Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om avskaffande av allmänna omsättningsskatten å färsk, frusen eller saltad fisk.

1945-04-17 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1945:30, Betänkande i anledning av väckta motioner om avskaffande av allmänna omsättningsskatten å färsk, frusen eller saltad fisk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30.

1

Nr 30.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1945 kl. 5 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om avskaffande av allmänna omsättningsskatten å

färsk, frusen eller saltad fisk.

(lia avd.)

Till bevillningsutskottet ha hänvisats följande, av utskottet till behandling

i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen:

1) de likalydande motionerna I: 174 av herr Arrhén och II: 280 av herr

Staxäng m. fl., vari hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte anhålla om utredning och förslag till borttagande fortast möjligt av

omsättningsskatten på sill och fisk, som i färskt, fruset eller saltat tillstånd

saluföres i riket»; samt

2) motionen II: 408 av herr Hällgren m. fl., vari hemställts, »att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Majit måtte hemställa om utredning och förslag rörande

borttagande fortast möjligt av omsättningsskatten å färsk, frusen eller

saltad fisk».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den män redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna I: 174 och II: 408.

Stadgande angående undantag från skatteplikt till omsättningsskatt beträffande

vissa livsmedel har meddelats i 2 § 1 mom. b) omsättningsskatteförordningen,

vilket författningsrum i vad angår urvalet av skattefria varor icke

undergått någon ändring sedan förordningens ikraftträdande. Där stadgas,

att allmän omsättningsskatt icke utgår vid försäljning eller uttag från rörelse

av mjölk, grädde, smör och margarin, potatis samt de slag av mjöl,

gryn och bröd, som Kungl. Majit bestämmer, dock att skatt skall utgå vid

försäljning från restaurang-, pensionat-, kafé- eller konditorirörelse. Senare

bär genom en särskild förordning den 28 november 1941 (nr 889) stadgats,

att allmän omsättningsskatt icke skall utgå vid försäljning eller uttag från

rörelse av hönsägg.

Under förarbetena till omsättningsskatteförordningen uttalades, på sätt

framgår av Kungl. Maj:ts proposition nr 3 vid 1940 års urtima riksdag, att

begränsningen av antalet skattefria livsmedel föranletts framför allt av skat
Rihang

till riksdagens protokoll t.945. 7 sami. Nr 30—32. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 30.

tetekniska skäl, nämligen av hänsyn till svårigheten för vederbörande näringsidkare

att särskilja försäljning av skattefria och skattepliktiga varor. De

föreslagna undantagen avsåge elementära livsförnödenheter av mycket stor

betydelse för de breda lagrens ekonomi. Av praktiska skäl kunde skattefrihet

för livsmedel icke medgivas vid försäljning i restauranger och liknande

rörelser.

Vid 1940 års urtima riksdag framställdes såväl i väckta motioner som i

till vederbörande riksdagsutskott inkomna skrivelser yrkanden om ytterligare

undantag från skatteplikt beträffande bl. a. fisk eller vissa slag därav.

Å andra sidan föreslogs i skrivelser från ett flertal sammanslutningar begränsning

eller helt borttagande av undantagen.

Första särskilda utskottet vid 1940 års urtima riksdag anförde i sitt i

anledning av propositionen avgivna utlåtande, nr 10, bland annat följande:

»Såvitt utskottet kunnat finna, är det framför allt de föreslagna undantagen

beträffande olika slag av livsmedel, som måste befaras vålla allvarliga

olägenheter för handeln, och utskottet, som icke kunnat undgå att taga starkt

intryck av de framförda betänkligheterna mot förslaget i denna del, har

därför övervägt möjligheten att helt slopa dessa undantag. För en sådan åtgärd

skulle kunna anföras även andra skäl än de rent praktiska. Anordningen

med undantag medför, att skattefriheten kommer alla till godo utan avseende

å behovet. Ur såväl sociala som statsfinansiella synpukter vill det förefalla

mera befogat att låta skatt utgå å alla varor och att samtidigt i en

eller annan form bereda kompensation åt dem, som visas vara i behov därav.

Ett dylikt system skulle te sig så mycket naturligare, som åtgärder under alla

förhållanden torde bliva nödvändiga för att lätta trycket för de av beskattningen

tyngst drabbade. Å andra sidan är emellertid att märka, att en beskattning

överlag av livsmedlen skulle skärpa olikheten i beskattningshänseende

mellan skilda befolkningsgrupper och ytterligare gynna dem, som

konsumera produkter från egen fastighet. Att med omsättningsskatt belasta

de elementära livsförnödenheter, som avses i propositionen, anser utskottet

därför böra ifrågakomma endast under förutsättning att jämväl uttag från

egen fastighet beskattas.»

I anslutning härtill uttalade utskottet, att vissa livsmedel åtminstone för

det dåvarande borde undantagas från beskattning, men att utskottet å andra

sidan funne det angeläget, att dessa undantag då icke ytterligare utökades.

Med anledning härav föreslogs i detta avseende ingen ändring i det i propositionen

framlagda författningsförslaget.

Jämväl efter ikraftträdandet av omsättningsskatteförordningen har frågan

om undantag från skatteplikt beträffande fisk eller vissa slag därav i anledning

av därom väckta motioner åren 1942 och 1944 varit föremål för riksdagens

prövning. Salunda framställdes vid 1944 års riksdag yrkanden örn

avskaffande av omsättningsskatten på fisk bland annat i de likalydande

motionerna I: 133 av herr Arrhén och II: 206 av herr Staxäng m. fl. Samma

ars bevillningsutskott uttalade i sitt i anledning av motionerna avgivna betänkande,

nr 24, att de skattetekniska och andra skäl, vilka åberopats till

stöd för begränsningen av antalet skattefria livsmedel, alltjämt syntes utskot
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30.

3

tet äga giltighet. Tillika framhöll utskottet, att den vid ett bifall till motionerna

uppkommande inkomstminskningen för statsverket i rådande statsfinansiella

läge komme att bliva av avsevärd betydelse. I anledning därav

avstyrkte utskottet bifall till motionerna.

I de nu förevarande motionerna hemställes om utredning och förslag angående

borttagande av omsättningsskatten på färsk, frusen eller saltad fisk.

I de likalydande motionerna I: 174 och II: 280 anföres till stöd härför

bland annat följande. Särskilt av två bärande skäl vore det önskvärt att

snarast möjligt slopa omsättningsskatten på fisk. För det första hade fisken

även oavsett omsättningsskatten redan avsevärt fördyrats för de mindre bemedlade.

För det andra vore det fara värt, att ett bibehållande av omsättningsskatten

på fisk komme att avsevärt missgynna fiskerinäringen i konkurrensen

på livsmedelsmarknaden, när normala förhållanden åter inträdde.

De stegrade anskaffnings- och underhållskostnaderna för fiskets förnödenheter

medförde en nästan skrämmande stor skuldbelastning. Under nuvarande

förhållanden kunde skulderna förräntas och amorteras, men detta måste

bliva svårt, när freden komme och fisken icke bleve samma nödvändighetsvara

som nu. Berörda synpunkter, vilka återfunnes i motioner vid 1944 års

riksdag, utgjorde alltjämt motivering för befrielse från omsättningsskatt.

I motionen II: 408 har framhållits bland annat, att enligt gällande bestämmelser

flertalet lantmannaprodukter vore undantagna från omsättningsskatt,

medan beträffande fisk omsättningsskatt skulle uttagas på det pris,

som konsumenten finge betala. Ett borttagande av omsättningsskatten på

fisk skulle av priskontrollnämnden kunna utnyttjas på olika sätt. Man

kunde kompensera fiskarena för de fördyrade driftkostnaderna eller sänka

detaljhandelspriserna på fisken, vilket komme att befrämja avsättningen.

Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran bär utskottet

emottagit yttranden över motionerna av statens livsmedelskommission, statens

priskontrollnämnd, centrala omsättningsskattenämnden, svenska ostkustfiskarenas

centralförbund och svenska västkustfiskamas centralförbund.

Livsmedelskommissionen har anfört i huvudsak följande. Kommissionen

delade uppfattningen, att ett borttagande av omsättningsskatten på fisk skulle

vara av betydelse såväl för konsumenterna som för fiskets utövare. Kommissionen

ville emellertid ifrågasätta, örn det för närvarande förelåge starkare

skäl därför än vid tidigare tillfällen, då frågan varit föremål för statsmakternas

prövning men lämnats utan åtgärd. Detaljhandelspriserna på de Åskslag,

som vore åsätta normalpris — vilket vore fallet beträffande de vanligare

fiskslagen, som hade den största betydelsen för livsmedelsförsörjningen

— vore genomsnittligt lägre än lidigare under kristiden. Utan att

förringa fiskens stora värde ville kommissionen dock ifrågasätta, örn icke de

enligt nu gällande bestämmelser från omsättningsskatt undantagna livsmedlen

åtminstone för vissa hushåll måste tillmätas en för försörjningen mera

avgörande betydelse. Kommissionen funne det vanskligt att bedöma örn och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 30.

i vad mån förslaget kunde förstärka fiskets konkurrensmöjligheter. Även om

så vore fallet syntes det, med hänsyn till det statslinansiella intresset av skattens

bibehållande, tvivelaktigt örn förslaget ur denna synpunkt vore tillräckligt

starkt motiverat. Med åberopande därav ansåge kommissionen för sin

del tillräckliga skäl ej föreligga för bifall till motionerna.

Priskontrollnåmnden har anfört följande:

»Frågan om borttagande av omsättningsskatten å fisk torde icke kunna

bedömas isolerat. Även å åtskilliga andra varor, som torde vara ur folkhushållets

synpunkt fullt jämförliga med fisk, utgår för närvarande omsättningsskatt.

Enligt nämndens mening bör därför den väckta frågan upptagas

till avgörande först i samband med en allmän revision av omsättningsskatteförordningen,

när en sådan anses möjlig.»

Centrala omsättningsskattenämnden har åberopat innehållet i ett av nämnden

till 1944 års bevillningsutskott avgivet yttrande, däri nämnden anfört

bland annat följande. De skattetekniska skäl, som åberopats för begränsningen

av antalet skattefria varor, ägde alltjämt giltighet. Därest fiskerinäringen

skulle anses vara i behov av stödjande åtgärder torde kunna ifrågasättas,

huruvida den lämpligaste formen därför vöre att finna i skattefrihet

för denna närings produkter. Jämväl beträffande det åberopade behovet att

lätta de ekonomiska bördorna för mindre bemedlade ville nämnden ifrågasätta,

huruvida icke det åsyftade ändamålet kunde vinnas genom andra stödåtgärder.

Vid generell befrielse från omsättningsskatt för försäljning av ifrågavarande

livsmedel — vilken befrielse i lika grad skulle komma alla konsumenter

till godo — bleve inkomstminskningen för statsverket avsevärt

större än lättnaden för de mindre bemedlade. Beträffande storleken av berörda

inkomstminskning hade nämnden endast kunnat verkställa approximativa

beräkningar. Nämnden hade emellertid ansett sig kunna beräkna inkomstminskningen

vid ett slopande av omsättningsskatt på fisk till omkring

10 miljoner kronor.

Svenska ostkustfiskarenas centralförbund har anfört i huvudsak följande.

Varje sänkning av minuthandelspriset på en vara torde i de flesta fall medföra

en ökad avsättning. Även den förhållandevis ringa sänkning av utförsäljningspriset

på strömming — vilken fisksort till övervägande delen fångades

av de till förbundet anslutna fiskarena — som bleve en följd, därest omsättningsskatten

på denna fisk slopades, borde medföra en viss ökning i avsättningen.

Det syntes emellertid som örn en prissänkning med 5 procent på

en vara, vilken redan måste räknas bland de billigaste livsmedlen, knappast

skulle lia någon större betydelse ur avsättningssynpunkt. Den viktigaste orsaken

till att enligt förbundets mening omsättningsskatten på fisk borde borttagas

vore emellertid, att möjlighet därigenom förelåge att kompensera

fiskarena för de fördyrade driftkostnaderna utan att därför ett högre pris

behövde uttagas av konsumenterna. Under år 1944 hade oron bland ström - mingsfiskarena över den alltmera minskade marginalen mellan priset på

strömming och de med fisket förenade omkostnaderna blivit allt starkare.

Förbundet åberopade därutinnan en genom Ostkustfisk centralförening u. p. a.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30.

5

verkställd utredning angående strömmingsfiskets lönsamhet. Förbundet tillstyrkte

vad i motionerna föreslagits och hemställde, att utskottet måtte uttala

sig för att fiskarena i samband med att omsättningsskatten på fisk borttoges

i motsvarande mån skulle erhålla kompensation för de fördyrade driftkostnaderna.

Svenska västkustfiskarnas centralförbund har i sitt yttrande uttalat bland

annat följande. Fisk hade sedan gammalt betraktats såsom god och billig

föda. Numera finge man höra en motsatt mening. Fisk vöre alltför dyr att

köpa. Att fisken måste fördyras genom fraktkostnader och försäljningsprovision

m. m. vore helt naturligt. Att fisken även skulle fördyras genom beskattning

kunde förbundet däremot icke finna riktigt. Fiskets män hade ständigt

haft stora bekymmer för att finna avsättning av fångsterna. För närvarande

syntes vara ytterst liten åtgång av fisk. Stora partier fisk, som ej

kunnat säljas i öppna marknaden, hade fått övertagas av livsmedelskommissionen

eller säljas till fiskmjölsfabrikation. Förbundet tillstyrkte bifall till

motionerna.

Under förarbetena till omsättningsskatteförordningen uttalades, på sätt utskottet.

framgår av den föregående redogörelsen, att begränsningen av antalet skattefria

livsmedel föranletts framför allt av skattetekniska skäl. Allenast vissa

elementära livsförnödenheter av mycket stor betydelse för de breda lagrens

ekonomi hade undantagits från skatteplikt. Det hade övervägts att helt slopa

även dessa undantag. För en sådan åtgärd kunde anföras även andra skäl

än de rent praktiska. Anordningen med undantag medförde, att skattefriheten

bomme alla till godo utan avseende å behovet. Ur såväl sociala som

statsfinansiella synpunkter ville det förefalla mera befogat att låta skatt utgå

å alla varor och att samtidigt i en eller annan form bereda kompensation åt

dem, som visades vara i behov därav. Å andra sidan skulle emellertid en

beskattning överlag av livsmedlen skärpa olikheten i beskattningshänseende

mellan skilda befolkningsgrupper och ytterligare gynna dem, som konsumerade

produkter från egen fastighet. Att med omsättningsskatt belasta ifrågavarande

elementära livsförnödenheter ansags därför böra ifrågakomma

endast under förutsättning att jämväl uttag från egen fastighet beskattades.

Förenämnda skäl för en begränsning av det antal varor, som undantagas

från skatteplikt, synas utskottet alltjämt äga giltighet. Tillika vill utskottet

framhålla, att även åtskilliga andra varor, vilka ur folkhushållets synpunkt

torde vara fullt jämförliga med fisk, för närvarande äro underkastade omsättningsskatt.

Vad angår den i motionerna framförda synpunkten, att ett borttagande av

omsättningsskatten på fisk borde komma fiskerinäringen till godo, far utskottet

uttala, att därest fiskerinäringen skidle anses vara i behov av understöd,

ett dylikt understöd torde böra meddelas i annan form än genom en

skattebefrielse av nu ifrågasatt art.

Slutligen får utskottet framhålla, alt den vid ett bifall till motionerna uppkommande

inkomstminskningen för statsverket, vilken approximativt berak
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 30.

näts till 10 miljoner kronor, icke torde sakna betydelse ur statsfinansiell

synpunkt.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att de likalydande motionerna I: 174 av herr Arrhén

och II: 280 av herr Staxäng m. fl. om avskaffande av omsättningsskatten

på sill och fisk icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd; samt

2) att motionen II: 408 av herr Hällgren m. fl. örn avskaffande

av allmänna omsättningsskatten å färsk, frusen eller

saltad fisk icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 april 1945.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Axel Ivar

Anderson, friherre De Geer, Eklund, Henman, Franzon, Lennart Johansson och Ramberg,

samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund,

Karlsson i Grängesberg, Henriksson, Sundström i Skövde, Ohlsson i Kastlösa, Vigelsbo och

Kristensson.

Reservation

av herrar Hammarlund och Vigelsbo, vilka ansett att utskottets yttrande

och hemställan bort ha följande lydelse:

»Ett bibehållande av omsättningsskatten på fisk innebär, att fiskarena komma

i ett sämre läge än övriga livsmedelsproducenter, då enligt gällande bestämmelser

livsmedel i allmänhet äro undantagna från omsättningsskatt.

Härigenom minskas möjligheterna att kompensera fiskarena för de fördyrade

driftkostnaderna samtidigt som konsumenterna måste betala ett högre pris

för fisken än vad som betingas av den ersättning fiskarena erhålla. Detta kan

särskilt befaras komma att missgynna fiskerinäringen vid övergången till

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 30. 7

normala förhållanden på livsmedelsmarknaden. Då fisken dessutom är en

nödvändighetsvara, synes det vara i princip riktigt, att den undantages från

omsättningsskatt.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte i anledning av de likalydande motionerna

I: 174 av herr Arrhén och II: 280 av herr Staxäng m. fl.

samt motionen II: 408 av herr Hällgren m. fl. i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag till borttagande

fortast möjligt av omsättningsskatten på färsk, frusen eller

saltad fisk.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.