Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående ändringar i förordningen den 14 juni 1940

1945-05-24 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1945:44, Betänkande i anledning av väckta motioner angående ändringar i förordningen den 14 juni 1940

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 44.

i

Nr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1945 kl. 3 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående ändringar i förordningen den 14 juni 1940

(nr 478) om nöjesskatt.

Till bevillningsutskottet lia hänvisats följande, av utskottet till behandling

i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen:

1) de likalydande motionerna I: 83 av herrar Bror Nilsson och Gustavson

samt II: 102 av herr Pettersson i Dahl m. fl., vari hemställts »att riksdagen

måtte hos Kungl. Maj:t anhålla örn utredning angående ett överförande av

nöjesskatten till en statens kulturfond»; samt

2) motionen II: 283 av herr Johanson i Norrköping m. fl., vari hemställts

»att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att

frågan örn slopande av nöjesskatten på amatöridrottstävlingar må skyndsamt

utredas och förslag i denna riktning föreläggas riksdagen».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna II: 102 och II: 283.

Enligt 1 § förordningen den 14 juni 1940 (nr 478) örn nöjesskatt skall för

nöjestillställning, till vilken allmänheten har tillträde mot avgift, kommun,

inom vars område tillställningen hålles, uttaga nöjesskatt. Jämlikt 10 § samma

förordning åligger det kommun att till statsverket inleverera hälften av

influten nöjesskatt.

Jämlikt 5 § utgår nöjesskatten enligt tre olika tariffer, taxa I, taxa II och

taxa III, varav taxa I, som är den lägsta tariffen, innebär, att nöjesskatt

skall utgå med 15 procent av biljettpriset. Under taxa I hänföres bland annat

uppvisning eller tävling i icke professionell idrott.

Bestämmelser angående befrielse från nöjesskatt i vissa fall ha meddelats

ilig nöjesskatteförordningen. Enligt sistnämnda stadgande må länsstyrelsen,

när kommunen det tillstyrkt, medgiva befrielse från nöjesskatten, då

nöjestillställning äger rum uteslutande för välgörande eller allmännyttigt ändamål.

I de likalydande motionerna I: 83 och 11: 102 Ilar till stöd för yrkandet örn

nöjesskattens förstatligande och nöjeskatteintäkternas fondering anförts

bland annat följande. Tiden syntes nu vara mogen för att helt förstatliga

nöjesskatten, örn nöjesskatten redovisades till en kulturfond, skulle den ur
Bihang

till riksdagens protokoll 7.945. 7 sami. Nr 44. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 44■

Utskottet.

sprungliga lanken nied nöjesskattens användning förverkligas. Samtidigt

skulle alla kommuner oberoende av läge och storlek komma i åtnjutande av

nöjesskattemedel. Ur fonden kunde bidrag lämnas exempelvis lill ungdomens

studier i form av stipendier, till inspelning av undervisningsfilm för skolorna,

skolresor och biblioteksverksamhet. Framför allt borde fonden användas till

ungdomens andliga och fysiska fostran.

I motionen 11:283 har beträffande nöjesbeskattningen av idrottsrörelsen

framhållits, att det här gällde en ideell rörelse, vars verksamhet borde på

allt sätt befrämjas i stället för att hindras genom hart när olidliga pålagor.

I ett aktuellt fall hade det inträffat att det verkliga nettot av en idrottstävlan

uppgått till allenast 37 kronor, ehuru bruttoinkomsten utgjort 3 314 kronor. Av

bruttoinkomsten hade nöjesskatten slukat 521 kronor. Beskattningen vore ett

mycket brännande problem för idrottssammanslutningarna. De stora inkomster,

som kunde noteras å stortävlingar, utgjorde ofta vederbörande arrangörers

enda inkomstkälla, som skulle ge underlag för verksamhet på bred

basis. Det stora flertalet idrottsarrangörer drabbades mycket hårt av nöjesskatten.

Det torde därför vara väl motiverat att avskaffa nöjesskatt på idrott.

Till samma resultat hade den .statliga ungdomsvårdskommittén kommit.

I de likalydande motionerna I: 83 och II: 102 har hemställts, att riksdagen

måtte hos Kungl. Majit anhålla om utredning angående ett överförande av

nöjesskatten till en statens kulturfond. Vidare har i motionen II: 283 yrkats,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn skyndsam utredning

av frågan örn slopande av nöjesskatten på amatöridrotlstävlingar.

Utskottet får i anledning härav erinra örn att chefen för finansdepartementet

med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 oktober 1944 tillkallat

sakkunniga med uppdrag att inom departementet biträda med utredning

om en revision av gällande bestämmelser rörande nöjesskatten. De sakkunniga,

vilka antagit benämningen 1944 års nöjesskatteutredning. ha till

fullgörande av detta uppdrag den 10 februari 1945 till departementschefen

avlämnat en PM angående ändrade bestämmelser örn nöjesskatt. De sakkunnigas

förslag innebär bland annat, att nöjesskatten skall för alla nöjestillställningar

utgå med 20 procent av de erlagda avgifternas sammanlagda belopp.

att för uppvisning eller tävling i icke professionell idrott eller gymnastik

eller i hästsport nöjesskatten dock skall utgå endast å det belopp, varmed

summan av de erlagda avgifterna överstiger 2 000 kronor, ävensom att av

nöjesskattens belopp 97 procent skall lika fördelas mellan statsverket och

kommunen samt 3 procent avsättas till en fond. som enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

skall användas till främjande av teater- och musiklivet. Enlig!

vad utskottet inhämtat är de sakkunnigas förslag föremål för fortsatt övervägande

inom finansdepartementet.

Då frågan örn ändrade bestämmelser för nöjesbeskattningen sålunda för

närvarande är föremål för Kungl. Maj:ts prövning, finner utskottet ej skäl

tillstyrka bifall till motionärernas förslag örn skrivelse lill Kungl. Majit med

anhållan om utredning i motionernas syfte.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 44. 3

Under åberopande av vad sålunda anföris får utskottet hemställa,

1) att de likalydande motionerna 1:83 av herrar Bror

Nilsson och Gustavson samt II: 102 av herr Pettersson i Dahl

m. fl. angående utredning örn överförande av nöjesskatten

till en statens kulturfond icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd; samt

2) att motionen II: 283 av herr Johanson i Norrköping m. fl.

angående utredning örn slopande av nöjesskatten på amatöridrottstävlingar

icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 24 maj 1945.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

s

N ii r i) aran d e:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, ''Wahlmark, Sjödahl, friherre Be Geer,

Ekman, Frans Ericson, Velander, Herman Ericsson och Carl Eric Ericsson, samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Björklund, Sandberg, Orgård, Janson i Frändesta,

Falk, Jonsson i Skedsbygd, Olofsson i Höganäs, Vigelsbo och Karlsson i Granebo.

R eservation

av herr Jonsson i Skedsbygd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.