Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ förordningen den 28 september 1928

1945-05-30 · 16 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 12 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1945:47, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ förordningen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

1

Nr 47.

Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1945 kl. 11 fm.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning angående ändrad

lydelse av 1 och 2 §§ förordningen den 28 september

1928 (nr 376) örn särskild skatt d vissa lotterivinster,

m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 6 april 1945 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 264, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ förordningen den 28

september 1928 (nr 376) örn särskild skatt å vissa lotteri vinster;

2) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370);

3) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928

(nr 379); samt

4) förordning om ändrad lydelse av 3 § lotteriförordningen den 19 maj

1939 (nr 207).

De ovannämnda vid propositionen fogade författningsförslagen äro av följande

lydelse:

1) Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ förordningen den 28 september

1928 (nr 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster.

Härigenom förordnas, dels att 1 och 2 §§ förordningen den 28 september

1928 om särskild skatt å vissa lotterivinster1 skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives, dels ock att övergångsbestämmelsen till nämnda förordning

skall upphöra att gälla, såvitt angår vinster som utfallit vid vinstdragning

å premieobligationer, utfärdade före den 1 januari 1929.

1 Senaste lydelse se beträffande 1 § 1 mom. och 2 § 1942:276 samt beträffande 1 § 2 mom.

1935: 29.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 7 sami. Nr 47.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

Nuvarande lydelse:

1 §•

1 mom. Å vinst i svenskt penninglotteri

och å vinst vid vinstdragning

på här i riket utfärdade premieobligationer

skall, därest vinsten översti*

ger tjugufem kronor eller, såvitt angår

vinst å halvlott i penninglotteri,

tolv kronor 50 öre, till staten erläggas

en särskild skatt utgörande tjugu

procent av vinstens belopp. Skatt som

nu sagts skall ock utgå å vinst i annat

här i riket anordnat lotteri, vilken

utgöres av värdepapper.

Skatt skall---vinnaren utta
ges.

2 mom. Under penninglotteri inbegripes

i denna förordning vadhållning,

som enligt Kungl. Maj:ts tillstånd anordnas

för allmänheten i samband

med idrottståvlingar, dock ej vadhållning

medelst totalisator vid hästtävlingar.

2§.

När vinst, som avses il § f morn.,

utbetalas eller utgives till vinnaren,

skall lotteriets anordnare eller premieobligationernas

utfärdare innehålla så

stor del av vinsten, som motsvarar den

stadgade skatten å densamma.

Föreslagen lydelse:

1 §■

Å vinst i svenskt lotteri och å vinst

vid vinstdragning på här i riket utfärdade

premieobligationer skall, därest

vinstens värde överstiger i fråga örn

vinst i varu- eller tornöolalotteri etthundra

kronor, i fråga örn vinst å

halvlott i penninglotteri tolv kronor 50

öre samt i fråga örn annan vinst

tjugufem kronor, till staten erläggas

en särskild skatt motsvarande tjugu

procent av vinstens värde. Skatt som

nu sagts skall dock icke utgå å vinst

vid vadhållning medelst totalisator

vid hästtävlingar, ej heller å vinst i

varu- eller tombolalotteri, däri endast

skänkta vinstföremål förekomma.

Vid beräkning av skattebeloppet

skall i vinstens värde inräknas den å

vinsten belöpande skatten.

Skatt skall--— vinnaren utta
ges.

2 §

När vinst, som avses i 1 §, utbetalas

eller utgives till vinnaren, skall

lotteriets anordnare eller premieobligationernas

utfärdare innehålla så stor

del av vinsten, som motsvarar den

stadgade skatten å densamma.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1946, dock att äldre bestämmelser

alltjämt skola äga tillämpning i fråga om vinst, som blivit tillgänglig

för lyftning före nämnda dag, ävensom i fråga om annan vinst i

varu- eller tombolalotteri, därest tillstånd till lotteriet meddelats innan denna

förordning utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I fråga örn vinst, som utfallit vid vinstdragning å premieobligationer, vilka

utfärdats före den 1 juli 1942, skall skatten utgöra endast tio procent

av vinstens belopp. _____________

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

3

2) Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370).

Härigenom förordnas, att 19 §, anvisningarna till 19 § samt punkterna 2

och 3 av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen den 28 september

19281 skola erhålla ändrad lydelse pa

Nuvarande lydelse:

19 §.

Till skattepliktig inkomst enligt

denna lag räknas icke:

vad som vid---i 35 §;

lotterivinst, som är underkastad beskattning

jämlikt förordningen örn

särskild skatt å vissa lotterivinster,

eller annan vinst i sådant penninglotteri

eller vid vinstdragning å sådana

premieobligationer, som i nämnda

förordning avses, och ej heller

andra lotterivinster än nu nämnts,

därest deras sammanlagda värde under

beskattningsåret understigit 100

kronor;

vad som i---mottagarens ut
bildning.

sätt nedan angives.

Föreslagen lydelse:

19 §.

Till skattepliktig inkomst enligt

denna lag räknas icke:

vad som vid---i 35 §;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid

vinstdragning på här i riket utfärdade

premieobligationer och ej heller sådan

vinst i utländskt lotteri eller vid

vinstdragning på utländska premieobligationer,

som uppgår till högst

100 kronor;

vad som i---mottagarens ut
bildning.

Anvisningar

till 19 §.

1. Fattigunderstöd, begravningshjälp

---sista stycket).

2. Enligt förordningen örn särskild

skatt å vissa lotterivinster skall dylik

skatt erläggas för vinst i svenskt pen
-

na 19 §.

Fattigunderstöd, begravningshjälp

---sista stycket).

1 Senaste lydelse se beträffande 19 §, punkt 2 av anvisningarna till 19 § och punkt 2 av

anvisningarna till 36 § 1942: 277, beträffande punkt 1 av anvisningarna till 19 § 1940:876 samt

beträffande punkt 3 av anvisningarna till 36 § 1930:190.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse:

ninglotteri (varunder jämväl inbegripes

vadhållning, som enligt Kungl.

Maj:ts tillstånd anordnas för allmänheten

i samband med idrottstävling ar,

dock ej vadhållning medelst totalisator

vid håsttävlingar) ävensom för

vinst vid vinstdragning å svenska premieobligationer,

såvida obligationerna

utfärdats efter den 31 december 1928,

dock att vinst, som ej överstiger tjugufem

kronor eller, såvitt angår vinst

å halvlott i penninglotteri, tolv kronor

50 öre, är fri från dylik skatt. Likaledes

skall särskild skatt erläggas för

vinst i annat här i riket anordnat lotteri,

vilken utgöres av värdepapper.

Vinst, som i sådant penninglotteri eller

vid vinstdragning å sådana premieobligationer,

varom ovan nämnts,

tillfaller annan än lotteriet eller obligationernas

utfårdare, år icke underkastad

inkomstskatt även örn på

grund av vinstens ringa belopp särskild

skatt icke skall utgöras för densamma,

varemot varje annan lotterivinst,

för vilken icke utgår särskild

skatt, i och för sig är skattepliktig

och således skall beskattas som inkomst,

örn dess värde tillsammans

med värdet å övriga dylika lotterivinster

(varulotterivinster, som ej bestå

av värdepapper, totalisatorvinster

etc.) under beskattningsåret uppgår

till minst 100 kronor.

2. För att--— av realisations- 2. För att---av realisations
vinst.

Avdrag är medgivet för alla de vinst.

utgifter, som den skattskyldige under Avdrag är icke i något fall medgivet

beskattningsåret haft för inköp av för utgifter för inköp av lottsedlar ellottsedlar

eller för andra liknande in- ler för andra liknande insatser i

satser i lotteri, dock med undantag lotteri.

för svenska premieobligationer samt

till 36 §.

till 36 §.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

5

Nuvarande lydelse:

lottsedlar eller insatser i penninglotteri

av den beskaffenhet, att för vinst

i detsamma skall erläggas skatt enligt

förordningen örn särskild skatt

å lotterivinst och att vinsten för den

skull icke skall beskattas såsom inkomst

(jfr punkt 2 av anvisningarna

till 19 §). Avdrag är sålunda medgivet

för alla kostnader för inköp av lottsedlar

i varu- eller tombolalotteri, och

gäller detta även örn å sådan lott utfallit

vinst, som utgöres av värdepapper

och därför icke skall beskattas

som inkomst. Har den skattskyldige

haft annan lotterivinst än vinst i sådant

penninglotteri eller vid vinstdragning

å sådana premieobligationer,

som ovan nämnts, till så litet sammanlagt

belopp att densamma enligt

19 § icke är skattepliktig, få utgifterna

för lottköp eller insatser i lotteri avdragas

från realisationsvinst endast i

den män de överstigit lotterivinsten.

3. I punkt 6 av anvisningarna till

18 § angives vad som beträffande icke

yrkesmässig avyttring av fast eller lös

egendom ävensom deltagande i lotteri

utgör en särskild förvärvskälla.

Avdrag enligt punkt 2 här ovan för

realisationsförlust eller förlust d deltagande

i lotteri får göras från realisationsvinst

eller lotterivinst, som uppkommit

i samma förvärvskälla som

realisationsförlusten eller förlusten å

deltagande i lotteri. Av 46 § 1 mom.

framgår, att, örn härvid underskott

uppstår, detta icke får avdragas från

inkomst av annan förvärvskälla.

Föreslagen lydelse:

3. I punkt 6 av anvisningarna till

18 § angives vad som beträffande icke

yrkesmässig avyttring av fast eller lös

egendom ävensom deltagande i lotteri

utgör en särskild förvärvskälla.

Avdrag enligt punkt 2 här ovan för

realisationsförlust får göras från realisationsvinst

eller lotterivinst, som

uppkommit i samma förvärvskälla

som realisationsförlusten. Av 46 § 1

mom. framgår, att, om härvid underskott

uppstår, detta icke får avdragas

från inkomst av annan förvärvskälla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1946, dock att äldre bestämmel''

ser alltjämt skola äga tillämpning i fråga om vinst, som blivit tillgänglig för

lyftning före nämnda dag, ävensom i fråga örn annan vinst i varu- eller tombolalotteri,

därest tillstånd till lotteriet meddelats innan denna lag utkommit

från trycket i Svensk författningssamling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

3) Förslag

till

Förordning

om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr 379).

Härigenom förordnas, att 42 § 1 och 2 mom. taxeringsförordningen den

28 september 1928 skola upphöra att gälla samt att 53 § 1 morn., 56 § 1

morn., 141 § 4 mom. och 142 § samma förordning1 skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

'' 1 mom. Envar, som vid vinstdrag
ning

å här i riket utfärdade premieobligationer

erhållit vinst, vilken uppgått

till minst ettusen kronor och för

vilken icke skall utgöras skatt enligt

förordningen örn särskild skatt å vissa

lotterivinster, är skyldig att till ledning

för egen taxering för inkomst eller

förmögenhet avgiva särskild uppgift

örn vinsten. Sådan uppgift skall

avfattas å blankett enligt formulär,

som fastställes av Kungl. Maj:t, och

vid vinstmedlens lyftande avlämnas

till obligationernas utfårdare; och har

denne att tillse, att vinst icke utlämnas,

utan att uppgiftsskyldigheten behörigen

fullgöres.

Äga flera del i vinst, må uppgiftsplikten

fullgöras på det sått, att den

av delägarna, som ombesörjer vinstens

lyftande, i den av honom till ledning

för egen taxering avlämnade uppgiften

lämnar upplysning jämväl örn övriga

delägare och deras andel i vinsten.

Örn ansvar för försummelse att be
1

Senaste lydelse se beträffande 42 § 1 morn., 141 § 4 mom. och 142 § 1943:314, beträffande

53 § 1 mom. 1935: 255 samt beträffande 56 § 1 mom. 1943:855.

Nuvarande lydelse:

42 §.

Föreslagen lydelse:

42 g.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

7

Nuvarande lydelse:

hörigen fullgöra uppgiftsplikt enligt

detta mom. stadgas i IM § 4 mom.

2 mom. Enligt 1 mom. avgivna uppgifter

skola för varje dr senast den 15

februari nästföljande dr av obligationernas

utfårdare avlämnas i enahanda

ordning, som enligt 37 § 1 mom. är

föreskriven för där omförmålda uppgifter.

Örn ansvar för underlätenhet

att fullgöra vad nu föreskrivits stadgas

i H2 §.

Därest uppgift, som av delägare i

vinst avgivits till ledning för egen

taxering, innehdller upplysning därom.

att andra personer äga del i

vinsten, dligger det ordföranden i den

taxeringsnämnd, till vilken uppgiften

överlämnats, att därom underrätta

taxering snåmndsordförandena i de

taxering sdistrikt, uti vilka taxeringar

av de övriga delägarna skola äga rum.

53 §.

1 mom. Deklarationsblanketter skola

kostnadsfritt tillhandahållas i

Stockholm hos Överståthållarämbetet,

1 övriga städer hos magistraten eller

kommunalborgmästaren och å landet

hos ordförande i kommunalnämnd

samt därjämte, då fråga är örn allmän

fastighetstaxering, hos ordförande

i beredningsnämnd och, då fråga

är örn årlig taxering, hos ordförande

i taxeringsnämnd. Vad nu sagts om

deklarationsblanketter för årlig taxering

skall gälla även i fråga örn blanketter

till uppgifter enligt 40 a § 1 och

2 mom. samt 41 och 42 §§; och skola

blanketter till uppgifter enligt 42 §

kostnadsfritt tillhandahållas jämväl

hos den, som utbetalar vinst, utdelning

eller ränta, som där avses.

56 §.

/ mom. Granskning av---be
fintliga

självdeklarationer.

Föreslagen lydelse:

53 §.

1 mom. Deklarationsblanketter skola

kostnadsfritt tillhandahållas i

Stockholm hos Överståthållarämbetet,

1 övriga städer hos magistraten eller

kommunalborgmästaren och å landet

hos ordförande i kommunalnämnd

samt därjämte, då fråga är om allmän

fastighetstaxering, hos ordförande

i beredningsnämnd och, då fråga

är örn årlig taxering, hos ordförande

i taxeringsnämnd. Vad nu sagts örn

deklarationsblanketter för årlig taxering

skall gälla även i fråga om blanketter

till uppgifter enligt 40 a § 1 och

2 mom. samt 41 och 42 §§; och skola

blanketter till uppgifter enligt 42 §

kostnadsfritt tillhandahållas jämväl

hos den, som utbetalar utdelning eller

ränta, som där avses.

56 §.

1 mom. Granskning av---be
fintliga

självdeklarationer.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

Nuvarande lydelse:

För innehållet — — — och

115 §§.

Självdeklaration skall---den

skattskyldige.

Då besvär--- — annan veder
börande.

Självdeklaration, som — — —

oundgängligen erfordras.

I övrigt---sådan bearbetning.

Efter taxeringsårets---annor
lunda

föreskriver.

Vad ovan är sagt om självdeklaration

gäller i tillämpliga delar även

beträffande andra uppgifter, vilka avlämnats

till ledning vid taxering för

inkomst eller förmögenhet; dock må

uppgifter enligt 42 § 1 eller 3 mom.

vara tillgängliga även för dem, från

vilka vinst, utdelning eller ränta erhållits,

samt av dem anlitade medhjälpare.

141 §.

4 mom. Den som i allmän eller särskild

fastighetsdeklaration eller i uppgift,

varom i 17 § 3 mom. eller 22 §

3 mom. förmäles, uppsåtligen eller av

grov vårdslöshet lämnat oriktig uppgift,

ägnad att leda till för låg taxering,

straffes med dagsböter. Till enahanda

straff dömes den som försummar

att behörigen fullgöra uppgiftsplikt

enligt 42 § 1 eller 3 mom.

142 §.

Den, som ej behörigen fullgör vad

honom enligt 18, 19, 23, 33 eller 34 §,

35 § 1 eller 2 morn., 40 a § 2 eller 3

morn., 42 § 2 morn., 42 § 4 mom.

andra stycket eller 47 § åligger, skall,

där ej försummelsen eljest är med

straff belagd, böta högst trehundra

kronor. Vad nu sagts gäde ock örn

den, som ej behörigen fullgör vad

Föreslagen lydelse:

För innehållet — — — och

115 §§.

Självdeklaration skall---den

skattskyldige.

Då besvär--— annan veder
börande.

Självdeklaration, som — — —

oundgängligen erfordras.

I övrigt---sådan bearbetning.

Efter taxeringsårets---annor
lunda

föreskriver.

Vad ovan är sagt om självdeklaration

gäller i tillämpliga delar även

beträffande andra uppgifter, vilka avlämnats

till ledning vid taxering för

inkomst eller förmögenhet; dock må

uppgifter enligt 42 § 3 mom. vara

tillgängliga även för dem, från vilka

utdelning eller ränta erhållits, samt

av dem anlitade medhjälpare.

141 §.

4 mom. Den som i allmän eller särskild

fastighetsdeklaration eller i uppgift,

varom i 17 § 3 mom. eller 22 §

3 mom. förmäles, uppsåtligen eller av

grov vårdslöshet lämnat oriktig uppgift,

ägnad att leda till för låg taxering,

straffes med dagsböter. Till enahanda

straff dömes den som försummar

att behörigen fullgöra uppgiftsplikt

enligt 42 § 3 mom.

142 §.

Den, som ej behörigen fullgör vad

honom enligt 18, 19, 23, 33 eller 34 §,

35 § 1 eller 2 morn., 40 a § 2 eller 3

morn., 42 § 4 mom. andra stycket eller

47 § åligger, skall, där ej försummelsen

eljest är med straff belagd,

böta högst trehundra kronor. Vad nu

sagts gäde cck om den, som ej behörigen

fullgör vad honom åligger

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47. 9

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

honom åligger jämlikt förordnande, jämlikt förordnande, som meddelats

som meddelats enligt 35 § 4 mom. el- enligt 35 § 4 mom. eller 42 § 4 mom.

ler 42 § 4 mom. tredje stycket eller tredje stycket eller 42 § 5 mom.

42 § 5 mom.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1946, dock att äldre bestämmelser

alltjämt skola äga tillämpning i fråga om vinst, som blivit tillgänglig

för lyftning före nämnda dag.

4) Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 3 § lotteriförordningen den 19

maj 1939 (nr 207).

Härigenom förordnas, att 3 § lotteriförordningen den 19 maj 1939 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

3 §■

Lotteri, däri — — — avsett område,

att vinsterna icke utgöras av penningar

eller värdepapper,

att behållningen —--inom lä
net,

att vinstema icke utgöras av penningar

eller värdepapper, samt

att insatserna--- 5 000 kro
nor.

Varor, vilka —--nyss sagts.

Föreslagen lydelse:

3 §■

Lotteri, däri — — — avsett område,

att vinsterna icke till större del än

som motsvarar därå belöpande skatt

utgöras av penningar eller värdepapper,

att behållningen---inom lä
net,

att vinstema icke till större del ån

som motsvarar därå belöpande skatt

utgöras av penningar eller värdepapper,

samt

att insatserna--- 5 000 kro
nor.

Varor, vilka — — — nyss sagts.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1946. Förordningen skall

dock lända till efterrättelse redan dessförinnan såvitt angår vinst, som blir

tillgänglig för lyftning den 1 januari 1946 eller senare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

u>

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

Till utskottets behandling lia överlämnats de i anledning av propositionen

väckta likalydande motionerna 1:380 av herr Helgesson m. fl. och 11:583

av herr Holmström, m. fl., vari hemställts »att propositionen nr 264 i vad

den avser ändring av det nu på totalisatorinsatser utgående avdraget måtte

av riksdagen avslås».

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet, i den mån redogörelse

härför ej lämnas i det följande, hänvisa till motionen II: 583.

Enligt gällande bestämmelser finnas två former för beskattning av lotterivinster.

Antingen utgår en för lotterivinster särskilt anordnad skatt, som uttages

på så sätt att viss andel av vinsten vid dess utlämnande till vinnaren

innehålles av lotteriarrangören för att av denne inlevereras direkt till statsverket,

eller utgår skatt i den formen att lotterivinsten — efter avdrag för

vederbörliga omkostnader — inräknas i vinnarens övriga inkomst och beskattas

i samband med denna.

Beträffande den särskilda lotterivinstbeskattningen stadgas i förordningen

den 28 september 1928 (nr 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster, sådan

förordningen numera lyder, att å vinst i svenskt penninglotteri och å

vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer skall,

därest vinsten överstiger 25 kronor eller, såvitt angår vinst å halvlott i penninglotteri,

12 kronor 50 öre, till staten erläggas en särskild skatt utgörande

20 procent av vinstens belopp. Sådan skatt skall även utgå å vinst i annat här

i riket anordnat lotteri (varulotteri), vilken utgöres av värdepapper. Skatt

skall icke utgöras för vinst, som utfallit å lott eller obligation vilken icke

blivit avyttrad, och ej heller för vinst, som ej av vinnaren uttages. Under

penninglotteri inhegripes vadhållning, som enligt Kungl. Maj:ts tillstånd

anordnas för allmänheten i samband med idrottstävlingar, dock ej vadhållning

medelst totalisator vid hästtävlingar, vilken sistnämnda form av vadhållning

sålunda är undantagen från förordningens tillämpning. Undantagna

från den särskilda lotterivinstskatten äro också, enligt meddelade övergångsbestämmelser,

vinster å premieobligationer vilka utfärdats före den 1 januari

1929 (1889 och 1893 års teaterobligationer).

Rörande uppbörd och redovisning av den skatt, som utgår enligt den nu

angivna förordningen, stadgas däri samt i en särskild kungörelse härom den

21 december 1928 (nr 486), att lotteriets anordnare eller premieobligationernas

utfärdare skall, när vinst utbetalas eller utgives till vinnaren, innehålla

så stor del av vinsten som motsvarar den stadgade skatten å densamma.

Därefter har vinstutbetalaren att inom en månad efter det vinstdragningen

ägt rum till generalpoststyrelsen i två exemplar ingiva anmälan örn dragningen,

däri skall lämnas uppgift å sammanlagda beloppet av sådana på

avyttrade lotter utfallna vinster, som äro underkastade beskattning enligt

ifrågavarande bestämmelser. Samtidigt skall den å dessa vinster belöpande

skatten av vinstutbetalaren inbetalas till generalpoststyrelsen, som förser

det ena exemplaret av anmälan med enkla beläggningsstämplar till belopp

motsvarande den erlagda skatten och, sedan stämplarna makulerats, återstäl
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47. i1

ler detta exemplar till vederbörande. Skatt skall sålunda inbetalas även tor

vinst, som eventuellt ej kommer att uttagas. Sådan skatt restitueras emellertid

till vinstutbetalaren, om denne till generalpoststyrelsen ingiver ansökan

härom i viss föreskriven ordning. Den, som utsetts till kontrollant

för lotteri, åligger att övervaka att lotteriets anordnare fullgör sin skyldighet

att inbetala skatten, och riktigheten av de i anmälan om vinstdragning oell

ansökan örn restitution lämnade uppgifterna skall vara bestyrkt av kontrollanten.

Beträffande annan lotterivinst än sådan, som avses med nu angivna bestämmelser,

stadgas i gällande författningar om inkomstskatt, att dylik vinst

— dock ej vinst å 25 kronor och därunder i svenskt penninglotteri eller å

svensk premieobligation — skall inräknas bland vinnarens skattepliktiga

intäkter, såvitt vinsten tillsammans med övriga under beskattningsåret erhållna

vinster av samma slag uppgår till minst 100 kronor (eljest föreligger

ej skatteplikt, se 19 § kommunalskattelagen). Vinsten skall därvid upptagas

som intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet (35 § kommunalskattelagen).

Avdrag får göras för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra

liknande insatser i lotteri, dock med undantag för svenska premieobligationer

samt lottsedlar eller insatser i penninglotteri av den beskaffenhet, att

för vinst i detsamma skall erläggas lotterivinstskatt. Avdrag är sålunda medgivet

för alla kostnader för inköp av lottsedlar i varu- eller tombolalotteri

och gäller detta även om å sådan lott utfallit vinst, som utgöres av värdepapper

och därför icke skall beskattas som inkomst. Därvid skall dock iakttagas,

att avdrag endast får göras från intäkter, som bestå av lotterivinster

eller realisationsvinster, samt att — om den skattskyldige haft annan lotterivinst

än vinst i sådant penninglotteri eller vid vinstdragning å sådana premieobligationer,

som förut nämnts, till mindre sammanlagt belopp än 100

kronor — utgifterna för lottköp eller insatser i lotteri få avdragas från realisationsvinst

endast i den mån de överstigit lotterivinsten (36 § kommunalskattelagen

med anvisningar). I kontrollsyfte är föreskrivet att envar, som

vid vinstdragning å här i riket utfärdade premieobligationer erhållit vinst,

vilken uppgått till minst 1 000 kronor och för vilken icke skall utgöras lotterivinstskatt,

är skyldig att härom avgiva särskild uppgift, som vid vinstmedlens

lyftande skall avlämnas till obligationernas utfärdare för att av

denne vidarebefordras till vederbörande taxeringsmyndighet (42 § taxeringsförordningen).

Frånsett sistnämnda bestämmelse, som numera har en mycket

begränsad räckvidd, då den blott avser 14 vinster örn året i de båda

teaterobligationslotterierna, finnas inga föreskrifter angående kontroll å ali

lotterivinster verkligen bliva i vederbörlig ordning deklarerade lill beskattning.

T detta sammanhang må erinras, att enligt gällande förordning örn stämpelavgiften

lottsedel i varulotteri, som anordnas med Kungl. Majlis tillstånd,

skall förses med en stämpel av 10 öre för varje lottsedel.

Undantagna från lotterivinstskatt enligt förordningen örn särskild skatt å

vissa lottcrivinsler äro, sorn av det förut sagda framgår, dels alla vinster

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 17-

i varulotterier, som icke utgöras av värdepapper, dels vinster å 1889 och

1893 års teaterobligationer, dels totalisatorvinster vid hästtävlingar och dels

vinster i utländska lotterier. De sålunda undantagna vinsterna skola i stället

—- om de under loppet av ett år för samma vinnare uppgå till sammanlagt

minst 100 kronors värde — hos vinnaren beskattas såsom vanlig inkomst.

I anledning av en den 20 januari 1945 dagtecknad framställning från

Svenska seglarförbundet och då gällande oenhetliga system för beskattning

av lotterivinster överhuvud taget visat sig mindre ändamålsenligt, har inom

finansdepartementets skatteberedning utarbetats en den 1 mars 1945 dagtecknad

promemoria angående den särskilda lotterivinstskattens utsträckande

till alla lotterivinster.

Över promemorian, vid vilken funnos fogade författningsutkast, ha efter

remiss yttranden avgivits av ett flertal myndigheter och sammanslutningar.

Beträffande innehållet i nämnda promemoria och de däröver avgivna yttrandena

samt motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen tillåter

sig utskottet hänvisa till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet.

Redogörelsen härutinnan återfinnes under följande rubriker å nedan angivna

sidor i propositionen, nämligen:

Allmänna synpunkter på frågan örn en omläggning av lotterivinstbeskattningen

s. 14—18,

Vinster i svenska varulotterier s. 18—32,

Vinster å 1889 och 1893 års teaterobligationer s. 32—34,

Totalisatorvinster s. 34—39,

Vinster i utländska lotterier s. 39—40,

Erforderliga författningsändringar m. m. s. 40—42, samt

Departementschefen s. 43—46.

Vad särskilt angår beskattningen av totalisatorvinster erinras i propositionen

om att Kungl. Maj :t för varje år brukar medgiva vissa sammanslutningar

rätt att anordna vadhållning medelst totalisator vid hästtävlingar och därvid

föreskriva, att det åligger vederbörande sammanslutning att av de insatser,

som göras för deltagande i vadhållningen, innehålla ett belopp motsvarande

20 procent av insatssumman, att viss del av det innehållna beloppet skall

inlevereras till statsverket och att återstoden får användas för bestridande av

omkostnader för tävlingarna. I propositionen föreslås nu, att totalisatorvinster

befrias från hittillsvarande inkomstbeskattning. I samband därmed föreslås,

att den andel av insatssumman, som skall innehållas, höjes från 20 till

25 procent. De medel, som inflöte genom den tilltänkta höjningen, borde

betraktas såsom vanlig statsinkomst. I

I de likalydande motionerna 1:380 och 11:583 har anförts bland annat

följande. På grund av den form, som 1923 års riksdagsbeslut om totalisatorns

införande erhållit, borde det vara uteslutet att ur enbart fiskalisk synpunkt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47. 13

föreslå, alt själva totalisatorn skulle av de mottagna spelinsatserna inleverera

en förhöjd andel till staten, vilka medel skulle kumla disponeras som en

vanlig statsinkomst. Som villkor för totalisatorns tillåtande hade nämligen

1923 års riksdag uppställt, att de från totalisatorn till statsverket inlevererade

medlen skulle helt och hållet disponeras för hästavelsbefrämjande ändamål.

Även andra omständigheter talade för ett avslag å propositionen i denna

del. Totalisatorn vore icke jämförbar med övriga lotteriformer. Totalisatorspelarna

vore redan genom det nuvarande avdraget om 20 procent föremål

för en mångdubbelt hårdare beskattning än vad som förekomme i någon

annan lotteri- eller spelform. I ett lotteri gjorde allmänheten sina insatser en

gång till varje dragning. Vid en hästsporttävling bestode varje tävlingsdag

av i regel minst åtta löpningar. Den spelande delen av publiken torde göra

insatser i samtliga lopp, vilket betydde att en spelare finge vidkännas 20 procents

avdrag på sina insatser åtta gånger under en och samma dag. Det i

Sverige tillämpade avdraget på 20 procent läge bland de högsta i Europa

och torde utgöra vad som rimligen kunde uttagas utan risk för bakslag. Den

föreslagna höjningen av avdraget måste innebära ett incitament till illegal

vadhållning.

Den i propositionen föreslagna »skatten» träffade vidare icke i första hand

vinnarna utan drabbade alla som gjorde insatser, bland vilka de förlorande

utgjorde den stora majoriteten.

I alla lotterier gällde att spelaren icke behövde erlägga någon skatt för att

bliva i tillfälle att inköpa lottsedeln eller avlämna sin tippningskupong. Men

för att få tillträde till tävlingsbanan, där totalisatorn vore belägen, måste

entrébiljett lösas, och på denna finge vederbörande erlägga nöjesskatt, som

ju numera delvis vore statlig.

I intet lotteri beskattades vinster på högst 25 kronor, och i varulotteriema

vore denna gräns dragen vid 100 kronor. En ingående utredning vid alla

landets hästsportbanor hade emellertid utvisat, att under år 1944 av samtliga

vinster på trav- och galoppbanor 89,42 procent varit på högst 25 kronor.

Förslaget om det höjda avdraget motiverades med att det avsåge att tillskapa

en ny form för uttagande av den skatt som redan nu författningsenligt

skulle utgå för totalisatorvinster. Men då 90 procent av vinsterna icke vore

beskattningsbara enligt för andra lotterier gällande normer, vari ingen ändring

föreslagits, borde detta argument sakna bärkraft. Därtill koinme att någon

nettovinst ytterst sällan uppstode för en totalisatorspelare.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen finnas enligt nu gällande

bestämmelser två former för beskattning av lotterivinster. Denna beskattning

sker antingen genom uttagande av en särskilt anordnad skatt på

så sätt, att viss andel av vinsten vid dess utlämnande till vinnaren innehålles

av lotteriarrangören för att av denne inlevereras direkt till statsverket, eller

också i den formen, att lotterivinsten — efter avdrag för vederbörliga omkostnader

— inräknas i vinnarens övriga inkomst och beskattas i samband

med denna.

Utskottat.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 4i.

14

Underkastade den särskilda lotterivinstbeskattningen äro enligt förordningen

den 28 september 1928 (nr 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster,

sådan denna förordning numera lyder, vinst i svenskt penninglotteri, vinst

vid vinstdragning å här i riket utfärdade premieobligationer och vinst i annat

här i riket anordnat lotteri (varulotteri), vilken utgöres av värdepapper.

Under penninglotteri inbegripes vadhållning, som enligt Kungl. Maj:ts tillstånd

anordnas för allmänheten i samband med idrottstävlingar, dock ej

vadhållning medelst totalisator vid hästtävlingar, vilken sistnämnda form av

vadhållning sålunda är undantagen från förordningens tillämpning. Dessutom

äro från den särskilda lotterivinstbeskattningen undantagna dels alla

vinster i varulotterier, som icke utgöras av värdepapper, dels vinster å 1889

och 1893 års teaterobligationer och dels vinster i utländska lotterier. De sålunda

undantagna vinsterna skola i stället — örn de under loppet av ett år

för samma vinnare uppgå till sammanlagt minst 100 kronors värde -— hos

vinnaren beskattas såsom vanlig inkomst.

De i propositionen framlagda förslagen innebära, att alla slag av lotterivinster

— utom vinster i utländska lotterier — skola undantagas från den

vanliga inkomstbeskattningen och i stället beskattas enligt förordningen

om särskild skatt å vissa lotterivinster. Från tillämpningen av nämnda

förordning skola dock undantagas dels vinster vid vadhållning medelst

totalisator vid hästtävlingar och dels vinster i varu- eller tombolalotleri,

däri endast skänkta vinstföremål förekomma. Beträffande vinster

i varulotterier föreslås, att sådana vinster skola bestå —- förutom av

det föremål e. dyl. som vinsten avser — av ett kontant belopp, motsvarande

den å vinsten belöpande skatten. Vid skattebeloppets beräkning skall det

kontanta beloppet inräknas i vinstens värde. Syftet med den sålunda föreslagna

omläggningen av lotterivinstbeskattningen är att åstadkomma en ändamålsenligare

ordning för uttagande av skatt å lotterivinster.

Mot de i propositionen föreslagna författningsändringarna har utskottet

intet att erinra. Utskottet tillstyrker fördenskull bifall till propositionen i

denna del.

Vid meddelande av tillstånd till anordnande av vadhållning medelst totalisator

vid hästtävlingar brukar Kungl. Majit föreskriva, att det åligger vederbörande

sammanslutning att av de insatser, som göras för deltagande i

vadhållningen, innehålla ett belopp, motsvarande 20 procent av insatssumman,

att viss del av det sålunda innehållna beloppet skall inlevereras till

statsverket samt alt återstoden får användas för bestridande av kostnader vid

tävlingarna. Beträffande beskattningen av totalisatorvinster vid hästtävlingar

gäller, såsom framgår av vad ovan nämnts, enligt nuvarande bestämmelser,

att sådana vinster äro undantagna från den särskilda lotterivinstbeskattningen

men att desamma, i den mån deras sammanlagda värde under beskattningsåret

uppgått till 100 kronor, skola beskattas vid den vanliga inkomstbeskattningen.

I syfte att vinna en önskvärd förenkling av beskattningsreglerna

föreslås i propositionen, att totalisatorvinster av nu angivet slag skola

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47. 15

undantagas från skatteplikt jämväl vid den vanliga inkomstbeskattningen.

Med hänsyn till att totalisatorvinster vid hästtävlingar sålunda skulle komma

att bliva fritagna från såväl lotterivinst- som inkomstbeskattning har departementschefen

funnit motiverat att höja den staten tillkommande andelen

av insatserna vid dylika totalisatorspel. Enligt departementschefens mening

borde sålunda Kungl. Majit vid beviljande av tillstånd till vadhållning

medelst totalisator för år 1946 meddela föreskrift om att å gjorda insatser

25 procent skulle innehållas. Till stöd härför har departementschefen anfört

bland annat, att en sådan åtgärd i princip endast avsåge att tillskapa en

ny form för uttagande av den skatt, som redan nu författningsenligt skulle

utgå för totalisatorvinster. Departementschefen har emellertid vidare påpekat,

att en höjning av det innehållna beloppet från 20 till 25 procent av insatssumman

komme att tillföra staten ett belopp, som väsentligt överstege den

skatt som med nuvarande ur kontrollsynpunkt helt otillfredsställande system

uttoges å totalisatorvinster.

I de likalydande motionerna I: 380 och II: 583 har yrkats avslag å propositionen,

i vad densamma avsåge höjning av den staten tillkommande andelen

av totalisatorinsatsema. Såsom motivering för detta yrkande har anförts

bland annat, alt totalisatom aldrig varit avsedd att vara annat än en

institution i tjänst hos och till fromma för landets hästavel och stuteriväsende.

Motionärerna lia vidare framhållit, att enligt verkställd undersökning

de vinster, som under år 1944 inlösts på landets samtliga trav- och galoppbanor,

till icke mindre än cirka 90 procent utgjort högst 25 kronor och sålunda

ej varit beskattningsbara enligt de normer, vilka legat lill grund för

såväl hittillsvarande bestämmelser som de i propositionen framlagda författningsförslagen.

Den av departementschefen ifrågasatta höjningen av den

staten tillkommande andelen av insatserna vid totalisatorspel borde fördenskull

ej äga mm.

Även utskottet måste för sin del uttala betänkligheter mot den sålunda ifrågasatta

höjningen. Då en betydande del av de totalisatorvinster, varom här

är fråga, torde uppgå till så låga belopp, att skattskyldighet för desamma icke

skolat föreligga, därest för lotterier i övrigt gällande bestämmelser varit på

dem tillämpliga, finner utskottet den i propositionen föreslagna befrielsen

från inkomstbeskattning för vinster av detta slag icke innefatta tillräckliga

skäl för en höjning av det procenttal av insatssumman, som skall innehållas.

Det torde vidare kunna befaras, att, därest den ifrågasatta höjningen av detta

procenttal .skulle genomföras, de genom totalisatorvadhållningen inflytande,

lill hästavelns befrämjande avsedda medlen komma att minskas. Risken för

att höjningens genomförande skulle kunna medföra att allmänheten vände

sig till bookmakers med sina insatser samt att vadhållningen å totalisatorn

mera glede över på hasardspelets plan kan ej heller förbises. På

grund härav bör enligt utskottets mening den av departementschefen ifrågasatta

höjningen av det procenttal, som skall innehållas å gjorda insatser, icke

äga rum. Utskottet delar sålunda motionärernas uppfattning i berörda hän
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

seende. Någon ändring av de i propositionen framlagda författningsförslagen

föranledes emellertid icke av utskottets ställningstagande härutinnan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 264, antaga vid propositionen fogade

förslag till

1) förordning angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ förordningen

den 28 september 1928 (nr 376) om särskild skatt

å vissa lotterivinster;

2) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370);

3) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28

september 1928 (nr 379); samt

4) förordning om ändrad lydelse av 3 § lotteriförordningen

den 19 maj 1939 (nr 207); ävensom

B) att de likalydande motionerna I: 380 av herr Helgesson

m. fl. samt II: 583 av herr Holmström m. fl. måtte anses

besvarade genom vad i utskottets motivering anförts.

Stockholm den 30 maj 1945.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson* *, Wahlmark, Axel Ivar

Anderson*, Sjödahl, friherre De Geer, Ekman, Frans Ericson, Velander* och Heuman*,

samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Björklund, Sandberg*, Orgdrd, Janson i

Frändesta, Falk, Jonsson i Skedsbygd, Olofsson i Höganäs, Vigelsbo och Karlsson i

Granebo.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

*158048. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:349 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner örn tillämpning i full utsträckning inom det statliga pensionsväsendet av grundsatsen örn pensionernas o s. 6 i texten