Betänkande i anledning av väckt motion om viss ändring i förordningen örn allmän omsättningsskatt.
1945-04-17 · 13 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 10 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1945:31, Betänkande i anledning av väckt motion om viss ändring i förordningen örn allmän omsättningsskatt.
Dokumentets text
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 31.
Nr 31.
Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1945 kl. 5 em.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om
viss ändring i förordningen örn allmän omsättningsskatt.
(lia avd.)
I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, II:
281, av herr Henriksson m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte besluta
sådan ändring av förordningen den 13 december 1940 om allmän omsättningsskatt,
att i 2 § 1 mom. b) omnämnda varor jämte ägg men med undantag
för mjölk beläggas med skatt jämväl vid försäljning eller uttag från
rörelse samt att skatteprocenten enligt 3 § nämnda förordning sänkes från
5 procent till 3 procent.
Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet, i den mån redogörelse
härför ej lämnas i det följande, hänvisa till motionen.
Enligt 2 § 1 morn. b) omsättningskatteförordningen skall omsättningsskatt
icke utgå vid försäljning eller uttag från rörelse av mjölk, grädde, smör och
margarin, potatis samt de slag av mjöl, gryn och bröd, som Kungl. Majit
bestämmer, dock att skatt skall utgå vid försäljning från restaurang-, pensionat-,
kafé- eller konditorirörelse. Vidare gäller enligt förordning den 28 november
1941^ (nr 889), att omsättningsskatt icke skall utgå vid försäljning
eller uttag från rörelse av hönsägg.
Enligt 3 § omsättningsskatteförordningen utgår allmän omsättningsskatt,
där ej beträffande vissa varor eller varugrupper annan skattesats finnes särskilt
stadgad, med fem procent av den skattepliktiga omsättningen.
Frågan angående vissa varugruppers undantagande från skatteplikt var
föremål för övervägande under förarbetena till omsättningsskatteförordningen.
I den av särskilda utredningsmän utarbetade promemoria angående
omsättningsskatt, vilken såsom bilaga 2 fogats vid Kungl. Maj:ts proposition
nr 3 vid 1940 års urtima riksdag, föreslogs sålunda, att ett begränsat antal
konsumtionsvaror skulle göras skattefria. I anslutning härtill uttalades, att
skattefriheten motiverats i vissa fall av försörjningspolitiska och i andra
fall av skattetekniska hänsyn. Att listan å skattefria varor ej blivit längre
berodde också på skattetekniska grunder. Skattefrihet för en vara förutsatte
nämligen, att detaljhandlaren holle försäljningen av denna vara isär
Bevillninysiitskottets betänkande nr 31.
9
från sin övriga omsättning. Då detta medförde en del extra bokföringsarbete,
sorn stege i proportion till antalet skattefria varor, vore det önskvärt att antalet
skattefria varor i möjlig mån begränsades och att varorna vore av en sådan
karaktär, att de lätt kunde särskiljas från de övriga varorna. Beträffande
livsmedel föreslogs i promemorian undantag från skatteplikt endast i fråga
örn mjölk, grädde, smör och margarin. Det viktigaste skälet för att denna
varugrupp gjordes skattefri vore, att det här vore fråga örn elementära livsförnödenheter
av mycket stor betydelse för de breda lagrens ekonomi. Då
konsumtionen varierade med familjens storlek, stöde den ofta i omvänd proportion
till inkomsttagarnas ekonomiska bärkraft. Man kunde snarare fråga,
varför ej fler förnödenheter av liknande karaktär, framför allt mjöl, bröd
och potatis, undantagits från skatt. Även härvidlag komme omsättningsskatten
att hårt belasta de fattiga bamrika familjerna. Svaret på frågan läge i den
skattetekniska nödvändigheten att i möjlig mån begränsa de skattefria varornas
antal.
I ovannämnda proposition uttalade departementschefen bland annat följande.
Det vöre av praktiska skäl angeläget, att antalet skattefria varuslag
bleve så litet som möjligt och att urvalet begränsades till varor av sådan
beskaffenhet, att de lätt kunde särskiljas från andra varor. Mot den lista å
skattefria varor, som föreslagits av utredningsmännen, syntes ur denna synpunkt
icke vara något att erinra. Emellertid kunde ifrågasättas, om icke av
sociala och andra skäl vissa ytterligare undantag vore påkallade. Det skäl,
som anförts till stöd för att undantaga mjölk, grädde, smör och margarin,
nämligen att det här voi''e fråga örn elementära livsförnödenheter av mycket
stor betydelse för de breda lagrens ekonomi, gjorde sig med samma styrka
gällande beträffande vissa andra livsmedel, framför allt potatis samt mjöl,
gryn och bröd. Departementschefen förordade, att även dessa produkter
gjordes skattefria. I fråga örn mjöl, gryn och bröd, varav en mångfald olika
sorter förekomme i handeln, torde lämpligen böra ankomma på Kungl. Majit
att bestämma vilka slag av dessa varor som skulle vara skattefria. Av praktiska
skäl kunde skattefrihet för livsmedel icke medgivas vid försäljning i
restauranger och liknande rörelser.
Vid 1940 års urtima riksdag föreslogs i till vederbörande riksdagsutskott
inkomna skrivelser från ett flertal sammanslutningar, varibland Sveriges
köpmannaförbund, att de föreslagna undantagen trän skatteplikt skulle begränsas
eller helt borttagas. A andra sidan framställdes såväl i väckta motioner
som i inkomna skrivelser vissa yrkanden örn ytterligare undantag trän
skatteplikt.
Första särskilda utskottet vid 1940 års urtima riksdag anförde i sitt i anledning
av propositionen avgivna utlåtande, nr 10, bland annat följande:
»Såsom departementschefen framhållit är det av praktiska skäl angeläget,
att antalet skattefria varuslag blir så litet som möjligt och att urvalet begränsas
till varor av sådan beskaffenhet, att de lätt kunna skiljas från andra
varor. .lii flera undantag som medgivas, desto större bliva besvärligheterna
för handeln och svårigheterna alt utöva kontroll över beskattningen. Från
åtskilliga handelsorganisationers sida lia dessa synpunkter starkt under
-
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 31.
strukits, och från vissa håll har till och med ifrågasatts, om det överhuvud
taget skall bliva möjligt för detaljhandlarna att fylla funktionen som uppbördsorgan,
därest systemet med undantag bibehålies.
Såvitt utskottet kunnat finna, är det framför allt de föreslagna undantagen
beträffande olika slag av livsmedel, som måste befaras vålla allvarliga olägenheter
för handeln, och utskottet, som icke kunnat undgå att taga starkt intryck
av de framförda betänkligheterna mot förslaget i denna del, har därför
övervägt möjligheterna att helt slopa dessa undantag. För en sådan åtgärd
skulle kunna anföras även andra skäl än de rent praktiska. Anordningen
med undantag medför, att skattefriheten kommer alla till godo utan
avseende å behovet. Ur såväl sociala som statsfinansiella synpunkter vill det
förefalla mera befogat att låta skatt utgå å alla varor och att samtidigt i
en eller annan form bereda kompensation åt dem, som visas vara i behov
därav. Ett dylikt system skulle te sig så mycket naturligare, som åtgärder
under alla förhållanden torde bliva nödvändiga för att lätta trycket för de
av beskattningen tyngst drabbade. Ä andra sidan är emellertid att märka,
att en beskattning överlag av livsmedlen skulle skärpa olikheten i beskattningshänseende
mellan skilda befolkningsgrupper och ytterligare gynna dem,
som konsumera produkter från egen fastighet. Att med omsättningsskatt
belasta de elementära livsförnödenheter, som avses i propositionen, anser utskottet
därför böra ifrågakomma endast under förutsättning att jämväl uttag
från egen fastighet beskattas. Huruvida en sådan utvidgning av beskattningen
låter sig praktiskt genomföras är en fråga, som undandrager sig säkert
bedömande från utskottets sida.»
I anslutning härtill uttalade utskottet, att vissa livsmedel åtminstone för det
dåvarande borde undantagas från beskattning, men att utskottet å andra
sidan funne det angeläget, att dessa undantag då icke ytterligare utökades.
Med anledning härav föreslogs i detta avseende ingen ändring i det i propositionen
framlagda författningsförslaget.
Frågan angående undantag från skatteplikt har därefter något berörts i
ett den 14 april 1944 av centrala omsättningsskattenämnden avgivet utlåtande
angående vissa omsättningsskattefrågor, vars innehåll återgivits i
Kungl. Maj:ts proposition nr 12 till innevarande års riksdag. Nämnden anmärkte,
att den rådande tredelningen av varor i butikshandelsvaror, icke-butikshandelsvaror
och skattefria varor numera knappast förefölle motiverad,
samt att inom vida kretsar inom detaljhandeln framkommit önskemålet, att
alla eller åtminstone så gott som alla varor skulle göras skattepliktiga och
att såsom motvikt härtill skattesatsen sänktes. Utlåtandet utmynnade bland
annat i en hemställan, att omsättningsskatteförordningen måtte i de avseenden
som berördes i utlåtandet göras till föremål för en förutsättningslös översyn
genom särskilda sakkunniga.
I yttrande över berörda utlåtande anförde kooperativa förbundet bland
annat följande. Att en anordning, varigenom alla eller så gott som alla
varor gjordes skattepliktiga, ur detaljhandelns synpunkter skulle lia fördelar,
funne förbundet sannolikt. När det gällde varornas uppdelning torde dock
genom de gångna årens erfarenheter en viss praxis lia utformats inom företagen,
som gjorde att detta arbete numera kunde utföras mera rutinmässigt. Det för
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr Si
-
ll
hållandet att man i praktiken knappast hade någon anledning att särskilja
skattefria varor och ickc-butikshandelsvaror hade därvid varit av en viss fördel,
liksom också metoden nied s. 1c. indirekt redovisning. Bland de främsta
motiven för undantagen från skatteplikt vore försörjningspolitiska och sociala
hänsyn. Dessa skäl kvarstode alltjämt, och förbundet hade svårt att
se hur man skulle kunna motivera en ökad beskattning av de ekonomiskt
sämst ställda med att anordningen innebure vissa fördelar och lättnader för
handeln.
Departementschefen yttrade i förenämnda proposition nr 12 till innevarande
års riksdag beträffande förslaget om översyn av omsättningsskatteförordningen,
att det med hänsyn till omsättningsskattens tillfälliga natur icke
torde vara lämpligt att i nuvarande skede företaga någon mera genomgripande
omläggning av förordningens bestämmelser, varemot vissa detaljändringar
borde vidtagas, som vore särskilt aktuella och kunde genomföras
utan ytterligare utredning.
I den nu förevarande motionen hemställes örn utsträckning av skatteplikten
till att omfatta alla fall av försäljning och uttag från rörelse av
grädde, smör och margarin, potatis, mjöl, gryn och bröd samt ägg. Av de
för närvarande skattefria livsmedlen skulle sålunda allenast mjölk fortfarande
vara undantagen från omsättningsskatt. Å andra sidan föreslås nedsättning
av den allmänna skattesatsen för omsättningsskatt från fem till
tre procent av den skattepliktiga omsättningen.
Till stöd för dessa yrkanden anföres i motionen bland annat följande.
Omsättningsskatten hade för detaljhandeln framkallat vissa svårigheter av
sådan natur, att en snar ändring syntes påkallad. Viss handel hade letts ur
sina normala vägar och från butikshandeln, vidare hade skatten föranlett
besvärande redovisningsproblem för detaljhandeln och kontrollsvårigheter
beträffande redovisningen för skattemyndigheterna. En betydande kringföringshandel
och även torghandel förekomme utan att omsättningsskatt
redovisades. Gränsdragningen mellan olika varukategorier hade skapat kontrollsvårigheter
för skattemyndigheterna, och redovisningen av skatten hade
blivit ett övermäktigt problem för vissa handelsutövare. De största svårigheterna
hade redovisningen av skatten vållat inom de branscher, där skattebelagda
varor såldes över disk vid sidan av skattefria, särskilt speceri- och
livsmedelsbranschen samt lanthandeln. Det vore icke möjligt att vid försäljning
till konsumenterna åtskilja skattefria och skattebelagda varor. Varje
sådan direkt redovisningsmetod hade visat sig medföra stora svårigheter och
vore ur kontrollsynpunkt knappast tillförlitlig. Numera förordades därför en
indirekt redovisningsmetod. Denna krävde emellertid betydande justeringar,
vilka verkställdes i vissa fall månadsvis och regelmässigt vid utgången av
bokföringsåret. Särskilt betungande hade denna ökade arbetsbörda blivit
genom att den i tiden sammanfallit med ransoneringsarbetet. I anledning av
dessa svårigheter hade inom Sveriges köpmannaförbund verkställts en utredning
rörande möjligheterna ali förenkla redovisnings- och kontrollarbetet,
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 31.
varigenom även kostnaderna därför skulle nedbringas och riskerna för felaktigheter
minskas. Detta skulle enligt utredningen vinnas, örn skatten utsträcktes
till att omfatta samtliga för närvarande skattefria livsmedel utom
mjölk. Ett bärande skäl för undantag från skatteplikt av vissa livsmedel hade
varit, att dessa varor för de små inkomsttagarna spelade en framskjuten roll.
Utredningen hade emellertid visat, att om skatten samtidigt nedsattes till tre
procent de små inkomsttagarnas skattebörda till och med något skulle sänkas.
Skulle det vid närmare utredning visa sig att de barnrika familjerna bleve
lidande på förändringen, skulle de kunna erhålla kompensation genom utvidgning
av nu utgående subventioner. Ur statsfinansiell synpunkt torde förslaget
icke medföra några allvarligare konsekvenser, då skattens totalbelopp
sannolikt icke torde nedgå i större omfattning. Ej heller indextillägget skulle
nämnvärt ändras.
Efter därom i författningsenlig ordning framställd begäran har utskottet
emottagit yttranden över motionen av statens livsmedelskommission, statens
priskontrolinämnd och centrala omsättningsskattenämnden ävensom från
Sveriges köpmannaförbund och kooperativa förbundet.
Sveriges köpmannaförbund har i sitt yttrande åberopat den av förbundet
verkställda utredningen, vilken bifogats yttrandet. Förbundet, som anslutit sig
till de i motionen framförda synpunkterna, har därutöver anfört bland annat
följande. Utredningen visade, att vid ett genomförande av det i motionen
framförda förslaget en lättnad i skattebördan skulle inträda samtidigt som
skatteintäkterna skulle nedgå i viss utsträckning. Minskningen i intäkterna
torde emellertid delvis motverkas av bättre redovisning och kontrollmöjligheter
ävensom minskade kontrollkostnader. Dessutom leonline skattesänkningen
säkerligen att minska statens utgifter vid dess inköp. Nettominskningen
för statens vidkommande kunde antagas icke överstiga 20 procent.
Då skatten förutsatts vara av tillfällig natur, borde en viss minskning av
intäkterna icke tillmätas avgörande betydelse. Lättnaden i skattebördan och
minskningen av levnadskostnaderna torde jämväl underlätta bibehållandet
av prisstoppet. Förbundet tillstyrkte livligt bifall till motionen.
Av den förbundets yttrande bifogade utredningen inhämtas i huvudsak följande.
Utredningen hade gått fram efter två linjer. Enligt den ena hade utgångspunkten
varit att fastställa den inverkan, som den ifrågasatta omläggningen
skulle få för individuella hushåll av olika typer. Enligt den andra hade
till utgångspunkt valts den skattepliktiga omsättningen för riket i dess helhet.
Båda metoderna innefattade betydande osäkerhetsmoment och kunde var för
sig icke giva ett fullständigt svar på frågan, men då de valda utgångspunkterna
vöre helt fristående från varandra torde man på en sammanställning
av resultaten kunna grunda ett allmänt omdöme. — Beträffande de individuella
hushållen hade materialet hämtats ur det av särskilt tillkallade sakkunniga
avgivna betänkandet angående levnadskostnadsindex (SOU 1943:8).
Å s. 146 i detta betänkande hade intagits en tablå, i vilken för det s. k. indexhushållet
angivits utgifterna under olika budgetposter per den 1 oktober
1942 ävensom därå belöpande omsättningsskatt. Därefter hade en omräkning
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 31.
av berörda uppgifter verkställts under antagande, att den ifrågasatta omläggningen
genomförts. Resultatet hade sammanförts i en vid utredningen fogad
tablå. Slutresultatet för indexhushållet innebure, att omsättningsskatten skulle
sjunka från 116 kronor till 88,9 kronor eller med 23,3 procent. Utgiftssumman
skulle sjunka från 5 252 kronor till 5 225 kronor. Vidare hade på grundval
av en i nämnda betänkande å s. 73 intagen tabell verkställts en liknande
omräkning för dels ett arbetarhushåll med en utgift den 1 november
1941 av 4 400 kronor och dels ett medelklasshushåll med en utgiftssumma vid
samma tidpunkt av 7 000 kronor. Resultatet av dessa beräkningar hade jämväl
intagits i en vid utredningen fogad tabell. I dessa fall skulle omsättningsskatten
för arbetarhushållet minska från 83,7 kronor till 73,8 kronor eller
med 11,8 procent, medan den för medelklasshushållet skulle minska från
138,4 kronor till 101,1 kronor eller med 26,9 procent. Genom en sammanställning
av de uppgifter örn den allmänna omsättningsskattens fördelning på inkomstklasser.
vilka innehölles i den av särskilda sakkunniga verkställda utredning
angående skattetrycket för olika inkomstklasser, vilken såsom Bihang
D fogats vid 1944 års statsverksproposition, med uppgifterna om förändringen
för vissa individuella hushållsbudgeter — vilka måst skönsmässigt extrapoleras
för högre och lägre inkomster — erhölles såsom slutresultat, att omsättningsskatten
skulle genom den föreslagna omläggningen komma att minska
med 13 å 14 procent i vad den avsåge enskilda konsumenter. Beräkningen
kunde endast göra anspråk på att vara en ungefärlig uppskattning av tendensen
i inkomstförändringen. Det hade varit önskvärt att komplettera budgetundersökningarna
med beräkningar angående jordbrukar- och lantarbetaihushåll,
men något material i dylikt hänseende hade icke stått till buds.
Den andra linjen vid utredningen hade åsyftat en uppskattning av den totala
skattepliktiga omsättningen och med utgångspunkt därifrån av nedgången i
skatteintäkterna vid den ifrågasatta omläggningen. Omsättningsskatten beräknades
för närvarande giva ungefär 330 miljoner kronor. Då den skärpta
omsättningsskatten torde ingå däri med cirka 10 miljoner kronor, skulle den
efter 5 procent skattepliktiga omsättningen uppgå till 6 400 miljoner kronor.
1 en av konjunkturinstitutet 1943 verkställd utredning (ser. B: 2 s. 96 tabell
24) uppskattades konsumtionen under 1942 av de varor, som nu föresloges
bliva skattepliktiga, till närmare 1 200 miljoner kronor. Enligt den översikt
av inkomst- och konsumtionsläget, som inginge såsom Bihang B till 1945 års
statsverkspi’oposition (s. 12, tabell 4), hade index för tödo- och njutningsämnen
under 1944 stigit till 115, örn 1942 sattes såsom basår. Detta gåve för
1944 en siffra av cirka 1 400 miljoner kronor. Med utgångspunkt från denna
siffra skulle omsättningsskatten å de tidigare fria varorna bliva 42 miljoner
kronor, om skatten antoges utgå med 3 procent. Då skatten på den skattepliktiga
omsättningen 6 400 miljoner kronor skulle nedgå med 2 procent, innebure
detta en skatteminskning med 128 miljoner kronor. Nettominskningen
skulle följaktligen bliva 86 miljoner kronor. Denna siffra torde dock vara för
hög, enär uppbördsresultatet sannolikt skulle förbättras genom att en del felkällor
bortfölle samtidigt som kontrollen kunde förbilligas och effektiviseras.
14
Bevillningsutskottets betänkande nr 31.
EU förbättrat resultat skulle därigenom nås både vid taxeringen till omsättningsskatt
och vid den ordinarie taxeringen. Den föreslagna skattesänkningen
torde vidare medföra en betydande sänkning av statens utgifter på grund av
omsättningsskatt. Någon utredning i sistnämnda hänseende förelåge icke, men
sannolika skäl talade för att den sammanlagda nettominskningen under hänsynstagande
jämväl till dessa förhållanden knappast torde överstiga 60 å 70
miljoner kronor. — Vad beträffade inverkan på indextalen hade förbundet
beräknat, att därest den föreslagna omläggningen genomförts vid beräkningarna
i december 1944 skulle i 1935 års serie livsmedelsindex blivit 158,17
mot nu 158,30 och levnadskostnadsindex 153,58 mot nu 154,27 samt i 1914 års
serie livsmedelsindex 203,0 mot nu 203,2 och levnadskostnadsindex 240,0 mot
nu 241,1.
Livsmedelskommissionen har i sitt utlåtande till en början förklarat sig dela
uppfattningen att den föreslagna anordningen skulle medföra lättnader för
handlandena inom speceri- och livsmedelsbranschen. Kommissionen ville
dock ifrågasätta lämpligheten av att nu genomföra en ändring. Man torde
för närvarande med ett visst fog kunna räkna med att frågan örn omsättningsskattens
fortbestånd inom en icke alltför avlägsen framlid skulle kunna
övervägas. Med hänsyn härtill och till att omsättningsskatten i huvudsak
bibehållits oförändrad alltsedan dess tillkomst syntes de av motionärerna anförda
skälen knappast tillräckligt bärande för att vidtaga en så genomgripande
ändring. Oavsett detta hyste kommissionen vissa betänkligheter mot
förslaget. Kommissionen funne det i hög grad olämpligt, örn sådana livsmedel,
vilka genom ett omfattande statligt subventionssystem gjorts lättare
åtkomliga, skulle beläggas med omsättningsskatt. Kommissionen vore vidare
icke fullt övertygad om att icke skattebördan för många hushåll bomme att
ökas genom den föreslagna anordningen. Ändringen torde i vart fall medföra
en försämring för de mindre bemedlade barnrika familjerna, vilket vore i
hög grad betänkligt. Att kompensera sådana familjer genom utvidgning av
subventionerna vore icke heller tilltalande. Kommissionen ifrågasatte slutligen,
huruvida man med säkerhet kunde räkna med att en sänkning av
omsättningsskatten på andra än normalprissatta varor alltid skulle komma
konsumenterna till godo i form av motsvarande prissänkningar. På grund
av det anförda avstyrkte kommissionen bifall till motionen.
Priskontrollnämnden har anfört i huvudsak följande. En förenkling av skatten
i enlighet med motionärernas förslag skulle innebära avsevärda lättnader
i redovisnings- och kontrollarbetet. En från början generell tillämpning av
omsättningsskatten hade ur rent praktiska synpunkter varit att föredraga. I
nuvarande läge kunde nämnden likväl icke förorda ett genomförande av
de föreslagna ändringarna. En undersökning av den effekt skatteomläggningen,
därest den helt sloge igenom i prisavseende, skulle få på socialstyrelsens
levnadskostnadsindex gåve enligt inom nämnden verkställda beräkningar
till resultat, att index därigenom skulle sjunka med en enhet i serien
med 1914 som basår och med drygt 0,6 enheter i serien med 1935 som basår.
Detta kunde även uttryckas så, att för det normalhushåll, som levnads
-
15
Bevillningsutskottets betänkande nr 31.
kostnadsindex representerade, bestående av raan, hustru och cirka två barn
och med en inkomst av omkring 5 000 kronor, skulle skatteomläggningen
innebära en utgiftsminskning med cirka 20 kronor per år. Beräkningsresultatet
torde emellertid knappast giva ett fullt rättvisande uttryck för den faktiska
levnadskostnadsförändringen. Vid beräkningen hade förutsatts att sänkningen
av omsättningsskatten helt komme till uttryck i form av prissänkning.
Denna förutsättning torde dock icke vara fullt realistisk. Man kunde enligt
nämndens mening icke räkna med att samtliga varor komme att sjunka i
pris med skattesänkningens hela belopp. Skattesänkningen bleve i fråga örn
varor med låga priser så obetydlig, att den icke rimligtvis kunde uttagas i
form av prissänkning. Vidare vore möjligheterna till kontroll av att en skattesänkning
i varje fall verkligen helt utnyttjades för en prissänkning icke fullständiga.
Den omständigheten att levnadskostnadsindex skulle sjunka något
utgjorde icke ett tillräckligt stöd för slutsatsen, att de mindre inkomsttagarna
därvid i allmänhet icke skulle få vidkännas en stegring av levnadskostnaderna.
Ju längre ned på inkomstskalan man komme, desto större relativ
vikt i konsumtionen hade de elementära livsmedel, som nu icke drabbades
av omsättningsskatt, och detta förhållande accentuerades vid ökat barnantal.
För de mindre bemedlade barnrika familjerna skulle omläggningen sannolikt
innebära en levnadskostnadsfördyring. Å andra sidan skulle tendensen
till sänkning av levnadskostnaderna förstärkas, ju högre upp på inkomstskalan
man komme. Motionärerna tänkte sig, att de barnrika familjerna skulle
kunna kompenseras genom en utvidgning av nu utgående subventioner. Häremot
ville nämnden erinra, att det torde vara svårt att avväga subventionerna,
så att den ekonomiska situationen bibehölles oförändrad. En allmän avvägning
av hjälpen till de barnrika familjerna torde näppeligen böra ske i detta
sammanhang. — Motionärerna hade uttalat, att omläggningen icke torde ur
statsfinansiell synpunkt medföra några allvarligare konsekvenser, enär skattens
totalbelopp icke torde nedgå i större omfattning. Denna förmodan visade
sig vid närmare utredning icke halla streck. Omsättningsskatten bexäknades
för budgetåret 1944/45 uppgå till omkring 330 miljoner kronor. En sänkning
av skatteprocenten från 5 till 3 procent, d. v. s. med 40 procent, kunde beräknas
medföra en inkomstminskning för statsverket med cirka 130 miljoner
kronor. Inkomstökningen till följd av skattens utvidgning till de ifrågavarande
slagen av livsmedel kunde beräknas till cirka 30 miljoner kronor, du det totala
saluvärdet av dessa produkter för år 1944 beräknades utgöra inemot en miljard
kronor. Enligt riksbankens beräkningar uppginge totala konsumtionsvärdet
av ifrågavarande produkter för ar 1944 till cirka 1 200 miljoner kronoi,
varifrån dragits värdet av jordbrukarnas egen konsumtion, vilket med ledning
av uppgifter från livsmedelskommissionens utredningsbyrå kunde beräknas
utgöra cirka 230 miljoner kronor. Kvar stöde alltså en
ning för statskassan med omkring 100 miljoner kronor eller med cirka 30
procent av nuvarande skattebelopp. — I avvaktan på en relativt snar avveckling
av omsättningsskatten syntes det enligt nämndens mening, trots de vägande
skäl som av motionärerna anförts, icke lämpligt alt nu genomföra en sa
16
Bevillningsutskottets betänkande nr 31.
genomgripande ändring av omsättningsskatteförordningen som den föreslagna.
Under åberopande av det anförda avstyrkte nämnden den i motionen föreslagna
ändringen.
Centrala omsättningsskattenämnden har uttalat bland annat följande. Det
läge i öppen dag och hade jämväl betonats vid omsättningsskattens införande,
att det ur skatteteknisk synpunkt skulle innebära en synnerlig fördel örn
samtliga varor vore skattepliktiga. Åtskilliga av de nackdelar, som otvivelaktigt
vore förbundna med det nuvarande skattesystemet, vore att hänföra
till att man hade att röra sig med ur skattesynpunkt olikartade grupper. I
detta sammanhang vore emellertid ej endast fråga örn skattefria varor enligt
2 § 1 mom. omsättningsskatteförordningen utan även örn varor som —
främst i lanthandeln — såldes i butik men icke vore att hänföra till butikshandelsvaror
och förty, med stöd av medgivande enligt 2 § 2 inom., ej vore
underkastade skatteplikt. Berörda nackdelar minskades uppenbarligen,
därest antalet varor, för vilka skatt ej utginge, kunde såvitt en viss bransch
anginge i väsentlig mån nedbringas. Inom den egentliga livsmedelshandeln
skulle ett bifall till motionen föranleda, att med undantag för mjölk alla eller
nästan alla varor inom branschen bleve ur skattesynpunkt likställda. Vad
lanthandeln beträffade vore läget delvis ett annat. Även vid bifall till motionen
komme där att fortfarande säljas ett antal skattefria varor, t. ex. fröer,
foder- och gödselmedel, varjämte försäljningen av icke-butikshandelsvaror,
som inom denna bransch förekpmme i ett jämförelsevis stort antal, lämnades
oberörd. Det kunde dock icke förnekas, att en beaktansvärd lättnad
skulle inträda även för lanthandeln. Om sålunda nämnden saknade anledning
att ur praktisk-tekniska skäl motsätta sig den föreslagna ändringen,
måste denna dock bedömas även med hänsyn till andra omständigheter.
Därvid vore särskilt att beakta första särskilda utskottets vid 1940 års urtima
riksdag yttrande, att en beskattning av ifrågavarande elementära livsförnödenheter
borde ifrågakomma endast under förutsättning att jämväl uttag
från egen fastighet beskattades. Dylika uttag vore enligt nu gällande bestämmelser
fria från omsättningsskatt, och en ändring därutinnan ansåge
sig nämnden icke kunna förorda. Angående den utav Sveriges köpmannaförbund
verkställda utredningen angående omläggningens verkningar för
särskilda typer av hushåll ävensom densammas statsfinansiella verkningar
vore att anmärka den betydande sänkning av skatteintäkterna, som föranleddes
av den ifrågasatta ändringen.
Kooperativa förbundet har i sitt yttrande inledningsvis framhållit, att förbundet
utgått ifrån, att omsättningsskatten borde avvecklas så snart det ekonomiska
och statsfinansiella läget efter krigets slut nått en sådan stabilitet,
att skattesänkningar kunde ifrågakomma. Då det med hänsyn till bevillningsutskottets
uttalande i sitt betänkande nr 2 vid innevarande års riksdag kunde
förutsättas, att omsättningsskatten inom en relativt snar framtid komme att
avskaffas, ville styrelsen ifrågasätta, om några ändringar av större principiell
betydelse i den nuvarande skatteförordningen kunde anses nödvändiga.
Förbundet åberopade vidare sitt ovan återgivna uttalande i yttrande
17
Bevillningsutskottets betänkande nr 31.
över centrala omsättningsskat tenämndens utlåtande den 14 april 1944, vari
förbundet icke ansett sig kunna förorda ett förslag av liknande innebörd som
det i motionen framförda, i anslutning därtill hade förbundet föreslagit en
undersökning av förutsättningarna för att hantverk och detaljhandel befriades
från skatteredovisningen och skatten i städet kunde uttagas av importörer
och tillverkare, under vilken förutsättning skattefriheten borde utsträckas
att gälla jämväl ett flertal andra livsmedel. Den uppfattning förbundet
vid detta tillfälle uttalat hade det sedan dess icke funnit anledning
frångå. Förbundet ville emellertid framhålla ytterligare några synpunkter.
När man från detaljhandelns sida tidigare påtalat de med omsättningsskatten
förbundna svårigheterna hade det icke enbart gällt de direkt skattefria
varorna utan även och kanske t. o. m. i högre grad de s. k. icke-butikshandelsvarorna.
Särskilt torde det från järnhandelns utövare men även från lanthandelns
sida ofta ha framhållits, att uppdelningen lett till mindre tillfredsställande
resultat. När motionärerna framhölle, att viss handel genom omsättningsskatten
letts ur sina normala vägar och från butikshandeln, torde
detta främst avse järnhandeln. Inom livsmedelshandeln torde dylika tendenser
knappast ha gjort sig märkbara. Ett annat motiv, som anförts i motionen,
vore att bland annat torghandeln kunnat undandraga sig beskattning
och därigenom kommit i ett ur konkurrenssynpunkt fördelaktigt läge i förhållande
till butikshandeln. Enligt nuvarande bestämmelser vore sådana typiska
torghandelsvaror som smör, ägg och potatis skattefria, vilket innebure,
att torghandeln och butikshandeln i fråga om dessa varor vore fullt jämställda.
Skulle motionen bifallas, förefölle det sannolikt — i varje fall med
den uppfattning, som motionärerna syntes hysa örn torgförsäljarnas skattelojalitet
— att butikshandeln skulle komma i ett sämre konkurrensläge än
tidigare. Vidare framhöll förbundet, att redan första särskilda utskottet vid
1940 års urtima riksdag i sitt ovannämnda utlåtande nr 10 uttalat, att en
beskattning av ifrågavarande livsmedel borde ifrågakomma endast under
förutsättning att jämväl uttag från egen fastighet beskattades. Med vetskap
om de svårigheter, som vore förenade med kontrollen över omsättningsskatten
beträffande skattskyldiga ulan ordnad bokföring, torde väl knappast någon
nu vara böjd att utvidga skatteplikten till att även gälla uttag från egen
fastighet. Under dessa förhållanden syntes det knappast vara något intresse
för detaljhandeln, att skatteplikten utvidgades att gälla sådana varor, som ett
relativt stort antal förbrukare själva kunde producera på sina fastigheter.
Ett utökande av skatteplikten i detta hänseende skulle medföra, att befolkningen
i städer och mera tättbebyggda samhällen skulle påläggas en i förhållande
till jordbrukarbefolkningen avsevärt drygare del av omsättningsskatten
än för närvarande. Ännu större torde emellertid förskjutningarna i
skattebelastningen mellan de olika inkomst- och socialgrupperna bliva, därest
de föreslagna ändringarna genomfördes. Ett av de viktigaste skälen till att
över huvud taget några varor undantagits från skatteplikt hade varit, ali
man velat undvika en alltför hård skattebelastning på fattiga barnrika familjer.
I motionen gjordes gällande, att nian beaktat dessa skäl men funnit,
Bihang lill riksdagens protokoll /!M5. 7 samt. Nr 30—32.
2
opaginerad Kontrollera mot PDF
16
Bevillningsutskottets betänkande nr 31.
Utskottet.
utt med de föreslagna förändringarna de små inkomsttagarnas skattebörda
skulle t. o. m. något sänkas. Det torde emellertid vara ett välkänt förhållande,
att beskattningen av livsmedel alltid komme att drabba de mindre bemedlade
relativt härdare än övriga befolkningsgrupper. Förbundet ville i anslutning
dårlin hänvisa till deli av socialstyrelsen 1943 publicerade utredningen angående
hushållsbudgeter och livsmedeiskonsumtion i städer och tätorter
1940 1942, av vilken framginge, att medan livsmedelskostnaderna för ett
arbetarhushåll uppginge tili 41,5 å 43,8 procent av hushållets totala utgifter,
motsvarande kostnader för medelklasshushållen stannade vid 31,5 procent
av samtliga utgifter. Av utredningen framginge även, att utgifterna för
de skattefria livsmedlen vore relativt mycket större inom de fattigare och
bamrika familjerna än inom övriga grupper. Skulle därför de mindre bemedlades
omsättningsskatteutgifter komma att något nedbringas genom de
löreslagna åtgärderna, mäste detta innebära att en förhållandevis mycket
större skattesänkning uppkomme för de bättre situerade inkomstgrupperna.
Detta innebure, att den totala skattebördan komme att i viss mån överflyttas
trän de högre till de lägre inkomstgrupperna. Förbundet ville även uttala
sin tveksamhet beträffande det i motionen gjorda uttalandet, att de föreslagna
ändringarna icke skulle medföra någon nämnvärd minskning i omsättningsskattens
totalbelopp. På grundval av gjorda beräkningar holle förbundet
det för sannolikt, att den totala skatteinkomsten komme att nedbringas
med ungefär en tredjedel av det nuvarande beloppet eller från 300
miljoner kronor till 210 miljoner kronor. Det påpekades, att skattebeloppet
på grund av en effektivare kontroll eller en eventuell ökning av totala varuomsättningen
kunde komma att ökas, men att detta i någon nämnvärd utsträckning
skulle följa av de föreslagna ändringarna vore icke sannolikt.
Med anledning av det anförda föresloge förbundet, att den ifrågasatta utvidgningen
av skatteplikten icke företoges utan att man i stället inriktade sig
på att så snart som möjligt helt avskaffa den nuvarande omsättningsskatten.
Skulle någon ändring i de nuvarande bestämmelserna ifrågasättas, ville förbundet
föreslå, att skattefriheten utsträcktes till att även gälla alla rotfrukter,
grönsaker, frukt och bär, kött och fläsk samt sill och fisk, varjämte såsom
förutsättning för dessa ändringar borde gälla, att skatten icke uttoges
av detaljhandlare och hantverkare utan i stället av importörer och tillverkare.
I den nu förevarande motionen yrkas utsträckning av skatteplikten till
omsättningsskatt att omfatta alla fall av försäljning eller uttag från rörelse
av grädde, smör och margarin, potatis, mjöl, gryn och bröd samt ägg. Av
de för närvarande från omsättningsskatt undantagna livsmedlen skulle sålunda
endast mjölk fortfarande vara fri från omsättningsskatt. Tillika hemställes
i motionen om nedsättning av den allmänna skattesatsen från fem
till tre procent av den skattepliktiga omsättningen.
Utskottet vill till en början erinra om att frågan angående undantag från
skatteplikt beträffande vissa varugrupper var föremål för övervägande under
förarbetena till omsättningsskatteförordningen. Därvid framhölls, såsom
Bevillningsutskottets betänkande nr 31- 19
framgår av den föregående redogörelsen, bland annat följande. Av praktiska
skäl vore det angeläget, att antalet skattefria varuslag bleve så litet
som möjligt. Ju flera undantag som medgåves, desto större bleve besvärligheterna
för handeln och svårigheterna att utöva kontroll över beskattningen.
Med anledning därav föreslogs undantag från skatteplikt beträffande
livsmedel endast i fråga örn vissa elementära livsförnödenheter av
mycket stor betydelse för de breda lagrens ekonomi. Det hade övervägts
att helt slopa även dessa undantag. För en sådan åtgärd kunde anföras
även andra skäl än de rent praktiska. Ur såväl sociala som statsfinansiella
synpunkter ville det förefalla mera befogat att låta skatt utgå å alla varor
och att samtidigt i en eller annan form bereda kompensation åt dem, som
visades vara i behov därav. Ä andra sidan skulle en beskattning överlag av
livsmedlen skärpa olikheten i beskattningshänseende mellan skilda befolkningsgrupper
och ytterligare gynna dem, som konsumerade produkter från
egen fastighet. Att med omsättningsskatt belasta ifrågavarande elementära
livsförnödenheter ansågs därför böra ifrågakomma endast under förutsättning
att jämväl uttag från egen fastighet beskattades.
De skäl, som sålunda i trots av skattetekniska och andra olägenheter föranledde
undantag från skatteplikt beträffande vissa elementära livsförnödenheter,
synas utskottet alltjämt vara bärande. Utskottet vill visserligen
icke förneka, att ur rent skatteteknisk synpunkt det i motionen framställda
förslaget torde medföra fördelar för livsmedelshandeln och i viss mån även
för lanthandeln. I detta sammanhang torde dock böra framhållas, att ett
genomförande av förslaget icke skulle medföra några fördelar för de näringsidkare,
för vilka särskiljandet av icke-butikshandelsvaror eller andra
skattefria varor än de i motionen avsedda föranleder svårigheter vid redovisningen.
Tillika vill utskottet angående den ifrågasatta omläggningens inverkan
på de enskilda hushållens ekonomi uttala, att även om, på sätt i motionen
göres gällande, den föreslagna sänkningen av skatteprocenten beträffande
ensamstående eller mindre familjer jämväl i de lägre inkomstklasserna
skulle medföra en minskning i skattebördan, man å andra sidan synes
böra uppmärksamma dels att lättnaden i skattebördan torde komma att
bliva än större i de högre inkomstklasserna dels ock att de bamrika familjerna
genom omläggningen skulle komma i ett sämre läge i förhållande
till andra hushåll i motsvarande inkomstklasser än enligt nu gällande bestämmelser.
I detta sammanhang torde jämväl böra anmärkas, att tillfredsställande
garantier för att den avsedda skattesänkningen till fullo skulle
komma till uttryck i prisnedsättningar icke torde förefinnas. Vad priskontrollnämnden
i detta avseende anfört i sitt yttrande över motionen finner
utskottet värt allt beaktande.
Beträffande de statsfinansiella verkningarna av den föreslagna omläggningen
får utskottet uttala, att den anmärkningsvärda nedgång i skatteintäkterna,
som tydligen skulle uppkomma, redan i och för sig, i allt fall så
länge förhållandena nödvändiggöra skattens bibehållande, svnes utgöra tillräckligt
skäl mot ett bifall till motionen.
20
Bevillningsutskottets betänkande nr 31.
Slutligen vill utskottet ifrågasätta lämpligheten av att vid nuvarande
tidpunkt, då man synes kunna räkna med att frågan örn omsättningsskattens
fortbestånd inom en icke alltför avlägsen framtid skall kunna tagas
under övervägande, genomföra en ändring av så genomgripande beskaffenhet
som den nu föreslagna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att motionen 11:281 av herr Henriksson m. fl. om viss
ändring i förordningen om allmän omsättningsskatt icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 17 april 1945.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Axel Ivar
Anderson, friherre De Beer, Eklund, Heuman, Franzon, Lennart Johansson och Ramberg,
samt
från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund,
Karlsson i Grängesberg, Henriksson, Sundström i Skövde, Ohlsson i Kastlösa, Vigelsbo och
Kristensson.
Reservation
av herr Henriksson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.