Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vacht motion angående utredning rörande marknadsförhållandena inom jordbruksmaskinbranschen.

1945-04-25 · 10 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 3TU 1945:13, Utlåtande i anledning av vacht motion angående utredning rörande marknadsförhållandena inom jordbruksmaskinbranschen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra hammarens t r ed je tillfälliga utskotts utlåtande nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 25 april 1945 kl. 11 fm.

Andra hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande i anledning av

vacht motion angående utredning rörande marknadsförhållandena

inom jordbruksmaskinbranschen.

I en inom riksdagens andra kammare väckt, till dess tredje tillfälliga utskott

hänvisad motion, nr 426, hava herrar Skoglund i Umeå oell Jonsson i Järvsand

hemställt, att riksdagen villo besluta att hos Kungl. Maj :t begära utredning

rörande marknadsförhållandena inom jordbruksmaskinbranschen.

I fråga örn motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

över motionen hava utlåtanden i vederbörlig ordning inhämtats från kommerskollegium,

lantbruksstyrelsen, statens priskontrollnämnd, 1942 års jordbrukskommitté,

hushållningssällskapens ombuds förvaltningsutskott, Sveriges

industriförbund, kooperativa förbundet samt centralstyrelsen för Sveriges jämhandlareföreningar.

Kommerskollegium, som överlämnat införskaffade yttranden från Stockholms

handelskammare, handelskammaren i Göteborg samt Skånes handelskammare,

anför för egen del i huvudsak följande:

Av yttrandena framgår, att det inhemska prisläget på jord- eller lantbruksmaskiner

knappast kan anses ligga på någon särskilt hög nivå. Före kriget torde

sålunda priserna, ha varit icke obetydligt lägre i Sverige, jämfört med förhållandena

i ej blott de övriga nordiska länderna, utan även de flesta andra länder.

En av orsakerna till denna gynnsamma utveckling torde lia varit att tillverkningen

— ej minst på grund av den sedan många år förekommande exporten — kunnat

läggas upp i förhållandevis stora produktionsserier.

För att ytterligare söka förbilliga fabrikationen avser man inom industrien

att genom en standardisering få till stånd en begränsning av antalet olika slag och

storlekar. För närvarande arbetar en särskild kommitté därpå, och man beräknar

att arbetena skola bliva färdiga inom den närmaste tiden.

Prissättningen på jordbruksmaskiner Ilar även varit föremål för priskontrollnämndens

granskning och har sodan år 1942 ej undergått någon förändring.

Någon erinran mot prisbildningen gjordes ej heller av 1936 års näringsorganisationssakkunniga

i dess 1940 avgivna betänkande angående organiserad samverkan

inom svenskt näringsliv. Det avtal mellan jordbruksmaskinföreningen och Sveriges

jämliandlareföreningar, som av de sakkunniga närmare berörts, och varigenom,

enligt motionärernas åsikt, den monopolistiska karaktären av dessa sammanslutningar

skulle vara ådagalagd, existerar emellertid ej sedan år 1940.

I motionen har man även gjort en jämförelse mellan priserna på kooperativa

förbundets respektive den enskilda järnhandelns jordbruksmaskiner för att söka

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 13 sami. 3 avd. Nr 13. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

ö Andra kammarens t r edie tillfälliga utskotts utlåtande nr 13.

belysa vilka högre priser jordbrukarna skulle få betala vid inköp av maskiner från

den privata handeln. Denna jämförelse torde emellertid knappast kunna sägas

återge de verkliga förhållandena. Den ofta förekommande skillnaden i kvalitet och

utförande gör nämligen, att jämförelsematerialet ej blir tillräckligt likartat. Liksom

i fråga örn andra maskiner måste ju priserna på jordbruksmaskiner helt naturligt

variera allt efter maskinernas olika konstruktion. Denna fråga har också ingående

blivit belyst i de hörda organisationernas yttranden.

Dä, såvitt kollegium kunnat finna, någon monopolistisk tendens till prissättning

knappast kan anses föreligga i fråga örn jordbruksmaskiner och då inom industrien

utredning redan pågår rörande rationalisering av tillverkningen, torde

någon ytterligare utredning för närvarande ej vara påkallad.

Kommerskollegium anser sig därför böra avstyrka motionen i fråga.

Lantbruksstyrelsen, som i sin tur hört jordbrakstekniska föreningen, har överlämnat

ett av sagda förening avgivet yttrande. Enligt lantbruksstyrelsen måste

inköpspriserna å jordbruksmaskiner ses i samband med maskinernas kvalitet och

i viss mån även den service, maskinfirmoma vanligen lämna. Lantbruksstyrelsen

erinrar vidare örn byteshandelns betydelse på ifrågavarande område och de rabattmöjligheter,

som därigenom erbjuda sig.

Vidare framhåller lantbruksstyrelsen bland annat:

Frågan örn maskinanskaffningen inom jordbruket har under senare tid tilldragit

sig allt större intresse bland jordbrukarna själva. De ekonomiska jordbrukareorganisationema,

främst svenska lantmännens riksförbund och till förbundet

anslutna länsorganisationer, hava sålunda i viss utsträckning upptagit försäljning

av maskiner och redskap för jordbrakets behov. I Skåne har för ändamålet

bildats en särskild organisation bland jordbrukarna, vars verksamhetsfält

omspänner såväl anskaffning .sorn reparationer av maskiner och redskap. Det torde

finnas anledning antaga, att nyssnämnda initiativ från jordbrakarhåll skall bidraga

till en ur jordbrukets synpunkt i hög grad önskvärd rationalisering av handeln

med jordbruksmaskiner. Motionärerna beröra därjämte den av kooperativa förbundet

nyligen upptagna handeln med maskiner och redskap för jordbrukets behov.

Genom att sålunda olika, i förhållande till varandra oberoende organ numera

saluföra sådana maskiner och redskap, torde förutsättningarna för en monopolistisk

prisbildning inom handeln på berörda område i viss mån vara begränsade.

Lantbruksstyrelsen anser sig böra avstyrka bifall till motionen.

Statens priska n i rollnämnd framhåller bland annat:

Med hänsyn till den stora betydelse priserna på jordbruksmaskiner ha för

maskinanskaffningen inom jordbraket upptogo prissakkunniga redan hösten 1939

förhandlingar med fabrikanterna och jämhandlama. angående prissättningen.

Nämnden vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på, att vid denna tidpunkt

endast de viktigaste varugrupperna voro föremål för priskontroll. Jordbruksmaskinerna

ha sedermera under hela krisen kontrollerats, och ingen höjning

har företagits utan att vara godkänd av nämnden. Vid bedömningen av kalkylerna

ha kostnad^! egringarua ingalunda helt kompenserats med prishöjningar. De av

jordbraksmaskinfabrikantema tillämpade marginalerna ha följaktligen i förhållande

till de, som gällde före kriget, i viss grad sänkts. Härutöver må beträffande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Anå^v. hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 13. 3

prisernas absoluta läge nämnas, att en undersökning, som företagits inom nämnden,

visat att de priser, som tillämpades inom landet de närmaste åren före krigsut*

brottet, voro lägre än de, som de svenska fabrikanterna fingo ut vid sin export.

Sistnämnda prisrelation gäller för övrigt även för vissa av krigsåren, vilket på

ett gynnsamt sätt påverkat vinstresultaten.

Den kontroll, som från nämndens sida utövats, bär icke endast berört fabrikanterna

utan även återförsäljarna, vilkas procentuella marginaler med hänsyn

till prisstegringen beskurits. Av det sagda torde framgå att även om fabrikanterna

äro sammanslutna, denna monopolism icke hav kunnat taga sig uttryck i högre

priser än de av priskontrollnämnden medgivna. Beträffande avtalet mellan jordbruksmaskinföreningen

och järnhandlareföreningen kan meddelas, att så vitt

nämnden bär sig bekant, detta upphört att gälla hösten 1940, varefter någon överenskommelse

icke synes existera.

Nämnden erinrar vidare örn svårigheten att med hänsyn till differensen i

kvalitet hos olika fabrikat samt skiljaktigheter i fråga om rabatt- och andra förmåner,

som erbjudas köparna, anställa sådana prisjämförelser som förekomma i

motionen; i anslutning härtill lämnas några exempel.

Till sist uttalar nämnden, att jordbruksmaskiner under hela krisen varit

föremål för en ingående priskontroll samt att härutöver genom förefintligheten

av en organisation, som arbetar efter delvis andra linjer än den privata handeln,

den fria konkurrensen icke satts ur funktion. Med hänsyn härtill får nämnden,

från de utgångspunkter nämnden har att företräda, som sin mening uttala, att

sådana skäl icke förebragts, som skulle göra en utredning rörande jordbruksmaskinbranschen

för närvarande särskilt av behovet påkallad. Självfallet är, att

nämnden, om en utredning ändock skulle anses ändamålsenlig, icke Ilar någonting

att erinra mot en sådan.

1942 års jordbrukskmvmitté anser sig ej kunna göra något uttalande i frågan,

huruvida förhållandena inom jordbruksmaskinbranschen numera äro sådana, att

den i motionen begärda utredningen karr anses påkallad. För den händelse så

skulle anses vara fallet, vill jordbrukskommittén emellertid hänvisa till att inom

kommittén för ekonomisk fredsplanering bildats en särskild delegation med uppgift

bland annat att undersöka förekomsten av monopolistisk prissättning inom

näringslivet. Att åt jordbrnkskommittén uppdraga att verkställa en utredning

pä ifrågavarande område synes ej böra komma i fråga, även på deri grund, att

jordbrukskommittén ej har sådan sammansättning, som erfordras härför.

HushållningssäUskap&ns ombuds förvaltningsutskott anser, att i fråga om

prisbildningen på förevarande område bör beaktas, att numera även jordbrukarnas

egna sammanslutningar och kooperativa förbundet upptagit maskin försäljning.

Detta bör hindra eller i hög grad hämma tendenser mot monopolistisk prisbildning

och oskäliga priser. Förvaltningsutskottet framhåller vidare vikten av att priserna

på jordbruksmaskiner icke pressas ned på bekostnad av kvalitet och service samt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra kammarens t r e dj e tillfälliga utskotts utlåtande nr 13.

i sadan grad, att det icke blir lönande för företagarna att offra kapital oell arbete

på nykonstruktioner och förbättringar.

Sveriges industriförbund anför bland annat:

Då motionärerna understryka vikten av att rationaliseringen inom jordbruket

icke motverkas genom oskäligt höga priser på jordbruksmaskiner, bör framhållas

att denna rationalisering med det största intresse omfattas även av de berörda

maskin fabrikanterna, Detta har bl. a. tagit sig uttryck i att på fabrikanthåll redan

för flera år sedan tillsattes en delegation med uppgift att undersöka möjligheterna

av en standardisering av lantbruksredskap bl. a. genom en begränsning av typer

och .storlekar. Sedan ett par år tillbaka handlägges standardiseringsfrågan av en

för ändamålet tillsatt kommitté, sammansatt av målsmän för industri och jordbruk.

Kommittén torde inom kort bli färdig nied sin utredning. Avsikten med denna

standardisering är givetvis att förbilliga produktion och lagerhållning och därigenom

åstadkomma en prisreducering ä redskap och reservdelar.

.. motionärerna lämnade uppgifter angående jordbruksmaskinbranschen äro

i väsentliga delar direkt felaktiga eller i varje fall ofullständiga och därmed missvisande.

Påståendet att priserna inom denna bransch ligga på en jämförelsevis hög

nivå tyder sålunda på obekantskap med verkliga förhållandet. Tvärtom ligga de

svenska priserna sedan länge på en lägre genomsnittsnivå än i övriga europeiska

och, såvitt känt är, även åtskilliga utomeuropeiska länder.

En omständighet som i hög grad bidragit till de för de svenska jordbrukarna

förmånliga priserna på jordbruksmaskiner är den export av sådana maskiner, som

under normala tider förekommit i betydande omfattning och även under kriget

kunnat upprätthållas i viss utsträckning. Tack vare den större marknaden ha produktionsförutsättningama

för de svenska tillverkarna varit avsevärt gynnsammare

än om avsättning kunnat påräknas endast för inhemska förbrukare. Produktionens

uppdelning på i huvudsak några få större fabriker har också varit ägnad att sänka

tillverkningskostnaderna. Det förtjänar erinras, att 1936 års näringsorganisationssakkunniga

icke framställde någon anmärkning mot den prispolitik, som före

kriget tillämpades inom denna bransch.

Vad därefter angår innebörden av avtalet mellan jordbruksmaskinföreningens

medlemmar äro motionärernas uppgifter härom likaledes oriktiga. Sedan hösten

1940 innebär detta avtal, att visserligen enhetliga bruttopriser skola tillämpas

ävensom enhetliga konditioner. Emellertid äro återförsäljarnas rabatter, i motsats

mot vad i motionen uppgives, icke fixerade i avtalet, oell föreningsmedlemmarna

övervaka icke heller att de s\ k. bruttopriserna respekteras av återförsäljarna.

Detta innebär att priskonkurrens icke är förbjuden vare sig mellan tillverkarna

eller mellan återförsäljarna. Dessa torde också i stor utsträckning lämna rabatt på

de av fabrikanterna satta bruttoprisema. Att märka är vidare, att återförsäljningen

ingalunda sker endast genom järnhandeln — vilket motionärerna synas

antaga — utan till stor del även genom maskinhandlare, jordbrukarnas centraloch

lantmannaföreningar samt konsumtionsföreningar, vartill kommer att vissa

firmor bedriva direktförsäljning genom egna agenter. Det är därför väl sörjt för

konkurrensen mellan olika kategorier av återförsäljare.

Motionärernas anmärkningar rörande den påstådda uppgörelsen mellan jordbruksmaskinföreningen

och centralstyrelsen för Sveriges järnhandlareföreningar

sakna likaledes fog. Någon sådan uppgörelse existerar icke sedan 1940. Järnhandlama

äro följaktligen icke förpliktade att vid inköp av jordbruksmaskiner lämna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra kammarens tredje tillfälliga -utskotts utlåtande nr 13.

o

något företräde åt föreningens medlemmar utan kunna göra dessa inköp var de

önska. Talet örn ”den monopolistiska karaktären av ifrågavarande sammanslutningar”

borde härmed vara vederlagt. Även under den tid överenskommelsen mellan

föreningen och järnhandlarna var gällande, saknade den för övrigt egentligt

inflytande på prisbildningen i branschen.

I den av motionärerna gjorda jämförelsen mellan av järnhandlarna och kooperativa

förbundet tillämpade priser har beträffande flertalet maskiner uppgivits,

att järn handlarnas priser avse leverans ab fabrik, medan förbundets priser gälla

leverans fraktfritt över hela landet. Såsom i det föregående omnämnts bereda

emellertid även de ojämförligt flesta av de privata återförsäljarna sina köpare

samma förmån. Den gjorda prisjämförelsen är redan av detta skäl missvisande.

Industriförbundet anställer därefter en ingående granskning av å ena sidan

den enskilda handelns och å andra sidan kooperativa förbundets priser å ett flertal

olika slag av jordbruksmaskiner, och förbundet kommer därvid i flertalet fall till

den slutsatsen, att en jämförelse utfaller till förmån för den enskilda handeln, örn

hänsyn tages icke blott till pris utan även till kvalitet och vissa andra förmåner

som den enskilda handeln i motsats till kooperativa förbundet skulle bereda

sina köpare.

Industriförbundet framhåller vidare:

Vid en jämförelse mellan kooperativa förbundets maskiner och de övriga

fabrikanternas måste ytterligare en rad omständigheter beaktas för att jämförelsen

skall bli rättvisande. Först må framhållas, att kooperativa förbundets priser gälla

endast mot kontant likvid, under det att den enskilda handeln säljer mot räntefria

krediter i regel under en tid av upp till sex månader, stundom ännu längre. Den

enskilda handeln beviljar vidare lantbrukarna den förmånen, att de få lämna begagnade

maskiner i byte vid köp av nya maskiner. Konkurrensen garanterar härvid

att priset för den gamla maskinen blir relativt högt, i regel högre lin det som

försäljaren får ut för denna maskin. Kooperativa förbundet däremot gör inga

bytesaffärer. Ytterligare må framhållas, att de kooperativa affärerna icke kunna

lämna kunderna den service i fråga örn maskinernas uppsättning nr. m., som lämnas

av de privata firmorna utan särskild ersättning. Vidare är det uppenbart att den

omfattande försäljning, som dessa firmor bedriva, icke kan åstadkommas utan

fackkunnig och väl avlönad personal, betydande lager av maskiner och redskap

samt framför allt av reservdelar. Allt detta bidrager givetvis till att öka försäljningskostnaderna.

Särskilt tillverkning och lagerhållning av reservdelar för icke

gångbara modeller innebär, såsom redan ovan berörts, en icke obetydlig ekonomisk

belastning för flera privata fabrikanter, medan kooperativa förbundet icke har

någon motsvarighet härtill. Även må pekas på den prisfördyrande faktor, som de

avsevärda kostnaderna för nödvändigt experiment- och forskningsarbete på maskinoch

redskapsområdet utgör för de privata fabrikanterna. Kooperativa förbundets

utgifter för detta ändamål torde hittills icke ha varit av mera betydande storlek.

Av det föregående torde med full tydlighet framgå, att prissättningen på de

genom den privata handeln försålda jordbruksmaskinerna och -redskapen icke vid

en jämförelse med av kooperativa förbundet utbjudna liknande maskiner och redskap

kan göras till föremål för berättigade anmärkningar. Örn vederbörlig hänsyn

tages till den högre kvalitet, som i regel ut mälker den privata handelns maskiner

och redskap, jämförda med kooperativa förbundets, lill de förmåner av olika slag,

opaginerad Kontrollera mot PDF

l> Amira kammarens t r e lije tillfälliga viskotts utlåtande nr 13.

sorn endast den privata handeln inell icke kooperativa förbundet erbjuder ania

kunder, saint till de extra kostnader tor den privata fabrikanten, vartill motsvarighet

i stort sett saknas i fråga örn kooperativa förbundets maskiner, tolide utan

tvekan kunna påstås, att de genom den enskilda handeln försålda maskinerna och

redskapen, möjligen med något undantag, giva en bättre valuta för priset än

kooperativa förbundets liknande fabrikat. Under sådana förhållanden kan enligt

industriförbundets mening den av motionärerna begärda utredningen icke anses

vara av omständigheterna påkallad. Skulle emellertid en sådan utredning ändock

befinnas önskvärd, har industriförbundet icke någon anledning att motsätta sig

denna, därvid industriförbundet självfallet förutsätter att utredningen icke begränsas

till att omfatta den tillverkning och försäljning, som bedrives av de privata

företagen inom branschen.

Kooperativa förbundet anför i huvudsak:

Då kooperativa förbundet år 1938 efter överläggningar med representanter

för de till konsumtionsföreningarna anslutna jordbrukarna (f. n. fler än 105 000)

och på uppdrag av kongressen upptog frågan örn försäljningen av jordbruksmaskiner

till behandling, visade det sig i stort sett omöjligt att komma till uppgörelse

med någon av do större fabrikanterna i branschen rörande saluförandet av jordbruksmaskiner

genom de kooperativa föreningarna. Dessa fabrikanter samverka i

flera olika karteller och samtliga karteller vägrade sälja sina maskiner till förbundet,

Tack vare förvärvet kort tid därefter av Skogsfors brak i Reftele kunde förbundet

emellertid i liten skala påbörja produktionen av vissa jordbruksmaskiner,

och döma tillverkning har sedermera kunnat utvidgas i och med att ytterligare

ett verkstadsföretag i branschen förvärvats. Ännu så länge sker emellertid den av

kooperativa förbundet bedrivna produktionen i förhållandevis liten skala.

En ökning av KF :s tillverkning kommer med ali sannolikhet ej att innebära

en motsvarande minskning av övriga fabrikanters tillverkning. Erfarenheten har

ådagalagt, att när KF genom egen industri brutit monopolist^ prissättning och

en prissänkning blivit allmän, den totala försäljningen ökats. All sannolikhet talar

för att så .skall bli fallet även beträffande jordbruksmaskiner särskilt med hänsyn

till den väntade rationaliseringen inom jordbruket, som mäste komma att mnebära

större efterfrågan på maskiner.

Det har vidare visat sig, att konsumtionsföreningarna kunnat tillhandahålla

vissa jordbruksmaskiner till priser, som understiga de i marknaden i övrigt gängse

priserna för motsvarande maskintyper. Att så varit fallet framgår av de av motionärerna

gjorda prisjämförelserna, vilka synas ge en i stolt sett rättvisande bild.

Enligt styrelsens mening böra sålunda förhållandena inom själva distributionen

av jordbruksmaskiner i och för sig påkalla uppmärksamhet, I och med att de kooperativa

företagsformerna l inna ökat inflytande över handeln med jordbruksmaskiner

torde kvarstående missförhållanden på marknaden i övrigt komma att successivt

undanröjas.

De av förbundet ägda fabrikerna tillverka ett flertal olika jordbruksmaskiner,

som även i viss omfattning levereras till grossister och fabrikanter, anslutna till

olika karteller. Dessa maskiner äro av exakt samma utförande som de maskiner,

vilka säljas genom till förbundet anslutna föreningar men betinga i den privata

handeln högre pifser, d. v. s. samma priser, som gälla för de maskiner av motsvarande

utförande, som de kartellanslutna fabrikerna själva tillverka, I dessa fall är

prisskillnaden odiskutabel.

Den omständigheten, att det vid konsumentkooperationens försäljning av

jordbruksmaskiner varit möjligt att för identiskt samma artikel underskrida de i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra kammarens t r e d j e■ tillfälliga utskotts utlåtande nr 13.

övrigt på mark nit den tillämpade priserna, synes tyda på att de föråldrade försäl.jningsmetodema

inom

der i vissa distributionsled ännu långt ifrån äro eliminerade. Under sådana förhållanden

synes det vara, av mindre betydelse, att under ira rådande speciella läge

med statlig priskontroll fabrikanter och försäljare icke funnit det behövligt eller

lämpligt att bibehålla den före krigsutbrottet tillämpade formen för samverkan.

Enligt styrelsens uppfattning äro priserna för jordbruksmaskiner högre, än

de borde vara, örn sådana förhållanden vore rådande inom branschen, att alla däri

engagerade företag vore angelägna om att täcka köparnas behov till lägsta möjliga

priser. I den mån en fullt effektiv konkurrens kan genomföras på marknaden och

de företag, vilkas uppgift är att marknadsföra produkterna, bli helt inställda på

att genom prissänkningar vidga sin avsättning, kommer också fabrikanternas strävan

att inrikta sig på att åstadkomma nya, allt ändamålsenligare maskintyper

under samverkan med försäljningsleden i syfte att öka försäljningen. Förbundet

avser att med sin inom kort ökade tillverkning av jordbruksmaskiner medverka

till en effektiviserad konkurrens och till en rationalisering av själva försäljningsvägarna.

Den omfattning, i vilken KF s produktion av jordbruksmaskiner kommer

att utvidgas, blir givetvis beroende av den pris- och försäljningspolitik, som den

privata industrien och handeln kommer att tillämpa. Örn fabrikant enia tillämpa

låga priser och försäljningen får ske genom de effektivaste distributionsformerna,

finnes ingen anledning för KF att i större omfattning engagera sig i tillverkningen

av jordbruksmaskiner. KF :s ingripanden äro nämligen icke något självändamål

utan ha till uteslutande syfte att tillvarataga jordbrukarnas och därmed

hela folkhushållets intressen av en skälig prisbildning inom denna bransch.

Styrelsen är av den uppfattningen, att den utveckling, som sålunda är på

väg genom de kooperativa organisationernas ingripande, innebär, att strävanden

att upprätthålla en monopolprisbildning oell i detta syfte återställa priskontrollerande

företagsorganisationer inom tillverkning och försäljning skola mötas av

alltjämt ökade svårigheter. Det synes styrelsen vara av stor betydelse att från

jordbrukarnas sida en allt mera medveten inställning till stöd för strävandena att

åstadkomma en effektiv priskonkurrens kommer till uttryck. Styrelsen finner det

nied stöd av vad ovan anförts ovisst, örn den av motionärerna föreslagna utredningen

med särskilt sikte på förekomsten av monopolistiska organisationer inom

jordbruksmaskinbranschen kan bringa i dagen förhållanden, som ej redan äro

kända. Skulle riksdagen anse, att en mera ingående utredning är önskvärd, vill

styrelsen föreslå, att frågan hänskjutes till 1942 års jordbrukskommitté.

I ett särskilt yttrande, vari kooperativa förbundet förmäler sig hava tagit

del av industriförbundets förenämuda utlåtande, bemöter kooperativa förbundet

vissa av de uttalanden, som av industriförbundet gjorts i samband med dess jämförelser

mellan den enskilda handelns och kooperativa förbundets .jordbruksmaskiner.

Ett rättvist bedömande av jordbruksmaskinernas kvalitet framkommer

enligt kooperativa förbundet icke genom en sådan jämförelse som industriförbundet

gjort. Om en objektiv granskning skall ske, anser kooperativa förbundet lämpligast

att lämna ett sådant uppdrag til! statens redskapsprovningsanstalt vid

Ultuna.

Centralstyrelsen för Sveriges järnhandlare föreningar framhåller bland anma

att det i motionen åsyftade avtalet mellan jordbruksmaskiniöreningen och central
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 13.

Utskottet.

styrelsen icke längre existerar. Enligt centralstyrelsen skulle uppenbara felaktigheter

vidlåda den i motionen intagna tabellen med prisjämförelser mellan å ena

sidan den enskilda handelns och å andra sidan kooperativa förbundets jordbruksmaskiner.

Centralstyrelsen anser att bärande skäl för den i motionen föreslagna

utredningen icke förebragts. Då centralstyrelsen för järnhandelns del icke anser

sig hava något att dölja eller något att frukta av en sådan utredning, så vill förbundet

icke direkt motsätta sig en sådan.

För egen del får utskottet anföra följande.

Med hänsyn till betydelsen icke blott för jordbruksnäringens egen del utan

även för samhället i dess helhet, att jordbrukets produktionskostnader såvitt

möjligt hållas nere, är det såsom motionärerna framhålla ett allmänt intresse,

att priserna på jordbruksmaskiner icke äro högre än nödvändigt. Icke minst

betydelsefullt är detta ur synpunkten av en önskvärd fortsatt rationalisering av

jordbruksdriften. Å andra sidan är det även av vikt, att icke en nedpressning

av priserna äger rum på bekostnad av kvaliteten samt att tillverkarnas vinstmarginaler

icke bliva så små, att desamma ej lämna utrymme för täckande av

kostnader för service ävensom för forskningsarbete och experiment, som krävas

för att åstadkomma förbättringar och nykonstruktioner inom jordbruksmaskinb

rausch en.

De förhållanden, som råda på jordbruksmaskinsmarknaden, lämna emellertid

enligt utskottets uppfattning åtskilligt övrigt att önska och motsvara ej de krav,

som från ovan angivna synpunkter kunna uppställas. Visserligen är även

denna del av marknaden underkastad fortlöpande kontroll från priskontrollnämndens

sida, men för den köpande allmänheten lia likväl härmed alla missnöjesanledningar

icke undanröjts. Distributionsorganisationen som sådan undandrager

sig väl möjlighet till ingripande från det allmännas sida. Personer med .större

affärsväg eller goda förbindelser kunna ostridigt mången gång inköpa sina förnödenheter

till priser, som avsevärt understiga katalogpriser eller dem, som mindre

erfarna eller köpkraftiga kunder få erlägga. Men om de skadliga verkningarna av

en mellanhandsorganisation med dylika mindre önskvärda företeelser som följd

i någon mån kunde neutraliseras, skulle säkerligen därmed avsevärt vara vunnet

för jordbruket och dess utövare. Ett annat önskemål, som här må särskilt framhållas,

är ökad standardisering av jordbruksmaskiner. Genom offentliga bidrag

understödes för närvarande en genom standardiseringskommissionen utövad verksamhet

i sådant avseende.

Till utskottet har därjämte hänvisats ärende angående första kammarens

den 19 april 1945 fattade beslut, varigenom kammaren bifallit en med här förevarande

motion likalydande motion, 1:277.

Under åberopande av det ovan anförda får utskottet, under framhållande av

vildén för jordbruket att detsamma kan förses med kvalitativt goda och i förhål
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 13. 9

lando till framställningskostnaderna så prisbilliga och värdefulla maskiner som

möjligt, hemställa,

att andra kammaren måtte, med biträdande av ''första kammarens

ovan omförmälda beslut, för sin del besluta, att riksdagen

hos Kungl. Maj :t begär utredning genom särskilda sakkunniga

eller eventuellt 1942 års jordbrukskommitté i samråd med statens

priskontrollnämnd rörande marknadsförhållandena inom jordbruksmaskinbranschen

med särskild hänsyn till förekomsten av

monopolistisk prissättning och betydelsen av denna för priserna

på jordbruksmaskiner.

Stockholm den 25 april 1945.

På utskottets vägnar:

L. O. SKANTZE.

Närvarande: herrar Skantze, Hedqvist, Jonsson i Malmgrava*, fru Svedberg,

herrar Bomam i Stavsund, Severin i Gävle, Persson i Svensköp, Engström, Nilsson

i Varuträsk, Jansson i Aspeboda.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Skantze, vilken ansett, att utskottets utlåtande borde hava haft följande

lydelse:

”Med hänsyn till---jordbruksmaskinbranschen.

T motionen har gjorts gällande, att priserna på jordbruksmaskiner och reservdelar

till dylika skulle ligga på esil jämförelsevis hög nivå. De höga priserna skulle

närmast vara föranledda av att inom handeln med jordbruksmaskiner sedan lång

tid tillbaka förefunnits en utpräglat monopolistisk prisbildning, som tagit sig

uttryck i prisöverenskommelser och uppgörelser i övrigt rörande försäljningen

av dylika maskiner dels mellan tillverkare och grossister, anslutna till jordbruksmaskinföreningen,

dels ock mellan sagda förening och centralstyrelsen för Sveriges

jämhandlareföreningar. Enligt motionärerna är det därför att antaga, att priserna

på jordbruksmaskiner överstiga den nivå, som vid fri konkurrens på denna markBihang

till riksdagens protokoll 1945. 13 sami. 3 avd. Nr 13. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 13.

nåd skulle vara gällande. Att det i verkligheten också skulle förhålla sig på detta

sätt, framginge enligt motionärerna av att kooperativa förbundet tillämpade lägre

priser å jordbruksmaskiner än de som betingades inom den enskilda handeln.

Av den i ärendet företagna utredningen framgår emellertid, att den av

motionärerna åsyftade uppgörelsen mellan jordbruksmaskinföreningen och centralstyrelsen

för Sveriges järnhandlareföreningar upphört redan 1940 samt att

överenskommelsen mellan sagda förenings medlemmar icke är av sådan natur, att

den utesluter priskonkurrens. Att märka är även att jordbruksmaskiner numera

i allt större omfattning säljas av såväl kooperativa förbundet som jordbrukarnas

egna organisationer. Kooperativa förbundet driver jämväl egen tillverkning. Härigenom

synas vissa garantier hava skapats för en fri prisbildning på föreliggande

område. I detta sammanhang må jämväl erinras om att prissättningen inom jordbruksmaskinbranschen

alltsedan år 1939 varit föremål för övervakning från

statens priskontrollnämnds sida. En inom nämnden företagen undersökning utvisar,

att de priser, som tillämpades inom landet de närmaste åren före krigsutbrottet,

voro lägre än de, som de svenska fabrikanterna fingo ut vid export.

Av nu angivna skäl synes utskottet den i motionen föreslagna utredningen rörande

marknadsförhållandena inom jordbruksmaskinbranschen med särskild hänsyn till

förekomsten av monopolistisk prissättning och betydelsen av denna för priserna

på jordbruksmaskiner icke vara av behovet påkallad.

Till utskottet har därjämte hänvisats ärende angående företa kammarens

den 19 april 1945 fattade beslut, varigenom kammaren bifallit en med här förevarande

motion likalydande motion, 1: 277.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion och den gjorda delgivningen av

första kammarens i ärendet fattade beslut icke mätte föranleda

någon andra kammarens åtgärd.”

Stockholm, Tryckeriaktiebolaget Tiden, 1946

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.