Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion angående rätt till restitution av kronooch kommunal utskylder efter genomgången långvarig sjukdom.

1945-03-01 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1945:15, Betänkande i anledning av väckt motion angående rätt till restitution av kronooch kommunal utskylder efter genomgången långvarig sjukdom.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 15.

5

Nr 15.

Ankom till riksdagens kansli den 1 mars 1945 kl. 3 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion angående

rätt till restitution av krono- och kommunal
utskylder

efter genomgången långvarig sjukdom.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren av herr Jonsson i Järvsand m. fl. väckt, till

bevillningsutskottet hänvisad motion, nr 406, har hemställts, »att riksdagen

beslutar att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa om proposition med förslag

avsett att tillförsäkra långvarigt sjuk, exempelvis lungsjuk, vilken efter

genomgången sjukhusvistelse och konvalescenstid, som varat i sammanlagt

minst ett år, rätt att erhålla restitution å krono- och kommunalutskylder,

som åligga vederbörande för de två senaste skatteåren före sjukdomens inträdande».

Beträffande motiveringen för det i motionen framställda yrkandet får

utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa

till motionen.

Enligt 50 § 2 mom. kommunalskattelagen må, därest skattskyldigs skatteförmåga

finnes vara väsentligen nedsatt till följd av bland annat långvarig

sjukdom, efter beskattningsnämnds beprövande den skattskyldiges inkomst

minskas med ett belopp av högst 700 kronor. I 17 § 2 mom. förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt finnes motsvarande stadgande

beträffande den statliga beskattningen, varvid avdragets högsta belopp angives

till 1 000 kronor.

Om skattskyldigs rätt ali i annan ordning än genom nedsättning av taxering

erhålla befrielse helt eller delvis från honom påförda utskylder meddelas

regler i uppbördsreglementet och i kommunallagarna. I § 22 uppbördsreglementet

föreskrives i fråga örn kronoutskylder, att, om den skattskyldige

saknar utmätningsbara tillgångar till utskyldernas gäldande och införsel

i honom tillkommande avlöning, pension eller livränta icke kan äga rum,

länsstyrelsen må besluta örn avkodning av utskylderna. Sjukdom angives

däremot icke som avkortningsanledning i uppbördsreglementet. I fråga örn

införsel föreskrives i 7 och 21 §§ av lagen örn införsel i avlöning, pension

eller livränta, ali, då införsel beviljas, visst belopp, motsvarande vad den

skattskyldige kan anses behöva till underhåll för sig själv, make och oförsörjda

barn, skall förbehållas den skattskyldige.

Beträffande kommunalutskylder gäller i förevarande hänseende enligt

1960 års kommunallagar följande. Jämlikt lagen örn kommunalstyrelse på

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 15.

landet må kommunalnämnd besluta avskrivning av kommunalutskylder, då

den skattskyldige saknar utmätningsbara tillgångar och införsel icke kan

aga rum. Utan hinder av att avskrivning äger rum, kvarstår den skattskyldiges

betalningsskyldighet, i händelse han framdeles skulle erhålla tillgångar

(78 § 2 morn.). Avkortning av kommunalutskylder skall verkställas av kommunalnämnden,

då beslut örn efterskänkande av påförda utskylder fattats

av vederbörande kommunala representation (78 § 1 morn.). Efterskänkande

av oguldna kommunalutskylder må, där fråga ej är om antagande av ackord,

beslutas av kommunalstämma, om, efter prövning av varje särskilt fall, verkligt

ömmande omständigheter befunnits föreligga (24 §). För giltighet av

dylikt beslut erfordras två tredjedels majoritet (23 § 2 morn.). Motsvarande

föreskrifter finnas i lagen örn kommunalstyrelse i stad (73 § 2 morn., 73 §

1 morn., 28 § och 27 § 2 morn.), varvid de uppgifter, som enligt lagen om

kommunalstyrelse på landet ankomma på kommunalnämnd resp. kommunalstämma,

i stället tillkomma drätselkammare resp. stadsfullmäktige.

Frågan om skattelättnad i form av avdrag vid taxeringen på grund av

nedsatt skatteförmåga har vid upprepade tillfällen varit föremål för statsmakternas

uppmärksamhet. 1939 års bevillningsutskott yttrade i sitt betänkande

nr 12, vilket betänkande närmast avsåg motionsvis väckt fråga

om undantagande av tilläggspension jämlikt lagen om folkpensionering

från beskattning, i nu förevarande hänseende bland annat följande:

> I den föregående redogörelsen har utskottet fäst uppmärksamheten på

. åtalanden, som från statsmakternas sida gjorts rörande en utvidgad

tillämpning av gällande bestämmelser angående särskilda avdrag vid ömmande

omständigheter. Genom en riktig användning av nämnda bestämmelser

är det givetvis möjligt för beskattningsmyndigheterna att åstadkomma

en relativt tillfredsställande differentiering efter skatteförmågan i de

individuella fallen mellan skattskyldiga i ett och samma inkomstläge utöver

den som åstadkommes genom familjeavdragen. Därest beskattningsmyndigheterna

för framtiden ägna denna fråga större uppmärksamhet än som hittills

varit fallet, torde det kunna förväntas, att den grupp av inkomsttagare,

varom nu är fråga, endast mera undantagsvis kommer att drabbas av skatt

till stat eller kommun.»

Även 1944 års bevillningsutskott underströk i sitt betänkande nr 6 vikten

av att den möjlighet till differentiering av beskattningen efter skatteförmågan,

som kunde vinnas genom tillämpning av bestämmelserna om avdrag

vid ömmande omständigheter, begagnades i sådana fall, då skäl därtill

förefunnes.

1 den föreliggande motionen har anförts bland annat, att stora svårigheter

uppställde sig för en lungsjuk, som återginge till förvärvsarbete. I

manga tall hade det hänt, att en lungsjuk, då han efter sjukhusvistelse

skulle hämta sin första avlöning, funne att vederbörande skattemyndigheter

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 15.

7

genom införsel å lönen tillförsäkrat sig en betydande del av densamma.

De umbäranden, som kunde bliva en följd av skatteinförseln, kunde ofta

medverka till ett återfall i sjukdomen. Detta läge icke i samhällets intresse.

Många kommuner hade också insett detta och medgivit den lungsjuke

»restitution å resterande skatter», då han efter sjukdomen ater börjat arbeta,

samt medverkat till att restitution å kronoutskylder även erhållits

från vederbörande länsstyrelse. Detta vore dock icke alltid fallet, varför

likformighet härutinnan borde åstadkommas.

I förevarande motion har yrkats skrivelse till Kungl. Maj:t i syfte att Utskottet

skattskyldig, som under längre tid lidit av sjukdom — exempelvis lungsjukdom

— skall erhålla »restitution å krono- och lcommunalutskylder, som

åligga vederbörande för de två senaste skatteåren före sjukdomens inträdande».

Utskottet får i anledning härav framhålla, att restitution av erlagda

utskylder till följd av sjukdom enligt nuvarande bestämmelser kan

medgivas i det fall, att, sedan taxeringen ägt runi samt utskylder med

ledning härav påförts och erlagts, den skattskyldige efter besvär över

taxeringen tillerkännes avdrag på grund av nedsatt skatteförmaga och

sålunda erhåller nedsättning i taxeringen. Annorledes än efter nedsättning

av taxeringen kan däremot restitution av erlagda utskylder av orsak, som

nu nämnts, icke ske. Någon ändring härutinnan lärer ej kunna ifrågakomma.

Då emellertid i motionen talas örn »restitution å resterande skatter», utgår

utskottet ifrån att med det i motionen framställda yrkandet avses, icke

restitution i verklig mening, utan ökad möjlighet till efterskänkande av

restförda och således icke erlagda utskylder. Av den ovan lämnade

redogörelsen framgår, att enligt nuvarande bestämmelser möjligheten till

sådant efterskänkande är mycket begränsad. Vad angår kronoutskylder

föreskrives i uppbördsreglementet, att avkortning av dylika utskylder

må äga rum, därest den skattskyldige saknar utmätningsbara tillgångar till

utskyldernas gäldande och införsel i honom tillkommande avlöning, pension

eller livränta icke kan ske. Inträffad sjukdom föranleder däremot icke i

och för sig avkortning av påförda utskylder. Beträffande kommunalutskylder

är enligt kommunallagarna möjligheten till efterskänkande av utskylder

något större. Förutom att vid bristande tillgång till utskyldernas gäldande

avskrivning av utskyldema må äga rum, kan kommunalstämma resp.

stadsfullmäktige, då verkligt ömmande omständigheter befunnits föreligga,

efter prövning i varje särskilt fall meddela beslut örn eftei skänkande av

oguldna kommunalutskylder, varefter utskylderna skola av vederbörande

kommunalnämnd resp. drätselkammare avkortas.

Utskottet beaktar till fullo de svårigheter, som i de i motionen avsedda

fallen kunna uppstå för skattskyldiga, vilkas inkomst är låg och som häfta

för restförda utskylder. Givetvis är önskvärt, att dessa svårigheter bliva

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 15.

eliminerade i den utsträckning detta kan ske. Att avhjälpa dessa svårigheter

genom införande av bestämmelser örn utvidgad rätt till efterskänkande

av utskylder anser sig utskottet dock icke kunna förorda. Det stöd, de

i motionen avsedda skattskyldiga otvivelaktigt behöva, bör enligt utskottets

mening lämnas i annan form än genom efterskänkande av dem påförda

utskylder. Utskottet vill emellertid framhålla önskvärdheten av att

de möjligheter, som nu finnas att vid taxeringen och indrivningen medgiva

skattelättnad för sådana skattskyldiga, varom här är fråga, bliva iakttagna

av vederbörande myndigheter.

De i motionen påtalade förhållandena sammanhänga där^ned att enligt

vårt skattesystem skatterna skola erläggas så lång tid efter det inkomsten

intjänats. Att söka råda bot mot detta missförhållande har länge framstått

såsom ett angeläget önskemål. Flera utredningar i detta syfte ha tidigare

ägt rum, vilka dock ej föranlett lagstiftningsåtgärd. För närvarande pågår

inom 1944 års uppbördsberedning utredning i ämnet. Enligt den vid årets

riksdag avgivna riksdagsberättelsen beräknar beredningen att under våren

1945 kunna slutföra sitt arbete. Därest den nu pågående utredningen skulle

leda till åsyftat resultat, torde de i motionen avsedda svårigheterna för

skattskyldiga, som drabbats av långvarig sjukdom, väsentligen bliva avhjälpta.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen 11:406 av herr Jonsson i Järfsand m. fl.

angående rätt till restitution av krono- och kommunalutskylder

efter genomgången långvarig sjukdom icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 1 mars 1945.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Axel

Ivar Anderson, Sjödahl, friherre De Geer, Ekman, Frans Ericson, Velander och

Franzon, samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund,

Orgård, Janson i Frändesta, Falk, Jonsson i Skedsbygd, Fröderberg och

Bladh.

Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1945

540885

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.