Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om värnskatt för budgetåret 1945/46 jämte i ämnet väckta motioner.

1945-06-14 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1945:54, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om värnskatt för budgetåret 1945/46 jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

1

Nr 54.

Ankom till riksdagens kansli den 14 juni 1945 kl. 3 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om värnskatt

för budgetåret 1945/46 jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 11 maj 1945 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 314, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning om värnskatt för budgetåret 1945/46.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Värnskatt skall enligt vad i denna förordning stadgas för budgetåret 1945/

46 erläggas till staten av

a) fysisk eller juridisk person, för vilken vid taxering år 1945 till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbart belopp fastställes, samt

b) fysisk person, för vilken vid taxering år 1945 till statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt beskattningsbart belopp icke fastställes, såframt för honom

beräknas ett taxerat belopp å minst 1 000 kronor och han enligt 1 och 4 §§

lagen om folkpensionering är skyldig erlägga pensionsavgift.

Värnskatt erlägges i den kommun, där den skattskyldige taxeras till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt.

2 §■

1 mom. Värnskatten skall utgöra

a) för sådana fysiska personer som avses il § b):

fem kronor;

b) för övriga skattskyldiga fysiska personer ävensom för oskifta dödsbon

och familjestiftelser:

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 7 sami. Nr 54—56.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

när det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet

icke överstiger 3 000 kronor: sex procent av det beskattningsbara beloppet,

dock lägst fem kronor;

när det beskattningsbara beloppet överstiger

3 000 men icke 6 000 kr.: 180 kr. för 3 000 kr. och 7 % av återstoden;

6 000

>

7>

9 000

» : 390

»

6 000

»

8 •/.

■»

?

9 000

>

»

12 000

» : 630

»

9 000

»

»

10 %

»

»

;

12 000

»

15 000

» : 930

»

»

12 000

»

12-5 %

»

»

9

15 000

*

25 000

» : 1 305

»

15 000

»

15 %

»

9

25 000

■»

35 000

» : 2 805

25 000

»

»

18 %

»

»

9

35 000

7>

50 000

» : 4605

»

35 000

21 %

»

;

50 000

>

100 000

> : 7 755

»

»

50 000

24 %

»

7

100 000

>

»

200 000

» : 19 755

»

»

100 000

»

27-5 %

:

200 000 kr.

: 47 255

»

200 000

»

31 %

»

9

c) för svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar, svenska försäkringsanstalter,

som icke äro aktiebolag, sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa,

Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

hypoteksföreningar, svenska bostadskreditkassan, bostadskreditföreningar

samt sådana utländska juridiska personer, som ej beskattas enligt b)

här ovan:

tolv procent av det beskattningsbara beloppet;

d) för andra skattskyldiga än dem som avses under a)—c) här ovan:

sex procent av det beskattningsbara beloppet.

2 mom. Rörande skatteplikt för äkta makar och fördelning dem emellan

av det för dem gemensamt uträknade skattebeloppet skall vad i 19 § förordningen

örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgas äga motsvarande

tillämpning. I fall som avses i 1 § b) skall för makar, som under beskattningsåret

levt tillsammans och vilkas beräknade taxerade belopp sammanlagt

utgöra minst 1 000 kronor, värnskatten för båda makarna gemensamt utgå

med fem kronor samt fördelas med hälften å vardera maken. Är i nämnda

fall ena maken icke skyldig erlägga pensionsavgift, skall vid bedömande av

skatteplikten hänsyn icke tagas till hans beräknade taxerade belopp.

3 §•

1 mom. Den som eftertaxerats till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1945 skall eftertaxeras jämväl till värnskatt enligt denna förordning

till behörigt belopp.

2 mom. Har skattskyldig i uppgift eller upplysning, som avgivits till ledning

vid taxering, lämnat oriktigt meddelande eller har han, ehuru uppgiftspliktig,

underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning och har därav

föranletts, att värnskatt, som enligt 2 § 1 mom. a) bort påföras den skattskyldige,

icke blivit honom påförd, skall han eftertaxeras till värnskatt enligt

denna förordning att utgå med i nämnda punkt angivet belopp.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottet^ betänkande nr 54.

4 §■

Har jämlikt bestämmelserna i 23 § eller 24 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt skattebefrielse meddelats för dödsbo, skall

motsvarande befrielse åtnjutas jämväl i fråga om värnskatt enligt denna förordning.

För dödsbo efter skattskyldig som avses i 1 § b) här ovan skola

nyssnämnda bestämmelser äga motsvarande tillämpning i avseende å befrielse

från värnskatt enligt denna förordning.

5 §•

Där jämlikt 24 § 2 mom. förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

oskift dödsbo svarar för dylik skatt allenast med tillgångarna i boet

eller delägare i skiftat dödsbo allenast för vad av skatten å hans lott belöper

och allenast med sin lott i boet, skall motsvarande gälla i fråga örn värnskatt

enligt denna förordning.

6 §.

1 mom. Därest i anledning av överenskommelse eller beslut, varom förmäles

i 29 eller 30 § förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

befrielse från skattskyldighet till nämnda skatt helt eller delvis skall åtnjutas,

skall detta föranleda motsvarande befrielse från skattskyldighet enligt

denna förordning.

1 fall, varom i 29 och 30 §§ förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

sägs, må Konungen förklara, att värnskatt enligt denna förordning

skall för skattskyldig fastställas till högre belopp än gällande bestämmelser

eljest skulle föranleda, dock att skatten ej må komma att uppgå till

större del, procentuellt beräknad, av det på grundval av träffad överenskommelse

eller meddelat beslut fastställda beskattningsbara beloppet än skatten

skulle utgjort av det beskattningsbara belopp, som skulle hava fastställts,

örn hänsyn ej tagits till överenskommelsen eller beslutet.

2 mom. Vad i 32 § förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

stadgas om rätt för Konungen att till undvikande av eller lindring i

dubbelbeskattning förordna om efterskänkande av inkomst- och förmögenhetsskatt

skall äga motsvarande tillämpning beträffande värnskatt enligt

denna förordning.

7 §•

1 mom. Därest eftertaxering eller annan taxeringsåtgärd enligt denna förordning

ifrågakommer, skola de rörande taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

meddelade bestämmelserna i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

2 morn. Vill någon, som icke åsalts till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

beskattningsbart belopp, klaga över att värnskatt enligt denna förordning

blivit honom påförd på grund av oriktig taxering, äger han däröver

anföra besvär hos prövningsnämnd. Besvären skola vara inkomna till veder
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

börande länsstyrelse eller, om besvären angå skattskyldig vilkens taxering

enligt 96 § 2 mom. taxeringsförordningen skall prövas av den mellankommunala

prövningsnämnden, till denna nämnd inom sextio dagar efter det

värnskatten blivit klaganden avfordrad.

8§.

För tillämpning av denna förordning erforderliga föreskrifter utfärdas av

Konungen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Till utskottets behandling lia överlämnats följande i anledning av propositionen

väckta motioner, nämligen:

1) de likalydande motionerna I: 402 av herr Carl Eric Ericsson m. fl. och

II: 617 av herr Birke m. fl., vari hemställts, »att riksdagen för sin del måtte

besluta, att 2 § 1 mom. a) och b) i det i propositionen nr 314 framlagda förslaget

till värnskatt för budgetåret 1945/46 skall erhålla följande ändrade

lydelse:

1 mom. Värnskatten skall utgöra

a) för sådana fysiska personer som avses i 1 § b) : fem kronor;

b) för övriga skattskyldiga fysiska personer ävensom för oskifta dödsbon

och familjestiftelser:

när det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet

icke överstiger 3 000 kronor: 5 procent av det beskattningsbara beloppet,

dock lägst fem kronor;

när det beskattningsbara beloppet överstiger

3 000

men icke

6 000 kr.

150

kr. för

3 000 kr. och

5-5 y.

av

återstoden

6 000

»

»

9 000

»

315

y> »

6 000

»

6-5 %

>

9 000

»

»

12 000

510

»

9 000

»

8 %

»

12 000

»

»

15 000

»

750

y>

12 000

»

»

io y

15 000

»

»

25 000

»

1050

» »

15 000

»

»

12 %

»

25 000

»

»

35 000

»

2 250

» »

25 000

»

»

14 %

»

35 000

»

»

50 000

»

: 3 650

» »

35 000

»

»

16 %

»

50 000

»

»

100 000

»

6 050

» »

50 000

»

18 %

»

100 000

»

200 000

: 15 050

»

100 000

20 5 »/i

>

200 000

kr.

: 35 550

»

»

200 000

»

23 %

» . >

2) motionen II: 613 av herr Andersson i Falun m. fl., vari hemställts, »att

riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 314 måtte förorda,

att vämskatteuppbörden 1946 uppdelas på terminer, den första under

februari—mars och den andra under augusti—september»; samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

5

3) motionen II: 614 av fru Rönn-Christiansson m. fl., vari hemställts, »att

riksdagen måtte besluta att Kungl. Maj:ts förslag till förordning om värnskatt

för budgetåret 1945/46 § 1 och § 2, mom. 1 erhåller ändrad lydelse på

sätt nedan angives.

§ I
Värnskatt

skall enligt vad i denna förordning stadgas för budgetåret 1945/

46 erläggas till staten av fysisk eller juridisk person, för vilken vid taxering

år 1945 till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt det beskattningsbara beloppet

beräknas till minst 6 000 kronor.

Värnskatt erlägges--— — statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

§ 2.

1 mom. Värnskatten skall utgöra

a) för fysiska personer ävensom för oskifta dödsbon och familjestiftelser:

när det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet

överstiger

6 000 men icke 9 000 kr.: 20 % av beloppet över 6 000 kr.;

9 000 men icke 12 000 kr.: 630 kr. för 9 000 kr. och 10 °/o av återstoden;

12 000 men icke 15 000 kr.: 930 kr. för 12 000 kr. och 12,5 % av återstoden;
15

000 men icke 25 000 kr.: 1 305 kr. för 15 000 kr. och 15 % av återstoden;
25

000 men icke 35 000 kr.: 2 805 kr. för 25 000 kr. och 18 % av återstoden;
35

000 men icke 50 000 kr.: 4 605 kr. för 35 000 kr. och 21 °/o av återstoden;
50

000 men icke 100 000 kr.: 7 755 kr. för 50 000 kr. och 24 °/o av återstoden;
100

000 men icke 200 000 kr.: 19 755 kr. för 100 000 kr. och 27,5 % av återstoden;
200

000 kr. : 47 255 kr. för 200 000 kr. och 31 % av åter
stoden;
c)

för svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar, svenska försäkringsanstalter,

som icke äro aktiebolag, sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa,

Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

hypoteksföreningar, svenska bostadskreditkassan, bostadskreditföreningar

samt sådana utländska juridiska personer som ej beskattas enligt

b) här ovan:

tolv procent av det beskattningsbara beloppet;

d) för andra skattskyldiga än dem som avses under a)—c) här ovan:

sex procent av det beskattningsbara beloppet.»

Beträffande motiveringen för de i motionerna framställda yrkandena får

utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till

motionerna 11:617, 11:613 och 11:614.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas, att chefen för finansdepartementet

vid anmälan inför Kungl. Maj:t av proposition angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1945/46 tillstyrkt, att värnskatt för

nämnda år skulle uttagas efter samma grunder som för innevarande budgetår.

Departementschefen har i förevarande proposition framhållit, att, om ifrågavarande

förslag antoges av riksdagen, bestämmelser rörande bl. a. debitering

och uppbörd av värnskatt torde få utfärdas i administrativ ordning. I

likhet med vad fallet vore innevarande budgetår borde värnskatten erläggas

vid särskild uppbörd, vilken borde äga rum i februari eller mars 1946. Värnskatten

torde även för nästa budgetår böra upptagas å samma debetsedel

som inkomst- och förmögenhetsskatten.

I de likalydande motionerna I: 402 och 11:617 har anförts i huvudsak följande.

Såsom motivering för värnskattens uttagande enligt oförändrade grunder

åberopade föredragande departementschefen innehållet i propositionen

nr 313 angående komplettering av riksstatsförslaget, vari värnskatten vore

upptagen till 525 miljoner kronor eller till samma belopp som i statsverkspropositionen.

I anledning av försvarsutgiftemas nedgång i förhållande till

riksstatsförslaget med 146 miljoner kronor, en nettoökning av de civila utgifterna

med 90 miljoner kronor och en ökning av statsinkomsterna med 9 miljoner

kronor visade driftbudgeten ett överskott på 64,1 miljoner kronor.

Enligt motionärernas mening utgjorde ovannämnda, av det inträdda fredstillståndet

i Europa föranledda nedgång av utgifterna för krigsberedskapen

starkast tänkbara skäl för en omprövning av den i statsverkspropositionen

framlagda finansplanen.

Då denna skatt år 1939 infördes, motiverades detta därmed, att utvecklingen

gjort det nödvändigt att för försvarsändamål av olika slag disponera medel

till belopp, vida överstigande de i riksstaten anvisade. Skattens nära samband

med dessa utgifter hade även kommit till uttryck i dess benämning.

Detta samband hade också understrukits i propositionen nr 185 till 1940 års

riksdag med förslag till förordning örn värnskatt för budgetåret 1940/41, vari

framhållits bland annat, att värnskattens karaktär av särbeskattning borde

ytterligare framhävas därigenom, att den upptoges å särskild debetsedel

och erlades vid särskild uppbörd.

Medvetandet om att de direkta skatternas allt hårdare tryck varit betingat

av ett farofyllt läge hade varit medborgarna till ett gott stöd, då det gällt

att bära de försakelser och umbäranden, den höga direkta beskattningen förorsakat.

Det vore förklarligt att då beredskapen avvecklades, en reaktion uppstode,

som framkallade ett bestämt krav på lindring i första hand av den beskattning

som angivits äga samband med dessa utgifter.

Visserligen borde jämväl en väsentlig nedsättning av den indirekta skattebelastningen

eftersträvas men alldeles oberoende därav borde dock strävandena

inriktas på att successivt avveckla värnskatten. De speciella psykologiska

förutsättningar, som möjliggjort värnskattens uttagande, förelåge icke

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

7

beträffande utgifter för andra ändamål än försvaret, även om dessa skulle

vara i högsta grad behjärtansvärda.

Att värnskatten med hänsyn till rådande budgetläge icke kunde i sin helhet

omedelbart avskaffas vore klart. Såsom ett första led i avvecklingen borde

däremot en nedsättning omedelbart vidtagas inom ramen för driftbudgetens

överskott å 64,1 miljoner kronor.

Vid den år 1942 genomförda skärpningen av skatteskalorna för värnskatten

hade beräknats en merinkomst för statsverket av 70 miljoner kronor,

därav 55 miljoner kronor från fysiska personer och 15 miljoner kronor från

aktiebolag m. fl. På grund härav och med hänsyn lill skatteunderlagets ökning

sedan år 1942 kunde en återgång till 1941/42 års skatteskala för fysiska

personer beräknas föranleda en minskning av statsinkomsterna med omkring

79 miljoner kronor. En sådan beräkningsgrund vore emellertid icke befogad,

enär den år 1942 vidtagna höjningen av skatteskalan varit starkare i högre

inkomstlägen än i lägre samt ökningen i nationalinkomsten kommit de lägre

inkomstskikten och nytillkomna skattskyldiga till godo. Det måste fördenskull

antagas, att inkomstminskningen för statsverket komme att väsentligt

understiga sistnämnda belopp och att en återgång till berörda skatteskala

för fysiska personer vore möjlig att genomföra utan att statsfinanserna

äventyrades.

Med hänsyn till de psykologiska verkningarna av en skattelindring syntes

denna i främsta rummet böra komma fysiska personer till godo, även örn i

övrigt skäl av samma styrka talade för en nedsättning av de juridiska personernas

skattebörda.

I motionen 11:614 har beträffande värnskattens verkningar i de lägre inkomstskikten

framhållits, att avslutandet av kriget i Europa aktualiserat

frågan om att lätta skattebördan för de minst bemedlade i samhället. Samtidigt

skulle kompensation därför skaffas genom uttagande av en engångsskatt

på större förmögenheter, varom yrkande framställts i motionen II: 172 vid

årets riksdag. Helst hade motionärerna sett, att minskningen av de mindre

inkomstagamas skattebörda skett genom borttagande av omsättningsskatten.

Då riksdagen avslagit därom framställt yrkande vore det angeläget att pröva

andra former för att lätta de mindre inkomsttagarnas skattetryck. En möjlighet

därtill erbjöde sig genom ett slopande av värnskatten för skattskyldiga

i de lägre inkomstgrupperna.

I motionen II: 613 har hemställts örn uppdelning av värnskatteuppbörden

år 1946 på två terminer, varav den första i februari—mars och den andra

i augusti—september. Till stöd därför har anförts bland annat, att när kronouppbörden

på sin tid uppdelades på två perioder, detta skedde för att

underlätta skattebetalningen. Behovet av en spridning av skattebetalningen

på terminer vore så mycket större vid nuvarande höjd av den direkta beskattningen.

Med de nu tillämpade uppbördsterminema folie en oproportionerligt

stor del av skattebetalningarna på första halvåret. Uppenbarligen vore det

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

Utskottet.

värnskatteuppbörden, som förryckte systemet, och därför borde denna skatt

fördelas på två uppbördsterminer liksom den övriga kronoskatten. Något

statsfinansiellt eller tekniskt hinder därför förelåge icke. En hänvisning till

ett planerat system med skatt vid källan kunde icke vara giltig, då en dylik

reform icke kunde bringas till effekt inom tiden till 1946 års vämskatteuppbörd.

Det i förevarande proposition framlagda förslaget innebär, att värnskatten

skall för budgetåret 1945/46 uttagas efter samma grunder som för innevarande

budgetår. Enligt vad som framgår av propositionen nr 313 till årets

riksdag angående komplettering av riksstatsförslaget för förstnämnda budgetår

kan värnskatten, om densamma uttages efter angivna grunder, beräknas

inbringa 525 miljoner kronor. Departementschefen har i propositionen

nr 313 anfört, att de i samma proposition gjorda inkomst- och utgiftsberäkningarna

skulle resultera i ett överskott å budgeten av cirka 64 miljoner kronor.

I anslutning härtill har departementschefen emellertid framhållit, att

endast bristen på fastare hållpunkter för en bestämning av föreliggande avskrivningsbehov

motiverade att man icke redan nu uppförde anslag för reglering

av vissa under kriget vidtagna investeringar, som vid tillämpning av

vedertagna budgetprinciper borde avskrivas. Det i riksstatsförslaget framkommande

överskottet skulle med nödvändighet ha helt eliminerats, om

åtgärder nu kunnat vidtagas för en första reglering.

I de likalydande motionerna 1:402 och 11:617 har yrkats, att den i förslaget

till värnskatteförordning intagna skatteskalan måtte sänkas till den

nivå, som gällde före den år 1942 vidtagna skärpningen av värnskatten. Till

stöd härför har anförts bland annat, att värnskattens införande föranletts

främst av omsorgen örn vårt neutralitetsvärn samt att beredskapens avveckling,

vilken i budgeten kommit till uttryck i en minskning av försvarsutgifterna,

borde föranleda en lindring i första hand av den beskattning, som uttryckligen

angivits äga samband med dessa utgifter.

Utskottet får i anledning härav framhålla, att sedan värnskatten år 1939

infördes har såsom ett led i försvarsberedskapen genomförts även en betydande

utvidgning av vår försvarsorganisation. De därav föranledda engångsutgiftema

fördelades på perioden 1942—1947. Under denna period beräknades

försvarskostnaderna i genomsnitt uppgå till i runt tal 755 miljoner kronor

för budgetår för att därefter sjunka till 650 miljoner kronor för budgetår.

För budgetåret 1945/46 beräknas i årets statsverksproposition kostnaderna

för försvarsväsendets utbyggnad komma att överskrida den sålunda

antagna genomsnittskostnaden med ej mindre än 126 miljoner kronor, vilken

kostnadsökning till största delen hänför sig till inträdda prisstegringar.

Denna utbyggnadsperiod har ännu icke utgått och betydande krav på försvarskostnader

utöver dem, som beräknas bliva erforderliga sedan försvarsväsendets

utbyggnad färdigställts, kvarstå även efter försvarsberedskapens

avveckling.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 54. 9

Bortsett från ovan anförda skäl mot att en lättnad i ifrågavarande beskattning

nu genomföres torde emellertid det budgetära läget icke för närvarande

giva utrymme för vidtagande av en sådan åtgärd. De av departementschefen

i propositionen nr 313 gjorda inkomst- och utgiftsberäkningarna ha visserligen

resulterat i ett överskott å budgeten av cirka 64 miljoner kronor,

varvid dock är att märka, att någon avskrivning å under kriget gjorda investeringar

icke ägt rum. Enligt vad numera visat sig torde emellertid även detta

formella överskott få anses vara för högt beräknat. En inom riksräkenskapsverket

på grundval av visst material rörande taxeringsutfallet vid årets

taxering verkställd ny beräkning av vissa inkomsttitlar, vilken beräkning

bringats till utskottets kännedom, föranleder nämligen till antagande,

att dessa inkomsttitlar böra nedräknas med sammanlagt 40 miljoner kronor,

och utskottet har på grund härav vid sin beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1945/46 ansett sig böra vidtaga en motsvarande sänkning å

dessa inkomsttitlar. Det formella överskottet å budgeten skulle sålunda enligt

dessa nya beräkningsgrunder utgöra allenast omkring 24 miljoner kronor.

Å andra sidan skulle enligt en inom riksräkenskapsverket företagen approximativ

beräkning värnskatteuppbörden vid bifall till de nu ifrågavarande motionerna

komma att minskas med omkring 70 miljoner kronor. De av motionärerna

antagna förutsättningarna för den ifrågasatta skattelättnaden föreligga

sålunda icke.

Utskottet vill tillägga, att den omprövning, som torde komma att äga rum

beträffande såväl värnskatten som övriga direkta och indirekta skatter, enligt

utskottets mening bör ske i ett sammanhang och i samband med bedömandet

av övriga finansproblem, varvid jämväl frågan om i vad mån en

önskvärd skattelindring är möjlig att genomföra torde bliva föremål för övervägande.

På grund av vad sålunda anförts avstyrker utskottet bifall till de likalydande

motionerna I: 402 och II: 617.

I motionen 11:614 har yrkats sådan ändring av den i förslaget till värnskatteförordning

intagna skatteskalan, att fysisk eller juridisk person, för

vilken det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet

understiger 6 000 kronor, icke skall vara skyldig erlägga värnskatt.

Till stöd härför har åberopats önskvärdheten av att en lättnad åstadkommes

i de lägre inkomsttagarnas skattetryck.

Av vad ovan anförts torde framgå, alt utskottet ej heller kan tillstyrka bifall

till den nu ifrågavarande motionen. Utskottet får därjämte påpeka, att

enligt inom riksräkenskapsverket gjorda approximativa beräkningar värnskalteuppbörden

skulle vid bifall lill nämnda motion minskas med ej mindre

än cirka 225 miljoner kronor.

Departementschefen har i förevarande proposition anfört, att, därest det

framlagda förslaget bleve antaget av riksdagen, bestämmelser rörande bland

annat debitering och uppbörd av värnskatten torde få utfärdas i adini
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

nistrativ ordning. Enligt departemenschefens mening borde värnskatten i

likhet med vad fallet vore under innevarande budgetår erläggas vid särskild

uppbörd, vilken skulle äga rum i februari eller mars 1946.

I motionen 11:613 har yrkats, att värnskatteuppbörden måtte år 1946

uppdelas på två terminer, den första under februari—mars och den andra

under augusti—september. Till stöd härför har framhållits, att den starka

koncentrationen av skattebetalning till första halvåret medförde stora svårigheter

för många skattskyldiga samt att värnskatten fördenskull borde fördelas

på två terminer i likhet med den övriga kronoskatten.

Utskottet får i detta sammanhang erinra om att i en vid 1942 års riksdag

väckt motion framställts yrkande om en utjämning av de två uppbörderna

av i uppbördsreglementet omförmälda kronoutskylder samt uppbörden av

värnskatten på så sätt, att den sammanlagda summan av nämnda utskylder

lika fördelades mellan de tre uppbördsterminerna. I anledning härav anförde

samma års bevillningsutskott, att den då föreslagna höjningen av värnskatten,

åtminstone på vissa orter, kunde befaras medföra en betydande

ojämnhet mellan de skattebelopp, som förfölle vid de olika uppbördsterminerna,

samt att utskottet fördenskull ansåge önskvärt, att Kungl. Maj:t ville

taga under övervägande, huruvida en utjämning därutinnan lämpligen borde

och kunde genomföras.

I likhet med 1942 års bevillningsutskott finner utskottet en ojämnhet, åtminstone

på vissa orter, förefinnas mellan de skattebelopp, som förfalla vid

de olika uppbördsterminerna för statliga utskylder. Såsom motionärerna

framhållit torde även den större delen av uppbörden av statliga och kommunala

utskylder vara förlagd till det första halvåret. En utjämning i berörda

hänseende kan fördenskull anses önskvärd. Att åstadkomma en sådan utjämning

på det sätt, som i motionen föreslagits, torde emellertid ej kunna

ifrågakomma, eftersom vid en sådan anordning den andra uppbördsterminen

för värnskatten skulle komma att infalla först efter utgången av det budgetår,

för vilket skatten uttages. Utskottet vill även påpeka, att, därest ett system,

innebärande skattens uttagande vid källan, skulle, såsom i ett i dagarna framlagt

förslag ifrågasatts, bliva genomfört från och med den 1 januari 1947,

ovannämnda olägenheter komme att förefinnas allenast under ett år. På

grund härav anser sig utskottet icke kunna förorda bifall till motionen.

Utskottet tillstyrker följaktligen bifall till den föreliggande propositionen

oförändrad. Mot den i propositionen föreslagna författningstexten, vilken —

bortsett från de olikheter som föranledas av att det nu gäller ett nytt år —

är likalydande med 1944 års förordning i ämnet, har utskottet intet att

erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts proposition

nr 314 och med avslag å de likalydande motionerna

1:402 och 11:617 samt motionen 11:614, antaga det vid

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

11

propositionen fogade förslaget till förordning om värnskatt

för budgetåret 1945/46; samt

2) att motionen II: 613 icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 14 juni 1945.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark*, Axel Ivar

Anderson, Sjödahl, friherre De Geer, Frans Ericson, Velander, Ramberg och Hosander*,

samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund,

Olsson i Gävle, Sandberg, Orgdrd, Falk, Olson i Göteborg och Vigelsbo.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer:

1) av herrar Axel Ivar Anderson, Velander, Hagberg i Malmö och Olson i

Göteborg, vilka ansett att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

»Det i--— (= utskottet, s. 8 rad 7 uppifrån—råd 15 nedifrån) —

--dessa utgifter.

Till vad i motionerna sålunda anförts kan utskottet giva sin anslutning.

Önskvärt hade därför varit, att den med motionerna avsedda skattelättnaden

nu kunnat genomföras. Det budgetära läget torde emellertid icke för närvarande

giva utrymme för vidtagande av en sådan åtgärd. De av departementschefen

i propositionen nr 313 gjorda inkomst- och utgiftsberäkningarna

ha visserligen resulterat i ett överskott å budgeten av cirka 64 miljoner

kronor, varvid dock är att märka, att någon avskrivning å under kriget

gjorda investeringar icke ägt rum. Enligt vad numera visat sig torde emellertid

även detta formella överskott få anses vara för högt beräknat. En inom

riksräkenskapsveiket på grundval av visst material rörande taxeringsutfallet

vid årets taxering verkställd ny beräkning av vissa inkomsttitlar, vilken beräkning

bringats till utskottets kännedom, föranleder nämligen till antagan
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

de, att dessa inkomsttitlar böra nedräknas med sammanlagt 40 miljoner kronor,

och utskottet har på grund härav vid sin beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1945/46 ansett sig böra vidtaga en motsvarande sänkning å

dessa inkomsttitlar. Det formella överskottet å budgeten skulle sålunda enligt

dessa nya beräkningsgrunder utgöra allenast omkring 24 miljoner kronor.

A andra sidan skulle enligt en inom riksräkenskapsverket företagen approximativ

beräkning vämskatteuppbörden vid bifall till de nu ifrågavarande motionerna

komma att minskas med omkring 70 miljoner kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts finner utskottet, som delar motionärernas

uppfattning, att värnskatten på grund av sitt nära samband med de

av kriget föranledda starkt ökade försvarsutgifterna bör snarast möjligt avvecklas,

sig icke kunna tillstyrka bifall till de likalydande motionerna I: 402

och II: 617.

I motionen II: 614--— (= utskottet s. 9 rad 14 nedifrån—s. 10 rad 10

nedifrån) — ---bifall till motionen.*; samt

2) av herr Lövgren, som ansett att det stycke i utskottets yttrande som

börjar med orden »Utskottet får» (s. 8 rad 14 nedifrån) och slutar med orden

»försvarsberedskapens avveckling» (s. 8 rad 2 nedifrån) skall ha följande

lydelse:

»Utskottet får i anledning härav framhålla, att försvarsberedskapens avveckling

ingalunda torde kunna anses utgöra ett tillräckligt motiv för genomförandet

av en skattelindring vid nu ifrågavarande beskattning. Det må i

detta sammanhang erinras örn den starka stegring, som försvarsutgiftema —

även oavsett de å försvarsberedskapsstaten uppförda — undergått sedan tiden

före krigsutbrottet. Medan i den vid 1939 års lagtima riksdag framlagda

statsverkspropositionen försvarsutgiftema voro upptagna till omkring 238

miljoner kronor, skulle enligt den femårsplan för försvarsväsendets utbyggnad,

som fastställdes vid 1942 års riksdag, försvarskostnadema under perioden

1942—47 i genomsnitt uppgå till i runt tal 755 miljoner kronor för budgetår

för att därefter sjunka till 650 miljoner kronor för budgetår. För budgetåret

1945/46 beräknas i årets statsverksproposition kostnaderna för försvarsväsendets

utbyggnad komma att överskrida den sålunda antagna genomsnittskostnaden

med ej mindre än 126 miljoner kronor, vilken kostnadsökning

till största delen hänför sig till inträdda prisstegringar.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:461 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning örn värnskatt för budgetåret 1945/46. a1 i texten