Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 30 juni 1943

1945-06-14 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1945:56, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 30 juni 1943

Dokumentets text

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 56.

21

Nr 56.

Ankom till riksdagens kansli den 14 juni 1945 kl. 3 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning angående fortsatt

tillämpning av förordningen den 30 juni 1943 (nr

493) örn begränsning i vissa fall av skatt till staten,

jämte en i ämnet väckt motion.

I en den 11 maj 1945 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 315, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 30

juni 1943 (nr 493) om begränsning i vissa fall av skatt till staten.

Härigenom förordnas, att vad i förordningen den 30 juni 1943 örn begränsning

i vissa fall av skatt till staten stadgas med avseende å skatt, som påförts

skattskyldig på grund av taxering för taxeringsåret 19431, skall äga tilliämpning

jämväl i fråga om skatt, som påförts skattskyldig på grund av

taxering för taxeringsåret 1945; skolande därvid vad i förordningen sägs om

år 1943 i stället avse år 1945.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Till utskottets behandling har överlämnats den i anledning av propositionen

väckta motionen I: 403 av herrar Gunnar Andersson och Mannerskantz,

vari hemställts, »att riksdagen måtte, med förklarande av alt Kungl.

1 Jfr 1944: 342.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 56.

Maj:ts prop. nr 315 icke kunnat oförändrad bifallas, antaga förordning angående

fortsatt tillämpning av förordningen den 30 juni 1943 om begränsning

i vissa fall av skatt till staten med sådan ändring att spärren sättes vid ett

procenttal av 85 och att under densamma inbegripas jämväl samtliga utskylder

av kommunal karaktär sålunda även landstingsskatt och tingslagsmedel,

samt att vederbörande utskott måtte utarbeta nödig författningstext.»

Beträffande motiveringen för de i motionen framställda yrkandena får

utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa

till motionen.

Genom beslut vid 1942 och 1943 års riksdagar antogos särskilda förordningar

örn begränsning i vissa fall av skatt till staten, avseende skatter som

påförts på grund av taxering för taxeringsåren 1942 och 1943. Dessa förordningar

utfärdades den 18 juli 1942 (nr 644) och den 30 juni 1943 (nr

493).

För skatter som påförts på grund av taxering för taxeringsåret 1944 gäller

förordningen den 15 juni 1944 (nr 342) angående fortsatt tillämpning

av förordningen den 30 juni 1943 (nr 493) örn begränsning i vissa fall av

skatt till staten.

Av de bestämmelser, som sålunda gälla i fråga örn skatter påförda på

grund av taxering för taxeringsåret 1944, må följande här återgivas.

Fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela eller någon del av

beskattningsåret eller som här stadigvarande vistats, så ock oskift dödsbo

efter person, som vid dödsfallet var här bosatt eller här stadigvarande vistades,

äger under de förutsättningar och i den omfattning som i förordningen

sägs åtnjuta avkortning av den skattskyldige på grund av taxering för taxeringsåret

1944 påförd statlig inkomst- och förnå ögenhetsskatt och värnskatt

eller restitution av redan erlagd sådan skatt eller båda dessa förmåner i förening.

Avkortning av påförd skatt och restitution av erlagd skatt skola avse

det belopp, varmed den skattskyldige på grund av taxering för taxeringsåret

1944 påförd statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt och särskild

skatt å förmögenhet sammanlagt överstiga 80 procent av den för honom

samma år enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerade inkomsten ökad med det belopp, varmed avdrag för erlagda allmänna

skatter jämlikt 4 § sistnämnda förordning må hava vid taxeringen

medgivits, men minskad i förekommande fall med den skattskyldige för samma

år påförd krigskonjunkturskatt. Avkortningen och restitutionen må dock

sammanlagt högst omfatta summan av den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten

samt värnskatten. Ansökan örn avkortning eller restitution skall

vara vederbörande myndighet till handa inom natt och år efter det sökanden

avfordrats utskylderna i fråga.

Bestämmelserna i förevarande ämne beträffande taxeringsåren 1942—1944

ha sålunda såtillvida varit av begränsad räckvidd, att reglerna örn skattespärren

anknutit endast till statsskatterna. Denna utformning av skattespärren

har i olika sammanhang blivit föremål för erinran. Sålunda har

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande iu 56.

23

1944 års bevillningsutskott i anledning av då väckta motioner angående utvidgning

av skattespärren till att gälla även kommunalutskylder i sitt betänkande

nr 40 uttalat, att det syntes önskvärt att frågan huruvida och under

vilka förutsättningar kommunalutskylder lämpligen kunde inordnas under

reglerna om skattespärren närmare undersöktes, samt att, därest en sådan

utvidgning ansåges kunna och böra genomföras, det procenttal av den

taxerade inkomsten, vid vilket reduktionen skulle inträda, torde böra höjas.

I en inom finansdepartementet upprättad, den 15 februari 1945 dagtecknad

promemoria angående fortsatt lagstiftning örn en skattespärr lia behandlats

spörsmålen om en förlängning av lagstiftningen på förevarande område

och om den närmare utformningen av en dylik lagstiftning. Vid promemorian

fanns fogat förslag till förordning örn begränsning i vissa fall av skatt

till staten, avseende skatter som påföras på grund av taxering för taxeringsåret

1945. I promemorian har förordats sådan omläggning av ifrågavarande

lagstiftning, att skattespärren skulle anknyta ej blott till statsskatterna

utan även till den allmänna kommunalskatten. Vidare har i promemorian

föreslagits, att det procenttal, vid vilket reduktionen inträder, skulle höjas

från 80 till 90.

Över promemorian lia, efter remiss, yttranden avgivits av ett flertal myndigheter.

Därvid ha vissa erinringar framförts mot den i promemorian förordade

utformningen av reglerna örn skattespärren. Sålunda har invänts,

att även landstingsmedel och tingshusmedel borde inräknas i de skatter,

vilka skulle omfattas av skattespärren. Vidare har i flera remissyttranden

anmärkts, att den i promemorian förordade höjningen av procenttalet från

80 till 90 skulle medföra, att de skattskyldiga i vissa fall komme i en sämre

ställning än enligt hittills gällande regler. Under hänvisning därtill har i ett

flertal yttranden föreslagits, att procenttalet skulle sänkas till exempelvis 85.

I ett av yttrandena har uttalats, att örn procentlalet icke kunde sätlas lägre

än 90 någon ändring icke borde ske i de nu gällande bestämmelserna.

Till stöd för det i propositionen framlagda förslaget har departementschefen

uttalat, att de skäl, som tidigare åberopats för en särskild lagstiftning

om begränsning i vissa fall av skatt till staten, alltjämt torde föreligga, varför

departementschefen tillstyrkte, att denna lagstiftning erhölle förlängd

giltighet under ytterligare ett år. Vidare har departementschefen anfört bland

annat följande:

»För egen del skulle jag i och för sig icke lia något att erinra mot att reglerna

om skattespärren erhölle den utformningen, att därunder inordnades

såväl statliga skatter som allmän kommunalskatt, landstingsmedel och lingshusmedel.

En dylik omläggning av skattespärren borde, såsom även bevillningsutskottet

förutsatt, föranleda att det hittills gällande procenttalet 80

höjdes; och härvid torde annat alternativ knappast böra ifrågakomma än en

höjning av procenttalet till 90.

Därest skattespärren utformades på nu angivet siilt komme emellertid reduktionsreglerna

alt i vissa fall ställa sig mindre förmånliga för de skattskyldiga

än vad för närvarande är fallet. Vidare bör den omständigheten tågås i

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 56.

U tskottet.

beaktande, att en utvidgning av skattespärren till att avse jämväl andra utskylder

än de statliga komme alt medföra vissa praktiska svårigheter. Vid

sådant förhållande och då det kan förväntas, att frågan örn skatteskalornas

utformning vid den statliga beskattningen kommer att i en nära framtid

upptagas till omprövning, synas övervägande skäl tala för att den nuvarande

lagstiftningen på detta område tills vidare bibehålies oförändrad.»

1 den förevarande motionen har till stöd tor de däri framställda yrkandena

anförts bland annat följande. 1944 års bevillningsutskott hade icke

blott framhållit önskvärdheten av en utredning angående utvidgning av skattespärren

till att gälla även kommunalutskylder utan även antytt vissa riktlinjer

för frågans lösning, vilket måste anses innebära ett understrykande av

utskottets positiva inställning till saken. Den inom finansdepartementet utarbetade

promemorian utmynnade i ett konkret förslag med utarbetad författningstext

till lösning av frågan. Remissyttrandena syntes ha tillstyrkt

förslaget örn kommunaluiskyldernas inlemmande i skattespärren. I vissa

yttranden hade förordats en utvidgning av promemorieförslaget till att under

skattespärren inbegripa icke blott den allmänna kommunalskatten utan

även landstingsskatt och tingshusmedel. Denna utvidgning måste jämväl enligt

motionärernas förmenande framstå såsom starkt motiverad. Vad beträffade

den föreslagna höjningen av procenttalet för skattespärren till 90 hade

i vissa remissyttranden förordats, att procenttalet sattes till 85. Om höjningen

av procenttalet stannade vid 85, skulle skattespärren uppnå en förbättrad

effektivitet och likformighet för därav berörda skattskyldiga. När skattetrycket

nått en sådan höjd, att skattespärr måst tillgripas, borde också kunna

krävas, att reglerna därom erhölle en sådan utformning, att de på bästa

sätt tillgodosåge anordningens syften, även örn de därav berörda skattskyldiga

endast representerade ett blygsamt anta*!. Några statsfinansiella skäl

däremot torde icke kunna anföras.

1 den nu förevarande propositionen föreslås, att gällande lagstiftning örn

begränsning av skatt till staten erhåller förlängd giltighet under ytterligare

ett år. Ifrågavarande lagstiftning avser endast statsskatterna.

Såsom av den föregående redogörelsen framgår, har frågan örn en utvidgning

av skattespärren till att gälla även kommunalutskylder varit föremål

för övervägande. 1944 års bevillningsutskott ansåg en undersökning av frågan

önskvärd och framhöll samtidigt, att vid en sådan utvidgning en höjning

borde ske av det procenttal av den taxerade inkomsten, vid vilket reduktionen

skulle inträda.

Departementschefen har anfört, alt han i och för sig icke hade något att

erinra mot en utvidgning av skattespärren på sådant sätt att därunder inbegrepes

såväl statliga skatter som allmän kommunalskatt, landstingsmedel

och tingshusmedel. En dylik omläggning av skattespärren borde emellertid

föranleda, att det hittills gällande procenttalet 80 höjdes, varvid annat alternativ

knappast torde böra ifrågakomma än en höjning av procenttalet till

90. I sådant fall komme emellertid reduktionsreglerna att i vissa fall ställa

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 56.

25

sig mindre förmånliga för de skattskyldiga än för närvarande. Vidare medförde

en utvidgning av skattespärren till andra utskylder än de statliga vissa

praktiska svårigheter. Vid sådant förhållande och då det kunde förväntas,

att frågan om skatteskalornas utformning vid den statliga beskattningen

komme att i en nära framtid upptagas till omprövning, syntes övervägande

skäl tala för att den nuvarande lagstiftningen tills vidare bibehölles oförändrad.

I motionen I: 403 har hemställts, att skattespärren måtte sättas vid ett procenttal

av 85 och att därunder skulle inbegripas jämväl samtliga utskylder

av kommunal karaktär.

Utskottet finner i likhet med departementschefen de skäl, som tidigare

åberopats för en lagstiftning av ifrågavarande slag, alltjämt föreligga och

anser fördenskull bestämmelser om en skattespärr fortfarande böra förefinnas.

Vad angår det i motionen framställda yrkandet örn en utvidgning av skatlespärren

till att omfatta även kommunalutskylder får utskottet framhålla,

att det enligt vad departementschefen anfört kan förväntas att frågan om

skatteskalornas utformning vid den statliga beskattningen kommer att i en

nära framtid upptagas till omprövning. Då den nuvarande lagstiftningen i

förevarande ämne sålunda är att betrakta såsom ett provisorium, finner utskottet

skäl icke föreligga att i frågans nuvarande läge vidtaga så genomgripande

ändringar i hittills gällande bestämmelser, som förutsättas i motionen.

I detta sammanhang vill utskottet jämväl fasta uppmärksamheten på departementschefens

uttalande, att en sådan utvidgning av skattespärren komme

att medföra vissa praktiska svårigheter.

Utskottet vill vidare påpeka, att, även örn med de nu gällande reglerna

örn skattespärren densamma berört allenast ett mindre antal skattskyldiga,

material saknas för bedömande av i vilken utsträckning avkortning eller

restitution av skatter kan komma att äga rum, därest skattespärren utvidgas

till att avse jämväl kommunalutskylder. Detta gäller redan örn procenttalet

sättes till 90 men har givetvis än större betydelse, därest procenttalet skulle

sättas till 85.

Med hänsyn till ovan berörda omständigheter tillstyrker utskottet bifall till

propositionen, varemot den i ämnet väckta motionen avstyrkes av utskottet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 315 och med avslag å motionen 1:403

av herrar Gunnar Andersson och Mannerskantz, antaga det

vid propositionen fogade förslaget till förordning angående

fortsatt tillämpning av förordningen den 30 juni 1943 (nr

493) örn begränsning i vissa fall av skatt till staten.

Stockholm den 14 juni 1945.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Bihang till riksdagens protokoll 1045. 7 sami. Nr 54—56.

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bevillningsutskottets betänkande nr 56.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Sjödahl, friherre De

Geer, Frans Ericson, Velander, Heuman, Hamberg, Rosander* och Wehtje*, samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund,

Olsson i Gävle, Sandberg, Orgdrd, Falk, Olson i Göteborg och Vigelsbo*.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Velander, Wehtje, Hagberg i Malmö och Olson i Göteborg.

458146. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1945.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1945:462 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående fortsatt tilllämpning av förordningen den 30 juni 1943 a1 i texten