Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den 18 juni 1937

1945-04-24 · 45 sidor, varav 43 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 43 av 45 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1945:36, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den 18 juni 1937

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

1

Nr 36.

Ankom till riksdagens kansli den 27 april 1945 kl. 7 fm.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om ändring i

förordningen den 18 juni 1937 (nr 436) angående försäljning

av rusdrycker jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 2 mars 1945 dagtecknad proposition, nr 199, har Kungl. Majit, under

åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga följande

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 18 juni 1937 (nr 436)

angående försäljning av rusdrycker.

Härigenom förordnas dels att 1 kap. 5 § 1 och 2 morn., 3 kap. 7 § 2 inom.,

15, 16, 18, 20 och 21 §§, 6 kap. 2, 9, 10, 15 och 16 §§ samt 7 kap. 9 och 17 §§

förordningen den 18 juni 1937 angående försäljning av rusdrycker1 skola

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels ock att i 6 kap. skola införas

fem nya paragrafer, betecknade 17—21 §§, av nedan angivna lydelse.

1 KAP.

5 §•

1 mom. Ledamot av styrelse för partihandels-, system- eller restaurangbolag,

som i 2 och 3 kap. sägs, eller för dotterbolag lill restaurangbolaget må

ej den vara som är omyndig eller i konkurstillstånd, ej heller annan än den

sorn gjort sig känd för ordentlighet samt prövas i övrigt vara lämplig för

uppdraget.

2 mom. Ämbets- eller tjänsteman, som till följd av sin befattning kan

komma att deltaga i beslut örn tillverkning eller försäljning av rusdrycker

eller att däröver utöva tillsyn, må ej utan Konungens medgivande vara leda
-

1 Senaste lydelse av 6 kap. 15 §, se 1939: lil.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 7 sami. Nr 36.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

mot av styrelse för sådant bolag som i 1 mom. sägs. Ledamot av sådan styrelse

må ej den vara som äger till avsalu tillverka rusdrycker eller maltdrycker

eller är ledamot av styrelse för annat företag med rätt till dylik

tillverkning än partihandelsbolaget.

3 KAP.

7 §•

2 mom. Ansökan om tillstånd till årsutskänkning i viss kommun skall av

systembolaget göras hos länsstyrelsen före utgången av året innan utskänkningen

är avsedd att taga sin början. Inkommer bolaget ej med ansökan, må

sådan göras av fullmäktige senast den 31 mars det år utskänkningen är avsedd

att taga sin början. Utan hinder av vad nu är sagt må till prövning upptagas

ansökan av bolag eller kommun, som avser tillstånd allenast för återstående

del av oktrojperiod.

15 §.

Tillstånd till utskänkning, som meddelats systembolag, må utnyttjas först

sedan tillståndet överlåtits på annan. Beträffande sådan överlåtelse skall upprättas

skriftligt avtal.

I fråga om restaurang eller avdelning av restaurang, som med hänsyn till

sin allmänna beskaffenhet, varupris eller kundkrets är att beteckna såsom

folkrestaurang, må tillstånd till utskänkning som omfattar spritdrycker icke

överlåtas på annan än ett för ändamålet bildat aktiebolag, vilket av Konungen

godkänts för bedrivande av restaurangrörelse av sådant slag (restaurangbolag).

Ej heller eljest må systembolag överlåta tillstånd till utskänkning på

annan än restaurangbolaget, där det till främjande av nykterhet eller ordning

finnes påkallat, att utskänkningstillståndet innehaves av detta bolag.

Vid överlåtelse av tillstånd till utskänkning, som meddelats systembolag,

skola i övrigt iakttagas de särskilda föreskrifter kontrollstyrelsen meddelar

till ledning för sådan överlåtelse.

16 §.

1 mom. Har avtal träffats örn överlåtelse av tillstånd till utskänkning,

skall systembolaget söka fastställelse av avtalet hos länsstyrelsen som har att

med avseende å skälen och villkoren för överlåtelsen samt, där fråga är om

överlåtelse å annan än restaurangbolaget, lämpligheten och behörigheten hos

den, å vilken överlåtelsen ifrågasättes, bifalla eller avslå systembolagets framställning.

Meddelas fastställelse skall avskrift av beslutet tillställas kontrollstyrelsen.

2 mom. Med överlåtelse av tillstånd till utskänkning följer skyldighet för

tillståndets innehavare att hos systembolaget inköpa alla för rörelsen erforderliga

rusdrycker. Vid överlåtelse skall systembolaget, med iakttagande av

de föreskrifter kontrollstyrelsen därutinnan kan utfärda, stadga sådana vill
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

3

kor för dylikt inköp, att innehavarens ekonomiska fördel, så långt ske kan,

ej göres beroende på myckenheten av utskänkta spritdrycker och starkare

viner.

18 §.

Bedrives icke årsutskänkning inom viss kommun, oaktat tillstånd därtill

meddelats efter ansökan av kommunens fullmäktige, må länsstyrelsen, på

framställning av fullmäktige och efter nykterhetsnämndens samt restaurangbolagets

hörande, föreskriva restaurangbolaget samt vederbörande systembolag,

att sådan utskänkning skall anordnas i kommunen.

20 §.

1 mom. Har den —--första borgenärssammanträdet.

Göres ej anmälan inom föreskriven tid eller godkännes icke föreståndaren,

anses avtalet om överlåtelsen hava upphört den dag anmälningstiden utgick

eller beslut angående föreståndaren meddelades.

Meddelande angående--— och landsfiskalen.

2 mom. Vad i 1 mom. sägs skall ock gälla, där tillstånd till trafikutskänkning

meddelats annan än systembolag och tillståndsinnehavaren avlidit

eller råkat i konkurs; dock att vad i 1 mom. andra stycket är stadgat om

upphörande av överlåtelseavtalet i stället skall avse utskänkningstillstandet

samt att meddelande örn länsstyrelsens beslut skall tillställas endast kontrollstyrelsen.

21 §.

Under arbetsinställelse, vid tingssammanträde, inskrivningsförrättning, vapenövningsmöte

eller annan truppsammandragning, under marknad, torgdag

eller auktion så ock vid annan till större folksamling ledande förrättning,

ävensom då eljest detaljhandel kan föranleda oordningar, må länsstyrelsen

ävensom polismyndigheten i orten så ock kommunalnämnd för visst tillfälle

förbjuda försäljningen eller föreskriva erforderliga inskränkningar med avseende

å densamma. 6 * * 9

6 KAP.

2 §•

Systembolag må icke driva restaurangrörelse eller därmed jämförlig verksamhet.

9 §•

Systembolag må icke fatta beslut i frågor rörande lön till befattningshavare

i ledande ställning inom bolaget, rörande grunder för avlöning till annan personal

eller för pensionering av personal samt rörande understöd till anställd

person som till följd av ålder eller annan orsak är oförmögen till tjänstgöring.

Det tillkommer i stället kontrollstyrelsen att i den ordning Konungen bestämmer

avgöra dessa frågor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

10 §.

Systembolag må ej utan samtycke av kontrollstyrelsen

1) inköpa eller avhända sig fastighet;

2) inom bolaget tillhörig fastighet vidtaga annan mera omfattande förändring

än sådan som påkallas av fastighetens underhåll eller rörelsens behöriga

utövande;

3) ingå viktigare hyresavtal eller inom förhyrd lägenhet utföra större

ändrings- eller reparationsarbeten;

4) ingå affärsavtal med enskilda styrelseledamöter eller aktieägare i bolaget;
5)

förvärva eller avhända sig aktier eller andelar i bolag eller ekonomisk

förening;

6) vidtaga eller biträda åtgärd som eljest är ägnad att förminska bolagets

inflytande å företag, där bestämmande inflytande på ledningen är tillförsäkrat

bolaget genom aktieinnehav eller på annat sätt; eller

7) placera kapital annorledes än å bankräkning.

15 §.

Konungen meddelar närmare föreskrifter angående tillämpningen av bestämmelserna

i 1—14 §§.

16 §.

Sådant godkännande av restaurangbolag, som avses i 3 kap. 15 § andra

stycket, lämnas för viss tid, högst fyra år. Ansökan om godkännande skall,

åtföljd av bolagsordningen, före ingången av året näst före det, då utskänkningen

är avsedd att taga sin början, skriftligen göras hos Konungen.

Såsom restaurangbolag må godkännas endast sådant bolag, som genom bestämmelse

i bolagsordningen eller på annat betryggande sätt berett staten

övervägande inflytande å bolagets ledning och som förbundit sig att driva

sin restaurangrörelse genom dotterbolag; och skall restaurangbolaget därutöver

vid verksamhetens bedrivande vara underkastat den särskilda kontroll

från statens sida, som Konungen prövar nödig.

17 §.

Aktieägare i restaurangbolaget kan vara endast svenska staten eller svensk

medborgare, som därtill erhållit Konungens tillstånd. I de dotterbolag till

restaurangbolaget, genom vilka restaurangrörelsen drives, må aktier ägas

endast av, förutom moderbolaget, svensk medborgare, som därtill erhållit

tillstånd av länsstyrelsen i det län där dotterbolagets styrelse har sitt säte.

Tillstånd att äga aktie må ej meddelas, med mindre den som söker sådant

tillstånd avlämnat förbindelse till Konungen eller länsstyrelsen att på anmodan

överlåta sin aktie till behörig person mot erhållande av aktiens nominella

belopp jämte vinstutdelning för tidigare år, i den mån sådan innestår

hos bolaget, ävensom ränta efter fem procent å aktiebeloppet från löpande

årets början till dess betalning sker.

De i denna paragraf föreskrivna inskränkningarna i rätten att äga aktier

i restaurangbolaget eller dess dotterbolag skola finnas angivna å aktiebreven.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

5

18 §.

Ej må restaurangbolaget eller dotterbolag till restaurangbolaget i någon

form bereda aktieägare ekonomisk fördel utöver utdelning å aktie eller låta

ersättningen till styrelseledamot eller avlöningen till någon i bolagets tjänst

anställd person utgå i förhållande till storleken av omsättningen eller vinsten

å bolagets rörelse. Ej heller må sådant bolag vidtaga åtgärd som, till men

för bolaget, gynnar kommun eller annan.

19 §.

Av den vinst som å restaurangbolagets rörelse årligen uppstår må bolaget

enligt Konungens medgivande använda viss del till avskrivningar, överföring

till pensionsstiftelse och avsättning till fonder samt till inlösen av preferensaktier

eller till avsättning för sådant ändamål. Återstoden skall, sedan utdelning

till aktieägarna ägt rum, efter varje kalenderårs slut inom påföljande

juni månads utgång insättas å statsverkets checkräkning i riksbanken för

kontrollstyrelsens räkning.

20 §.

Missbrukar restaurangbolaget sin rätt till utskänkning eller varder bolaget

försatt i konkurs, må godkännandet av Konungen återkallas. Rätten till utskänkning

upphör i dylikt fall å tid som av Konungen bestämmes. Konungen

äger ock i sådant fall föreskriva viss annan tid än i 16 § sägs för avgivande

av ansökan om godkännande såsom restaurangbolag.

21 §.

Närmare bestämmelser i de i 16 § andra stycket och 19 § angivna hänseenden

ävensom de ytterligare föreskrifter i avseende å restaurangbolagets verksamhet

och drift, som finnas erforderliga, skola intagas i avtal som upprättas

i samband med bolagets godkännande. 7

7 KAP.

9 §•

Dömes någon till ansvar enligt 6 eller 8 § för förbrytelse vid utskänkning,

till vilken tillstånd innehaves av annan än restaurangbolaget, och har han

förut undergått bestraffning för förbrytelse i samma utskänkningsrörelse mot

någon av nämnda paragrafer, må tillståndsinnehavaren förklaras sin rätt till

försäljning förlustig.

17 §.

Det åligger — ---är stadgat.

Polismyndigheten i orten så ock kommunalnämnd skola tillse, att å ställe

där detaljhandel idkas ordning iakttages samt de i denna förordning meddelade

föreskrifter noga efterföljas.

För köping eller annat område å landet, för vilket ordningsstadgan för rikets

städer är i tillämpliga delar gällande, må länsstyrelsen förordna lämplig

polisman att fullgöra vad enligt denna förordning åligger polismyndighet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

Denna förordning skall, såvitt ej nedan annorlunda stadgas, lända till efterrättelse

från och med den 1 januari 1946. Med avseende å ikraftträdandet

skola följande bestämmelser gälla.

1. Bolag som avser att från och med den 1 januari 1946 bedriva verksamhet

såsom restaurangbolag skall hos Konungen göra ansökan om godkännande

före den 1 augusti 1945. Å sådant bolag skola de nya bestämmelserna i

6 kap. äga tillämpning redan före förstnämnda dag.

2. De äldre bestämmelserna i 6 kap. 15 § 1 mom. skola icke utgöra hinder

för systembolag att, i den ordning Konungen bestämmer, överlåta bolagen

tillhöriga aktier i restaurangbolag, som tillkommit enligt de äldre bestämmelserna.

3. Kontrollstyrelsen har att meddela de ytterligare föreskrifter som erfordras

i samband med denna förordnings ikraftträdande.

I anledning av förenämnda proposition ha inom riksdagen väckts följande

motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 334 av herr Velander och II: 518 av herr

Hagberg i Malmö, vari hemställts »att riksdagen måtte avslå propositionen

nr 199 med förslag till förordning om ändring i förordningen den 18 juni 1937

(nr 436) angående försäljning av rusdrycker», samt

2) motionen 11:549 av herr Ward, vari hemställts »att riksdagen vid behandlingen

av Kungl. Maj:ts proposition nr 199 måtte i författningstexten

införa bestämmelse örn att den allmänna restaurangrörelsens utskänkningstillstånd

skola tillförsäkras de föreslagna dotterbolagen samt därtill uttala,

att dotterbolagens styrelser skola, med undantag för en i centralbolagets ledning

deltagande person, bestå av personer som äro bosatta inom vidkommande

dotterbolags verksamhetsområde».

De allmänna restaurangbolagens verksamhet är i författningsväg reglerad

genom förordningen den 18 juni 1937 (nr 436) angående försäljning

av rusdrycker, vilken förordning trädde i kraft den 1 oktober 1938. Enligt

vad i förordningen stadgas äger systembolag bilda restaurangbolag för drivande

av restaurangrörelse och därmed sammanhängande verksamhet. Dessa

restaurangbolag ha till uppgift bland annat att utöva den folkrestaurangrörelse,

som icke må omhänderhavas av enskild restauratör. På grund av

förordningens bestämmelser örn kontrollstyrelsens åligganden med avseende

å system- och restaurangbolagens förvaltning har kontrollstyrelsen under de

år förordningen varit i kraft erhållit ett dominerande inflytande över dessa

bolag.

Frågan rörande en omorganisation av restaurangbolagen, vilken fråga

länge varit aktuell, underställdes 1944 års riksdag genom propositionen den

10 mars 1944 (nr 241) med förslag till förordning om ändring i förordningen

den 18 juni 1937 (nr 436) angående försäljning av rusdrycker, m. m. Det

i nämnda proposition framlagda omorganisationsförslaget innebar i huvud
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

7

sak följande. I syfte att undanröja de olägenheter, som voro förenade med

kontrollstyrelsens dubbelställning såsom direktivgivande och kontrollerande

organ i förhållande till de nuvarande fem restaurangbolagen, föreslogs att

dessa bolags verksamhet ävensom kontrollstyrelsens uppsiktsmyndighet däröver

skulle överflyttas på ett enda aktiebolag med starkt statligt inflytande

och med hela riket såsom verksamhetsområde. Vidare föreslogs, att inom

detta riksbolag skulle för rörelsens lokala utövande anställas distriktschefer

med relativt långt gående befogenheter, varjämte kommunala delegerade

skulle kunna utses med uppgift att tillhandagå bolagets ledning med råd och

upplysningar angående rörelsens bedrivande.

I anledning av denna proposition väcktes inom riksdagen ett flertal motioner

rörande restaurangbolagens omorganisation. Sålunda hemställdes

bland annat i motionen nr 513 i andra kammaren (av herr Sundström i

Skövde m. fl.) — i vilken motion förordades tillskapandet av en holdingbolagsorganisation

för ifrågavarande verksamhet — att omorganisationsfrågan

måtte underkastas förnyad utredning. Bevillningsutskottet anslöt sig i

sitt betänkande (nr 36) till det i propositionen framlagda omorganisationsförslaget,

men mot betänkandet anmäldes reservationer av bl. a. herr Sundström

i Skövde, som hemställde att nyssnämnda motion måtte bifallas. Vid

frågans behandling i kamrarna biföll andra kammaren utskottets hemställan,

medan första kammaren biföll sistnämnda reservation (kamrarnas protokoll

18:121 o. ff. resp. 18:96 o. ff.), och hade i följd härav omorganisationsfrågan

fallit vid 1944 års riksdag (skrivelse nr 286).

Sedan härefter Kungl. Majit den 30 september 1944 bemyndigat chefen

för finansdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för fortsatt utredning

rörande omorganisation av de allmänna restaurangbolagens verksamhet,

tillkallades med stöd av nämnda bemyndigande ledamoten av riksdagens

första kammare, redaktören J. E. Andersson, ledamöterna av riksdagens

andra kammare, grosshandlaren G. E. Birke och lantbrukaren N.

Hammarlund, ledamoten av riksdagens första kammare, lektorn H. L. E.

Sjödahl samt professorn F. G. P. Wetter att såsom sakkunniga inom departementet

biträda med utredningen, därvid åt Wetter uppdrogs att i egenskap

av ordförande leda de sakkunnigas arbete. Efter fullgjort uppdrag ha de

sakkunniga med skrivelse den 31 januari 1945 överlämnat en av dem utarbetad

promemoria med förslag till omorganisation av de allmänna restaurangbolagens

verksamhet. Denna promemoria har i sin helhet fogats såsom

bihang vid förevarande proposition nr 199.

Vad angår innehållet i propositionen nr 199 har departementschefen i det

statsrådsprotokoll, som fogats vid propositionen, till en början lämnat en

översikt över innehållet i förenämnda promemoria (se propositionen s.

8—10) och vidare har i propositionen redogjorts för remissyttrandena över

sagda promemoria (se propositionen s. 11—23). 1 dessa delar torde utskottet

få hänvisa till propositionen.

F''ör egen del bär departementschefen anfört följande:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

»Såsom jag anförde i direktiven för den senast verkställda sakkunnigutredningen

torde enighet i stort sett råda om att åtgärder böra vidtagas för att

eliminera de olägenheter, som följa av att kontrollstyrelsen är på en gång

direktivgivande och kontrollerande i förhållande till de allmänna restaurangbolagen.

Att frågan örn en omorganisation föll vid 1944 års riksdag berodde

sålunda icke på att riksdagen ansåg en omorganisation onödig utan på att

delade meningar gjorde sig gällande angående den organisation, som skulle

träda i stället för den nuvarande.

Jämväl vid den nu verkställda sakkunnigutredningen har understrukits, att

kontrollstyrelsens dubbelställning motiverar en omorganisation på förevarande

omiade, och under remissbehandlingen lia icke framkommit några synpunkter

som övertygat mig om att den nuvarande organisalionen det oaktat

böi bibehållas. Med hänsyn härtill finner jag det angeläget, att frågan om

restaurangbolagens organisation och dessa bolags ställning i förhållande till

kontrollstyrelsen utan dröjsmål ånyo upptages till prövning.

Vid diskussionen om den lämpligaste organisationsformen för den verksamhet,

som hittills under kontrollstyrelsens överinseende utövats av de fem restaurangbolagen,

har praktiskt taget ratt enighet därutinnan, att en från kontrollstyrelsen

helt fristående aktiebolagsorganisation bör tillskapas. Genom

en omorganisation efter denna linje skulle kontrollstyrelsens direktivgivande

och kontrollerande uppgifter i förhållande till restaurangbolagen upphöra.

1 stället för att, såsom för närvarande är fallet, chefen för kontrollstyrelsen

har möjlighet att såväl dirigera restaurangbolagen som utöva en vidsträckt

kontroll över dessa bolag, skulle en i aktiebolagsform driven verksamhet,

som vore fristående i förhållande till kontrollstyrelsen, handhavas självständigt

av en representativ styrelse, under det att kontrollen över verksamheten

— på sätt regelmässigt sker inom en aktiebolagsorganisation — skulle utövas

av särskilt utsedda revisorer. Det är vidare uppenbart att, därest ifrågavarande

verksamhet organiseras i aktiebolagets form, staten har möjlighet att genom

av Kungl. Majit utsedda styrelseledamöter och i egenskap av ägare lill huvuddelen

av aktierna tillförsäkra det allmänna ett avgörande inflytande över verksamheten.

Ej heller synes något hinder föreligga att organisera en i aktiebolagets

form bedriven verksamhet på sådant sätt, att vederbörlig hänsyn tages

till de lokala förhållandena samtidigt som verksamheten blir ekonomiskt

lönande.

I enlighet härmed — och i överensstämmelse med den uppfattning åt

vilken jag givit uttryck i den vid 1944 års riksdag framlagda propositionen

i ämnet — ansluter jag mig till de sakkunnigas nu framlagda förslag, att den

av de fem restaurangbolagen under kontrollstyrelsens överinseende bedrivna

verksamheten överflyttas å en från kontrollstyrelsen helt fristående aktiebolagsorganisation.

I propositionen lill 1944 års riksdag behandlades till en början frågan huruvida

omorganisationen borde avse tillskapandet av flera helt fristående aktiebolag

eller ett för hela riket gemensamt sådant bolag; och av dessa två alternativ

ansåg jag företräde böra givas åt det senare. Riktigheten av denna stånd
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

9

punkt har enligt min mening bekräftats av den därefter verkställda nya

sakkunnigutredningen. Enligt denna utredning har sålunda alternativet med

flera självständiga aktiebolag ansetts vara det minst lämpliga, främst med

hänsyn till att en dylik organisation skulle komma att sakna ett centralt —

med självständig beslutanderätt utrustat — organ som vore i stånd att tillvarataga

det allmännas intressen inom restaurangrörelsen och handhava ledningen

av rörelsen på det ur ekonomiska och sociala synpunkter lämpligaste

sättet. Jag torde därför icke ha anledning att ytterligare uppehålla mig vid

sistnämnda alternativ.

I 1944 års proposition gjordes vidare en jämförelse mellan alternativen att

tillskapa ett riksbolag med distriktschefer och en därtill knuten lokal representation

eller att inrätta ett moderbolag jämte dotterbolag. Vid denna jämförelse

kom jag till det resultatet att — därest den av mig då förordade organisationen

med särskilda kommunala representanter såsom rådgivande organ

genomfördes — tillräckliga skäl icke förelåge för en organisation med

moderbolag och dotterbolag; och i enlighet härmed förordade jag alternativet

med riksbolag med därtill knutna distriktschefer och särskilda delegerade

såsom representanter för de lokala intressena. Vid behandlingen inom riksdagen

av omorganisationsförslaget uttalades emellertid från olika håll farhågor

för att den sålunda föreslagna organisationsformen icke skulle bereda

de lokala intressena möjlighet att göra sig gällande i den utsträckning som

vore önskvärd.

Vid den fortsatta sakkunnigutredningen har frågan örn för- och nackdelarna

hos sistnämnda två alternativ ytterligare diskuterats. Enligt vad de sakkunniga

anfört vägde fördelarna och nackdelarna så jämnt, att inom de sakkunniga

förelegat synnerlig tvekan inför valet mellan dessa alternativ. Emellertid

ha de sakkunniga vid sina överväganden stannat vid att förorda alternativet

med centralbolag och dotterbolag. Såsom motivering härför ha de

sakkunniga åberopat bland annat, att genom en uppdelning av den lokala

verksamheten på ett antal dotterbolag undvekes en alltför långt gående centralisering

av verksamheten och skapades underlag för en — såsom det allmänt

ansåges — värdefull lokal förankring i ungefär samma omfattning som

för närvarande.

Under remissbehandlingen av sistnämnda förslag ha de olika remissinstanserna

i huvudsak vidhållit sina tidigare uttalanden i frågan; dock må framhållas

att statens sakrevision i sitt nya yttrande understrukit, att även förslaget

med centralbolag och dotterbolag syntes innebära en väsentlig förbättring

i nu rådande förhållanden och att en lösning enligt detta alternativ vöre

att föredraga framför ett bibehållande av nu gällande ordning.

Då det gäller att taga ståndpunkt till frågan örn vilkendera av de nu diskuterade

organisationsformerna — riksbolag med distriktschefer och därtill

knuten lokal representation eller centralbolag med dotterbolag — som bör

förordas, torde med hänsyn till vad i ärendet tidigare förekommit särskild

vikt böra fästas vid att den nya organisationen erhåller en effektiv lokal anknytning.

En sådan anknytning kan utan tvivel vinnas genom alternativet

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

med centralbolag och dotterbolag. Med hänsyn härtill och då skillnaden i övrigt

mellan förevarande två alternativ är förhållandevis ringa såväl organisatoriskt

sett som ur kostnadssynpunkt, anser jag mig nu böra ansluta mig

till det omorganisationsförslag som Iramlagts i den senaste sakkunnigutredningen.

Jag tillstyrker alltså, att den av de nuvarande fem restaurangbolagen

under kontrollstyrelsens överinseende bedrivna verksamheten överflyttas

på en från kontrollstyrelsen helt fristående aktiebolagsorganisation bestående

av centralbolag med dotterbolag.

Beträffande den närmare utformningen av organisationen anser jag mig

kunna i allt väsentligt ansluta mig till vad som härutinnan föreslagits av de

sakkunniga. Även motiveringen för ifrågavarande förslag (promemorian s.

30—36) kan jag på de flesta punkter biträda. I det följande torde jag emellertid

få upptaga till behandling vissa spörsmål, som föranlett särskilda uttalanden

från remissinstansernas sida eller som eljest äro av speciellt intresse.

Vad först angår centralbolaget har under remissbehandlingen ifrågasatts,

huruvida icke ett av de nu bestående restaurangbolagen — SARA — borde,

med bibehållande av sina hittillsvarande uppgifter, dessutom organiseras såsom

centralbolag, till vilket de övriga fyra restaurangbolagen skulle anslutas

såsom dotterbolag. Emellertid torde vid bedömandet av detta förslag,

som på sin tid framfördes även inom besparingsberedningen, böra uppmärksammas

att ett centralbolags åligganden äro av helt annan art än de uppgifter

som för närvarande handhavas av SARA, varför förslaget torde resultera

i en organisatorisk uppdelning av bolaget. Berörda förslag torde med

hänsyn härtill icke innebära några egentliga fördelar framför det nu föreliggande

sakkunnigförslaget örn tillskapandet av ett särskilt centralbolag.

I fråga örn de uppgifter, vilka skulle fullgöras av centralbolaget, ha de

sakkunniga anfört, att de utskänkningstillstand, som för närvarande utnyttjades

av de fem restaurangbolagen, för framtiden borde innehavas av centralbolaget.

Vidare ha de sakkunniga (promemorian s. 24 och 33) — samtidigt

som de betonat att det icke vore möjligt att i förväg draga upp strikta skiljelinjer

mellan den centrala ledningen och de lokala förvaltningarna_fram
hållit

att alla större ärenden och frågor av mera principiell natur, även om de

berörde huvudsakligen lokala förhallanden, borde förbehållas centralbolaget,

och att vid uppkommande kompetenskonflikter avgörandet borde tillkomma

detta bolag. Mot de sakkunnigas nu återgivna uttalanden har från de nuvarande

restaurangbolagens sida anmärkts, att det vore angeläget att frågor

som berörde restaurangbolagens förhållande till systembolagen samt till vederbörande

lokala myndigheter omhänderhades av dotterbolagen och icke

av centralbolaget. För egen del finner jag det emellertid mest ändamålsenligt,

att såsom de sakkunniga föreslagit utskänkningstillstånden innehavas av centralbolaget

och icke av dotterbolagen. Även i övrigt ansluter jag mig i huvudsak

till de sakkunnigas uttalanden örn fördelningen av arbetsuppgifterna

mellan centralbolaget och dotterbolagen samt örn centralbolagets rätt att

fälla avgörandet vid uppkommande kompetenskonflikter. Jag vill emellertid

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

understryka, att det enligt min mening är möjligt att inom ett stort landsomfattande

företag lämna utrymme för en viss decentralisering av verksamheten

och jag förutsätter, att centralbolagets ledning beaktar vikten av att

dotterbolagen erhålla den rörelsefrihet inom bolagsorganisationen som är

möjlig att genomföra. Samtidigt vill jag framhålla, att då de sakkunniga

starkt betona skyldigheten för centralbolaget att vid handläggning av frågor,

som beröra de lokala förhållandena, söka kontakt med vederbörande lokala

myndigheter, detta givetvis icke bör tolkas så, att dotterbolagen skulle vara

förhindrade att för egen del samarbeta med dessa myndigheter; det är

tvärtom naturligt — och behöver knappast fastslås i någon instruktion

att dotterbolagen vid handhavandet av sin restaurangrörelse uppehålla fortlöpande

kontakt med de lokala intressena på varje ort, där rörelsen bedrives.

På sätt de sakkunniga föreslagit bör centralbolaget omhänderhava sådan

utskänkningsrörelse, som avses i 3 kap. 18 § rusdrycksförsäljningsförordningen.

Vad under remissbehandlingen anmärkts mot sakkunnigförslaget i

denna del torde icke böra föranleda annan ändring härutinnan än att föreskrift

meddelas örn skyldighet för länsstyrelsen att, innan ansökningen avgöres,

inhämta yttrande icke endast från nykterhetsnämnden utan även från

centralbolaget.

I fråga örn utdelningen å stamaktierna i centralbolaget må framhållas, att

högsta tillåtna utdelningen å dessa aktier av de sakkunniga föreslagits till

fem procent. Ehuru denna procentsats överstiger vad tidigare ifrågasatts, anser

jag mig i allt fall med hänsyn till det skäl, som de sakkunniga anfört till

stöd för sitt ifrågavarande förslag, icke böra avvika från förslaget i detta

hänseende.

De sakkunnigas förslag rörande sättet för val av styrelseledamöter i centralbolaget

har föranlett olika yrkanden från remissinstansernas sida. Sålunda

har anförts, att de nykterhetsvårdande organen ävensom systembolagen

borde vara representerade i denna styrelse. Vidare har fran sakrevisionens

sida ifrågasatts, huruvida icke stamaktieägarnas inflytande på valet av de

styrelseledamöter, vilka icke skulle utses av Kungl. Maj:t, borde säkerställas

i högre grad än som skulle bliva fallet enligt sakkunnigförslaget. Vad angår

förstnämnda yrkande är det uppenbarligen till fördel, om i bolagets styrelse

ingå representanter för de nykterhetsvårdande organen och för systembolagsrörelsen.

Såsom kontrollstyrelsen framhållit torde det emellertid icke

möta några svårigheter att tillgodose dessa önskemål inom den ram, som angives

i sakkunnigförslaget. Beträffande sakrevisionens förslag, som torde innebära

att stamaktieägarna skulle ensamma äga rösträtt å bolagsstämma vid

val av ledamöter och suppleanter i centralbolagets styrelse, må framhållas,

att även enligt sakkunnigförslaget stamaktieägarna tillförsäkras praktiskt

taget avgörande inflytande vid ifrågavarande val. Någon ändring på denna

punkt torde därför icke vara erforderlig.

De sakkunnigas förslag i fråga örn sättet för revision av styrelsens för

cenlralbolaget förvaltning och bolagets räkenskaper har icke föranlett någon

erinran under remissbehandlingen. Emellertid bör framhallas, att centralbo
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

lagets revisorer böra vara oförhindrade att taga del även av dotterbolagens

bokföring. Det synes därför lämpligt att i avtalet mellan staten och centralbolaget

intaga en uttrycklig bestämmelse örn skyldighet för centralbolaget

att medverka till att dotterbolagens bokföring hålles tillgänglig för centralbolagets

revisorer i den utsträckning revisorerna finna erforderlig.

I fråga örn sådan revisor eller revisorssuppleant i centralbolaget, som utses

av Kungl. Majit, torde i anslutning till nya aktiebolagslagens bestämmelser

örn revision böra gälla att vederbörande skall vara auktoriserad av handelskammare.

Däremot torde några särskilda kompetensvillkor icke böra

uppställas för revisor eller revisorssuppleant, som utses å bolagsstämma.

Det av statens sakrevision framförda förslaget, att centralbolagets förvaltning

skulle ur ekonomiska synpunkter granskas av sakrevisionen, finner jag

beaktansvärt. Frågan härom torde dock böra upptagas till prövning i samband

med spörsmålet om motsvarande granskning beträffande andra statliga

eller halvstatliga bolag.

Slutligen må erinras om de sakkunnigas uttalande att den föreslagna nya

organisationen icke finge betraktas såsom ett skatteinstrument; i stället skulle

centralbolaget driva sin rörelse så, att fördelarna av en god skötsel komme

konsumenterna till godo. Under hänvisning härtill har systembolagens förtroendenämnds

verkställande utskott anfört, att nämnda uttalande borde

kompletteras i så måtto att hänsynen till det ekonomiska utfallet förklarades

icke få inverka på centralbolagets ställningstagande till nykterhetsfrämjande

åtgärder. Vad sålunda förekommit ger mig anledning understryka, att

det nya restaurangbolaget icke är avsett att vara en inkomstkälla för staten

utan att bolagets uppgift är att betjäna allmänheten på ett ur allmänna synpunkter

gagnelig! sätt.

Vad härefter beträffar dotterbolagen till centralbolaget har sakkunnigförslaget

föranlett erinringar från de nuvarande restaurangbolagens sida såvitt

angår antalet styrelseledamöter i dotterbolagen och den ordning, i vilken

styrelseledamöterna skola utses. Spörsmålet om antalet styrelseledamöter i

dotterbolagen sammanhänger nära med två andra frågor, nämligen dels

med frågan örn fördelningen av arbetsuppgifterna mellan centralbolaget

och dotterbolagen och dels med fragan i vilken utsträckning ortsintressena

böra tillgodoses genom lokala representanter i dotterbolagens styrelser. Såsom

jag tidigare framhållit böra enligt min mening åtskilliga av de uppgifter,

som för närvarande fullgöras av restaurangbolagen själva, efter omorganisationen

handhavas av centralbolaget. Det torde med hänsyn härtill vara

motiverat att något begränsa antalet styrelseledamöter i dotterbolagen i förhållande

till vad som nu gäller. Vidare må erinras om att i centralbolagets

styrelse torde komma att ingå representanter för olika delar av landet, varför

även av sådan anledning en viss begränsning av antalet ledamöter i dotterbolagens

styrelser synes befogad. I enlighet härmed förordar jag att, på sätt

de sakkunniga föreslagit, antalet styrelseledamöter i vart och ett av sistnämnda

bolag bestämmes till fem och att suppleanter skola utses till samma

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

13

antal som de ordinarie ledamöterna. Något uttryckligt stadgande om att styrelseledamöterna

i dotterbolagen skola vara bosatta inom respektive bolags

verksamhetsområde eller att representanter för systembolagen skola ingå i

dotterbolagens styrelser torde icke böra meddelas.

Frågan om kontrollstyrelsens ställning efter restaurangbolagens omorganisation

torde jag senare få anmäla i samband med anslagsäskandena för

kontrollstyrelsen för nästkommande budgetår. Jämväl frågan örn särskilt

investeringsanslag för förvärv och teckning av aktier i samband med bildandet

av centralbolaget torde i annat sammanhang få underställas riksdagen.

Såsom de sakkunniga framhållit förutsätter genomförandet av ifrågavarande

omorganisation ett flertal ändringar i 1937 års rusdrycksförsäljningsförordning.

Utöver de ändringar i nämnda förordning, som föreslagits av de

sakkunniga, har kontrollstyrelsen i sitt remissyttrande ifrågasatt, huruvida

icke i 1 kap. 5 § 2 moni. rusdrycksförsäljningsförordningen borde införas

en bestämmelse av innehåll, att till ledamot av styrelse för bolag som i 1

mom. sägs icke må utses den som enligt 3 kap. 13 § eller efter överlåtelse

enligt 3 kap. 16 § innehar tillstånd till utskänkning eller som är styrelseledamot

i annat företag med rätt till dylik utskänkning än restaurangbolaget

eller dotterbolag till detta. Även enligt min mening är det olämpligt att en

enskild restauratör eller styrelseledamot i ett enskilt restaurangföretag genom

ledamotskap i styrelsen för systembolag förskaffar sig kännedom om

andra restaurangföretags interna förhållanden. Emellertid bör erinras örn

att samtliga styrelseledamöter i ett systembolag med undantag av en utses

av offentliga förvaltningsorgan, varför risken för att personer tillhörande

nyss angivna kategori inväljas i styrelsen får anses ringa. Då härtill kommer

att frågan om systembolagens ställning överhuvud taget torde komma

att upptagas till omprövning vid den nyligen igångsatta utredningen rörande

nykterhetslagstiftningens framtida innehåll och utformning anser jag den

av kontrollstyrelsen föreslagna utvidgningen av bestämmelserna i 1 kap. 5 §

2 mom. icke nu böra genomföras. I

I de sakkunnigas förslag till förordning örn ändring i 1937 års rusdrycksförsäljningsförordning

lia — liksom i propositionen nr 241 till 1944 års

riksdag — upptagits vissa bestämmelser som icke äga samband med frågan

rörande omorganisationen av restaurangbolagens verksamhet. De viktigaste

av dessa bestämmelser avse förhållandet mellan systembolagen och deras

personal, å ena, samt kontrollstyrelsen, å andra sidan. Beträffande motiveringen

för dessa bestämmelser, som återfinnas i 6 kap. 9 och 10 §§, torde

jag allenast få hänvisa till förenämnda proposition s. 60 o. ff. Då varken

under riksdagsbehandlingen av 1944 års proposition eller i de senast avgivna

remissyttrandena framförts någon erinran mot ifrågavarande bestämmelser,

torde jämväl dessa ändringsförslag böra genomföras.

Även de föreslagna ändringarna i 3 kap. 20 och 21 §§ samt 7 kap. 17 §

torde i detta sammanhang böra framläggas för riksdagen. Motiveringen för

dessa ändringar återfinnes i 1944 års proposition s. 60 och 71.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört har inom finansdepartementet

upprättats förslag till förordning om ändring i förordningen den 18 juni

1937 (nr 436) angående försäljning av rusdrycker.

I detta författningsförslag har, på sätt förut anmärkts, i 3 kap. 18 § upptagits

en bestämmelse om skyldighet för länsstyrelse att i ärenden, som i

paragrafen avses, inhämta yttrande från restaurangbolaget. Vidare föreslås

i departementslörslaget dels en formell ändring i 3 kap. 20 § 2 mom. dels

ock att andra punkten i 6 kap. 2 § måtte utgå. I övrigt är sistnämnda förslag,

frånsett vissa redaktionella jämkningar, likalydande med det vid de

sakkunnigas promemoria fogade författningsförslaget.

Vad härefter angår de sakkunnigas förslag till bolagsordningar för centralbolaget

och dotterbolagen samt till avtal mellan staten, å ena, samt centralbolaget

respektive stamaktieägarna i detta bolag, å andra sidan (promemorian

s. 42—56), har jag inga väsentliga erinringar att göra mot utformningen

av berörda förslag. På vissa punkter torde dock smärre justeringar vara erforderliga.

Sålunda torde 12 § 3 mom. tredje stycket i bolagsordningen för

centralbolaget, däri angivas kompetensvillkoren för sådana revisorer och revisorssuppleanter

som utses av bolagsstämma eller av Kungl. Maj:t, böra ändras

i enlighet med vad förut anförts. I förslaget till avtal mellan staten och

centralbolaget torde vidare 10 § tredje stycket sista punkten böra ändras i så

måtto, att annan avsättning till fonder än i föregående punkt sägs förklaras

icke få äga rum med mindre avsättningen enligt lag skall ske eller tillstånd

därtill lämnats av Kungl. Maj:t. Därjämte bör i 11 § uttryckligen angivas,

att centralbolaget skall tillse, att de av fullmäktige i riksgäldskontoret utsedda

revisorerna beredes möjlighet att granska även dotterbolagens bokföring.

Slutligen bör stadgandet i 6 § andra stycket i de sakkunnigas förslag

till ändrad lydelse av bolagsordningarna för de nuvarande fem restaurangbolagen

ersättas med den bestämmelsen, att å stamaktierna må av vinsten årligen

utdelas högst fem procent å aktiebeloppet.

I samband med framläggandet för riksdagen av det inom departementet

upprättade förslaget till förordning örn ändring i 1937 års rusdrycksförsäljningsförordning

torde nu berörda förslag till bolagsordningar och avtal —

jämkade på sätt jag här förordat — böra bringas till riksdagens kännedom.»

De av departementschefen åberopade, av de sakkunniga avgivna förslagen

till dels bolagsordning för Sveriges centrala restaurangaktiebolag dels avtal

angående godkännande av Sveriges centrala restaurangaktiebolag såsom sådant

restaurangbolag, sorn avses i 3 kap. 15 § andra stycket förordningen

angående försäljning av rusdrycker, dels avtal angående stamaktiekapitalet

i Sveriges centrala restaurangaktiebolag dels ock ändrad lydelse av bolagsordningarna

för de nuvarande fem restaurangbolagen torde såsom bilaga

få fogas vid detta betänkande.

Beträffande de i anledning av propositionen nr 199 väckta motionerna får

utskottet i fråga om de skäl, vilka anförts till stöd för däri framställda yr
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

15

kandell — i den mån redogörelse ej lämnas i det följande — hänvisa till

motionerna I: 334 och II: 549.

I de likalydande motionerna I: 334 och II: 518 har till en början framhållits,

att man med hänsyn till den relativt korta tid — cirka 7 år — varunder

restaurangbolagen hittills verkat, knappast torde ha tillräckliga erfarenheter

att bygga på för att omedelbart genomföra en sådan genomgripande

förändring som den nu föreslagna. Då 1944 års nykterhetskommitté redan

vöre i verksamhet och uppenbarligen måste komma att få taga ställning bland

annat till restaurangbolagens verksamhet, kunde det icke anses lämpligt att

resultatet av sistnämnda utredning föregrepes genom åtgärder, vilka vore av

mycket stor betydelse just för nykterhetslagstiftningens framtida innehåll

och utformning.

Vidare ha motionärerna uttalat, att man med såväl alternativet med ett

riksbolag som alternativet med ett centralbolag med dotterbolag komme fram

till ett system med kraftigt statligt inflytande på bekostnad av en självständig

lokal förvaltning. De farhågor, som kommit till uttryck vid 1944 års

riksdag, vore sålunda lika berättigade i anledning av det nu föreliggande förslaget.

Enligt motionärernas mening hade vid den senaste utredningen icke gjorts

något försök att bedöma riktigheten av huvudmotivet för den föreslagna

omorganisationen — d. v. s. kontrollstyrelsens nuvarande dubbelställning

— utan man hade begränsat sin uppgift till att finna utvägar för att undanröja

de sålunda föregivna olägenheterna. Ett sådant sätt att angripa problemet

förefölle så mycket mera egendomligt som någon enighet alls icke förelåge

örn att sådana olägenheter vore förenade med nuvarande system att

en omedelbar reform vore påkallad, innan man ägde kännedom om den

framtida utformningen av vår nykterhetslagstiftning, som läge i stöpsleven.

Åtskilliga sakkunniga remissinstanser hade givit uttryck åt uppfattningen

att kontrollstyrelsens påtalade dubbelställning icke gåve anledning till några

avsevärda förändringar i organisationen.

Motionärerna ansåge, alt den lösningen kunde ifrågasättas, att kontrollstyrelsens

direktivgivande befogenheter bringades att upphöra och att restaurangbolagen

med sin erfarenhet och större sakkunskap rörande restaurang-,

rörelsen ute i landet lämnades större frihet i sin verksamhet och endast behövde

underkasta sig den eftergranskning, som kunde finnas påkallad från

kontrollstyrelsens sida. För övrigt hade man bort allvarligare överväga statens

sakrevisions förslag örn flera helt fristående aktiebolag. De eventuella

nackdelar, som kunde vara förenade med ett sådant system, skulle väsentligen

kunna reduceras genom de samarbetsdelegationer, vilka förutsatts för

åstadkommande av samarbete mellan de olika restaurangbolagen.

Det föreliggande förslaget innebure enligt motionärernas mening i stort

sett endast, att kontrollstyrelsens dubbelställning i viss utsträckning överflyttades

lill centralbolaget. Den synnerligen starka tendensen till centralisering

accentuerades i förslaget jämväl av all kompetenskonflikter mellan central
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

bolaget och dotterbolagen skulle lösas av ena parten — centralbolaget. Tidsufdräkt

och onödig omgång torde i praktiken uppkomma genom dotterbolagens

beroende ställning till centralbolaget; och härigenom skulle hela förvaltningsapparaten

bliva tungrodd och byråkratisk och den nödvändiga

initiativkraften hos dotterbolagen skulle hämmas. Motionärerna befarade att

för de lokala bolagen skulle efter en omorganisation enligt propositionen uppstå

osäkerhet i driften och oklarhet i ansvaret för ledningen, varjämte hela

systemet skulle präglas av en likriktning, som måste skapa olust bland befolkningen.

Organisationsformer, som förminskade det omedelbara lokala inflytandet,

torde för övrigt i längden icke stå i överensstämmelse med en god

demokratisk utveckling.

Då således enligt motionärerna vägande skäl kunde anföras mot förslaget

örn omorganisation av restaurangbolagen och då frågan härom borde anstå

i avvaktan på den pågående förutsättningslösa utredningen inom 1944 års

nykterhetskommitté, hemställde motionärerna om avslag å propositionen.

I motionen II: 549 lia anförts vissa mera principiella erinringar mot det i

propositionen framlagda omorganisationsförslaget.

Enligt vad motionären uttalat vore emellertid syftet med motionen endast

att — utöver dessa principiella erinringar — peka på ett par begränsade konkreta

punkter, som borde utformas på annat sätt än propositionen förutsatte.

Den ena av dessa punkter gällde utskänkningstillstånden, som enligt propositionen

skulle sökas och förvaltas av centralbolaget. Enligt motionärens mening

måste det sägas vara en ganska byråkratisk ordning, att en bolagsledning

i huvudstaden skulle dels undersöka och bedöma, huruvida utskänkning

borde förekomma på en viss plats, och dels träda i förbindelse med det

stora antalet systembolag för att erhålla önskade utskänkningstillstånd. Här

borde i stället dotterbolagen lia sin givna plats i organisationen tack vare den

kännedom om lokala förhållanden, som de finge förutsättas vara i besittning

av. Och slutligen, vad den andra punkten beträffade, syntes det böra fastslås,

att dotterbolagens styrelser väsentligen skulle bestå av personer bosatta

inom dessa bolags respektive verksamhetsområden så att man åtminstone i

någon mån skulle kunna säkerställa kontakten med de platser, där verksamheten

skulle bedrivas.

Slutligen torde få omnämnas, att fullmäktige för svenska handelsresandeföreningar

i en till utskottet inkommen skrift anfört, att handelsresandekåren,

som på grand av sin verksamhet nödgades tillbringa större delen av året

på resor och därvid vore hänvisad till restauranger för intagande av måltider,

ansåge det högst olämpligt att en näringsgren av ifrågavarande slag

byråkratiserades och likriktades, vilket komme att bliva en given följd örn

de av dotterbolagen dirigerade företagen i realiteten skulle underställas en

centralstyrelse. I anledning härav ansåge fullmäktige sig böra protestera mot

genomförandet av det planerade förstatligandet av en del av restaurangrörelsen,

i all synnerhet som man kunde befara att ytterligare förslag i samma

riktning komme att framföras, därest det nu föreliggande bifölles.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

17

Utskottets yttrande.

Såsom framgår av den till bevillningsutskottet hänvisade propositionen nr

199 har frågan rörande en omorganisation av de fem allmänna restaurangbolagens

verksamhet vid olika tillfällen under de senare åren varit under

diskussion.

Innan utskottet går närmare in på det nu framlagda omorganisationsförslaget,

torde utskottet få i korthet omnämna vad i detta sammanhang synes

vara av särskilt intresse med avseende å den tidigare behandlingen av förevarande

omorganisationsfråga.

Till en början vill utskottet sålunda erinra om att i ett inom besparingsberedningen

under år 1941 upprättat förslag till besparings- och rationaliseringsåtgärder

inom rusdryckshanteringens område föreslagits — förutom

en omorganisation av systembolagen — att de nuvarande fem restaurangbolagen

skulle frigöras från sitt beroende av kontrollstyrelsen och i stället

sammanslutas till en ny aktiebolagsorganisation, bestående av moderbolag

och dotterbolag. Detta förslag låg sedermera — ehuru i väsentligt modifierad

form — till grund för det omorganisationsförslag som förordades i proposition

nr 241 till 1944 års riksdag.

I fråga om innehållet i sistnämnda proposition torde i förevarande sammanhang

böra framhållas, att berörda omorganisationsförslag innebar, att

de nuvarande fem restaurangbolagens verksamhet ävensom kontrollstyrelsens

uppsiktsmyndighet över bolagens affärsmässiga skötsel skulle överflyttas på

ett enda aktiebolag med starkt statligt inflytande och med hela riket såsom

verksamhetsområde; och inom detta riksbolag skulle för rörelsens lokala utövande

anställas distriktschefer med relativt långt gående befogenheter, varjämte

kommunala delegerade skulle kunna utses med uppgift att tillhandagå

bolagets ledning med råd och upplysningar angående rörelsens bedrivande.

I motiveringen för sagda förslag anförde vederbörande departementschef

bland annat, att på grund av kontrollstyrelsens bestämmanderätt över de nuvarande

restaurangbolagen vissa olägenheter framträtt i förhållandet mellan

kontrollstyrelsen och dessa bolag, vilka olägenheter hade sin grund främst

däri, att kontrollstyrelsen kommit att intaga en dubbelställning gentemot bolagen;

å ena sidan vöre-—enligt vad departementschefen framhöll — kontrollstyrelsen

direktivgivande i fråga örn bolagens verksamhet och å andra sidan

vöre kontrollstyrelsen ett granskande organ. Enligt departementschefens mening

måste kontrollstyrelsens ställning i förhållande till restaurangbolagen

anses vara så otillfredsställande ur såväl principiella som praktiska synpunkter,

att en ändring härutinnan borde komma till stånd utan dröjsmål.

Vid behandlingen inom 1944 års bevillningsutskott av sistnämnda förslag

örn inrättande av ett för hela riket gemensamt aktiebolag med distriktschefer

och lokala representanter framhöll utskottet i sitt betänkande nr 36, att

den ifrågavarande dubbelställningen rent principiellt vore betänklig och att

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 7 sami. Nr Sfi.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

det vitsordats, att olägenheter förelåge jämväl ur praktiska synpunkter. Visserligen

kunde utskottet biträda den uppfattningen, att olägenheterna av

kontrollstyrelsens dubbelställning dittills icke varit av mera framträdande slag,

så mycket hellre som samarbetet mellan kontrollstyrelsen och restaurangbolagen

givit ett utmärkt ekonomiskt resultat. Detta förhållande, om vars

varaktighet man ingenting visste, vore emellertid enligt utskottets uppfattning

i och för sig icke ägnat att skingra de föreliggande betänkligheterna. —

Vad anginge det sätt på vilket frågan örn olägenheternas undanröjande kunde

praktiskt lösas anförde utskottet, som ansåg sig icke böra förorda tillskapandet

av en holdingbolagsorganisation, att den i 1944 års proposition förordade

linjen eller alltså inrättandet av ett riksbolag utan dotterbolag syntes

vara den bästa lösningen av förevarande spörsmål; och i enlighet härmed

förordade utskottet det av Kungl. Majit framlagda omorganisationsförslaget.

I anslutning härtill torde vidare böra omnämnas dels att mot utskottets

betänkande anmäldes reservationer, bland annat av herr Sundström i Skövde,

som hemställde örn bifall till en av honom väckt motion om förnyad utredning

rörande möjligheterna att tillskapa en holdingbolagsorganisation för

nu ifrågavarande restaurangverksamhet, dels ock att vid frågans behandling

i kamrarna andra kammaren (utan rösträkning) biföll utskottets hemställan

om bifall till propositionen, under det att första kammaren efter votering

(40 röster mot 40) och lottdragning biföll herr Sundströms i Skövde reservation,

varför omorganisationsfrågan fallit vid 1944 års riksdag.

Slutligen må erinras örn att frågan rörande omorganisation av de allmänna

restaurangbolagens verksamhet jämväl efter det att 1944 års riksdag avvisat

det då framlagda omorganisationsförslaget varit föremål för utredning

av särskilda sakkunniga, och att dessa sakkunniga — på sätt framgår av

den promemoria, vilken såsom bilaga fogats vid nu förevarande proposition

nr 199 — förordat den lösningen, att en ny aktiebolagsorganisation, bestående

av centralbolag med dotterbolag, skulle tillskapas för att övertaga den

av de nuvarande restaurangbolagen under kontrollstyrelsens överinseende

bedrivna verksamheten. I

I den för innevarande års riksdag framlagda propositionen nr 199, i vilken

föreslås, att de allmänna restaurangbolagens verksamhet och kontrollstyrelsens

uppsiktsmyndighet däröver skola överflyttas på en sådan aktiebolagsorganisation,

som förordats i den senaste sakkunnigutredningen, har departementschefen

ånyo upptagit till behandling, frågan om de olägenheter, som

äro förenade med att kontrollstyrelsen på en gång är direktivgivande och

kontrollerande i förhållande till restaurangbolagen. Härvid har departementschefen

framhållit, att enighet i stort sett rådde om att åtgärder borde vidtagas

för att eliminera dessa olägenheter; och samtidigt har departementschefen

understrukit, att det förhållandet, att 1944 års riksdag avvisade det

då framlagda omorganisationsförslaget, icke berodde på att riksdagen ansåg

en omorganisation onödig utan hade sin orsak däri, att delade meningar

rådde om den lämpligaste organisationsformen. Vidare har departementsche
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

19

1''en nu hänvisat till att jämväl i samband med den senaste sakkunnigutredningen

hade betonats, att kontrollstyrelsens dubbelställning motiverade en

omorganisation på förevarande område. I enlighet härmed har departementschefen

i propositionen uttalat, att han funne det angeläget att frågan om

restaurangbolagens organisation och dessa bolags ställning i förhållande till

kontrollstyrelsen utan dröjsmål ånyo upptoges till prövning.

I de motioner, som i anslutning till förevarande proposition väckts inom

riksdagen, har ifrågasatts, huruvida den av departementschefen anförda motiveringen

för omorganisationsförslaget i själva verket vore bärande. Sålunda

har i de likalydande motionerna I: 334 och II: 518 framhållits, att någon enighet

alls icke förelåge om att sådana olägenheter vore förenade med det nuvarande

systemet att en omedelbar reform vore påkallad, innan man ägde

kännedom örn den framtida utformningen av vår nykterhetslagstiftning, vilken

numera läge i stöpsleven. Även i motionen II: 549 har bestritts, att kontrollstyrelsens

dubbelställning i förhållande till restaurangbolagen vöre en

allvarlig olägenhet, särskilt som motsvarande dubbelställning gentemot systembolagen

lämnades orubbad.

I samband härmed må vidare omnämnas att inom utskottet yrkats —

under hänvisning till vad i berörda motioner anförts — att hela frågan om

restaurangbolagens framtida organisation borde överlämnas till den kommitté

— 1944 års nykterhetskommitté -— vilken i november 1944 tillkallats

för verkställande av den i motionerna 1:334 och 11:518 omnämnda utredningen

rörande nykterhetslagstiftningens framtida innehåll och utformning.

För egen del anser sig utskottet i förevarande hänseende sakna anledning

att intaga annan ståndpunkt än den som uttalats av 1944 års bevillningsutskott.

Utskottet är alltså av den åsikten, att kontrollstyrelsen genom de befogenheter,

som tillagts styrelsen jämlikt 1937 års rusdrycksförsäljningsförordning,

kommit att intaga en dubbelställning i förhållande till de allmänna

restaurangbolagen och att de härav föranledda olägenheterna utan dröjsmål

böra elimineras. Enligt utskottets mening böra dessa olägenheter icke underskattas.

Visserligen har kontrollstyrelsens ledning och övervakning av

de nuvarande restaurangbolagens verksamhet hittills skötts på ett förtjänstfullt

sätt, men det synes i allt fall icke böra ifrågakomma, att omorganisationsfrågan

ställes på framtiden och upptages till omprövning först

i samband med att mera påtagliga bevis rörande förekomsten av dessa

olägenheter föreligga. Då kontrollstyrelsen, som i främsta rummet står gentemot

statsmakterna i ansvar för det rätta bedrivandet av ifrågavarande verksamhet,

i upprepade uttalanden understrukit, att olägenheterna av kontrollstyrelsens

dubbelställning ingalunda äro en fiktion utan en allvarlig realitet,

och då härtill kommer, att kontrollstyrelsen med sin nuvarande organisation

uppenbarligen icke är i stånd alf helt fullfölja de arbetsuppgifter med avseende

å skötseln och övervakningen av restaurangbolagen, vilka — enligt vad

som förutsattes i rusdrycksförsäljningsförordningen — ankomma på kontrollstyrelsen,

finner utskottet det i hög grad motiverat, att lösningen av den

nu föreliggande omorganisationsfrågan påskyndas. Att hänskjuta denna fråga

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

till 1944 års nykterhetskommitté — genom vilken åtgärd frågans definitiva

lösning antagligen skulle fördröjas ett flertal år — kan utskottet därför icke

tillråda.

Då utskottet sålunda, i likhet med 1944 års bevillningsutskott, finner sig

böra förorda, att frågan örn restaurangbolagens ställning i förhållande till

kontrollstyrelsen utan dröjsmål upptages till omprövning, torde det härefter

ankomma på utskottet att taga ställning jämväl till frågan angående

det lämpligaste sättet för undanröjande av de förut omnämnda olägenheterna

i följd av kontrollstyrelsens dubbelställning.

I detta hänseende har i den förevarande propositionen uttalats, att den

lämpligaste organisationsformen syntes vara, att den av de fem restaurangbolagen

under kontrollstyrelsens överinseende bedrivna verksamheten överflyttades

å en från kontrollstyrelsen helt fristående aktiebolagsorganisation.

Emellertid må anmärkas, att i de likalydande motionerna 1: 334 och II:

518 ifrågasatts den lösningen av omorganisationsfrågan, att kontrollstyrelsens

direktivgivande befogenheter bringades att upphöra och att restaurangbolagen

med sin erfarenhet och större sakkunskap rörande restaurangrörelsen

ute i landet lämnades större frihet i sin verksamhet och endast behövde underkasta

sig den eftergranskning, som kunde finnas påkallad från kontrollstyrelsens

sida.

Vad beträffar den lösning av omorganisationsfrågan, som sålunda ifrågasatts

i sistnämnda motioner, torde det enligt utskottets mening vara tillräckligt

att härutinnan hänvisa till departementschefens uttalande i 1944

års proposition (s. 57), däri påpekades, att man vid en omorganisation icke

kunde stanna vid att avkoppla kontrollstyrelsen från endast en del av de

uppgifter, som berörde restaurangbolagens ekonomiska förvaltning, och att,

därest en ny organisation tillskapades, som finge övertaga, förutom de nuvarande

restaurangbolagens verksamhet, kontrollstyrelsens uppgifter att leda

och meddela direktiv för restaurangrörelsen, under det att kontrollstyrelsen

bibehölles vid sina rena granskningsuppgifter, skulle utvecklingen med all

sannolikhet föra därhän, att den nya organisationen -—- liksom för närvarande

restaurangbolagen -—- komme att i förväg vända sig till kontrollstyrelsen

för att inhämta dess mening angående planerade åtgärder. Såvitt utskottet

kunnat finna, skulle alltså syftet med en omorganisation, d. v. s. att undanröja

kontrollstyrelsens dubbelställning, icke uppnås, därest omorganisationen

skedde i enlighet med den i motionerna ifrågasatta lösningen.

Med hänsyn härtill anser utskottet — i överensstämmelse med vad som anförts

i propositionen nr 199 i denna del — att ingen annan lösning av föreliggande

omorganisationsfråga är lämplig än att en från kontrollstyrelsen

helt fristående aktiebolagsorganisation tillskapas, vilken organisation skall

omhänderhava den verksamhet som hittills under kontrollstyrelsens överinseende

utövats av de fem restaurangbolagen.

På sätt departementschefen vidare anfört i sistnämnda proposition synas

tre olika utvägar vara framkomliga, då det gäller att tillskapa en ny aktie
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

21

bolagsorganisation för den verksamhet varom nu är fråga. Sålunda kan

valet stå mellan att inrätta antingen flera helt fristående aktiebolag eller ett

riksbolag med distriktschefer och vederbörlig lokal representation eller slutligen

ett centralbolag med därtill knutna dotterbolag.

Såsom framgår av propositionen — däri fördelarna och nackdelarna med

berörda utvägar ingående diskuterats — har departementschefen i första

hand avvisat alternativet med flera helt fristående aktiebolag. Av övriga

båda alternativ har departementschefen givit företräde åt och anslutit sig till

alternativet med centralbolag och dotterbolag. Ä andra sidan har i de motioner,

som väckts i anledning av propositionen, gjorts gällande, att förslaget

om inrättandet av flera helt fristående aktiebolag hade bort allvarligare övervägas,

därvid särskilt erinrats om att eventuella nackdelar med detta alternativ

kunde reduceras genom s. k. samarbetsdelegationer.

I likhet med departementschefen och i överensstämmelse jämväl med den

ståndpunkt, som intogs av 1944 års bevillningsutskott, anser utskottet lösningen

av omorganisationsfrågan icke lämpligen böra ske efter den linjen,

att flera helt fristående aktiebolag tillskapas. Av avgörande betydelse härvidlag

torde vara, att en organisation med flera helt fristående bolag skulle

komma att sakna en med självständig beslutanderätt utrustad central ledning,

vilken nackdel uppenbarligen icke kunde uppvägas av att samarbetsdelegationer

inrättades. Vidare torde mot detta alternativ tala ytterligare ett skäl, vilket

icke synes ha i detta sammanhang betonats, nämligen svårigheterna att åstadkomma

och bibehålla en rationell uppdelning av de olika bolagens verksamhetsområden.

För en central ledning för restaurangbolagen föreligga

givetvis inga större hinder att verkställa ändamålsenliga ändringar i dessa

områden. Däremot skulle säkerligen avsevärda svårigheter uppstå i detta

hänseende, därest de olika bolagen vore helt fristående.

Såvitt utskottet kunnat finna, torde lösningen av förevarande omorganisationsfråga

böra sökas efter någon av de båda övriga i propositionen diskuterade

utvägarna och alltså gå ut på att antingen inrätta ett riksbolag med

distriktschefer samt distriktsråd och eventuellt annan lokal representation

eller ock tillskapa en organisation, bestående av centralbolag med därtill

knutna dotterbolag.

Enligt vad som framgår av det betänkande, vilket 1944 års bevillningsutskott

avgav i anledning av den förut berörda propositionen nr 241 till samma

års riksdag, ansåg utskottet sig böra förorda det då aktuella förslaget om

inrättandet av ett riksbolag med distriktschefer och kommunal representation

för handliavandet av den verksamhet, varom nu är fråga.

Vid en verkställd jämförelse mellan förenämnda båda alternativ, vilka enligt

vad ovan anförts i första hand synas kunna ifrågakomma vid omorganisationens

genomförande, har utskottet fäst särskild vikt vid alt — efter det

att 1944 års bevillningsutskott behandlat hithörande spörsmål — frågan

rörande den utsträckning, i vilken anknytning bör upprätthållas mellan

den centrala ledningen för verksamheten, å ena, samt den lokala förvaltningen

och de lokala intressena i övrigt, å andra sidan, starkt skjutits i

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

förgrunden. Det har sålunda hävdats, att den lokala förankringen är av så

stor betydelse just på nu förevarande område, att denna fråga bör ägnas

speciell uppmärksamhet vid omorganisationens genomförande.

I anslutning härtill torde böra erinras örn att även 1944 års bevillningsutskott

uttalade sig för tanken att bereda de lokala intressena möjligheter att

göra sig gällande. Utskottet underströk nämligen, att det vore av stor vikt

att erforderlig kontakt skapades och uppehölles med de lokala förhållandena,

i vilket hänseende utskottet framhöll bland annat, att ett under remissbehandlingen

väckt förslag om tillskapande av särskilda distriktsråd vid sidan

av distriktscheferna syntes vara värt att närmare tagas under övervägande.

Vidare må anmärkas, att då 1944 års bevillningsutskott tillstyrkte förslaget

örn inrättande av en riksbolagsorganisation med distriktschefer och lokala

representanter detta uppenbarligen skedde i den övertygelsen, att riksbolagets

centrala ledning skulle vara i stånd att organisera ett effektivt samarbete med

vederbörande lokala intressen.

Såsom ovan antytts har i den fortsatta diskussionen rörande restaurangbolagens

omorganisation frågan om den lokala anknytningen intagit en

framträdande plats. Detta var fallet under kammardebattema vid behandlingen

av omorganisationsfrågan vid 1944 års riksdag. Vidare må omnämnas,

att i den nya sakkunnigutredning, som ligger till grund för propositionen nr

199, uttalades beträffande förevarande båda alternativ, att fördelarna och

nackdelarna vägde så jämnt, att inom de sakkunniga förelegat synnerlig tvekan

inför valet mellan dem, och att de sakkunniga, då de stannade för

att tillstyrka alternativet med centralbolag och dotterbolag, fäste stor vikt

vid att man genom en uppdelning av den lokala verksamheten på ett antal

dotterbolag kunde bland annat skapa underlag för en värdefull lokal förankring

i ungefär samma omfattning som för närvarande. Jämväl departementschefen

har, såsom förut omnämnts, i propositionen nr 199 anslutit

sig till sistnämnda alternativ under hänvisning till bland annat att därigenom

kunde vinnas en effektiv lokal anknytning.

I enlighet härmed anser utskottet sig kunna konstatera, att i samma mån

som särskild vikt fästes vid den synpunkten, att de lokala intressena böra

ha möjligheter att öva inflytande på nu ifrågavarande restaurangrörelse och

vad därmed äger samband, alternativet med centralbolag och dotterbolag

kommer att framstå såsom det mest lämpliga av förevarande båda alternativ.

Ett dylikt företräde torde föreligga även med beaktande därav, att vid en

omorganisation enligt alternativet med centralbolag och dotterbolag det lokala

inflytandet skulle kunna utövas praktiskt taget i samma ordning som hitintills.

Vad härefter angår för- och nackdelarna i övrigt med dessa två alternativ

torde — utöver vad i den senast verkställda sakkunnigutredningen anförts

— böra särskilt framhållas, att, i den mån från något håll skulle yppas

farhågor för att tillskapandet av ett hela landet omfattande företag för

nu ifrågavarande del av restaurangnäringen skulle medföra risker för centralisering

och likriktning inom denna verksamhet, dessa risker torde vara

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

23

mindre framträdande, därest omorganisationen skedde enligt alternativet med

centralbolag och dotterbolag. Vidare måste sistnämnda alternativ givas ett

visst företräde därutinnan att ledningen för verksamheten icke helt och hållet

skulle koncentreras till huvudstaden och alt handhavandet av förvaltningsuppgifterna

i större utsträckning än enligt alternativet med ett riksbolag

skulle ombesörjas — icke av tjänstemän — utan av bolagsstyrelser.

På grund av det nu anförda och då, såsom även departementschefen antytt,

skillnaden mellan förevarande två alternativ i själva verket är förhållandevis

ringa såväl organisatoriskt sett som ur kostnadssynpunkt, anser sig

utskottet kunna intaga en annan ståndpunkt än den, som kommit till uttryck

i 1944 års utskottsbetänkande i förevarande fråga, och i stället böra förorda

alternativet med centralbolag och dotterbolag.

Utskottet tillstyrker alltså i princip det i den förevarande propositionen

framlagda förslaget att den av de fem restaurangbolagen under kontrollstyrelsens

överinseende bedrivna verksamheten överflyttas på en från kontrollstyrelsen

helt fristående aktiebolagsorganisation bestående av centralbolag

med dotterbolag.

I samband med sitt tillstyrkande av den i propositionen nr 199 föreslagna

omorganisationen av restaurangbolagens verksamhet är utskottet angeläget

understryka, att det nya centralbolaget med därtill hörande dotterbolag icke

får av statsmakterna användas såsom en inkomstkälla för staten utan att

bolagens uppgift är att betjäna allmänheten på ett gagneligt sätt. Ehuru

dessa synpunkter tidigare vid flera olika tillfällen starkt betonats, är det

enligt utskottets mening i allt fall lämpligt att än ytterligare inskärpa, att den

nya bolagsorganisationen icke har till uppgift att tjäna några fiskaliska intressen.

Jämväl en annan synpunkt i fråga om sättet för handhavandet av det nya

centralbolagets verksamhet torde i detta sammanhang böra särskilt uppmärksammas.

Såsom framgår av rusdrycksförsäljningsförordningen skall all

försäljning av rusdrycker ordnas och handhavas så, att därav uppkommer så

ringa skada som möjligt. Utskottet förväntar, att såväl centralbolaget som

dotterbolagen låta sig angeläget vara att strängt följa denna bestämmelse och

sålunda noggrant beakta de sociala frågor, som stå i samband med bolagens

rörelse.

Vad härefter angår de olika detaljfrågor, vilka behandlas i den förevarande

propositionen och som angå det nya centralbolaget med dotterbolag, har utskottet

inga väsentliga erinringar att göra mot vad departementschefen i

denna del anfört och åberopat. Vissa frågor rörande den nya bolagsorganisationen,

vilka berörts i de i ärendet väckta motionerna eller eljest äro av

särskilt intresse, torde dock böra erhålla en mera utförlig behandling.

I diskussionen rörande den nu föreslagna bolagsorganisationen har frågan

örn fördelningen av arbetsuppgifterna mellan centralbolaget, å ena, samt

dotterbolagen, å andra sidan, tilldragit sig stor uppmärksamhet. Medan i den

senaste sakkunnigutredningen starkt betonats, att avgöranderätten i alla

frågor av större räckvidd eller av mera principiell betydelse skulle, även örn

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

de berörde i huvudsak de lokala förhållandena, förbehållas centralbolaget,

har i flera remissyttranden uttalats, att det vore angeläget att dotterbolagens

handlingsfrihet icke i onödan bleve kringskuren. Betydelsen av de lokala

organens medbestämmanderätt har understrukits av departementschefen,

som hänvisat till att det vore möjligt att inom ett stort landsomfattande företag

lämna utrymme för en viss decentralisering av verksamheten; och samtidigt

har departementschefen framhållit, att han förutsatte, att centralbolaget

beaktade vikten av att dotterbolagen erhölle den rörelsefrihet inom bolagsorganisationen,

som vöre möjlig att genomföra, och att något hinder givetvis

icke förelåge för dotterbolagen att för egen del samarbeta med vederbörande

lokala myndigheter.

Utskottet ansluter sig till de nu återgivna uttalandena av departementschefen.

Det är enligt utskottets mening nödvändigt, att dotterbolagens handlingsfrihet

icke i onödan begränsas; dotterbolagen böra sålunda ha möjligheter

att gentemot de lokala myndigheterna och då frågor eljest uppkomma,

vilka beröra enbart lokala förhållanden, kunna handla relativt självständigt.

I motionen 11:549 ha berörts vissa spörsmål, som äga samband med frågan

örn fördelningen av arbetsuppgifterna mellan centralbolaget och dotterbolagen.

Sålunda Ilar i denna motion yrkats, att den allmänna restaurangrörelsens

utskänkningstillstånd skulle tillförsäkras dotterbolagen i stället för

— såsom i propositionen föreslagits — centralbolaget. I motionen har vidare

hemställts, att riksdagen måtte uttala, att dotterbolagens styrelser skulle, med

undantag för en i centralbolagets ledning deltagande person, bestå av personer

som vore bosatta inom vederbörande dotterbolags verksamhetsområde.

Vad först angår yrkandet, att dotterbolagen i stället för centralbolaget skulle

vara bärare av utskänkningstillstånden, torde böra erinras om att det uppenbarligen

tillkommer centralbolaget att avgöra om en ny restaurang skall inrättas

eller om en restaurang, som är i verksamhet, skall fortsätta eller lägga

ned sin rörelse. Först efter det att centralbolaget träffat sitt avgörande härutinnan

kan ett utskänkningstillstånd äga något värde för vederbörande dotterbolag.

Härav torde följa att även det formella tillståndet till drivandet

av utskänkningsrörelse bör innehavas av centralbolaget. En annan sak är,

att dotterbolagen givetvis måste anses vara oförhindrade att förhandla med

såväl systembolagen som de lokala myndigheterna i hithörande frågor, dock

med den inskränkningen, att centralbolaget ej får förbigås vid den slutliga behandlingen

av ifrågavarande ärenden. Beträffande härefter yrkandet att styrelseledamöterna

i dotterbolagen skola, med visst undantag, vara bosatta inom

vederbörande bolags verksamhetsområde må framhållas, att under den nu

bestående ordningen styrelseledamöterna i de fem restaurangbolagen undantagslöst

utsetts med beaktande av den synpunkt, som framhållits av motionären.

Även för det nya centralbolaget, som givetvis bör vara angeläget att

nå kontakt med de lokala intressena i största möjliga utsträckning, torde det

framsta såsom önskvärt, att dotterbolagens styrelseledamöter utses inom de

delar av landet, där respektive bolags restaurangföretag äro belägna. Med

hänsyn härtill och då utskottet i nu förevarande fråga är i huvudsak av sam
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

25

ma uppfattning som motionären anser sig utskottet kunna i så måtto instämma

i motionärens uttalande, att dotterbolagens styrelser regelmässigt böra,

med undantag för en i centralbolagets ledning deltagande person, bestå av

personer som äro bosatta inom vederbörande dotterbolags verksamhetsområde.

Det vid den förevarande propositionen fogade förslaget till ändring i 1937

års rusdrycksförsäljningsförordning har icke givit utskottet anledning till

någon erinran. Beträffande den föreslagna nya lydelsen av 3 kap. 18 § har

inom utskottet ifrågasatts, huruvida det överhuvud taget vore lämpligt

att föreläggande kunde meddelas restaurangbolaget att mot sitt bestridande

anordna viss utskänkning. Då det emellertid i varje särskilt fall

torde stå öppet för restaurangbolaget att besvärsvägen få ett dylikt föreläggande

underställt Kungl. Maj:ts prövning, kan det antagas, att ifrågavarande

stadgande icke kommer att utnyttjas på sådant sätt, att restaurangbolagets

rationella skötsel därigenom skulle äventyras. Utskottet saknar därför

anledning att föreslå någon ändring i sagda bestämmelse. Vidare må

framhållas, att det nya stadgandet i 6 kap. 2 § innebär en viss ändring med

avseende å systembolagens rätt att utminutera pilsnerdricka. Enligt nu gällande

bestämmelser äga systembolagen utan någon som helst begränsning

idka detaljhandel med nämnda vara, vilken bestämmelse emellertid enligt

förslaget skall utgå. Detta torde få till resultat, att systembolagen framdeles

icke skulle bliva berättigade att utminutera pilsnerdricka i annat fall än som

avses i 7 § i 1919 års förordning angående försäljning av pilsnerdricka

eller alltså endast under förutsättning att pilsnerdricka och rusdrycker försäljas

å samma ställe. Enligt vad utskottet inhämtat driva systembolagen

utminutering av pilsnerdricka i mycket obetydlig omfattning — för närvarande

endast på tre ställen i hela landet — och denna utminutering är direkt

anknuten till utminuteringen av rusdrycker. På grund härav har utskottet

ej något att erinra mot att 6 kap. 2 § erhåller den ändrade lydelse, som

framgår av propositionen.

I likhet med vad som var fallet vid framläggandet av 1944 års proposition

har i det förslag till ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen, som nu underställts

riksdagen, upptagits vissa ändringar — i 3 kap. 20 och 21 §§, 6 kap.

9 och 10 §§ samt 7 kap. 17 § — vilka icke äga något som helst samband med

frågan rörande omorganisationen av restaurangbolagens verksamhet. I fråga

örn motiven för dessa ändringar torde utskottet allenast få hänvisa till propositionen

nr 241 till 1944 års riksdag. Ej heller såvitt angår nu berörda bestämmelser

bär utskottet något att erinra mot det vid propositionen nr 199

fogade förlattningsförslaget.

I sistnämnda proposition har Kungl. Majit, såsom förut anmärkts i detta

betänkande, förklarat sig vilja bringa till riksdagens kännedom vissa av departementschefen

åberopade förslag till dels bolagsordning för Sveriges centrala

restaurangaktiebolag, dels avtal angående godkännande av Sveriges cen
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

träla restaurangaktiebolag såsom sådant restaurangbolag, som avses i 3 kap.

15 § andra stycket förordningen angående försäljning av rusdrycker, dels

avtal angående stamaktiekapitalet i Sveriges centrala restaurangaktiebolag,

dels ock ändrad lydelse av bolagsordningarna för de nuvarande fem restaurangbolagen.

I fråga om förslaget till avtal angående godkännande av Sveriges centrala

restaurangaktiebolag såsom sådant restaurangbolag, som avses i 3 kap. 15 §

andra stycket förordningen angående försäljning av rusdrycker, har utskottet

med särskild tillfredsställelse tagit del av de föreslagna bestämmelserna

i 3 och 5 §§, däri tydligt fastslagits, att det åligger centralbolaget att beakta

den sociala sidan av bolagets verksamhet, och att centralbolaget därjämte är

skyldigt att taga tillbörlig hänsyn till sina egna underordnade lokalorgan

ävensom till de lokala intressena i övrigt. Beträffande 11 § i samma avtalsförslag

vill utskottet ifrågasätta, huruvida icke stadgandet därom, att centralbolaget

skall iakttaga att till ledamot i styrelsen för dotterbolag, där så

finnes lämpligt, utses verkställande direktören, måtte antingen helt uteslutas

eller ock något modifieras. Kontakten mellan centralbolagets styrelse och lokalstyrelserna

kan även upprätthållas på så sätt, att annan ledamot i centralbolagets

styrelse är ledamot i vederbörande lokalstyrelse. Därest verkställande

direktören i centralbolaget icke väljes till ledamot i sistnämnda styrelse, bör

han i allt fall erhålla kallelse till styrelsesammanträde i dotterbolagen, vid

vilka sammanträden yttrande- och förslagsrätt bör föreligga för honom. I övrigt

har utskottet ej något att erinra mot förevarande avtalsförslag.

Övriga tre förslag, som, enligt vad i propositionen uttalas, skulle bringas

till riksdagens kännedom, föranleda icke något särskilt uttalande från utskottets

sida.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen mätte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 199 samt med avslag å de likalydande

motionerna I: 334 av herr Velander och II: 518 av herr

Hagberg i Malmö,

1) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget

till förordning örn ändring i förordningen den 18 juni

1937 (nr 436) angående försäljning av rusdrycker; ävensom

2) tillkännagiva att de vid propositionen fogade förslagen

till dels bolagsordning för Sveriges centrala restaurangaktiebolag

dels avtal angående godkännande av Sveriges centrala

restaurangaktiebolag såsom sådant restaurangbolag, som avses

i 3 kap. 15 § andra stycket förordningen angående försäljning

av rusdrycker, dels avtal angående stamaktiekapitatalet

i Sveriges centrala restaurangaktiebolag, dels ock änd
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36. -,i

råd lydelse av bolagsordningarna för de nuvarande fem restaurangbolagen,

jämkade på sätt departementschefen anfört,

icke — utöver vad i utskottets motivering uttalats — föranleda

någon erinran från riksdagens sida; samt

B) att motionen II: 549 av herr Ward måtte, i den mån

densamma icke kan anses besvarad genom vad utskottet här

ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 24 april 1945.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Axel Ivar

Anderson, Sjödahl, friherre De Geer, Velander, Ekland, Hobert Berg* och Ramberg; samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö*, Olsson i Gävle, Falk*,

Jonsson i Skedsbygd, Henriksson, Sundström i Skövde, Fröderberg, Vigelsbo och Bladh.

--—- »

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer:

I) av herrar Axel Ivar Anderson, friherre De Geer, Velander, Hagberg i

Malmö, Jonsson i Skedsbygd, Henriksson och Vigelsbo, vilka ansett att utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Utskottet har konstaterat, att de sakkunnigas av departementschefen i allt

väsentligt upptagna förslag örn de fem hittillsvarande allmänna restaurangbolagens

sammanförande i ett centralbolag med dotterbolag i de hörda myndigheternas

och sammanslutningarnas yttranden rönt en ofta stark kritik.

Utskottet, som delar denna remissinstansernas betänksamma inställning, har

icke kunnat finna, att den föreslagna anordningen vare sig ur ekonomisk

eller organisatorisk synpunkt är motiverad. Ej heller med hänsyn till konsumenterna

torde en dylik koncentration av restaurangrörelsen vara att förorda.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

Som det starkaste skälet till stöd för den ifrågasatta omorganisationen har

i propositionen anförts kontrollstyrelsens ’dubbelställning’ såsom på samma

gang direktivgivande och kontrollerande. Utskottet har icke, ehuru invändningar

av principiell art kunna riktas däremot, funnit den nuvarande ordningen

i detta hänseende innebära mera avsevärda olägenheter. I varje fall

ha hittills nackdelar av betydelse icke framträtt. Kontrollstyrelsens ställning

till restaurangbolagen är enligt rusdrycksförsäljningsförordningen densamma

som i förhållande till systembolagen. Någon ändring i systembolagsorganisationen

är dock icke nu ifragasatt. Däremot är det känt, att frågan örn kontrollstyrelsens

ställning till systembolagen kommer att göras till föremål för

utredning. Vid sådant förhållande synes det utskottet lämpligt, att även

frågan örn kontrollstyrelsens ställning till restaurangbolagen i samband därmed

underkastas förnyat övervägande. Utskottet vill i detta sammanhang

erinra om att den av 1943 års riksdag i skrivelse till Kungl. Majit begärda

förutsättningslösa och allsidiga utredningen angående den svenska nykterhetslagstiftningens

framtida innehåll och utformning numera igångsatts. Tillkallade

sakkunniga ha under namnet ’1944 års nykterhetskommitté’ påbörjat

sitt arbete.

Utskottet har i likhet med olika remissinstanser uppmärksammat, att den

till grund för propositionen liggande promemorian med förslag till omorganisation

av de allmänna restaurangbolagens verksamhet är präglad av en

tendens, som under senare år tagit sig upprepade uttryck i framkomna förslag

avseende omorganisation av statlig eller av av staten kontrollerad verksamhet,

nämligen att till Stockholm i centrala verk eller nämnder, tillsynsmyndigheter

eller andra organ centralisera den statliga eller statligt kontrollerade

verksamheten, vilket ofta leder till förfång för lokala intressen och

kan beröva de lokala organen deras självständighet. Utskottet finner denna

centraliseringstendens ur skilda synpunkter betänklig.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna

I: 334 av herr Velander och II: 518 av herr Hagberg

i Malmö, avslå Kungl. Majrts förevarande proposition nr

199; samt

B) att motionen II: 549 av herr Ward måtte anses besvarad

genom vad utskottet ovan anfört och hemställt.»

II) av herr Sundström i Skövde, som yrkat följande ändringar i utskottets

yttrande och hemställan, nämligen

a) beträffande frågan huruvida utskänkningstillstånden skola innehavas

av centralbolaget eller dotterbolagen, varvid hemställts,

dels att i utskottets motivering i denna del de två meningar, som börja

med orden »Härav torde följa» och sluta med orden »ifrågavarande ärenden»

(utskottet s. 24 rad 15 nedifrån—rad 10 nedifrån) skola utbytas mot följande:
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

29

»Härav kan synas följa, att centralbolaget bör inneha det formella tillståndet

att bedriva utskänkning. Då det emellertid alltid torde förhålla sig så,

att dotterbolagens representanter komma att bedriva underhandlingar rörande

utskänkningsrättigheterna såväl med systembolagen som med de lokala

kommunala organen, måste det anses både praktiskt och ändamålsenligt att

dotterbolagen bli innehavare av utskänkningsrättigheterna. Det ligger i sakens

natur, att centralbolaget bör hållas fullt underkunnig! örn förhandlingarnas

gång och resultat.»,

dels ock att i anslutning härtill det vid Kungl. Majas förevarande proposition

nr 199 fogade förslaget till förordning om ändring i förordningen den

18 juni 1937 (nr 436) angående försäljning av rusdrycker skall — med godkännande

av utskottets hemställan i övrigt beträffande detta förslag — i

nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

3 KAP.

15 §.

Tillstånd till utskänkning, som meddelats systembolag, må utnyttjas först

sedan tillståndet överlåtits på annan. Beträffande sådan överlåtelse skall

upprättas skriftligt avtal.

I fråga örn restaurang eller avdelning av restaurang, som med hänsyn till

sin allmänna beskaffenhet, varupris eller kundkrets är att beteckna såsom

folkrestaurang, må tillstånd till utskänkning som omfattar spritdrycker icke

överlåtas på amian än dotterbolag till ett särskilt bildat aktiebolag, vilket

sistnämnda bolag av Konungen godkänts för utövande av tillsyn över restaurangrörelse

av sådant slag (restaurangbolag). Ej heller eljest må systembolag

överlåta tillstånd till utskänkning på annan än dotterbolag till restaurangbolaget,

där det till främjande av nykterhet eller ordning finnes påkallat, att

utskänkningstillståndet innehaves av dylikt bolag.

Vid överlåtelse av tillstånd till utskänkning, som meddelats systembolag,

skola i övrigt iakttagas de särskilda föreskrifter kontrollstyrelsen medddelar

till ledning för sådan överlåtelse.

16 §.

1 mom. Har avtal träffats örn överlåtelse av tillstånd till utskänkning,

skall systembolaget söka fastställelse av avtalet hos länsstyrelsen som har

ått med avseende å skälen och villkoren för överlåtelsen samt, där fråga är

om överlåtelse å annan än dotterbolag till restaurangbolaget, lämpligheten

och behörigheten hos den, å vilken överlåtelsen ifrågasättes, bifalla eller avslå

systembolagets framställning. Meddelas fastställelse skall avskrift av beslutet

tillställas kontrollstyrelsen.

18 §.

Bedrives icke årsutskänkning inom viss kommun, oaktat Bistånd därtill

meddelats efter ansökan av kommunens lullmäktige, ina länsstyrelsen, pa

framställning av fullmäktige och efter hörande av nykterhetsnämnden samt

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

restaurangbolaget och vederbörande dotterbolag, föreskriva sistnämnda bolag

samt systembolaget, att sådan utskänkning skall anordnas i kommunen.

6 KAP.

20 §.

Missbrukar dotterbolag till restaurangbolaget sin rätt till utskänkning eller

varder restaurangbolaget försatt i konkurs, må godkännandet av Konungen

återkallas. Rätten till utskänkning upphör i dylikt fall å tid som av Konungen

bestämmes. Konungen äger ock i sådant fall föreskriva viss annan tid än i

16 § sägs för avgivande av ansökan örn godkännande såsom restaurangbolag.

7 KAP.

9 §.

Dömes någon till ansvar enligt 6 eller 8 § för förbrytelse vid utskänkning,

till vilken tillstånd innehaves av annan än dotterbolag till restaurangbolaget,

och har han förut undergått bestraffning för förbrytelse i samma utskänkningsrörelse

mot någon av nämnda paragrafer, må tillståndsinnehavaren förklaras

sin rätt till försäljning förlustig.

b) såvitt angår frågan om centralbolagets representation i dotterbolagens

styrelser, varvid hemställts, att utskottets motivering beträffande berörda

fråga i nedan angivna delar skall erhålla följande ändrade lydelse:

»Även för det---(= utskottet s. 24 rad 5 nedifrån—rad 2 nedifrån)

--- — äro belägna. Med hänsyn härtill och då utskottet i nu före
varande

fråga är i huvudsak av samma uppfattning som motionären, anser

sig utskottet kunna i så måtto instämma i motionärens uttalande, att dotterbolagens

styrelser regelmässigt böra bestå av personer, som äro bosatta inom

vederbörande dotterbolags verksamhetsområde.

Det vid den förevarande---(utskottet s. 25 rad 6 uppifrån—s. 26

rad 13 uppifrån)---intressena i övrigt. Beträffande 11 § i samma av
talsförslag

vill utskottet ifrågasätta, huruvida icke stadgandet därom att

centralbolaget skall iakttaga att till ledamot i styrelsen för dotterbolag, där

så finnes lämpligt, utses verkställande direktören, måtte helt uteslutas. Verkställande

direktören i centralbolaget eller annan medlem i centralbolagets

ledning, som därtill förordnas, bör erhålla kallelse till styrelsesammanträde

i dotterbolagen, vid vilka sammanträden yttrande- och förslagsrätt bör föreligga

för dem. I övrigt har utskottet ej något i sak att erinra mot förevarande

avtalsförslag.»

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

31

Bilaga.

De sakkunnigas förslag

till

Bolagsordning

för

Sveriges centrala restaurangaktiebolag.

1 §•

Detta bolag, vars firma är »Sveriges centrala restaurangaktiebolag», är

grundat på aktier enligt bestämmelserna i lagen örn aktiebolag den 12

augusti 1910 och Kungl, förordningen den 18 juni 1937 angående försäljning

av rusdrycker.

2 §.

Bolaget har till ändamål att driva restaurang- och hotellrörelse ävensom

att idka annan därmed sammanhängande verksamhet.

3 §•

Bolagets styrelse har sitt säte i Stockholm.

4 §•

Bolagets aktiekapital skall utgöra lägst fem miljoner kronor och högst

femton miljoner kronor.

5 §.

Aktie skall lyda å ettusen kronor. Aktiebreven skola ställas till viss man.

Med varje aktiebrev skola följa vinstutdelningskuponger för tio år, varje å

ett års utdelning, jämte talong. Efter dessa kupongers inlösen utgivas, mot

avlämnande av talongen behörigen kvitterad, nya kuponger till samma antal

jämte talong; och förfares på samma sätt allt framgent. 6

6 §.

Aktierna skola vara dels stamaktier till ett belopp av 50 000 kronor och

dels preferensaktier, vilka sistnämnda skola kunna utgivas till ett belopp av

högst 14 950 000 kronor.

Preferensaktierna skola framför stamaktierna medföra rätt till årlig utdelning

av bolagets vinst intill fem procent å aktiebeloppet ävensom rätt att,

därest under ett eller flera år sådan utdelning ej kunnat lämnas, av följande

års vinst bekomma vad däruti brustit, innan utdelning å stamaktierna må

äga nim. Därutöver skola preferensaktierna icke medföra rätt till utdelning

av vinsten.

Å stamaktierna må av vinsten årligen utdelas högst fem procent å aktiebeloppet.

Återstående vinst skall, i den mån den ej enligt 8 § användes för inlösen av

preferensaktier eller för sådant ändamål avsättes, insättas å statsverkets

checkräkning i riksbanken för kontrollstyrelsens räkning.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

Då bolaget upplöses, skall ägare av preferensaktie med företrädesrätt framför

stamaktiernas ägare ur bolagets tillgångar erhålla ett belopp, motsvarande

aktiens nominella värde jämte vad för ett eller flera år må hava brustit

i fem procent utdelning. Därefter skall ägare av stamaktie erhålla ett på

motsvarande sätt beräknat belopp. Övriga tillgångar tillfalla statsverket.

7 §•

Därest beslut framdeles skulle komma att fattas angående aktiekapitalets

ökning genom utgivande av aktier mot likvid i penningar, skola aktieägarna

äga företrädesrätt, envar i förhållande till antalet av honom innehavda

aktier, att teckna de nya aktierna.

Aktiekapitalet må ej ökas genom utgivande av gratisaktier.

8 §.

Utelöpande preferensaktier skall bolaget kunna inlösa, dock att aktiekapitalet

därigenom ej må nedsättas under minimikapitalet.

I fråga örn dylik inlösen gälla följande bestämmelser:

örn av uppkommen vinst finnas till förfogande medel utöver vad som enligt

6 § erfordras för utdelning, äger bolaget använda sådant vinstöverskott

till inlösen av preferensaktier.

Bolaget må för sådant ändamål ävenledes begagna på annat sätt anskaffade

penningmedel.

Med enkelt majoritet å bolagsstämma bestämmes det antal preferensaktier,

som varje gång skall inlösas, varefter ordningen för inlösen bestämmes genom

utlottning inför notarius publicus i Stockholm.

_ Innehavare av utlottad preferensaktie är skyldig att en månad efter uppsägning,

verkställd i den ordning som i fråga örn meddelanden till aktieägarna

är föreskriven, för densamma taga lösen med ett belopp, motsvarande

aktiens nominella värde jämte ränta efter fem procent om året från det

löpande räkenskapsårets början samt dessutom eventuellt ogulden utdelning

för ett eller flera föregående år.

Från den dag, då lösenbeloppet förfallit till betalning, upphör all ränteberäkning

därå.

Då aktie enligt vad ovan sagts blivit inlöst, skall aktiebrevet genom styrelsens

försorg förses med påskrift om inlösandet.

9 §•

Stamaktie i bolaget kan ägas endast av svenska staten eller svensk medborgare,

som därtill erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd. Preferensaktierna i bolaget

må ägas endast av svenska staten.

10 §’

1. Bolagets styrelse består av åtta ledamöter nied fyra suppleanter för dem.

2. Till ledamot eller suppleant i styrelsen må icke utses den, som äger

eller har andel i annat företag, som självt eller genom dotterbolag idkar

hotell- eller restaurangrörelse, ej heller den som, ändock att han icke äger

eller har andel i företag, som nu nämnts, är ledamot eller suppleant i styrelsen

för sådant företag eller tjänsteman i företaget. Vad nu sagts gäller

dock icke ledamot eller suppleant i styrelsen för bolagets dotterbolag.

3. Kungl. Majit utser fyra ledamöter i styrelsen, därav en såsom ordförande

och en såsom vice ordförande, samt två suppleanter, övriga styrelseledamöter

och suppleanter utses å ordinarie bolagsstämma.

Såväl ledamöter som suppleanter utses för två år i sänder. Två ledamöter

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

33

och en suppleant bland de av Kungl. Maj:t utsedda och likaledes två ledamöter

och en suppleant bland de å bolagsstämma utsedda skola årligen avgå,

och skall i följd härav, då styrelsen första gången utses, halva antalet

ledamöter och suppleanter utses för allenast ett år. Därest av Kungl. Majit

utsedd styrelseledamot eller suppleant avgår före utgången av den tid, för

vilken han blivit utsedd, skall i hans ställe annan utses för den återstående

tiden.

Styrelsen utser verkställande direktör för bolaget. Tillhör verkställande

direktören ej styrelsen, skall för honom gälla vad i 2 mom. är stadgat för

styrelseledamot.

4. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden i regel minst en

gång i månaden och eljest så ofta ärendenas behandling det fordrar. Sammanträde

skall ock utlysas, när minst två styrelseledamöter det påkalla.

5. Därest såväl ordföranden som vice ordföranden äro förhindrade att

närvara vid styrelsesammanträde, skall ordet föras av den till tjänsteåren i bolaget

äldste bland de utav Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna.

Styrelsen är beslutför, när fem av styrelsens ledamöter, däribland minst

två av de utav Kungl. Majit utsedda, finnas tillstädes. Frågor av större betydelse

skola, därest minst två ledamöter så påfordra, behandlas vid två styrelsesammanträden.

Vid lika röstetal äger ordföranden utslagsröst.

Beslut om avtal, som innefattar åtagande för längre tid än den, för vilken

bolaget godkänts såsom sådant restaurangbolag som avses i 3 kap. 15 §

andra stycket förordningen angående försäljning av rusdrycker, är ej giltigt,

med mindre det biträdes av minst tre av de utav Kungl. Majit utsedda

ledamöterna; dock må utan hinder härav hyresavtal slutas till fardag, som

infaller näst efter utgången av nämnda tid.

6. Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoll, varav avskrift omedelbart

efter justeringen tillställes samtliga revisorer.

7. Ersättningar till de av Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna och

styrelsesuppleantema bestämmas av Kungl. Majit.

11 §-

Bolagets firma tecknas av den eller dem bland styrelsens ledamöter eller

suppleanter, som styrelsen därtill utser. Styrelsen må ock bemyndiga annan

än styrelseledamot eller suppleant att teckna firman.

12 §.

1. För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper

skall finnas en revision, bestående av fem revisorer jämte lika många suppleanter.

2. Till revisor eller suppleant må icke utses den, som äger eller har andel

i annat företag, som självt eller genom dotterbolag idkar hotell- eller

restaurangrörelse, ej heller den som, ändock att han icke äger eller har andel

i företag, som nu nämnts, är ledamot eller suppleant i styrelsen för sådant

företag eller tjänsteman i företaget. Vad nu sagts gäller dock icke revisor

eller revisorssuppleant i bolagets dotterbolag.

3. Å ordinarie bolagsstämma utses årligen en revisor och en suppleant

för tiden till och med nästa ordinarie bolagsstämma.

Kungl. Majit äger utse en revisor och en suppleant för tiden från en ordinarie

bolagsstämma till och med den ordinarie bolagsstämman två år därefter.

Av Kungl. Majit förordnad revisor skall vara jourhavande revisor.

fallang till riksdagens protokoll 1945. 7 sami. Nr 36. I!

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

Till revisor eller revisorssuppleant, som avses i första och andra styckena,

må förordnas endast av handelskammare auktoriserad revisor eller person,

som äger med sådan revisor jämförliga kvalifikationer.

Fullmäktige i riksgäldskontoret äga årligen utom sig utse tre revisorer och

tre suppleanter för tiden från den ordinarie bolagsstämman under löpande

kalenderår till och med nästa ordinarie bolagsstämma.

4. Revisionen utser inom sig ordförande och vice ordförande.

Revisionen sammanträder på kallelse första gången av chefen för finansdepartementet

och därefter av ordföranden minst en gång varje kalenderkvartal

och eljest då ordföranden eller minst två revisorer anse det erforderligt.

5. Vid revisionens sammanträden skall föras protokoll.

6. Ersättningar till revisor, som utsetts av Kungl. Maj:t, samt till revisor,

som utsetts av fullmäktige i riksgäldskontoret, bestämmas av Kungl.

Maj :t.

13 §.

Bolagets räkenskaper skola per den 31 december varje år i fullständigt

bokslut sammanföras. Bokslutet skall vara verkställt senast den 1 maj påföljande

år, då räkenskaperna jämte tillhörande handlingar ävensom av

styrelsen avgiven förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning samt

balansräkning för senaste räkenskapsåret skola för granskning överlämnas

till de utsedda revisorerna, vilka senast den 20 maj böra över granskningen

avgiva skriftligt utlåtande, däri ansvarsfrihet för styrelsen tillstyrkes eller

avstyrkes.

14 §.

Bolagsstämma öppnas av styrelsens ordförande eller, vid förfall för honom,

av vice ordföranden eller vid förfall jämväl för honom av annan ledamot

av styrelsen, varefter närvarande röstberättigade genom öppen omröstning

efter huvudtalet sig emellan välja ordförande vid stämman.

15 §.

Ordinarie bolagsstämma skall hållas i Stockholm en gång om året under

juni månad.

Å denna stämma skall styrelsen framlägga förvaltningsberättelse jämte

vinst- och förlusträkning samt balansräkning för det förflutna räkenskapsåret

tillika med revisorernas utlåtande över den av dem verkställda granskningen.

Utom övriga frågor, vilka i behörig ordning till stämmans avgörande hänskjutas,

skola å stämman följande ärenden till behandling förekomma, nämligen:
1.

fastställande av balansräkning;

2. fråga örn beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid förvaltningsberättelsen

omfattar;

3. fråga örn användning av den vinst, som å bolagets rörelse uppkommit,

samt, därest vinstutdelning beslutes, när densamma får av aktieägarna lyftas;

4. val av styrelseledamöter och suppleanter;

5. val av en revisor och en suppleant; samt

6. bestämmande av ersättningar åt de styrelseledamöter och styrelsesuppleanter

samt den revisor och den revisorssuppleant, som utses å bolagsstämma.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

35

16 §.

Å bolagsstämma må aktieägare rösta för fulla antalet av honom ägda

aktier.

Varje aktie medför en röst, dock att vid val av ledamöter och suppleant^

i styrelsen samt av revisor och suppleant för denne varje stamaktie medför

trehundra röster.

17 §•

Kallelse till bolagsstämma ävensom andra meddelanden till aktieägarna

skola ske medelst kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och genom brev

med posten. Kallelse till bolagsstämma skall vara införd i tidningen och avsänd

till aktieägarna senast två veckor före ordinarie stämman och senast

en vecka före extra stämma.

18 §.

Denna bolagsordning får ej ändras utan Kungl. Maj :ts tillstånd.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

De sakkunnigas förslag

till

Avtal

angående

godkännande av Sveriges centrala restaurangaktiebolag såsom

sådant restaurangbolag, som avses i 3 kap. 15 § andra stycket

förordningen angående försäljning av rusdrycker.

1 §•

o Med stöd av bestämmelserna i 3 kap. 15 § andra stycket förordningen angående

försäljning av rusdrycker, sådant detta författningsrum lyder enligt

förordningen den 1945 (nr ), godkänner Kungl. Maj:t

å statens vägnar härmed för en tid av fyra år från och med den 1 januari

1946 till och med den 31 december 1949 Sveriges centrala restaurangaktiebolag

såsom sådant restaurangbolag som avses i nämnda förordning, med de

rättigheter och skyldigheter som därmed följa jämlikt lag och författning

samt på följande villkor i övrigt.

Kungl. Majit godkänner icke för tid, under vilken detta avtal är gällande,

annat bolag såsom restaurangbolag.

2 §•

Centralbolaget förbinder sig att driva sin restaurangrörelse genom dotterbolag.

3 §•

Det aligger centralbolaget

att under den tid avtalet gäller utöva utskänkning av rusdrycker på sätt

förutsättes i förordningen angående försäljning av rusdrycker och därjämte

ställa sig till efterrättelse de föreskrifter Kungl. Majit utfärdat eller kan komma

att utfärda i fråga om handhavandet av sådan utskänkning,

o ott noggrant uppfylla de villkor, som föreskrivits i samband med överlåtelse

å bolaget av tillstånd till utskänkning av rusdrycker,

att vid sådan utskänkning tillämpa de grunder för prissättningen, som kontrollstyrelsen

kan komma att föreskriva, samt

att städse med omsorg och noggrannhet handhava de ekonomiska och sociala

uppgifter, vilka ankomma på bolaget. 4

4 §.

Centralbolaget förbinder sig

att tillhandagå kontrollstyrelsen och vederbörande systembolag med uppgifter

och yttranden, som äro erforderliga för fullgörandet av kontrollstyrelsen

eller systembolagen åliggande tillsyn över rusdryckshanteringen, samt

att varje år till kontrollstyrelsen avlämna statistiska uppgifter i den omfattning

kontrollstyrelsen föreskriver.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

37

5 §•

Det åligger centralbolaget

att vid handläggning av frågor, som beröra lokala förhållanden, i erforderlig

utsträckning söka kontakt med vederbörande lokala myndigheter,

att bereda de lokalt verksamma organen inom bolagets rörelse tillfälle att

framlägga sina synpunkter i dylika frågor för bolagets centrala ledning ävensom
att

på andra sätt, som stå bolaget till buds, bidraga till att kontakt uppehälles

med de lokala intressena.

6 §•

För beredande av frågor, som skola avgöras av styrelsen, ävensom för

behandling av andra spörsmål av större betydelse för centralbolagets verksamhet

skall finnas ett arbetsutskott. Detta arbetsutskott består förutom av

verkställande direktören av två personer, som styrelsen utser, därav minst en

bland de av Kungl. Majit förordnade styrelseledamöterna. Därjämte deltaga

i arbetsutskottets överläggningar men icke i dess beslut den eller de avdelningschefer,

på vilkas handläggning ärendet ankommer. Styrelsen utser ordförande

och vice ordförande i arbetsutskottet, vilket sammanträder på kallelse

av ordföranden eller verkställande direktören.

I en av styrelsen utfärdad instruktion bestämmes närmare området för arbetsutskottets

verksamhet. Åtgärd i strid mot något av arbetsutskottet gjort

uttalande må icke vidtagas av verkställande direktören eller annan, med

mindre styrelsen godkänt den ifrågasatta åtgärden.

Vid arbetsutskottets sammanträden skall föras protokoll, varav avskrift

omedelbart efter justeringen tillstädes samtliga styrelseledamöter och revisorer.

7 §•

Centralbolaget åtager sig att med belopp, som fastställas av Kungl. Majit,

gälda ersättningar till de av Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna och

styrelsesuppleanterna, till jourhavande revisorn samt till de av fullmäktige

i riksgäldskontoret utsedda revisorerna.

Bolaget må ej för å bolagsstämma utsedd styrelseledamot och suppleant

bestämma högre ersättning än av Kungl. Majit fastställts för av Kungl. Majit

utsedd styrelseledamot och suppleant.

8 §•

Centralbolaget skall till revisorernas disposition ställa erforderliga penningmedel

att av dem användas för anordnande av sifferrevision och övrig kontroll,

som de pröva nödig.

9 §■

Centralbolaget må ej sluta avtal, som innefattar åtagande för längre tid än

den, för vilken bolaget godkänts såsom sådant restaurangbolag, som avses

i 3 kap. 15 § andra stycket förordningen angående försäljning av rusdrycker,

utan så är att minst tre av de utav Kungl. Majit utsedda ledamöterna i

bolagets styrelse biträda beslut därom; dock må utan hinder härav hyresavtal

slutas till fardag, som infaller näst efter utgången av nämnda tid.

10 §.

Centralbolaget må årligen avskriva högst fem procent å byggnaders anskaffningsvärde

men må använda fri avskrivning å inventariers anskaffningsvärde.

För ytterligare avskrivningar som ej enligt lag skola ske fordras Kungl.

Majlis medgivande.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

Bolaget medgives rätt att överföra vinstmedel till pensionsstiftelse.

Vidare äger bolaget verkställa avsättning till dels vinstregleringsfond, vilken

ej må överstiga 15 000 000 kronor, dels ock reservfond. Till reservfond

må avsättas högst 1 500 000 kronor årligen intill dess fonden uppgår till

15 000 000 kronor. Annan avsättning till fonder må ej äga runi utan Kungl.

Maj:ts medgivande.

11 §•

I fråga örn dotterbolag, genom vilket restaurangrörelse drives, förbinder

centralbolaget sig att före registreringen av nybildat sådant bolag eller, därest

bolaget förvärvar aktiemajoritet i annat dylikt bolag, senast inom sex månader

efter förvärvet underställa bolagsordningen Kungl. Maj:ts godkännande.

Ändring i bolagsordningen må icke vidtagas utan att sådant godkännande

lämnats.

I övrigt åligger det centralbolaget att beträffande sådant dotterbolags organisation

och verksamhet iakttaga

att aktiekapitalet i dotterbolag utgöres av stamaktier och preferensaktier,

att stamaktiekapitalet uppgår till högst en procent av aktiekapitalet eller

om detta i bolagsordningen fastställts till vissa minimi- och maximibelopp,

högst en procent av minimibeloppet, i vartdera fallet dock till minst 20 000

kronor, att stamaktierna ägas endast av svenska medborgare som erhållit

tillstånd därtill av vederbörande myndighet och att preferensaktierna icke

ägas av annan än centralbolaget,

att av dotterbolags vinst å stamaktierna årligen utdelas högst fem procent

å aktiebeloppet,

att dotterbolags styrelse skall bestå av fem ledamöter och fem suppleanter,

att till ledamot i styrelsen för dotterbolag, där så finnes lämpligt, utses

verkställande direktören i centralbolaget,

att centralbolaget vid bolagsstämma med dotterbolag — till förmån för

stamaktieägarna — skall avstå från att rösta då fråga är om val av en

styrelseledamot och suppleant för denne,

att den av Kungl. Majit utsedde revisorn hos centralbolaget jämväl utses

till revisor hos dotterbolagen,

att centralbolaget vid bolagsstämma med dotterbolag — till förmån för

stamaktieägama — skall avstå från att rösta vid val av en revisor och suppleant

för denne,

att beslut rörande ersättning till ledamöter och suppleanter i dotterbolags

styrelse ävensom till revisorer och suppleanter för dessa i nämnda bolag

omedelbart anmälas till Kungl. Majit,

att dotterbolag icke verkställer avskrivningar i större utsträckning än som

för centralbolaget angives i 10 § i detta avtal,

att dotterbolag icke utan Kungl. Majits medgivande verkställer avsättning

till fonder i vidare mån än som enligt lag skall ske, samt

att den vinst å dotterbolags rörelse, som kan återstå sedan fondavsättning

skett, icke användes för annat ändamål än till utdelning åt aktieägarna i

överensstämmelse med gällande bolagsordning.

12 §.

Därest annan än centralbolaget godkännes såsom sådant restaurangbolag,

som avses i 3 kap. 15 § andra stycket förordningen angående försäljning

av rusdrycker, för tid efter den, under vilken detta avtal är gällande,

skall den nye innehavaren berättigas och förpliktas att övertaga bolagets

för rörelsens bedrivande erforderliga tillgångar, såsom fastigheter, vanda
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

39

ger, inventarier och förbrukningsartiklar, ävensom förpliktas att, i den mån

sådant lämpligen kan ske, bibehålla hos bolaget anställd personal. Vid överlåtelse,

som nu sagts, skall värdering av tillgångar, som ifrågakomma till

övertagande, i den mån överenskommelse ej kan träffas, hänskjutas till avgörande

enligt lagen örn skiljemän.

13 §.

Skulle tvist uppstå mellan staten och centralbolaget rörande rätta tolkningen

av detta avtal, skall dylik tvist avgöras enligt lagen örn skiljemän.

14 §.

Av detta avtal äro två exemplar upprättade och mellan parterna utväxlade.

Stockholm den

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

De sakkunnigas förslag

till

Avtal

angående

stamaktiekapitalet i|Sveriges centrala restaurangaktiebolag.

Sedan staten i avtal den 1945 med Sveriges centrala res
taurangaktiebolag

för en tid av fyra år från och med den 1 januari 1946 till

och med den 31 december 1949 godkänt bolaget såsom sådant restaurangbolag,

som avses i 3 kap. 15 § andra stycket förordningen angående försäljning

av rusdrycker, har mellan staten, å ena sidan, samt undertecknade, stamaktieägare

i bolaget,---å andra sidan, träffats följande avtal angående

stamaktiekapitalet i nämnda bolag.

1 §•

Envar av undertecknade har förvärvat fem stamaktier i Sveriges centrala

restaurangaktiebolag med tillhörande kuponger till ett pris enligt parikurs av

ettusen kronor för aktie.

2 §•

oStamaktieägarna tillförsäkra staten rätt att, när helst Kungl. Majit så

påfordrar, till parikurs inlösa samtliga ifrågavarande stamaktier eller det

antal därav, Kungl. Majit bestämmer, jämte kuponger, som ej förfallit till

betalning, med tillägg av fem procent ränta, i den mån sådan ej genom utdelning

guldits.

3 §•

Stamaktieägarna förbinda sig att icke överlåta aktierna till annan än staten

eller den Kungl. Majit godkänner såsom ägare av aktierna.

Vid överlåtelse av aktie till annan än staten skall stamaktieägare tillförbinda

ny ägare att underkasta sig de förpliktelser, detta avtal innehåller. 4

4 §.

Till säkerhet för statens rättigheter enligt detta avtal pantsätta stamaktieägarna

ifrågavarande aktier, vilka för detta ändamål, in blanco transporterade,

överlämnas till Sveriges riksbank under förbud för riksbanken att annat

än med Kungl. Majlis medgivande och på villkor, som Kungl. Majit må bestämma,

utlämna aktierna. Stamaktieägarna tillförsäkra staten rätt att, om

stamaktieägarna brista i fullgörandet av åtagna förpliktelser enligt detta avtal,

utan iakttagande av i lag stadgade föreskrifter, på sätt staten finner lämpligt

realisera panten samt därur göra sig betald för sina ersättningsanspråk.

Utan hinder av vad nu sagts må stamaktieägare i riksbanken eller — utan

att aktierna uttagas från riksbanken — i annan bank, vars reglemente blivit

av Kungl. Maj :t fastställt, ställa aktierna såsom pant med förmånsrätt framför

statens ersättningsanspråk för ett fordringsbelopp av högst aktiernas pari
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

41

värde jämte ränta, motsvarande den å aktierna belöpande utdelningen. Sådan

pantsättning må dock ske allenast på villkor, att panten ej må realiseras utan

att Kungl. Majit på förhand underrättats och erhållit tillfälle att bevaka statens

rätt.

5 §.

Stamaktieägama förbinda sig att vid nyteckning av stamaktier verkställa

överlåtelse av de nytecknade aktierna i enlighet med av Kungl. Majit given

anvisning.

6 §.

Om stamaktieägarnas förpliktelser enligt detta avtal skall anteckning göras

å aktiebreven.

7 §.

Av detta avtal äro två exemplar upprättade, av vilka staten tagit ett och

—--för stamaktieägarnas räkning ett.

Stockholm den

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande nr 36

De sakkunnigas förslag till ändrad lydelse av bolagsordningarna

för de nuvarande fem restaurangbolagen.

Bolagsordning

för

1 §•

Detta bolag, vars firma är — — —, är grundat på aktier enligt bestämmelserna

i lagen om aktiebolag den 12 augusti 1910 och Kungl, förordningen den

18 juni 1937 angående försäljning av rusdrycker.

2§.

Bolaget har till ändamål att — såsom dotterbolag till sådant restaurangbolag,

som avses i 3 kap. 15 § andra stycket förordningen angående försäljning

av rusdrycker — driva restaurang- och hotellrörelse ävensom att idka

annan därmed sammanhängande verksamhet.

3 §•

Bolagets styrelse har sitt säte i---,1 2

4 §■

Bolagets aktiekapital skall utgöra lägst---kronor och högst---

kronor.3

5 §•

Aktie skall lyda å etthundra kronor och skola aktiebreven ställas till viss

man.

6 §.

Aktierna skola vara dels stamaktier till ett belopp av---kronor4 och

dels preferensaktier, vilka sistnämnda skola kunna utgivas till ett belopp av

högst---kronor.5

Preferensaktierna skola framför stamaktierna medföra rätt till årlig utdelning

av bolagets vinst intill fem procent å aktiebeloppet ävensom rätt att,

därest under ett eller flera år sådan utdelning ej kunnat lämnas, av följande

års vinst bekomma vad däruti brustit, innan utdelning å stamaktierna må

äga rum. Därutöver skola preferensaktierna icke medföra rätt till utdelning

av vinsten.

Då bolaget upplöses, skall ägare av preferensaktie med företrädesrätt fram
1

De fem nuvarande restaurangbolagen bibehålla sina firmanamn oförändrade.

2 Någon ändring i vad som nu gäller föreslås icke i detta hänseende.

3 Bolagens aktiekapital bibehållas oförändrade.

4 Stamaktiekapitalen fastställas för vart och ett av bolagen till 20 000 kr.

5 Preferensaktiekapitalen komma att uppgå till högst följande belopp, nämligen i SARA

5 980 000 kr., i VARA 1480 000 kr., i SKAR 1780000 kr., i BARA 730 000 kr. och i ÖSARA

880 000 kr.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

43

för stamaktieägare ur bolagets tillgångar erhålla ett belopp, motsvarande

aktiens nominella värde jämte vad för ett eller flera år må hava brustit i

fem procent utdelning.

Vid ökning av aktiekapitalet genom utgivande av aktier för vilka betalning

skall erläggas i penningar må stamaktie tecknas endast av stamaktieägare

och preferensaktie endast av preferensaktieägare, ökning av aktiekapitalet

genom utgivande av gratisaktier må ej förekomma.

7 §•

Stamaktie i bolaget kan ägas endast av svensk medborgare, som därtill

erhållit tillstånd av — — —/ Antalet stamaktieägare må icke överstiga tio.

Preferensaktierna i bolaget må ägas endast av sådant restaurangbolag,

som i 2 § avses.

8 §.

Bolagets styrelse består av fem ledamöter med lika många suppleanter

för dem.

Till ledamot eller suppleant i styrelsen må icke utses den, som äger eller

har andel i annat företag, som självt eller genom dotterbolag idkar hotelleller

restaurangrörelse, ej heller den som, ändock att han icke äger eller

har andel i företag, som nu nämnts, är ledamot eller suppleant i styrelsen

för sådant företag eller tjänsteman i företaget. Vad nu sagts utgör dock icke

hinder för ledamot eller suppleant i styrelsen för sådant restaurangbolag, som

i 2 § avses, eller för tjänsteman i nämnda bolag att vara ledamot eller suppleant

i bolagets styrelse.

Styrelseledamöterna och styrelsesuppleanterna utses å ordinarie bolagsstämma

för tiden intill nästa ordinarie bolagsstämma.

Stamakiieägarna utse en ledamot av styrelsen och suppleant för denne,

övriga ledamöter och suppleanter i styrelsen utses av ägaren till preferensaktierna.

Styrelsen är beslutför när tre ledamöter äro tillstädes såvida dessa äro örn

beslutet ense. Kan enighet ej uppnås inom styrelsen, är den beslutför endast

när fem ledamöter äro närvarande.

9 §.

Bolagets firma tecknas av den eller dem bland styrelsens ledamöter eller

suppleanter, som styrelsen därtill utser. Styrelsen må ock bemyndiga annan

än styrelseledamot eller suppleant att teckna firman.

10 §.

Bolagets verkställande direktör utses av styrelsen. Styrelsens val skall för

godkännande underställas styrelsen för restaurangbolag, som i 2 § avses.

11 §•

Verkställande direktören har skyldighet att, där ej styrelsen annorlunda

beslutat, övervara styrelsens sammanträden och föredraga ärendena inom

styrelsen samt äger, ändå att han icke är ledamot av styrelsen, att därvid

väcka förslag och göra framställningar, att deltaga i överläggningarna och

att få sin avvikande mening antecknad till protokollet. 1

1 Tillståndet skall meddelas beträffande stamaktieägare i SARA av Överståthållarämbetet samt

beträffande stamaktieägare i övriga bolag av länsstyrelserna i resp. Göteborgs och Bohus, Malmöhus,

örebro och Östergötlands län.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

12 §.

Bolaget må ej låta avlöningen till någon i bolagets tjänst anställd person

utgå i förhållande till storleken av omsättningen eller vinsten å bolagets rörelse.

Ej heller må bolaget vidtaga åtgärd sorn, till men för bolaget, gynnar

kommun eller annan.

13 §.

För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skall

finnas en revision, bestående av två revisorer jämte lika många suppleanter.

Till revisor eller revisorssuppleant må icke utses den, som äger eller har

andel i annat företag, som självt eller genom dotterbolag idkar hotell- eller

restaurangrörelse, ej heller den sorn. ändock att han icke äger eller har andel

i företag, som nu nämnts, är ledamot eller suppleant i styrelsen för sådant

företag eller tjänsteman i företaget. Vad nu sagts utgör dock icke hinder för

revisor eller revisorssuppleant i sådant restaurangbolag, som i 2 § avses, att

vara revisor eller revisorssuppleant i bolaget.

Revisorerna och suppleanterna utses å ordinarie bolagsstämma för tiden

intill nästa ordinarie bolagsstämma.

Stamaktieägarna utse en revisor och suppleant för denne, och ägaren till

preferensaktierna utser den andre revisorn och dennes suppleant.

14 §.

Ledamöterna och suppleanterna i bolagets styrelse ävensom revisorerna

och suppleanterna för dessa äga att av bolaget åtnjuta ersättning enligt föreskrifter

som meddelats av styrelsen för restaurangbolag, som i 2 § avses.

15 §.

Bolagets räkenskaper avslutas för kalenderår. Senast den 1 mars skola

räkenskaperna överlämnas till revisorerna för granskning, som bör vara avslutad

senast den 31 mars.

16 §.

Ordinarie bolagsstämma skall hållas i---en gång örn året under april

månad.1

Ä denna stämma skall styrelsen framlägga förvaltningsberättelse jämte

vinst- och förlusträkning samt balansräkning för det förflutna räkenskapsåret

tillika med revisorernas utlåtande över den av dem verkställda granskningen.

Utom övriga frågor, vilka i behörig ordning till stämmans avgörande hänskjutas,

skola därjämte å densamma följande ärenden till behandling förekomma:
a)

fastställande av balansräkning;

b) fråga örn beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid revisorernas

utlåtande avser;

c) fråga örn användande av den vinst, som å bolagets rörelse uppkommit,

samt, därest vinstutdelning beslutes, den tidpunkt då densamma får av aktieägarna

lyftas;

d) val av styrelseledamöter och suppleanter; samt

e) val av revisorer och suppleanter.

17 §.

Å bolagsstämma må aktieägare rösta för fulla antalet av honom företrädda

aktier. 1

1 Bolagsstämman skall hållas å ort, där styrelsen har sitt säte.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

45

18 §.

Kallelse till bolagsstämma ävensom andra meddelanden till aktieägarna

skola, enligt styrelsens bestämmande, ske antingen genom avsändande i rekommenderade

brev av meddelandet till samtliga aktieägare under deras i

aktieboken angivna adress, eller ock medelst kungörelse i Post- och Inrikes

Tidningar. Föreskrivna kallelseåtgärder skola vara vidtagna senast två veckor

före ordinarie stämman och senast en vecka före extra stämma.

19 §.

Denna bolagsordning får ej ändras utan Kungl. Maj:ts tillstånd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:231 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 25 maj 1941 a1 i texten