Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion angående vissa beskattningen av inkomst av skogsbruk berörande frågor, i vad motionen avser uppskov med taxering av inkomst genom avyttring av avverkad brännved och massaved.

1945-06-12 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1945:51, Betänkande i anledning av väckt motion angående vissa beskattningen av inkomst av skogsbruk berörande frågor, i vad motionen avser uppskov med taxering av inkomst genom avyttring av avverkad brännved och massaved.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 51.

5

Nr 51.

Ankom till riksdagens kansli den 12 juni 1945 kl. 11 fm.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion angående

vissa beskattningen av inkomst av skogsbruk

berörande frågor, i vad motionen avser uppskov med

taxering av inkomst genom avyttring av avverkad

brännved och massaved.

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, II: 278,

av herrar Liedberg och Janson i Frändesta, har hemställts, »att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Majit måtte begära

dels utredning med förslag om särskilda bestämmelser angående taxering

för inkomst av under nu rådande bränslebrist avverkad bränn- och massaved,

vilka bestämmelser medföra uppskov med taxering av inkomst genom

avyttring av sådan skog,

dels ock om riksdagens uttalande, att någon krigskonjunkturbeskattning

icke skall träffa avyttring eller uttag från egen rörelse, annan fastighet och

egen förbrukning av bränn- och massaved».

Till behandling i förevarande sammanhang har upptagits allenast den i

motionen omförmälda frågan angående uppskov med taxering av inkomst

genom avyttring av avverkad brännved och massaved. Beträffande det i motionen

framställda yrkandet angående krigskonjunkturbeskattningen har utskottet

i sitt betänkande nr 45 utlåtit sig rörande detsamma.

Vad angår den i motionen lämnade motiveringen, såvitt nu är i fråga, får

utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till

motionen.

I förordningen den 30 juni 1943 (nr 490) med särskilda bestämmelser angående

taxering för inkomst av under år 1943 stormfälld skog ha meddelats

föreskrifter angående ett uppskovsförfarande vid taxeringen av det slag, som

i ifrågavarande motion åsyftas. Enligt dessa föreskrifter äger skattskyldig,

som åtnjutit inkomst genom avyttring av under år 1943 stormfälld skog,

under vissa förutsättningar åtnjuta uppskov med taxering till kommunal

inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för denna inkomst.

Uppskovet får avse högst det belopp, varmed bruttointäkten å avyttringen

överstiger de av stormfällningen och avyttringen föranledda kostnaderna under

det beskattningsår, då inkomsten åtnjutits. För erhållande av uppskov

förutsättes, att den skattskyldige å särskilt konto hos riksbanken insatt det

belopp, för vilket uppskov önskas. Insättning i riksbanken må dock efter

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 51.

riksbankens medgivande ersättas med annan väsentligen likvärdig disposition

av tillgångar. Uppskov må ej meddelas i sådana fall, då bruttointäkten

av den stormfällda skogen understiger 4 000 kronor, och insättning i riksbanken

må ej avse belopp understigande 2 000 kronor. Belopp, för vilket

uppskov med taxeringen åtnjutits, skall beskattas för det beskattningsår, då

uttag från det särskilda kontot hos riksbanken skett, men senast för fjärde

beskattningsåret efter det, då stormfällningen ägde rum.

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund hemställde i en den 13 februari

1945 till finansdepartementet inkommen skrift bland annat, att Kungl.

Maj:t måtte för årets riksdag framlägga förslag om särskilda bestämmelser

angående taxering för inkomst vid avyttring av under nu rådande bränslebrist

avverkad brännved och massaved i avsikt att i vissa fall möjliggöra

uppskov med taxering av sådan inkomst. Enligt förbundets mening vore det

angeläget, att sådana bestämmelser provisoriskt infördes, att för skogsägare,

som för fullgörandet av myndigheternas krav på ökade avverkningar nödgades

avverka mer än den beräknade tillväxten, en fördelning av inkomsten

av skogsbruk finge ske på ett flertal år, kanske lämpligast enligt den metod,

som tillämpats vid taxering för inkomst av under år 1943 stormfälld skog.

Statens bränslekommission avgav efter remiss utlåtande över berörda framställning

och anförde därvid bland annat följande:

»Kommissionen anser det i hög grad önskvärt att under nuvarande förhållanden

sådana omständigheter undanröjas, som verka hämmande på en

skogsägares intresse att göra stora avverkningar på sin skog. Det torde vara

obestridligt, att skatteprogressionen kan ha en sådan inverkan. Det är givetvis

otillfredsställande att i nuvarande läge en skogsägare med hänsyn till

konsekvenserna i skattehänseende skall känna sig föranlåten att inskränka

på avverkningar, som han eljest skulle ha vilja och förmåga att verkställa,

och då därjämte avverkningsskyldighet föreligger, är det mindre tilltalande,

att han i skattehänseende kommer i ett ogynnsammare läge än om han hade

frihet att efter eget gottfinnande fördela avverkningarna på ett antal år. Kommissionen

anser därför förslaget om att bereda möjligheter till uppskov med

taxering och fördelning av skatten på flera följande år välbetänkt. Den metod

för uppskov med taxeringen, som tillämpats beträffande den stormfällda

skogen, kan väl icke sägas innebära någon idealisk lösning av förevarande

spörsmål och det får nog antagas, att ett sådant förfarande icke kommer att

vinna någon mera vidsträckt tillämpning. Metoden bör dock kunna godtagas

såsom ett provisorium, varigenom i nuvarande situation möjlighet beredes

skogsägarna att undvika de väsentligaste olägenheterna ur skattesynpunkt

av att större avverkningar ske under ett och samma år. Vad beträffar den

närmare utformningen av uppskovsförfarandet, kräver det överväganden av

skatteteknisk natur och kommissionen är ej beredd att därvidlag framlägga

något förslag. Det är givetvis angeläget, att reglerna bli så enkla som möjligt

och det synes ur praktisk synpunkt önskvärt, att reglerna örn uppskov knytas

till bruttointäkten av den totala avverkningen av brännved och massaved

och ej, såsom riksförbundet ifrågasatt, till avverkningen utöver den beräknade

årliga tillväxten.»

Kommissionen yttrade i anslutning härtill, att eftersom vad riksförbundet

föreslagit sålunda enligt kommissionens mening vore ägnat att främja pro
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 51.

7

duktionen av brännved och massaved, kommissionen ansåge det i nuvarande

situation angeläget, att åtgäi-der i förslagets syfte — med beaktande av vad

kommissionen anfört — genomfördes.

I den förevarande motionen, har, såvitt nu är i fråga, anförts bland annat,

att de nuvarande skogsuttagen framför allt för de större enskilda skogsägarna

på grund av gällande skatteprogression medförde stora skatteutgifter. Vid

mera normala uttag skulle fördelning av inkomsten över ett flertal år varit

möjlig, varigenom verkningarna av progressionen undvikits. För många

skogsägare måste en minskning av uttagen ur skogarna ske, sedan nu rådande

förhållanden upphört. Då kunde underskott uppkomma med hänsyn

till skogsägarnas fasta omkostnader, vilket underskott måhända ej kunde utnyttjas,

liksom fallet kunde bliva med procentavdragen. Det syntes därför

i avvaktan å påräknat förslag härom från 1943 års jordbrukstaxeringssakkunniga

vara angeläget att provisoriskt införa sådana bestämmelser vid inkomsttaxeringen,

att en fördelning av inkomsten kunde ske över ett flertal

år. Detta syntes kanske lämpligast kunna äga rum enligt den metod, som

tillämpats vid taxering för inkomst av under år 1943 stormfälld skog.

I den förevarande motionen har, såvitt nu är i fråga, yrkats skrivelse till

Kungl. Maj :t med hemställan örn utredning och framläggande av förslag till

bestämmelser, innefattande uppskov med taxering av inkomst av under nu

rådande bränslebrist avverkad brännved och massaved.

Utskottet finner vad i motionen i detta hänseende anförts vara värt beaktande.

I det brydsamma läge, vari frågan om vår bränsleförsörjning för nästkommande

vinter för närvarande befinner sig, synes det utskottet, att alla de

åtgärder böra vidtagas, som kunna bidraga till en ökad bränsletillgång. Även

om alltför stora förväntningar icke böra hysas beträffande effekten av det i

motionen ifrågasatta uppskovsförfarandet vid taxeringen, lärer dock icke

kunna förnekas, att skatteskalans progressivitet vid den statliga beskattningen

kan verka hämmande på skogsägarnas beredvillighet att verkställa större

avverkningar. En möjlighet till fördelning av skogsbruksinkomst av nu förevarande

slag på flera år erbjuder det i förordningen den 30 juni 1943 (nr

490) med särskilda bestämmelser angående taxering för inkomst av under år

1943 stormfälld skog medgivna uppskovsförfarandet, varigenom uppskov

med taxering av inkomst genom avyttring av sådan skog kunde erhållas, därest

den skattskyldige å särskilt konto hos riksbanken insatte motsvarande

belopp. Utskottet får i detta sammanhang erinra om att statens bränslekommission

tillstyrkt en i februari 1945 hos Kungl. Maj:t gjord framställning om

vidtagande av åtgärder i samma syfte som i motionen angivits. På grund av

vad sålunda anförts anser utskottet, att ett uppskovsförfarande av angivet

slag bör kunna komma i tillämpning även beträffande under nu rådande

bränslebrist avverkad brännved och massaved.

Med hänsyn till önskvärdheten av att verkningarna av det ifrågasatta uppskovsförfarandet

snarast möjligt skola inträda föreslår utskottet i anledning

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 51.

av förevarande motion och med begagnande av den utskottet tillkommande

initiativrätten, att riksdagen måtte besluta om antagande av ett inom utskottet

upprättat förslag till författning i ifrågavarande hänseende. Berörda förslag

har upprättats i huvudsaklig överensstämmelse med ovannämnda förordning.

Det av utskottet sålunda framlagda förslaget innebär i huvudsak följande.

Har skattskyldig åtnjutit inkomst av skogsbruk antingen genom avyttring

under år 1945 av brännved eller massaved eller ock genom upplåtelse nämnda

år av avverkningsrätt till skog, må den skattskyldig® erhålla uppskov med

taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

för denna inkomst. Uppskovet må i fråga om inkomst genom avyttring

av brännved eller massaved avse högst det belopp, vaimed den under

beskattningsåret åtnjutna bruttointäkten å avyttringen överstiger de

av vedens avverkning och avyttring föranledda kostnaderna under samma

tid. I dessa kostnader skall jämväl inräknas den skattskyldige tillkommande

avdrag för genom avverkningen uppkommen värdeminskning å skogen.

Beträffande inkomst genom upplåtelse av avverkningsrätt till skog må uppskovet

avse högst hälften av det belopp, varmed den under beskattningsåret

åtnjutna ersättningen för upplåtelsen överstiger de av upplåtelsen föranledda

kostnaderna under samma tid. Sistnämnda bestämmelse har föranletts

därav att enligt uppgift cirka 60 å 70 procent av samtliga skogsavverkningar

regelmässigt torde utgöras av brännved eller massaved. Med hänsyn härtill

har det ansetts försvarligt att i förslaget införa en schablonregel, enligt vilken

ersättning för upplåtelse av avverkningsrätt till 50 procent antages avse

brännved eller massaved. Om den skattskyldige emellertid visar, att av ersättningen

för upplåtelsen mer än hälften hänför sig till skog, som upparbetats

till brännved eller massaved, skall dock det belopp uppskovet högst må

avse i motsvarande mån jämkas. Såsom villkor för uppskov skall gälla, att

den skattskyldige, innan deklaration för ifrågavarande beskattningsår senast

skall avgivas, å särskilt konto hos riksbanken insatt det belopp, för vilket

uppskov önskas. Därest inkomsten vid taxeringen beräknas till högre belopp

än i deklarationen uppgivits, må dock insättning i riksbanken, såvitt angår

det överskjutande beloppet, ske inom tid som av landskamreraren bestämmes.

Insättning i riksbanken må efter riksbankens medgivande ersättas med

annan väsentligen likvärdig disposition av tillgångar. Liksom enligt 1943 års

förordning skola vissa spärregler gälla. Enligt nämnda förordning skulle uppskov

ej meddelas, då bruttointäkten av den stormfällda skogen understigit

4 000 kronor. Vidare skulle insättning i riksbanken ej få avse belopp understigande

2 000 kronor. Med hänsyn till syftet med den nu föreslagna lagstiftningen

ha dessa spärrgränser i förslaget ansetts böra något sänkas, nämligen

till resp. 3 000 och 1 500 kronor.

Bestämmelserna i förslaget äro i övrigt avfattade på motsvarande sätt som

1943 års förordning. Belopp, för vilket uppskov med taxeringen erhållits,

skall sålunda upptagas såsom bruttointäkt av skogsbruk för det beskattningsår,

då uttag från det särskilda kontot hos riksbanken sker, men senast

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 51.

9

under fjärde beskattningsåret efter det då avyttringen eller upplåtelsen ägde

rum. Uttag må ej understiga en fjärdedel av det ursprungligen insatta beloppet.

Har hela beloppet ej uttagits före utgången av år 1949, skall riksbanken

vid utgången av nämnda år till den skattskyldige återbetala vad som kvarstår

å det särskilda kontot.

Enligt förslaget förutsättes alltså för att uppskov med taxering skall kunna

ifrågakomma, att avyttringen av veden resp. upplåtelsen av avverkningsrätten

ägt rum under år 1945. Med hänsyn till att utsikterna för vår bränsleförsörjning

för närvarande te sig ovissa även för bränsleåret 1946—1947 har

inom utskottet ifrågasatts en utsträckning av nämnda tid till att avse jämväl

första halvåret 1946. För en sådan utsträckning skulle också kunna anses

tala, att det, sedan avverkningen ägt rum, i regel torde taga viss tid, innan

veden blivit inmätt och transporterad till bilväg, varigenom visst dröjsmål

med vedens försäljning sålunda uppkommer. Utskottet har emellertid

stannat för att föreslå uppskov med taxering beträffande allenast sådana

försäljningar eller upplåtelser, som ägt ram under år 1945. Emellertid förutsätter

utskottet, att Kungl. Majit vid den kommande höstriksdagen eller senast

i början av nästa års riksdag, då läget på bränslemarknaden bättre kan

överblickas, tager frågan om en dylik förlängning under omprövning och, om

anledning härtill förefinnes, för riksdagen framlägger förslag i ämnet.

Utskottet vill tillägga, att den föreslagna lagstiftningen avser sådana inkomster

av nu ifrågavarande slag, som skolat tagas till beskattning tidigast

vid 1946 års taxering. En skattskyldig, vars räkenskapsår utgått den 28 februari

1945 eller vid tidigare tidpunkt av detta år och som på grund härav

skall redan vid 1945 års taxering beskattas för inkomst under viss tid av år

1945, äger sålunda icke erhålla uppskov med taxering beträffande inkomst

under nämnda tid.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte i anledning av motionen II: 278 av herrar

Liedberg och Janson i Frändesta, såvitt densamma avser

uppskov med taxering av inkomst genom avyttring av avverkad

brännved och massaved, för sin del antaga följande

Förslag

till

förordning med särskilda bestämmelser angående taxering för inkomst

av under år 1945 avyttrad brännved eller massaved m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §■

Har skattskyldig åtnjutit inkomst av skogsbruk antingen genom avyttring

under år 1945 av brännved eller inassaved eller genom upplåtelse nämnda

år av avverkningsrätt till skog, må den skattskyldige under de förutsättningar

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 51.

och i den utsträckning nedan stadgas erhålla uppskov med taxering till kommunal

inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för denna

inkomst.

Uppskovet må i fråga örn inkomst genom avyttring av brännved eller massaved

avse högst det belopp, varmed den under beskattningsåret åtnjutna

bruttointäkten å avyttringen överstiger de av vedens avverkning och avyttring

föranledda kostnaderna under samma tid. I fråga om inkomst genom

upplåtelse av avverkningsrätt till skog må uppskovet avse högst hälften av

det belopp, varmed den under beskattningsåret åtnjutna ersättningen för

upplåtelsen överstiger de av upplåtelsen föranledda kostnaderna under samma

tid; dock att, om den skattskyldige visar att av ersättningen för upplåtelsen

mer än hälften hänför sig till skog som upparbetats till brännved eller massaved,

det belopp uppskovet högst må avse skall i motsvarande mån jämkas.

Har skattskyldig under beskattningsåret åtnjutit inkomst som i denna förordning

avses i mer än en kommun, må uppskovet med taxeringen till kommunal

inkomstskatt i varje kommun avse högst det belopp, som, beräknat

enligt i andra stycket angivna grunder, belöper å den kommunen, och må

uppskovet med taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt ej avse

mer än summan av de belopp, för vilka enligt vad nyss sagts uppskov vid

taxeringen till kommunal inkomstskatt högst må åtnjutas.

2 §•

Såsom villkor för uppskov skall gälla att den skattskyldige, innan deklaration

för ifrågavarande beskattningsår senast skall avgivas, å särskilt konto

hos riksbanken insatt det belopp för vilket uppskov önskas. Dock må, därest

inkomsten vid taxeringen beräknas till högre belopp än i deklarationen uppgivits,

insättning i riksbanken, såvitt angår det överskjutande beloppet, ske

inom tid som av landskamreraren bestämmes. Insättning i riksbanken må

efter riksbankens medgivande ersättas med annan väsentligen likvärdig disposition

av tillgångar.

Uppskov må ej meddelas där summan av den under beskattningsåret åtnjutna

bruttointäkten å sådan avyttring, som i 1 § avses, och den under samma

år åtnjutna ersättningen för upplåtelse, som i nämnda paragraf sägs, understigit

3 000 kronor, och må insättning i riksbanken ej avse belopp understigande

1 500 kronor.

3 §.

Belopp, för vilket uppskov med taxeringen erhållits, skall upptagas såsom

bruttointäkt av skogsbruk för det beskattningsår, då uttag från det särskilda

kontot hos riksbanken sker, men senast under fjärde beskattningsåret efter

det då avyttringen eller upplåtelsen ägde rum. I intäkten inräknas jämväl uppburen

ränta å kontot.

Åtnjuter skattskyldig uppskov med taxeringen till kommunal inkomstskatt

i mer än en kommun, skall varje uttag från riksbanken anses belöpa på de

olika kommunerna i samma proportion som de belopp, för vilka uppskov

åtnjutits, fördelats å dessa.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 51.

11

4 §.

Skattskyldig, som önskar åtnjuta uppskov med taxering enligt denna förordning,

skall vid sin i hemortskommunen avlämnade självdeklaration för

det beskattningsår, under vilket ifrågavarande inkomst åtnjutits, bifoga utredning

angående storleken av nämnda inkomst samt besked från riksbanken

rörande verkställd insättning å särskilt konto enligt denna förordning. Utredning

som nu sagts må lämnas å blankett enligt formulär, som fastställes av

Kungl. Majit.

Har den skattskyldige under beskattningsåret haft inkomst som i denna

förordning avses i mer än en kommun, skall utredning som nyss sagts förebringas

särskilt för varje kommun, beträffande vilken uppskov med taxering

till kommunal inkomstskatt yrkas.

5 §•

Å medel, som insättas i riksbanken jämlikt 2 §, skall utgå ränta efter

räntefot, som av riksbanken fastställes, svarande mot sedvanlig depositionsränta.

Avser uppsägning utbetalning av medel inom kortare tid än fyra månader,

skall den skattskyldige vidkännas ränteavdrag enligt grunder som av riksbanken

bestämmas.

6 §•

Skattskyldig, som vill disponera hos riksbanken insatta medel, äger att efter

uppsägning hos riksbanken återfå det insatta beloppet. Uppsägning må avse

beloppet i dess helhet eller del av detsamma, dock att uttag ej må understiga

en fjärdedel av det ursprungligen insatta beloppet. Har hela beloppet ej uttagits

före utgången av år 1949, skall riksbanken vid utgången av nämnda år

till den skattskyldige återbetala vad som kvarstår å det särskilda kontot.

7 §•

Har uttag skett av hos riksbanken enligt denna förordning insatta medel,

skall riksbanken senast den 15 februari året efter det då uttag skett översända

meddelande härom till vederbörande länsstyrelse. Så skall förfaras

jämväl i fall där riksbanken enligt 6 § utan föregående uppsägning utbetalar

vad som kvarstår å det särskilda kontot.

8 §•

Där åtgärd av riksbanken enligt denna förordning ifrågakommer, sker

handläggningen vid riksbankens huvudkontor i Stockholm.

Hänvändelse till huvudkontoret kan ske direkt eller genom förmedling av

avdelningskontor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 51.

9 §•

Kungl. Majit äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga

föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Stockholm den 12 juni 1945.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Sjödahl, friherre De Geer*, Frans Ericson,

Velander, Eklund, Robert Berg*, Herman Ericsson, Carl Eric Ericsson* och Englund,

samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Björklund, Olsson i Gävle,

Sandberg*, Janson i Frändesta, Falk, Andersson i Dunker* och Bladh.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:444 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående vissa beskattningen av inkomst av skogsbruk berörande frågor, i vad motionen avser uppskov med taxe a1 i texten