Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om rätt för skattskyldig, som driver skogsbruk, att vid taxering av inkomst åtnjuta avdrag för avsättning till investeringsfond.

1945-02-22 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1945:11, Betänkande i anledning av väckt motion om rätt för skattskyldig, som driver skogsbruk, att vid taxering av inkomst åtnjuta avdrag för avsättning till investeringsfond.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 11.

7

Nr 11.

Ankom till riksdagens kansli den 22 februari 1945 kl. 5 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om

rätt för skattskyldig, som driver skogsbruk, att vid

taxering av inkomst åtnjuta avdrag för avsättning till

investeringsfond.

(2:a avd.)

I en till bevillningsutskottet hänvisad motion, nr 170, i första kammaren

av herr Mannerskantz och friherre Beck-Friis har hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Majit begära skyndsam utredning med förslag

till sådan ändring av förordningen den 12 juni 1942 om rätt att vid taxering

till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta

avdrag för avsättning till investeringsfond, att rätt till sådant avdrag

måtte tillkomma även den som driver skogsbruk, ävensom att vid utredningen

och i förslaget i motionen angivna synpunkter måtte vinna beaktande.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framställda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen.

Enligt förordningen den 12 juni 1942 (nr 371) om rätt att vid taxering till

kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta

avdrag för avsättning till investeringsfond, sådan denna förordning lyder enligt

förordning den 9 juni 1944 (nr 279), äger skattskyldig vid beräkning av

nettointäkt av rörelse under de beskattningsår, för vilka taxering verkställes

åren 1942—1947, erhålla avdrag för belopp, som enligt vad i förordningen

sägs av årsvinsten avsättes till investeringsfond. Investeringsfonder, som i

1942 års förordning avses, äro a) investeringsfond för byggnader, b) investeringsfond

för inventarier och varulager, c) investeringsfond för arbeten i gruva,

d) investeringsfond för ersättande av förkrigslager samt e) investeringsfond

för fartyg. Rätt till avdrag på grund av avsättning till fond som under

a) och b) sägs tillkommer i regel endast svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk

förening, som tillgodonjuter fri avskrivning å inventarier. Rätt till

avdrag på grund av avsättning till fond som under c) sågs tillkommer endast

svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening. Rätt till avdrag på grund

av avsättning till fond som under e) sägs tillkommer endast den som bedriver

rederirörelse med äng- eller motorfartyg i utrikes fart. I förordningen med
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

° Bevillningsutskottets betänkande nr 11.

delas bestämmelser om storleken av de avsättningar, för vilka avdrag medgives.

Investeringsfond som under a), b), c) och e) sägs må, såvitt angår beskattningsår,

för vilket taxering verkställes senare än år 1944, tagas i anspråk

i regel endast under sådant senare beskattningsår, som av Kungl. Majit

genom särskilt beslut bestämmes. Investeringsfond må tagas i anspråk för

följande ändamål, nämligen investeringsfond för byggnader: för avskrivning

å byggnader, som uppförts under beskattningsåret; investeringsfond för

inventarier och varulager: för avskrivning å inventarier samt nedskrivning

å råvaror, hel- och halvfabrikat med högst ett belopp motsvarande kostnaden

för tillverkning eller anskaffning av dylika tillgångar under samma

beskattningsår; investeringsfond för arbeten i gruva: för undersökningsarbete

m. m. under beskattningsåret i gruva, stenbrott eller annan liknande

fyndighet; investeringsfond för ersättande av för krigslager: för nedskrivning

å råvaror samt hel- och halvfabrikat; ävensom investeringsfond för fartyg:

för avskrivning å fartyg, som anskaffats under beskattningsåret, eller för underhålls-

och reparationsarbeten å fartyg under samma år.

I proposition nr 263 till 1944 års riksdag, vilken proposition låg till grund

för de samma år beslutade ändringarna i förevarande förordning, upplyste

departementschefen, att en översyn komme att verkställas rörande avdragsrätten

för avsättning till investeringsfond. Samma års bevillningsutskott upptog

till behandling i samband med nämnda proposition jämväl vissa vid

riksdagens början väckta motioner, nämligen bland andra de likalydande

motionerna I: 61 och II: 92 samt de likalydande motionerna I: 62 och II: 93.

I förstnämnda två motioner anfördes bland annat följande. Lösningen av den

i befolkningspolitiskt och familjesociait hänseende betydelsefulla bostadsfrågan

skulle verksamt främjas, om avsättningar för framtida bostadsbyggande

finge ske i den stora omfattning, som det latenta nybyggnadsbehovet krävde.

Möjlighet borde jämväl beredas inom skogsindustrien verksamma företag att

upplägga investeringsfonder för framtida skogsvårdsarbeten. Rätt till skattefria

avsättningar för framtida investeringar borde även beredas jordbrukarna.

Llvidgad rätt till sådana avsättningar inom rederinäringen erfordrades.

För bergshanteringens del skulle det vara av betydande värde, om för säkerställande

av den framtida driften skattefria fonderingar finge ske för förvärv

av malmfyndigheter, avsedda att tagas i anspråk för kommande behov.

1944 ars bevillningsutskott yttrade i sitt i anledning av propositionen och de

i ämnet väckta motionerna avgivna betänkande, nr 42, bland annat följande:
»I

anledning av de i de likalydande motionerna I: 61 och II: 92 samt de

likalydande motionerna 1:62 och 11:93 framställda yrkandena får utskottet

framhålla, att, enligt vad utskottet inhämtat, vid den översyn av ifrågavarande

författningsbestämmelser, som är avsedd att äga ruin, frågan örn avdragsrätten

för avsättning till investeringsfond för bostadsbyggnader torde

komma under omprövning. Utskottet, som finner önskvärt att så sker, vill

för sin del förorda, att vid berörda utredning jämväl undersökes, huruvida

och under vilka förutsättningar avdragsrätt för investeringar till olika ändamål

skulle kunna medgivas jordbrukare. Beträffande övriga i de likalydande

motionerna I: 61 och II: 92 framställda önskemål med avseende å hit
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 11. J

hörande bestämmelser, i den mån dessa önskemål icke blivit tillgodosedda

genom propositionen, finner sig utskottet i detta sammanhang ej kunna

ingå på eli närmare bedömande av desamma.»

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 november 1944 har chefen

för finansdepartementet tillkallat sakkunniga för översyn av lagstiftningen

örn investeringsfonder, vid vilken översyn skulle undersökas, huruvida

en permanent, för normala förhållanden avsedd lagstiftning i ämnet

borde komma lill stånd, samt, därest så skulle vara fallet, för vilka olika

ändamål avdragsrätt borde medgivas. I samband med frågan om de ändamål,

för vilka avdrag borde medgivas, borde även upptagas till behandling

frågan örn vilka grupper av skattskyldiga, som skulle äga tillgodonjuta berörda

förmåner. Utredningen borde bedrivas så skyndsamt, att förslag i ämnet

kunde framläggas för 1946 års riksdag.

I den nu föreliggande motionen har anförts bland annat, att avdragsrätten

för avsättning till investeringsfond åsyftade att bidraga till och underlätta

en utjämning av de växlingar i produktion och sysselsättning, som följde

med de ekonomiska konjunkturerna. Det kunde ifrågasättas, om icke en

motsvarande utjämning borde kunna äga rum för skogsbrukets vidkommande,

vad anginge skogsvårdsarbeten. Under en god konjunktur funnes

i allmänhet relativt gott om medel för sådana arbeten, men i regel rådde

då brist på arbetskraft. Under en lågkonjunktur däremot, då skogsföretagen

måste inskränka driften och de pressade priserna på de färdiga produkterna

gåve ringa eller intet överskott, vore det naturligt, att företagsledningarna

inskränkte på sådana utgifter, som icke kunde anses absolut nödvändiga eller

som kunde uppskjutas till ett kommande bättre år. På detta sätt motverkades

en eljest naturlig strävan att bereda lämpliga arbetstillfällen i dåliga

tider i de för skogsföretagen och för det allmänna på lång sikt mycket betydelsefulla

skogsvårdsarbetena. För avsättning till investeringsfond för

skogsvårdsarbeten kunde de i 1942 års förordning meddelade bestämmelserna

i allt väsentligt tillämpas, i första hand beträffande svenska aktiebolag

och svenska ekonomiska föreningar med rätt till fri avskrivning på

inventarier. Sådana skogsföretag, som hade ordnad bokföring, borde också

komma i fråga till dylik avdragsrätt.

I den föreliggande motionen har yrkats, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa örn skyndsam utredning angående frågan om

rätt till avdrag för avsättning till investeringsfond för skogsvårdsarbeten.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen har chefen för finansdepartementet

tillkallat sakkunniga för verkställande av en översyn av lagstiftningen

örn avdrag för avsättning till investeringsfonder, vilken utredning

enligt de meddelade direktiven bör bedrivas så skyndsamt, att förslag i

ämnet kan framläggas för 1946 års riksdag. Vid nämnda utredning skall

upptagas till behandling frågan örn en permanent, för normala förhållanden

avsedd lagstiftning i ämnet. Därest en sådan lagstiftning finnes böra kom
Bihang

till riksdagens protokoll 19i5. 7 sami. Nr 10—11. 2

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 11.

ma till stånd, avses vid den fortsatta utredningen skola undersökas, för vilka

olika ändamål avdragsrätt bör medgivas ävensom vilka grupper av skattskyldiga,

som böra äga tillgodonjuta dessa förmåner. Då utskottet utgår

ifrån att — under angiven förutsättning — vid utredningen jämväl den i

förevarande motion berörda fragan kommer att tagas under omprövning,

anser sig utskottet icke böra tillstyrka bifall till det i motionen framställda

yrkandet örn skrivelse till Kungl. Maj:t i ämnet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen I: 170 av herr Mannerskantz och friherre

Beck-Friis örn rätt för skattskyldig, som driver skogsbruk,

att vid taxering av inkomst åtnjuta avdrag för avsättning till

investeringsfond icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 februari 1945.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Sjödahl,

Velander, Eklund, Robert Berg, Heuman och Gustaf Elofsson, samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Björklund, Sandberg, Orgård, Falk, Andersson

i Dunker, Vigelsbo, Bladh och Karlsson i Granebo.

457331. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.