Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om avskaffande av den allmänna omsättningsskatten m. m.

1945-02-15 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1945:2, Betänkande i anledning av väckta motioner om avskaffande av den allmänna omsättningsskatten m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 15 lebruari 1945 kl. 6 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om avskaffande av den allmänna omsättningsskatten

m. m.

(lia avd.)

Till bevillningsutskottet ha hänvisats följande, av utskottet till behandling i

ett sammanhang upptagna motioner, nämligen:

1) motionen nr 37 i andra kammaren av fru Rönn-Christiansson och herr

Hagberg i Luleå, vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta avskaffa allmänna

omsättningsskatten»; samt

2) de likalydande motionerna nr 173 i första kammaren av herr Gustavson

m. fl. och nr 272 i andra kammaren av herr Pettersson i Norregård m. fl.,

vari hemställts, »att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit göra framställning

om utredning och förslag avseende den allmänna omsättningsskattens

snara avskaffande och ersättande med på annat sätt utformade beskattningsåtgärder,

som med enklare förfaringssätt och mindre invecklade kontrollåtgärder

förena större hänsyn till försörjningsbörda och skattekraft».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna.

I motionen lii 37 har till stöd för det däri framställda yrkandet anförts

bland annat följande. Redan vid införandet av den allmänna omsättningsskatten

hade starka betänkligheter anförts mot densamma. Under de år

som gått hade allt flera röster höjts för slopandet av nämnda skatt. Självklart

hörde omsättningsskatten till de ur social och befolkningspolitisk synpunkt

mest motbjudande formerna av beskattning, eftersom den hårdast drabbade

de små inkomsttagarna och speciellt de bamrika familjerna. Rent skattetekniskt

kunde starka invändningar göras. Uppenbart vore, att skatten såsom en

avgift för vissa varor, försålda genom hundratusental av detaljhandlare, hantverkare

och andra småföretagare, måste verka betungande. Motiveringen för

skattens bibehållande sades fortfarande vara det statsfinansiella läget. Man

hade dock underlåtit att pröva andra vägar för att åt staten tillförsäkra motsvarande

belopp. En utväg som ej prövats vöre det upprepade gånger motionsvis

framförda förslaget angående engångsskatt på förmögenhet.

I de likalydande motionerna I: 173 och II: 272 har åberopats bland annat

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 7 sami. Nr 2—3. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 2-

följande. Redan vid omsättningsskattens införande hösten 1940 uttalades från

olika håll betänkligheter mot att använda en sådan särskilt för de fattigaste

tryckande och orättvis skatteform. Inom vederbörande riksdagsutskott gavs

också uttryck åt den uppfattningen, att utskottet ingalunda haft tillfälle på

ett uttömmande sätt pröva möjligheterna att med anlitande av andra utvägar

skaffa statsverket de avsedda beloppen. Redan omsättningsskattens konstruktion

såsom en avgift på vissa varor, försålda genom hundratusental av detaljhandlare,

hantverkare och andra småföretagare, vore opraktisk och osäker

samt medförde inte minst ur kontrollsynpunkt irritation och svårigheter.

Allmänheten finge dessutom lätt uppfattningen, att även örn uppbörden av

denna skatt såsom en extra börda vältrats över på näringslivet och således

lill största delen icke belastade statsverket, så bleve det dock till sist kunderna,

som finge bära det hela. Finansministern hade avsett att genom omsättningsskatten

i högre grad än förut taga de mindre inkomsttagarnas skattekraft

i anspråk. Emellertid syntes berätligad kritik kunna riktas mot såväl

utformningen som konsekvenserna av den metod, som tillgripits. Omsättningsskatten

vöre en skatt på utgifter, icke på inkomster. Då den åvilade en

mängd nödvändighetsvaror, träffades också alla därav. De små inkomsttagarna

och de fattiga barnrika familjerna drabbades utan hänsyn till försörjningsbörda

och skattekraft. Genom denna beskattningsform motverkades dilekt

samhällets sociala hjälpverksamhet, så att särskilda extraåtgärder måst

tillgripas för att motverka sådana skadeverkningar. Detta förtjänade ihågkommas,

när man talade om de belopp, som inflöte genom skatten. Det 1940

framlagda förslaget hade avsett att genom omsättningsskatten uttaga 200 miljoner

kronor årligen. Verkligheten hade emellertid väsentligt överträffat

detta. Sålunda beräknades för kommande budgetår 330 miljoner kronor skola

inflyta. Med hänsyn till statsverkets medelsbehov skulle detta vara ett enbart

glädjande föi hällande, örn skatten utgått efter sunda och rättvisa principer.

Då emellertid snarast motsatsen vore fallet, innebure detta en ofantlig ökning

av de skadliga verkningar, som från början kunnat befaras, och gåve

ökad tyngd at de skäl, som redan da förutsades böra leda till omsättningsskattens

snara avskaffande. Om detta av statsfinansiella skäl icke kunde ske

ulan vidare, talade alla rimliga skäl för en förnyad omprövning av andra utvägar

att skaffa de fran början avsedda beloppen. Det syntes ingalunda

ouppnåeligt att med användande av tillgänglig skatteexpertis uppgöra ett

bättre skatteförslag. Redan vid 1940 års urtima riksdag hade i motionerna

I: 24 och II: 30 framförts tanken på omsättningsskattens ersättande med på

annat sätt utformade beskattningsåtgärder, som med enklare förfaringssätt

och mindre invecklade kontrollåtgärder förenade större hänsyn till försörjningsbörda

och skattekraft. Dessa synpunkter syntes fortfarande värda att

prövas. En skatt sådan som omsättningsskatten, som drabbade även de ekonomiskt

sämst ställda, syntes föra alldeles för långt. Riktigt vore däremot, att

den nu gällande ortsgraderingen av skatteavdragen ledde till stora ojämnheter.

Den uppfattningen vunne allt större spridning, att innevånare på orter,

där löner och andra inkomster som regel vore större än på andra håll, borde

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2. ö

kunna nöja sig med skatteavdrag, som ansetts tillräckliga för landet i övrigt.

I vart fall syntes det rimligare, att de belopp, det här kunde vara fråga om,

uttoges genom direkt beskattning med viss progression i fråga om de högre

inkomsterna än som för närvarande genom den orättvist utan hänsyn till inkomst

och försörjningsbörda drabbande omsättningsskatten. De närmare

normerna härför syntes böra bero av utredning.

Vid framläggandet av förslaget om införande av allmän omsättningsskatt

anförde statsrådet och chefen för finansdepartementet i propositionen nr 3

vid 1940 års urtima riksdag bland annat följande. Statsfinansiella skäl talade

för att man borde i möjlig mån öka beskattningen. Penningpolitiska

överväganden ledde till samma slutsats. De ökade statliga utbetalningarna

motvägdes vid gällande uppbördsformer för inkomstskatterna sannolikt mest

effektivt genom en skärpt indirekt beskattning. Mera betydande intäkter av en

ökad konsumtionsbeskattning stöde emellertid att vinna blott om man överginge

till att anlita en allmän omsättningsskatt. Trots de vägande invändningar

av ekonomisk, socialpolitisk och även skatteteknisk art som kunde riktas

mot en sådan skatt funne sig departementschefen därför böra tillstyrka, att

det svenska skattesystemet utbyggdes med en omsättningsbeskattning.

Första särskilda utskottet vid 1940 års urtima riksdag anförde i sitt i anledning

av propositionen avgivna utlåtande, nr 10, bland annat följande.

Utskottet ansåge, att det lämpligen icke läte sig göra att uttaga det belopp,

som erfordrades för täckning av de ökade statsutgifterna, vare sig genom

en skärpning av den direkta beskattningen eller genom ett system av acciser

å vissa nödvändighetsvaror och tjänster. Utskottet funne visserligen i likhet

med departementschefen vägande invändningar kunna riktas mot en allmän

omsättningsskatt, och utskottet skulle otvivelaktigt ur såväl principiell som

skatteteknisk synpunkt under normala förhållanden icke kunnat tillråda, att

denna beskattningsform införlivades i gällande skattesystem. I dåvarande

hårt ansträngda statsfinansiella läge funne sig utskottet dock böra i princip

tillstyrka, att en allmän omsättningsskatt infördes.

Frågan om avskaffande av den allmänna omsättningsskatten har motionsvis

framförts vid varje riksdag alltsedan skattens införande. Vederbörande

utskott ha i sina i anledning av motionerna avgivna betänkanden allenast

anfört, alt då de statsfinansiella och andra skäl, som motiverat skattens införande,

alltjämt förelegat, bifall till yrkandena om avskaffande av omsättningsskatten

avstyrktes. Betänkandena lia därutinnan godkänts av varje års

riksdag.

De nu förevarande motionerna åsyfta likaledes avskaffande av den allmänna

omsättningsskatten. Bevillningsutskottet, som i princip hyser samma

uppfattning som de utskott, vilka tidigare balt att taga ställning till spöismålet

örn avskaffande av omsättningsskatten, bar emellertid ansett sig böra

i detta sammanhang något närmare utveckla skälen för detta ståndpunktstagande.

I motionerna har såsom skäl för avskaffande av omsättningsskatten fram
-

UtshotUt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 2.

för allt framhållits densammas ur social synpunkt olämpliga konstruktion.

Utskottet, som till lillio ansluter sig till den uppfattning om omsättningsskattens

nackdelar av ekonomisk, socialpolitisk och skatteteknisk art, vilken tidigare

uttalats såväl av departementschefen som av vederbörande riksdagsutskott,

vill emellertid även framhålla, att dessa nackdelars betydelse likväl

icke bör betonas starkare än vad som kan anses vara sakligt motiverat. För

belysande av omsättningsskattens verkningar vill utskottet i detta sammanhang

framhålla den utredning, som innehålles i den P. M. angående skattetrycket

för olika inkomstklasser år 1943 av Erik Lindahl och Mats Lemne.

vilken såsom Bihang D fogats till 1944 års slatsverksproposition. I detta

sammanhang torde särskilt den i promemorian intagna tabell 7 vara av intresse.

Berörda tabell avser att utvisa direkt och indirekt beskattning av gift

person med ett barn i kommun med genomsnittlig utdebitering enligt år

1943 gällande skattesatser. Enligt de i tabellen återgivna beräkningarna

medföra omsättningsskatt och A^aruskatt i inkomstklasserna mellan 1300

kronor och 10 000 kronor en belastning stigande från 30 kronor vid 1 300

kronors inkomst till 220 kronor vid 10 000 kronors inkomst, medan belastningen

uttryckt i procent av inkomsten utgör vid 1 300 kronors inkomst 2,3

procent och vid 10 000 kronors inkomst 2,2 procent samt för mellanliggande

inkomstklasser företer varierande procenttal, dock ej överstigande 2,7 procent.

För de högre inkomstklasserna föreligger enligt tabellen en belastning

stigande från 300 kronor vid 15 000 kronors inkomst till 650 kronor vid

100 000 kronors inkomst, medan belastningen i procent beräknad i förhållande

till inkomsten sjunker från 2 procent vid 15 000 kronors inkomst till

0,6 procent vid 100 000 kronors inkomst. Vid bedömandet av ifrågavarande

siffror torde emellertid å andra sidan även böra beaktas de uppgifter angående

den totala skattebelastningen, vilka innehållas i samma tabell och

som utvisa, att den totala skattebelastningen i förhållande till inkomsten

stiger från 16,6 procent vid 1 300 kronors inkomst och 25,2 procent vid

10 000 kronors inkomst till 27,5 procent vid 15 000 kronors inkomst och

48,3 procent vid 100 000 kronors inkomst.

Beträffande möjligheten att för närvarande avskaffa omsättningsskatten

anser utskottet, såsom ovan antytts, att de skäl av statsfinansiell och penningpolitisk

art, vilka åberopats till stöd för införandet av den allmänna

omsättningsskatten, allt fortfarande och även för nästkommande budgetår

äga giltighet. Emellertid synes skäl finnas för antagandet, att krigsläget

därefter kan medgiva en sådan minskning av våra beredskapsutgifter, att

de statsfinansiella förhållandena ej med samma styrka som nu tala för omsättningsskattens

bibehållande. Även ur penningpolitisk synpunkt kan vid

en förändrad konjunktur ett avskaffande av omsättningsskatten jämväl

komma att framstå såsom önskvärt. Utskottet förutsätter därför, att Kungl.

Maj:t, så snart det statsfinansiella läget och övriga omständigheter det medgiva,

vidtager erforderliga åtgärder för avvecklande av den allmänna omsättningsskatten.

Vad åter angår lämpligheten av att nu ersätta omsättningsskatten med

andra beskattningsformer får utskottet till en början uttala, att det i allt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 2. 0

fall synes uteslutet att den nya beskattning, som förutsattes i motionen II: 37,

kan bliva färdig att tillämpas i sådan tid att den redan under nästkommande

budgetår kan till sina verkningar ersätta omsättningsskatten. I anslutning

härtill vill utskottet anmärka, att det i ifrågavarande motion antydda förslaget

angående engångsskatt på förmögenhet i anledning av den vid årets

riksdag väckta motionen II: 172 i annat sammanhang kommer att behandlas

av utskottet.

Vidkommande härefter det i de likalydande motionerna I: 173 och II: 272

framförda yrkandet om utredning avseende omsättningsskattens snara avskaffande

och ersättande med andra beskattningsåtgärder får utskottet uttala,

att utskottet för sin del anser, att en avveckling av omsättningsskatten under

de omständigheter, som utskottet förutsätter, bör kunna ske utan att densamma

ersättes med någon annan beskattning. Vad beträffar den i motionerna

framförda tanken på skärpt beskattning genom sänkande av ortsavdragen

vid inkomstbeskattningen för orter i högre dyrortsgrupper, vill utskottet

i detta sammanhang allenast erinra om att frågan örn dyrortsgrupperingen

för närvarande är föremal för särskild utredning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att motionen 11:37 av fru Rönn-Christiansson och herr

Hagberg i Luleå, om avskaffande av allmänna omsättningsskatten,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd; samt

2) att de likalydande motionerna I: 173 av herr Gustavson

m. fl. och II: 272 av herr Pettersson i Norregård m. fl., angående

utredning om avskaffande av den allmänna omsättningsskatten

och dess ersättande med annan skatt, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 februari 1945.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Ekman, Frans Ericson,

Velander, Björnsson, Eklund, Heuman, Gustaf Elofsson och Lennart Johansson, samt

från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund, Olsson

i Gävle, Sandberg, Orgärd, Janson i Frändesta, Falk, Jonsson i Skedsbygd och Sundström

i Skövde.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 2.

Reservation

av herrar Gustaf Elofsson, Jonsson i Skedsbygd och Hammarlund, vilka

ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening är det en angelägenhet av stor vikt att omsättningsskatten

åtminstone i sin nuvarande utformning icke bibehålies längre än

som är oundgängligen nödvändigt. Särskilt gäller detta den del av omsättningsskatten,

som hänför sig till egentliga nödvändighetsvaror. Det är också

huvudsakligen beträffande dessa som skatten träffar orättvist och är verkligt

betungande. I avseende på varor av mer eller mindre lyxbetonad karaktär

finns däremot enligt utskottets mening ingen anledning att nu mildra beskattningen.

Skulle det visa sig nödvändigt, torde t. o. m. en skärpning kunna

äga rum beträffande sistnämnda slag av varor. Detta skulle måhända

också kunna underlätta och påskynda ett borttagande av skatten å nödvändighetsvaror.

En förutsättningslös utredning härom synes böra igångsättas

utan dröjsmål.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att motionen II: 37 av fru Rönn-Christiansson och herr

Hagberg i Luleå, om avskaffande av allmänna omsättningsskatten,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd; samt

2) att riksdagen måtte i anledning av de likalydande motionerna

I: 173 av herr Gustavson m. fl. och II: 272 av herr

Pettersson i Norregård m. fl. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

om skyndsam utredning angående sådan omläggning

av omsättningsskatten att nödvändighetsvaror undantagas

från beskattningen.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.