Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion angående beskattningen av expropriationsersättning i vissa fall. ''

1945-06-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1945:49, Betänkande i anledning av väckt motion angående beskattningen av expropriationsersättning i vissa fall. ''

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

1

Nr 49.

Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1945 kl. 7 fm.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion angående

beskattningen av expropriationsersättning i

vissa fall.

'' (2:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, I: 261,

av herr Holmbäck har hemställts, »att riksdagen ville besluta att realisationsvinst

icke måtte beskattas till kommunalskatt, statlig inkomstskatt och värnskatt,

då vinsten uppkommit genom att en fastighet underkastats expropriation

eller annat sådant förfarande».

Beträffande motiveringen för det i motionen framställda yrkandet får utskottet,

i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till

motionen.

Enligt 35 § kommunalskattelagen skall till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet

hänföras bland annat vinst å icke yrkesmässig avyttring av

fast egendom, som förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång

och varit i den skattskyldiges ägo under mindre än tio år (realisationsvinst).

Jämlikt 2 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt gäller

samma stadgande också vid den statliga beskattningen.

Vid beräkning av realisationsvinst skall jämlikt punkt 2 tredje stycket

av anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen såsom intäkt upptagas köpeskillingens

totala belopp, oavsett om detta skall betalas på en gång eller

terminsvis.

Ovannämnda bestämmelser innebära enligt praxis, att skattskyldighet för

realisationsvinst jämväl kan uppkomma vid expropriation eller annan tvångsförsäljning.

<

Vid expropriation eller annan tvångsförsäljning till det allmänna uppkommer

emellertid icke skattskyldighet till krigskonjunkturskatt. Särskilt stadgande

härom har nämligen alltsedan år 1943 meddelats i punkt 4 av anvisningarna

till 9 § i krigskonjunkturskatteförordningarna. Vid sin tillkomst

motiverades detta stadgande enligt vad som framgår av s. 5 av bilaga till

1943 års proposition nr 193 med förslag till förordning örn krigskonjunkturskatt

för år 1943 m. m. på följande sätt:

»Ett fall av krigskonjunkturbeskattning som väckt särskild och till synes

i viss mån berättigad ovilja hos allmänheten är det, att fastighet sålts på

grund av expropriation eller efter frivillig överenskommelse, där expropria
Bihang

till riksdagens protokoll 1945. 7 sami. Nr 49. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

tionsanledning förelegat, under sådana förhållanden att krigskonjunkturbeskattning

för realisationsvinst ägt rum. Bl. a. för anordnande av flygfält och

andra huvudsakligen för försvaret avsedda anläggningar torde sådana avyttringar

ha skett. Stundom ha dessa tvångsförsäljningar i och för sig utlöst

starkt missnöje trots den jämförelsevis goda ersättning som erhållits,

enär de egendomar, från vilka avyttringar skett, genom avstyckningama försämrats

i avseende å ägoslagens sammansättning, genom olämplig gränsdragning

m. m. Oviljan har givetvis ökats, där ersättningen beskurits genom krigskonjunkturskatt.

En ändring av beskattningsbestämmelserna härutinnan synes

vara på sin plats och torde kunna ske exempelvis på det sätt att befrielse

från krigskonjunkturskatt medgives där fastighet avyttrats på grund

av expropriation eller i fall där tvångsförsäljning till det allmänna eljest

anses vara för handen och det ej synes uppenbart att avyttringen skulle

ägt rum även om tvång icke förelegat.»

I den nu föreliggande motionen har anförts i huvudsak följande. Möjlighet

hade måhända tidigare funnits att tolka kommunalskattelagen så att

under avyttring icke skulle falla expropriation och liknande tvångsöverlåtelse.

Både krigskonjunkturskatteförordningen och dess motiv utginge emellertid

från ett språkbruk, enligt vilket expropriation vöre en form av avyttring,

och kommunalskattelagen torde fördenskull böra tolkas i samma riktning.

På grund av den starka, delvis genom penningvärdets försämring inträdda

värdestegringen å fastigheter kunde emellertid en i penningar uttryckt

stor realisationsvinst uppkomma för exempelvis en person, som år 1937 inköpt

en fastighet, om denna bleve föremål för expropriation år 1945. Om han måste

i skatt erlägga hälften eller mera av värdestegringen å fastigheten, kunde han

icke skaffa sig annan likvärdig fastighet. Den tvungna avyttringen borde

emellertid icke försämra hans ekonomiska ställning. På grund av pågående

mycket stora expropriationer av fastigheter för militära ändamål borde en

lagändring därför ske snarast. Lämpligen borde denna fa karaktär av en

anvisning till 35 § kommunalskattelagen av samma typ som motsvarande

anvisning i krigskonjunkturskatteförordningen. Anvisningen borde givetvis

omfatta jämväl det fall att fastighet bleve löst enligt vattenlagen.

Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet

emottagit yttranden över motionen av statskontoret, kammarrätten, överstathållarämbetet

samt länsstyrelserna i Uppsala, Kristianstads, Göteborgs och

Bohus, Västmanlands och Västernorrlands län.

I statskontorets utlåtande över motionen har framhållits, att statskontoret

i likhet med motionären funne skäl föreligga för att från all inkomstbeskattning

undantaga realisationsvinster, som uppstått vid expropriation eller annan

tvångsöverlåtelse av egendom, enär syftet med realisationsvinstbeskattningen

främst torde vara att träffa spekulationsvinster. Från den avsedda

skattelättnaden borde emellertid enligt statskontorets mening uteslutas den,

som kunde antagas ha förvärvat den exproprierade egendomen i spekulationssyfte.

Kammarrätten har i sitt utlåtande bland annat anfört följande. Enligt

kammarrättens mening kunde redan under normala förhållanden invändning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

3

med fog göras mot beskattning av realisationsvinster, framkomna vid expropriation

av fastighet. Då de skattskyldiga i allmänhet kunde undgå värdestegringsbeskattning

genom att behålla sin egendom viss tid, syntes det

icke riktigt, att de, som till förmån för ett samhällsintresse tvingades att

realisera värdestegringen, skulle beskattas för densamma. Direkt stötande

bleve verkningarna därav efter den avsevärda sänkning av penningvärdet,

som skett under kriget. De stora värdestegringar, som nu allmänt konstaterades

vid fastighetsförsäljningar, torde helt eller delvis vara endast skenbara

och bero på nedgången i penningvärdet. Sådana värdestegringsvinster

framkomme givetvis såväl vid frivilliga försäljningar som vid expropriation.

I praktiken torde emellertid frivilliga försäljningar i största möjliga utsträckning

undvikas, när förutsättningar för realisationsvinstbeskattning förelåge.

En vid expropriation åsamkad förmögenhetsförlust på grund av beskattning

vore stridande mot grundsatsen, att den som vore föremål för expropriation

icke skulle få sin förmögenhet minskad. De skäl, som föranlett

undantagsbestämmelsen vid krigskonjunkturbeskattningen, syntes tala för

befrielse jämväl från inkomstskatt i dylika fall. Ur principiell synpunkt

torde denna ståndpunkt vara riktig, enär ägare av exproprierad fastighet

sällan vid förvärvet torde ha räknat med att en sådan händelse skulle tillföra

honom vinst. Med expropriation av fastighet borde jämställas de fall

då fastighet tvångsvis löstes enligt andra författningar än expropriationslagen

ävensom formellt frivilliga försäljningar, där möjlighet till expropriation

eller liknande förfarande förelegat. Någon anledning att begränsa skattefriheten

till försäljningar till det allmänna såsom skett i krigskonjunkturskatteförordningen

syntes icke föreligga. Dessutom kunde ifrågasättas att

utsträcka skattefriheten till att avse även annan egendom än fastighet. Vid

bifall till motionen på sätt sålunda föreslagits borde införas en ytterligare

anvisningspunkt till 35 § kommunalskattelagen, varjämte viss omredigering

av anvisningarna till 36 § samma lag torde ske.

Överståthållarämbetet har ansett övervägande skäl tala för bifall till det i

motionen framförda förslaget. Därvid har dock framhållits, att det vid

krigskonjunkturbeskattningen, som vore avsedd att gälla endast under viss

begränsad tidsperiod, ansetts särskilt obilligt att beskatta ifrågavarande vinster

samt att den ifrågasatta uppmjukningen av bestämmelserna borde inskränkas

till att gälla allenast opåräknad vinst under sådan vid här åsyftade

förhållanden tillkommen avyttring, som visades icke skulle ha kommit till

stånd utan att tvång förelegat.

Länsstyrelsen i Uppsala län ägde kännedom om att expropriation för militära

ändamål förekommit inom länet under åren 1943 och 1944. Enligt länsstyrelsens

mening borde beskattning av realisationsvinst i dylika fall genomföras

enligt följande riktlinjer. Hade förutvarande ägare icke inköpt

och hade han ej heller för avsikt alt inköpa annan mark i den exproprierades

ställe, saknades anledning att medgiva skattefrihet. Hade han däremot

inköpt annan mark, borde han beskattas för realisationsvinst endast

i den mån expropriationsersätlningen överstege köpeskillingen för den nv
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

inköpta marken. Vad nu sagts borde gälla såväl då hela fastigheten som då

delar därav exproprierades. Frågan örn skattepliktens inträde vid uppskjutet

nyförvärv kunde lösas antingen genom införande av rätt till restitution,

då nyinköp skett, eller genom eftertaxering inom viss tid, förslagsvis fem år

från anmälan örn nyförvärvet. En annan lösning vore, örn endast viss del,

högst 50 procent, av all realisationsvinst av förevarande slag beskattades.

Länsstyrelsen i Kristianstads län har ifrågasatt, huruvida icke skäl förelåge

att avvakta den utredning angående realisationsvinstbeskattningen överhuvud,

som torde ankomma å 1944 års allmänna skattekommitté. Därest

lagstiftningsåtgärder nu ansåges böra vidtagas, torde en framkomlig linje

vara att realisationsvinstbeloppet fördelades på flera år efter beskattningsnämndemas

beprövande enligt förebild i lagstiftningen angående taxering

för inkomst av under år 1943 stormfälld skog. Samma synpunkter, som i

motionen framhållits beträffande fast egendom, kunde göra sig gällande i

fråga om lös egendom. Expropriationsförfarande hade i länet endast i få

fall behövt tillgripas vid förvärv av mark för det allmänna. Försäljningar,

som skedde för undvikande av expropriation, hade däremot kommit till

stånd i stor utsträckning under de senare åren. Avtalen hade även avsett

avstående från arrenderätt. Det borde framhållas att ett bifall till motionen

skulle hava till följd skattefrihet jämväl för skattskyldig, som i rent spekulationssyfte

med kännedom om planerad expropriation förvärvade fastighet.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län funne sig icke kunna tillstyrka

bifall till motionen. Till stöd härför ville länsstyrelsen särskilt framhålla

att det kunde synas betänkligt att under tider av vikande penningvärde fritaga

vissa vinster från beskattning men däremot icke alla, då för all realisationsvinstbeskattning

torde vara gemensamt att skatten kunde drabba en

värdestegring, som hade sin grund i försämrat penningvärde. Även vid andra

fastighetsöverlåtelser än expropriation, exempelvis vid fastighetsägarens mer

eller mindre frivilliga avflyttning till annan ort, eller vid inlösen eller rekvisition

av fartyg eller andra inventarier i rörelse kunde en beskattning te sig

obillig.

Länsstyrelsen i Västmanlands län har uttalat, att vid eventuellt bifall till

motionen konsekvensen syntes fordra skattebefrielse jämväl beträffande avyttringar

under samma förhållanden av andra nyttigheter än fast egendom.

Alternativt skulle man måhända kunna tänka sig partiell skattebefrielse

under rådande onormala förhållanden av den del av expropriationsersättningens

belopp, som motsvarade det överpris utöver förkrigspriset fastigheten

betingade på grund av penningvärdets för närvarande låga nivå.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har tillstyrkt, att förevarande beskattningsspörsmål

upptoges till övervägande, vilket dock helst borde ske i samband

med en översyn av bestämmelserna örn realisationsvinstbeskattning

överhuvud taget. Enligt vad som meddelats länsstyrelsen hade beskattningsfrågorna

i en del fall vållat vissa komplikationer, då det i länet gällt att

träffa avtal om förvärv av fastigheter för exploatering av vattenkraft o. d.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

5

I ifrågavarande motion har yrkats sådan ändring av gällande bestämmelser,

att realisationsvinst icke beskattas vid taxering till kommunal inkomstskatt

samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, då vinsten uppkommit

genom att en fastighet underkastats expropriation eller annat liknande förfarande.

Såsom motivering härför har anförts, att föreskrifter om en motsvarande

skattefrihet redan meddelats med avseende å taxeringen till krigskonjunkturskatt.

I de senare årens krigskonjunkturskatteförordningar har

nämligen i punkt 4 av anvisningarna till 9 § varit intagen en föreskrift av

innehåll, att genom överlåtelse av fastighet uppkommen realisationsvinst icke

skulle beskattas till krigskonjunkturskatt, därest fastigheten tagits i anspråk

genom expropriation eller eljest avyttrats under sådana förhållanden att

tvångsförsäljning till det allmänna måste anses vara för handen och det ej

funnes uppenbart att avyttringen skulle ägt rum även örn tvång icke förelegat.

En motsvarande bestämmelse återfinnes även i det genom proposition

nr 256 till innevarande års riksdag framlagda förslaget till förordning

om krigskonjunkturskatt för år 1945, vilken proposition tillstyrkts av

utskottet i dess betänkande nr 45.

Utskottet får i anledning av motionen framhålla, att enligt 35 § kommunalskattelagen

skatteplikten för realisationsvinst är knuten — förutom till arten

av överlåtarens förvärv — till den tid, under vilken den egendom varom fråga

är varit i överlåtarens ägo. Sålunda stadgas, att örn överlåtelsen sker beträffande

fastighet inom kortare tid än 10 år och vad angår lös egendom

inom kortare tid än 5 år efter förvärvet, genom överlåtelsen uppkommen

realisationsvinst skall vara underkastad beskattning. Har den överlåtna egendomen

emellertid varit i den skattskyldiges ägo under längre tid än nu

nämnts, beskattas icke denna vinst. I praxis ha bestämmelserna om beskattning

av realisationsvinst ansetts tillämpliga även i de fall, då fastighet

avhänts ägaren genom expropriation eller därmed likställt förfarande.

Av förarbetena till 1928 års skatteförfattningar framgår, att därvid diskuterats

den tanken att beskattningen av realisationsvinst skulle göras beroende

av örn spekulationssyfte förelegat vid förvärvet av den avyttrade egendomen

eller icke. En sådan reglering befarades emellertid komma att medföra svårigheter

vid tillämpningen. Ur praktisk taxeringssynpunkt ansågs vara att

föredraga, att skatteplikten i likhet med vad som tidigare gällt vore beroende

av den tid, som förflutit mellan förvärvet och avyttringen.

Utskottet finner i likhet med flertalet av de över motionen hörda myndigheterna

skäl tala för att skattefrihet medgives för realisationsvinst, som

uppkommit genom expropriation eller liknande tvångsförfarande. Såsom

framhållits av kammarrätten synes det icke tilltalande, att, medan skattskyldiga

i allmänhet kunna undgå värdestegringsbeskattning genom att behålla

sin egendom viss tid, de som till förmån för ett samhällsintresse tvingas

att realisera värdestegringen, skola beskattas för densamma. Då såsom

framgår av vad ovan nämnts ej heller ur principiell synpunkt torde möta

hinder mot fritagande av vinster av nu angivet slag från beskattning, ansluter

sig utskottet till den i motionen framförda tanken örn införande av

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 49.

bestämmelser angående skattefrihet för dylika vinster. Utskottet anser sig

emellertid icke kunna i enlighet med motionärens yrkande förorda, att en

författningsändring i angivet syfte vidtages redan i detta sammanhang. Vid

bedömandet av denna fråga uppkomma nämligen spörsmål, vilka kräva ett

närmare övervägande. Med hänsyn härtill har utskottet funnit sig böra

föreslå skrivelse till Kungl. Maj:t med hemställan om utredning och framläggande

av förslag i ämnet.

Den vid krigskonjunkturbeskattningen nu medgivna skattefriheten för

realisationsvinst avser allenast sådana vinster, som uppkommit genom tvångsförsäljning

till det allmänna. Enligt utskottets mening bör vid den nu föreslagna

utredningen tagas i övervägande, huruvida vid utformningen av bestämmelserna

örn den sålunda ifrågasatta skattefriheten denna begränsning

bör bibehållas. De skäl, som tala för införande av skattefrihet för realisationsvinster

vid tvångsförsäljning, synas, såvitt utskottet kan finna, med

samma fog kunna åberopas vare sig tvångsförsäljningen sker till det allmänna

eller den, till vars förmån tvångsförsäljningen sker, är ett enskilt

rättssubjekt. Såsom i flera remissyttranden framhållits torde jämväl kunna

ifrågasättas, huruvida icke skattefriheten borde utsträckas till att avse även

annan egendom än fastighet.

Vidare torde såsom kammarrätten påpekat skäl tala för att under skattefriheten

inbegripas jämväl formellt frivilliga försäljningar, där förhållandena

äro sådana att försäljningen föranletts av köparens möjlighet att tillgripa

expropriation eller liknande förfarande.

Av vikt är, att bestämmelserna örn den ifrågavarande skattefriheten utformas

på sådant sätt, att skattefrihet ej äger rum i fall, då överlåtarens

förvärv av den egendom, tvångsförsäljningen avser, kan antagas ha skett i

syfte att utnyttja en förutsedd expropriation.

Utredningen bör enligt utskottets mening bedrivas så skyndsamt, att förslag

i ämnet snarast möjligt kan föreläggas riksdagen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte i anledning av motionen I: 261 av herr

Holmbäck angående beskattningen av expropriationsersättning

i vissa fall i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att

Kungl. Majit ville med beaktande av vad i detta betänkande

anförts föranstalta örn utredning och snarast möjligt för

riksdagen framlägga förslag angående det i betänkandet

berörda spörsmålet.

Stockholm den 5 juni 1945.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bévillningsutskottets betänkande nr 49.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Sjödahl, friherre De

Geer, Frans Ericson, Velander, Björnsson, Eklund, Robert Berg och Carl Eric Ericsson,

samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Björklund, Olsson i Gävle,

Sandberg, Janson i Frändesta, Falk, Andersson i Dunker och Bladh.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:414 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående beskattningen av expropriationsersättning i vissa fall. a1 i texten