Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 24-5, angående reglering av sockernäringen i riket m. m., såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet.

1945-04-12 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1945:29, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 24-5, angående reglering av sockernäringen i riket m. m., såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

1

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 12 april 1945 kl. 12 m.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition, nr 24-5, angående reglering av sockernäringen

i riket m. m., såvitt propositionen hänvisats till

bevillningsutskottet.

Genom en den 16 mars 1945 dagtecknad proposition, nr 245, i vad densamma

hänvisats till bevillningsutskottet, har Kungl. Majit, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att

1) besluta, att för tiden från och med den 1 februari 1946 till och med

dag, som Kungl. Majit bestämmer, dock senast den 31 januari 1947, rätt att

till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120) med av Kungl. Majit

stadgade undantag icke skall tillkomma annan än staten eller den, åt vilken

Kungl. Majit överlåter sådan rätt;

2) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter, som må

erfordras för upprätthållande av nu angivna ensamrätt; samt

3) medgiva, att avtal må träffas mellan staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget

rörande sockertillverkningen m. m. i huvudsaklig överensstämmelse

med vad föredragande departementschefen vid ärendets föredragning

inför Kungl. Majit anfört.

I propositionen har vidare föreslagits, att riksdagen måtte dels till »Kostnader

i samband med sockerregleringen» å tilläggstat II till riksstaten för

budgetåret 1944/45 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 22 000 000 kronor, dels ock till »Bidrag till lastnings- och lossningsanordningar

för sockerbetor» å riksstaten för budgetåret 1945/46 under nionde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor. Propositionen

har, vad angår anslagsfrågorna, hänvisats till jordbruksutskottet.

Till behandling i detta sammanhang har utskottet upptagit den i anledning

av propositionen väckta motionen II: 566 av herrar Sundström i Skövde

och Lövgren, vari hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

anhålla om skyndsam utredning om och förslag till enhetlig prissättning av

Svenska sockerfabriksakliebolagets på den inhemska marknaden saluförda

produkter».

Vad angår de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framställda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till molionen.

Bihang tilt riksdagens protokoll 1945. 7 samt. Nr 29. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

Beträffande vad departementschefen vid ärendets föredragning inför Kungl.

Majit anfört till stöd för förslaget angående reglering av sockernäringen i

riket får utskottet hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll (s. 1—32 och

39—42). I propositionen omförmälda förslag till kontrakt mellan svenska

staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget angående sockertillverkningen

m. m. under tiden 1 augusti 1945—31 juli 1946 ävensom förbindelse till statens

sockernämnd angående betarbetarlönerna 1945 samt bestridande av vissa

på statens sockernämnd ankommande kostnader åtfölja detta betänkande

såsom bilagor (Bilaga 1 och 2).

I motionen 11:566 har erinrats om att 1941 års bevillningsutskott till behandling

upptagit frågan örn en utjämning av detaljhandelspriserna å socker.

Utskottet hade därvid understrukit angelägenheten av att Kungl. Maj:!

ägnade detta spörsmål fortsatt uppmärksamhet och därvid sökte åstadkomma

en skälig utjämning av försäljningspriserna å socker särskilt å sådana

orter, där priserna befunnes vara högre än som normalt tillämpades inom

handeln med denna vara. Det vore anmärkningsvärt, att denna utskottets

klart uttalade förväntan icke lett till något resultat, då det nu i stort sett

torde råda samma ojämnhet i prissättningen på socker som år 1941. Det vöre

orimligt, att en statligt reglerad näring, som därjämte erhölle ett statligt stöd

på 22 miljoner kronor, skulle tillämpa en metod för varans distribuering,

vilken nödvändiggjorde prisskillnader på upp till 15 procent på exakt lika

produkter. Sålunda utgjorde i december 1944 bitsockerpriset i Stockholm 66

öre, i Karlstad 71 öre och i Kiruna 76 öre. Lika väl som exempelvis tobaksvaror

och margarin kunde säljas till samma priser i samtliga butiker, som

förde dessa varor, borde det vara möjligt att åstadkomma en fraktutjämning

i fråga om socker, som gjorde en enhetlig prissättning möjlig. Att detta

skulle leda till en generell prishöjning på socker torde knappast vara att befara.

Det funnes anledning antaga, att sockerbolaget mycket väl kunde bära

den kostnadsökning, som en omläggning av distributionen till äventyrs kunde

medföra. En förutsättningslös utredning rörande denna fråga borde äga

rum.

Rörande detaljhandelspriserna å bitsocker har utskottet ur den av socialstyrelsen

utgivna publikationen »Sociala meddelanden» (1945 nr 1) inhämtat

följande uppgifter, avseende detaljhandelspriser i öre per kilogram för olika

orter i riket under december 1944:

Stockholm.....

...66

Jönköping ....

.... 68

Västerås.......

...69

Göteborg.......

... 68

Karlskrona....,

.... 70

Örebro........

.... 68

Malmö.........

.... 68

Karlstad.......

.... 71

Avesta.........

...69

Borås..........

...68

Linköping.....

.... 69

Falun.........

...68

Eskilstuna.....

...66

Lund..........

... 69

Kalmar........

...69

Gävle..........

...66

Norrköping ....

.... 68

Kiruna........

...76

Halmstad......

...70

Sundsvall......

,... 69

Kristianstad ....

...69

Hälsingborg . ...

...69

Uppsala........

... 70

Landskrona....

...68

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 29. 3

Lidköping......

.... 69

Östersund ..

...... 69

Ludvika.........

. 68

Luleå..........

... . 71

Arvika......

...... 70

Lysekil..........

. 69

Motala.........

.... 67

Bodafors ...

...... 69

Markaryd........

. 67

Nyköping......

.... 68

Degerhamn .

...... 70

Morastrand......

. 70

Söderhamn .. . .

... 71

Ed.........

...... 69

Ringarum........

. 69

Södertälje......

... 69

Filipstad ....

...... 71

Simrishamn......

. 68

Umeå ■.........

.... 74

Gimo.......

...... 70

Sundsvall sågv.-d..

. 72

Varberg.......

. ... 70

Gällivare o.

Mahn-

Tidaholm .......

. 69

Visbv..........

. .. 76

berget ....

...... 72

långsryd.........

. 68

Vänersborg . ...

...69

Höör.......

...... 69

Töreboda ........

. 69

Västervik......

.. .. 71

Kisa........

...... 70

Vilhelmina.......

. 74

Växjö.........

... 71

Kramfors ...

...... 75

Värnamo........

. 69

Ystad..........

.... 69

De i förevarande proposition framlagda förslagen angående reglering av

sockernäringen i riket innebära, att i huvudsak samma principer, som hittills

tillämpats, skola gälla även för nästa tillverkningsår. Enligt dessa principer

tillförsäkrar staten Svenska sockerfabriksakticbolaget ensamrätt till import

av socker, medan däremot bolaget åtager sig att inbjuda till teckning

av kontrakt om sockerbetsodling i enlighet med av staten godkända grunder

samt att ej låta odlare ingå betodlingskontrakt med det bestämda betpriset

med mindre odlaren avlämnat förbindelse angående betarbetarlönerna. Bolaget

åtnjuter för täckande av ett flertal kostnadsposter, däribland förräntning

av bolagets eget kapital, visst i avtal med staten fastställt belopp för

varje kilogram tillverkat råsocker. För övriga kostnadsposter, vilka ansetts

svårare att på förhand bedöma, garanterar staten bolaget täckning. Bolaget

är å sin sida gentemot staten redovisningsskyldigt för sina samtliga inkomster

på grund av tillverkningen och försäljningen av socker och sirap samt vid

sockertillverkningen erhållna biprodukter.

Vad angår de i propositionen framlagda förslagen har utskottet icke funnit

anledning till erinran mot desamma och tillstyrker sålunda bifall till propositionen,

såvitt densamma hänvisats till bevillningsutskottet.

I motionen II: 566 yrkas skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan om skyndsam

utredning om och förslag till enhetlig prissättning av sockerbolagets på

den inhemska marknaden saluförda produkter. Med anledning av detta yrkande

får utskottet erinra om att frågan om en utjämning av detaljhandelsprisema

å socker vid flera tillfällen och senast år 1941 varit föremål för

riksdagens uppmärksamhet. Samma års bevillningsutskott framhöll sålunda,

sedan utskottet tagit del av en av statens sockernämnd verkställd utredning

rörande denna fråga, i sitt av riksdagen godkända betänkande nr 18 angelägenheten

av att Kungl. Majit ägnade detta spörsmål fortsatt uppmärksamhet

samt därvid sökte åstadkomma en skälig utjämning av försäljningspriset

å socker särskilt å sådana orter, där priset befunnes vara högre än som

normalt tillämpades inom handeln med denna vara. Av den i det föregående

lämnade redogörelsen för detaljhandelspriserna å socker under december

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

1944 å vissa orter framgår, att betydande olikheter härutinnan alltjämt förefinnas.

Priserna variera sålunda mellan 66 och 76 öre för kilogram, innebärande

en prisskillnad av 10 öre mellan billigaste och dyraste ort. Uppgifterna

utvisa även, att en rätt betydande prisskillnad föreligger mellan vissa

närbelägna orter. I likhet med 1941 års bevillningsutskott anser utskottet angeläget,

att sådana ojämnheter i detaljhandelspriserna å socker i möjligaste

mån elimineras. Utskottet förutsätter därför, att Kungl. Majit låter verkställa

ytterligare utredning rörande denna fråga i syfte att utröna, i vad mån en

sådan utjämning av nämnda priser kan åstadkommas. Däremot anser sig

utskottet icke böra förorda skrivelse till Kungl. Majit i ämnet och avstyrker

alltså bifall till motionärernas hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 245, i vad densamma hänvisats till

bevillningsutskottet,

1) besluta, att för tiden från och med den 1 februari 1946

till och med dag, som Kungl. Majit bestämmer, dock senast

den 31 januari 1947, rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120) med av Kungl. Majit stadgade

undantag icke skall tillkomma annan än staten eller den, åt

vilken Kungl. Majit överlåter sådan rätt;

2) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter,

som må erfordras för upprätthållande av nu angivna

ensamrätt; och

3) medgiva, att avtal må träffas mellan staten och Svenska

sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen

m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

vid ärendets föredragning inför Kungl. Majit

anfört; samt

B) att motionen lii 566 av herrar Sundström i Skövde och

Lövgren icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 12 april 1945.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Sjödahl, friherre De Geer,

Ekman*, Velander, Eklund, Robert Berg, Heuman och Wehtje; samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hogberg i Malmö, Björklund, Hammarlund,

Olsson i Gävle, Falk, Jonsson i Skedsbygd, Karlsson i Grängesberg och Kristensson.

*) Icke närvarit vid justering av betänkandet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

5

Bilaga 1.

Förslag

till

Kontrakt

mellan svenska staten och Svenska sockerfabriUsaktiebolaget

angående sockertillverkningen m. m. under tiden 1 augusti

1945—31 juli 1946.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan Svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 §•

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 10 § omförmälda tid att annan än

bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager upplagd

sådan vara endast efter av Kungl. Maj :t för varje särskilt fall meddelat

tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven

ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i

egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan

åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under

s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter

socker, som staten anser erforderligt anskaffa, varvid emellertid

förutsättes, att försäljningen av sålunda importerat socker sker med anlitande

av bolaget. Bolagets verksamhet med importsocker skall bedrivas såsom en

från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse, reglerad

genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som äro förenade

med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna rörelse

investerat kapital), lagring, försäljning m. m., skola alltså icke ingå under

statens garanti enligt 5 § här nedan, utan gäller angående dylika utgifter liksom

rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande inkomsterna

vad därom i särskild ordning överenskommes mellan staten och

bolaget.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

2 §•

Bolaget förbinder sig alt inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling

under år 1945 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges betodlares

centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande tillika, att

grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt skall utgöra

4 kronor 65 öre. Dessutom skall till odlare, som år 1945 tecknar kontrakt

med Mörbylånga, Roma, Linköpings eller Lidköpings råsockerfabrik, utgå ett

arealtillägg av 10 kronor för varje påbörjat halvt hektar odlade betor, dock

att för odling, som ej överstiger ett kvarts hektar, arealtillägget skall utgå

med allenast 5 kronor.

I betodlingskontrakten skall intagas en erinran örn den mellan Kungl. Maj:t

och Sveriges betodlares centralförening träffade överenskommelsen, att på

hemställan av sagda förening må genom visst skiljemannaförlarande omprövning

ske, huruvida höjning av betpriset kan anses motiverad med hänsyn till

sådan stegring av kostnaderna för produktionen av betor, som innebär att

förutsättningarna för det avtalade priset i någon mera betydande mån förändrats.

Bolaget åtager sig att iakttaga vad enligt nyssberörda skiljemannafbefarande

må bliva bestämt beträffande eventuell höjning av betpriset.

Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Lidköpings, Linköpings

eller Mörbylånga råsockerfabrik, skola dock i fråga örn täckningsersättning

och bidrag till järnvägsfrakter gälla i huvudsak samma grunder,

som härom tidigare tillämpats.

3 §■

Bolaget förbinder sig att ej låta någon betodlare ingå eller övertaga betodlingskontrakt

för 1945 med mindre betodlaren avlämnar en vederbörligen underskriven

förbindelse, enligt bilagda formulär, angående betarbetarlönema

1945 och bestridande av vissa kostnader. Samtliga sådana underskrivna förbindelser

skola av bolaget, på anfordran, överlämnas till den i 7 § omförmälda

nämnden.

Vad betodlare enligt § 2 i förberörda förbindelse är skyldig betala skall bolaget

innehålla å den odlaren tillkommande betlikviden. Sålunda innehållna

belopp har bolaget att, på anfordran, redovisa till nämnden.

4 §•

Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkning

erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,

som av Kungl. Majit fastställas.

Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring

bör ske i fråga örn priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har bolaget

att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom hos

Kungl. Majit.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 29. •

5 §•

För räkenskapsåret 1 augusti 1945—31 juli 1946 är bolaget gentemot slaten

redovisningsskyldigt för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen

och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen

erhållna biprodukter, och åtager sig staten att — med den inskränkning,

som följer av bestämmelserna i 1 inom. här nedan — svara för täckning

av bolagets för samma tillverkning och försäljning havda kostnader. Därvid

skola särskilt följande grunder iakttagas.

1 mom. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader omfattar icke

kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter, maskiner och inventarier,

skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens fria disposition

stående medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader, körsel,

vagnshyra, betfrö och försäkringar samt ej heller förräntning av bolagets

eget kapital (vinst), utan skall bolaget självt täcka dessa kostnader mot det

att bolaget äger tillgodoräkna sig ett belopp av 17,33 öre för varje under räkenskapsåret

i fråga tillverkat kilogram råsocker. Sagda öretal blir bestående

oavsett produktionens storlek.

Samtliga i närmast föregående stycke omförmälda poster skola omfatta

enahanda utgifter som tidigare regelmässigt plägat hänföras till respektive

kostnadspost, och äger bolaget alltså icke å konton, som falla under statsgarantien,

överflytta vad som av bolaget tidigare plägat bokföras å i detta

moments första stycke avsedda konton eller i övrigt till statsregleringens

nackdel verkställa förskjutningar av kostnader av nu nämnt slag. Under avskrivningar

skola innefattas samtliga anläggningsavskrivningar, som beröra

sockerrörelsen, samt alltså jämväl sådana, som avse sirapstillverkningen, kolkranen,

cisternvagnarna m. m. och vilka tidigare avförts före bokslutet å

respektive konton.

Skulle före kontraktstidens utgång den 31 juli 1946 sådana förändringar

beträffande en eller flera av i detta moment avsedda kostnadsposter inträda

i pris- eller lönehänseende, som i fråga om höjning ej kunnat av bolaget rimligen

undvikas och vilka sammanlagt medföra väsentlig stegring eller nedgång

i summan av sagda kostnadsposter, skall efter påfordran av någondera parten

förhandlingar mellan dem upptagas i syfte att åstadkomma härav föranledd

skälig jämkning av förenämnda belopp av 17,33 öre. Såsom exempel

på sådan stegring eller nedgång, som nu avses, må nämnas, att därest socialstyrelsens

allmänna levnadskostnadsindex ändras i sådan mån, att därigenom,

jämlikt uppgörelse mellan svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen

eller i övrigt jämlikt gällande ramavtal, ändringar i rörliga

lönetillägg skola vidtagas eller i sagda uppgörelse avsedda åtgärder eljest vidtagas,

så bör härav betingad .skälig jämkning företagas i förenämnda summa

av 17,33 öre.

I den mån sockertillverkningen så bedrives, att råsocker av sedvanlig typ

ej erhålles såsom mellanprodukt, utan framställningen inriktas på annan vara

av ena eller andra slaget, skall liksom hittills erforderlig omräkning verk
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

ställas för fastställandet av den mängd råsocker, som skulle hava framkommit

vid tillverkning enligt tidigare sedvanlig framställningsmetod.

1 den mån under avtalstiden särskilda kostnader uppkomma på grund av

beredskapslagring av socker och eventuell kvalitetsförsämring därvid, få dessa

kostnader läggas utanför de i förevarande moment avsedda posterna och

alltså omfattas av statsgarantien.

Det förutsättes, att den under 1940 tillämpade utdelningen till bolagets aktieägare

ej får höjas.

2 mom. Beträffande de värden, vartill lager av bränsle och andra förnödenheter

må upptagas i bokslutet den 31 juli 1946, skall gälla, att räkenskapsårets

drift ej får påföras högre kostnader för respektive vara, än att

bolaget kan — med antagande av att den utgående lagerbehållningen av

varan till storleken sammanfaller med den ingående — åsätta ett dylikt normallager

samma å-pris, som gällt för det ingående. Med ingående lager och

lagervärden förstås här de, som förelågo den 1 augusti 1939. Vid sockerfabrikationen

använd torv från av bolaget ägd mosse får debiteras sockerrörelsen

med högst gällande normalpris för varan eller, därest normalpris ej

fastställts, med högst ett pris, som efter vederbörliga värme- och värdeberäkningar

kan anses motsvara billigaste inköpspris för maskintorv.

Därest lagret av någon i delta moment avsedd vara den 31 juli 1946 till

kvantiteten överstiger det ingående lagret den 1 augusti 1939, skall den överskjutande

delen bokföras till den under räkenskapsåret genomsnittliga inköpskostnaden.

Där lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1946 understiger

det den 1 augusti 1939 förefintliga normallagrets storlek, skall beträffande

underskottet den s. k. rekonstruktionsprincipen tillämpas. Detta

innebär i huvudsak, att för återanskaffning av den bristande lagerkvantiteten

skall, i mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt,

genom belastning av årets drift avsättas så stort belopp, att det — med utgångspunkt

från å ena sidan det vid bokslutstillfället gällande dagsvärdet å

varan och å andra sidan det ingående bokförda å-priset å normallagret —

förslår för lagrets återuppbyggande till normalkvantiteten. Av vad sålunda

avsatts, här benämnt förnödenhetens rekonstruktionsfoncl, får bolaget varken

under eller efter kontraktstiden tillgodogöra sig mer än högst vad som

motsvarar det belopp, som bolaget den 1 augusti 1939 — med utgångspunkt

fran å ena sidan det sist sagda dag gällande dagsvärdet å varan och å andra

sidan det ingående bokförda å-priset — ägde såsom lagerreserv sagda dag i

normallagret för varan. Vad rekonstruktionsfonden härutöver innehåller får,

under iakttagande av vad nedan sägs, användas — förutom till statsregleringens

gottskrivande under avtalstiden för det fall, att rekonstruktionsfonden

vid prisfall å varan nedgår under året — allenast för återställning av

lagret. I syfte att återanskaffningen ej sker till högre värden än nödigt är,

skall bolaget rörande återanskaffningen samråda med statens sockernämnd

eller annat av Kungl. Maj:t utsett organ. Det åligger bolaget att, vid anfordran,

till staten överlämna vad av rekonstruktionsfond ej åtgått för vederbör
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets bétänkande nr 29. •’

lig återställning av lagret. Därest bolaget på något av kontona brännmaterialier

och emballage har brist i normallagret men utanför normallagret har

förråd av eller kontrakt på ersättnings- eller surrogatvaror, som bolaget måst

anskaffa för att trygga försörjningen av på dessa konton förda varuslag, är

bolaget berättigat att nedskriva dessa varor till en prisnivå, som motsvarar

bolagets bokföringspris å i normallagret ursprungligen ingående varor, därvid

hänsyn skall tagas till ersättningsvarornas användningseffekt i bolagets

drift respektive försäljning, men skola dessa därefter anses ingå i normallagret

och hänsyn till dem alltså tagas vid fastställande av rekonstruktionsfondens

belopp. Nedskrivning må dock ej ske å större kvantitet än som efter

nyss angiven omräkning erfordras för utfyllnad av normallagret. — Därest

enighet ej ernås mellan statens sockernämnd och bolaget rörande de i

detta stycke omförmälda dagsnoteringarna å förnödenheter eller mellan det

statliga organet och bolaget rörande villkoren i övrigt för ett verkställande

efter kontraktstidens utgång av lageråterstälningen, skall dylik tvistefråga

avgöras av skiljemän enligt lag.

3 mom. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad

skall — oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse

intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet

mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall under

räkenskapsåret 1945/46 såsom inkomst, för vilken bolaget gentemot staten

är redovisningsskyldig!, räknas ett belopp, som motsvarar vid räkenskapsårets

utgång kvarvarande lager av råsocker och raffinad, värderat till vid

sagda tillfälle gällande försäljningspris å socker, efter avdrag av dels eventuellt

förekommande sockerskatt och dels försäljningskostnader och beträffande

kvarvarande råsocker jämväl raffineringskostnader. Å andra sidan

skall under nyss sagda räkenskapsår såsom kostnader, för vilka staten gentemot

bolaget lämnar garanti, räknas dels det belopp, vartill sockerlagret vid

räkenskapsårets ingång varit bokfört, dels ock ett belopp, avsett för åternedskrivning

av det på ovan angivet sätt beräknade värdet å utgående sockerlager,

vilket belopp i krontal angivet skall motsvara den reserv, som bolaget

den 31 juli 1939 ägde i sitt då förefintliga lager av råsocker och raffinad.

Först sedan hänsyn på nu angivet sätt tagits till lagervärdesättningen å

sockerlagret, skall den bolaget enligt 1 mom. här ovan tillkommande vinsten

få framkomma. Staten garanterar vidare bolaget att beträffande utförsäljning

av det vid avtalets utgång kvarvarande sockerlagret få tillämpa samma

pris, som det vid sagda tidpunkt gällande försäljningspriset å socker.

Vid kontraktsårets utgång förefintligt lager av melass upptages i mellanhavandet

mellan staten och bolaget till det för konti aktsåret av Kungl. Maj:t

fastställda försäljningspriset å melass. Staten garanterar bolaget att till sagda

pris få avyttra det lager av melass, som vid kontraktsårets utgång överstiger

ett till 2 500 ton beräknat normallager, därvid förutsättes, att avsättningen

av sagda överskottslager genom statens försorg så ordnas, att den ej intränger

på bolagets regelmässiga avsättning å den svenska marknaden.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillninc/sulskottets betänkande nr 29.

4 inom. I mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt

skall det överskott av betmassa och annan torrsubstans, som uppkommer genom

återtagning av press- och diffusionsvatten och som betodlarna sålunda

icke äro kontraktsenligt berättigade att köpa, icke räknas bland de sockerrörelsens

biprodukter, som redovisas i sockerrörelsen.

5 mom. Linder statens garanti må inräknas dels det verkligt förekommande

nettoräntebeloppet, dock icke beträffande ränteutgifter för sockerimporten,

dels ock å räkenskapsåret belöpande ränta efter 4 procent å kapitalbeloppet

den 1 augusti 1939 av bolagets självriskfonder, vilket räntebelopp ej

ingår bland de i 1 mom. ovan avsedda kostnaderna.

Internräntor inom bolaget beräknas efter en räntesats av 4 procent såväl

då fråga är om ränteinkomst till sockerrörelsens förmån som till dess belastning.

6 mom. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets

kostnader för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet

än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska

bedrivande i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande

av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande, iakttaga

all nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande

bedrivandet av dess verksamhet överhuvud taget.

7 mom. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti

ingående kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget

erhållits, och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse örn

beloppets täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets utgång

utgiva vad sålunda återstår. Om å andra sidan det belopp, som bolaget erhållit

i redovisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång överstiga

vad som omfattas av statens garanti, är bolaget skyldigt att, därest annan

uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva det sålunda

överskjutande beloppet.

8 mom. Utöver de i detta kontrakt angivna grunder äger Kungl. Majit

att med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser

om täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.

6 §•

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens

pris.

Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans

intresse obehörigen skadas.

7 §•

Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn

av en utav Kungl. Majit tillsatt nämnd (statens sockernämnd).

Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det material,

som den anser erforderligt för tillsynens utövande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

11

Vad i detta kontrakt sägs om nämnden skall, därest Kungl. Majit uppdrager

åt annan statlig myndighet att ombesörja här avsedda uppgifter, gälla

sagda myndighet.

8 §.

I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 5 § detta kontrakt

rörande bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens

åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden företräda

staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden

och bolaget skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan

Kungl. Majit. Innan Kungl. Majit fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen

tvistefråga, åligger det Kungl. Majit att inhämta utlåtande i frågan hos en

särskild delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna, opartiska

och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen om skiljemän sägs. Att

vissa tvistefrågor kunna hänskjutas till avgörande genom skiljemän, därom

är bestämt i 5 § 2 mom. tredje stycket.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt meddelar Kungl. Majit närmare

föreskrifter.

9 §■

Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,

som enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Majit i avseende å bolaget

och dess verksamhet.

10 §.

Detta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 augusti 1945 till och

med den 31 juli 1946 eller, i den mån av vissa av bestämmelsernas avfattning

uttryckligen det framgår, jämväl tills vidare för tid efter sist sagda dag.

Allmänna uttalanden från förhandlingarna.

1. Det har förutsatts, att uttalandet överst å s. 28 i prop. nr 212/1941 skall

gälla även beträffande nya avtalstiden (se ock näst sista stycket å s. 40 i

prop. nr 195/1944).

2. Rörande de närmare villkoren för sådan sockerimport, som avses under

1 § fjärde stycket, förutsättes, att mellan Kungl. Majit och bolaget härom

ingånget avtal och därvid gjort förhandlingsuttalande fortfarande skola

gälla.

3. Det har vid beräknandet av det i 5 § 1 mom. avsedda beloppet av

17,33 öre förutsatts, att nuvarande kvaliteter å socker i huvudsak bibehållas

oförändrade.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 29-

Bilaga 2.

Förbindelse

till

statens sockernämnd

angående betarbetarlönerna 1945 samt bestridande av vissa på

statens sockernämnd ankommande kostnader.

§ 1.

Undertecknad, här nedan kallad betodlaren, förbinder sig gentemot statens

sockernämnd att vid användning under 1945 av lejd arbetskraft för

sockerbetors skötsel eller upptagning — där ej gällande kollektivavtal om

dylikt arbete är tillämpligt eller betarbetaren eljest av betodlaren erhåller ersättning

enligt de i kollektivavtalet stadgade bestämmelserna — iakttaga följande:

i

1) I fråga örn sommarskötseln skall för omsorgsfullt och enligt givna föreskrifter

utfört arbete utgå ersättning enligt följande grundpris:

Per 100 sträck- Per 1 000

famnar meter

För första hackningen.............................. 28 öre 157 öre

» gallringen...................................... 87 » 488 »

» hackningen närmast efter gallringen.............. 47 » 264 »

> varje av arbetsgivaren påfordrad annan hackning. 23 » 129 »

dock att, därest ingen hackning sker före gallringen, priset för den senare

höjes till 105 öre per 100 sträckfamnar (589 öre per 1 000 meter).

Arbetaren garanteras utförande av minst tre arbetsmoment vid sommarskötseln

av sockerbetor. Därest allenast gallring utan föregående hackning

och hackning närmast efter gallring förekomma, räknas det förra arbetsmomentet

som två och betalas med lil öre per 100 sträckfamnar (623 öre per

1 000 meter).

Därest tidsperioden mellan avslutandet av hackning närmast efter gallring

och påbörjandet av nästföljande hackning utsträckes längre än tre veckor,

utgår för den senare hackningen ett tillägg av 2 öre per 100 sträckfamnar

(11,2 öre per 1 000 meter).

2) Ovanstående är ett grundpris, vartill på grund av plantantalet tillägg

eller avdrag utgår enligt följande tabell.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

13

a) Tillägg:

Vid plantantal

per 6 400 sträck- famnar om

Utgår

tillägg med

kronor

39 000 ........

.. 1-50

40 000 ........

. . 3-00

41 000 ........

4-50

42 000 ........

. . 6-00

43 000 ........

. . 7-50

44 000 ........

. . 9-00

45 000 ........

. . 10-50

46 000 ........

.. 12-00

47 000 (12-00 —

1-50=) .

.. 10-50

48 000 (12-00 —

3-00 = ) .

... 9-00

O. S. V.

b) Avdrag:

Vid plantantal Verkställes

per 6 -100 sträck- avdrag med

famnar örn kronor

37 000 .................. 1-50

36 000 .................. 3-00

35 000 .................. 4-50

34 000 (4-50+3-00 = )..... 7-50

33000 (4-50 + 3-00 + 3-00=) 10-50

O. S. V.

Vid plantantal

per 1 000 meter

örn

Utgår

tillägg med

öre

3 420 .........

....... 13-2

3 510 .........

....... 26-3

3 600 .........

....... 39-5

3 680 .........

........ 52-6

3 770 .........

....... 65-8

3 860 .........

....... 78-9

3 950 .........

........ 92-1

4 030 .........

........ 105-3

4 120 .........

........ 92-1

4210 .........

O. S. V.

Vid plantantal

per 1 000 meter

örn

Verkställes

avdrag med

öre

3 250 ........

........ 13-2

3 160 ........

........ 26-3

3 070 ........

........ 39-5

2 930 ........

........ 65-8

2 890 ........

........ 921

O. S. V.

För 38 000 plantor per 6 400 sträckfamnar (= 3 330 plantor per 1 000

meter), vilket erhålles vid ett avstånd mellan plantorna i raden på 25 cm,

utgår ej tillägg eller avdrag.

Därest stark torka eller andra ogynnsamma betingelser för fröets groning

förelegat, hästhackningen blivit mindre omsorgsfullt utförd, plantbeståndet

genom oväder blivit decimerat, eller om jorden är avsevärt bemängd med

svårare ogräs, framförallt kvickrot, skall avdrag från likviden enligt grundprisberäkningen

ej förekomma.

Tillägg till, respektive avdrag från grundpriset, beroende av plantantalet,

göres vid slutlikviden för sommarskötseln.

Som underlag för eventuellt avdrag innestår utav ersättningen för gallringen

15 procent tills slutlikvid sker.

Räkning av plantantal utföres för varje arbetare för sig och efter dennes

sista hackning och skall ske å 4 sträckor per gallrade 6 400 sträckfamnar örn

vardera 40 sträckfamnar (respektive å 4 sträckor per gallrade 11 000 meter

örn vardera 100 meter). Denna räkning, som utföres å sträckor representerande

det genomsnittliga gallringsresultatet, lägges till grund för uträkningen

av tillägg, respektive avdrag.

Vid beräknande av plantantal skola dubbelplantor ej medräknas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

3) Om jorden — å fället i sin helhet eller delar därav -— är avsevärt bemängd

med svårare ogräs, speciellt kvickrot, höjes grundpriset allt efter graden

av därav följande svårigheter vid gallrings- och hackningsarbetet från

5 till 30 procent.

Tillägg till grundpriset skall icke utgå vid allmänneligen förekommande

ogräsbestånd.

4) För upptagning, innefattande att betonia skola omsorgsfullt avblastas,

val rengöras från jord och smårötter och samlas i högar på förut väl rengjord

plats samt högarnas täckande med bläst, skall utgå ackord med minst

följande belopp:

Vid plantantal per 6 400

sträckfamnar om

38 000 och därunder..........

39 000 ............

Per 400 sträck- famnar med

kronor

Per 1 000

meter med

kronor

11*23

40 000 ..........

41 000 .................

42 000 ................

43 000 .............

44 000 ...............

45 000 .............

1 9-9 1

46 000 och däröver..........

1 i- L 1

12-35

Ovanstående priser gälla för upptagning, verkställd under tiden 25 oktober

—9 november.1 För upptagning, verkställd före den 25 oktober,2 sker avdrag

med 55 öre per 400 sträckfamnar (respektive 77 öre per 1 000 meter) samt

för upptagning, verkställd fran och med den 10 november3 tillägg med 1

krona 30 öre per 400 sträckfamnar (respektive 1 krona 82 öre per 1 000

meter).

Arbete under ovan angivna tidsperioder betalas således med de för var

och en av dem fastställda priserna, dock med iakttagande av att — därest

för arbetare, som fullgjort åtaget arbete eller, där icke överenskommelse örn

viss areal träffats, kvarstannat tills skörden på egendomen är slut samt för

arbetare, som efter avtalsenlig uppsägning avflyttat från egendomen den 1

november, den genomsnittliga ersättningen för hela upptagningstiden understiger

8 kronor per 400 sträckfamnar (respektive 11 kronor 23 öre per 1 000

meter) utfyllnad skall ske till sist nämnda belopp.

Därest levnadskostnadsindex under år 1945 uppgår till minst 249, skall

från samma tid, som motsvarande indextillägg utgår enligt gällande kollektivavtal

mellan Svenska lantarbetsgivareföreningen och Svenska lantarbetarförbundet

(riksavtalet för jordbruket), ett tillägg till upptagningspriserna

utgå med 25 öre per ruta om 400 sträckfamnar (respektive 35,1 öre per 1 000

meter).

1 I Östergötland och Västergötland under tiden 15—2F> oktober.

2 I Östergötland och Västergötland före den 15 oktober

2 I Östergötland och Västergötland från och med den 26 oktober.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

15

5) Till arbetare, som i enlighet med föreskrifterna under 4) här ovan

antingen utfört åtaget arbete med upptagningen av sockerbetor å överenskommen

areal, dock minst 3 200 sträckfamnar (5 500 meter), eller — där

uppgörelse om viss areal ej föreligger — upptagit minst samma areal, skall

för verkställt upptagningsarbete — utöver ackordet — utgå en särskild ersättning

(kvantitetstillägg). För varje fullt 1 000-tal kilogram per hektar, varmed

skörden å egendomen överstiger 28 000 kilogram avräknade sockerbetor

per hektar, utgör kvantitetstillägget 8 öre per 400 sträckfamnar (11,2 öre per

1 000 meter). Därest arbetare genom styrkt sjukdom eller annat laga förfall

är förhindrad att slutföra åtaget upptagningsarbete, skall kvantitetstillägget

utgå i proportion till upptagen areal.

För den areal, där plantantalet enligt gårdens före upptagningen verkställda

uppmätning överstiger 46 000 per 6 400 sträckfamnar (4 030 per 1 000

meter), skall upptagare — därest arbetsgivaren påfordrat större plantantal än

det nämnda — vara berättigad till en extra ersättning av 50 öre per 400

sträckfamnar (70,2 öre per 1 000 meter).

Anm. Kvinnliga arbetare, som å egendomen utföra annat fortlöpande arbete, ha rätt til

eventuellt kvantitetstillägg oavsett omfånget av upptagningsarbetet.

6) Betodlaren skall senast inom tre veckor, sedan kampanjen avslutats vid

vederbörande fabrik, per post översända kvantitetstillägget till arbetare, som

är bosatt å annan ort, därest arbetaren framställer begäran härom och uppgiver

fullständig adress.

Betodlaren förbinder sig att, sedan leveransen av sockerbetor för året avslutats,

för betarbetare, som så påfordrar, förete skriftlig, av svenska sockerfabriksaktiebolaget

tillhandahållen uppgift å sin medelskörd av sockerbetor

under året.

7) Erhåller betarbetaren icke ersättning enligt bestämmelserna här ovan

under 1)—6), är betodlaren pliktig att, där han ej inom viss av statens sockernämnd

förelagd tid styrker sig hava till betarbetaren betalat vad som

felas, efter anmodan av nämnden utgiva ett belopp, motsvarande den felande

ersättningen jämte 5 °/o årlig ränta därå, att av nämnden disponeras enligt

av Kungl. Maj:! meddelade föreskrifter.

§ 2.

Tillika förbinder sig betodlaren att till täckande av kostnader, som statens

sockernämnd har att bestrida, under 1945 till nämnden erlägga en avgift

av intill 4 kronor för varje uppmätt hektar av odlarens sockerbetsodling

sagda år. Avgiften, vilkens närmare belopp fastställes av Kungl. Maj:t, skall

innehållas å betodlaren tillkommande betlikvid. För del av hektar reduceras

avgiften i proportion till arealen. 8

8 3.

Tvister örn tolkningen och tillämpningen av denna förbindelse — däri

inbegripet avgörande, huruvida och i vad mån ersättningsskyldighet enligt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

§ 1 mom. 7 föreligger — skola avgöras enligt gällande lag om skiljemän, med

iakttagande att skiljemännen skola vara tre, varav en utses av styrelsen för

Sveriges betodlares centralförening och en av styrelsen för Svenska lantarbetarförbundet

samt den tredje (ordföranden) av Kungl. Maj:t.

457736 Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.