Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om nedsättning av automobilskatten för elbilar.

1945-04-24 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1945:33, Betänkande i anledning av väckt motion om nedsättning av automobilskatten för elbilar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 33.

1

Nr 33.

Ankom till riksdagens kansli den 24 april 1945 kl. 3 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om

nedsättning av automobilskatten för elbilar.

(l:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, II:

132, av herr von Seth har hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att elbilskatten

utgår med blott hälften av den skatt, som utgår för andra bilar».

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet, i den mån redogörelse

härför ej lämnas i det följande, hänvisa till motionen.

Enligt nu gällande bestämmelser i förordningen den 2 juni 1922 om automobilskatt

ha elektriska automobiler icke erhållit någon skattelindring i förhållande

till andra automobiler. Frågan härom var emellertid föremål för

övervägande av 1937 års automobilskatteutredning. I sitt betänkande med

förslag till ändrade bestämmelser rörande automobilbeskattningen (SOU

1937:53) anförde utredningen i detta avseende följande:

»Elektriska automobiler äro i fråga om fordonsskatt och skatt å gummiringar

för närvarande likställda med automobiler, som drivas med flytande

bränsle. Antalet elektriska automobiler är här i landet ringa; den 30 juni

1937 funnos registrerade endast tio sådana fordon, samtliga lastbilar. För de

elektriska automobilerna har Svenska elektrobilaktiebolaget hemställt, att

fordonsskatten skulle utgå efter samma skattesats, som gäller i fråga örn

träkolsgasdrivna automobiler. Enligt vad som uppgivits, lämpa sig de elektriska

automobilerna bäst för transporter inom stadssamhällen. Den högsta körhastighet,

som kan uppnås med dessa fordon, är 30—40 kilometer per timme.

Den vägslitning dessa fordon åstadkomma torde därför vara mindre

än för motorfordon med större hastigheter. Vid sådant förhållande synes

den skattelindring, som vid gummiringsskattens borttagande beredes dessa

fordon, vara befogad. Att därutöver medgiva ytterligare skattelättnad för de

elektriska automobilerna genom nedsättning av fordonsskatten finner automobilskatteutredningen

icke vara av behov påkallat. Med hänsyn till det anförda

anser sig utredningen icke kunna förorda, att de elektriska automobilema

i fråga örn fordonsskatten likställas med träkolsgasdrivna motorfordon.»

I den nu förevarande motionen har anförts bland annat följande. Under

de senare åren hade antalet elektriskt drivna lastbilar ökat i mycket hög

grad. Elektriska lastbilar användes framför allt för distributionskörningar

inom städer och tättbebyggda samhällen och erbjöde där vissa fördelar framför

övriga trafikmedel. Gummislitaget vore betydligt mindre än för en bil

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 7 sami. Nr 33—34.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 33.

med förbränningsmotor på grund av elbilens låga fart och jämna acceleration,

och med hänsyn därtill kunde elbilar även utrustas med däck, vilka

ur kvalitetssynpunkt vore oanvändbara för fordon med förbränningsmotorer.

Av samma skäl vöre elbilen mycket skonsam mot de vägbanor den

trafikerade. Vidare förbrukade elbilen praktiskt taget icke några flytande

smörjmedel. Emellertid vore elbilen hårdare belastad än övriga bilar genom

det nuvarande beskattningssystemet. Elbilen hade mindre lastförmåga och

kortare körsträckor än motsvarande fordon med förbränningsmotor. En undersökning

hade visat, att automobilskatten för en elbil vore cirka tre gånger

så stor som skatten för en gengasdriven bil av samma storlek, räknat per

befraktad tonkilometer. Den högre skatten medförde, att elbilarna hade svårt

att ekonomiskt försvara sin plats vid sidan av gengasdrivna bilar. Man måste

emellertid anse, att elbilarna även under fredsförhållanden hade ett givet användningsområde

och att det vore av betydelse för landet att finna ett trafikmedel

med elbilens fördelar. En lättnad i fonn av skattelindring borde beredas

elbilsdriften.

Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet

emottagit utlåtanden över motionen av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt

statens trafikkommission.

Våg- och vattenbyggnadsstgrelsen har i sitt utlåtande till en början åberopat

ovan återgivna uttalande av 1937 års automobilskatteutredning ävensom

erinrat örn att statens bränslekommission i skrivelse den 12 november

1940 hemställt om att den för gengasdrivna bilar då medgivna nedsättningen

av automobilskatten även skulle gälla elektriska bilar och motorcyklar, men

att Kungl. Majit genom beslut den 21 februari 1941 funnit framställningen

icke föranleda någon åtgärd.

Angående totala antalet i centrala automobilregistret den 31 december 1944

intagna motorfordon och elektriskt drivna fordon ävensom motsvarande siffror

för åren 1943 och 1942 har styrelsen lämnat följande sammanställning:

s,/is 1944

3,/is 1943

3Vu 1942

Personbilar: totalt antal...............

. . 39 137

36 194

36 749

härav eldrivna...........

67

86

94

Bussar: totalt antal...................

3 896

3 870

3 826

härav eldrivna................

79

80

75

Lastbilar: totalt antal.................

. . 38 206

38 050

38 523

härav eldrivna..............

1 041

1025

833

Tyngre motorcvklar: totalt antal.......

10 691

7 219

6 401

härav eldrivna . ..

1 476

1 510

1 052

Vidare har styrelsen uttalat, att genom ackumulatorbatteriets stora tyngd

en elektriskt driven automobils tjänstevikt och därigenom även automobilskatt

bleve högre än för andra motorfordon med samma lastförmåga. Detta

förhållande framginee av följande tabell, där värdena hämtats ur en av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 33.

3

civilingenjören J. Kömer utförd utredning (Svenska elektricitetsverksföreningens

handlingar 1941 nr 5):

Lastförmåga

i kilogram

Automobilskatt i kronor

Elbil

Bensinbil

Gengasbil

1000...........

248

194

230

1500...........

338

266

302

2 500...........

518

428

482

3000...........

608

482

500

4000...........

752

572

644

5000...........

842

626

698

Beträffande den totala kostnaden per körd kilometer vid en antagen körsträcka

av 10 000 kilometer per år har styrelsen åberopat följande sammanställning,

vari återgivits vissa i den förenämnda utredningen angivna värden,

jämte vilka inom parentes angivits de kilometerkostnader, som skulle erhållas

om fordonsskatten för eldriven lastbil i enlighet med vad i motionen föreslagits

sänktes till hälften av den nu utgående:

Lastförmåga

i kilogram

Kostnad

kronor per kilometer

Elbil1

Bensinbil 2

Gengasbil *

1000 .............

0-250

(0-236)

0-267

0-474

1 500 .............

0-310

(0-293)

0-316

0-545

2500 .............

0-404

(0378)

0-462

0-694

3000.............

0-494

(0-463)

0-549

0-786

4 000 .............

0*620

tO''583)

0-694

0-94 0

5000.............

0-724

(0-682)

0-842

1-100

I anslutning härtill har styrelsen uttalat, att av utredningen syntes sålunda

framgå, att en elektriskt driven lastautomobil under de antagna förhållandena

droge en icke obetydligt lägre kostnad per kilometer än bensindrivna

eller gengasdrivna fordon med samma lastförmåga. Vid en sänkning av fordonsskatten

för eldrivna lastbilar till hälften av den nu utgående uppginge

kostnadsminskningen till 5 å 6 procent.

Styrelsen har slutligen anfört, att den för sin del knappast holle för troligt

att den relativt obetydliga kostnadsminskning, som uppstode genom den

föreslagna skattesänkningen, skulle medföra någon ökad användning av eldrivna

motorfordon. Med hänsyn därtill och då, såvitt styrelsen kunnat finna,

några omständigheter, som kunde föranleda ändring av statsmakternas

tidigare inställning i frågan, icke framkommit, ansåge sig styrelsen icke kunna

tillstyrka bifall till motionen.

1 Antagen strömkostnad 5 öre per kWh.

2 Antaget bensinpris 50 öre per Uter.

s Antaget kolpris 5 kronor per hektoliter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 33.

Trafikkommissionen har i sitt utlåtande anfört i huvudsak följande. Antalet

elektriskt drivna bilar hade under tiden den 1 juli 1941—den 1 juli

1944 ökat från cirka 150 till mer än 1 000. Under rådande krisförhållanden

hade frågan om sänkning av fordonsskatten för elbilar tidigare aktualiserats

med hänsyn till läget beträffande bilbränsle. Statens bränslekommission

och Svenska elektricitetsverksföreningen hade i slutet av år 1940 gjort

framställningar om vissa ekonomiska lättnader för ägare av elbilar, bland

annat genom sänkning av fordonsskatten. Såsom motivering hade anförts,

att elbilarna genom sin i förhållande till den nyttiga lasten höga tjänstevikt

vore oproportionerligt hårt beskattade i jämförelse med gengasdrivna bilar,

för vilka då endast halv fordonsskatt utgick. Från och med den 1 juli 1941

utginge emellertid full skatt även för gengasbilar, varför skillnaden i beskattningshänseende

mellan dessa båda fordonskategorier i nu vore betydligt

mindre.

Därest vid spörsmålets bedömande hänsyn toges endast till beskattningens

storlek, torde emellertid i nuvarande skede frågan om elbilarnas beskattning

böra bedömas jämväl med utgångspunkt från normala förhållanden och en

jämförelse göras icke endast med gengasdrivna utan även med bensindrivna

fordon, därvid hänsyn borde tagas även till bensinskatten. Man torde kunna

utgå från att bensinskatten icke komme att utgå med lägre belopp än före

restriktionernas införande. Det ungefärliga resultatet av en dylik jämförelse

framginge av följande tre tabeller:

Tab. 1. Fordonsskatt (för lastbil enl. nu gällande bestämmelser).

Nyttig last

ton

Elbil

Gengasbil1

Bensinbil

Tjänstevikt

ton

Fordonsskatt

kr./år

Tjänstevikt

ton

Fordonsskatt

kr./år

Tjänstevikt

ton

Fordonsskatt

kr./år

2-0

30

428

2-3

302

2-1

266

30

4-0

608

2''9

410

2-7

374

40

4-8

752

35

518

3-3

482

Tab. 2. Bensinskatt (för lastbil enl. före kriget gällande bestämmelser).

Nyttig last

ton

Bensinför-

brukning

l/mil

2000

mil/år

kr./år

4 000

mil/år

kr./år

6 000

mil/år

kr./år

2-0

2-5

600

1200

1800

30

3-0

720

1440

2160

40

3''5

840

1680

2 520

* Viktökningen på grund av gengasverket har antacits till 200 kg.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 33.

Tali. 3. Sammanlagd skatt (för lastbil).

5

Nyttig last

ton

Elbil

kr ./år

Gengasbil

kr./år

2 000

mil/år

kr./år

Bensinbil

4000

mil/år

kr./år

6 000

mil/år

kr./år

2-0

428

302

866

1466

2 066

3-0

608

410

1094

1814

2 534

40

752

518

1322

2162

3002

Av sammanställningen framginge, att den sammanlagda beskattningen å

bensinbilar med en bensinskatt vid förkrigsnivån kunde bliva i runt tal från

två till fem gånger så stor som å elbilar med motsvarande nyttiga last, under

det skatten för gengasbilar uppginge till omkring 70 procent av skatten

för elbilar.

En jämförelse mellan de olika fordonen torde emellertid böra göras icke endast

beträffande beskattningens storlek, utan hänsyn även tagas till vissa

andra faktorer såsom anskaffnings- och driftskostnader. Inköpskostnaden

för elbilar vore väsentligt högre än för bensin- eller gengasdrivna bilar. Trots

detta ställde sig en jämförelse mellan årskostnaderna relativt fördelaktig för

elbilen. En dylik jämförelse utvisade enligt en år 1941 verkställd utredning

följande. Elbilen ställde sig vid ett strömpris av 5 öre per kWh ekonomiskt

fördelaktigare än bensinbilen vid ett bensinpris av 40 öre per liter och högre.

Vedgasdrift bleve vid ett vedpris av 3 kronor 25 öre per hektoliter 40 å 50

procent dyrare än eldrift. Träkolsgasdrift ställde sig vid ett träkolspris av

5 kronor per hektoliter cirka 80 procent dyrare än eldrift. Avskrivningstiden

för en elbil hade antagits vara 12 år, medan den för en bensinbil kunde räknas

till 6 år och för en gengasbil något kortare. Då sålunda den sammanlagda

beskattningen å en bensinbil redan vid en bensinskatt vid förkrigsnivån vore

avsevärt större än skatten för en elbil med motsvarande nyttiga last, syntes

det kommissionen tveksamt, huruvida det kunde anses motiverat att under

normala tidsförhållanden medgiva nedsättning av skatten för elbilar. Frågan

därom torde i varje fall delvis få göras beroende av det framtida priset

på bensin och bensinskattens storlek.

Vad anginge nu rådande krisförhållanden finge beaktas, att driftkostnaderna

vid gengasdrift bleve väsentligt högre än vid eldrift. Den för en elbil

i förhållande till en gengasdriven bil något högre skatten torde därför kunna

anses kompenserad genom elbilens lägre driftkostnader, mindre omständiga

.skötsel och större driftsäkerhet. Å andra sidan kunde givetvis göras gällande,

att elbilen genom sin relativt låga körhastighet och mjuka gång utsatte vägbanan

för mindre påfrestningar än gengasbilen samt att det ur denna synpunkt

icke kunde anses försvarligt med en skatt, som räknat per ton nyttig

last drabbade elbilen hårdare än gengasbilen. De i nuvarande försörjningsläge

väsentligaste fördelarna hos elbilen torde vara relativt ringa gummi
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 33.

Utskottet.

slitage och obetydlig smörjoljeförbrukning. Besparingen av gengaskol och

gengasved vore ävenledes värdefull. Med hänsyn till rådande knapphet å

nämnda artiklar och då tillgången på för elbilsdrift erforderliga förnödenheter

icke torde lägga hinder i vägen för en viss utökning av elbilparken,

hade kommissionen för sin del funnit sig böra tillstyrka en skattelindring

under nu rådande förhållanden.

1 den förevarande motionen har yrkats nedsättning av automobilskatten

för elektriska automobiler till hälften av den skatt, som utgår för andra

automobiler. Till stöd härför har framhållits att de elektriska automobilerna

på grund av sin mindre lastförmåga vore hårdare belastade genom skatten,

trots att de förorsakade mindre gummislitage och vore skonsammare mot

vägbanorna än andra automobiler samt hade ringa förbrukning av flytande

smörjmedel.

Utskottet vill i anledning härav till en början fästa uppmärksamheten på

de utredningar, som åberopats i de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt

statens trafikkommission över motionen avgivna utlåtandena. Av dessa utredningar

synes vid en jämförelse under där angivna förhållanden mellan

automobiler av olika kategorier men med silin ina lastförmåga framgå följande.

Automobilskatten vore för elektriska automobiler högre än för såväl

bensindrivna som gengasdrivna automobiler. Om vid jämförelsen hänsyn

foges lill såväl automobilskatt som bensinskatt, bleve däremot skattebelastningen

för elektriska automobiler visserligen högre än för gengasdrivna automobiler

men däremot lägre än den sammanlagda skattebelastningen för bensindrivna

automobiler. Vid en jämförelse beträffande de sammanlagda driftkostnaderna

syntes dessa för elektriska automobiler genomgående vara lägre

än driftkostnaderna för såväl bensindrivna som gengasdrivna automobiler.

Därest automobilskatten för elektriska automobiler ned sid tes i enlighet med

yrkandet i motionen, skulle de sammanlagda driftkostnaderna för dessa automobiler

visserligen något minskas, ehuru icke i någon större omfattning.

Enligt utskottets mening torde vid en jämförelse mellan skattebelastningen

å olika slag av automobiler under normala förhållanden hänsyn böra tagas

till såväl automobilskatten som bensinskatten. Under sådana förhållanden anser

sig utskottet icke böra förorda en nedsättning av automobilskatten beträffande

elektriska automobiler. I detta sammanhang vill utskottet särskilt

framhålla, att driftkostnaderna för dylika automobiler, vilka enligt de åberopade

utredningarna redan för närvarande torde vara lägre än för såväl

bensindrivna som gengasdrivna automobiler, även vid ett bifall till motionen

icke torde komma att nedgå i någon mera avsevärd omfattning.

Vad härefter angår de skäl av försörjningspolitisk ari, som åberopats till

stöd för en nedsättning av automobilskatten för elektriska automobiler under

nu rådande krisförhållanden, vill utskottet till en början erinra om att tidigare

framställningar till Kungl. Majit i sådant syfte icke föranlett någon

åtgärd. Oavsett detta synes emellertid enligt utskottets åsikt vid nuvarande

tidpunkt kunna ifrågasättas, huruvida vid ett bifall till motionen verkning
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 33. 7

arna av den föreslagna nedsättningen skulle kunna framträda inom sådan

tid, att dessa skäl fortfarande skulle vara av samma betydelse som tidigare.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 132 av herr von Seth om nedsättning av

automobilskatten för elbilar icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 24 april 1945.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Axel Ivar

Anderson, Sjödahl, Frans Ericson, Björnsson, Gustaf Elofsson, Lennart Johansson och

Ramberg, samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Björklund, Janson i Frändesta, Jonsson i

Skedsbygd, Karlsson i Grängesberg, Henriksson, Sundström i Skövde, Vigelsbo, Bladh och

Kristensson.

Reservation

av herr Axel Ivar Anderson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.