstår det som uppenbart,
att skyndsamhet ofta är påkallad vid utförandet av anläggningar av betydelse
för luftfarten. Då förberedelserna för inrättande av en flygplats eller
annan anläggning för luftfart fortskridit så långt att expropriationstillstånd
erhållits, kan i många fall även ett kortare uppskov med anläggningens utförande
vålla avsevärt avbräck, ej minst med avseende å de internationella
flygförbindelsema. Såsom förut framhållits kan emellertid mark som exproprieras
för luftfartsändamål icke tagas i besittning förrän utslag meddelats
i expropriationsmålet, såvida icke frivillig överenskommelse träffas med
markägaren. Olägenheterna av denna ordning äro påtagliga med hänsyn till
att avsevärd tid ofta måste förflyta innan expropriationsnämnden uppskattat
ersättningen och rätten meddelat utslag i målet. Luftfartsstyrelsen har i detta
sammanhang särskilt nämnt de svårigheter, som mött och möta vid nu pågående
brådskande utbyggnad av Norrköpings flygplats, där kostsamma överenskommelser
med vissa markägare blivit nödvändiga för att man i tid skulle
komma i besittning av erforderlig mark. Enligt vad jag inhämtat ha även i
andra fall svårigheter uppstått till följd av gällande bestämmelser om tid
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 84.
3
punkten för tillträde av exproprierad egendom. Med hänsyn härtill synes det
angeläget att en lagändring snarast möjligt kommer till stånd som vid expropriation
för luftfartsändamål öppnar möjlighet för den exproprierande att
under ett tidigare skede av expropriationsförfarandet erhålla tillträde till
marken.
Vid expropriation för främjande av luftfart kan expropriationen, när fråga
är örn anläggning av flygplats, avse jämförelsevis betydande markområden,
vilkas avslående utan omedelbar betalning kan medföra viss olägenhet för
ägarna. På grund härav synes det mindre lämpligt att, på sätt stadgas med
avseende å expropriation för allmänna vägar, medgiva den exproprierande
rätt att under alla förhållanden mot ställande av säkerhet för expropriationsersättningen
taga marken i besittning, sedan stämning i expropriationsmålet
utfärdats. Bestämmelserna om rätt till tidigare tillträde vid expropriation för
luftfart synas i stället böra utformas i överensstämmelse med motsvarande
stadganden i fråga om järnvägar och farleder, enligt vilka stadganden såsom
ytterligare förutsättning för tillträdesrätt i de fall, då ägaren finnes ha giltigt
skäl för vägran att låta marken tagas i besittning utan att ersättning
samtidigt gäldas, uppställes, att sökanden hos länsstyrelsen nedsatt tre fjärdedelar
av ett genom sakkunnig uppskattning bestämt ersättningsbelopp. Nämnda
del av ersättningsbeloppet får lyftas av sakägarna utan avvaktan på utslaget
i målet.
Medan vid expropriation i allmänhet expropriationsområdet skall av Kungl.
Maj:t på förhand exakt bestämmas, äger vid expropriation för vissa kommunikationsanläggningar,
däribland farleder, Kungl. Maj:t befogenhet att,
jämte det ett särskilt angivet område fastställes, lämna möjlighet till viss utvidgning
av expropriationsområdet. Enligt 87 § expropriationslagen gäller
sålunda vid expropriation för farleder, att därest anledning prövas förefinnas
att på grund av förhållanden, som icke kunna med säkerhet bedömas på förhand,
under anläggningens utförande skall bliva av nöden att taga i anspråk
jämväl mark utanför det bestämda området, Kungl. Majit må bestämma, i
vilken omfattning och under vilka förutsättningar sådan expropriation må
ske. Även vid expropriation för luftfartsändamål torde i vissa fall svårigheter
föreligga att på förhand exakt bestämma expropriationsområdets omfattning.
Sålunda kan det t. ex., sedan anläggandet av en flygplats påbörjats, av
flygtekniska skäl, som icke kunnat förutses, under arbetets gång visa sig nödvändigt
att utan dröjsmål kunna taga ytterligare mindre markområden i anspråk.
Men hänsyn härtill torde ifrågavarande bestämmelse böra äga giltighet
även vid expropriation för anläggning för luftfart. Då det torde kunna
förutsättas alt en sådan möjlighet till utvidgning av expropriationen kommer
alt medgivas endast i undantagsfall och under iakttagande av markägarnas
behöriga intressen, synes någon befogad invändning från rättssäkerhetssynpunkt
icke kunna riktas mot en sådan utsträckning av stadgandets tillämpningsområde.
Även i övrigt torde de för farleder meddelade särskilda bestämmelserna
böra erhålla tillämpning vid expropriation för luftfartsändamål.
De föreslagna nya bestämmelserna böra träda i kraft snarast möjligt.»
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 84.
Utskottet.
Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.
Av 1 § 2 expropriationslagen följer, att fastighet genom expropriation må
tagas i anspråk för flygfält eller annan anläggning för luftfart som främjar
den allmänna samfärdseln.
Mark som genom expropriation tages i anspråk för dylikt ändamål får —
enligt den i expropriationslagen angivna huvudregeln rörande tiden för tillträde
av exproprierad mark —- tagas i besittning av den exproprierande, när
rättens utslag i expropriationsmålet vunnit laga kraft och expropriationsersättningen
nedsatts, eller under viss förutsättning redan efter det utslaget
meddelats. Den i lagen stadgade möjligheten att vid expropriation för vissa
särskilt angivna ändamål taga marken i anspråk redan så snart stämning
i expropriationsmålet utfärdats förefinnes däremot icke vid expropriation för
anläggningar för luftfart. Berörda förhållande har medfört olägenheter,
enär skyndsamhet ofta är påkallad vid utförande av sådana anläggningar.
I propositionen föreslås därför, att möjlighet beredes för expropriationssökanden
att i nu ifrågavarande fall mot ställande av säkerhet för expropriationsersättningen
jämte ränta taga marken i besittning, så snart stämning
i målet utfärdats. Örn ägaren vägrar att låta sökanden tillträda egendomen
och finnes ha giltigt skäl för sin vägran, skall enligt förslaget sökanden
hos länsstyrelsen nedsätta tre fjärdedelar av ett genom sakkunnig
uppskattning bestämt ersättningsbelopp. Nämnda del av ersättningen får
av sakägarna lyftas utan avvaktan på utslaget i målet. De sålunda föreslagna
reglerna överensstämma med dem som nu gälla vid expropriation
för farled eller järnväg.
Vid expropriation för något av sistnämnda ändamål torde mestadels endast
en mindre del av en och samma fastighet tagas i anspråk. Då fråga
är om expropriation för flygfält eller andra anläggningar för luftfart, lärer
emellertid expropriationen kunna komma att avse betydande områden. En
lantbrukare kan exempelvis kanske i dylika fall nödgas avstå hela sin fastighet.
Bestämmelsen, att sökanden mot nedsättande av endast tre fjärdedelar
av fastighetens uppskattade värde i regel har rätt att taga fastigheten
i besittning innan expropriationsmålet avgjorts, kan då uppenbarligen föranleda
olägenheter för fastighetsägaren, särskilt som beloppet i första hand
skall användas till täckning av eventuella inteckningshavares fordringar.
Tydligen är det icke lämpligt att införa ett stadgande, att nedsättning skall
ske av hela det belopp, vartill det med expropriationen avsedda området
värderats vid förenämnda preliminära uppskattning. Expropriationsnämnden
skulle ju sedermera kunna finna, att området hade ett lägre värde, varigenom
ägaren bomme att göra en obehörig vinst. Emellertid skulle det
kunna övervägas, huruvida icke den del av fastighetens uppskattade värde
som skall nedsättas vid expropriation för nu angivna ändamål skall utgöra
ett högre belopp än tre fjärdedelar. Utskottet anser dock, att erfarenheterna
rörande tillämpningen av det föreslagna stadgandet böra avvaktas, innan
ställning tages till frågan, huruvida en annan regel i berörda hänseende bör
Andra lagutskottets utlåtande nr 84.
5
gälla vid expropriation för anläggningar för luftfart än vid expropriation
för farleder och järnvägar. Därvid förutsätter utskottet, att Kungl. Majit i
fortsättningen ägnar uppmärksamhet åt förevarande spörsmål och härutinnan
vidtager de åtgärder, vartill omständigheterna kunna föranleda.
Vid expropriation för anläggningar för luftfart gäller för närvarande liksom
vid expropriation i allmänhet, att Kungl. Majit på förhand skall exakt
bestämma området för expropriationen. Det föreslås nu i propositionen, att
om anledning prövas förefinnas att på grund av förhållanden som icke kunna
med säkerhet bedömas på förhand, under anläggningens utförande skall
bliva av nöden att taga i anspråk jämväl mark utanför det bestämda området,
Kungl. Majit må bestämma, i vilken omfattning och under vilka förutsättningar
sådan expropriation må ske. Vad sålunda föreslagits gäller redan
nu vid expropriation för vissa kommunikationsanläggningar. Utskottet
har intet att erinra mot förslaget i denna del men vill understryka,
att en sådan möjlighet till utvidgning av expropriationen bör medgivas endast
i undantagsfall och under iakttagande av markägarnas behöriga intressen.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.
Stockholm den 4 december 1945.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Forslund, Hage, Sten, Carl Eric
Ericsson, Hallagård och Nils Elowsson;
från andra kammaren: herr Olovson i Västerås, fröken Andersson, herrar Fyberg,
Hermansson, Holm, Larsson i Östersund, Johnsson i Stockholm och Andersson i Alfredshem.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1945:593 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917 a1 i texten