Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om viss ändring i förordningen örn allmän omsättningsskatt.

1945-04-17 · 13 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1945:31, Betänkande i anledning av väckt motion om viss ändring i förordningen örn allmän omsättningsskatt.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 31.

Nr 31.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1945 kl. 5 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om

viss ändring i förordningen örn allmän omsättningsskatt.

(lia avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, II:

281, av herr Henriksson m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte besluta

sådan ändring av förordningen den 13 december 1940 om allmän omsättningsskatt,

att i 2 § 1 mom. b) omnämnda varor jämte ägg men med undantag

för mjölk beläggas med skatt jämväl vid försäljning eller uttag från

rörelse samt att skatteprocenten enligt 3 § nämnda förordning sänkes från

5 procent till 3 procent.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet, i den mån redogörelse

härför ej lämnas i det följande, hänvisa till motionen.

Enligt 2 § 1 morn. b) omsättningskatteförordningen skall omsättningsskatt

icke utgå vid försäljning eller uttag från rörelse av mjölk, grädde, smör och

margarin, potatis samt de slag av mjöl, gryn och bröd, som Kungl. Majit

bestämmer, dock att skatt skall utgå vid försäljning från restaurang-, pensionat-,

kafé- eller konditorirörelse. Vidare gäller enligt förordning den 28 november

1941^ (nr 889), att omsättningsskatt icke skall utgå vid försäljning

eller uttag från rörelse av hönsägg.

Enligt 3 § omsättningsskatteförordningen utgår allmän omsättningsskatt,

där ej beträffande vissa varor eller varugrupper annan skattesats finnes särskilt

stadgad, med fem procent av den skattepliktiga omsättningen.

Frågan angående vissa varugruppers undantagande från skatteplikt var

föremål för övervägande under förarbetena till omsättningsskatteförordningen.

I den av särskilda utredningsmän utarbetade promemoria angående

omsättningsskatt, vilken såsom bilaga 2 fogats vid Kungl. Maj:ts proposition

nr 3 vid 1940 års urtima riksdag, föreslogs sålunda, att ett begränsat antal

konsumtionsvaror skulle göras skattefria. I anslutning härtill uttalades, att

skattefriheten motiverats i vissa fall av försörjningspolitiska och i andra

fall av skattetekniska hänsyn. Att listan å skattefria varor ej blivit längre

berodde också på skattetekniska grunder. Skattefrihet för en vara förutsatte

nämligen, att detaljhandlaren holle försäljningen av denna vara isär

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillninysiitskottets betänkande nr 31.

9

från sin övriga omsättning. Då detta medförde en del extra bokföringsarbete,

sorn stege i proportion till antalet skattefria varor, vore det önskvärt att antalet

skattefria varor i möjlig mån begränsades och att varorna vore av en sådan

karaktär, att de lätt kunde särskiljas från de övriga varorna. Beträffande

livsmedel föreslogs i promemorian undantag från skatteplikt endast i fråga

örn mjölk, grädde, smör och margarin. Det viktigaste skälet för att denna

varugrupp gjordes skattefri vore, att det här vore fråga örn elementära livsförnödenheter

av mycket stor betydelse för de breda lagrens ekonomi. Då

konsumtionen varierade med familjens storlek, stöde den ofta i omvänd proportion

till inkomsttagarnas ekonomiska bärkraft. Man kunde snarare fråga,

varför ej fler förnödenheter av liknande karaktär, framför allt mjöl, bröd

och potatis, undantagits från skatt. Även härvidlag komme omsättningsskatten

att hårt belasta de fattiga bamrika familjerna. Svaret på frågan läge i den

skattetekniska nödvändigheten att i möjlig mån begränsa de skattefria varornas

antal.

I ovannämnda proposition uttalade departementschefen bland annat följande.

Det vöre av praktiska skäl angeläget, att antalet skattefria varuslag

bleve så litet som möjligt och att urvalet begränsades till varor av sådan

beskaffenhet, att de lätt kunde särskiljas från andra varor. Mot den lista å

skattefria varor, som föreslagits av utredningsmännen, syntes ur denna synpunkt

icke vara något att erinra. Emellertid kunde ifrågasättas, om icke av

sociala och andra skäl vissa ytterligare undantag vore påkallade. Det skäl,

som anförts till stöd för att undantaga mjölk, grädde, smör och margarin,

nämligen att det här voi''e fråga örn elementära livsförnödenheter av mycket

stor betydelse för de breda lagrens ekonomi, gjorde sig med samma styrka

gällande beträffande vissa andra livsmedel, framför allt potatis samt mjöl,

gryn och bröd. Departementschefen förordade, att även dessa produkter

gjordes skattefria. I fråga örn mjöl, gryn och bröd, varav en mångfald olika

sorter förekomme i handeln, torde lämpligen böra ankomma på Kungl. Majit

att bestämma vilka slag av dessa varor som skulle vara skattefria. Av praktiska

skäl kunde skattefrihet för livsmedel icke medgivas vid försäljning i

restauranger och liknande rörelser.

Vid 1940 års urtima riksdag föreslogs i till vederbörande riksdagsutskott

inkomna skrivelser från ett flertal sammanslutningar, varibland Sveriges

köpmannaförbund, att de föreslagna undantagen trän skatteplikt skulle begränsas

eller helt borttagas. A andra sidan framställdes såväl i väckta motioner

som i inkomna skrivelser vissa yrkanden örn ytterligare undantag trän

skatteplikt.

Första särskilda utskottet vid 1940 års urtima riksdag anförde i sitt i anledning

av propositionen avgivna utlåtande, nr 10, bland annat följande:

»Såsom departementschefen framhållit är det av praktiska skäl angeläget,

att antalet skattefria varuslag blir så litet som möjligt och att urvalet begränsas

till varor av sådan beskaffenhet, att de lätt kunna skiljas från andra

varor. .lii flera undantag som medgivas, desto större bliva besvärligheterna

för handeln och svårigheterna alt utöva kontroll över beskattningen. Från

åtskilliga handelsorganisationers sida lia dessa synpunkter starkt under
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 31.

strukits, och från vissa håll har till och med ifrågasatts, om det överhuvud

taget skall bliva möjligt för detaljhandlarna att fylla funktionen som uppbördsorgan,

därest systemet med undantag bibehålies.

Såvitt utskottet kunnat finna, är det framför allt de föreslagna undantagen

beträffande olika slag av livsmedel, som måste befaras vålla allvarliga olägenheter

för handeln, och utskottet, som icke kunnat undgå att taga starkt intryck

av de framförda betänkligheterna mot förslaget i denna del, har därför

övervägt möjligheterna att helt slopa dessa undantag. För en sådan åtgärd

skulle kunna anföras även andra skäl än de rent praktiska. Anordningen

med undantag medför, att skattefriheten kommer alla till godo utan

avseende å behovet. Ur såväl sociala som statsfinansiella synpunkter vill det

förefalla mera befogat att låta skatt utgå å alla varor och att samtidigt i

en eller annan form bereda kompensation åt dem, som visas vara i behov

därav. Ett dylikt system skulle te sig så mycket naturligare, som åtgärder

under alla förhållanden torde bliva nödvändiga för att lätta trycket för de

av beskattningen tyngst drabbade. Ä andra sidan är emellertid att märka,

att en beskattning överlag av livsmedlen skulle skärpa olikheten i beskattningshänseende

mellan skilda befolkningsgrupper och ytterligare gynna dem,

som konsumera produkter från egen fastighet. Att med omsättningsskatt

belasta de elementära livsförnödenheter, som avses i propositionen, anser utskottet

därför böra ifrågakomma endast under förutsättning att jämväl uttag

från egen fastighet beskattas. Huruvida en sådan utvidgning av beskattningen

låter sig praktiskt genomföras är en fråga, som undandrager sig säkert

bedömande från utskottets sida.»

I anslutning härtill uttalade utskottet, att vissa livsmedel åtminstone för det

dåvarande borde undantagas från beskattning, men att utskottet å andra

sidan funne det angeläget, att dessa undantag då icke ytterligare utökades.

Med anledning härav föreslogs i detta avseende ingen ändring i det i propositionen

framlagda författningsförslaget.

Frågan angående undantag från skatteplikt har därefter något berörts i

ett den 14 april 1944 av centrala omsättningsskattenämnden avgivet utlåtande

angående vissa omsättningsskattefrågor, vars innehåll återgivits i

Kungl. Maj:ts proposition nr 12 till innevarande års riksdag. Nämnden anmärkte,

att den rådande tredelningen av varor i butikshandelsvaror, icke-butikshandelsvaror

och skattefria varor numera knappast förefölle motiverad,

samt att inom vida kretsar inom detaljhandeln framkommit önskemålet, att

alla eller åtminstone så gott som alla varor skulle göras skattepliktiga och

att såsom motvikt härtill skattesatsen sänktes. Utlåtandet utmynnade bland

annat i en hemställan, att omsättningsskatteförordningen måtte i de avseenden

som berördes i utlåtandet göras till föremål för en förutsättningslös översyn

genom särskilda sakkunniga.

I yttrande över berörda utlåtande anförde kooperativa förbundet bland

annat följande. Att en anordning, varigenom alla eller så gott som alla

varor gjordes skattepliktiga, ur detaljhandelns synpunkter skulle lia fördelar,

funne förbundet sannolikt. När det gällde varornas uppdelning torde dock

genom de gångna årens erfarenheter en viss praxis lia utformats inom företagen,

som gjorde att detta arbete numera kunde utföras mera rutinmässigt. Det för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr Si
-

ll

hållandet att man i praktiken knappast hade någon anledning att särskilja

skattefria varor och ickc-butikshandelsvaror hade därvid varit av en viss fördel,

liksom också metoden nied s. 1c. indirekt redovisning. Bland de främsta

motiven för undantagen från skatteplikt vore försörjningspolitiska och sociala

hänsyn. Dessa skäl kvarstode alltjämt, och förbundet hade svårt att

se hur man skulle kunna motivera en ökad beskattning av de ekonomiskt

sämst ställda med att anordningen innebure vissa fördelar och lättnader för

handeln.

Departementschefen yttrade i förenämnda proposition nr 12 till innevarande

års riksdag beträffande förslaget om översyn av omsättningsskatteförordningen,

att det med hänsyn till omsättningsskattens tillfälliga natur icke

torde vara lämpligt att i nuvarande skede företaga någon mera genomgripande

omläggning av förordningens bestämmelser, varemot vissa detaljändringar

borde vidtagas, som vore särskilt aktuella och kunde genomföras

utan ytterligare utredning.

I den nu förevarande motionen hemställes örn utsträckning av skatteplikten

till att omfatta alla fall av försäljning och uttag från rörelse av

grädde, smör och margarin, potatis, mjöl, gryn och bröd samt ägg. Av de

för närvarande skattefria livsmedlen skulle sålunda allenast mjölk fortfarande

vara undantagen från omsättningsskatt. Å andra sidan föreslås nedsättning

av den allmänna skattesatsen för omsättningsskatt från fem till

tre procent av den skattepliktiga omsättningen.

Till stöd för dessa yrkanden anföres i motionen bland annat följande.

Omsättningsskatten hade för detaljhandeln framkallat vissa svårigheter av

sådan natur, att en snar ändring syntes påkallad. Viss handel hade letts ur

sina normala vägar och från butikshandeln, vidare hade skatten föranlett

besvärande redovisningsproblem för detaljhandeln och kontrollsvårigheter

beträffande redovisningen för skattemyndigheterna. En betydande kringföringshandel

och även torghandel förekomme utan att omsättningsskatt

redovisades. Gränsdragningen mellan olika varukategorier hade skapat kontrollsvårigheter

för skattemyndigheterna, och redovisningen av skatten hade

blivit ett övermäktigt problem för vissa handelsutövare. De största svårigheterna

hade redovisningen av skatten vållat inom de branscher, där skattebelagda

varor såldes över disk vid sidan av skattefria, särskilt speceri- och

livsmedelsbranschen samt lanthandeln. Det vore icke möjligt att vid försäljning

till konsumenterna åtskilja skattefria och skattebelagda varor. Varje

sådan direkt redovisningsmetod hade visat sig medföra stora svårigheter och

vore ur kontrollsynpunkt knappast tillförlitlig. Numera förordades därför en

indirekt redovisningsmetod. Denna krävde emellertid betydande justeringar,

vilka verkställdes i vissa fall månadsvis och regelmässigt vid utgången av

bokföringsåret. Särskilt betungande hade denna ökade arbetsbörda blivit

genom att den i tiden sammanfallit med ransoneringsarbetet. I anledning av

dessa svårigheter hade inom Sveriges köpmannaförbund verkställts en utredning

rörande möjligheterna ali förenkla redovisnings- och kontrollarbetet,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 31.

varigenom även kostnaderna därför skulle nedbringas och riskerna för felaktigheter

minskas. Detta skulle enligt utredningen vinnas, örn skatten utsträcktes

till att omfatta samtliga för närvarande skattefria livsmedel utom

mjölk. Ett bärande skäl för undantag från skatteplikt av vissa livsmedel hade

varit, att dessa varor för de små inkomsttagarna spelade en framskjuten roll.

Utredningen hade emellertid visat, att om skatten samtidigt nedsattes till tre

procent de små inkomsttagarnas skattebörda till och med något skulle sänkas.

Skulle det vid närmare utredning visa sig att de barnrika familjerna bleve

lidande på förändringen, skulle de kunna erhålla kompensation genom utvidgning

av nu utgående subventioner. Ur statsfinansiell synpunkt torde förslaget

icke medföra några allvarligare konsekvenser, då skattens totalbelopp

sannolikt icke torde nedgå i större omfattning. Ej heller indextillägget skulle

nämnvärt ändras.

Efter därom i författningsenlig ordning framställd begäran har utskottet

emottagit yttranden över motionen av statens livsmedelskommission, statens

priskontrolinämnd och centrala omsättningsskattenämnden ävensom från

Sveriges köpmannaförbund och kooperativa förbundet.

Sveriges köpmannaförbund har i sitt yttrande åberopat den av förbundet

verkställda utredningen, vilken bifogats yttrandet. Förbundet, som anslutit sig

till de i motionen framförda synpunkterna, har därutöver anfört bland annat

följande. Utredningen visade, att vid ett genomförande av det i motionen

framförda förslaget en lättnad i skattebördan skulle inträda samtidigt som

skatteintäkterna skulle nedgå i viss utsträckning. Minskningen i intäkterna

torde emellertid delvis motverkas av bättre redovisning och kontrollmöjligheter

ävensom minskade kontrollkostnader. Dessutom leonline skattesänkningen

säkerligen att minska statens utgifter vid dess inköp. Nettominskningen

för statens vidkommande kunde antagas icke överstiga 20 procent.

Då skatten förutsatts vara av tillfällig natur, borde en viss minskning av

intäkterna icke tillmätas avgörande betydelse. Lättnaden i skattebördan och

minskningen av levnadskostnaderna torde jämväl underlätta bibehållandet

av prisstoppet. Förbundet tillstyrkte livligt bifall till motionen.

Av den förbundets yttrande bifogade utredningen inhämtas i huvudsak följande.

Utredningen hade gått fram efter två linjer. Enligt den ena hade utgångspunkten

varit att fastställa den inverkan, som den ifrågasatta omläggningen

skulle få för individuella hushåll av olika typer. Enligt den andra hade

till utgångspunkt valts den skattepliktiga omsättningen för riket i dess helhet.

Båda metoderna innefattade betydande osäkerhetsmoment och kunde var för

sig icke giva ett fullständigt svar på frågan, men då de valda utgångspunkterna

vöre helt fristående från varandra torde man på en sammanställning

av resultaten kunna grunda ett allmänt omdöme. — Beträffande de individuella

hushållen hade materialet hämtats ur det av särskilt tillkallade sakkunniga

avgivna betänkandet angående levnadskostnadsindex (SOU 1943:8).

Å s. 146 i detta betänkande hade intagits en tablå, i vilken för det s. k. indexhushållet

angivits utgifterna under olika budgetposter per den 1 oktober

1942 ävensom därå belöpande omsättningsskatt. Därefter hade en omräkning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 31.

av berörda uppgifter verkställts under antagande, att den ifrågasatta omläggningen

genomförts. Resultatet hade sammanförts i en vid utredningen fogad

tablå. Slutresultatet för indexhushållet innebure, att omsättningsskatten skulle

sjunka från 116 kronor till 88,9 kronor eller med 23,3 procent. Utgiftssumman

skulle sjunka från 5 252 kronor till 5 225 kronor. Vidare hade på grundval

av en i nämnda betänkande å s. 73 intagen tabell verkställts en liknande

omräkning för dels ett arbetarhushåll med en utgift den 1 november

1941 av 4 400 kronor och dels ett medelklasshushåll med en utgiftssumma vid

samma tidpunkt av 7 000 kronor. Resultatet av dessa beräkningar hade jämväl

intagits i en vid utredningen fogad tabell. I dessa fall skulle omsättningsskatten

för arbetarhushållet minska från 83,7 kronor till 73,8 kronor eller

med 11,8 procent, medan den för medelklasshushållet skulle minska från

138,4 kronor till 101,1 kronor eller med 26,9 procent. Genom en sammanställning

av de uppgifter örn den allmänna omsättningsskattens fördelning på inkomstklasser.

vilka innehölles i den av särskilda sakkunniga verkställda utredning

angående skattetrycket för olika inkomstklasser, vilken såsom Bihang

D fogats vid 1944 års statsverksproposition, med uppgifterna om förändringen

för vissa individuella hushållsbudgeter — vilka måst skönsmässigt extrapoleras

för högre och lägre inkomster — erhölles såsom slutresultat, att omsättningsskatten

skulle genom den föreslagna omläggningen komma att minska

med 13 å 14 procent i vad den avsåge enskilda konsumenter. Beräkningen

kunde endast göra anspråk på att vara en ungefärlig uppskattning av tendensen

i inkomstförändringen. Det hade varit önskvärt att komplettera budgetundersökningarna

med beräkningar angående jordbrukar- och lantarbetaihushåll,

men något material i dylikt hänseende hade icke stått till buds.

Den andra linjen vid utredningen hade åsyftat en uppskattning av den totala

skattepliktiga omsättningen och med utgångspunkt därifrån av nedgången i

skatteintäkterna vid den ifrågasatta omläggningen. Omsättningsskatten beräknades

för närvarande giva ungefär 330 miljoner kronor. Då den skärpta

omsättningsskatten torde ingå däri med cirka 10 miljoner kronor, skulle den

efter 5 procent skattepliktiga omsättningen uppgå till 6 400 miljoner kronor.

1 en av konjunkturinstitutet 1943 verkställd utredning (ser. B: 2 s. 96 tabell

24) uppskattades konsumtionen under 1942 av de varor, som nu föresloges

bliva skattepliktiga, till närmare 1 200 miljoner kronor. Enligt den översikt

av inkomst- och konsumtionsläget, som inginge såsom Bihang B till 1945 års

statsverkspi’oposition (s. 12, tabell 4), hade index för tödo- och njutningsämnen

under 1944 stigit till 115, örn 1942 sattes såsom basår. Detta gåve för

1944 en siffra av cirka 1 400 miljoner kronor. Med utgångspunkt från denna

siffra skulle omsättningsskatten å de tidigare fria varorna bliva 42 miljoner

kronor, om skatten antoges utgå med 3 procent. Då skatten på den skattepliktiga

omsättningen 6 400 miljoner kronor skulle nedgå med 2 procent, innebure

detta en skatteminskning med 128 miljoner kronor. Nettominskningen

skulle följaktligen bliva 86 miljoner kronor. Denna siffra torde dock vara för

hög, enär uppbördsresultatet sannolikt skulle förbättras genom att en del felkällor

bortfölle samtidigt som kontrollen kunde förbilligas och effektiviseras.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 31.

EU förbättrat resultat skulle därigenom nås både vid taxeringen till omsättningsskatt

och vid den ordinarie taxeringen. Den föreslagna skattesänkningen

torde vidare medföra en betydande sänkning av statens utgifter på grund av

omsättningsskatt. Någon utredning i sistnämnda hänseende förelåge icke, men

sannolika skäl talade för att den sammanlagda nettominskningen under hänsynstagande

jämväl till dessa förhållanden knappast torde överstiga 60 å 70

miljoner kronor. — Vad beträffade inverkan på indextalen hade förbundet

beräknat, att därest den föreslagna omläggningen genomförts vid beräkningarna

i december 1944 skulle i 1935 års serie livsmedelsindex blivit 158,17

mot nu 158,30 och levnadskostnadsindex 153,58 mot nu 154,27 samt i 1914 års

serie livsmedelsindex 203,0 mot nu 203,2 och levnadskostnadsindex 240,0 mot

nu 241,1.

Livsmedelskommissionen har i sitt utlåtande till en början förklarat sig dela

uppfattningen att den föreslagna anordningen skulle medföra lättnader för

handlandena inom speceri- och livsmedelsbranschen. Kommissionen ville

dock ifrågasätta lämpligheten av att nu genomföra en ändring. Man torde

för närvarande med ett visst fog kunna räkna med att frågan örn omsättningsskattens

fortbestånd inom en icke alltför avlägsen framlid skulle kunna

övervägas. Med hänsyn härtill och till att omsättningsskatten i huvudsak

bibehållits oförändrad alltsedan dess tillkomst syntes de av motionärerna anförda

skälen knappast tillräckligt bärande för att vidtaga en så genomgripande

ändring. Oavsett detta hyste kommissionen vissa betänkligheter mot

förslaget. Kommissionen funne det i hög grad olämpligt, örn sådana livsmedel,

vilka genom ett omfattande statligt subventionssystem gjorts lättare

åtkomliga, skulle beläggas med omsättningsskatt. Kommissionen vore vidare

icke fullt övertygad om att icke skattebördan för många hushåll bomme att

ökas genom den föreslagna anordningen. Ändringen torde i vart fall medföra

en försämring för de mindre bemedlade barnrika familjerna, vilket vore i

hög grad betänkligt. Att kompensera sådana familjer genom utvidgning av

subventionerna vore icke heller tilltalande. Kommissionen ifrågasatte slutligen,

huruvida man med säkerhet kunde räkna med att en sänkning av

omsättningsskatten på andra än normalprissatta varor alltid skulle komma

konsumenterna till godo i form av motsvarande prissänkningar. På grund

av det anförda avstyrkte kommissionen bifall till motionen.

Priskontrollnämnden har anfört i huvudsak följande. En förenkling av skatten

i enlighet med motionärernas förslag skulle innebära avsevärda lättnader

i redovisnings- och kontrollarbetet. En från början generell tillämpning av

omsättningsskatten hade ur rent praktiska synpunkter varit att föredraga. I

nuvarande läge kunde nämnden likväl icke förorda ett genomförande av

de föreslagna ändringarna. En undersökning av den effekt skatteomläggningen,

därest den helt sloge igenom i prisavseende, skulle få på socialstyrelsens

levnadskostnadsindex gåve enligt inom nämnden verkställda beräkningar

till resultat, att index därigenom skulle sjunka med en enhet i serien

med 1914 som basår och med drygt 0,6 enheter i serien med 1935 som basår.

Detta kunde även uttryckas så, att för det normalhushåll, som levnads
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets betänkande nr 31.

kostnadsindex representerade, bestående av raan, hustru och cirka två barn

och med en inkomst av omkring 5 000 kronor, skulle skatteomläggningen

innebära en utgiftsminskning med cirka 20 kronor per år. Beräkningsresultatet

torde emellertid knappast giva ett fullt rättvisande uttryck för den faktiska

levnadskostnadsförändringen. Vid beräkningen hade förutsatts att sänkningen

av omsättningsskatten helt komme till uttryck i form av prissänkning.

Denna förutsättning torde dock icke vara fullt realistisk. Man kunde enligt

nämndens mening icke räkna med att samtliga varor komme att sjunka i

pris med skattesänkningens hela belopp. Skattesänkningen bleve i fråga örn

varor med låga priser så obetydlig, att den icke rimligtvis kunde uttagas i

form av prissänkning. Vidare vore möjligheterna till kontroll av att en skattesänkning

i varje fall verkligen helt utnyttjades för en prissänkning icke fullständiga.

Den omständigheten att levnadskostnadsindex skulle sjunka något

utgjorde icke ett tillräckligt stöd för slutsatsen, att de mindre inkomsttagarna

därvid i allmänhet icke skulle få vidkännas en stegring av levnadskostnaderna.

Ju längre ned på inkomstskalan man komme, desto större relativ

vikt i konsumtionen hade de elementära livsmedel, som nu icke drabbades

av omsättningsskatt, och detta förhållande accentuerades vid ökat barnantal.

För de mindre bemedlade barnrika familjerna skulle omläggningen sannolikt

innebära en levnadskostnadsfördyring. Å andra sidan skulle tendensen

till sänkning av levnadskostnaderna förstärkas, ju högre upp på inkomstskalan

man komme. Motionärerna tänkte sig, att de barnrika familjerna skulle

kunna kompenseras genom en utvidgning av nu utgående subventioner. Häremot

ville nämnden erinra, att det torde vara svårt att avväga subventionerna,

så att den ekonomiska situationen bibehölles oförändrad. En allmän avvägning

av hjälpen till de barnrika familjerna torde näppeligen böra ske i detta

sammanhang. — Motionärerna hade uttalat, att omläggningen icke torde ur

statsfinansiell synpunkt medföra några allvarligare konsekvenser, enär skattens

totalbelopp icke torde nedgå i större omfattning. Denna förmodan visade

sig vid närmare utredning icke halla streck. Omsättningsskatten bexäknades

för budgetåret 1944/45 uppgå till omkring 330 miljoner kronor. En sänkning

av skatteprocenten från 5 till 3 procent, d. v. s. med 40 procent, kunde beräknas

medföra en inkomstminskning för statsverket med cirka 130 miljoner

kronor. Inkomstökningen till följd av skattens utvidgning till de ifrågavarande

slagen av livsmedel kunde beräknas till cirka 30 miljoner kronor, du det totala

saluvärdet av dessa produkter för år 1944 beräknades utgöra inemot en miljard

kronor. Enligt riksbankens beräkningar uppginge totala konsumtionsvärdet

av ifrågavarande produkter för ar 1944 till cirka 1 200 miljoner kronoi,

varifrån dragits värdet av jordbrukarnas egen konsumtion, vilket med ledning

av uppgifter från livsmedelskommissionens utredningsbyrå kunde beräknas

utgöra cirka 230 miljoner kronor. Kvar stöde alltså en

ning för statskassan med omkring 100 miljoner kronor eller med cirka 30

procent av nuvarande skattebelopp. — I avvaktan på en relativt snar avveckling

av omsättningsskatten syntes det enligt nämndens mening, trots de vägande

skäl som av motionärerna anförts, icke lämpligt alt nu genomföra en sa

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 31.

genomgripande ändring av omsättningsskatteförordningen som den föreslagna.

Under åberopande av det anförda avstyrkte nämnden den i motionen föreslagna

ändringen.

Centrala omsättningsskattenämnden har uttalat bland annat följande. Det

läge i öppen dag och hade jämväl betonats vid omsättningsskattens införande,

att det ur skatteteknisk synpunkt skulle innebära en synnerlig fördel örn

samtliga varor vore skattepliktiga. Åtskilliga av de nackdelar, som otvivelaktigt

vore förbundna med det nuvarande skattesystemet, vore att hänföra

till att man hade att röra sig med ur skattesynpunkt olikartade grupper. I

detta sammanhang vore emellertid ej endast fråga örn skattefria varor enligt

2 § 1 mom. omsättningsskatteförordningen utan även örn varor som —

främst i lanthandeln — såldes i butik men icke vore att hänföra till butikshandelsvaror

och förty, med stöd av medgivande enligt 2 § 2 inom., ej vore

underkastade skatteplikt. Berörda nackdelar minskades uppenbarligen,

därest antalet varor, för vilka skatt ej utginge, kunde såvitt en viss bransch

anginge i väsentlig mån nedbringas. Inom den egentliga livsmedelshandeln

skulle ett bifall till motionen föranleda, att med undantag för mjölk alla eller

nästan alla varor inom branschen bleve ur skattesynpunkt likställda. Vad

lanthandeln beträffade vore läget delvis ett annat. Även vid bifall till motionen

komme där att fortfarande säljas ett antal skattefria varor, t. ex. fröer,

foder- och gödselmedel, varjämte försäljningen av icke-butikshandelsvaror,

som inom denna bransch förekpmme i ett jämförelsevis stort antal, lämnades

oberörd. Det kunde dock icke förnekas, att en beaktansvärd lättnad

skulle inträda även för lanthandeln. Om sålunda nämnden saknade anledning

att ur praktisk-tekniska skäl motsätta sig den föreslagna ändringen,

måste denna dock bedömas även med hänsyn till andra omständigheter.

Därvid vore särskilt att beakta första särskilda utskottets vid 1940 års urtima

riksdag yttrande, att en beskattning av ifrågavarande elementära livsförnödenheter

borde ifrågakomma endast under förutsättning att jämväl uttag

från egen fastighet beskattades. Dylika uttag vore enligt nu gällande bestämmelser

fria från omsättningsskatt, och en ändring därutinnan ansåge

sig nämnden icke kunna förorda. Angående den utav Sveriges köpmannaförbund

verkställda utredningen angående omläggningens verkningar för

särskilda typer av hushåll ävensom densammas statsfinansiella verkningar

vore att anmärka den betydande sänkning av skatteintäkterna, som föranleddes

av den ifrågasatta ändringen.

Kooperativa förbundet har i sitt yttrande inledningsvis framhållit, att förbundet

utgått ifrån, att omsättningsskatten borde avvecklas så snart det ekonomiska

och statsfinansiella läget efter krigets slut nått en sådan stabilitet,

att skattesänkningar kunde ifrågakomma. Då det med hänsyn till bevillningsutskottets

uttalande i sitt betänkande nr 2 vid innevarande års riksdag kunde

förutsättas, att omsättningsskatten inom en relativt snar framtid komme att

avskaffas, ville styrelsen ifrågasätta, om några ändringar av större principiell

betydelse i den nuvarande skatteförordningen kunde anses nödvändiga.

Förbundet åberopade vidare sitt ovan återgivna uttalande i yttrande

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets betänkande nr 31.

över centrala omsättningsskat tenämndens utlåtande den 14 april 1944, vari

förbundet icke ansett sig kunna förorda ett förslag av liknande innebörd som

det i motionen framförda, i anslutning därtill hade förbundet föreslagit en

undersökning av förutsättningarna för att hantverk och detaljhandel befriades

från skatteredovisningen och skatten i städet kunde uttagas av importörer

och tillverkare, under vilken förutsättning skattefriheten borde utsträckas

att gälla jämväl ett flertal andra livsmedel. Den uppfattning förbundet

vid detta tillfälle uttalat hade det sedan dess icke funnit anledning

frångå. Förbundet ville emellertid framhålla ytterligare några synpunkter.

När man från detaljhandelns sida tidigare påtalat de med omsättningsskatten

förbundna svårigheterna hade det icke enbart gällt de direkt skattefria

varorna utan även och kanske t. o. m. i högre grad de s. k. icke-butikshandelsvarorna.

Särskilt torde det från järnhandelns utövare men även från lanthandelns

sida ofta ha framhållits, att uppdelningen lett till mindre tillfredsställande

resultat. När motionärerna framhölle, att viss handel genom omsättningsskatten

letts ur sina normala vägar och från butikshandeln, torde

detta främst avse järnhandeln. Inom livsmedelshandeln torde dylika tendenser

knappast ha gjort sig märkbara. Ett annat motiv, som anförts i motionen,

vore att bland annat torghandeln kunnat undandraga sig beskattning

och därigenom kommit i ett ur konkurrenssynpunkt fördelaktigt läge i förhållande

till butikshandeln. Enligt nuvarande bestämmelser vore sådana typiska

torghandelsvaror som smör, ägg och potatis skattefria, vilket innebure,

att torghandeln och butikshandeln i fråga om dessa varor vore fullt jämställda.

Skulle motionen bifallas, förefölle det sannolikt — i varje fall med

den uppfattning, som motionärerna syntes hysa örn torgförsäljarnas skattelojalitet

— att butikshandeln skulle komma i ett sämre konkurrensläge än

tidigare. Vidare framhöll förbundet, att redan första särskilda utskottet vid

1940 års urtima riksdag i sitt ovannämnda utlåtande nr 10 uttalat, att en

beskattning av ifrågavarande livsmedel borde ifrågakomma endast under

förutsättning att jämväl uttag från egen fastighet beskattades. Med vetskap

om de svårigheter, som vore förenade med kontrollen över omsättningsskatten

beträffande skattskyldiga ulan ordnad bokföring, torde väl knappast någon

nu vara böjd att utvidga skatteplikten till att även gälla uttag från egen

fastighet. Under dessa förhållanden syntes det knappast vara något intresse

för detaljhandeln, att skatteplikten utvidgades att gälla sådana varor, som ett

relativt stort antal förbrukare själva kunde producera på sina fastigheter.

Ett utökande av skatteplikten i detta hänseende skulle medföra, att befolkningen

i städer och mera tättbebyggda samhällen skulle påläggas en i förhållande

till jordbrukarbefolkningen avsevärt drygare del av omsättningsskatten

än för närvarande. Ännu större torde emellertid förskjutningarna i

skattebelastningen mellan de olika inkomst- och socialgrupperna bliva, därest

de föreslagna ändringarna genomfördes. Ett av de viktigaste skälen till att

över huvud taget några varor undantagits från skatteplikt hade varit, ali

man velat undvika en alltför hård skattebelastning på fattiga barnrika familjer.

I motionen gjordes gällande, att nian beaktat dessa skäl men funnit,

Bihang lill riksdagens protokoll /!M5. 7 samt. Nr 30—32.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 31.

Utskottet.

utt med de föreslagna förändringarna de små inkomsttagarnas skattebörda

skulle t. o. m. något sänkas. Det torde emellertid vara ett välkänt förhållande,

att beskattningen av livsmedel alltid komme att drabba de mindre bemedlade

relativt härdare än övriga befolkningsgrupper. Förbundet ville i anslutning

dårlin hänvisa till deli av socialstyrelsen 1943 publicerade utredningen angående

hushållsbudgeter och livsmedeiskonsumtion i städer och tätorter

1940 1942, av vilken framginge, att medan livsmedelskostnaderna för ett

arbetarhushåll uppginge tili 41,5 å 43,8 procent av hushållets totala utgifter,

motsvarande kostnader för medelklasshushållen stannade vid 31,5 procent

av samtliga utgifter. Av utredningen framginge även, att utgifterna för

de skattefria livsmedlen vore relativt mycket större inom de fattigare och

bamrika familjerna än inom övriga grupper. Skulle därför de mindre bemedlades

omsättningsskatteutgifter komma att något nedbringas genom de

löreslagna åtgärderna, mäste detta innebära att en förhållandevis mycket

större skattesänkning uppkomme för de bättre situerade inkomstgrupperna.

Detta innebure, att den totala skattebördan komme att i viss mån överflyttas

trän de högre till de lägre inkomstgrupperna. Förbundet ville även uttala

sin tveksamhet beträffande det i motionen gjorda uttalandet, att de föreslagna

ändringarna icke skulle medföra någon nämnvärd minskning i omsättningsskattens

totalbelopp. På grundval av gjorda beräkningar holle förbundet

det för sannolikt, att den totala skatteinkomsten komme att nedbringas

med ungefär en tredjedel av det nuvarande beloppet eller från 300

miljoner kronor till 210 miljoner kronor. Det påpekades, att skattebeloppet

på grund av en effektivare kontroll eller en eventuell ökning av totala varuomsättningen

kunde komma att ökas, men att detta i någon nämnvärd utsträckning

skulle följa av de föreslagna ändringarna vore icke sannolikt.

Med anledning av det anförda föresloge förbundet, att den ifrågasatta utvidgningen

av skatteplikten icke företoges utan att man i stället inriktade sig

på att så snart som möjligt helt avskaffa den nuvarande omsättningsskatten.

Skulle någon ändring i de nuvarande bestämmelserna ifrågasättas, ville förbundet

föreslå, att skattefriheten utsträcktes till att även gälla alla rotfrukter,

grönsaker, frukt och bär, kött och fläsk samt sill och fisk, varjämte såsom

förutsättning för dessa ändringar borde gälla, att skatten icke uttoges

av detaljhandlare och hantverkare utan i stället av importörer och tillverkare.

I den nu förevarande motionen yrkas utsträckning av skatteplikten till

omsättningsskatt att omfatta alla fall av försäljning eller uttag från rörelse

av grädde, smör och margarin, potatis, mjöl, gryn och bröd samt ägg. Av

de för närvarande från omsättningsskatt undantagna livsmedlen skulle sålunda

endast mjölk fortfarande vara fri från omsättningsskatt. Tillika hemställes

i motionen om nedsättning av den allmänna skattesatsen från fem

till tre procent av den skattepliktiga omsättningen.

Utskottet vill till en början erinra om att frågan angående undantag från

skatteplikt beträffande vissa varugrupper var föremål för övervägande under

förarbetena till omsättningsskatteförordningen. Därvid framhölls, såsom

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 31- 19

framgår av den föregående redogörelsen, bland annat följande. Av praktiska

skäl vore det angeläget, att antalet skattefria varuslag bleve så litet

som möjligt. Ju flera undantag som medgåves, desto större bleve besvärligheterna

för handeln och svårigheterna att utöva kontroll över beskattningen.

Med anledning därav föreslogs undantag från skatteplikt beträffande

livsmedel endast i fråga örn vissa elementära livsförnödenheter av

mycket stor betydelse för de breda lagrens ekonomi. Det hade övervägts

att helt slopa även dessa undantag. För en sådan åtgärd kunde anföras

även andra skäl än de rent praktiska. Ur såväl sociala som statsfinansiella

synpunkter ville det förefalla mera befogat att låta skatt utgå å alla varor

och att samtidigt i en eller annan form bereda kompensation åt dem, som

visades vara i behov därav. Ä andra sidan skulle en beskattning överlag av

livsmedlen skärpa olikheten i beskattningshänseende mellan skilda befolkningsgrupper

och ytterligare gynna dem, som konsumerade produkter från

egen fastighet. Att med omsättningsskatt belasta ifrågavarande elementära

livsförnödenheter ansågs därför böra ifrågakomma endast under förutsättning

att jämväl uttag från egen fastighet beskattades.

De skäl, som sålunda i trots av skattetekniska och andra olägenheter föranledde

undantag från skatteplikt beträffande vissa elementära livsförnödenheter,

synas utskottet alltjämt vara bärande. Utskottet vill visserligen

icke förneka, att ur rent skatteteknisk synpunkt det i motionen framställda

förslaget torde medföra fördelar för livsmedelshandeln och i viss mån även

för lanthandeln. I detta sammanhang torde dock böra framhållas, att ett

genomförande av förslaget icke skulle medföra några fördelar för de näringsidkare,

för vilka särskiljandet av icke-butikshandelsvaror eller andra

skattefria varor än de i motionen avsedda föranleder svårigheter vid redovisningen.

Tillika vill utskottet angående den ifrågasatta omläggningens inverkan

på de enskilda hushållens ekonomi uttala, att även om, på sätt i motionen

göres gällande, den föreslagna sänkningen av skatteprocenten beträffande

ensamstående eller mindre familjer jämväl i de lägre inkomstklasserna

skulle medföra en minskning i skattebördan, man å andra sidan synes

böra uppmärksamma dels att lättnaden i skattebördan torde komma att

bliva än större i de högre inkomstklasserna dels ock att de bamrika familjerna

genom omläggningen skulle komma i ett sämre läge i förhållande

till andra hushåll i motsvarande inkomstklasser än enligt nu gällande bestämmelser.

I detta sammanhang torde jämväl böra anmärkas, att tillfredsställande

garantier för att den avsedda skattesänkningen till fullo skulle

komma till uttryck i prisnedsättningar icke torde förefinnas. Vad priskontrollnämnden

i detta avseende anfört i sitt yttrande över motionen finner

utskottet värt allt beaktande.

Beträffande de statsfinansiella verkningarna av den föreslagna omläggningen

får utskottet uttala, att den anmärkningsvärda nedgång i skatteintäkterna,

som tydligen skulle uppkomma, redan i och för sig, i allt fall så

länge förhållandena nödvändiggöra skattens bibehållande, svnes utgöra tillräckligt

skäl mot ett bifall till motionen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 31.

Slutligen vill utskottet ifrågasätta lämpligheten av att vid nuvarande

tidpunkt, då man synes kunna räkna med att frågan örn omsättningsskattens

fortbestånd inom en icke alltför avlägsen framtid skall kunna tagas

under övervägande, genomföra en ändring av så genomgripande beskaffenhet

som den nu föreslagna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen 11:281 av herr Henriksson m. fl. om viss

ändring i förordningen om allmän omsättningsskatt icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 april 1945.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Axel Ivar

Anderson, friherre De Beer, Eklund, Heuman, Franzon, Lennart Johansson och Ramberg,

samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund,

Karlsson i Grängesberg, Henriksson, Sundström i Skövde, Ohlsson i Kastlösa, Vigelsbo och

Kristensson.

Reservation

av herr Henriksson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.