Betänkande i anledning av väckt motion om rätt för skattskyldig, som driver skogsbruk, att vid taxering av inkomst åtnjuta avdrag för avsättning till investeringsfond.
1945-02-22 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1945:11, Betänkande i anledning av väckt motion om rätt för skattskyldig, som driver skogsbruk, att vid taxering av inkomst åtnjuta avdrag för avsättning till investeringsfond.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 11.
7
Nr 11.
Ankom till riksdagens kansli den 22 februari 1945 kl. 5 em.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om
rätt för skattskyldig, som driver skogsbruk, att vid
taxering av inkomst åtnjuta avdrag för avsättning till
investeringsfond.
(2:a avd.)
I en till bevillningsutskottet hänvisad motion, nr 170, i första kammaren
av herr Mannerskantz och friherre Beck-Friis har hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Majit begära skyndsam utredning med förslag
till sådan ändring av förordningen den 12 juni 1942 om rätt att vid taxering
till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta
avdrag för avsättning till investeringsfond, att rätt till sådant avdrag
måtte tillkomma även den som driver skogsbruk, ävensom att vid utredningen
och i förslaget i motionen angivna synpunkter måtte vinna beaktande.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framställda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen.
Enligt förordningen den 12 juni 1942 (nr 371) om rätt att vid taxering till
kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta
avdrag för avsättning till investeringsfond, sådan denna förordning lyder enligt
förordning den 9 juni 1944 (nr 279), äger skattskyldig vid beräkning av
nettointäkt av rörelse under de beskattningsår, för vilka taxering verkställes
åren 1942—1947, erhålla avdrag för belopp, som enligt vad i förordningen
sägs av årsvinsten avsättes till investeringsfond. Investeringsfonder, som i
1942 års förordning avses, äro a) investeringsfond för byggnader, b) investeringsfond
för inventarier och varulager, c) investeringsfond för arbeten i gruva,
d) investeringsfond för ersättande av förkrigslager samt e) investeringsfond
för fartyg. Rätt till avdrag på grund av avsättning till fond som under
a) och b) sägs tillkommer i regel endast svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk
förening, som tillgodonjuter fri avskrivning å inventarier. Rätt till
avdrag på grund av avsättning till fond som under c) sågs tillkommer endast
svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening. Rätt till avdrag på grund
av avsättning till fond som under e) sägs tillkommer endast den som bedriver
rederirörelse med äng- eller motorfartyg i utrikes fart. I förordningen med
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
° Bevillningsutskottets betänkande nr 11.
delas bestämmelser om storleken av de avsättningar, för vilka avdrag medgives.
Investeringsfond som under a), b), c) och e) sägs må, såvitt angår beskattningsår,
för vilket taxering verkställes senare än år 1944, tagas i anspråk
i regel endast under sådant senare beskattningsår, som av Kungl. Majit
genom särskilt beslut bestämmes. Investeringsfond må tagas i anspråk för
följande ändamål, nämligen investeringsfond för byggnader: för avskrivning
å byggnader, som uppförts under beskattningsåret; investeringsfond för
inventarier och varulager: för avskrivning å inventarier samt nedskrivning
å råvaror, hel- och halvfabrikat med högst ett belopp motsvarande kostnaden
för tillverkning eller anskaffning av dylika tillgångar under samma
beskattningsår; investeringsfond för arbeten i gruva: för undersökningsarbete
m. m. under beskattningsåret i gruva, stenbrott eller annan liknande
fyndighet; investeringsfond för ersättande av för krigslager: för nedskrivning
å råvaror samt hel- och halvfabrikat; ävensom investeringsfond för fartyg:
för avskrivning å fartyg, som anskaffats under beskattningsåret, eller för underhålls-
och reparationsarbeten å fartyg under samma år.
I proposition nr 263 till 1944 års riksdag, vilken proposition låg till grund
för de samma år beslutade ändringarna i förevarande förordning, upplyste
departementschefen, att en översyn komme att verkställas rörande avdragsrätten
för avsättning till investeringsfond. Samma års bevillningsutskott upptog
till behandling i samband med nämnda proposition jämväl vissa vid
riksdagens början väckta motioner, nämligen bland andra de likalydande
motionerna I: 61 och II: 92 samt de likalydande motionerna I: 62 och II: 93.
I förstnämnda två motioner anfördes bland annat följande. Lösningen av den
i befolkningspolitiskt och familjesociait hänseende betydelsefulla bostadsfrågan
skulle verksamt främjas, om avsättningar för framtida bostadsbyggande
finge ske i den stora omfattning, som det latenta nybyggnadsbehovet krävde.
Möjlighet borde jämväl beredas inom skogsindustrien verksamma företag att
upplägga investeringsfonder för framtida skogsvårdsarbeten. Rätt till skattefria
avsättningar för framtida investeringar borde även beredas jordbrukarna.
Llvidgad rätt till sådana avsättningar inom rederinäringen erfordrades.
För bergshanteringens del skulle det vara av betydande värde, om för säkerställande
av den framtida driften skattefria fonderingar finge ske för förvärv
av malmfyndigheter, avsedda att tagas i anspråk för kommande behov.
1944 ars bevillningsutskott yttrade i sitt i anledning av propositionen och de
i ämnet väckta motionerna avgivna betänkande, nr 42, bland annat följande:
»I
anledning av de i de likalydande motionerna I: 61 och II: 92 samt de
likalydande motionerna 1:62 och 11:93 framställda yrkandena får utskottet
framhålla, att, enligt vad utskottet inhämtat, vid den översyn av ifrågavarande
författningsbestämmelser, som är avsedd att äga ruin, frågan örn avdragsrätten
för avsättning till investeringsfond för bostadsbyggnader torde
komma under omprövning. Utskottet, som finner önskvärt att så sker, vill
för sin del förorda, att vid berörda utredning jämväl undersökes, huruvida
och under vilka förutsättningar avdragsrätt för investeringar till olika ändamål
skulle kunna medgivas jordbrukare. Beträffande övriga i de likalydande
motionerna I: 61 och II: 92 framställda önskemål med avseende å hit
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 11. J
hörande bestämmelser, i den mån dessa önskemål icke blivit tillgodosedda
genom propositionen, finner sig utskottet i detta sammanhang ej kunna
ingå på eli närmare bedömande av desamma.»
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 november 1944 har chefen
för finansdepartementet tillkallat sakkunniga för översyn av lagstiftningen
örn investeringsfonder, vid vilken översyn skulle undersökas, huruvida
en permanent, för normala förhållanden avsedd lagstiftning i ämnet
borde komma lill stånd, samt, därest så skulle vara fallet, för vilka olika
ändamål avdragsrätt borde medgivas. I samband med frågan om de ändamål,
för vilka avdrag borde medgivas, borde även upptagas till behandling
frågan örn vilka grupper av skattskyldiga, som skulle äga tillgodonjuta berörda
förmåner. Utredningen borde bedrivas så skyndsamt, att förslag i ämnet
kunde framläggas för 1946 års riksdag.
I den nu föreliggande motionen har anförts bland annat, att avdragsrätten
för avsättning till investeringsfond åsyftade att bidraga till och underlätta
en utjämning av de växlingar i produktion och sysselsättning, som följde
med de ekonomiska konjunkturerna. Det kunde ifrågasättas, om icke en
motsvarande utjämning borde kunna äga rum för skogsbrukets vidkommande,
vad anginge skogsvårdsarbeten. Under en god konjunktur funnes
i allmänhet relativt gott om medel för sådana arbeten, men i regel rådde
då brist på arbetskraft. Under en lågkonjunktur däremot, då skogsföretagen
måste inskränka driften och de pressade priserna på de färdiga produkterna
gåve ringa eller intet överskott, vore det naturligt, att företagsledningarna
inskränkte på sådana utgifter, som icke kunde anses absolut nödvändiga eller
som kunde uppskjutas till ett kommande bättre år. På detta sätt motverkades
en eljest naturlig strävan att bereda lämpliga arbetstillfällen i dåliga
tider i de för skogsföretagen och för det allmänna på lång sikt mycket betydelsefulla
skogsvårdsarbetena. För avsättning till investeringsfond för
skogsvårdsarbeten kunde de i 1942 års förordning meddelade bestämmelserna
i allt väsentligt tillämpas, i första hand beträffande svenska aktiebolag
och svenska ekonomiska föreningar med rätt till fri avskrivning på
inventarier. Sådana skogsföretag, som hade ordnad bokföring, borde också
komma i fråga till dylik avdragsrätt.
I den föreliggande motionen har yrkats, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa örn skyndsam utredning angående frågan om
rätt till avdrag för avsättning till investeringsfond för skogsvårdsarbeten.
Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen har chefen för finansdepartementet
tillkallat sakkunniga för verkställande av en översyn av lagstiftningen
örn avdrag för avsättning till investeringsfonder, vilken utredning
enligt de meddelade direktiven bör bedrivas så skyndsamt, att förslag i
ämnet kan framläggas för 1946 års riksdag. Vid nämnda utredning skall
upptagas till behandling frågan örn en permanent, för normala förhållanden
avsedd lagstiftning i ämnet. Därest en sådan lagstiftning finnes böra kom
Bihang
till riksdagens protokoll 19i5. 7 sami. Nr 10—11. 2
Utskottet.
10 Bevillningsutskottets betänkande nr 11.
ma till stånd, avses vid den fortsatta utredningen skola undersökas, för vilka
olika ändamål avdragsrätt bör medgivas ävensom vilka grupper av skattskyldiga,
som böra äga tillgodonjuta dessa förmåner. Då utskottet utgår
ifrån att — under angiven förutsättning — vid utredningen jämväl den i
förevarande motion berörda fragan kommer att tagas under omprövning,
anser sig utskottet icke böra tillstyrka bifall till det i motionen framställda
yrkandet örn skrivelse till Kungl. Maj:t i ämnet.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att motionen I: 170 av herr Mannerskantz och friherre
Beck-Friis örn rätt för skattskyldig, som driver skogsbruk,
att vid taxering av inkomst åtnjuta avdrag för avsättning till
investeringsfond icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 22 februari 1945.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Sjödahl,
Velander, Eklund, Robert Berg, Heuman och Gustaf Elofsson, samt
från andra kammaren: herrar Lövgren, Björklund, Sandberg, Orgård, Falk, Andersson
i Dunker, Vigelsbo, Bladh och Karlsson i Granebo.
457331. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.